Man föds inte till kvinna

1949 gavs Det andra könet ut i Frankrike. Den mottogs med en chock. Att en kvinna kunde skriva om kvinnors sexualitet och till och med lesbisk kärlek var något oerhört. Dessutom var den skriven av en kvinna som ansågs excentrisk, hon levde i öppna förhållanden, var barnlös och ogudaktig.

Boken kan beskrivas som tillämpad existentialism eller fenomenologi. Beauvoir har två stora ämnen; mänsklighetens historia utifrån ett patriarkalt perspektiv och den enskilda kvinnans historia från födelse till ålderdom.

Vi har läst 903 gram bok, översatt till svenska 2002 av Adam Inczédy-Gombos och Åsa Moberg. Att jämföras med 138 gram som den andra boken på bilden väger, Tomas Böhms Kärleksrelationer. En herkulisk uppgift som har gett riklig belöning.

Det andra könet ses som den existentialistiska rörelsens mest betydande verk. I den första översättningen till engelska 1953 fick den titeln Woman´s life today och flera av de centrala begreppen inom existentialistisk terminologi översattes felaktigt. I de tidiga upplagorna är omslagen suddiga bilder på nakna kvinnor. Är detta exempel på att boken förringades och att försök gjordes att marginalisera dess betydelse? Kanske inte. Det kan i stället bero på att den betraktas som en fallstudie och inte som ett filosofiskt verk.

Vid läsningen har vi flera gånger diskuterat om det som boken beskriver kan anses som daterat. Vi lever i en annan tid än slutet av 40-talet. Det har gått nästan 75 år. Har inte kvinnor andra möjligheter i dag än då? Föräldraförsäkring, preventivmedel, aborträtt, förskolor, jämställdhetsombudsman har väl påverkat samhället vi lever i i dag? Vårt svar är Nej.

Beauvoir beskriver balansen mellan den frihet och de begränsningarna som finns i människans liv. Det gör större skillnad att växa upp till kvinna än de flesta inser, inbegripet kvinnor själva. Kvinnors vardagliga erfarenheter avviker från männens redan från tidig ålder. Det kan därför ge intryck av att vara ”naturliga” skillnader. Beauvoir hävdar att det är myter om kvinnlighet. Första delen av boken beskriver hon myt och verklighet. Därefter återger hon en kvinnas liv från det hon är nyfödd och vidare i livet. Pojkar och män beskrivs ofta som modiga och är hjältar, klär sig i bekväma kläder och skor. Flickor och kvinnor beskrivs ofta som svaga, hjälplösa och behövande. De klär sig ofta i mer opraktiska kläder, kvinnor förväntas bära högklackade skor i flera sammanhang, smink, naglar och att ta bort behåring på kroppen som stör är vardag för många flickor och kvinnor.

Vi använder mannen som måttstock. Det normala är det manliga och det mäts och jämförs med det kvinnliga. Också i språket. Ett sätt att beskriva det kommer från Hegels bilder om relationer och blickar. Man kan beskriva det som relationen mellan herre och slav eller att mannen är medelpunkten av universum och kvinnan är den andra. Kvinnan begränsar också sig själv då hon ser världen genom mannens blick. Hon tror och tycker att hennes förutsättningar och möjligheter till förändring är givna av naturen och begränsade. Som existentialismen beskriver det så lever kvinnan i ond tro. Hon ser inte sina möjligheter till förändring, transcendens.

Boken är kritisk till psykoanalysen och det historiematerialistiska perspektivet som författaren menar saknar evidens i många stycken. Freud beskrev sina teorier utifrån ett manligt perspektiv och utan att ta med det sociala och ekonomiska förutsättningarna, med stark betoning av sexualitet och frånvaro av möjligheten till val. Engels har endast med det ekonomiska förutsättningarna i sina teorier vilket ger en för begränsad bild av de villkor som kvinnor har.

Delarna om den kvinnliga kroppens villkor med menstruation och graviditet jämte de biologiska utgångspunkterna om befruktning är intressanta och ger perspektiv när man läser boken i dualismens tecken, som man eller kvinna. Man kan säga att hon inte ser så positivt på möjligheterna till en lycklig kärleksrelation i äktenskapet men många svårigheter.

Varför ska man ge sig på en så stor uppgift som att läsa denna omfattande bok, ett stordåd likt Selma Lagerlöfs liv och verk? Jo, vi behöver fortfarande få syn på strukturer i samhället som ger de förutsättningar vi har och som påverkar de val vi gör.

Källa;

Existentialisterna. En historia om frihet, varat och aprikoscocktail av Sarah Bakewell.