Översiktsplan för Kalmar kommun by Kalmar kommun

ÖVERSIKTSPLAN

FÖR KALMAR KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING 2012-10-02

foto, framsida och nästa uppslag: Jonas Lindström foto, baksida: Jan Magnusson

MEDVERKANDE Arbetet med översiktsplanen har skett i samverkan mellan tjänstemän från olika förvaltningar. Till sitt stöd har arbetsgruppen haft en referensgrupp bestående av olika sakkunniga samt en ledningsgrupp bestående av chefstjänstemän från olika förvaltningar. Politisk styrgrupp för arbetet har utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott och samhällsbyggnadsnämndens presidium. PROJEKTORGANISATION Beställare Kommunstyrelsen Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott och Samhällsbyggnadsnämndens presidium Ledningsgrupp Roland Karlsson (kommunchef ), Björn Strimfors (mark- och planeringschef ), Per-Olof Johansson (samhällsbyggnadschef ), Thomas Davidsson (näringslivschef ), Louise Weidolf (förvaltningschef kultur och fritid), Ola Johansson (VD Kalmar kommunbolag AB), Annette Andersson (förvaltningschef service), Mattias Ask (Södermöre kommundelschef ), Cecilia Frid (förvaltningschef social), Thomas Tryggvesson (förvaltningschef omsorg), KjellOve Petersson (förvaltningschef barn och ungdom) Projektledare Eva-Lena Larsdotter (Kommunledningskontoret, Mark- och planeringsenheten) Referensgrupp Samhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca (plan/bygg/trafikchef ), Björn Carlswärd (planchef ), Ewa Jansson (miljöchef ), Helen Nordin (landskapsarkitekt), Mikael Kalin (trafikplanerare), Ewa Juneborg (antikvarie). Kultur och fritidsförvaltningen: Björn Samuelsson (kulturutvecklare), Omsorgsförvaltningen: Thomas Johansson (avdelningschef kvalitet/ utveckling), Barn och ungdomsförvaltningen: Torbjörn Hansson (utredning/planering), Utvecklingsenheten: Ann-Sofie Lagerkrantz (utvecklingsledare social hållbarhet), Bo Lindholm (hållbar utveckling), Jane Wågsäter (klimatsamordnare), Kalmar Vatten AB: Ulf Ohlsson (utredningschef ) Projektgrupp Arbetsgrupp: Staffan Lindholm (stadsarkitekt), Anna Ekman (planeringsarkitekt), Pär Hansson (planeringsarkitekt) och Johanna Andersson (samhällsplanerare). Resurspersoner: Susanne Eriksson (utredare), Christine Bergkvist Björklund (kommunikatör), Bo Ericsson (kommunekolog), Kerstin Ahlberg (vattenfrågor), Marie Jönsson (energifrågor), Per Ålind (infrastruktur) och Maria Eidrup (miljöfrågor). Konsulter: Ingegärd Widerström Wilark Konsult AB (konsekvensbeskrivning), hultbergmartens (layout). I förekommande fall har också deltagit andra resurspersoner för särskild sakkunskap i olika delar.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Medverkande

INNEHÅLL

Vision 2020. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................ 4 Så funkar det.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................ 6

1. KALMAR PÅ DJUPET.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................ 8 Originalet inte kopian.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 10 Från unikabox till unika Kalmar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 14 Kalmar idag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 17

5. MER STADSLIV............................................................ . . . . . . . . . . . 94 Staden idag. ............................................................... . . . . . . . . . . . . . 98 Övergripande strategier. ........................................... . . . . . . . . . . . . . 99 Fem delar är mer än ett centrum. ........................... . . . . . . . . . . . 100 Stadsutvecklingsstråk. ........................................... . . . . . . . . . . . 102 Det ska vara enkelt att gå, cykla och åka kollektivt. . . . . . . . . . . 106 Stadens blå och gröna strukturer. .......................... . . . . . . . . . . . 110

2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............ 22

Ställningstagande...................................................... . . . . . . . . . . . 114

Tre ledstjärnor för ett unikt Kalmar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 25

Lindsdal...................................................................... . . . . . . . . . . . 116

Fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt.. . . . .............. 26

Ställningstagande.................................................. . . . . . . . . . . . 117

1. Fler ska få chansen att bo och arbeta vid Kalmarsund. .... 28

Norra staden. ............................................................. . . . . . . . . . . . 120

2. Linnéuniversitetet är en kreativ drivkraft för näringslivet i hela regionen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 29

Ställningstagande.................................................. . . . . . . . . . . . 123 Innerstaden................................................................ . . . . . . . . . . . 124

3. Kalmar som regioncentra för 160 000 människor. ........... 29

Ställningstagande.................................................. . . . . . . . . . . . 128

4. Livskvaliteteten är hög vid Kalmarsund. . . . . . . . . . . . ............... 30

Västra staden............................................................. . . . . . . . . . . . 130

5. Kalmarsund är turistoch besöksregion med internationell dragningskraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 31

3. MER KALMARSUND. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............ 32

Ställningstagande.................................................. . . . . . . . . . . . 132 Södra staden. ............................................................. . . . . . . . . . . . 136 Ställningstagande.................................................. . . . . . . . . . . . 137

Bostadsmarknad.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 36

6. KLIMAT OCH ENERGI. ............................................ . . . . . . . . 142

Arbetsmarknad.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 40

Klimat. ........................................................................ . . . . . . . . . . . 144

Kalmar regioncentra och tillväxtmotor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 42

Energi- och klimat: fossilbränslefri 2030. .................. . . . . . . . . . . . 146

Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 44

Ställningstagande...................................................... . . . . . . . . . . . 146

4. MER MÖRE.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............. 46 Möre i dag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 49

7. ALLMÄNNA INTRESSEN. ..................................... . . . . . . . . 148

Så här ser det ut.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 50

Totalförsvaret, flyget, elektronisk kommunikation... . . . . . . . . . . . 152

Övergripande strategier.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 52

Ställningstagande.................................................. . . . . . . . . . . . 152

Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 58

Kultur, natur och landskap......................................... . . . . . . . . . . . 154

Rockneby och Skäggenäshalvön. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 60

Ställningstagande kulturmiljö. .............................. . . . . . . . . . . . 157

Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 61

Ställningstagande naturvård. ................................ . . . . . . . . . . . 164

Läckeby.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 64

Rekreation, friluftsliv och turism............................... . . . . . . . . . . . 166

Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 65

Ställningstagande.................................................. . . . . . . . . . . . 169

Trekanten.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 68

Vatten. ........................................................................ . . . . . . . . . . . 170

Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 69

Ställningstagande . ................................................ . . . . . . . . . . . 174

Ljungbyholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 72

Avlopp och dagvatten............................................... . . . . . . . . . . . 175

Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 73

Ställningstagande . ................................................ . . . . . . . . . . . 176

Tvärskog.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 76

Strandskydd och LIS................................................... . . . . . . . . . . . 178

Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 77

Ställningstagande . ................................................ . . . . . . . . . . . 182

Påryd.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 80 Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 81

Symbolregister........................................................... . . . . . . . . . . . 184

Vassmolösa, Hagby och Kolboda. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 84

Litteraturförteckning. ................................................ . . . . . . . . . . . 185

Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 86 Halltorp och Ekenäs.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............... 90 Ställningstagande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............. 91

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Innehåll

VISION 2020

FRAMTIDSTRO Kalmar är ett attraktivt centrum i en region präglad av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en populär kommun att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora stadens möjligheter och den lilla stadens charm skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, tillgänglighet, kvalitet, mångfald, öppenhet och nyfikenhet. Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar. HÅLLBART OCH TILLÅTANDE Kalmar är en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hög livskvalitet. I vår roll som regionalt centrum utövar vi ett ödmjukt ledarskap i samspel med andra aktörer inom akademi, näringsliv och samhälle. Genom målmedvetenhet, tydlig målstyrning och hållbar bostadsproduktion är Kalmar mer attraktivt och expansivt. Hos oss erbjuds människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint välkomnande och tillåtande attityd. Vi är en av de ledande kommunerna i arbetet för en friskare Östersjö och arbetar aktivt mot målet att vara en helt fossilbränslefri region år 2030. Allt detta innebär att vi år 2020 är 70 000 invånare i kommunen. KUNSKAP, LÄRANDE OCH ENTREPRENÖRSKAP. I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen från förskola till universitet sätter fokus på kunskap och livslångt lärande. Vi gläds åt att vara en av landets bästa skolkommuner och är stolta över att vara kända för kreativet och entreprenörskap. En förutsättning för detta har varit vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv. EXPANSIV ARBETSMARKNADSREGION Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela Sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bättre i landet. Detta tack vare nära och djup samverkan med Kalmars näringsliv och dess tydliga kluster. Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, forskning och nya företag, inte minst tack vare familjen Kamprads forskningsstiftelse. Kalmar Airport fortsätter ge näringslivet goda möjligheter att utvecklas genom flygförbindelser med såväl Stockholm som Europa.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR I Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Den kommunala verksamheten utvecklas under ständiga förbättringar med bästa möjliga service till invånarna som främsta ledmotiv. All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hållbara former med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kostnadseffektivitet och kvalitet. NYFIKENHET OCH UPPLEVELSER Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med arbetstillfällen, utan även till regionens marknadsföring mot nya potentiella invånare. Tack vare våra satsningar på att lyfta fram Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och kulturevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besöksmål. Detta har också bidragit till att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet. JOHAN PERSSON Kommunstyrelsens ordförande ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLANERING så funkar det

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring av den fysiska miljön. Planen innehåller kommunens vision och är dess strategiska dokument för den framtida utvecklingen. Planen ska också redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Nya planeringsfrågor, ändrade förutsättningar och politiska diskussioner kräver en levande översiktsplaneprocess. Minst en gång per mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. SAMRÅD, UTSTÄLLNING OCH ANTAGANDE Mellan april och juni 2011 kunde invånare, myndigheter och intresseorganisationer lämna synpunkter på översiktsplanen i det så kallade samrådsskedet. För att fånga upp synpunkter från alla grupper i befolkningen besöktes byar, stadsdelscentrum och andra platser i staden som många människor besöker. Kommunen ordnade även en diskussion på kvällstid där ledande politiker var med. Ungefär 130 personer eller organisationer valde att lämna synpunkter på planen och de är sammanställda i en samrådsredogörelse. Nu ställs översiktsplanen ut under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter under utställningstiden måste göra det skriftligt. Länsstyrelsen, som bevakar de statliga intressena, ska särskilt beakta kommunens hantering av mellankommunala frågor, riksintressen, hälsa och säkerhet samt miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen framför sina synpunkter i ett speciellt granskningsyttrande som följer med planen när den antas. Efter utställningen sammanställs synpunkter i ett utlåtande och därefter antar kommunfullmäktige planen. SÅ HÄR HITTAR DU I PLANEN Översiktsplanen inleds med Kalmar på djupet, en bakgrundsbeskrivning över kommunen, dels historiskt men också vad som är kännetecknande för vår befolkning, bostadsbestånd och näringsliv jämfört med riket, länet och jämförelsekommunerna. Därefter kommer strategidelen Så här ser vi framtiden, om hur kommunen ska utvecklas. Den följs av avsnittet Mer

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Översiktsplanering – så funkar det

Kalmarsund som handlar om regionala och därmed också mellankommunala, frågor. Därefter fokuserar planen på Kalmar kommun och avsnittet Mer Möre handlar om kommunens byar och landsbygd. Kapitlet inleds med det som är generellt för Möre och följs av en nulägesbeskrivning samt viljeinriktningen för den framtida utvecklingen by för by. På samma sätt är kapitlet om staden, Mer Stadsliv, upplagt. Först kommer det som är generellt för staden och därefter går vi igenom stadsdel för stadsdel med beskrivning av hur det ser ut idag och viljeinriktning för framtiden. Efter det kommer avsnittet Energi och klimatanpassning, som visar hur vi ska ställa om energiförsörjningen och anpassa oss till kommande förändringar av klimatet. Sist kommer avsnittet Allmänna intressen, där ingår bland annat riksintressena. Här finns också information om strandskydd och LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Till översiktsplanen hör en bilaga med miljökonsekvensbeskrivning som visar vilka konsekvenser som planens förslag kan få, samt en samrådsredogörelse. DET HÄR MENAR VI MED VIKTIGA BEGREPP • Kalmarsund: Dels är det namnet på sundet. Men används också som ett gemensamt begrepp för Kalmar och andra kommuner i vår närhet. Mörbylånga, Borgholm, Nybro, Torsås, Emmaboda, Mönsterås och Oskarshamns kommuner har i samrådsskedet svarat positivt på att ingå i begreppet. • Möre: All landsbygd inom kommunen och alla byar utanför staden. • Staden: Inte bara det som traditionellt har betecknats som stad (Kalmar tätort), utan även Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm, Dunö och Boholmarna. De är yttre stadsdelar och inte byar på landsbygden. • Fem kuster, syftar på de båda ölandskusterna, fastlandskusten och den gamla kustlinjen från Litorinahavet och Ancylussjön. • A till Ö, är stråket från arenan till Östersjön. • City till city, innebär att området från arenan till Kvarnholmen ska stärkas • Diagonalen, innebär att Norra vägen och Kalmarvägen ska bli integrerade stadsgator.

SÅ HÄR LÄSER DU STATISTIKSIDORNA I Kalmar idag, Möre idag och Staden idag beskriver vi människor, bostäder och näringsliv i respektive område. Varje by och stadsdel inleds också med en sådan beskrivning. Uppgifterna i byarna och de yttre stadsdelarna (Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm) är på tätortsnivå. Den omgivande landsbygden är alltså inte med. Däremot gör vi utblickar mot byns omgivning och beskriver ibland den totala befolkningen eller bostadsbyggandet i byn tillsammans med sitt omland. Det framgår av texten när uppgifter gäller för byn och omlandet. Nämns inget är det enbart själva byn eller stadsdelen som gäller. De flesta uppgifterna kommer från Statistiska centralbyrån, SCB, men uppgifterna om restid är hämtade från Kalmar Läns trafik, KLT. Restiden med kollektivtrafiken är den snabbaste tiden och säger inte något om hur ofta bussen går. Turtäthet är ofta en lika viktig anledning som själva restiden till att välja eller att välja bort att åka kollektivt. Informationen om vilka föreningar som barn och unga är med i kommer från Kultur- och fritidsförvaltningen och är från år 2010. Statistiken om antal invånare, befolkningsförändringar, ålder, etnisk bakgrund och bilinnehav är från 2010. Statistiken om förvärvsgrad, pendling och arbetstillfällen är från 2009. Uppgifterna om branscher visar var arbetsplatsen finns men det kan finnas företag som har anställda som inte är på plats i byn eller stadsdelen under arbetstid, trots att statistiken visar det. Det kan exempelvis gälla byggarbetare eller konsulter. Uppgifter om bostäder är det kalkylerade beståndet från år 2009 medan byggandet rör 2006–2010.

Längst bak finns en symbol- och litteraturförteckning.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Översiktsplanering – så funkar det

1. KALMAR PÅ DJUPET

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

foto: Jan Magnusson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

KALMAR PÅ DJUPET originalet inte kopian

Om Möres och stadens långa rika historia, med betydelse såväl nationellt som internationellt, kan beskrivas och utvecklas blir områdets egenvärde tydligt och därmed dess attraktivitet. Att vara ett attraktivt original i en global värld är en vinnarposition. FEM KUSTER HAR VARIT FÖRUTSÄTTNING FÖR MÖRES SPECIFIKA LIVSVILLKOR Hur ekonomiskt stark och framgångsrik staden och dess invånare har varit i olika perioder har berott på hur skickligt de har kunnat ta till sig omvärldens värderingar, krav och förväntningar. Hur bra staden hittat en passande roll helt enkelt. Respektive roll har, över tiden, medfört att staden har utvecklat en tillhörande karaktär vad gäller stadsmiljö, stadsbild och stadsliv. Till rollen och karaktären har en struktur mejslats fram. Tre övergripande perioder i stadens 800-åriga historia kan urskiljas med tillhörande tydliga roll, karaktär och struktur. De tre faserna är: medeltiden, stormaktstiden och sjöfarts- och industriperioden.

Kalmar står inför samma situation som för cirka 150 år sedan – det vill säga att bygga en stad som starkt kan möta en framtid med nya förutsättningar och värderingar. Historiskt kan man fastställa att ett misslyckande betyder stagnation och i värsta fall tillbakagång, kräftgång. Så det gäller att förstå vilken den nya rollen är och våga ta den fullt ut så att lämplig karaktär utvecklas samt prioritera den struktur som stödjer effektivast eftersom redan nästa fas pågår – en utveckling till ett regioncentra, universitetsstad och besöksmål med internationell dragningskraft.

Under de senaste tio till femton åren har livsstil, spelregler och omvärldsperspektiv dramatiskt förändrats. Under 2000-talet har klimatfrågorna kommit i fokus och därmed konsekvenserna av en klimatförändring. Vi är mitt i ett paradigmskifte. Industrisamhället håller på att ersättas av ett kunskapssamhälle, där människans kreativitet är utgångspunkten och inte tekniken. Vi behöver tänka om på alla områden vad gäller vilka slutsatser vi ska dra och vilka lösningar som är lämpliga, att vända ut och in på det vi har varit vana vid i planeringssammanhang. Hur ser denna nya upplevda planeringsbild ut? Hur skiljer den sig från den vi är van vid sen mer än 50 år? Nya värderingar vad gäller gröna näringar, smart mat, moderna livet med mera. Hur kan de bli = Kalmar(sund)?

DET GÄLLER ATT FÖRSTÅ VILKEN DEN NYA ROLLEN ÄR FÖR KALMAR – OCH VÅGA TA DEN FULLT UT foto: Jan Magnusson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

FEM KUSTER SKAPAR EN UNIK KULTURHISTORIA

KALMARSUNDS UNIKA GEOLOGISKA UPPBYGGNAD Kalmarsund är uppbyggd på ett unikt geologiskt sätt, eftersom istiden formade landskapet med rullstensåsar, moränskärgård men framför allt strandlinjerna för Ancylussjön, Litorinahavet och Östersjön. Därtill ligger regionen i en gynnsam klimatzon. Dessa egenskaper bildar tillsammans en unik plats med goda förutsättningar för att bo och leva. Ölands östra kust var farliga vatten att segla i, Kalmarsund var ett bättre alternativ men inte heller ofarligt. Det blev en framgång att utnyttja och senare kontrollera sundet och handeln där. Längs Littorinahavets strandlinje etablerades de första bosättningarna för 8 000–9 000 år sedan. Ännu idag präglar denna sträcka med omland fortfarande Mörebygdens struktur. Littorinakustens omland avgränsas i väster av Ancylussjön strandlinje och i öster av nuvarande kustlinje. Området var tillsammans med Öland en centralbygd. Det är fortfarande möjligt att tolka denna mångtusenåriga historia. Den är värd att stärkas och utvecklas eftersom den tillsammans med befästningsstaden Kalmar, staden som idé, utgör kulturhistoria av internationellt intresse med värden som är intressanta för vår tid ur många aspekter. Möre är ett unikt landskap och starkt präglat av människan under årtusendena genom bland annat odling, sjösänkningar, sjöfart och ett eklandskap med biologiska värden i europeisk toppklass.

MÖRE – ETT EXEMPEL PÅ EN SAMMANFLÄTNING AV NATUR- OCH KULTURVÄRDEN TILL EN HELHET ÖVER TID

TRE KRAFTFULLA FASER I KALMARS HISTORIA Namnet Kalmarne dyker upp för första gången i en skrift i början av 1000-talet. Stadens 800-åriga historia kan uppdelas i tre olika aktiva faser: 1) medeltid, 2) stormaktstid och 3) sjöfart- och industriperiod. Respektive fas har ställt olika krav på stadens roll och därmed dess organisation och funktion. Det har i sin tur gett staden olika karaktärsdrag som var och en har krävt sin struktur. Den röda tråd som löper genom stadens långa historia är sundets strategiska läge för såväl försvar som handel.

FAS 1 OCH 2: BEFÄSTNINGSSTADEN KALMAR, STADEN SOM IDÉ På 1200-talet etablerades ungefär samtidigt ett antal städer runt södra delen av Östersjön. Kalmar var en av dessa. Senare forskning pekar på att dessa städer var väl planerade rumsligt, hur staden skulle upplevas. Kalmar kan vara ett exempel på staden som idé. Utgrävningar i kvarteret Valnötsträdet i Gamla stan 2011 och 2012 har stärkt bilden av Kalmar som en betydande och rik stad över en lång tidsperiod. Det ceremoniella, ovanligt stora torget som breder ut sig söder om den 75 meter långa och 38 meter breda Bykyrkan (betyder stadens kyrka) sydöstra del, måste ha varit ett stadsrum långt utöver det vanliga. Med sitt goda läge var Kalmar under hela medeltiden en mötesplats för internationella och nationella överläggningar. Staden utförde administration och kontroll av södra Sverige samt hade en omfattande handel med andra länder. Kalmars stora betydelse exemplifieras av att den var mötesplats för kungar och sändebud vid olika typer av rådslag. Här mötte Birger Jarl 1266 den påvlige legaten kardinal Guida och Magnus Ladulås gifte sig här 1276. Här hölls många biskopsmöten men höjdpunkten var bildandet av Kalmarunionen bekräftad ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

KALMAR PÅ DJUPET originalet inte kopian

genom kröningen av Erik av Pommern 1397 som gemensam kung för Sverige, Norge och Danmark inför hundratals stormän i Bykyrkan.

»WART MAEKTUGASTE HUUS«

Magnus Eriksson 1336 om borgen i Kalmar

Hur såg maktspelet ut mellan kungamakten, katolska kyrkan och stadens borgare över århundrandena? På vilket sätt manifesterades detta i torgrummets utformning? Under 2011 och 2012 har sju meter breda stenlagda gator påträffats från Norreport och den medeltida hamnen, Kättilen, vars huvudbrygga, Stadsbroporten, var 90 meter lång och 6–8 meter bred. Nya kunskaper ger bilden av en stad värdig magnifika ceremoniella händelser. Vare sig besökarna kom landsvägen via Norreport eller sjöledes till Stadsbroporten var säkert vägen fram till torget och vidare upp mot kyrkan en oförglömlig upplevelse.

Borgen/slottet var aktiv befästning närmare 400 år med minst 22 kända belägringar. Dess konsekventa utformning med ringmur, kraftigt befäst porttorn och alla flankeringstorn gör den unik. Ett spetsprojekt när den byggdes! Idag, efter omfattande ombyggnader under 1500-talet, är den ett av Nordens intressantaste renässansslott. Kring år 1300 byggdes en stadsmur av kontinentalt snitt runt staden. Drygt en kilometer lång med en bas på två meter och med en höjd kanske upp till åtta meter. Muren var förstärkt med halvrunda torn, vilka var öppna inåt, var 50:e till 60:e meter. På utsidan fanns dubbla torrgravar. Efter en påbörjad omvandling under 1600-talet av befästningsverket och staden med en radialplan som utgångspunkt bestämdes att staden skulle flyttas till Kvarnholmen och byggas upp som en befästningsstad efter en idealplan i renässansstil. Spetsprojektet i stor skala med ett cirka tre kilometer långt befästningsverk ovan mark med en betydligt större utbredning under mark. Den blev helt genomförd inklusive tillhörande försvarsanläggningar i vattnet runt Kvarnholmen. Sammantaget är befästningsverken i Kalmar ett imponerande byggnadsverk.

sina cirka 500 år som aktiv befästningsstad påverkade Östersjön medeltid Under den hela Kalmarsundsregionen och livet där. Befästnings-

stockholm

wisby riga

kalmar HANSAN

gdansk lubeck Medeltid Stadens medeltida läga ca 450 år. Ringmur, handel, öppenhet och försvar.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

konstens utveckling kan alltså följas här över ett halvt millennium. För att få hela bilden måste de samtida händelser som skedde till sjöss läggas till, till exempel representerade av Kalmarbyggda Mars (1560-tal) och Kronan (1660-tal). Hur ska detta tas till vara? förvaltas? utvecklas?

»DET ÄR EN STOR STAD, OCH HAR EN BORG, SOM I MURVERKETS STORLEK TÄVLAR MED DEN I MILANO« Text om Kalmar i Abraham Ortelius Theatrum Orbis Terrarum, en av de första kartböcker som utgivits.

FAS 2: STORMAKTSTIDEN

FAS 3: SJÖFART - OCH INDUSTRIPERIOD

Under stormaktstiden var staden av avgörande betydelse för rikets säkerhet. Ambitionen var att utveckla Kvarnholmen med omgivande vattenrum till en komplett försvarsanläggning inklusive ett örlogsvarv. Anläggningen ansågs vara färdigbyggd 1761. Under 1700-talet förändrades staden obetydligt, däremot var sjöfarten mycket livlig ute på världens hav. Det betydde att stadslivet blev internationellt präglat och sjöfartens primära och sekundära behov gav karaktär till staden. Kalmar upphörde formellt som militär anläggning 1822.

1863 fick Kalmar fortifikationsjordarna av staten. Det blev startskottet för stadens industriperiod. En omvälvande förändring rivstartade: delar av försvarsverket revs på Kvarnholmen; broar byggdes; Slottsfjärden fylldes delvis igen för att ge plats för järnväg och stadspark; hamnen flyttades till nytt läge; skola och sjukhus byggdes; södra kyrkogården anlades. En ”ny stad” skapades för att kunna möta framtidens krav.

Östersjön: sjöfart -industri - jär

östersjön stormaktstiden

• Industriperiod

•

åbo

Industripe

1850 – 19

nytt hamn stark sjöf

stockholm

lokalt järn kopplar K stambana

residens

kalmar

Östersjön: industri - järnr

Industriperiod 1850–1945 Östersjön: sjöfart – industri – järnväg Nytt hamnläge – stark sjöfartsstad Lokalt järnvägsnät kopplar Kalmar till stambanan Residensstad

Stormaktstid 1611-1718

E4 1945-1992

Sjötranspor fördel för jär bilstranspor Kalmar alltm Sverige

Järnvägsne

F12,Kalmar läggs ner

Modern tid 1945–1989 Ölandsbron Östersjön: industri – järnridå Sjötransporterna minskar till fördel för järnväg- & lastbilstransporter residenssta Kalmar alltmer i ett hörn av Sverige Järnvägsnedläggelse lokalt F12, Kalmar varv och Volvo läggs ner Ölandsbron (arbetsnamn Kalmarsundsbron) byggs Högskolan etableras ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

KALMAR PÅ DJUPET från unikabox till unika kalmar

EN MENTAL PLANERINGSBILD Unika(-boxen) – matlådan, som symbol för industrisamhället med brukssamhället som bas, definierad med värdeorden i bilden nedan. Med en annan betoning av ordet unika så skapas en annan mental bild byggd på andra värderingar fram, se figuren nedan. Det unika i betydelsen exklusiva, ensam i sitt slag, sticker ut eller syns blir ett samlande ord för dagens samhälle. Samma ord men en annan betoning medför närmast ett motsatt planeringsperspektiv mot det som har gällt sen efter andra världskriget.

UNIKA då

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

[u:nika]

UNIKA nu

[uni:ka]

KALMAR STÅR INFÖR SAMMA SITUATION SOM FÖR 150 ÅR SEDAN, DET VILL SÄGA ATT BYGGA EN STAD SOM STARKT KAN MÖTA EN FRAMTID MED NYA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VÄRDERINGAR

foto: Jonas Lindström ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

foto: Malin Gustavsson

KALMAR i dag invånare.............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 050 pendlare in. . ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 665 pendlare ut........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 633 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 393 bilar/1000 invånare Sverige.. . . . 366

GENERATOR FÖR BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I REGIONEN Invånarna i Kalmar kommun är yngre jämfört med de andra kommunerna i länet. Vi växer genom att fler föds än dör och att andra länsinvånare och personer från andra länder flyttar hit. Däremot är det fler som flyttar till andra delar av Sverige än tvärtom. Fler unga människor flyttar till än från kommunen. Framförallt växer vi av 19–24-åriga inflyttare men tappar 25–34-åringar genom utflyttning. Befolkningen väntas fortsätta öka till 2020, mest ökar gruppen 65–79 år.

BEFOLKNINGENS ÅLDER

10090-99 80-89

Kalmar län som helhet minskar sin befolkning och har gjort det under en lång tid. Medelåldern är hög. Fler dör än föds och fler flyttar från än till länet från andra delar av Sverige. Invandringen gör att befolkningen inte minskar mer. Bara Kalmar och Mörbylånga kommuner ökar sin befolkning i ett längre tidsperspektiv. Fler unga människor flyttar från än till länet. VÄXER SOM LIKNANDE KOMMUNER Invånarna i våra jämförelsekommuner, Halmstad, Växjö, Kristianstad och Karlskrona, blir också allt fler. Alla växer av att fler flyttar in än ut och att fler föds än dör. Andelen kvinnor är något högre i Kalmar kommun, jämfört med hela landet. Kalmars andel är ungefär densamma som Halmstad och Kristianstad. Andelen med svensk bakgrund är högre i alla Jämförelsekommunerna jämfört med riket. Halmstad, Växjö och Kristianstad har en andel som är närmast siffran för hela landet medan Kalmars andel är klart lägre. ALLT HÖGRE UTBILDNINGSNIVÅ Generellt har befolkningens utbildningsnivå ökat sedan 1990 i Sverige. Det finns fortfarande stora skillnader i utbildningsnivå inte minst ur ett socioekonomiskt perspektiv. Sambandet mellan elevers studieresultat i gymnasieskolan och deras föräldrars utbildningsnivå märks genomgående. Utbildningsnivån är högre i Kalmar än genomsnittet för hela landet, vilket är vanligt i kommuner med högskola eller universitet. Alla jämförelsekommuner utom Kristianstad, har en högre andel med eftergymnasial utbildning jämfört med riket. Kalmar har en hög andel högutbildade och bara Växjö har en högre andel.

70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 8%

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

88%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

20% Vård

13% Handel

12% Utbildning BOSTÄDER

KALMAR KOMMUN SVERIGE

KALMAR i dag

Faktorer som utbildningsnivå, förvärvsgrad och inkomstnivå påverkar möjligheterna att forma sitt liv och materiella villkor som kvaliteten på boende, mat och tillgång till fysisk aktivitet. Människor med större resurser har bättre hälsa än personer med mindre resurser.

Utbildningsnivån har ökat för både kvinnor och män i Kalmar kommun. Kvinnorna i Kalmar har generellt högre utbildningsnivå än männen. De största skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå finns bland 25–44-åringar, där skillnaderna syns i både andel med eftergymnasial utbildning och i andelen kvinnor och män med gymnasial utbildning. Skillnaderna är inte lika stora bland äldre personer, där skillnader mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå är små. Skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå skapas inte först på högskolenivå. De kan iakttas redan i skillnader mellan flickor och pojkars skolresultat i årskurs nio. Då har flickor i Kalmar kommun ett genomsnittligt meritvärde som ligger cirka nio procent över pojkarnas.

HÖG UTBILDNINGSNIVÅ BIDRAR TILL HÖG SYSSELSÄTTNING OCH HÖGUTBILDADE TYCKS OCKSÅ STÅ EMOT LÅGKONJUNKTURER PÅ ARBETSMARKNADEN BÄTTRE Kunskap, kompetens och utbildning kommer sannolikt att bli än viktigare i kunskapssamhället. Hög utbildningsnivå bidrar till hög sysselsättning och högutbildade tycks också stå emot lågkonjunkturer på arbetsmarknaden bättre. Dessutom tenderar inkomsterna att vara högre för människor med högskoleutbildning. Den ökade skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå kan därför på sikt leda till sämre förutsättningar för sysselsättning bland män och en större konjunkturkänslighet. Skillnader i utbildningsnivå pekar också på att dagens inkomstskillnader mellan kvinnor och män kan komma att minska, även om man hittills endast kan se att kvinnors inkomst inte ökat lika snabbt som utbildningsandelen.

Foto: Jonas Lindström

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

FLER MÄN ÄN KVINNOR ARBETAR Medelinkomsterna är lägre än genomsnittet för riket. Det hör också ihop med att det finns högskola i dessa kommuner, eftersom många studenters låga inkomster drar ner siffrorna. Bara Kristianstad har lägre median- och medelinkomster av jämförelsekommunerna. Fler män än kvinnor förvärvsarbetar och männen som bor i Kalmar kommun har generellt högre inkomster än kvinnorna.

Förutsättningarna för barnomsorg påverkar möjligheten för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta. Större krav på ansvarsfördelningen i hemmet krävs om kvinnor och män ska kunna få likvärdig tillgång till en större geografisk arbetsmarknad. Även en större flexibilitet vad gäller både barn- och äldreomsorg kan gynna jämställdhet.1 Oavsett födelseland är lågutbildade personer sysselsatta i lägre utsträckning än högutbildade. Bland inrikes födda kvinnor och män finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och sysselsättning. För flera grupper utrikes födda finns inte samma tydliga effekt av högre utbildning på sysselsättningsnivåerna. I Kalmar kommun var förvärvsfrekvensen för inrikes födda 80 procent 2008. Motsvarande andel för födda i övriga Norden var 72 procent, födda i EU/EFTA exklusive Norden var 61 procent och födda utanför EU var 51 procent.

den medan de lägsta inkomsterna för både kvinnor och män finns i Norrliden, området runt Berga centrum och Oxhagen.

UNGEFÄR 1 650 NYA BOSTÄDER BYGGDES I KOMMUNEN MELLAN 2001 & 2010 Dessa förhållanden har legat stabilt under 2000-talet. Människor som bor i Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö har högst utbildningsnivå medan Halltorp, Norrliden och Påryd har lägst andel invånare med eftergymnasial utbildning.

DET FINNS TRE TYPER AV BOENDESEGREGATION DEMOGRAFISK: ålder, kön eller hushållstyper SOCIOEKONOMISK: inkomst-, yrkes- eller socialgrupper ETNISK, NATIONALITET: religion eller etnisk bakgrund

GENERATOR FÖR BOSTADSBYGGANDET I REGIONEN

Det finns fler mindre bostäder i Kalmar jämfört med genomsnittet för hela landet. Vi har stora skillnader inom kommunen, vissa delar har nästan bara villabebyggelse medan hyresrätter dominerar i andra områden. Detta gör att det finns skillnader bland befolkningen i olika områden. Det finns starka samband mellan att bo i ett resurssvagt eller resursrikt område och hur väl individer lyckas i livet. Begreppet segregation används ofta synonymt med utsatta eller marginaliserade bostadsområden. Men det är staden, kommunen eller regionen som är segregerad, inte enskilda områden. Högsta inkomsterna för både kvinnor och män finns i Rinkabyholm, Boholmarna och Dunö samt Björkenäs, Bergavik och Björkud-

Foto: Jan Magnusson

1.läs mer i Miljökonsekvenbeskrivning, tema 7 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

KALMAR i dag

De etniskt homogena och ofta resursstarka villaområdena har en betydligt mer ensidig befolkning än de socioekonomiskt svagare områdena med framförallt flerbostadshus. De områden med högst andel utrikes födda är Norrliden, området runt Berga centrum och Oxhagen medan områdena med högst andel inrikes födda är Läckeby, Trekanten och Rockneby och Skäggenäshalvön samt Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö. När det gäller ålder och kön är skillnaderna mellan stadens och kommunens olika delar betydligt mindre än den socioekonomiska och etniska segregationen.

FLYTTNING I åldern 19–24 år sker nettoflyttningar i riktning till universitets- och högskoleorter från övriga kommungrupper. I åldersgruppen 25–29 år sker nettoutflyttningar främst från universitets- och högskolekommuner i riktning till storstäder och förortskommuner. Personer som är 30 år eller äldre flyttar oftast inom det egna arbetsmarknadsområdet. Detta innebär att där man bor vid 30 års ålder, eller i dess närhet, kommer man med stor sannolikhet också fortsätta att vara bosatt. De flesta kommungrupper förlorar befolkning i samband med att gymnasiestudierna avslutas. Det är även i de åldrarna som det är vanligt att parrelationer inleds. För att vända flyttströmmen krävs en arbetsmarknad och ett näringsliv som är så brett att det kan ge arbete åt två personer.

GENERATOR FÖR NÄRINGSLIVET I REGIONEN Något fler kvinnor än män förvärvsarbetar i kommunen. Flest arbetar med vård och omsorg, handel och utbildning. Andelen i dessa branscher är också högre än genomsnittet för riket. Handel och byggbransch har ökat mest relativt sett under 2000-talet. Av jämförelsekommunerna har bara Karlskrona en mindre arbetsmarknad i den egna kommunen än Kalmar. Näringslivet i jämförelsekommunerna är lika men

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

Kalmar har en högre andel som arbetar med företagstjänster och inom handeln och en markant lägre andel som arbetar med tillverkningsindustri. ARBETA FÖR EN JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD Många kvinnor arbetar med vård och omsorg eller utbildning medan de flesta i byggbranschen och tillverkningsindustrin är män. Många människor arbetar i dessa branscher som kraftigt domineras av det ena könet. Men det finns andra stora näringsgrenar, som handel, företagstjänster och offentlig förvaltning, där arbetar ungefär lika många kvinnor som män. Vi vet inte om de som arbetar här, jobbar hel- eller deltid. Deltidsarbeten är olika vanligt i olika branscher. Däremot är det generella mönstret att män oftare arbetar heltid än kvinnor. Läs om pendlingen till och från kommunen i avsnittet Mer Kalmarsund.

PÅ RÄTT VÄG I ENERGIFÖRSÖRJNINGEN Sedan 1990 har energianvändningen i Kalmar kommun minskat i alla sektorer utom för transportsektorn. Även användningen av bensin har minskat sedan 1990 (sedan 2004 är ungefär fem procent av bensinen blandad med cirka fem procent etanol) samtidigt som användningen av diesel i princip har fördubblats. Etanoltillförseln utgör än så länge en försvinnande liten andel av drivmedelsförbrukningen i kommunen. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt, såväl för hushåll som industri- och byggverksamhet och offentlig verksamhet. Elanvändningen har legat ganska konstant under åren 1990–2008 i samtliga samhällssektorer. År 2008 producerades drygt hälften av den svenska elmixen av förnybara energikällor. Andelen förnyelsebar energi har ökat från cirka 26 procent 1990 till ungefär 41 procent år 2008. Träbränsle och kraftvärmeanläggningen Moskogen spelar en viktig roll för detta. Planerade vindkraftverk kommer också bidra till en högre andel. Även energi som genereras via värmepumpar bidrar till den förnyelsebara energianvändningen.

KALMAR OCH JÄMFÖRELSEKOMMUNERNA BEFOLKNINGSÖKNING

KALMAR

0,6%

MEDELINKOMST I KR/ÅR, 20-64 år

(3 500 PERSONER)

VÄXJÖ

1,2% 0,6% 0,7% 0,8% 0,6% (9 100 PERSONER)

UTBILDNINGSNIVÅ, 20-64 år

förgymnasiell 15,1% 10,6% gymnasiell 48,2% 44,4% eftergymnasiell 35,4% 44,0%

förgymnasiell 13,4% 9,8% gymnasiell 47,4% 42,0% eftergymnasiell 37,5% 46,6%

BOSTADSBYGGANDE

2,6% 5,4%

KARLSKRONA

(3 500 PERSONER)

förgymnasiell 13,0% 12,4% gymnasiell 46,9% 44,5% eftergymnasiell 36,9% 41,2%

2,5%

KRISTIANSTAD

(5 400 PERSONER)

förgymnasiell 17,8% 12,7% gymnasiell 51,3% 47,0% eftergymnasiell 29,1% 38,6%

(6 600 PERSONER)

förgymnasiell 15,4% 12,4% gymnasiell 50,3% 46,5% eftergymnasiell 32,8% 40,1%

(532 800 PERSONER)

förgymnasiell 16,4% 12,5% gymnasiell 49,6% 45,7% eftergymnasiell 31,9% 40,2%

1,7%

HALMSTAD

SVERIGE

genomsnittlig befolkningsförändring per år 2001-2010 genomsnittligt relativt bostadsbyggande i nyproduktion 2001-2010, andel

3,6% 2,5%

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Kalmar på djupet

2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN

Unika Kalmar

foto: Jonas Lindström

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

KALMARs attraktionskraft bygger på det överordnade målet för all planering, nämligen att utveckla en jämställd och hållbar kommun, såväl socialt, kulturellt, ekologiskt som i ekonomiskt avseende. KALMAR är ett samspel mellan stad och land. KALMAR är generatorn i en attraktiv, hållbar och växande region runt Kalmarsund, där människor kan förverkliga sina drömmar och nå hög livskvalitet. KALMAR är det självklara navet för utbildning, arbete, boende och upplevelser i sydöstra Sverige, känt i och en förebild för övriga landet. KALMAR är känt för sitt öppna, kreativa och kulturella klimat. Linneuniversitets etablering har varit förutsättningen för denna utveckling. KALMAR OCH KALMARSUND är åter en aktiv del av Östersjöregionen inte minst inom besöksnäringen. Framgångsnyckeln har varit och är att förvalta och utveckla våra unika värden och resurser.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN

VÄRDEBASERAD STADSBYGGNAD GER MODERN STADSUTVECKLING Människans behov och levnadsförutsättningar är utgångspunkten i översiktsplanen. För att kunna uppfylla detta baseras stadsplaneringsarbetet på en värdebaserad stadsbyggnadsmodell (se figur nedan). Det är den mentala bilden, om hur verkligheten ser ut, som styr om en tanke eller förslag uppfattas intressant, möjligt eller önskvärt att genomföra.

översiktsplan strategier ledstjärnor vision Kalmar på djupet modell för värdebaserad stadsutveckling

»DET FINNS INGEN OBJEKTIV STADSBYGGNAD. DET FINNS ENBART VÄRDEBASERAD STADSBYGGNAD« Eva Dalman, arkitekt ur Arkitekten nr 8 2012 foto: Jan Magnusson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

TRE LEDSTJÄRNOR FÖR ETT UNIKT KALMAR I översiktsplanen dras riktlinjer upp hur och var kommunen ska växa och utvecklas. Unika Kalmar når vi genom de tre ledstjärnorna, Mer Kalmarsund, Mer Möre och Mer stadsliv. Till ledstjärnorna är fem strategier kopplade för att bidra till kommunens mål om en jämställd och hållbar utveckling. Ledstjärnorna och strategierna ska genomsyra kommunens planeringsverksamhet och stämmas av i allt planeringsarbete.

MER KALMARSUND

UNIKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Det geografiska läget i Östersjön med tre kuster I Kalmarsundsregionen finns tre kuster: fastlandskusten samt Ölands östra och västra kust. Regionen ligger centralt runt Östersjön.

innebär att sundet har fått tillbaka rollen som sammanhållande för alla som bor här och är ett samlande identitetsbegrepp. Samarbete finns över kommungränserna och har skapat en gemensam konkurrenskraftig identitet.

MER MÖRE innebär att hela kommunen växer invånarmässigt och är ett av Kalmarsunds spännande besöksmål. Många vill bo och arbeta i Möre och dess naturoch kulturmiljöer är en tillgång för alla invånares livskvalitet som resurs för rekreation och fritid.

MER STADSLIV innebär att staden har utvecklats till en inbjudande demokratisk mötesplats. Den växer på ett sätt som gör den än mer attraktiv genom att erbjuda ett stort och brett utbud av aktiviteter, boenden och jobb. Kalmar är känt som ett kulturellt, spännande och internationellt besöksmål. Stadmiljön bjuder in till, för såväl den lokala befolkningen som besökare, att aktivt användas. En viktig konsekvens är en tryggare stad och mer integrerade platser där människor möts som jämlikar och där alla känner sig välkomna.

Staden och sundets unika kulturhistoria Kalmarsund och staden Kalmar har en rik och komplex kulturhistoria som är präglad av internationella, nationella, regionala och lokala händelser under alla tider.

Kalmarsunds unika landskap Sundet och åsarna gör vårt landskap unikt. Regionen ligger i växtzon 1 samt ligger i topp angående flest soltimmar i Sverige. Därmed kan regionen sägas vara Sveriges Provence.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN

FEM STRATEGIER FÖR ÖKAD ATTRAKTIVITET OCH TILLVÄXT

1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND

2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREATIV DRIVKRAFT FÖR NÄRINGSLIVET I HELA REGIONEN

3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA FÖR 160 000 MÄNNISKOR

4. LIVSKVALITETEN ÄR HÖG VID KALMARSUND

5. KALMARSUND ÄR TURIST- OCH BESÖKSREGION MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

foto: White Arkitekter Jonas Lindström Jan Magnusson Malin Gustavsson Jonas Lindström

foto: White Arkitekter

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt

1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND Kalmar och Kalmarsund är känt för sina unika värden i övriga Sverige men även i andra länder och är därmed attraktivt för fler boende, besökare och företag. Fler invånare leder till fler idéer, nya företag och fler arbetstillfällen. En positiv utvecklingsspiral ger alltså fler invånare i kommunen såväl som i hela regionen. Särskilt fokus finns på att Kalmar är det självklara valet för de personer som är i början av sina yrkesliv eller de som har flyttat härifrån, för att exempelvis studera på annan ort, åter ska välja Kalmar efter studierna.

ALLA SKA KUNNA HITTA EN BOSTAD SOM PASSAR DE EGNA BEHOVEN OAVSETT SKEDE I LIVET

BOSTÄDER FÖR ALLA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL Det är brist på bostäder i Kalmar kommun och det gäller framförallt små bostäder. Det behövs fler hyresrätter i kommunen. Fokus ligger särskilt på unga, studenter och äldre i bostadsförsörjningen. Planberedskapen för nya bostäder är hög och ny byggnation är blandad när det gäller hustyper, storlekar och upplåtelseformer. Alla ska kunna hitta en bostad som passar de egna behoven oavsett skede i livet. Ett blandat bestånd motverkar också boendesegregation. För att hushålla med mark- och naturresurser bör vi bygga i befintliga områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten. Konsekvenser av bedömda klimatförändringar beaktas. 300 000 INVÅNARE I EN NY ARBETSMARKNADSREGION En större arbetsmarknadsregion leder till mindre sårbarhet om konjunkturen går ner. Därför är en större arbetsmarknad för både kvinnor och män viktigt för att stärka Kalmar och Kalmarsund. Det ska vara möjligt att bo i Kalmar och arbeta i andra kommuner eller omvänt. Med en regionförstoring kan människor lättare hitta nya arbeten och företagen hitta rätt kompetens. För att skapa möjligheter för en gemensam arbetsmarknad för 300 000 personer måste restiden från Kalmar till respektive Växjö, Oskarshamn och Karlskrona vara högst en timme. Det kräver en snabb, effektiv och miljövänlig kollektivtrafik. Bra kommunikationer är också viktigt för att besöksnäringen ska kunna utvecklas.

Regionala flyttundersökningar visar att huvudskälen för att flytta till regionen är studier, följt av arbete och förbättrad livskvalitet. Alla dessa tre motiv kan Kalmar starkt svara upp till. Linnéuniversitetet är därmed den viktigaste magneten för att få fler personer att flytta hit, att nya företag startas och att våra befintliga företag kan utvecklas. Förutsättningar som ger företag och universitetet möjlighet att utvecklas är prioriterade. Kalmar är regioncentra för Kalmarsunds utbildningsoch arbetsmarknad.

foto: Malin Gustavsson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREATIV DRIVKRAFT FÖR NÄRINGSLIVET I HELA REGIONEN Linnéuniversitetet är Sveriges sjätte största lärosäte. Ett unikt näringsliv baserat på universitetets profil såväl som att universitetet har ett utbildningsutbud matchande det regionala näringslivets behov ger maximal utdelning. Det ger en student ett starkt motiv till att stanna i regionen efter avslutade studier. Universitetet och näringslivet kan också knytas ihop genom att fler studenter gör examensarbeten eller praktik i regionens företag. Kalmar är en stark företagsregion med hög framtidstro och gott företagsklimat. Entreprenörskap och företagande stimuleras, vilket förmedlar att regionen är öppen för nya idéer och innovationer. Samarbetet mellan kommun, näringsliv och universitetet ska ständigt stärkas och utvecklas för att bättre ta tillvara den kunskap som genereras här.

foto: Malin Gustavsson

3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA FÖR 160 000 MÄNNISKOR Idén om regionförstoring är stark och för att kunna möta en sådan utveckling är tanken att kommunen blir en del av Kalmarsund för att göra sig intressant i en sydsvensk region. En utökad arbetsmarknadsregion gynnar alla i Kalmarsundsregionen. För människor som bor i andra kommuner vid Kalmarsund är det självklart att åka till Kalmar för att nå det stora utbudet av handel, kultur, nöje och idrott. En utökad och attraktivare stadskärna är den huvudsakliga anledningen. Fler spännande och stimulerande mötesplatser och hållbara trafiklösningar är viktiga delar för att utveckla en modern och efterfrågad stadskvalitet. Näringslivet i staden skapar flöden av människor och bra möjligheter att utvecklas. Ett brett kulturoch idrottsliv är viktigt för att invånare i alla åldersgrupper ska trivas och må bra. Då skapas möten mellan olika människor vars vägar annars aldrig hade korsats. Det är väsentligt med en levande kulturell infrastruktur, alltså utbud och nätverk inom utbildning, stödsystem, institutioner och organisationer samt goda möjligheter för utveckling av personliga nätverk inom kultur, utbildning och kreativa näringar. Det är en förutsättning för att skapa det kreativa samhällsklimat som är viktigt i en universitetsstad. Kalmar har sedan staden grundades varit ett handelscentrum. I och med IKEA:s etablering i nuvarande Hansa City 2006 stärktes Kalmars historiska roll som handelsstad i regionen. Utmaningen är att fortsätta stadens utveckling som regional knutpunkt för handel i kombination med evenemang och upplevelser. Handeln i Kalmar fungerar som en motor för hela regionen och det finns ett rikt utbud av fackhandel och affärskedjor som attraherar kunder från ett mycket stort område, men även lokal handel och service som underlättar ett bra vardagsliv för kommuninvånarna. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt

4. LIVSKVALITETETEN ÄR HÖG VID KALMARSUND Vardagslivet är enkelt i Kalmar. Du hittar det sättet att bo på som du själv vill och det arbete som du önskar. Det finns bra skolor som utgår från barnens perspektiv. Det ska vara enkelt att ta sig från bostaden till skolan eller arbetet men också till andra aktiviteter. Styrkan är det stora utbudet av utbildning, arbete, service, kultur, idrott och grönområden i den medelstora stadens skala med korta avstånd till allt.

VÅR STYRKA ÄR DET STORA UTBUDET AV UTBILDNING, ARBETE, KULTUR, IDROTT OCH GRÖNOMRÅDEN I DEN MEDELSTORA STADENS SKALA MED KORTA AVSTÅND TILL ALLT SJÄLVKLARHET ATT LEVA JÄMSTÄLLDA LIV Jämställdheten stärks genom att nya bostäder, verksamheter och samhällsservice planeras nära knutpunkter för kollektivtrafiken. Det ökar förutsättningarna för att familjer ska kunna dela på ansvaret i hemarbetet även när man pendlar. Detta möjliggör också att minska bilberoendet. Om den fysiska miljön är tillgänglig och attraktiv är fler människor i rörelse och miljön upplevs roligare och tryggare. Bra belysning och fri sikt på entréer, gång- och cykelvägar, hållplatser och parkeringar ökar den upplevda tryggheten och därmed förutsättningarna för att både flickor och pojkar, kvinnor och män vill och vågar röra sig utomhus oavsett tid på dygnet.

JÄMSTÄLLDHETEN STÄRKS GENOM ATT NYA BOSTÄDER, VERKSAMHETER OCH SAMHÄLLSSERVICE PLANERAS NÄRA KNUTPUNKTER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

GRÖN REGION Gröna näringar I Kalmar län har de gröna näringarna högst andel sysselsatta i Sverige. Inom Kalmar kommuns gränser ska dessa näringar lyftas fram. För varje arbetstillfälle inom jord- och skogsbruket skapas tre jobb i livsmedels- och skogsindustrin och åt underleverantörer. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att ytterligare utveckla samspelet mellan staden och Möre. Konsumenternas intresse för lokalproducerad och ekologiska produkter växer stadigt. Detta grundar sig på människors engagemang för omställning av energisystemen, bättre mat och oro för klimatförändringar. Regeringens mål är att till år 2020 ska andelen certifierad ekologisk odling vara minst 20 procent av jordbruksmarken. Skogen kan ge förnyelsebar energi. De gröna näringarna skapar även en ljus framtid för landsbygdens turism- och fritidsmöjligheter, med mellankommunala samverkansmöjligheter för vandringsleder, cykel, kanot och ridning. Möres landskap med slingrande vägar är också mycket attraktivt för att åka motorcykel. Tanken med en grön region som utgångspunkt är att ett hållbart transportsystem erhålls. En annan positiv konsekvens med perspektivet grön region är att energiförbrukningen kan effektiviseras och bidra med alternativ till fossilbränsle. Ökad självförsörjning genom exempelvis vindkraft, kraftvärme och biogas ger minskat beroende av fossila bränslen och mindre utsläpp till Kalmarsund och Östersjön. Bästa sättet är att utveckla samverkan mellan starka aktörer där kommunen ska vara drivande för att klara målet om en fossilbränslefri region senast år 2030.

REGIONEN HAR UTMÄRKTA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT UTVECKLA ALTERNATIVA ENERGISLAG SOM KAN SAMMANFATTAS SOL, VIND OCH VATTEN

Kalmarsund som en utpräglad grön region kan vara en stark konkurrensfördel mot andra regioner i Sverige när det gäller att locka företag att etablera sig eller bli valet som bostadsplats. Fler näringar beskrivs i Kalmarsundsavsnittet under Kalmarsunds rika näringslivsträds fem huvudgrenar Grönare resor Förbättrade möjligheter att gå och cykla kombinerat med en attraktiv kollektivtrafik gör att bilresandet inom och mellan stadens delar och kommunens serviceorter kan minskas. DET MÄRKS ATT KALMAR LIGGER VID KALMARSUND Kustkommunen Kalmars goda livsmiljö är beroende av ett friskt Kalmarsund och en levande Östersjö. Vattnet ska vara så rent att det går att bada och vara en bra miljö för vattenlevande arter att leva i.

OAVSETT ÅLDER, BAKGRUND OCH OM MAN BOR FYSISKT NÄRA VATTNET ELLER INTE, SKA ALLA UPPLEVA ATT DET ÄR NÄRA TILL DET Ny bebyggelse planeras med utgångspunkt från kommande klimatförändringar. Vattendirektivet uppfylls. Dagvatten tas omhand och vid behov renas innan det hamnar i vattendrag och kustvatten. Kommunen arbetar vidare med grund-, yt- och kustvatten för att skapa en tydlig bild av vattensituationen och vilka åtgärder som kommer att behövas för ett friskare vatten.

Kalmars läge vid Kalmarsund är en boendekvalitet som kommer alla till godo. Oavsett ålder, bakgrund och om man bor fysiskt nära vattnet eller inte, ska alla uppleva att Kalmar är en kustkommun. Genom nya, eller stärkta befintliga, väst - östliga kopplingar mot Kalmarsund knyts bostäder och verksamheter bättre till kusten, något som även binder ihop andra målpunkter på vägen. Stadens och Möres kustområde erbjuder ett brett och varierat utbud för alla, såsom bad, båtbryggor, strövområden samt ett varierat naturoch kulturlandskap.

5. KALMARSUND ÄR TURISTOCH BESÖKSREGION MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT Besöksnäringen är en lokal och regional styrka som utvecklas till att vara ännu mer lockande under alla årstider. Kalmarsund är ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål och en självklar och viktig mötesplats i Östersjöregionen för såväl privatpersoner, organisationer och företag. Tillsammans med Glasriket och Öland kan utbudet av upplevelser stärkas. Kalmar stads unika kulturhistoria kan lyftas fram ännu tydligare. Det unika eklandskapet marknadsförs nationellt och internationellt gemensamt med grannkommunerna. Den satsningen blir också ögonöppnaren för Möres andra kvaliteter. Möre blir ett starkt bidrag till Kalmarsunds höga attraktion som turistoch besöksregion. Sambanden och närheten till Astrid Lindgrens värld, de två världsarven Ölands odlingslandskap och Örlogsstaden Karlskrona lyfts fram som ett gemensamt besöksmål. Den historiska segelbara kusten från Blekinge skärgård genom Kalmarsund och norrut mot Tjust-, Gryts- och St Anna skärgårdar alternativt via Visby och Gotland till Stockholms skärgård lyfts fram och utvecklas till en sevärdhet och upplevelse av mycket hög internationell nivå. Potentialen finns för att området kan utvecklas till Sveriges internationellt mest konkurrensstarka turistregion.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

3. MER KALMARSUND

så här utvecklar vi Kalmarsund

NATIONELLT KÄNT KUSTMILJÖARBETE PÅGÅR MED BRED FÖRANKRING I KOMMUNERNA RUNT SUNDET, DÄR ALLA JOBBAR MED FOKUS PÅ FYSISKA ÅTGÄRDER

foto: Malin Gustavsson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

MER KALMARSUND

SÅ HÄR STÄRKER & UTVECKLAR VI REGIONEN RUNT KALMARSUND Kalmar och Oskarshamn är idag huvudorter för var sin lokal arbetsmarknad.1 Genom samverkan och förbättrade kommunikationer mellan kommunerna kan vi erbjuda våra invånare goda inkomstmöjligheter och bra samhällsservice. Kalmarsund är den geografiska identitet som knyter samman Öland med södra delen av Smålandskusten till en funktionell arbetsmarknad. Ett delmål är att verka för att Kalmars och Oskarshamns arbetsmarknader blir en gemensam. Ju fler människor desto bättre är förmågan till förnyelse och innovation, vilket innebär starkare humankapital. Av den anledningen arbetar vi för att sydöstra Sverige ska utgöra en enda arbetsmarknad för cirka 300 000 invånare med Kalmar, Växjö och Karlskrona som samverkande regioncentra.

FÖR ATT BLI MER KONKURRENSKRAFTIGA SAMARBETAR VI ÖVER KOMMUNGRÄNSERNA I EN GEOGRAFI SOM GER EN POSITIV GEMENSAM IDENTITET OCH SOM INTE ÄR BEROENDE AV FRAMTIDA REGIONINDELNINGAR. KALMARSUND ÄR DENNA IDENTITET.

3 FOKUSOMRÅDEN

Sundet får tillbaka rollen som sammanhållande för alla som bor här.

Hela området definieras av det samlande begreppet »Kalmarsund« på samma sätt som begreppen Österlen, Höga kusten och Öresund gör för sina respektive regioner.

Kalmarsund en arbetsmarknad.

1 I Kalmars lokala arbetsmarknad ingår Borgholm, Mörbylånga, Emmaboda, Nybro och Torsås kommuner medan Högsby och Mönsterås och Oskarshamns kommuner tillhör Oskarshamns lokala arbetsmarknad.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

SÅ HÄR SER MERVÄRDENA UT

UNIKT LANDSKAP

MED NATURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ Världsarv och eklandskap med internationellt höga värden samt moränkust, åsar, landborg, kalksten, skärgårdar, åar och sjöar är karaktärer som präglar och nyanserar landskapet vid Kalmarsund och därför gör det så upplevelserikt. Att detta landskapsparti ligger i växtzon 1 ger förutsättningar för ett till stora delar annorlunda växt- och djurliv än i övriga Sverige. Kalmarsund är internationellt känt för sitt rika fågelliv och då i synnerhet södra Öland. Landskapet utgörs till stor del av odlingsmark med lövblandskogar, långsmala strandängar och vassrika vikar. Kustslätterna i norra och södra Möre samt på Öland sätter stark prägel på området liksom läget och utblickarna över Kalmarsund och Öland. Ett par mil in på fastlandsidan tar skogsbygden vid. Där finns bland annat ett område som kan närmast betecknas som ”urskog”. Ingen annan del av Sverige har så nära tillgång till tre kuster med så skiftande karaktärer. Tillsammans kan därför kommunerna runt Kalmarsund erbjuda ett närmast komplett utbud av såväl naturupplevelser som av boenden för året runt eller för fritid i ytterst attraktiva miljöer.

UNIK KULTURHISTORIA

MED KULTURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ Världsklass är rätt benämning på Kalmarsundstrion Kronan, Mars och Svärdet. Den bildar en oslagbar världskvartett tillsammans med regalskeppet Vasa. Mars byggdes i Kalmar på 1560-talet och var den tidens mest imponerade skepp på Östersjön. Även skeppet Elefanten, som ligger på botten nära kusten där Mars byggdes, är från samma tid. Cirka 100 år senare, under stormaktstiden, härstammar skeppen Nyckeln, Kronan och Svärdet. Sundets militära marina historia är enastående med skeppsbyggeri och stora sjöslag såväl i sundet som på Ölands östra sida. Men även den civila varvsepoken utmärker sig. Från Figeholm i norr till Bergkvara i söder trängdes såväl små som stora skeppsvarv efter Kalmarsundskusten och även på några platser på Öland. Denna speciella epok har getts namnet ”Skutriket”. Handelsfartygen var många och av alla slag. Sjöfarten var särskilt livlig längs den Svenska kusten under 1800-talets senare del. Handeln nådde även ut i Östersjöområdet och världen. Östersjön hade mycket stor betydelse för världshandeln långt i på 1900-talet och Kalmarsund hade sin roll i detta. Kalmarsund har varit befolkat sedan istiden upphörde och har närmast kontinuerligt haft internationella kontakter vida omkring. Järnåldern på Öland är ett bra exempel på detta, men har också under långa tider varit utsatt för invasioner, krig och pirater. Detta har satt tydliga spår runt sundet med ett antal fornborgar, till exempel Eketorp på södra Öland, och fästningsbyggnader, ibland som kyrkobyggnader, och där Kalmars och Borgholms slott/borg utgjorde låset i sundet. Betydelsen var så stor att Kalmar benämndes ”Rikets nyckel”. Kalmarsund hade betydelse i den riksbildningsprocess som ägde rum under 1100-1200-talen. Den mest betydelsefulla internationella händelsen i historisk tid är Kalmarunionen. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

MER KALMARSUND bostadsmarknad

DET BEHÖVER BYGGAS MER I KOMMUNERNA RUNT KALMARSUND Kommunerna runt Kalmarsund erbjuder ett brett utbud av olika boendekvaliteter såväl på landsbygden som i städerna. I några av kommunerna finns den charmiga småstaden. Åter i andra finns den mindre ortens särpräglade boendekvaliteter. I samtliga kommuner finns alltså ett stort utbud av boendemöjligheter på landsbygden i byar/stationssamhällen eller (häst-) gårdar.

KALMARSUND VÄXER Runt Kalmarsund bor omkring 160 000 personer varav cirka hälften i Kalmar och Mörbylånga kommuner. Kalmar och Mörbylånga har växt invånarmässigt sedan 1990.

Enligt kommunernas bedömning 2012 om läget på bostadsmarknaden är det brist i Kalmar, Oskarshamn, Mörbylånga och Borgholm. Kommunerna bedömer att det är balans på bostadsmarknaden i Nybro, Torsås, Mönsterås och Emmaboda. Fritidshusägarna bor såväl i länet som utanför det. Nästan var tionde fritidshus i länet ägs av personer från andra länder, framförallt från Tyskland. Det finns därför en större befolkning delar av året som inte (alltid) kan utläsas av befolkningsstatistiken. Eftersom prisnivån skiftar kraftigt inom regionen pågår två motsatta processer: där priserna är höga kan fritidshus börja användas som åretruntbostäder medan permanenta bostäder kan börja användas som fritidshus där priserna är låga. Hur omfattande dessa båda processer är bör studeras så att dynamiken i detta kan användas som utvecklingskraft. Exempelvis kan äldre personer, som bor i svårtillgängliga lägenheter eller i villor som kan bli för arbetskrävande att sköta, behöva flytta till mer lämpliga bostäder. Då kan deras bostäder komma ut på bostads- alternativt fritidshusmarknaden.

KALMARSUNDS BOSTADSMARKNAD HAR FLERA GYNNSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT ROTATION OCH DYNAMIK SKA KUNNA RÅDA OCH DÄRMED VARA ATTRAKTIV UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

Antalet invånare ökade i området runt Kalmarsund 2010 med cirka 700 invånare genom de tre kommunerna Kalmar, Mörbylånga och Nybro. Utöver Kalmar har städerna Nybro och Oskarshamn samt Färjestaden ökat sin befolkning de senaste åren. Kalmar kommun har lägst medelålder av kommunerna och har större in- än utflyttning av 20-24-åringar i ett långt tidsperspektiv. Mörbylånga kommun har visat sig särskilt attraktivt för barnfamiljer.

foto: Jan Magnusson ÖVERSIKTSPLAN ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÖR KALMAR KALMAR KOMMUN KOMMUN Mer Kalmarsund

MER KALMARSUND bostadsmarknad

ATT BO PÅ KALMARSUNDS LANDSBYGD, PÅ FASTLANDET ELLER ÖLAND, BETYDER ETT BOENDE MED UNIKA KVALITETER

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

foto: Jonas Lindström

SUNDETS STÄDER OCH KÖPINGAR Historiskt sett har sundet varit länken mellan Öland och fastlandet, vilket har lett till att städerna och köpingarna på fastlandet har fått sin motsvarighet på Ölandssidan.

Oskarshamn foto: Dzenana Plivac

Mönsterås foto: Mönsterås kommun

Borgholm foto: Borgholms kommun

Kalmar foto: White arkitekter

Mörbylånga foto: Mörbylånga kommun

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

MER KALMARSUND arbetsmarknad

LÄTTILLGÄNGLIGT KALMARSUND – »KREATIVITET DEFINIERAS MED BEGREPP SOM LIVSKVALITET FÖR ALLA ÖPPENHET, MÅNGFALD, Människors möjligheter att nå ett stort utbud av arbetstillfällen och studiemöjligheter är grundförutsättningen för en stabil arbetsmarknad och en sund utveckling av näringslivet. Det innebär att modern infrastruktur kombineras med snabb och effektiv trafikering. Människors benägenhet att pendla till arbete ökar markant när restiden för en enkelresa minskar till 45 minuter eller mindre. En viktig aspekt är att tiden det tar att ta sig mellan bostad och arbete ofta är längre än resan med kollektivtrafiken, eftersom få bor och arbetar precis vid hållplatsen. Viljan och möjligheten att pendla varierar beroende på kön och utbildningsnivå. Högavlönade män är generellt mest benägna att pendla medan lågutbildade kvinnor gör det i minst utsträckning. Attityden till pendling skiljer sig mellan olika personer. I många yrken kan det vara svårt att pendla både kort och långt med kollektivtrafik beroende på arbetstider som inte kan kombineras med kollektivtrafikens tider. I vissa yrken finns det inte något ekonomiskt incitament att pendla långt.

ORIGINALITET, GEMENSKAP, MOTIVATION OCH LUST, GENEROSITET, TILLIT OCH TOLERANS, NYFIKENHET, EXPERIMENTLUSTA SAMT FRIHETSANDA«

Nils-Erik Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik

LINDSDAL

TVÅ TREDJEDELAR AV REGIONENS CIRKA 78 000 ARBETSTILLFÄLLEN FINNS I KALMAR ELLER OSKARSHAMN

E22

Pendlingstrafik med tåg med start 2014 är en förutsättning för att regionen får en större arbetsmarkad. Även satsningen på regionbussar får den effekten. Servicenivån, effektiviteten och komforten måste vara i takt med tidens krav och förväntningar om kollektivtrafiken ska kunna bli ett reellt alternativ till bilåkandet inom Kalmarsund. Statusen måste höjas rejält. Bättre kommunikationer är också avgörande för att kommunerna mellan och gränsande till Kalmar, Växjö, Karlskrona och Oskarshamn ska ha möjlighet att nå större utbildningsoch arbetsmarknader. Rimlig restid från de mindre kommunerna är en viktig del i deras arbete med att bli mer attraktiva bostadsorter. Därför satsar Kalmar län kraftigt på att utveckla och effektivisera linjenätet för regionalbussarna och att införa pendeltåg successivt från 2014. Järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona moderniseras så att driftsäkerheten höjs och restiden kortas.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

Stockholm

NORRA STADEN

VÄSTRA STADEN

Öland Kalmar Airport

Göteborg

rv25

INNERSTADEN SÖDRA STADEN

Malmö/Köpenhamn

Befintligt järnvägsspår Befintligt stationsläge Utredningsområde för stationsläge

KALMARSUNDS RIKA NÄRINGSLIVSTRÄDS FEM HUVUDGRENAR Här beskrivs de branscher som särskilt sticker ut runt Kalmarsund. Dessa kompletterar övriga starka branscher som utbildning, handel, vård och omsorg. Skolan i Kalmar kommun håller hög kvalitet och många mätbara värden är höga. LINNEUNIVERSITETET STÄRKER OCH UTVECKLAR NÄRINGSLIVET Linneuniversitetet höjer utbildningsnivån, utvecklar forskningsområden i samverkan med näringslivet, bidrar starkt till att göra regionen attraktiv för åldersgruppen 20-30 samt stärka sjukvårdskvaliten genom att stegvis utveckla en fullständig läkarutbildning.

ENERGIVERKSAMHETEN I OSKARSHAMN kräver specialkompetens och kunskapsutbyte på internationell nivå.

JORDBRUKSBYGD OCH ÖKANDE LIVSMEDELSPRODUKTION med hög klassning på jordbruksmarken och stor djurhållning.

BESÖKSNÄRING & TURISM Turism inom sol och bad, cykel, båt, kultur, natur och idrott – allt detta går att utveckla inom Kalmarsund. Kalmar län är ett starkt turistlän med landets längsta kuststräcka med en outvecklad potential. Det har starka delområden men ingen gemensam marknadsföring. Kalmarsund är södra länet. Den norra delen utgörs i väster av ett sjörikt småbrutet landskap Astrid Lindgrens värd och i öster av Misterhults och Tjust skärgårdar. De är Sveriges minst exploaterade skärgårdsområden. Idrottsturismen är under stark utveckling. Det senaste är Ironman, en internationellt mycket uppmärksammad stortävling. Störst andel anställda inom handeln i regionen finns i Kalmar följt av Borgholm och Mörbylånga. Borgholm har en klart högre andel av arbetstillfällena inom hotell- och restaurangverksamhet än i de övriga kommunerna. TILLVERKNINGSINDUSTRI Andelen som arbetar inom tillverkningsindustrin är hög i Torsås, Mönsterås, Nybro och Oskarshamn. I Emmaboda finns ungefär vartannat arbete inom industrin. Den största koncentrationen av kunskapsintensiva företagstjänster och de branscher som klassas som kreativa finns i Kalmar. Här arbetar en klart högre andel med information och kommunikation samt offentlig förvaltning än i de övriga kommunerna.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

MER KALMARSUND Kalmar regioncentra och tillväxtmotor

Kalmar, med en aktningsvärd ålder av 800 år, har en särpräglad urban stadsmiljö med stort utbud inom handel, restauranger, nöjen och kultur. Men även regionsjukhuset och Linneuniversitet, som på sikt kommer att erhålla rätten till läkarutbildning, gör att Kalmar kan ta rollen fullt ut som regioncentra. Det vill säga fullt ut komplettera det lokala utbud som finns runt Kalmarsund, för att bli mer konkurrenskraftig mot andra regioner i Sverige.

UTVECKLAD PENDLINGSAXEL MELLAN EMMABODA OCH ÖLAND SOM BERÖR RUNT 100 000 MÄNNISKOR Många människors rörlighet har ökat och flera bor exempelvis i en kommun men arbetar eller studerar i en annan och har fritidsintressen i en tredje. De flesta som arbetar i Kalmar kommun bor också här, men det kan finnas stora pendlingsrörelser inom kommunen, exempelvis från byar till staden. Fler pendlar till än från Kalmar kommun och framförallt från andra kommuner i länet. De största pendlingsflödena finns med grannkommunerna Mörbylånga och Nybro. Detta visar på Kalmars betydelse som centrum för arbetsmarknaden i regionen. Kalmar ingår i dag inte i samma lokala arbetsmarknadsregion som Karlskrona, Oskarshamn eller Växjö, eftersom pendlingsströmmarna är för få (se tabell). Inpendlingen är relativt jämn mellan män och kvinnor, medan det är betydligt fler män än kvinnor som pendlar ut. Kalmar har därmed stor betydelse som arbetsplats för kvinnor. Män pendlar oftare över en länsgräns än kvinnor, det gäller både för in- och utpendling till Kalmar kommun. Män har därmed en större arbetsmarknad än kvinnor.

1 300 ELEVER KOMMER FRÅN ANDRA KOMMUNER ÄN KALMAR Även ungdomar som går på gymnasiet kan pendla över kommungränser. Kalmarsunds Gymnasieförbund är ett kommunalförbund som sköter gymnasieutbildning åt medlemskommunerna Kalmar, Mörbylånga, Borgholm & Torsås. På Gymnasieförbundets kommunala gymnasieskolor i Kalmar kommun går drygt 3 200 elever. Av dem kommer 1 910 från Kalmar kommun medan 1 300 kommer från andra kommuner (höstterminen 2010).

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

INTRESSANTA PENDLINGSFLÖDEN FRÅN & TILL KALMAR 2009 KVINNOR KOMMUN Mörbylånga Nybro Borgholm Mönsterås Torsås Emmaboda

IN 1 293 729 359 313 265 97

UT 421 361 129 138 112 87

TOTALT 1714 1090 488 451 377 184

Oskarshamn Stockholm Karlskrona Växjö

83 43 66 47

77 103 51 67

160 146 117 114

KOMMUN Mörbylånga Nybro Mönsterås Borgholm Torsås Emmaboda

IN 1 260 708 334 384 248 70

UT 431 600 244 134 229 154

TOTALT 1691 1308 578 518 477 224

Oskarshamn Karlskrona Växjö Stockholm

132 134 72 54

248 137 161 164

380 271 233 218

MÄN

Så här läser du figuren: Exempelvis reser 1 293 kvinnor från Mörbylånga in till Kalmar och 421 ut från Kalmar till Mörbylånga.

Linköping/ Norrköping Stockholm, Linköping, Norrköping

Stångådalsbanan

KALMARS FUNKTIONELLA ARBETSMARKNAD Stockholm 2 tim 28 min (flyg) 4 tim 32 min (tåg)

Ettårsperspektiv Tillväxtzonen i Kalmarsund är idag Nybro, Kalmar och Mörbylånga kommuner. Steg ett: Pendlingsaxel Nybro-Färjestaden som idag behöver stärkas och utvecklas. Steg två: Pendlingsaxeln Oskarshamn-Torsås (Karlskrona) Nödvändigt inom en tioårsperiod Tillväxtzonen omfattar Kalmarsund. Pendlingsaxeln Växjö-Nybro-Kalmar-Färjestaden med en effektiv och snabb kollektivtrafik. Pendeltåg på Stångådalsbanan och Kust-tillkust-banan. Restiden för kollektivtrafiken ska bli mindre än en timme mellan Kalmar, Oskarshamn, Karlskrona respektive Växjö. Regionaltrafiken mellan Kalmar och Linköping ska ned till två och en halv timme.

Oskarshamn

136

Mönsterås Göteborg

Växjö Borgholm

Kust till Kust

Malmö Kastrup Göteborg Stockholm

Nybro Färjestaden

2 tim 50 min 3 tim 15 min 4 tim 4 tim 32 min

Mörbylånga Torsås

E22

Malmö

Karlskrona

restid till/från Kalmar * under 20 min 20-45 min 45-60 min över 60 min *avser resor med kollektivtrafik mellan centralstationen i Kalmar och motsvarande plats i angivna samhällen under “bästa pendlingstid” (vardagar 06.30-08.30 samt 15.30-17.30). Restider hämtade från resrobot (www.resrobot.se) september 2010

MER KALMARSUND ställningstagande

ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD

BESÖKSNÄRING

GEMENSAM ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD • Samverka med övriga kommuner i Kalmarsund för att skapa en arbetsmarknadsregion runt Kalmarsund och effektivare restider i alla huvudriktningar. • Samverka för en gemensam bostadsmarknad, boendekvalitet och varierat utbud.

BESÖKSNÄRING SAMT BESÖKSMÅL SÅSOM HANDEL, IDROTT & KULTUR • Samverka med övriga kommuner i Kalmarsund för att utveckla den gemensamma besöksnäringen, det gäller inte minst båtturismen. • Samverka för att göra regionen mer tillgänglig, både att resa till och inom Kalmarsund. • Underlätta att nå de regionala målpunkterna inom Kalmarsund. En utvecklad kollektivtrafik som sammanbinder besöksmålen effektivt är viktig.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

KOMMUNIKATIONER REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK & TÅG • Verka för att kollektivtrafiken är effektiv och passar majoriteten av dem som arbets- eller studiependlar tidsmässigt. Mottot är »Tänk spår, kör buss«. • Verka för mindre än en timmes restid med kollektivtrafik till & från Oskarshamn, Växjö och Karlskrona (station–station). • Verka för direkttåg mellan Kalmar och Växjö. • Verka för tågstopp i Trekanten och Smedby för pendeltåg. Eventuellt även i Rockneby, Läckeby, Lindsdal, Hansa City och flygplatsen. • Arbeta för en bättre förbindelse för godstrafiken mellan Mönsterås och Södra stambanan. • Reservera mark för triangelspår mellan Kust till kust och Stångådalsbanan. • Verka för en snabb järnvägsförbindelse med Stockholm/Mälardalen och med Linköping/Norrköping (Stångådalsbanan och Kust-till-kust-banan). • Verka för förbättrad kapacitet på Södra Stambanan (Köpenhamn–Stockholm). • Verka för att snabbt komma ut på en eventuell höghastighetsbana.

VÄG • Verka för mötesfri väg på hela E22 och på riksväg 25 till Växjö. • Verka för vägförbättringar för att snabbt nå E4 (Malmö–Stockholm). • Lyfta fram behovet av väginvesteringar på väg 136 på Öland och på riksväg 37/47. • Stödja Nybros arbete med kombiterminal. FLYG OCH SJÖFART • Utveckla Kalmar Airport till sydöstra Sveriges nav för flygresor. En riksintresseklassificering av flygplatsen ska tas fram. • Öka samverkan med Oskarshamns och Karlskronas hamnar. • Stödja Oskarshamns arbete med att behålla Gotlandstrafiken.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

4. MER MÖRE

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

foto: Jonas Lindström ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

MER MÖRE

SÅ HÄR UTVECKLAR VI MÖRE Möre är en historisk del av Sverige och en av de små länderna. Det har alltid varit i fokus på grund av sitt geografiska läge, sina odlingsmöjligheter och tillgången till viktiga råvaror, det vill säga har aktivt bidragit till Kalmarsunds attraktion som destination och livsmiljö. Bygden är fortfarande stark och har goda framtidsutsikter. När vi säger Möre omfattar det hela kommunen. Utmärkande för Kalmar är samspelet mellan stad och land. Byar och landsbygd i Kalmar kommun, Möre, har generellt sett haft en positiv befolkningsutveckling under hela 2000-talet. Genom insatser som underlättar för arbete, företagande och nya bostäder kan vi fortsätta främja utvecklingen av Möre. När vi skriver Möre menar vi den del av landskapet Småland som omfattar hela Kalmar kommun utanför Kalmar stad, det vill säga byar, sammanhållen bebyggelse och utpräglad landsbygd. Mörebygden innefattar även delar av Torsås, Nybro och Mönsterås kommuner. Eklandskapet i bördiga Möre är unik för det i övrigt barrträdsdominerande Småland. I Möre finns det stora resurser genom produktionen av skogs- och livsmedelsråvaror. Här finns stora naturoch kulturvärden och värdefulla kustmiljöer och vattendrag. Möres naturoch kulturmiljöer är viktiga för människors livskvalitet och en stor tillgång för rekreation. Här finns även andra boendeformer än i staden vilket bidrar till en mångfald i utbudet.

foto: Lina Hultberg

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

MÖRE i dag invånare.............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 050 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 463

Den stora skillnaden mellan byarna och landsbygden är att det bor en högre andel yngre barnfamiljer samt personer 70 år och äldre i byarna. Andelen äldre medelålders, det vill säga personer i åldern 45–64 år, är högre utanför än i byarna.

I Möre bor cirka 14 050 personer, vilket är 22 procent av befolkningen i kommunen. Cirka 8 400 bor i någon av byarna Rockneby, Läckeby, Trekanten, Ljungbyholm, Tvärskog, Påryd, Vassmolösa, Hagby eller Halltorp medan ungefär 5 650 personer bor utanför någon av dessa byar. Efter en något svagare trend under 1990-talet har befolkningsutvecklingen i Möre varit positiv under hela 2000-talet. Mellan 2006 och 2010 har befolkningen ökat med cirka 430 personer eller 3,2 procent. Hagby, Trekanten och Ljungbyholm1 är de byar som ökat mest både procentuellt och i absoluta tal under den här perioden medan Halltorp och Vassmolösa har haft svagast utveckling. FLER BARNFAMILJER OCH FÄRRE UNGA VUXNA Mest utmärkande för åldersstrukturen i Möre är att andelen barn upp till gymnasieålder är betydligt högre än i staden. Det bor även en högre andel personer i åldern 35–49 år och i åldrar runt 60 år här jämfört med staden. Däremot är andelen unga vuxna betydligt lägre liksom andelen 80 år och äldre. Det finns åldersskillnader mellan de olika byarna i Möre. Exempelvis är befolkningen i Trekanten ung med en medelålder på 36,6 år. Påryd har däremot en medelålder på 46,5 år samt en högre andel äldre och lägre andel barn än genomsnittet för kommunen. HÄR ARBETAR 2 900 PERSONER I Möre arbetar ungefär 1 590 män och 1 300 kvinnor. Här bor 22 procent av kommunens befolkning medan 9 procent av arbetstillfällena finns här. Större delen av kommunens arbetstillfällen finns därmed i staden. Samtliga byar i Möre har fler som pendlar från byn för att arbeta än som pendlar till den. Påryd och Tvärskog är de byar som har högst självförsörjningsgrad, det vill säga flest arbetsplatser i förhållande till den arbetande befolkningen. Men även i Påryd och Tvärskog är det fler som pendlar ut för att arbeta än som pendlar in.

BEFOLKNINGENS ÅLDER

10090-99 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 8%

män

kvinnor

ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

94%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

17% Jordbruk

16% Utbildning

Vård BOSTÄDER

Jord-, skogsbruk och fiske är den största branschen i Möre med 480 sysselsatta. Andra stora branscher är utbildning samt vård och omsorg, vilka kan betecknas som service till de som bor i området. Byggverksamhet är en annan bransch som sysselsätter många i Möre. Drygt 60 procent av de män som arbetar i Möre, jobbar med jord- och skogsbruk, byggverksamhet eller tillverkning och utvinning medan 60 procent av kvinnorna arbetar inom vård och omsorg eller utbildning. 1 Drag ingår inte här

MÖRE KALMAR KOMMUN

MER MÖRE så här ser det ut

KALMARS LANDSKAP ÅAR OCH ÅSAR Kalmar kommun har en växlande natur som är präglad av läget mellan småländska höglandet och havet. Här finns olika landskapskaraktärer. I väster finns en utpräglad skogsbygd som domineras av gran och tall. I mellanbygden finns ett mosaikartat landskap som övergår i den stora Möreslätten som möter kust och skärgård. Möreslätten kännetecknas av ett öppet jordbrukslandskap. Karaktäristiskt är inslaget av åkerholmar och stenmurar i åkrar och betesmarker.

Landskapet har förändrats dels på grund av landhöjning, dels på grund av reglerad vattensänkning som medfört att det är storskaligt men det finns även kvar en åldrig struktur kring Kläckebergatrakten. Landskapet kring Rockneby, Läckeby, Kalmar, Smedby, Ljungbyholm, Vassmolösa, Hagby och Värnanäs präglas av storskaligt jordbruk. Längs kusten övergår slätten i grunda vattenområden och flacka strandängar, som när de betas ger plats åt ett rikt växt- och djurliv. Flera rullstensåsar sträcker sig huvudsakligen i väst-östlig riktning genom landskapet.

De olika istidsperiodernas avtryck i Möre

I väst- östlig riktning rinner tio åar genom kommunen: Nävraån, Snärjebäcken, Åbyån, Surrebäcken, Kläckebergabäcken, Törnebybäcken, Ljungbyån, Hagbyån, Halltorpsån och Bruatorpsån. De förändras på sin väg från källan till havet, i skogslandskapet är de små, slingrande bäckar som övergår i breda åar på slätten och når Kalmarsund. Förutom åsarna ger åarna också Kalmars landskap sin karaktär.1 Kuststräckan varierar från södra Möres betade strandängar med rikt fågelliv och sälbestånd till norra Möres unika moränskärgård, varav några har en rik kontinuerlig hävd med ett unikt växt- och djurliv. Hela kusten har en omväxlande naturmiljö och en tilltalande landskapsbild, varav större delen är betraktad som värdefulla naturvärden av högsta klass. Området ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet. Södra Möres strandängar är ett av länets mest värdefulla odlingslandskap. Utanför Kalmars hamnområde finns Kalmarsunds moränsystem under vattnet.2

1.Läs mer i avsnittet om Allmänna intressen 2.Läs mer på sidorna 147–159 i Natur i Östra Småland

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

foto: Kalmar kommun

TOPOGRAFI Kalmar kommun har ett böljande landskap med höjdskillnader på 5–10 meter. De högsta partierna i kommunen ligger cirka 110 meter över havet och finns väster om Påryd. I skogsområdena i norra kommundelen har landskapet minst nivåskillnader. Fastän det kustnära landskapet generellt är flackt och öppet är det få ställen som har fri sikt ända ner till vattnet från odlingsbygden. Sikten döljs oftast av skogsdungar vid kusten.3 Så fort möjlighet gavs bosatte människor sig längs Litorinalinjen

Huvudstrukturen i Möres fingerlandskap med dess åar och åsar i ett historiskt samspel med Litorina-linjen och skogs- respektive kustbygden bör alltid respekteras. På så sätt undviks att en sammanhängande bebyggelse utvecklas längs Möres hela kust på sikt.

3 Läs mer i Natur i Östra Småland. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

MER MÖRE övergripande strategier

Möre är levande för att människor bor och verkar här. Bebyggelseutvecklingen sker i första hand som komplettering till befintliga strukturer. Då utnyttjas redan byggd infrastruktur och underlaget för service kan stärkas. Genom att det finns service i byarna kan vardagen fungera smidigt.

TRE BYAR ÄR SERVICECENTRUM FÖR OMGIVNINGEN

Fler bostäder, service och verksamheter bör utvecklas främst i Rockneby, Trekanten och Ljungbyholm. De tre byarna ska även i framtiden fungera som lokala servicecentrum och är därför av stor betydelse för omgivande landsbygd. I ett servicecentrum bör det finnas förskola, skola samt livsmedelsbutik som är ombud för andra verksamheter. Det är även viktigt att det finns tillgång till lokala mötesplatser som exempelvis bibliotek och fritidsgård.

FÖR ATT UNDERLÄTTA VARDAGSLIVET ÄR DET VIKTIGT ATT KÄRNAN KAN FUNGERA SOM SAMLINGSPLATS I BYN Kommunen bör även arbeta för att det ska finnas hälsocentral i byarna. Servicefunktionerna bör ligga samlat i byns kärna. För att underlätta vardagslivet är det viktigt att centrum kan fungera som samlingsplats i byn. I direkt närhet till servicen i bykärnan, planeras lämpligen bostäder som kan passa en- och tvåpersoners hushåll i olika åldrar.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

Principskiss som visar att inom bykärnans influensområde ska en tätare bebyggelsestruktur eftersträvas för att på så sätt säkerställa en bra servicenivå

UTREDA TÅGSTOPP I NÅGRA BYAR

Det ska finnas bra kollektivtrafik till staden där byten mellan transportmedel ska vara enkelt, exempelvis mellan cykel, bil och kollektivtrafik. Det finns bra förutsättningar för snabb och effektiv kollektivtrafik, eftersom byarna är kopplade till staden likt ett pärlband. Rockneby, Läckeby, Trekanten och Ljungbyholm har goda förutsättningar för att etablera starkare kollektivtrafikhållplatser som även kan serva omgivande landsbygd. I de tre förstnämnda byarna kan regional och lokal tågtrafik dessutom bli ett komplement till kollektivtrafik med buss. En utredning bör göras för att avgöra lämpliga stationslägen längs med Stångådalsbanan både på Möre (Rockneby och Läckeby)

och i staden (exempelvis Lindsdal och Hansa city). En stark kollektivtrafikhållplats bör omfatta bra hållplatsläge och goda möjligheter till trygg och säker pendlarparkering för både bil och cykel (de senare under tak) samt laddning av elfordon. Pendlarparkeringar för bil och cykel anläggs på strategiska platser där mindre byar och enskild bebyggelse på bästa sätt kan länkas till kollektivtrafikstråken. (Se karta på nästa uppslag.)

med föreningsliv och medborgare stärka och utveckla byarnas kvaliteter och möjligheter.

ATT KUNNA NÅ KALMARSUND

BLANDADE BOSTÄDER FÖR ATT KUNNA BO KVAR

Ett varierat bostadsutbud är viktigt för att människor ska kunna bo kvar i sin by när livet förändras och för att få olika typer av inflyttare. Däremot är bostadsbeståndet homogent i Möre med mycket äganderätter (villor). Kommunen ser positivt på innovativa sätt att kunna skapa fler bostäder i befintliga byggnader. Tomtens storlek kan också vara en attraktionskraft vid nybyggnation av villor på landsbygden. Även boende kopplat till att ha häst är en kvalitet som kan utvecklas mer. Generellt bor en högre andel äldre i staden än i Möre. I vissa byar bor en hög andel äldre medan andelen är mycket låg i andra. Många äldre vill bo kvar i sin by och vissa vill flytta till en mer tillgänglig bostad i samma by. Det har kommit fram både i utvecklingsdialoger och i den enkät som kommunen har genomfört tillsammans med pensionärsorganisationer. Bostäder för äldre bör planeras i bykärnan vare sig det är vanliga bostäder, seniorbostäder, trygghetsbostäder eller vård- och omsorgsboende. Genom att ge förutsättningar för bostäder för äldre skapas flyttkedjor och bostäder frigörs för nya invånare. STÄRKA DET UNIKA I VARJE BY Genom att stärka identiteten och särdragen i respektive by höjs attraktionskraften vid Kalmarsund. Näringsliv och service måste ges möjligheter till utveckling vid behov. Det är viktigt att fånga upp de lokala krafterna och tillsammans

Kalmar kommun har en lång kuststräcka, över 200 kilometer längs fastlandet och 450 kilometer om alla öar inkluderas. Förutom kusten är Kalmars åar viktiga inslag i Möre. Tre större stråk är viktiga att utveckla för att förbättra relationen eller kopplingen mellan stad, land och kust. Det första är vattenstråket i Kalmarsund från Karlskrona till Tjust skärgård, det andra är Kalmarsundsleden som har ungefär samma sträckning men finns på land. Det tredje stråket är Ljungbyån som sträcker sig från kusten till Nybro. Dessa stråk kan utvecklas både enskilt och tillsammans för rekreation och besök. Genom sammanhängande och tillgängliga stråk i landskapet till Kalmarsund och längs vattendragen skapas förutsättningar för exempelvis båtliv, bad och turism kopplat till vatten.

VÄRNA SMÅFÖRETAGANDET

Kalmar är en jord-, och skogsbrukande bygd och detta vill vi värna och ge förutsättningar för. Småföretagandets betydelse är stor i Möre och det finns utvecklingspotential i ökad bredd på företagen. Fler och nya företagare kan ta tillvara på de möjligheter som besöksnäringen kan ge. Nya besöksmål kan utvecklas exempelvis i form av cykel-, vandrings- och ridleder, gårdsbutiker eller småbåtshamnar. I samhällsplaneringen tar vi hänsyn till de gröna näringarnas behov för en hållbar utÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

MER MÖRE övergripande strategier

Övergripande utvecklingsskiss över byar och viktiga kommunikationsstråk.

veckling. År 2008 hade två procent av befolkningen i Kalmar kommun sin arbetsplats inom jordbruk, skogsbruk och fiske, och av de som arbetar i Möre är andelen 17 procent. Jord- och skogsbruket sysselsätter även många människor indirekt. Det är mycket angeläget att bevara det öppna odlingslandskapet och en levande landsbygd och brukande av jorden är viktiga förutsättningar för det.

SÅ TAR MAN SIG FRAM I MÖRE

foto: Malin Gustavsson

MER TILLGÄNGLIGT MÖRE Ett sätt att öka möjligheten att röra sig i det allemansrättsliga odlingslandskapet kan ske genom anläggande av så kallade beträdor. Genom att slå vakt om och utveckla gröna stråk och korridorer erbjuds människor större områden för rekreation samtidigt som spridningsmöjligheterna för djur och växter förbättras.

Beträdor är fem–tio meter breda stråk och kan nyttjas främst av gående och ridande. De bör utgå från bostadsområden som gränsar till odlingslandskapet för att knyta samman befintliga skogsdungar, hagmarker och andra värdekärnor i landskapet. Beträdorna bör samordnas med naturliga gränser som vattendrag och öppna diken, vegetationsridåer och stengärden.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

För att Möres kvaliteter ska kunna upplevas och fler boende ska kunna resa hållbart behövs bra cykeloch gångvägar samt bra kollektivtrafik. Det är även viktigt att identifiera stråk som fungerar för rekreation. Genom att skapa ett regionalt upplevelserikt stråk längs med kusten från skärgården i Mönsterås till sandstränderna i Kalmar vidare mot Bergkvara och Kristianopel gynnas besöksnäringen. Bilen lär komma att vara det dominerande transportmedlet för vissa delar av Möre även i framtiden. För att minska den negativa miljöpåverkan är det viktigt att det finns alternativa drivmedel som är tillgängliga även i Möre. Det handlar bland annat om utveckling av småskaliga biogasanläggningar, elbilar eller etanolpumpar. Inte minst för barn och ungdomar är det viktigt med bra kommunikationer till och från staden men också mellan de olika byarna. Ett utbyggt gång- och cykelnät mellan de mindre byarna är viktigt för att öka barn och ungdomars tillgänglighet till olika samhällsfunktioner.4 SÅ UTVECKLAR VI MÖRES LANDSBYGD Det är både positivt och viktigt att det finns intresse av att bosätta sig på landsbygden. Hur man bedömer lämplig placering och utformning av byggnad(-er) har delvis en annan process än om den ligger i förhållande till ett antal andra bostadshus. Processen ska ha en inriktning mot att det ska gå att genomföra en byggnation men det kan kräva hänsyn till kvaliteter i landskapet. Om det är en hästgård eller en villafastiget ska inte göra någon skillnad. Det viktiga är att byggnaderna känns självklara där de har placerats i landskapet. Vid större etableringar eller vid ett förväntat större bebyggelsetryck krävs detaljplaneläggning eller områdesbestämmelser. För att undvika en konflikt med näringar som finns i närheten av platsen måste man säkerställa att en lokaliseringsprövning görs så att man på sådant sätt kan undvika risk för störningar, ifall det i närheten exempelvis finns svinuppfödning, kraftledning, väg, järnväg eller område för vindkraftsverk. 4 .Läs mer i Mer stadsliv om principer för trafiken, bland annat hela-resanperspektivet och fyrstegsprincipen, som även gäller i Möre. För att få bättre digital infrastruktur krävs att ett byalag eller liknande driver frågan.

Rockneby

Läckeby Skäggenäshalvön

Trekanten

Ljungbyholm Tvärskog

Vassmolösa Påryd Hagby

Halltorp Teckenförklaring: Större byar i möre Servicecentrum i möre Byar intressanta att utreda för tågstopp Busstråk Tågstråk Cykelstråk 0

2 500

5 000

10 000 Meter

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

MER MÖRE övergripande strategier

HUVUDMANNASKAP KOMMUNALT ELLER PRIVAT HUVUDMANNASKAP? Detaljplaner reglerar huvudmannaskap för vägar och andra allmänna platser. Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska det i detaljplan anges om kommunen inte ska vara huvudman för allmänna platser. I sådana fall ska kommunen ange särskilda skäl för att annan än kommunen ska vara huvudman. Ett exempel på särskilda skäl som kan anges är att området är ett utpräglat fritidshusområde. I dessa fall är det fastighetsägarna själva som ska ta ansvaret för de allmänna platserna. I Kalmar stad och delar av andra byar är kommunen huvudman. Kommunen har också åtagit sig att överta den praktiska väghållningen från de tidigare vägföreningarna enligt dåvarande gatunämndens beslut år 1985 i byarna Rockneby, Läckeby, Trekanten, Ljungbyholm, Smedby, Rinkabyholm, Dörbylund och Vassmolösa. Även i byarna Påryd, Tvärskog och Hagby sköter kommunen i praktiken huvuddelen av vägarna. Sedan dess har Smedby och Rinkabyholm utvecklas till yttre delar av staden.

NÄR HUVUDMANNASKAPET INTE ÄR KOMMUNALT BILDAS EN GEMENSAMHETSANLÄGGNING FÖR VÄGARNA, DÄR FASTIGHETERNA SOM ANVÄNDER VÄGEN HAR ANDELAR

foto: Lina Hultberg

foto: Malin Gustavsson

När huvudmannaskapet inte är kommunalt, bildas en gemensamhetsanläggning för vägarna, där fastigheterna som använder vägen har andelar. I de flesta fall bildas även en samfällighetsförening som förvaltar gemensamhetsanläggningen. Inom exempelvis områdena Boholmarna, Dunö, Hossmo och Åmunnen, Kolboda, Sandvik, Vita Sand och Fågelsudd sköts väghållningen av samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar för väg. För vägar med enskilt huvudmannaskap finns särskilda regler för statligt och kommunalt stöd. Efter PBL-förändringen 2011 är det tillåtet att ha både kommunalt och enskilt huvudmannaskap för olika allmänna platser i samma detaljplan. Detta foto: Kalmar kommun

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

gör att en större flexibilitet kan vara möjlig, när det är lämpligt och finns tillräckliga skäl för detta. Kommunen behöver ta ställning till en strategi för huvudmannaskap för vägar och andra allmänna platser. Strategin kan vara vägledande för ställningstagandet i de enskilda detaljplaneärendena och underlätta en likartad behandling av områden med jämförbara förutsättningar enligt följande inriktning: 1. I Kalmar stad gäller fortsatt kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. 2. I de mindre byarna där kommunen enligt gatunämndens beslut 1985 åtagit sig att överta den praktiska väghållningen från de tidigare vägföreningarna ska det vara kommunalt huvudmannaskap. Kommunen ska fortsätta arbetet med att ändra bestämmelserna i detaljplanerna, för att formellt bli huvudman för vägarna, på så vis kan vägföreningarna upphävas. Kommunen ska också ta initiativ till att de ”sovande” vägföreningarna därefter upphävs. Det är inte bra när ansvars- och rättighetsfrågor i praktiken och rent juridiskt inte överensstämmer. Åtgärderna bör göras för att förebygga diverse problem som med tiden kan bli alltmer vanliga och besvärliga.

4. I befintliga fritidshusområden där kommunen är positiv till omvandling till permanentboende vill de boende ofta få större byggrätter, vilket kräver ändring av detaljplanen. Ibland kan det göra stor skillnad vilket huvudmannaskapet är, åtminstone för gator och vägar, när det gäller tillgänglighet för allmänheten, genomförandemöjligheter med mera I de fallen kan det vara lämpligt att kommunen tar på sig huvudmannaskapet åtminstone för vägarna, medan parkmark fortfarande skulle kunna ha enskilt huvudmannaskap. En sådan detaljplan kan kombineras med en gatukostnadsutredning, som tas fram i en särskild process som liknar detaljplanens. I ett sådant beslut kan det bestämmas hur fastighetsägarna ska bidra till kommunens kostnader för förbättring eller utbyggnad av gatunätet. Kommunen har under ett antal år tillbaka använt andra sätt att finansiera gatukostnader, beroende på att metoden ansetts vara tungrodd och tidsödande. Drift och underhåll ligger däremot alltid helt på kommunen när kommunen är huvudman. 5. Utpräglade fritidshusområden kan fortsatt ha enskilt huvudmannaskap.

3. För övriga mindre byar, som inte omfattas av kommunens beslut från 1985, där kommunen ändå i praktiken tagit på sig skötseln av vägarna, bör detta åtagande fortsätta. För övriga detaljplanelagda områden med i huvudsak permanentbebyggelse, bör kommunen i strategin ta ställning till om ett kommunalt åtagande på sikt är aktuellt eller inte.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

MER MÖRE ställningstagande

• Främja en positiv inställning till entreprenörskap, nya idéer och verksamheter för levande byar över dygnet, lyfta Möreandan! • Ha en god planberedskap för att möta en ökande efterfrågan för att bo och verka i Möre. • Ge medborgare och samhälls-, intresse- och företagarföreningar goda möjligheter att medverka i och påverka utvecklingen. Kommunen ska stödja engagemanget i de lokala nätverken för en god utveckling. • Samverka med grannkommuner för att utveckla de kvaliteter som finns på ömse sidor av kommungränserna. Det kan vara att knyta samman vandringsleder, ridvägar, cykelvägnät och även gemensam marknadsföring av olika attraktioner. • Verka för att synliggöra och lyfta fram de unika landskapskaraktärerna, som eklandskapet, kustlandskapet, skärgården. • Lyfta fram landskapet kring åarna och bedöma deras värde utifrån olika karaktärer. Ta tillvara åmiljöerna och knyta ihop dem med övriga naturoch kulturvärden. • Studera hur Ljungbyån kan göras tillgänglig för både närrekreation och besöksnäringen. • Planera för att nya anläggningar ska lokaliseras i samklang med omgivningen och utformas med hänsyn till naturoch kulturvärden. • Planera för särskild hänsyn till friluftslivet, landskapsbilden och den biologiska mångfalden i områden med höga bevarandevärden. Nya byggnader, verksamheter eller anläggningar som kan minska dessa områdens värden bör inte tillkomma. • Ta fram en strategi för huvudmannaskap som ersätter beslutet från 1985 i dåvarande gatunämnd.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

• Stärka de gröna näringarna. • Utveckla sundets tredje kust, Mörekusten, som ska vara tillgänglig såväl från vattensidan såsom landsidan där olika karaktärer lyfts fram. • Synliggöra de stora kulturella värdena längs den fjärde kustlinjen (Litorinahavets kustlinje). • Synliggöra värdena i eklandskapet tillsammans med Torsås och Mönsterås kommuner. • Utveckla ett övergripande cykelvägnät mellan byarna och större målpunkter. Prioritera cykelvägnät Skäggenäshalvön–Rockneby–Lindsdal, Trekanten–Kalmar stad samt Loverslund–Hagby– Vassmolösa–Ljungbyholm. • Arbeta för att ge de tre servicecentrumen (Rockneby, Trekanten och Ljungbyholm) tydligare roller och funktion med ökad tillgänglighet gentemot sitt omland. • Planera för att bykärnan innehåller bostäder, service, handel och andra verksamheter i en tät bebyggelsestruktur. Här prioriteras gång-, cykeloch kollektivtrafik. • Planera för ny bebyggelse i samverkan med utvecklade kollektivtrafikstråk och hållplatslägen. • Verka för att byten mellan transportsätt ska vara smidiga. Tillsammans med berörda aktörer utvecklar kommunen yteffektiv pendlarparkering för cykel och bil vid lämpliga hållplatser. En utredning för lokalisering av pendlarparkeringar behövs.

• Planera för att ny bebyggelse bidrar till att stärka och utveckla byns eller platsens huvudkaraktär så att utformning och placering förhåller sig till befintlig bebyggelse, kulturmiljövärden och landskapsbildens kulturhistoriska värden. • Utveckla grönytor med ekologiska, rekreativa och biologiska värden i områden med låg andel allemansrättslig mark. • Att exploatera på jordbruksmark och längs de obebyggda delarna av kusterna samt inom landskapsrum där vyer är en viktig kvalitet, ska ha ett mycket starkt motiv. • Placera bebyggelse så att den anpassas till aktuella klimatförhållanden. • Ta fram en stategi för sammanhållen bebyggelse.

STÄLLNINGSTAGANDE FÖR BYGGLOV UTANFÖR PLANLAGT OMRÅDE (LANDSBYGD) • Möres rika bebyggelsehistoria behöver fortsätta att utvecklas för att gynna en välmående bygd och stärka sin roll i Kalmarsund. • Verka för att Möre blir känt för sitt innovativa sätt att använda trä i byggnationer. • Planera för att ny bebyggelse i första hand förläggs i anslutning till befintlig bebyggelse och förhåller sig till platsens lokala byggtradition. • Planera för att natursköna och karaktärsskapande områden är allmänt tillgängliga och hålls fria från bebyggelse. • Planera för permanentboendestandard i samband med planläggning i fritidshusområden. • Väga in historiska strukturer som exempelvis vägsträckningar, ägogränser, topografiska förhållanden och småvatten i samband med byggnation. • Beakta möjligheterna att ansluta till kommunalt VA-nät eller av kommunen godkänd lösning för långsiktigt hållbart sätt vid nylokalisering.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

ROCKNEBY & SKÄGGENÄSHALVÖN i dag invånare Rockneby (byn).. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 968 invånare Skäggenäshalvön. . . . . . . . . . . . . . . . 628 inklusive omland..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 394 pendlare in. . ................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 pendlare ut................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 399 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 483

59 procent av flickorna och 58 procent av pojkarna 7-20 år är aktiva i någon förening. Bland flickorna är Ridklubben Udden den populäraste föreningen följt av Rockneby Scoutkår och Friskis & Svettis. Bland pojkarna är Rockneby Scoutkår följt av Rockneby IK, Friskis och Svettis samt Läckeby GoIF de populäraste föreningarna.

Grunden till Rockneby är en samling offentliga byggnader söder om Ryssby kyrka på Rockneby bys mark. Norr om Knapegården (byggd på 1700-talet i gustaviansk stil) växte malmbebyggelse upp på 1700-talet. Bebyggelsen längs vägen är fortfarande småskalig. När Rockneby järnvägsstation invigdes 1897 ändrades däremot inte själva bebyggelsemönstret, vilket var vanligt i andra stationssamhällen, eftersom rullstensåsen hindrade byns byggnation åt öster. Istället har bostadsbebyggelsen fortsatt att lokaliseras längs de gamla malmbebyggelsevägarna, så kallad randbebyggelse, som utgick från kyrkan. Däremot byggdes de allmänna byggnaderna intill stationen, till exempel mejeriet. Några större sekelskiftesvillor är byggda i närheten av stationen. Det är cirka 18 kilometer till Kalmar från Rockneby. SKÄGGENÄSHALVÖN HAR ÖKAT SIN BEFOLKNING Folkmängden i byn Rockneby har varierat de senaste 20 åren medan folkmängden på Skäggenäshalvön har ökat under hela 2000-talet och framförallt sedan mitten av 2000-talet. Mellan 2006 och 2010 har folkmängden i Rockneby ökat med knappt 20 personer, eller 1,9 procent, och på Skäggenäshalvön med knappt 120 personer eller 23 procent. Rockneby har en högre andel yngre barnfamiljer än kommunen som helhet. Andelen personer 80 år och äldre är högre i Rockneby än i flera av byarna utanför staden medan andelen 65–79 år är lägre. Utmärkande för Skäggenäshalvön är en hög andel barnfamiljer med småbarn samt många i åldern 60–79 år. Däremot är andelen barn i äldre skolåldrar samt unga vuxna betydligt lägre på Skäggenäshalvön än i både kommunen som helhet och flera av byarna utanför staden. VILLASAMHÄLLE MEN FLERBOSTADSHUSEN FINNS I ROCKNEBY Knappt 85 procent av de cirka 640 bostäderna i området Rockneby och Skäggenäshalvön är småhus. Flerbostadshusen ligger nästan uteslutande i byn Rockneby. Bostadsbyggandet har främst skett på Skäggenäshalvön under 2000-talet. Mellan 2006 och 2010 har det byggts cirka 50 äganderätter på Skäggenäshalvön. Cirka 300 personer har sin arbetsplats i området varav 140 kvinnor och 160 män. De flesta arbetar i Rockneby men 70 personer arbetar på Skäggenäshalvön. Utpendlingen är större än inpendlingen, vilket gör att människor främst bor här och arbetar på andra håll.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

95%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Utbildning

Vård

Tillverkning BOSTÄDER

ROCKNEBY Hållplatsen vid E22:an: 19-25 min med linje 160 eller 161. Inne i Rockneby: 25-28 min med linje 158 eller 162. Finns möjligheter KALMAR KOMMUN att ta sig från centrala Rockneby och sedan byta vid E22:an.

ROCKNEBY & SKÄGGENÄSHALVÖN i morgon EN ORT MED HÄVD

foto: Roland Thunholm

TÅGSTOPP KAN STÄRKA ROCKNEBY SOM SERVICECENTRUM Rockneby är i dag en serviceort i norra Möre och kommer även i framtiden att fungera som ett servicecentrum för sitt närområde. Ett tågstopp för pendeltåg i Rockneby kommer att utredas och skulle höja byns attraktionskraft. I nordvästra Rockneby reserveras mark för stationsområde. Ett bra hela-resan-perspektiv (från dörr till dörr) förutsätter bland annat plats för parkeringar för cykel och bil i anslutning till stationen och även yta för en eventuell framtida busshållplats. FLER BOSTÄDER I ROCKNEBY & SKÄGGENÄSHALVÖN Det finns ett exploateringstryck och det är därför viktigt att ta fram en ny fördjupad översiktsplan som bättre kan svara upp mot dagens förväntningar och behov eftersom den gällande är från 1993. I den anges två större områden för bostäder i Rockneby. Nu aktuellt förslag till översiktsplan föreslår istället förslag på bostadsutveckling i mindre grupper, för att ta vara på produktiv jordbruksmark och förstärka byns bebyggelsestruktur. Utveckling av bostäder på Skäggenäshalvön sker till största delen efter den fördjupade översiktplanen för Rockneby- och Skäggenäsområdet med tre undantag. FLER VERKSAMHETER OCH SERVICE VID E22 Vid trafikplatsen utmed E22 är det lämpligt med utveckling av verksamheter och service. Genom satsningar i denna del av Rockneby kan pendlings- och serviceknutpunkten på lång sikt utvecklas till ett centrum. LÄTTARE ATT CYKLA MELLAN ROCKNEBY & SKÄGGENÄS

För att det ska vara enkelt att röra sig mellan byarnas olika aktiviteter behöver möjligheten att cykla mellan Rockneby och Skäggenäshalvön bli bättre. Även cykelförbindelsen mellan Läckeby och Rockneby behöver stärkas. Den tunga trafiken på Ryssbyvägen behöver ledas om. Olika förslag till förbifart ska diskuteras med koppling till trafikplatsen söder om byn. Ryssbyvägen behöver förändras för förbättrad trygghet och tillgänglighet med bland annat gång- och cykelväg. FRAMTIDA PROMENADSTRÅK LÄNGS MED ÅARNA Ett promenadstråk längs Snärjebäcken och Torsbäcken ökar invånarnas möjlighet att röra på sig och ger samtidigt människor större tillgänglighet till jordbrukslandskapet. Det kan kopplas samman med motionsslingan vid skolan. Utveckling av rekrea-

tion på Skäggenäshalvön sker enligt intentionerna i den fördjupade översiktplanen för Rockneby- och Skäggenäsområdet. LUFTLEDNINGEN, FRÅN VAD TILL VAR? Kommunens mål är att luftledningen i första hand placeras i annat läge än det befintliga och i andra hand förläggs i mark i nuvarande sträckning.

KULTURLANDSKAP

Fornlämningar, herrgårdslandskapet, stenmurar, gamla vägnätet, vägträd, allé

BEBYGGELSE

Randbebyggelse, backstugebebyggelse, välbevarade byggnader & bebyggelsemönster, arbetarbostäder, gammalt bygdecentrum (skans, tingshus, gästgiveri, väderkvarn, frikyrkolokal), kyrka, sekelskiftesvillor, bebyggelse tillhörande stationssamhället, bostadshus, ekonomibyggnader, uthus till de stora gårdarna.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Utreda pendeltågstrafik med station i Rockneby. • Utveckla gång- och cykelstråk till Skäggenäshalvön respektive Läckeby. • Utreda vägreservat väster om byn. • Skapa möjligheter för verksamhetsoch serviceutveckling vid trafikplatsen utmed E22. • Planera för stationsnära bebyggelseutveckling. • Utveckla rekreationsvärden utmed åarna • Ge möjligheter till landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område) längs Torsbäcken. • Revidera den fördjupade översiktsplanen över Rockneby och Skäggenäshalvön.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

ROCKNEBY/SKÄGGENÄSHALVÖN i dag RY S

ÄG

Y LU SS B RY NDS V

Idrottsplats

ÄG E

affär

Särskilt boende för äldre

kyrka

rsb To

äc

ke n /Ry s s byå Sn ärj ebä c

Träffpunkt Ekåsen

Rocknebyskolan Skol- och barnomsorgsverksamhet för barn mellan 1 och 12 år. Skola med förskoleklass och fritidshem, förskola och familjedaghem.

Folkets hus, blivande allaktivitetshus

kafé

Idrottsplats Dampevallen

ÅSAGATAN

Hembygdsgård

mack

GA ML

RE VS U EV DD E ÄG

RE V

Teckenförklaring Busshållplats Motionsspår Strandskydd

Riksintresse Kulturmiljö ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Riksintresse Naturvård

125

250

500 m

SU DD EV

ÄG

Skäggenäshalvön

Möjligt promenadstråk

ROCKNEBY/SKÄGGENÄSHALVÖN i morgon #

R YS

VÄ

YL SS B RY

Teckenförklaring Framtida markanvändning Bostäder 0

0,5

2 km

UNDS V

Grönstruktur

Koppling till Ljungnäs badplats

ÄG E

?! ! !

! !

Bostadsutveckling i centralt läge

ken /Rys s byå S när j ebä c

affär

ÅSAGATAN

Bostadsutveckling i mindre bostadsgrupper

Cykelväg mot Läckeby

Bostäder utmed södra sidan av Hultsbygatan

Möjligt område för framtida idrott

kyrka

skola

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

? #

ä rsb To

! ! ! ! ! ! ! !

Alternativa stationslägen att utreda för framtida pendeltåg

Ny gestaltning av Ryssbyvägen - förstärka känslan av att röra sig i ett samhälle

Möjlig förbifart Rockneby GA M L

N GE VÄ DE

Bykärna

! ! ! !

Bebyggelseutveckling

SU DD EV

Verksamhetsutveckling

RE V

Fortsatt verksamhetsutveckling med skyltläge utmed E22

ÄG

? ?

LIS-område, läs mer i avsnittet om allmänna intressen

RE VS UD

Teckenförklaring

Gång- och cykelförbindelse Rockneby-Drag/Revsudden

Gång- och cykelvägsförbindelse Omgestaltad bygata

Rekreation Trafikutveckling Eventuellt stationsområde

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

125

250

500 m

LÄCKEBY i dag invånare (byn).......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 876 inklusive omland..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 704 pendlare in (byn).... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 pendlare ut (byn)... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 365 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 470

65 procent av tjejerna och 72 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon örening 2010. Den populäraste föreningen för 7–20-åriga tjejer är Ridklubben Udden följt av Läckeby GoIF. För killarna är Läckeby GoIF den klart populäraste föreningen, följt av CL98 och BK Enig. Fler är aktiva i föreningar än i många andra delar av kommunen, det gäller särskilt bland 19–20-åringarna.

Läckeby bestod ursprungligen av flera småbyar med anor från 1400-talet. När befolkningen ökade på 1700-talet blev byarna för små och människor var tvungna att hitta nya boplatser i utmarkerna längs vägarna från Åby kyrka mot Lilla Vångerslät, Slät och Åby by, så kallad malmbebyggelse. När järnvägen anlades döptes stationen efter Läckeby gods. Stationssamhället växte snabbt upp med villor och verksamheter om båda sidor järnvägen. Nästa utbyggnadsfas var under 1930- och 1940-talen, då statarsystemet upplöstes. Det är cirka 17 kilometer till Kalmar.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

UNGEFÄR 1 700 PERSONER BOR I LÄCKEBY MED OMLAND Sedan 1989 har befolkningen ökat i både byn och omlandet men sedan 1999 har befolkningen minskat. Mellan 2006 och 2010 har befolkningen minskat med en procent både i byn och byn med omland. Här bor en högre andel familjer med barn, medan andelen unga vuxna och personer över 80 år är lägre än i kommunen som helhet. De flesta av de drygt 370 bostäderna är villor. Det har byggts sju villor i byn mellan 2006 och 2010. FLEST JOBBAR UTANFÖR LÄCKEBY Här arbetar drygt 150 personer, drygt 90 är kvinnor och knappt 60 är män. Fler pendlar från än till Läckeby. Det är därmed en by där människor huvudsakligen bor medan arbetet finns på andra orter. 40 personer både bor och arbetar i här.

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

96%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Vård

Utbildning

Jordbruk BOSTÄDER

25-40 minuter med buss (vissa via Rockneby eller Lindsdal).

LÄCKEBY KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

LÄCKEBY i morgon RAKA VÄGEN TILL LÄCKEBY

TÅGSTOPP KAN STÄRKA LÄCKEBY SOM SERVICECENTRUM Ett tågstopp för pendeltåg i Läckeby kommer att utredas och skulle höja byns attraktionskraft. I Läckebys bykärna reserveras mark för stationsområde. Ett bra hela-resan-perspektiv (från dörr till dörr) förutsätter bland annat plats för parkeringar för cykel och bil i anslutning till stationen och även yta för en eventuell framtida busshållplats. Det finns en god planberedskap för framtida bostadsutveckling framför allt i Snättebro-området. ENKLARE ATT TA SIG TILL MÅLPUNKTER För att bättre knyta ihop de olika servicefunktionerna och aktiviteterna behöver cykelförbindelserna Läckeby–Lindsdal samt Läckeby–Rockneby och Skäggenäshalvön bli bättre. Genom att öka tillgängligheten mellan byarna stärks sambanden och skapar möjligheter för ökad tillväxt. BÄTTRE TILLGÄNGLIGHET TILL OCH ÖVER ÅN Läckebys läge i Möres odlingslandskap gör att de få skogspartier som finns i dag är viktiga för friluftslivet. Förlängningen av Peter Jonssons väg omges av en välanvänd skog som ger goda möjligheter för promenader och andra friluftsaktiviteter och bör därför bevaras. Tillgängligheten till slottet och det omgivande jordbrukslandskapet bör öka och kopplas samman med ån mot kusten. Upprustning och ökad tillgänglighet till ån kan ge den en mer framträdande roll i Läckebys friluftsliv. I planprogrammet för Snättebro ges möjligheter till ökad tillgänglighet i åns närområde. Längs ån bör ett sammanhållande grönstråk skapas både åt öst och väst. I samband med att bostäder byggs i Snättebro-området behövs kopplingar till skol- och idrottsområdet över ån och en säker passage vid järnvägen. Det skapar även möjligheter för att knyta samman de två större skogsområdena norr om kyrkan och motionsspåren i Snättebro-området. FLER VERKSAMHETER I MOSEKROG Ej störande verksamheter placeras lämpligen i byn medan störande placeras i befintligt verksamhetsområde Mosekrog med närhet till E22 och länsväg 125.

KULTURLANDSKAP

Allé, ekdungar, stora tomter i bostadsområdena, gamla vägnätet, stenmurar

BEBYGGELSE

Kyrkby med malmstugor och skolor, stationssamhälle med sekelskiftesvillor, verksamhetsbyggnader så som lanthandel, bryggeri, handelslokaler sammanbyggda med bostadshus, telefonstation, kvarn, kyrka, kyrkskola, välbevarade byggnader och bebyggelsemönster, malmbebyggelse från 1700-talet

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Utreda pendeltågstrafik med station i Läckeby. • Utveckla cykelstråk till Rockneby och Skäggenäshalvön respektive Lindsdal. • Utveckla fler rekreationskvaliteter. • Ge möjligheter till landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område) längs Åbyån. • Koppla Snättebro-området till skol- och idrottsområdet över ån och förbi järnvägen med en planskildhet. • Planera för fler verksamheter i Mosekrog vid länsväg 125 och E22. • Säkerställa rekreationsområdena på kartan Läckeby i morgon.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

VÅ NG ER SL Ä

TS V

ÄG EN

LÄCKEBY i dag

Fotbollsplan

Bordtennishall

Bygdegård

Fritidsgård

Åbyskolan

Förskola, förskoleklass skola 1-6, fritidshem, föräldrarkooperativ

ÄG

G ÉV

VÄ

AL L

R TE PE

S NS JO

affär

kyrka E CK LÄ

VÄ BY

N GE

Träffpunkten Äringen

Idrottsplats

yå Åb

ÅB Y

GA TA N

1 Lv 25

Teckenförklaring

Motionsspår

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

Busshållplats

125

250

500 m

LÄCKEBY i morgon

VÅ NG ER SL Ä

TS V

ÄG EN

Gång- och cykelstråk Läckeby-Rockneby

Möjligt utredningsområde för stationsläge Promenadstråk i skogsområde

# G

EN ÄG ÉV

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! AL L

VÄ

R TE PE

NS JO

N SO

kyrka E CK LÄ

N GE ! VÄ ! Y B

! ! #

! ! ! !

affär

Promenadstråk utmed ån - stärka kontakten med vattnet

y Åb

ån

ÅB Y

GA TA N

Gestaltning av Läckebyvägen till en historisk bygata med småbutiker

1 Lv

Teckenförklaring Bykärna LIS-område, läs mer i avsnittet om allmänna intressen Gång- och cykelvägsförbindelse Omgestaltad bygata

? Rekreation

! ! ! !

Bebyggelseutveckling

Eventuellt stationsläge

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre 0

125

250

67 500 m

TREKANTEN i dag invånare (byn).......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 712 inklusive omland..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 967 pendlare in (byn).... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 pendlare ut (byn)... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 717 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 433

59 procent av tjejerna och 52 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon förening 2010. Föreningen med klart flest aktiva 7–20-åriga tjejer är Trekantens IF följt av Trekantens scoutkår och Kalmar hästsportklubb. För pojkarna är Trekantens scoutkår populärast följt av Trekantens IF.

Namnet Trekanten kommer från den trekantsyta som bildades där landsvägarna till Nybro och till Kristvalla möttes. Vid den södra änden av Gamla vägen fanns några backstugor och en rastplats för trötta resenärer och bönder. Trekantens järnvägsstation invigdes 1874 och stationssamhället växte snabbt upp. På 1930-talet blev den nya landsvägen färdig och egnahemsbostäder och mindre industrilokaler byggdes mellan den nya landsvägen och den äldsta bebyggelsen. Trekanten ligger mellan Kalmar och Nybro och det är ungefär 15 kilometer till båda städerna.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

1970 BOR I TREKANTEN MED OMLAND Både i byn och i byn med omland har antalet invånare blivit fler sedan 1989. Mellan 2006 och 2010 har Trekanten med omland ökat med cirka 130 personer eller 7 procent. Befolkningen har ökat med 9 procent i byn under samma tid. MÅNGA BARNFAMILJER OCH VILLOR Här bor många barnfamiljer. Däremot är andelen äldre och unga vuxna betydligt lägre än kommunen som helhet. Medelåldern, 36,6 år, är en av de lägsta i kommunen. Majoriteten av de drygt 600 bostäderna är villor. Byggandet tog fart i mitten på 2000-talet och det har byggts drygt 40 äganderätter mellan 2006 och 2010. Bostäderna har med något undantag byggts i byn. MÅNGA PENDLAR FRÅN TREKANTEN 275 personer arbetar här. Inom byggbranschen och transporter arbetar betydligt fler män än kvinnor medan det omvända gäller för utbildning. Utpendlingen är betydligt större än inpendlingen, vilket gör att människor huvudsakligen bor i byn och arbetar på andra platser. Knappt 120 personer både bor och arbetar i Trekaten.

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

95%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Utbildning

Bygg

BOSTÄDER

25-33 minuter med buss (linje 130 eller 131).

Jordbruk

TREKANTEN KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

TREKANTEN i morgon TRE ÅAR OCH ETT STATIONSSAMHÄLLE

TÅGSTOPP STÄRKER TREKANTEN SOM SERVICECENTRUM Trekanten kommer även i framtiden att fungera som ett servicecentrum för sitt närområde. Ett tågstopp för pendeltåg kommer att höja byns attraktionskraft. I nordvästra Trekanten reserveras mark för ett stationsområde. Ett bra hela-resan-perspektiv (från dörr till dörr) förutsätter bland annat plats för parkeringar för cykel och bil i anslutning till stationen och även yta för en eventuell framtida busshållplats.

KULTURLANDSKAP

Gamla vägnätet, äldre trädgårdar, vårdträd, Trekantytan

BEBYGGELSE

Serviceort från 1800-talet, stationsområde med handels- & bankhus, Mejerigatans miljö, välbevarade äldre byggnader, och bebyggelsemönster

FLER BOSTÄDER NÄRA STATIONEN En fortsatt bebyggelseutveckling sker öster om Gamla vägen, som en fortsättning av det pågående utbyggnadsområdet. Vid fortsatt planering bör naturlekplatsen Klippiga bergen ses som en tillgång. Marken vid stationsområdet är intressant att utveckla med tätare bebyggelse. FLER VERKSAMHETER VID VÄG 25 Marken i direkt anslutning till riksväg 25 är ett anvisat område för nya verksamheter. Här är det lämpligt med mindre störande verksamheter då det ska kunna fungera tillsammans med framtida bostäder nordväst om verksamhetsområdet. ENKLARE ATT TA SIG TILL MÅLPUNKTER BÅDE I OCH UTANFÖR BYN Serviceutbudet i Trekanten är bra men gång- och cykelförbindelser samt kollektivtrafik till såväl Kalmar stad som Smedby, Ljungbyholm och Nybro behöver förbättras. BÄTTRE TILLGÄNGLIGHET TILL ÅARNA Tillgången till närrekreation behöver öka, främst vid området kring Smedstorpsån söder om byn och vid Klippiga bergen. Nåbarheten till landskapet kan stärkas med ett sammanhängande rekreationsstråk. Med fler passager över Smedstorpsån skapas ett tillgängligare friluftsområde. Bättre tillgänglighet längs Ljungbyån och Smedstorpsån skapar ett sammanhängande upplevelsestråk som sträcker sig från Nybro till Kalmarsund.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Verka för att utveckla pendeltågstrafik med station i Trekanten. • Planera för stations- och centrumnära bebyggelseutveckling. • Planera för att öka tillgången till närrekreation med vattenkontakt. • Ge förutsättningar för att verksamheter kan utvecklas vid södra entrén. • Utveckla cykelstråk mot Kalmar stad, Ljungbyholm och Nybro. • Stärk bykärnan bland annat genom att förbättra gatumiljön och tryggheten vid Gamla och Nya vägen.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

Hönseri

Travträningsbana

Ljungmo

Fredriksströms bruk Fredriksströms gård Fredriksström

Stampen

TREKANTEN i dag

Skogsängen

Svänebo

Olofsböle Travträningsbana Södra Bråne

Skäryd

Källstorp

Nya Kristvallavägen

Norra gården

Björkbacken

Källstorp

Källstorps Nygård

to Källs

Gruppboende

rpsall

én

Lilla Brogården

Stora Brogården ack

Lok f

Kvil lb

Ga m

la v

äge

öra

ar eg

g Vip

M ål

ån

Östragården

ps or

Vä

Plantskola

St Olofs kyrka

st N ya

Trekantens träffpunkt

Mejerigatan

a ta

lkg Fa

a ta

Källstorpsmåla Källstorp

fritidsgård

Motionsspår

Trekantenskola Barn och elever i åldrarna 1-12. Här finns förskola, förskoleklass-6år, fritidshem och pedagogisk omsorg.

Peterslund

To ffe

l-E

ils

bibliotek

Svendsborg

a gat n

v Sta

p op

a sg

ta n

vä

St a

a Ny

an elgat Popp affär

Södragården samlingslokal

förskola

Harby

t Sa

n Lä fotbollsplan tennisbanor

h gd

Pl u

vä g

äg

itv

Jämtängen

Aspestugan Grustag

Teckenförklaring v ®

Kvarnfors Bockekulla

Bultagärdet

Busshållplats Motionsspår

Hästebäckskärret

Fåglamosse % % % % %

Harby

Kulturmiljö

%%%%% % % % % % Naturvård ' ' ' %'%'%' % %' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' '

Smedjebacken

Natura 2000 Biotopskydd

Kvarnmarken

Grundvattenskydd

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre Konungaryd

Reservvattentänkt Strandskydd

100

200

400 m

Hönseri

Travträningsbana

Ljungmo

Fredriksströms bruk Fredriksströms gård Fredriksström

Stampen

TREKANTEN i morgon

Skogsängen

Svänebo

Travträningsbana Södra Bråne

Cykelförbindelse till bycentrum

Skäryd

Källstorp

Norra gården

Bebyggelseutveckling i stationsnära läge Nya Kristvallavägen

Björkbacken

Källstorp

Källstorps Nygård

to Källs

Gruppboende

é rpsall

Kopplingar till Källstorp

Framtida stationsläge Lilla Brogården

Kvil lb

ack

Ga m

Mejerigatan la v

äge

Plantskola

Bebyggelseutveckling

g Vip

M ål

ån

Vä

ar eg

ps or

N ya

St Olofs kyrka

a ta

lk Fa

ta n

Källstorpsmåla Källstorp

Motionsspår

Cykelförbindelse till Smedby

Byväg viktiga för oskyddade trafikanter Peterslund

Södragården a Ny vä

tan pelga Pop affär

p a gat n

Sta

o vh

a sg

ta n

St a

Rekreation och motion

Harby

t Sa

Lä fotbollsplan tennisbanor

d ng

Pl u

äg

vä g

itv

Jämtängen

Aspestugan Grustag Kvarnfors Bockekulla

100

200

400m

Bultagärdet

Teckenförklaring

! ! ! !

? ??

Bykärna Verksamhetsutveckling

Harby Fåglamosse

Möjlig koppling mot Krankelösa

Bebyggelseutveckling Rekreation Omgestaltad bygata Gång- och cykelvägsförbindelse Konungaryd Framtida stationsområde

Cykelförbindelse mot Ljungbyholm Smedjebacken

Kvarnmarken ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

LJUNGBYHOLM i dag invånare (byn).......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 762 inklusive omland..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 155 pendlare in (byn).... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 pendlare ut (byn)... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 717 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 460

72 procent av tjejerna och 64 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon förening år 2010. Den överlägset populäraste föreningen för 7–20-åriga tjejer är Ljungbyholm GoIF följt av Friskis & Svettis och Kalmar HSK. Även för killarna är Ljungbyholm GoIF den absolut populäraste föreningen, därefter kommer Möre BK och Hossmo BK.

Dagens bebyggelse ligger på höjder som Ljungbyåsen, eller vid vattendrag, precis som bebyggelse har gjort sedan forntiden. Ljungby by låg söder om ån medan kyrkan och prästgården låg norr om ån. På 1800-talet ökade bebyggelsen på norra sidan med sockenmagasin, kommunhus och skola. Området runt kyrkan blev så småningom kommuncentra. Längs ån mot Kölbygärde växte en backstugebebyggelse upp med hantverkare och handelsmän. År 1899 blev Ljungbyholm stationssamhälle. Under 1950- och 1960-talen byggdes byn ut väster om järnvägen. Ljungbyholm ligger ungefär 15 kilometer väster om Kalmar och omkring 23 kilometer öster om Nybro. 2 160 PERSONER BOR I LJUNGBYHOLM MED OMLAND Sedan 1989 har befolkningen ökat och mellan 2006 och 2010 har befolkningen ökat med 8 procent i byn. Ljungbyholm med omland har också haft positiv utveckling de senaste åren, men inte vuxit lika mycket som byn (6 procent). MÅNGA BARN MEN FÅ UNGA VUXNA Här bor en högre andel familjer med barn och en lägre andel unga vuxna och äldre medelålders lägre än kommunen som helhet. De flesta av de 710 bostäderna är villor. Det har byggts relativt mycket i själva Ljungbyholm de senaste åren, 30 villor och 20 hyresrätter mellan 2006 och 2010. FLEST JOBBAR UTANFÖR LJUNGBYHOLM Drygt 420 personer arbetar i Ljungbyholm. Betydligt fler pendlar från än till byn och är därmed en by där människor huvudsakligen bor och har sitt arbete på andra ställen. Knappt 100 personer både bor och arbetar här.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

män

kvinnor

ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

92%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Utbildning

Vård

BOSTÄDER

20-30 min med linje 121,122 eller 125

Bygg

LJUNGBYHOLM KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

LJUNGBYHOLM i morgon VÄLFYLLT I MAGASINET

SERVICECENTRUM I SÖDRA MÖRE Ljungbyholm har en stark central roll i södra Möre och det finns ett exploateringstryck. Förbättrad kollektivtrafik och fler invånare är ett sätt att stärka utvecklingen i Ljungbyholm. Ytterligare satsningar på kollektivtrafik innebär möjlighet för ett sammanhållet centrum. Bykärnan behöver rustas upp. Viktiga funktioner som busshållplats och torg i anslutning till butiker skapar möjligheter för människor att mötas och underlättar det dagliga livet. Det finns även goda förutsättningar att bygga fler bostäder i centrala Ljungbyholm. Ny bebyggelse ska avvägas mot befintliga värden så att kulturmiljöer inte påverkas negativt. FLER VERKSAMHETER I ANSLUTNING TILL E22 För att skapa fler möjligheter för företag i Ljungbyholm bör området utmed E22 utredas för framtida verksamheter. Ett ytterligare läge för arbetsplatser behöver utredas. Lämplig plats kan vara vid den nya trafikplatsen där Mörevägen möter E22 vid Hossmo. SAMORDNAD IDROTT & TILLGÄNGLIGHET TILL ÅN Det finns behov av att utveckla och samordna idrott- och rekreationsmöjligheterna. För att idrottsverksamheten i Ljungbyholm ska kunna utvecklas bör den fortsatta planeringen utgå ifrån ett helhetsperspektiv där idrottsföreningen och skolan samverkar för att optimera nyttjandegraden. Tillgången till närrekreation behöver öka, främst längs Ljungbyån och vid Fruskog. Genom att utveckla längsgående promenadstråk utmed Ljungbyån kan det i ett längre perspektiv skapas ett sammanhängande upplevelsestråk mellan Kalmarsund och Nybro. Vid den fortsatta utvecklingen i Ljungbyholm bör nya kopplingar över Ljungbyån skapas. En grönstrukturstrategi bör upprättas för hela byn. Detta kan hanteras i en fördjupad översiktsplan. EN TRYGGARE OCH TREVLIGARE MÖREVÄG Den överdimensionerade Mörevägen behöver omgestaltas för att skapa en tryggare och trevligare miljö för oskyddade trafikanter.

KULTURLANDSKAP

Ljungby å med grönområden, gamla vägnätet, stenmurar, alléer, skanskulle, vårdträd, öppet odlingslandskap

BEBYGGELSE

Bykärna med kyrka, sockenmagasin, välbevarade byggnader & bebyggelsemönster, lång bebyggelsekontinuitet, välbevarade gårdar, verksamhetsbyggnader så som smedja, handelsbod, administrativt kommuncentrum, välbevarad bebyggelse från olika stilepoker bland annat 1940–1960-talet.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Stärk bykärnan genom att omgestalta Mörevägen och utveckla området mot Fruskog. • Ge möjligheter till verksamhetsutveckling utmed E22 och skapa en ny entré från söder. • Utreda nytt verksamhetsområde i anslutning till Ljungbyholm i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Södra staden. • Utveckla och samordna idrott och rekreation, särskilt längs Ljungbyån. • Ge möjligheter till landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område) längs Ljungbyån. • Ge Mörevägen ny gestaltning med bland annat en gång- och cykelväg. • Koppla ihop ångloksleden med ett cykelstråk till bykärnan. • Åskådliggöra kultur-och kustlandskapet från E22 genom informationsinsatser vid Hossmo i samverkan med statliga myndigheter och andra aktörer. • Ta fram en fördjupad översiktsplan för Ljungbyholm.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

LJUNGBYHOLM i dag

v ®

Idrottsplats Vård och omsorgsboende

Särskilt boende för äldre

VÄG

v ®

yå

v ®

Fritidsgård och bibliotek

Lju

E MÖ R

Isbana och bollplan

affär YV

ÄG

KÖ

v ®

L BY

GÄ

RDEG ATAN

kyrka

Centrumområde ROSG ATAN

Skolområde

Här finns bland annat mataffär och hälsocentral

BYVÄGEN

På Ljungbyholmskolan finns förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-3 och 4-6 samt fritidshem. På Södermöreskolan finns årskurs 7-9. Här finns även fritidsgård, bibliotek och kommundelsnämnd.

VETEVÄGEN

BYVÄGEN

E 22

v ®

Teckenförklaring

v ®

Busshållplats Motionsspår

v ®

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

125

250

500 m

Naturreservat Strandskydd Riksintresse Kulturmiljö

LJUNGBYHOLM i morgon Gång- och cykelväg mot Trekanten

Möjlig bebyggelseutveckling

Tätortsnära rekreationsområde

MÖR

Ökad tillgänglighet längs Ljungbyån

EVÄ

G EN

yå

Koppla Fruskog och Lungbyån b

Lj u

affär YV

ÄG

KÖ

G L BY

G Ä RD E ATA N

Utvecklas till bygata

kyrka

Viktigt att koppla samman skolan, idrott och Fruskog ROSGATA N

Möjlig bostadsutveckling

BY VÄ GE N VE TE VÄ GE N

Möjlig bebyggelseutveckling

Utveckla centrumområdet till en bättre mötesplats i samhället. Den mest centrala delen av Mörevägen omgestaltas till en bygata.

BY VÄ GE N

Framtida gång- och cykelväg

E2 2

Teckenförklaring Verksamhetsutveckling Bebyggelseutveckling

Verksamhetsutveckling i anslutning till E22

Gång- och cykelvägsförbindelse Omgestaltad bygata Rekreation LIS-område, läs mer i avsnittet om allmänna intressen Bykärna

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN 0

125

250

500 m

TVÄRSKOG i dag invånare (byn).......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 463 inklusive omland..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 992 pendlare in (byn).... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 pendlare ut (byn)... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 521

64 procent av tjejerna och 64 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon förening 2010. Föreningen med flest aktiva 7–20-åriga tjejer är Tvärskogs IF följt av Karlslunda Skytteförening. För killarna är ungefär lika många personer aktiva i de tre populäraste föreningarna: IFK Påryd, Karlslunda Skytteförening och Tvärskogs IF.

Tvärskog och omgivande byar har ursprung i den senare delen av medeltiden. Området var utmark fram till mitten av 1800-talet och då började en samlad bebyggelse bildas. Vid Kyrkvägen byggdes en hantverk- och handelsby upp. År 1908 anlades en hållplats för Tvärskog på linjen Påryd–Ljungbyholm. Järnvägen skilde den gamla handelsbyn från stationssamhället. Majoriteten av bebyggelsen är från 1960-talet. Det är drygt två mil till Kalmar i öster och knappt två mil till Nybro i norr.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

KNAPPT 1 000 PERSONER BOR I TVÄRSKOG MED OMLAND Sedan 1989 är befolkningsutvecklingen positiv. Mellan 2006 och 2010 har befolkningen ökat med en procent i Tvärskog med omland och två procent i byn. Här bor en högre andel barn samt äldre medelålders än kommunen som helhet. Även de nyblivna pensionärerna är fler medan de unga vuxna och äldre över 80 år är färre. Medelåldern är högre än genomsnittet för kommunen. De flesta av de drygt 190 bostäderna i byn är villor. Bostadsbyggandet är litet, det har byggts en villa mellan 2006 och 2010. FLEST JOBBAR UTANFÖR TVÄRSKOG Här arbetar drygt 130 personer, cirka 100 män och cirka 30 kvinnor. Mer än hälften av alla som arbetar i Tvärskog jobbar inom tillverkningsindustrin. Tvärskog har mest karaktär av bostadsort och många förvärvsarbetande pendlar till arbete på en annan ort. Knappt 50 personer både bor och arbetar här.

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

96%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Tillverkning

Bygg

Utbildning BOSTÄDER

32–45 min med linje 125 (vissa går över Ljungbyholm)

TVÄRSKOG KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

TVÄRSKOG i morgon MELLAN ÅKER OCH SKOG

NY BEBYGGELSE UTANFÖR VATTENSKYDDET Större delen av byn ligger inom Kalmar kommuns viktigaste vattenskyddsområde för dricksvattenförsörjningen. Därför är det viktigt att utvecklingen inte leder till negativa konsekvenser för kommunens vattenförsörjning. Ny bostadsutveckling i byn sker lämpligen österut mot Ölvingstorp, utanför vattenskyddsområdet. Det kan bidra till att byn synliggörs och ger en mer välkomnande entré från öster.

KULTURLANDSKAP

Gamla vägnätet, hagmarker, vårdträd, vägträd

BEBYGGELSE

Skogsbygdsby, torp, malmstugor, församlingshem, 1960-talsbebyggelsen, välbevarade byggnader och bebyggelsemönster

BÄTTRE PLATSER ATT MÖTAS OCH TYDLIGARE ENTRÉER Skola och bygdegård är viktiga mötesplatser. Genom att samordna busshållplats, återvinningstation och postlåda ökar möjligheter för spontana möten. Därför är det viktigt att studera var sådana funktioner ska ligga. Entréerna till Tvärskog behöver bli tydligare, för att förstärka känslan av en by. EN MER TILLGÄNGLIG HAGBYÅ Förutom dricksvatten erbjuder Hagbyån även goda rekreationsmöjligheter. Ån bör göras mer tillgänglig för tvärskogsborna med promenadstråk och ytor att vistas på. Invånarna efterfrågar säkrare vägar att gå och cykla på. Genom säkrare gång- och cykelförbindelse längs Mortorpsvägen kan de olika samhällsfunktionerna kopplas samman. Skolan som ligger intill en större sammanhängande skog är en resurs för såväl skolan som närboende.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Planera ny bebyggelse utanför vattenskyddsområdet. • Tydliggöra entrén till byn längs med väg 520 och utveckla en säkrare gång- och cykelförbindelse på Mortorpsvägen.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

ge n

TVÄRSKOG i dag Åb ov ä

ä av ås nn

Skruvarna

ge n

Isbana

ål

nav man

n ge vä

bo Na

Ölvingstorp

Fjär

ägen ansv Allem

n väge v nna a m nde Näm Återvinningsstation

gen

Pi ls

vägen anna

avä nn ma

Grustag

m Ålder

sSåning

v lla

en s -

vägen

te bygdegård ku

ding s

r sv Kö

arv Oxdriv

Tvärskogsskolan Familjedaghem, förskola, förskoleklass, skola 1-3 och fritidshem

R å s bä

ägen ansv

cksvägen

Allem

Sågverk

Gam la To kabo

v ® M

väge n

Grustag

Idrottsplats

rp sv ä

ge n

Ryamon

vi Hö

mack

Församlingshem

tan boga Törs

Grustag Ryabacken

or to

nna ma

e väg

en vä g lare l ö M

Bad

psv rtor Mo

Teckenförklaring

Blomstermålen Stora kärr

v ®

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

Busshållplats Täkttillstånd

Blomslät

n äge

Gröndal

hembygdsgård

Fröstorp

Strandskydd Grundvattenskydd Ytvattenskydd

100

200

400 m

sbäck

Motorbana

Intaget

TVÄRSKOG i morgon

Tätortsnära skog viktig för skolan

ås

Åb o

vä

Skruvarna

en äg av

Isbana

Ålderm

b Na

og vä

vägen

Möjlig bostadsutveckling med hänsyn tagen till vattenskyddet

Be te ku v lla

anna

sr sv e n Kö

Utveckla centrumområdet och lyft fram identiteten av stationssamhälle

Gång- och cykelväg mot Ljungbyholm

Ölvingstorp

Koppling mot Hagbyån

Grustag

Pi ls

åla

Gång- och cykelväg mot Påryd a Allem

nsvä

a ndem Näm

nna

v äge

gen

Gång- och cykelförbindelse genom Tvärskog

Sågverk

Tydliggör entreérna till byn och skapa en tryggare genomfartsväg

Gam la

Grustag Ryabacken

Toka b

oväg

rp s

Idrottsplats

vä g

ma vits Hö

nna

v äg

Församlingshem

b Törs

Grustag

M or

ogata n

Grustag

Ryamon

la Möl

Bad

revä

gen

Rekreation längs Hagbyån

Gröndal

Blomstermålen

Teckenförklaring

Stora kärr

Bebyggelseutveckling Blomslät

Fröstorp

Rekreation Omgestaltad bygata Gång- och cykelvägsförbindelse

125

250

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

500 m

PÅRYD i dag invånare (byn).......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 716 inklusive omland..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 963 pendlare in (byn).... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 pendlare ut (byn)... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 457

64 procent av tjejerna och 64 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon förening 2010. Den populäraste föreningen för 7–20-åriga tjejer är Tvärskogs IF följt av Karlslunda Skytteförening. För killarna är ungefär lika många personer aktiva i de tre populäraste föreningarna: IFK Påryd, Karlslunda Skytteförening och Tvärskogs IF.

Påryd var från början namnet på en gård, som senare blev en by. I området för Arby kapell växte en backstugebebyggelse upp under 1800-talet med hantverkare, bland annat smedja och såg. Fram till att järnvägen anlades bestod bebyggelsen av ett fåtal hus öster om kyrkan. Påryd var en lantbruks- och kyrkby som blev ett stationssamhälle 1908. I motsats till andra stationssamhällen byggdes inte nya hus nära stationen utan fortsatte byggas längs den gamla sockenvägen eller söder om stationsområdet. Påryd ligger ungefär tre mil från Kalmar. Det är omkring sex mil till Karlskrona, två mil till Torsås, tre mil till Emmaboda och tre mil till Nybro. Påryd har fyra större tätorter inom 30 minuters bilväg, vilket gör att byn har centralt läge. UNGEFÄR 960 PERSONER BOR I PÅRYD MED OMLAND Sedan 1989 har befolkningen minskat i både byn och omlandet. Även mellan 2006 och 2010 har befolkningen i både byn och dess omland minskat, med en procent. Här bor många pensionärer. Även andelen 45–64-åringar är högre än genomsnittet för kommunen. Däremot är andelen 19–44 år lägre än kommunen som helhet. Mönstret är detsamma både för byn och byn tillsammans med omlandet. Medelåldern är den näst högsta i kommunen och flera år högre än genomsnittet. De flesta av de knappt 380 bostäderna i byn är villor. Det har inte byggts några nya bostäder i byn eller området runt om under perioden 2006–2010. En utmaning är att få till nya tillgängliga bostäder för den stora gruppen som är eller kommer att bli pensionärer inom några år. FÖRHÅLLANDEVIS STOR ARBETSMARKNAD Här arbetar 200 personer. Ungefär lika många kvinnor som män har sin arbetsplats här. Inom vård och omsorg dominerar kvinnorna medan männen är fler inom tillverkningsindustrin. Utpendlingen är något större än inpendlingen. Men Påryd är inte lika tydligt en by där människor huvudsakligen bor medan arbetet finns någon annanstans, som vissa andra byar i kommunen. Knappt 90 personer både bor och arbetar här.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

91%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Vård

Tillverkning

Transport BOSTÄDER

42–60 min med linje 125 (vissa över Ljungbyholm eller Nybro)

PÅRYD KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

PÅRYD i morgon VÄLSVARVAT I PÅRYD

STÄRKA DET UNIKA PÅRYD! De lokala krafterna är ett av Påryds starkaste signum. Påryds kvaliteter och möjligheter kan stärkas och utvecklas i samverkan med föreningsliv och medborgare. Pårydsborna håller själva fram sitt starka och aktiva föreningsliv som något de är stolta över. Pårydskolan har sedan länge en miljöprofil som kan stärkas ytterligare och profilera Påryd som en grön by. Sydväst om byn finns ett område som är av riksintresse för vindbruk. Genom att vidareutveckla redan befintliga miljöprojekt och starta nya i samarbete med medborgarna skulle Påryd kunna bli Kalmar kommuns nod för miljöarbete i större skala.

KULTURLANDSKAP

Åleboån, kvarnmiljön, kvarndammen, stenmurar, gamla vägnätet

BEBYGGELSE

Påryds gamla skola, fattighuset, smedjan vid Smedjeplan, kvarnen norr om kyrkan, Pårydsgatans sekelskiftesbyggnader, kyrkbymiljön, kyrkan, stationssamhällemiljön med torg, handelshus, välbevarade byggnader & bebyggelsemönster

ETT SAMLAT BYCENTRUM Genom att knyta ihop affären och biblioteket med Bobbinplan kan bycentrum vid Pårydsgatan och Industrigatan tydligöras med bland annat ytor att vistas på, busshållplats och pendlarparkering. Genom en ännu trevligare utemiljö i centrala byn kan fler människor lockas till bland annat mataffären och biblioteket som är viktiga mötesplatser. EN MER GEMYTLIG PÅRYDSGATA I den tidigare översiktsplanen från 1999 finns förslag på ett vägreservat söder om byn. I denna översiktsplan tas detta bort, eftersom kommunen bedömer att det är för lite trafik i förhållande till kostnaden att anlägga en ny väg. I stället för en nydragning av Pårydsgatan, bör åtgärder göras för att sänka hastigheten och förbättra tryggheten för cyklister och gående på Pårydsgatan och Industrigatan genom byn. Bykaraktären ska vara framträdande. I samband med omgestaltning av vägen kan Påryds entréer utvecklas. Utan ett vägreservat öppnas möjligheter för ny bebyggelse söder om byn. I Påryd finns planlagd mark för bostäder. FRÅN DAMM TILL DAMM Ridbanans mark ska restaureras och därmed kan ridverksamheten förhoppningsvis komma igång igen. Den är ett viktigt rekreationstillskott för byn. En ökad tillgänglighet till de två dammarna i byn kan skapas genom ett sammanhängande promenadstråk från Kvarndammen till Ossians damm. Det ger ökad möjlighet för människor att röra på sig samtidigt som delar av kulturhistorian kan lyftas fram.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Utveckla en tydligare bykärna genom att tydliggöra entréerna till byn samt förstärka bykaraktären utmed Pårydsgatan. • Ta tillvara industrimiljön för att stärka och utveckla byn. • Ge möjligheter till landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område) längs Åleboån. • Skapa sammanhängande rekreationsstråk mellan Ossians damm och Kvarndammen.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

Riksintresse Kulturmiljö

Busshållplats

Motionsspår

Teckenförklaring

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

Idrottsplats

Mörevallen

Mack

Kyrka

Folkets Park

Bibliotek Affär Tennisplan

Hembygdsgård

Pårydskolan Familjedaghem, förskola, förskoleklass, skola 1-6 och fritidshem.

Isbana

Sporthall Friluftsbad

Särskilt boende för äldre

125

PÅRYD i dag 250

500

AN GAT

Gång- och cykelväg mot idrottsplatsen

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

Bykärna

Rekreation

Omgestaltad bygata

Gång- och cykelvägsförbindelse

Verksamhetsutveckling

Område för verksamhetsutveckling

LIS-område, läs mer i avsnittet om allmänna intressen

Teckenförklaring

YDS

Verksamhetsutveckling

PÅR

Kvarndammen kyrka

N IGATA IN DUSTR

Rekreation längs vattnet mellan Ossiansdamm och Kvarndammen

Plats viktig för kollektivtrafik, pendlarparkering, mindre verksamhetslokaler

Tydliggör ridskolan i byn och öka kopplingen till odlingslandskapet

Omgestaltning av Pårydsgatan och Industrigatan behövs för att stärka bykänslan samt för att tydliggöra entréerna.

Ossians damm

Cykelväg mot Tvärskog och Ljungbyholm

125

250

PÅRYD i morgon

GE K VÄ MIN N

500 m

VASSMOLÖSA, HAGBY & KOLBODA i dag invånare Vassmolösa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 625 pendlare in (byn)..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 pendlare ut (byn).... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 522

69 procent av killarna och 64 procent av tjejerna födda 1989–2002 var aktiva i någon förening 2010. De populäraste föreningarna för tjejer är Kalmar HSK och Södermöre Scoutkår. För killarna är Möre BK den mest populära föreningen. Dessa uppgifter gäller både Vassmolösa, Hagby och Kolboda.

I Vassmolösa och Hagby med omland bor cirka 2 600 personer varav ungefär 630 invånare i byn Vassmolösa och 1 000 personer i byn Hagby. I Vassmolösa och Hagby med omland ingår även byarna Gräsgärde, norra delen av Ekenäs, Skällby, Kolboda, Vita sand, Hagbyhamn och Sandvik. Efter en svag befolkningsutveckling i Vassmolösa och Hagby med omland under 1990-talet, har folkmängden i området ökat under 2000-talet. Mellan 2006 och 2010 har befolkningen ökat med cirka 75 personer eller tre procent.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

VASSMOLÖSA

Vassmolösa är ett vikingatida namn, men den första kända noteringen är från år 1329. Vassmolösa by låg under 1700-talet i området runt gästgiveriet. Vassmolösa var en central punkt i trakten då de två viktiga vägarna på Nybroåsen och Ljungbyåsen gick samman här och det byggdes gästgiveri och tingshus. Vassmolösa fick järnväg 1899 och i samband med den byggdes stora villor och affärslokaler i stationsområdet och längs Tingshusvägen. Ett fåtal backstugor finns kvar. Vassmolösa ligger cirka 18 kilometer söder om Kalmar stad. ÖVER 600 PERSONER BOR I VASSMOLÖSA I Vassmolösa bor cirka 630 personer. Befolkningsutvecklingen har varit svagt negativ de senaste åren. Mellan 2006 och 2010 har byn minskat med cirka 20 personer eller 3,4 procent. I Vassmolösa bor en högre andel yngre barnfamiljer än i både kommunen som helhet och flera av byarna utanför Kalmar stad. Däremot har Vassmolösa en lägre andel pensionärer än kommunen som helhet. 95 procent av de cirka 290 bostäderna finns i småhus. 50 personer har sin arbetsplats i området, 20 kvinnor och 30 män. 20 av dem som arbetar i Vassmolösa bor också i byn.

män

96%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Vård

Jordbruk

Transport

Handel BOSTÄDER

24-30 min med linje 121, 122 eller 123

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

VASSMOLÖSA KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

VASSMOLÖSA, HAGBY & KOLBODA i dag invånare Hagby.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000 pendlare in (byn).. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 pendlare ut (byn).. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 379 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 487

HAGBY

KOMMUNIKATION

Historiska Hagby bestod av två byar; Södra Hagby var en klungby och Norra Hagby var en radby. På 1800-talet hade trakten blivit rik tack vare sjöfarten och det finns några präktiga bostadshus från tiden. Efter laga skifte spreds gårdarna utmed landsvägen så att Norra Hagby och Södra Hagby möttes. Lucktomterna mellan de större gårdarna byggdes med torp, handels- och hantverksbodar. När järnvägen anlades i slutet av 1800-talet miste hamnarna i Hagby sin betydelse. Vid kommunbildningen av Södermöre kommun 1952 blev Hagby kommuncentrum. På nordöstra sidan om landsvägen byggdes tidsenliga 1950-talshus. Den nordvästra sidan om landsvägen bebyggdes på 1960-talet. I Voxtorp och Hagby ligger två rundkyrkor från 1100- 1200-talet. Hagby ligger cirka två mil söder om Kalmar stad.

BEFOLKNINGENS ÅLDER

UNGEFÄR 1 000 PERSONER BOR I HAGBY I byn Hagby bor 1 000 personer (2010). Byn har ökat sin befolkning under stora delar av 2000-talet och hade drygt 800 invånare år 2000. Mellan 2006 och 2010 har Hagby ökat med cirka 90 personer. Andelen personer i åldern 55–74 år är högre än genomsnittet för kommunen. Hagby har också en något högre andel barn i förskoleåldern än genomsnittet för kommunen men är inte en av de byar i Möre med högst andel yngre barn. Andelen unga vuxna är liksom i flera av byarna lägre än i kommunen som helhet.

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

94%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Utbildning

Vård

Hagby domineras av äganderätter i småhus. Endast 10 procent av de cirka 370 bostäderna är hyresrätter i flerbostadshus. Under 2000talet har det byggts cirka 20 äganderätter i området. Runt 240 personer har sin arbetsplats i Hagby, varav 140 är kvinnor och 100 är män. 100 personer både bor och arbetar i Hagby.

Jordbruk BOSTÄDER

28-34 min med linje 121 eller 122

HABGY KALMAR KOMMUN

VASSMOLÖSA, HAGBY & KOLBODA i morgon EN GÄSTFRI ORT

NY BEBYGGELSE UTANFÖR VATTENSKYDDET På sikt kan Vassmolösa, Hagby och Kolboda byggas ihop utan att respektive bys karaktär förloras. Nybroåsen är Kalmars viktigaste dricksvattentäkt, det är därför viktigt att utvecklingen av Hagby och Vassmolösa inte ger några negativa konsekvenser på vattentäkten. Vid nylokalisering ska ny bebyggelse anslutas till kommunalt VA-nät eller lösas på annat, långsiktigt hållbart sätt. Utanför vattenskyddsområdet ser kommunen positivt till utveckling utmed gamla E22 och av nya bostäder i södra Hagby. Planprogrammet för Hagbykustland gäller för den framtida utvecklingen av kusten mellan Vita sand och Kolboda.

Rödfyrhögarna kan utvecklas som ett besöksmål. Genom att utveckla en vandringsled utmed Hagbyån kopplas skogs- och odlingslandskapet ihop med kusten.

KULTURLANDSKAP

BEBYGGELSE

Gamla vägnätet, vägkorsningen, Häradscentrum med tingshus, gästgiveriplan, öppet odlingshäradshus, länsmansgård, landskap, hagmarker, stenmurar gästgiveri, smedjan söder om tingshuset, storgårdar, välbevarade byggnader och bebyggelsemönster

BÄTTRE SKYLTNING FÖR ATT VISA UPP BESÖKSMÅL Denna del av Kalmar har mycket att erbjuda med bland annat vackert, kulturhistoriskt landskap med öppet odlingslandskap och åsar. Här finns bland annat gårdsförsäljning, Rödfyrhögar, camping, Kolboda fritidsanläggning, sandstränder och hamnar. I området finns vackra vägar och med bättre marknadsföring på strategiska platser vid avfarter från E22 kan dessa attraktioner bli mer synliga. GÅNG- & CYKELFÖRBINDELSER MELLAN BYARNA Vassmolösa och Hagby och de samhällsfunktioner som finns här, ligger spritt utmed Karlskronavägen (gamla E22). Med bättre gång- och cykelförbindelse knyts mötesplatser och besöksmål samman. Gång- och cykelvägen bör kopplas vidare söderut mot Söderåkra och norrut till Ljungbyholm. KALMARSUNDSLEDEN KAN UTVECKLAS SOM STARKARE BESÖKSMÅL Nybroåsen kan även fortsättningsvis utvecklas som friluftsområde, men det är viktigt att aktiviteterna inte påverkar vattenskyddsområdet negativt. De delar av åsen som ligger inom gamla sågverksområdet ska som idag kunna användas för friluftsliv men ytterligare utveckling är beroende av hänsyn till planerade saneringsåtgärder. Kalmarsundsleden följer kusten och passerar många historiska och intressanta platser som hamnar, fiskelägen och badplatser. Den är en tillgång i området och skulle kunna utvecklas ännu mer för besöksnäringen. En genare sträckning över Hagbyåns mynning ökar tillgängligheten, vilket sker i samtal med markägarna.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Planera ny bebyggelse utanför vattenskyddsområdet. • Utveckla kustområdet enligt planprogrammet för Hagby kustland. • Stärka gång- och cykelförbindelserna mellan Vassmolösa och Hagby, i ett längre perspektiv vidare till Ljungbyholm och Söderåkra. • Lyfta fram kuststräckans kvaliteter och tillgängliggöra den för rekreation och besökande.

foto: Malin Gustavsson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

v ®

Vassmolösa

Vassmolösa Kalvö

mack

Jonsdal

v ®

idtrottsplats

v ®

VASSMOLÖSA, HAGBY & KOLBODA i dag v ®

Vassmolösa

v ®

Plankvägen

v ®

Bottorps hamn

Bottorp

affär

Travträningsb.

v ®

San

Vattenverk

Gravfält

v ®

Hagbyhamn

Robacken

hamn

Östragården

Pälsdjursg.

Gravfält

v ®

Kvarn-

Yxneberga

lyckan

Norra Hagby Vallby

badplats

Rebbegården

v ®

Vita sand

Mek.ind. Yxneberga

N Hagby fiskeläge

Hagby Träffpunkt Möregården och särskilt boende för äldre

Hönseri Gärdet

Hagbyskolan Förskola, förskoleklass, skola 1-6 och fritidshem

sporthall

bibliotek

v ®

Södra Hagby

Sallanders hage

Stommet

Sandvik Holmskvarn Rebbegården Månsagården

v ® Naturres.

Brandenburg

Hagbytorp

Igelösa kvarn

Pälsdjursg. Brobylund

Teckenförklaring

v ®

Busshållplats

Gravfält

Natura 2000-område

Voxtorp ka

Lovers

Strandskydd

v88 ®

%%%%% % % % % % Riksintresse - Naturvård

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR % KOMMUN %%%%

Gravröse

### ###

Fridhem

Gam l

Riksintresse - Kulturmiljö

a E2

Riksintresse - Högexploaterad kust

fotbolls plan och Kolboda badet

Skyddsområden för vattentäkter

sl e d

Täkttillstånd

rsu

v ®

Bjursnäs

lm a

Broby

idrottsplats/ tennisbana

v ®

Gravfält

ba d

riksiintresse_riksintr_naturvard_h Riksintresse - Yrkesfiske

Måsabacken

220

440

880 m

VASSMOLÖSA, HAGBY & KOLBODA i morgon

Teckenförklaring Bebyggelseutveckling Rekreation Gång- och cykelvägsförbindelse

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre 0

250

500

89 1 000 m

HALLTORP & EKENÄS i dag invånare (byn).......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 inklusive omland..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 687 pendlare in (byn).... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 pendlare ut (byn)... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 471

48 procent av tjejerna och 47 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon förening 2010. Den populäraste föreningen för 7–20-åriga tjejer är Kalmar HSK följt av Möre BK och Friskis & Svettis. Föreningarna med flest aktiva bland killar är Halltorps IK och Möre BK. Halltorp har låg andel föreningsaktiva både tjejer och killar.

Området har varit en aktiv boplats sedan bronsåldern. Halltorps by har sitt ursprung i kyrkbyn. Halltorp blev ingen by förrän backstugebebyggelsen, skolor och fattigstugan byggdes upp under 1800-talet. År 1899 invigdes järnvägen och Halltorp blev ett stationssamhälle. Den äldsta bebyggelsen finns i den södra delen av byn och här finns förskolor, skola och servicelägenheter. Norr om stationen finns ett bostadsområde med villor byggda fram till 1970-talet. Halltorp har en blandand bebyggelse och byn är koncentrerad till Namnerum väster om kyrkan. Härifrån är det cirka åtta kilometer till Söderåkra, tre mil till Kalmar och sex mil till Karlskrona.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

KNAPPT 700 PERSONER BOR I HALLTORP Halltorp med omgivande landsbygd omfattar byn Halltorp, Värnanäs och södra delen av Ekenäs. I Halltorp med omland bor idag cirka 690 personer varav 280 i byn Halltorp. I hela Ekenäs bor cirka 140 personer. Folkmängden i Halltorp med omland har ökat från runt 600 personer i slutet av 1990-talet. Ökningen skedde främst utanför Halltorps by. Mellan 2006 och 2010 har Halltorp med omland däremot minskat med 1,3 procent och Halltorps by med -9,7 procent. NYBYGGNATION UTANFÖR BYN Andelen barn i förskoleålder är lägre i Halltorp än i kommunen som helhet. Däremot är barnen i skolåldern fler liksom 60–74 åringarna. Andelen unga vuxna och de allra äldsta är lägre i Halltorp än i kommunen som helhet. Halltorp med omland har en något yngre befolkning än byn Halltorp. Medelåldern i Halltorp med omland är 40,5 år mot 42 år i byn. Huvuddelen av de runt 120 bostäderna i byn är äganderätter i småhus. Nybyggnationen under 2000-talet har skett utanför byn. Under 2000-talets andra hälft har det byggts cirka 10 småhus i Halltorp med omland.

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

96%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Tillverkning

Utbildning

Jordbruk

Bygg BOSTÄDER

70 PERSONER ARBETAR HÄR Drygt 70 personer har sin arbetsplats i Halltorp, lika många kvinnor som män. 15 personer både bor och arbetar i byn. Fler pendlar från än till Halltorp för att arbeta.

46-60 min med linje 121, 122 eller 123.

HALLTORP & EKENÄS KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

HALLTORP & EKENÄS i morgon I EKENS GREVSKAP

FLER BOSTÄDER STÄRKER CENTRUM I samband med ett stärkt bycentrum kan bostäder planeras på östra sidan av Olsbovägen, fler bostäder centralt i byn bidrar till en starkare bykaraktär. Övrig ny bostadsbebyggelse kan ske genom kompletteringsbebyggelse utmed byvägar med utblickar över landskapet, i anslutning till befintlig infrastruktur. Ålyckevägen närmst Halltorp är lämplig att utveckla som ett LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära läge). LYFTA FRAM EKLANDSKAPET De högsta värdena i det rika eklandskapet i kommunen är koncentrerat till trakterna runt Halltorp. Det unika eklandskapet kan utvecklas både för invånarnas rekreation och besökares upplevelser. Genom marknadsföring från E22 kan fler upptäcka detta landskap. Det blir enklare att upptäcka landskapet med en vandrings- och rekreationsled utmed Halltorpsån med kopplingar till Värnanäs och skärgården. TYDLIGARE ENTRÉ FRÅN E22 OCH BÄTTRE PENDLINGSMÖJLIGHETER Entrén till byn från E22 bör förstärkas, exempelvis med bostäder som tydliggör var byn börjar. Där Olsbovägen och Bondebäcksvägen möts finns förutsättningar för att skapa en ny bykärna med ny bebyggelse och aktiviteter. Halltorps östliga entré är vacker med inbjudande landskapsvyer och en känsla av att man närmar sig en by. En motorvägshållplats vid Halltorp utmed E22 kan i framtiden skapa bättre möjligheter för pendling och större möjligheter för byn. TRYGGARE ATT CYKLA MELLAN HALLTORP OCH VASSMOLÖSA För att knyta ihop byarna behövs en trygg cykelförbindelse mellan Halltorp och Vassmolösa. Olika förslag på cykelsträckningar finns och kan komma att behöva utredas närmare. FLER VERKSAMHETER NÄRA E22 Etableringar av verksamheter i Halltorp sker västerut från befintligt verksamhetsområde i riktning mot E22 utanför vattenskyddsområdet.

KULTURLANDSKAP

Gränsbygd till Danmark. Eklandskapet med Halltorpsån, hagmarker, öppet odlingslandskap i söder, gamla vägnätet

BEBYGGELSE

Kyrkbymiljö, kyrka, prästgård med götisk plan, skolor (kyrkskolan, skogsskolan, folkskolan), ungdomsgård, handelshus, backstugor, välbevarade byggnader och bebyggelsemönster

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Planera ny bebyggelse utanför vattenskyddsområdet. • Åskådliggöra eklandskapet med sina kulturmiljöer från E22 via byn Halltorpsån till Värnanäs genom informationsinsatser tillsammans med statliga myndigheter och andra aktörer. • Ge möjlighet till att utveckla Värnanäs, inklusive intilliggande skärgård, med sina höga kulturella och biologiska värden, till ett betydande besöksmål med förutsättningen att ett rationellt och modernt jordbruk kan drivas. • Lyfta fram Ekenäs unika kulturvärden • Förbättra kopplingen mot Kalmarsund längs Halltorpsån. • Ge verksamheter förutsättningar att kunna utvecklas i närheten av E22. • Ge möjligheter till landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område) längs Ålyckevägen. • Skapa förutsättningar till regionbusshållplats på lång sikt. • Planera för cykelväg mellan Halltorp och Vassmolösa.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Möre

E22

Riksintresse Kulturmiljö

Strandskydd

Skyddsområden för vattentäkter

Vattenskydd

SV ÄCK DEB BON

ÄGE

VÄ

Halltorpsskolan Förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem.

T F LY

EVÄGE N CK

Busshållplats

N GE

ÅLY

Teckenförklaring

H AL LTO R PS VÄG

S OL

VÄ BO

Idrottsplats

kyrka

llto

så n

125

250

HALLTORP & EKENÄS i dag

VÄGEN GLASHOLMS

500 m

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Möre: Halltorp

LIS-område, läs mer i avsnittet om allmänna intressen

Rekreation

Gång- och cykelvägsförbindelse

Bebyggelseutveckling

Verksamhetsutveckling

Utveckling av bostäder med närhet till service

VÄG SV ÄCK DEB N O B

Bostäder på östra sidan av Olsbovägen

ÄGE

S OL

N GE

T F LY

G VÄ

kyrka

llto

så n

Vandringsled utmed Halltorpsån mot Värsnäs, Kalmarsundsleden och kusten

Utveckla centrumområdet med bebyggelse och nya aktiviteter

EVÄGE N CK

Teckenförklaring

Verksamhetsutveckling västerut mot E22

H AL LTO R PS

Stärka entrékänslan till Halltorp genom att se över gaturummet

VÄ BO

ÅLY

E22

Cykelled på gamla banvallsleden mot Vassmolösa

125

250

HALLTORP & EKENÄS i morgon

VÄGEN GLASHOLMS

500

5. MER STADSLIV

så här utvecklar vi staden

»OM VI UNDER 1900-TALET BEHÖVDE ARBETSKRAFT, MED BETONING PÅ KRAFT, SÅ BEHÖVER VI PÅ 2000-TALET KREATIVA MÄNNISKOR« Pat Kane, skotsk samhällsdebattör

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

foto: Jonas Lindström ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

MER STADSLIV

SÅ HÄR UTVECKLAR VI STADEN Kalmar ska vara en attraktiv och omtalad universitetsstad och regioncentra med egen karaktär för personer som bor och verkar här men även ett besöksmål av betydelse. En stor del av stadens attraktion ligger i hur stadsmiljön samspelar med Kalmarsund och hur stadens historiska kärna är en självklar del av stadskärnan. Innerstadens vackra karaktär ska lyftas fram och göras ännu mer tilltalande. En samlad strategimodell beskriver stadens utveckling, det vill säga hur exploateringstrycket i huvudsak tas till vara. Enskilda projekt sätts i sitt sammanhang genom de olika utvecklingstråken. Respektive utvecklingsstråk sätter övergripande ramar för vilka lösningar som finns för varje aktuellt projekt. Stadens utveckling ger utrymme för en kraftfull tillväxt av staden av såväl bostäder som arbetsplatser. Den ger dynamik till stadens utveckling och ger möjligheter att snabbt möta investeringsintressen. Målet är också att varje exploatering ska bidra till att öka stadsmiljöns attraktionskraft. I går

I morgon

Kalmar tätort med omgivande landsbygdsorter

Kalmar stads fem stadsdelar med större och utvidgad stadskärna

LINDSDAL

Lindsdal Förlösa

Befästningsstaden – samma roll, två stadslägen. Uppmärksammat besöksmål av nationellt och internantionellt intresse.

B: 5680 A: 650

Fjölebro E22

NORRA STADEN

Kalmar tätort

Smedby

B: 3750 A: 1050

A: 2600 (Hansa City, Flygstaden och Hagbygärde) Hansa

B: 36 500 A: 21 850

city

HagbyFlygstaden gärde rv25

VÄSTRA STADEN stadskärna

Rinkabyholm B: 2790 A: 270

B: A:

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

Tätort Landsbygdsort Handel/verksamhet Centrum Boende Arbetstillfällen

INNERSTADEN SÖDRA STADEN

Samlad strategimodell

Ett urval av pågående byggnadsprojekt Ett stort antal byggprojekt är aktuella i olika delar av staden. De befinner sig allt från idéstadiet till bygglovsskedet. Det visar väldigt tydligt att intresset att vilja investera i staden är mycket stort. Med ett sådant här stort exploateringstryck är det extra viktigt att hitta en strategi för hur staden ska utvecklas på önskvärt sätt och att respektive exploatering stödjer stadsutvecklingen. Bara att som i illustrationen föra samman projekt med varandra ger en tydlig bild av vilken potential, kraft som finns i dagens exploateringstryck och att det rätt utnyttjat räcker för att önskvärt stadsliv uppnås.

Ur ett hållbarhetsperspektiv och med föreslagen grundstruktur för staden utkristalliseras tre starka stadsutvecklingsstråk: från A till Ö, city till city och Diagonalen. De beskrivs separat på följande sidor. När det gäller Västra staden handlar det om att Smedby kan utvecklas med en station och knytas samman med flygplatsen via ett verksamhetsområde. Det innebär att Västra staden kan få ökat antal bostäder men framför allt att dess betydelse för staden är att den kan utveckla näringslivet genom att ge utrymme för väldigt många olika slags verksamheter. Södra staden kommer att utvecklas i samband med att E22:an får ny sträckning. Ett politiskt beslut är att antalet boende ska fördubblas inom området. Det betyder att utvecklingen av Södra staden kommer att ha stor betydelse för stadens utveckling. Ett huvudgrepp är att ju mer staden växer desto mer ska markerade naturområden och Kläckeberga kulturområde vävas in i stadsmiljön.

LINDSDAL

NORRA STADEN

ö a c VÄSTRA STADEN

Skärgårds parken

Skälby

c INNERSTADEN

en ögonblicksbild av exploateringstrycket 2012

SÖDRA STADEN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

STADEN i dag invånare....................... . . . . . . . . . . 48 709 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . 367

I stadens fem delar bor idag (år 2010) 48 700 personer, vilket betyder att 78 procent av befolkningen i kommunen bor i staden. Drygt 20 800 bor i Innerstaden, 15 700 i Norra staden, 5 680 i Lindsdal, 3 750 i Västra staden (Smedby) och 2 790 i Södra Staden. De senaste fem åren har folkmängden ökat med över 1 100 personer eller 2,4 procent. Södra staden är den del av staden som ökat mest procentuellt de senaste fem åren (+5,1 procent) medan Innerstaden och Norra staden ökat mest i absoluta tal. Västra staden har under samma period haft en negativ befolkningsutveckling.

BEFOLKNINGENS ÅLDER 10090-99 80-89 70-79

FÄRRE BARN MEN FLER UNGA VUXNA OCH ÄLDRE Knappt 70 procent av de 25 640 bostäderna finns i flerbostadshus. Flerbostadshusen dominerar i Innerstaden och Norra staden medan småhusen dominerar i Lindsdal, Västra staden samt Södra staden. Detta påverkar befolkningssammansättningen i de olika delarna.

60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 8%

män

Staden har en lägre andel förskolebarn och yngre skolbarn än övriga delar av kommunen. Däremot är andelen unga vuxna samt personer 80 år och äldre högre i staden. Skillnaderna mellan de olika delarna är stora. Södra staden, Lindsdal samt Västra staden har en högre andel barn och lägre andel unga vuxna och personer 80 år och äldre än Innerstaden och Norra staden. Innerstaden utmärker sig genom en låg andel barn och en hög andel unga vuxna. Även inom de olika delarna kan det finnas stora skillnader. HUVUDDELEN AV KOMMUNENS ARBETSTILLFÄLLEN FINNS I STADEN Huvuddelen av arbetstillfällena i kommunen finns i staden och främst i Innerstaden och Norra staden. 26 450, eller 84 procent, av kommunens 31 370 arbetstillfällen finns i staden. Något fler kvinnor än män arbetar här. Vård och omsorg, handel och utbildning är de största branscherna.

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

86%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Vård/omsorg

18%

Handel

15%

12%

Utbildning

BOSTÄDER

KALMAR STAD

KALMAR KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

MER STADSLIV övergripande strategier

Ett högt urbant värde kännetecknas av exempelvis en hög fysisk täthet med sammankopplade och välutformade mötesplatser. Ett högt socialt värde kännetecknas av en mångfald av människor, relationer mellan människor, deras nätverk och nyskapande.

De flesta kommuninvånarna bor i staden. Här finns också de flesta arbetstillfällena och studieplatserna. Även kulturoch fritidslivet är stort här. Det innebär att staden är viktig för hela kommunen och regionen, inte bara för dem som bor här. Det måste finnas bostäder både för dem som flyttar till kommunen och ofta flyttar till staden men också kommuninvånare som behöver en annan bostad. Vi behöver både fler flerbostadshus och småhus.

Illustration av White arkitekter (ur Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum).

Kalmar stad ska erbjuda en attraktiv, upplevelserik och stimulerande stadsmiljö där människor trivs och vill bo, arbeta och studera. En attraktiv stad har en tydlig kulturell identitet och ett levande stadsliv. För att vara attraktiv ska staden bidra till att stimulera våra sinnen och bjuda in till rörelse och vila. Det kan uttryckas som att staden har ett högt urbant och socialt värde. Möten mellan människor kan se ut på många olika sett, vara organiserade eller spontana, stora eller små. Biografen, idrottshallen, den lokala affären, badplatsen, fritidsgården eller busshållplatsen är exempel på platser där människor möts. Vi behöver se och träffa andra människor än sådana som är mest lika oss själva, för att få nya intryck och idéer.

VISIONEN STADSLIV ÖVER TIDEN MED MÄNNISKAN I CENTRUM

Staden varierat över tiden • 24 timmarsstaden • Årstidsstaden • Morgon- & kvällsstaden

Stadslivet behöver öka, både kvalitativt och kvantitativt, för att göra Kalmar mer konkurrenskraftigt mot andra platser och regioner. Kalmar ska ta en aktiv roll för att utvecklas från residensstad till regioncentra. Staden används på olika sätt beroende på vem som är i fokus. Staden har olika roll för den internationella besökaren, den regionala studie- eller arbetspendlaren eller regioninvånaren som besöker staden för att handla, uppleva eller delta i idrott- eller kulturlivet eller invånaren som lever sitt dagliga liv här.

ÄR STADSRUMMEN FÖR STATISKA OCH FÖRUTSÄGBARA ISTÄLLET FÖR SPÄNNANDE OCH TILLÅTANDE? STADSRUMMEN MÅSTE VARA MÅNGTYDIGA OCH FÖRÄNDERLIGA! De internationella, regionala och lokala perspektiven ska tillgodoses och vi måste uppnå ett dynamiskt samspel mellan dem. Framtidens stad ska ha ett stadsliv över tiden, hela dygnet och alla årstider. Ett dynamiskt samspel mellan de internationella, regionala och lokala perspektiven är nödvändigt för att uppnå ett ökat stadsliv. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

MER STADSLIV övergripande strategier

Exempel på fördjupade planarbeten i de fem delarna: • Fördjupad översiktsplan för Norrliden strand • Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen och dess omgivande vattenrum • Planprogram för Skärgårdsstaden • Fördjupad översiktsplan för Södra staden pågår

FEM DELAR ÄR MER ÄN ETT CENTRUM Staden växer ut mot det som vi tidigare betraktat som orter. En mångbottnad och icke centrerad stad kan bättre möta olika önskemål och förändringar. Den blir då mer attraktiv för fler och kan tillgodose ett utbud av möjligheter för näringslivet. För att kunna möta framtiden är staden uppbyggd av fem delar med olika inriktningar och attraktiviteter men som samverkar till en helhet. Varje huvuddel ska innehålla en eller flera kvaliteteter som kan attrahera övriga stadsdelar. Strukturen blir på det viset robust. I översiktsplanen består staden av Lindsdal, Norra staden, Innerstaden, Västra staden och Södra staden. Det finns stadsdelscentrum i alla delar, vilket gör att boende kan gå eller cykla till och från sin närbutik. Men centrumen kan behöva kompletteras med viss samhällsservice, för att erbjuda ett ännu bättre liv för människorna som lever där. Tre av stadsdelarna har direkt kontakt med Kalmarsund. Lindsdal och Västra staden behöver kopplas tydligare mot sundet. Det ska vara möjligt att bo och leva ett modernt liv utan att ha tillgång till bil. De fem delarna behöver därför kopplas ihop med gång- och cykelvägnät samt ännu effektivare kollektivtrafik.

100

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

VÄXA INOM GIVNA RAMAR Stadens expansion begränsas av flygplatsen, sundet samt jordbruks- och kulturlandskapet. Kalmar stads utveckling har sedan 1930-talet präglats av att staden brett ut sig över stora ytor och blivit glesare. Samtidigt har en tydligare funktionell uppdelning skett och det finns särskilda områden för bostäder, verksamheter och handel. Därmed har avstånden mellan olika funktioner blivit längre. Bilberoendet har ökat och miljön har blivit lidande med ökade utsläpp, barriäreffekter och exploatering av naturoch jordbruksmark. Det har också lett till minskad fysisk aktivitet med sämre folkhälsa som följd. Genom högre täthet kan ett mer hållbart och blandat Kalmar utvecklas som är anpassad efter gång-, cykeloch kollektivtrafik. Principen är att växa inom de fysiskt givna ramarna för att nå en hållbar utveckling av Kalmar stad. Vi skapar då en tätare och mer koncentrerad stad med ännu högre livskvalitét och där mark som redan varit bebyggd kan användas på ett mer effektivt sätt. En tätare och vidgad stadskärna kan på lång sikt omfatta hela innerstadsområdet. Det ökar stadens attraktionskraft för både människor, företag och institutioner. Särskilt för unga kan karaktären av levande stad vara attraherande. Blandning av boende och verksamheter motverkar att stadsmiljön ligger öde under delar av dygnet. På sikt blir flygplatsen stadsintegrerad och det ska utredas om läget är möjligt för ett framtida resecentrum. Ett mått på stadsutglesningen är hur boendetätheten utvecklats. I svenska städer med mer än 20 000 invånare minskade boendetätheten från 30 invånare per hektar 1960 till 22 invånare per hektar 1990. Även i Kalmar har vi denna utveckling.

TRE SYNSÄTT ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ETT BEFINTLIGT OMRÅDE: Mycket är redan byggt i staden, därför finns tre principer för byggande: förädling i känsliga områden, utveckling i områden som ”tål” mer och förändring sker där markanvändningen helt förändras.

1. Förädling: historiska kärnan

2. Utveckling: exempel Oxhagen

3. Förändring: exempel Gamla industriområdet foto: Kalmar kommun och Jan Magnusson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

101

MER STADSLIV övergripande strategier

STADSUTVECKLINGSSTRÅK A TILL Ö – en modern stadsmiljö växer fram Ett antal större bostadsprojekt planeras längs stråket A till Ö. Exempel på projekt är Bergagården, södra och östra Vimpeltorpet, Berga centrum med omgivningar, Norrliden strand med mera. Även Berga verksamhetsområde är under utveckling. Dess betydelse för staden bedöms öka. Längs Tyska vägen och inte minst E22:an finns mycket attraktiva skyltlägen för verksamheter. Med de här förutsättningarna finns chansen att utveckla denna del av staden till en modern attraktiv stadsmiljö med egen karaktär. Tyska vägen, Norra vägen och Norrlidsvägen utvecklas mot att bli övergripande stadsgator.

foto: Jan Magnusson

Korsningen mellan Norra vägen och Tyska vägen utvecklas till en knytplats för alla trafikslag, inte minst kollektivtrafiken. Platsen kommer att korsas av stadsbusslinjer där byten mellan dessa behöver prioriteras för att uppfylla mål om fler resor med kollektivtrafik i staden och till stadskärnan. foto: Malin Gustavsson

I och med Arenans tillkomst har attraktiviteten i denna del av staden höjts kraftigt. Östra Vimpeltorpet lade grunden till det stora intresset för att bygga bostäder här. Nu finns möjligheten att kraftigt stärka såväl Berga centrum som Norrliden centrum. Norra staden har en stor betydelse för stadens bostadsförsörjning. I redan pågående bostadprojekt planeras för över 2000 bostäder men området går att utveckla med ytterligare bostäder. Även utbudet av verksamheter går att utveckla betydligt i västra delen av stråket. Tänkt stadsutveckling kräver att även stadsmiljön utvecklas vad gäller infraoch grönstruktur. Tyska vägen, Norra vägen och Norrlidsvägen utvecklas så att de blir karaktärskapande för Norra stadens stadsmiljö.

Norrliden strand (visionsbild från Nyréns arkitekter)

102

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

CITY TILL CITY – ett regionalt stråk Utveckling av axeln City till city, det vill säga Hansa city/ Kalmar Airport, och Kvarnholmen är av regional betydelse vad gäller verksamheter, handel, service, utbildning och kommunikationer. Här finns stor potential att utveckla ett attraktivt verksamhetsområde med sitt utmärkta annonserings- och kommunikationsläge. För att få en mer mångfacetterad stad, behöver även andra aktiviteter fortsätta att utvecklas här, exempelvis kultur och idrott. Här är det också möjligt att bygga bostäder med korta avstånd till arbets- och studieplaters, service och rekreationsområden.

Stadskärnan Utveckling av en modern attraktiv stadskärna är en förutsättning för att kunna utveckla staden till en universitetsstad och besöks- och turiststad med internationell dragningskraft. Antalet boende och besökare inom området måste därför öka. Detta förutsätter att de offentliga rummen och grönstrukturen stärks. Vattnet ska vara ett aktivt inslag i stadsmiljön - Malmfjärdens vattenpark. Kulturmiljön, särskilt befästningsstaden – staden som idé- är stark karaktärskapande och drivkraft för stadskärnan. Den kan vara en arena för stora evenemang. Utvecklingstråket city till city, mellan Hansa city och Kvarnholmen har mycket stor betydelse: • för stadens bostadsförsörjning över en mycket lång tid • för att staden kan bli ett starkare regioncentra

En sammanhängande attraktiv stadsmiljö från Hansa city till Kvarnholmen är en förutsättning för att staden ska utgöra ett starkt modernt regioncentra. Giraffenområdet, som ligger i mitten, utvecklas till ett stadsdelscentrum och bidrar till att en innerstadsmiljö utvecklas runt detsamma. Den potential som finns här för såväl verksamheter, bostäder som service är extremt stor. Bara området K2 (gamla industriområdet) omfattar cirka 1000 000 m2. Infrastrukturen behöver utvecklas inom området. En förbindelse som knyter ihop staden norr och söder om järnvägen är nödvändig samt att en grönstruktur behöver utvecklas. Erik Dahlbergs väg omvandlas till en stadsgata. Ett annat mindre stadsutvecklingsområde i Innerstaden är det som börjar vid Folkets Park/Södra vägen och sträcker sig ner till Kalmarsund och omfattar även Skärgårdstaden. En översiktlig bedömning är att cirka 1000 bostäder kan rymmas här.

2500 bostä

c c INNERSTADEN Utredningsområde, bostäder och verksamheter

Polishuset (illustration Tyréns)

Utredningsområde för stationsområde

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

103

MER STADSLIV övergripande strategier

DIAGONALEN – stadens vardagsrum Från Lindsdals centrum till järnvägsstationen är det cirka 15 kilometer. Inom en zon på 500 meter på båda sidor om Norra vägen och Kalmarvägen bor idag över 15 000 människor. Det är en fjärdedel av Kalmar kommuns befolkning eller ungefär var tionde invånare i regionen kring Kalmarsund. Norra vägen uppfattas idag som en kraftfull barriär och störd miljö men skulle kunna omvandlas till en pulsåder i attraktiv stadsmiljö. Målet är att skapa ett attraktivt, tilltalande och inbjudande stadsrum med ett livligt stadsliv.

Ett stråk sträcker sig diagonalt genom staden från norr till söder. En omvandling av Norra vägen från barriär till ett långsträckt karaktärstarkt vardagsrum i staden höjer livskvaliten för ett mycket stort antal stadsbor. Det möjliggör också att ett betydande antal nya bostäder kan byggas. Diagonalen har stor betydelse för att utveckla vardagsstaden och kraftigt höja livskvaliten för ett stort antal stadsbor samt skapa nya attraktiva bostäder, verksamheter samt stärka det lokala serviceunderlaget.

Potentialen till förtätning bedöms som hög. Längs stråket finns också många verksamheter med stora kundströmmar och möjlighet att etablera nya. Fullt utbyggd skulle Diagonalen kunna få en befolkning på åtminstone 30 000 människor. Då är även ett område om 500 meter på varje sida om Norrlidsvägen till 500 bostäder Norrlidens centrum inräknat. En effektiv och strukturbildande kollektivtrafik är ett viktigt redskap för en lyckad omvandling. Med en så stor befolkningskoncentration kan en spårvagnslösning vara en funktionell lösning. Norra vägen är redan idag ett viktigt kollektivtrafikstråk både för lokal- och regionalbussar. Dagens bussresenärer tvingas emellertid, särskilt i de södra delarna, till låg hastighet på grund av trängsel med bilister och ett oprioriterat signalsystem. Det är viktigt att kollektivtrafiken inte drabbas av kapacitetsbrister i framtiden. Norra vägen behöver därför utformas så att förutsättningar behålls för en framtida trafik med spårvagn eller liknande. All förändring av Norra vägen bör redan nu ske utifrån konceptet ”Tänk spår, kör buss” samt prioritera bussar i korsningarna. Ett första steg för att förbättra kollektivtrafikens möjligheter kan göras redan nu genom att planera för knytplatser med rationella bytesmöjligheter och närhet till parkering (väderskyddad för cykel).

LINDSDAL

400 bostäde

1200 bostäd

NORRA STADEN

2500 bostäder

INNERSTADEN

Utredningsområde, bostäder och verksamheter Utredningsområde för stationsläge

Exempel på pågående projekt inom Diagonalen:

A. Majavallen (Visionsbild från Loggen Fastighetsutveckling AB/White arkitekter)

104

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

B. Bergagården (visionsbild från Dorte Mandrup Arkitekter)

C. Norra Kvarnholmen (visionsbild från White arkitekter)

SÖDRA OCH VÄSTRA STADEN

VÄSTRA STADEN

SÖDRA STADEN Utredningsområde, bostäder och verksamheter

E22:ans nya sträckning möjliggör en utveckling av området öster om Rinkabyholm. Det kan utvecklas till en unik stadsmiljö i ett skärgårdslandskap. Målet är en dubblerad befolkning vilket även kommer att stärka underlag för lokal service. Utveckling av Södra staden har betydelse för stadens bostadsförsörjning och stärker indirekt en utveckling av verksamhetsområdena vid Kalmar Airport.

Utredningsområde, bostäder och verksamheter

Fler invånare stärker det lokala serviceutbudet. En tågstation och en starkare knytning till flygplatsen, kusten och Hansa city kommer att medföra ett exploateringstryck i Smedby. Flygstaden kan på sikt utvecklas till ett mycket attraktivt verksamhetsområde. Kommunikationsmässigt ligger det i Kalmarsundsregionens knutpunkt med E22, Kalmar Airport och järnväg. Området Flygstaden har regional betydelse.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

105

MER STADSLIV övergripande strategier

DET SKA VARA ENKELT ATT GÅ, CYKLA OCH ÅKA KOLLEKTIVT År 2030 ska Kalmar vara en fossilbränslefri kommun, vilket ställer ökade krav på hur vi utformar och rör oss i staden. Funktionen som regional motor kräver ett bättre och mer resurseffektivt transportsystem som dessutom tar stor hänsyn till klimatet.

UTMANINGEN ÄR ATT STADEN SKA KUNNA VÄXA UTAN ATT BILTRAFIKEN ÖKAR Utmaningen är att staden ska kunna växa utan att biltrafiken ökar. Inriktningen är ett trafikslagsövergripande synsätt samt helhetslösningar enligt fyrstegsprincipen. Hela-resan-perspektivet och fyrstegsprincipen gäller även Möre. Särskilt prioriterar vi gång- och cykeltrafikanter samt resenärer med kollektivtrafiken. En nyckelfaktor till ett mer hållbart transportsystem är att utveckla möjligheten för cykling.

fotgängare cyklister kollektivt resande

HELA-RESAN-PERSPEKTIVET Hela-resan-perspektivet innebär att det ska vara enkelt att ta sig från hemmet till alla sina målpunkter. Det handlar inte bara om att ta sig från hem till exempelvis skola eller arbetsplats, utan även andra stopp på vägen som exempelvis förskola, butik och fritidsaktiviteter.

106

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

bilister

fotograf: Jan Magnusson

FYRSTEGSPRINCIPEN De lokala stråken ska ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela kommunen. Jämlikhet, jämställdhet och barnperspektiv är grundläggande. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Alla stråk i transportsystemet vara: • tillgängliga • trygga • trafiksäkra • miljöanpassade För att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan har Fyrstegsprincipen tagits fram av Trafikverket. Den visar hur man kan lösa ett visst behov i fyra steg där man undersöker ett eller flera behov genom ett steg i taget.

PLATSER FÅR ALLT STÖRRE BETYDELSE FÖR HUR VI UPPLEVER SAKER OCH HUR STADSLIVET STIMULERAR SINNENA

ÅTGÄRDER ANALYSERAS I FÖLJANDE ORDNING: 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportssätt Placering av viktiga målpunkter och hur tät staden byggs påverkar vårt behov av resor och vårt sätt att resa. Exempel på åtgärder kan vara information för att påverka till alternativa val exempelvis för färdsätt, barns skolvägar och transportfria möten. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt nät och fordon Exempelvis styrning, reglering och information. Parkering är ett exempel där samnyttjande av anläggningar kan minska markanspråken. Olika kundgrupper kan använda samma parkeringsplats vid olika tider på dygnet. 3. Begränsade förbättringsåtgärder Exempelvis mitträcken, sidoområden och ombyggnad av korsningar samt bussprioriteringar. Ombyggnad av korsningar så att cykelbanor löper kontinuerligt genom dem ger en förbättring för cyklisterna. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Exempelvis kan en eventuell flytt av resecentrum ge utrymme för utveckling och kvalitetshöjning av staden. En strikt tillämpning av en princip kan dock leda till fel beslut om den inte hålls samman genom ett helhetsperspektiv. I dag saknas en sådan övergripande strategisk helhetssyn. Det gäller inte bara i staden utan också för kommunen som helhet och även regionen runt Kalmarsund.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

107

MER STADSLIV övergripande strategier

EN TÄT STAD GÖR DET LÄTTARE ATT GÅ OCH CYKLA I stora delar av staden finns obalans mellan trafikslagen. Bilen tar stort utrymme och de hållbara färdsätten till fots, med cykel och med kollektivtrafik, trycks undan. Det handlar också om en obalans mellan trafik och stad, där stora trafikapparater skapar barriärer i staden, tar upp värdefull mark och hindrar stadslivets utveckling. Avstånd mellan bostad och olika målpunkter som skola, arbetsplats, fritidsaktiviteter och affärer påverkar vilket transportsätt människor väljer. En gles och utspridd stad leder till en hög andel biltrafik som i sin tur kräver stora (kör)ytor, vilket leder till ännu större utglesning. En bil står i genomsnitt stilla 23 timmar om dygnet. Staden är ungefär 3x9 kilometer och saknar stora nivåskillnader, vilket innebär att förutsättningar för cykeltrafik är mycket bra.

Gångstråk i staden

EN BIL STÅR I GENOMSNITT STILLA 23 TIMMAR OM DYGNET När målpunkterna är få och på för stort avstånd väljer många bilen i stället för att gå eller cykla. I en stad som är relativt tätbebyggd med begränsad utbredning, är funktionsblandad och som har sammanhängan de trafiknät finns goda möjligheter att göra gång- och cykeloch kollektivtrafik till attraktiva alternativ i stället för bilen. Då finns förutsättningar för att nå nationella miljömål och hållbar stadsutveckling. En tät stad kan bli en hållbar stad. Om fler väljer att gå, cykla och resa kollektivt får vi bättre luft i staden, behagligare ljudnivå, mindre trängsel, ökad trivsel, mer utrymme för stadsliv, ökad säkerhet och bättre folkhälsa. Det ska alltså finnas bättre förutsättningar att kunna pendla med kollektivtrafik till arbete eller studier. Det ska också vara möjligt att utan omvägar lämna barn på förskolan eller skolan på väg till hållplatsen eller att kunna handla på hemvägen utan omvägar i samband med att barn hämtas.

108

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

Visionsbild huvudcykelvägnät Översiktplan 2012-09-20 Huvudcykelvägnät Huvudcykelvägnät blandtrafik

Cykelvägnät

RÄTT TRAFIK PÅ RÄTT PLATS Stadens lokala kommunikationsstråk ska binda samman olika stadsdelar men också knyta omgivande byar till varandra och till Kalmar stad. De ska även vara en funktionell del i Kalmarsundsregionens transportsystem. För att utveckla stadens centrala delar krävs såväl minskade biltrafikmängder som lägre tempo för biltrafiken. Trafiken ska styras till gator som utformats för att hantera större trafikmängder. Därför ska Kalmar skapa god kapacitet i det yttre vägnätet och förbättra kopplingarna till detta. Genom att styra trafiken till rätt gator öppnas möjligheten att hitta bättre balans i centrum. Det är enkelt att ta sig fram och ofta lätt att parkera med bil. År 2012 finns det ungefär 2 600 allmänna parkeringar på Kvarnholmen. För att det ska bli enklare och snabbare att åka buss, fortsätter vi arbetet med att utveckla dagens stomlinjenät till en robust stråkstruktur genom att räta upp linjerna, minska stillaståendet i korsningar samt bättre turtäthet.

Parkeringsvy

LINDSDAL

UTREDA NYTT LÄGE FÖR RESECENTRUM Anpassning till ett förändrat klimat och ett ökat resande med kollektivtrafik gör att det finns behov av att utreda en eventuell flytt av stationen. Utredningen startar hösten 2012 och kommer att analysera och identifiera lämpliga lokaliseringar i staden.1 PARKERING KRÄVER HELHETSSYN Parkeringsfrågor ska inte ses som en egen del av trafiksystemet utan måste integreras i den övergripande trafikstrategiska planeringen. Utan en väl fungerande parkeringspolitik uppnås inte målen för ökat kollektivtrafikresande och ökad cykling. Studier visar att åtgärder inom parkeringsområdet är helt centrala för att kunna påverka färdmedelsvalen inom stadstrafiken. I Kalmar stad ska vi arbeta framåtriktat med parkeringsfrågor så att attraktivt stadsliv främjas. Det innebär att vi behöver se över dagens parkeringssystem och anpassar det mot övriga ställda mål. En övergripande parkeringsstrategi håller på att tas fram. Utgångspunkten i arbetet är att på sikt bättre anpassa parkeringssystemet utifrån behovet för boende, besökande och arbetande. 1 Läs mer i Swecos spårutredning ”Utveckling av Kalmar stationsområde”, daterad 4 april 2012.

Stockholm

E22

NORRA STADEN

VÄSTRA STADEN

Öland Kalmar Airport

Göteborg

rv25

INNERSTADEN SÖDRA STADEN

Malmö/Köpenhamn

Befintligt järnvägsspår Befintligt stationsläge Utredningsområde för stationsläge

Stadens delars koppling till E22

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

109

MER STADSLIV övergripande strategier

STADENS BLÅ OCH GRÖNA STRUKTURER UTVECKLA KUSTSTADEN KALMAR En starkt bidragande orsak till Kalmars särart är stadens vattenrum. De är lika viktiga att arbeta med som andra stadsrum. Kalmar är i dag starkt förknippad med Kalmarsund genom den långa kusten och att delar av staden ligger på öar. Sundet är en stor tillgång för såväl invånare, företagare och besökare. Hela Kalmar stad är kust- och havsnära och oavsett var människor befinner sig i staden är det mindre än tre kilometer till kusten. Idag finns olika barriärer som gör att många upplever att kusten inte är nåbar. Upplevelsen av barriär är viktig att arbeta bort. Stadens kustlinje består av fyra karaktärer: vikar, fjärdar, hav och skärgård, vilka är fantastiska förutsättningar för utformningen av stadens olika karaktärer. Det innebär att stadsmiljön kan nyanseras utifrån de lokala förutsättningarna. Genom att binda ihop kusten och de olika karaktärerna med sammanhängande stråk och utveckla kopplingen till kulturlandskapet i väster tillför vi nya värden till staden.

»ALL UTVECKLING SKER I FORM AV LEK«

Svinö, Svensknabben och området kring Brofästet bildar ett sammanhängande rekreations- och naturområde med kopplingar till Berga strandpark och Tallhagen. Inom området finns också kulturinslag. Området bör utvecklas till ett portalområde för Kalmarsundsregionen, bron bör vara symbolen.

Kalmar stad har stora gröna och rekreativa områden centralt. Däremot omges staden av åkermark och flygfält. Ingen av dessa ytor är tillgängliga. För att förena områdena för rekreation och natur behöver kontakterna förbättras. Detta gäller mot norr exempelvis Värsnäs, mot väster med Kläckeberga och Ingelstorp och mot söder Skärgårdsparken, Bottorpsängarna och reservaten på Värnanäs.2

Golfbana

NORRA STADEN Ingelstorp

Stensö, skärgården och Skärgårdsparken bildar ett sammanhängande rekreations- och naturområde. Området kan inte bebyggas på grund av flygbuller men är viktigt för det rörliga friluftslivet. Området är också en viktig länk mot söder via vandrings- och cykelleder.

Golfbanan och Värsnäs naturreservat bör få bättre kopplingar sinsemellan och kommunikationerna till dessa bör förbättras för att skapa ett starkare besöksmål.

Johan Huizinga historieprofessor och kulturfilosof

LINDSDAL

UTVECKLA DET BLÅ OCH GRÖNA Kalmars styrka är att staden har kombinerade rekreationsmöjligheter som bygger på både park-, kulturoch naturområdens tillsammans med vattenrummen. Det gör att staden har ett varierat och komplext utbud av möjligheter för rekreation för boende och besökande. Följande stråk är särskilt viktiga för stadens människor, djur och växter:

Berga strandpark Svensknabben

VÄSTRA STADEN

Skärgårds parken

SÖDRA STADEN

110

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

Skälby

Tallhagen

INNERSTADEN

STADENS GRÖNA STRUKTURER. ETT SIGNUM FÖR KALMARS STADSMILJÖ ÄR HUR BEBYGGELSE-, GRÖN- OCH VATTENSTRUKTURERNA BERIKAR VARANDRA UTIFRÅN LANDSKAPETS FÖRUTSÄTTNINGAR.

2 Är du nyfiken? Läs mer i kommunens antagna Grönstrukturplan.

VAD ÄR BLÅ & GRÖNA STRUKTURER BRA FÖR?

– STADSMILJÖN SKA LOCKA TILL ATT STADEN ANVÄNDS SPONTANT FOLKHÄLSA OCH REKREATION. Att vistas i park- och naturområden har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Modern forskning har visat att de flesta människor känner ett större välbefinnande ju oftare de besöker ett naturpräglat område. Studier visar att besöksfrekvensen avtar snabbt med avståndet och om promenadavståndet är längre än 5–10 minuter (300 meter) har antalet besök minskat med cirka 50 procent. Närhet till naturmiljöer är avgörande för barn, funktionshindrade och äldre med flera som är helt hänvisade till sin närmiljö.

De är offentliga vardagsrum som ger möjlighet till umgänge, gemenskap och spontana möten. Det offentliga uterummet ger gratis tillträde att ta del av stadens folkliv, se och synas, uppsöka och delta i aktiviteter. Rätt utformade och skötta är naturområden inte avskiljande utan sammanlänkande. Där finns många olika mötesplatser att bege sig till för lek, bad, bollspel, motion och många föreningsaktiviteter äger rum i stadens parker och natur. Undersökningar visar att det sociala liv som pågår är ofta mycket större än förväntat och är värdefullt både för den enskilde, stadsdelen och hela staden.

Täta besök i variationsrika och bullerfria naturområden gynnar god hälsa. Flera undersökningar visar att vi mår bättre och blir friskare fortare efter sjukdom när vi kan uppleva grönska, ostördhet och trygghet. Kontakten med naturmiljön uppmuntrar till aktiviteter, promenader, lek, avkoppling och naturupplevelser. Möjlighet till återhämtning är viktig och minskar stressnivå, trötthet och irritation. Barn som vistas i naturmiljö, har färre sjukdagar, bättre motorik och koncentrationsförmåga än barn på förskolor i innerstadsmiljö.

KULTURELL IDENTITET. I parker och naturområden finns en del av stadens kulturhistoria och kulturella identitet. Natur, parker och gröna stadsrum som Stadsparken, Esplanaden, Skälby och Stensö speglar stadens historia och rymmer personliga minnen för många kalmarbor. Detta ger hemkänsla, förankring och samhörighet med staden.

Kalmar kommun har därför en nyckelroll för att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättningar för ett aktivt liv för våra invånare. Ambitionen är att skapa goda förutsättningar i närhet till de platser där människor bor och arbetar eller studerar. Vanliga hinder för människors fysiska aktivitet är att bilar och andra motorfordon kör fort, att trafikvolymen är stor, att man inte har tillgång till anläggningar för motion och rekreation, att det saknas gång- och cykelbanor men även otrygghet påverkar. Regelbunden aktivitet är en viktig faktor för barns nuvarande och framtida hälsa, såväl fysisk som psykisk och social. Mycket tyder på att den fysiska aktiviteten hos barn minskat och stillasittande aktiviteter ökat. Barns rörelsefrihet och möjligheter att på egen hand röra sig i närmiljön och staden har begränsats de senaste decennierna, mycket till följd av olika samhällshinder. Exempel på hinder är ökningen av biltrafik, högre hastigheter på motorfordon och de växande avstånden till utbud och olika målpunkter. Barns behov av lek och rörelse täcks inte till fullo av lekplatser, skolgårdar och parker. För att stimulera barns fysiska, mentala och sociala utveckling krävs ett helhetsperspektiv i samhällsplaneringen för att åstadkomma sammanhängande barnvänliga miljöer. MÖTEN OCH GEMENSKAP. Allmänna parker, naturområden och stadens torg har stor social betydelse och lockar till sig många olika typer av människor vilket bidrar till integration.

STADSBYGGNADSSTRUKTUR. Vatten, parker, naturområden, trädalléer, gatuplanteringar, småhustomter och annan grönska ger upplevelser och skapar stadsrum som är uppskattade delar av stadsbilden. De blå och gröna strukturerna kan göra att staden blir lättare att orientera och känna igen sig i. Dessutom bidrar den till variation eller ordning och kan bryta ner det storskaliga till en greppbar skala. I gatu- och parkrummet kan de blåa och gröna strukturerna både ge skönhets- och årstidsupplevelser. BIOLOGISK MÅNGFALD. Stadens natur, parker och andra grön- och vattenområden är livsmiljöer för växter och djur. Större sammanhängande områden, en variation av naturtyper och biotoper, speciellt de med ett rikt artinnehåll ger förutsättningar för en biologisk mångfald. Skogs- och vattenbryn, gamla ekar och andra träd, död ved, vattendrag, våtmarker och ett kulturoch skogslandskap med lång kontinuitet, ger möjlighet till ett rikt växt- och djurliv och en långsiktigt hållbar livsmiljö. Det ger även näraliggande naturupplevelser för oss människor. LOKALKLIMAT OCH MILJÖFÖRBÄTTRING. Natur, parker, träd och annan grönska bidrar till renare luft, behagligare klimat, jämnare temperatur och luftfuktighet. Träden ger skugga under varma sommardagar och dämpar kraftig blåst. Grönytor och vegetation kan rena nedsmutsat gatuvatten samt ge plats för dagvattendammar som hindrar föroreningar från att komma ut i sjöar och vattendrag. Grönytorna kan även fördröja stora regnmängder så att dessa inte överbelastar ledningsnät och orsakar översvämningar. I Grönstrukturplanen finns strategier för att utveckla de blå och gröna strukturerna.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

111

MER STADSLIV övergripande strategier

Vattnet är en omistlig del av stadens miljö. Därför ska tillgängligheten till och användandet av vattnet vara stor. Stadens kustlinje har fyra karaktärer. Genom att binda ihop dessa på ett tilltalande sätt lyfts stadens variationsrikedom fram.

EN BRA GESTALTAD SOCIALT ANVÄNDBAR PARK ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV BEGREPPET STADSKVALITET

Torbjörn Andersson, landskapsarkitekt

Stadens kustlinje

112

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

Vikar

Fjärdar

Hav

Skärgård

foton: Kalmar kommun

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

113

MER STADSLIV ställningstagande

STADENS STRUKTUR OCH UTVECKLINGSSTRÅK • Utveckla staden som ett regionalt nav för Kalmarsund. • Stadsintegrera Linneuniversitetet både fysiskt och mentalt till år 2020. • Dela in stadsområdet i fem delar, Lindsdal, norra staden, västra staden, Innerstaden och södra staden. Varje del ska fungera för såväl det vardagliga livet som att bidra till stadens kvalitet och attraktion. • Planera för ett hållbart perspektiv där det råder en balans mellan hyresrätter, bostadsrätter och eget ägande. Planera med framförhållning för att undvika att bostadsbrist uppstår. • Planera för ett varierat bostadsbestånd i de fem stadsdelarna. • Planera för fler mindre bostäder. • Planera tät och blandad bebyggelse och innehåll (bostäder, arbetsplatser, service samt kulturoch fritidsaktiviteter) i stadskärnan, stadsdelscentrum, längs Diagonalen (Norra vägen) och i Gamla industriområdet (K2) för att hushålla med marken och stärka underlaget för kollektivtrafik. • Utveckla och stärk befintliga stadsdelscentrum med tätare bebyggelse, mötesplatser, arbetsplatser och service. • Hitta kombinationsmöjligheter mellan handel och annat utbud i syfte att erbjuda bredare möjligheter till aktiviteter och upplevelser. • Göra det stadsnära vattnet mer tillgängligt och vara en aktiv del av stadens miljö. • Utveckla projektet bryggornas och strandpromenadernas stad till att innefatta hela staden. • Utveckla Kalmarsunds potential för båtlivet och gästhamnar i all förnyelse och förändring av staden.

114

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

• Utveckla följande stråk: -- mellan arenan och Kvarnholmen, city till city -- mellan arenan och kusten, A till Ö -- utveckla Norra vägen och Kalmarvägen till integrerade stadsgator, Diagonalen • Cykelns och kollektivtrafikens status höjs i hela stadsbyggnadsprocessen, från planering och byggande till drift och underhåll. UTVECKLA KUSTSTADEN KALMAR • Synliggöra och tillgängliggöra vattnet i den byggda miljön. • Verka för att oavsett var man bor, ska man uppleva det naturligt att gå eller cykla till kusten. BLÅ OCH GRÖNA STRUKTURER • Utveckla följande stråk: -- längs stadens kust mellan Hossmo och Värsnäs -- mellan skogen vid Ingelstorp och Svinö -- mellan kusten och kulturlandskap i Kläckeberga -- mellan Värsnäs via Skälby till Kalmarsundsparken • Utveckla Skälby som nav för de fyra ovan nämnda stråken. • Integrera naturreservaten i staden så att de enkelt kan användas till vardags. • Utveckla värdekärnorna, kärnområdena samt spridningsvägarna för biologisk mångfald i staden enligt förslagen i grönstrukturplanen.

GÅNG- OCH CYKEL • Arbeta för att cykelhuvudvägnätet får en hög standard, där cyklister och fotgängare har högsta prioritet i korsningspunkter. • Planera för att gång- och cykelvägar till skolor är trygga och säkra. • Genomföra aktiviteter som uppmuntrar till cykling regelbundet. • Ta fram parkeringsnorm för cyklar och att trygga och attraktiva cykelparkeringar finns nära de större målpunkterna. KOLLEKTIVTRAFIK OCH RESECENTRUM • Tillsammans med Kalmar Läns Trafik verka för en attraktiv kollektivtrafik för att möta människors olika behov av resor. • Verka för att hela den funktionella staden där Färjestaden och centrala Nybro ingår, trafikeras med snabb kollektivtrafik av hög turtäthet och kvalitet. • Utveckla Diagonalen och Erik Dahlbergs väg till ett prioriterat huvudnät för kollektivtrafiken. • Planera för knutpunkter i strategiska lägen (Norra vägen–Tyska vägen, Norra vägen–Erik Dahlbergs väg, Hansa City och vid stationen). • Utreda förutsättningar och konsekvenser av nytt läge för järnvägstation och resecentrum i samarbete med övriga berörda aktörer. • Tillsammans med KLT arbeta för mindre och tysta »cirkulationsbussar« på Kvarnholmen som samspelar och stärker stadskärnans stadsliv. BIL OCH PARKERING • Planera för att både E22 och Ölandsleden (Ölandsbron med anslutningar) även framöver ingår i det lokala huvudnätet för biltrafik och att kommande huvudnät för biltrafik inte passerar genom Kvarnholmen.

• Analysera och planera för att balansera tillgänglighet för biltrafiken i Innerstaden i relation till andra trafikslag. Detta för att stärka utvecklingen av stadskärnan. Möjligheten för ny trafikplats i korsningen Ölandsleden-Norra vägen studeras liksom en framtida utveckling av GröndalsvägenGalggatan med koppling mot Lorensbergsleden. • Skapa samlade parkeringslösningar för bil och cykel på optimala platser i staden. • Förbättra möjligheterna för samåkning och resande med kollektivtrafik genom att skapa effektiva samåknings- och pendlarparkeringar. HAMN • Verka för att hamnens utveckling samspelar med stadens övriga behov av utveckling. • Planera för att lokalisera verksamheter till Tjärhovet som har koppling och behov av sjöfart. • Säkra transportleder för farligt gods till och från Tjärhovet samt studera möjlig reservväg till och från hamnen. • Tillämpa de nya riktlinjerna för byggnation utmed farligt godsleden på Södra vägen, Järnvägsgatan och Tjärhovsgatan enligt den riskanalys som är gjord. ÅTERVINNINGSSTATIONER • Återvinningsstationer bör placeras i stadens huvudstråk och i anslutning till stadsdelscentrum för att minimera transportbehoven. Stationerna bör utformas så att störningar på omgivningen minimeras samt att dess estetiska utformning anpassas till sin omgivning.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

115

LINDSDAL i dag invånare....................... . . . . . . . . . . . . . 5 675 inklusive omland . . . . . . . . . . . . . . . . 6 194 pendlare in. . ................ . . . . . . . . . . . . . . . . 388 pendlare ut................. . . . . . . . . . . . . 2 336 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . 442

62 procent av tjejerna och 69 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon förening 2010. Den populäraste föreningen för 7–20-åriga tjejer är Lindsdals IF följt av Friskis & Svettis och CL98. För killarna är klart flest aktiva i Lindsdals IF, följt av CL98 och Lindsdals Scoutkår.

Lindsdal ligger ungefär 10 kilometer norr om centrala Kalmar. En stor del av stadsdelen byggdes på 1970-talet och präglas av strikt funktions- och trafikseparering. I Lindsdal med omland bor knappt 6 200 personer och själva Lindsdal har knappt 5 680 invånare. Sedan 1989 har befolkningen minskat i både stadsdelen och omlandet. Men mellan 2006 och 2010 har befolkningen ökat, med två procent i stadsdelen med omland och en procent i stadsdelen. Mellan dessa år byggdes det knappt 35 bostäder, knappt 20 bostadsrätter och drygt 15 äganderätter. HÄR BOR MÅNGA BARNFAMILJER De flesta av de knappt 2 190 bostäderna är stora villor från 1970-talet. Många vuxna flyttade då till Lindsdal, bildade familj, barnen växte upp och flyttade medan många föräldrar som nu är 60–74-år bor kvar. Sedan 1989 har befolkningen minskat och medelåldern ökat. Idag bor många barnfamiljer och personer i åldern 60–74 år i Lindsdal. Däremot bor få 20–29-åringar här. Det ensidiga bostadsbeståndet gör det svårt att bo kvar under olika skeden i livet. Det homogena bostadsbeståndet med många villor gör det också svårt för andra hushållstyper att flytta till Lindsdal. MÅNGA PENDLAR TILL ARBETE UTANFÖR LINDSDAL Ungefär 400 kvinnor och 250 män har sin arbetsplats här. Mer än hälften arbetar med utbildning eller vård- och omsorg, vilket beror på förskolorna och Lindsdals- och Sjöängsskolan samt det vård- och omsorgsboendet Frikadellen. De flesta arbetsplatserna finns i centrum. Betydligt fler pendlar från än till Lindsdal men cirka 260 personer både bor och arbetar här. Lindsdals huvudsakliga funktion är i dag boende men de relativt få arbetsplatserna som framförallt finns inom offentlig och kommersiell service är viktiga för de boendes vardagsliv.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER 10090-99 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 8%

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

93%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Utbildning

37%

Vård/omsorg

22%

Företagstjänster

BOSTÄDER

23-29 min med linje 401

116

LINDSDAL KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

LINDSDAL i morgon

Lindsdal är även framöver villastaden med lugnare puls än Innerstaden. Närheten till utbudet i övriga staden är stor och det ska vara lätt att nå med cykel eller kollektivtrafik. Lindsdals centrum har rollen som stadsdelscentrum och är även servicecentrum för landsbygden runt om. Möjligheterna att utveckla det småskaliga näringslivet är goda. MER VARIERAT BOSTADSBESTÅND Nya bostäder ska byggas i befintliga områden där kollektivtrafiken är bra, exempelvis i Lindsdals centrum och Majavallen. Många äldre vill flytta till en mer tillgänglig bostad inom Lindsdal och därför är bostäder i markplan utan nivåskillnader eller flerbostadshus viktigt. Ett mer varierat bostadsbestånd är också viktigt för att fler familjetyper ska kunna flytta hit eller att fler par som separerar ska kunna bo kvar om de vill det. FLER BOSTÄDER, VERKSAMHETER OCH SERVICE I CENTRUM Närmast centrum krävs effektivt markutnyttjande när ny bebyggelse planeras: flerbostadshus eller markeffektiva småhus. Friliggande villor planeras längre från centrum. Ökad täthet i och vid centrum kan bland annat stärka verksamheterna och de mötesplatser som finns samt ge underlag för nya. Om antalet människor som rör sig här under fler av dygnets timmar kan den upplevda tryggheten öka samt skapa ett större underlag för kollektivtrafiken. LÄTTARE ATT CYKLA OCH ÅKA BUSS MELLAN LINDSDAL OCH KALMAR Bilinnehavet är högt trots närheten till centrala Kalmar. Om centrum förtätas med fler verksamheter och bostäder ökar förutsättningarna för att fler går, cyklar och åker kollektivt. Bra gång- och cykelvägar samt busslinjer är därför viktiga för många människors vardagsliv och för att bilresorna kan minska på korta sträckor till andra delar av Kalmar stad. SKAPA KORTARE VÄGAR TILL KALMARSUND I det medeltida kulturlandskapet mellan Förlösa och Smedby runt Kläckeberga finns stor potential att utveckla för rekreation. Kontakten till naturreservatet Värsnäs kan stärkas. Det handlar inte bara om att skapa fysiska vägar mot Kalmarsund utan också om hur det upplevelsemässigt kan blir mer attraktivt att ta sig från Lindsdal till kusten. Även om Kalmar och

Lindsdal håller på att byggas ihop genom Fjölebro och Norra staden behåller Lindsdal sin identitet. FÖRLÖSAVÄGEN SOM EN BYGATA Förlösavägen har brister i säkerhet för oskyddade trafikanter. Det har tidigare diskuterats nya alternativa vägkopplingar från Förlösavägen till Lindsdalsvägen. Vägverket konsult tog under 2004 fram en utredning där olika vägsträckningar diskuterats. Kalmar kommun har parallellt med programarbetet för Förlösa stationssamhälle tagit fram en liknande studie för en alternativ vägsträckning i områdets södra del, väster om Ödingstorpsvägen. Båda utredningarna kom fram till att alternativen leder till stora ingrepp i jordbruks- och kulturlandskapet samt störningar för omkringliggande bostadshus. Det leder också till så omfattande ombyggnader för infrastrukturen att det innebär stora kostnader. Det är därför lämpligare att se över trafiksäkerheten och utformningen av Förlösavägen och utveckla den som bygata istället för att dra en ny väg.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Utveckla stadsmiljön med fler bostäder och service längs Diagonalen där stadsdelscentrum ingår. • Samordna utvecklingen kring centrum, eftersom det finns intresse och behov av utveckling från skolan, omsorgen, kulturoch fritidsaktiviteter, näringsidkare, landstinget (familjecentral) och bostäder. • Utveckla en sammanhållen cykelväg längs med Kalmarvägen. • Utveckla arbetsplatsområden i Fjölebro • Stärka kopplingen till Kalmarsund och Värsnäs i öster och till kulturlandskapet i väster. • Variera bostadsbeståndet mer. • Utreda stationsläge. • Utveckla Förlösavägen som bygata med förbättringar för oskyddade trafikanter.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

117

LINDSDAL i dag

LI ND SDA

LSVÄG EN

HEMMAN SVÄ GEN

FÖ

Äldreboende

Skola 6-9 och resursskola 7-9 R

LÖ

SA VÄ

Fritidsgård Affär Förskola Äldreboende

Bibliotek Hälsocentral Församlingshem

Förskola, förskoleklass, skola 1-5 och fritidshem

Församlingshem GÄSTGIVA REVÄ GEN

L KA

S SO

E22

ÄG

N S VÄ G

RV MA

Förskola LS NI

LINDS DA LS

VÄ GE N

Fjölebro

Förskola

Teckenförklaring Busshållplats Motionsspår ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN 118 Reservvattentäkt

Riksintresse Kulturmiljö

125

250

500 m

LINDSDAL i morgon

Viktig rekreationskoppling mot Värsnäs

Möjligt stationsområde #

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! #

! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

? ? #

Utveckla Förlösavägen till en bygata med förbättringar för oskyddade trafikanter

Möjlig bebyggelseutveckling

Viktig rekreationskoppling mot Värsnäs och Kalmarsund

!# ! !

Stadsdelscentrum med möjlighet till förtätning

! ! !

Skapa en axel genom Lindsdal från Förlösa till Fjölebro via stadsdelscentrum utmed Kalmarvägen. Viktigt att kollektivtrafik och cykel prioriteras.

! ! ! !

! #

Fjölebro under uppbyggnad där ny nord-sydlig vägkoppling ska genomföras inom området.

Stadsdelscentrum

Teckenförklaring

Kompletterande bebyggelseutveckling

Bebyggelseutveckling Gång- och cykelvägsförbindelse Omgestaltad bygata

! ! ! !

Rekreation Stationsområde

125

250

500 m

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

119

NORRA STADEN i dag invånare....................... . . . . . . . . . . 15 695 pendlare in. . ................ . . . . . . . . . . . . 2 676 pendlare ut................. . . . . . . . . . . . . 5 313 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . 366

51 procent av tjejerna och 59 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon förening 2010. Den populäraste föreningen för 7–20-åriga tjejer är Friskis & Svettis följt av IFK Kalmar. För killarna är klart flest aktiva i IFK Berga följt av Friskis & Svettis.

I Norra staden bor cirka 15 700 personer. De senaste fem åren har området ökat med cirka 530 personer eller 3,5 procent. Åldersstrukturen följer kommunens ganska väl vad gäller barn och ungdomar. Andelen unga vuxna är något högre än kommunen som helhet medan andelen yngre medelålders (25–44 år) är något lägre. Den stora skillnaden är att andelen 65 år och äldre är högre jämfört med kommunen som helhet.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

BLANDNING AV UPPLÅTELSEFORMER I MEN INTE INOM NORRA STADEN I Norra staden finns cirka 8 100 bostäder. Till skillnad från Innerstaden finns det ganska få bostäder i Norra staden som är byggda före 1950. De bostäder som är från den tiden är huvudsakligen bostäder i småhus. Det finns många bostadsrätter i Norra staden. På generell nivå är beståndet blandat men är homogent på lägre nivå. Det finns därmed stora skillnader i exempelvis åldersstruktur och socioekonomi inom Norra Staden. De senaste fem åren har det byggts cirka 300 bostäder. BERGA INDUSTRIOMRÅDE ÄR ETT STORT ARBETSPLATSOMRÅDE Runt 3 850 personer arbetar i Norra staden varav cirka 1 650 i Berga industriområde. De största näringsgrenarna i Berga industriområde är handel, tillverkning, företagstjänster samt byggverksamhet med mellan 18 och 23 procent av arbetstillfällena vardera. I övriga Norra staden finns drygt 85 procent av arbetstillfällena inom vård och omsorg samt utbildning.

10090-99 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 8%

män

kvinnor

21%

ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

79%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Vård/omsorg

18%

Handel

15%

14%

Utbildning

BOSTÄDER

120

14 min med linje 401, räknat mellan Berga centrum och Kalmar central. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

NORRA STADEN KALMAR KOMMUN

Broudden

500

1 000 m

NORRA STADEN i dag

Badpl.

Värsnäsgården

Teckenförklaring v ®

Oxhagen

Busshållplats

Värsnäs

Höjdbegränsning Kalmar Flygplats

Kon

Björnökärr

bad Ekudden

Släte udd

Motionsspår Handel

0 15

Service Utflykt Naturreservat Strandskydd

Björkenäseudd

0 10

Golfbana

Kalmarsund

Mycklakärr

Riskfaktorer

Björkö

Fördjupad översiktsplan - Norrliden Strand

Björkenäs

Trafikplats Kalmar Norra bad

110

,3 50

0 12

Kläckeberga skog

Sva

Tyl

Lindedal Snurrom

Förskolan Björkenäs Förskolan Ljusglimten

äldreboende

Norrlidshemmet Rosendal

äldreboende

Nygård

Holmsdal

Måsholm

Småholmarna

Vårdcentral Vilan

bad

äldreboende

Två Systrars kapell

Förskoleklass och skola 1-9

Norrlidstorget

0 13

Motionsspår 2 km

Fredensborg

0 14

Koudden

bastu

Norrlidsbadet/Berga

Kalmarsundsskolan Förskolan Ögonstenen

Abrahamstorpet Berga Koloniområde

Koloniområde

Saxen

Kvarnkullen

Kläppa

bad

Stenskärsudden

Förskola Vattentorn Bergavik fotbollsplaner

Själgrundet Koholmen

Bergagården

Förskola affär

Montessoriskola

Berga Vårdcentrum central

Förskola

Guldfågeln Arena

Gullandsreve

Förskola, förskoleklass, skola 1-5 och fritidshem

Törnskär

Djurängsskolan Förskoleklass, skola 1-9 Lilla och fritidshem Skogen

Ridhus

Djurängsbacken Sporthall Djurängshagen

Harholmen Svensknabben

Västra Funkaboskolan Östra Funkaboskolan

Småbåtshamn

Hagtorpsbacken

Funkabovallen

Förskola

Tallhagen

affär

Hästholme bad

Båtsmansgrundet

Hagtorpsparken Alhagen

äldreboende

Trafikplats Ölandsleden

Talludden

Koloniområde

Brukshagen Perstorp

Skälby Kungsladugård Koloniområde

Oxhagshemmet

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv Uteförskolan Getingen

Tennisbanor

Ekudden Bangolf

Märholmen

121

NORRA STADEN i morgon

STÄRK BERGA CENTRUM & NORRLIDEN CENTRUM Centrumen i Berga och Norrliden är viktiga för att vardagslivet för många människor ska fungera. Det bör planeras för fler bostäder i områdena nära centrumen. Fler nya bostäder i centrum eller längs med exempelvis Diagonalen ger fler människor korta avstånd till många målpunkter och nära till bra kollektivtrafik samtidigt som man hushållar med marken och inte behöver ta mark i utkanten av staden i anspråk för bostäder. Ökad täthet i och vid centrumen kan bland annat stärka verksamheterna och de mötesplatser som finns samt ge underlag för nya. Det ska vara enkelt att ta sig mellan bostad och arbete med stopp på exempelvis förskola eller livsmedelsbutik. Förutsättningar för det är centrum med sammanhållen service samt bra cykelvägar och kollektivtrafik. Om antalet människor som rör sig i centrumen under fler av dygnets timmar kan den upplevda tryggheten öka samt skapa ett större underlag för kollektivtrafiken. Gena gång- och cykelvägar behövs för att koppla ihop bostäder med närservice och mötesplatser i den lokala staden.1 BLÅ OCH GRÖNA BOENDEMILJÖER NÄRA INNERSTADEN Attraktionskraften med boendemiljöer i närhet av Innerstaden samt till kust- och rekreationsområden där det finns höga naturvärden är utgångspunkten för planeringen av nya bostäder i Norra staden. För att göra det lättare500attbostäder bo kvar när livet förändras och för att motverka boendesegregationen, behöver bostadsbeståndet varieras mer. Bostadsbeståndet är homogent inom Norra staden, därför är det viktigt att variera bostadsbeståndet i de olika delarna. Bostäder i flerbostadshus eller markplan är viktigt för att nybyggda bostäder ska komplettera de delar av beståndet som inte är fysiskt tillgängligt i dag. LÄTTARE ATT ÅKA BUSS TILL/FRÅN NORRA STADEN För att bilinnehavet ska vara fortsatt lågt bland boende här, är det viktigt att vardagslivet fungerar även utan tillgång till bil. Närheten till Innerstaden ger goda förutsättningar till effektiv gång-, cykel och kollektivtrafik. Med bättre möjligheter att cykla och åka kollektivt kan de onödiga korta resorna med bil minska. Det stärker ett vardagsliv som främjar hållbar livsstil. Många människor bor idag i Norra staden och flera arbetar i Berga industriområde, vilket ger stort kundunderlag för kollektivtrafiken. Den bör i framtiden ef1.För mer information angående utvecklingen av Norrlidens centrum läs vidare i den fördjupade översiktsplanen för Norrliden strand.

122

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

fektiviseras och stärkas ytterligare för att bli ännu mer attraktiv. En bärande tanke är att utveckla Diagonalen med ännu tätare och bättre kollektivtrafik. Korsningen mellan Norra vägen och Tyska vägen är en viktig punkt för kollektivtrafiken. Platsen kommer att korsas av kollektivtrafik och byten mellan dessa prioriteras här.

LINDSDAL

400 bostäd

1200 bostä

NORRA STADEN

2500 bostäder

INNERSTADEN

Utredningsområde, bostäder och verksamheter Utredningsområde för stationsläge

SKAPA KOPPLINGAR MOT KALMARSUND Oavsett om man exempelvis bor nära kusten, gröna miljöer eller inte, ska man uppleva att det är nära och enkelt att ta sig dit för att exempelvis promenera, springa eller bada. Vi vill därför utveckla det blå och gröna stråket från Värsnäs, Krafslösa, golfbanan, Vimpeltorpet, Berga strandpark, Svensknabben och längs med kusten.2 Det ska också vara lätt att ta sig mellan olika grönområden. Stråket mellan arenan och Kalmarsund kallat A till Ö, är viktigt att stärka för kopplingen till dessa båda målpunkter i stråkets ytterkanter och binda ihop exempelvis bostäder och verksamheter längs stråket. Det är viktigt både för den lokala men också regionala staden.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN

NORRLIDEN STRAND MED KONSEKVENSBESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN ANTAGANDEHANDLING 2011-12-12

Är du nyfiken på Norra Staden kan du läsa mer i den fördjupade översiktsplanen för Norrliden Strand

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

I och med Arenans tillkomst har attraktiviteten i denna del av staden höjts kraftigt. Östra Vimpeltorpet lade grunden till det stora intresset för att bygga bostäder här. Nu finns möjligheten att kraftigt stärka såväl Berga centrum som Norrliden centrum. Norra staden har en stor betydelse för stadens bostadsförsörjning. I redan pågående bostadprojekt planeras för över 2000 bostäder men området går att utveckla med ytterligare bostäder. Även utbudet av verksamheter går att utveckla betydligt i östra delen av stråket. Tänkt stadsutveckling kräver att även stadsmiljön utvecklas vad gäller infraoch grönstruktur. Tyska vägen, Norra vägen och Norrlidsvägen utvecklas så att de blir karaktärskapande för Norra stadens stadsmiljö.

• Utveckla stråken från A till Ö och Diagonalen genom stadsutvecklingsprojekt. • Utveckla attraktionen längs Diagonalen så att det blir en intressant stadsmiljö inte minst för kollektivtrafikanter samt cyklister och gående. • Stärka de lokala stadsdelscentrumen i Berga och Norrliden. • Genomföra intentionerna i fördjupad översiktsplan för Norrliden Strand samt Bergakommissionens slutrapport. En handlingsplan ska tas fram. • Utveckla möjlighet för angöring fritidsbåtar av olika storlek och eventuell gästhamn på Svensknabben och eventuellt ytterligare läge.

2.Se karta s. 110 ”Stadens blå & gröna stråk” ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

123

INNERSTADEN i dag invånare....................... . . . . . . . . . . 20 801 pendlare in. . ................ . . . . . . . . . 12 432 pendlare ut................. . . . . . . . . . . . . 4 804 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . 337

55 procent av tjejerna och 59 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon förening 2010. Den populäraste föreningen för 7–20-åriga tjejer är Friskis & Svettis följt av Kalmar Södra och IFK Kalmar. För killarna är flest aktiva i Smedby BoIK följt av Friskis & Svettis och Smedby Scoutkår.

I Innerstaden bor cirka 20 800 personer. Mellan 2006 och 2010 har antalet boende ökat med drygt 450 personer eller 2,3 procent. Det är den av stadens fem delar som har lägst andel barn och ungdomar upp till 15 år. Samtidigt är det också den del av staden som har högst andel unga vuxna. Även andelen 80 år och äldre är högre här. Innerstaden är ett stort område och inom det finns stora skillnader i exempelvis åldersstruktur och socioekonomi. BEFOLKNINGENS ÅLDER

HYRESRÄTTER I FLERBOSTADSHUS DOMINERAR Närmare 90 procent av de cirka 12 840 bostäderna finns i flerbostadshus. Hyresrätterna dominerar i området. Lite mer än hälften av bostäderna är ettor eller tvåor medan drygt 20 procent är treor och cirka 20 procent av bostäderna har 4 rum eller fler. De senaste fem åren (2006–2010) har det byggts cirka 320 bostäder. MÅNGA ARBETSTILLFÄLLEN I INNERSTADEN Här finns drygt 18 000 arbetstillfällen, vilket innebär att 57 procent av kommunens arbetstillfällen finns i Innerstaden. Kvarnholmen, sjukhusområdet, Malmen, Norrgård och Gamla industriområdet är områden där många arbetar. Något fler kvinnor än män har sin arbetsplats i Innerstaden. Branscher som företagstjänster och civila myndigheter är mindre vanliga i andra delar av kommunen, vilket beror på många privata tjänsteföretag samt att exempelvis Arbetsförmedling, Länsstyrelse och kommunförvaltning finns här.

10090-99 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 8%

män

kvinnor

11%

ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

89%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Vård/omsorg

20%

Företagstjänster

13%

Handel

12% BOSTÄDER

INNERSTADEN

124

KALMAR KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

v ® v ®

v ® Äldreboende

v ® v ®

Talludden

v ®

Gröndals idrottsplats

v ®

INNERSTADEN i dag Oxhagshemmet

v ®

v v ® ®

Förskola

v ®

Förskola

v ®

v Nya Oxhagsskolan ® v ®

F-6, förberedelseklass och fritidshem

Förskola, förskoleklass, skola 1-5 och fritidshem

v ®

Svinö södra

v ®

Lindöskolan

v ®

Förskola

v ® Familjedaghem, förskola, förskoleklass, skola 1-9, resurskola 1-6, sjukhusskola och fritidshem

v ®

Förskola

Kindbergs udde

v ®

Handel

v ®

Lars Kaggskolan Jenny NyströmsFörskola Fredriksskans skolan idrottsplats v Sporthall Axel WeudelIshallen v skolan Äventyrsbad v v Stagneliusskolan John Bauerv gymnasiet v v Gymnasium v MontessoriKattrumpan v v v Hälsocentral förskola Hälsocentral v v Äldreboende Stadsbibliotek Hälsocentral v Hälsocentral Handel

v ®

Förskola

v ®

® ®

Förskola, förskoleklass, skola 1-9, gymnasium

v ® Falkenbergsskolan

Södra Utmarkens idrottsplats

v ®

v ® Förskola

v ® Waldorfskola

Hälsocentral v

v ® v ®

v ®

v ® v ®

Äldreboende Hälsocentral

Äldreboende

v ®

v ® v ®

v ®

Vasaskolan Förskola

v ® v ® Södercentrum

Förskoleklass, skola 1-9, särskola, fritidshem

Länssjukhus

v ®

Tjärhovsbadet

Skyttis Kalmarsundsparken

Långviksudden

Flundran

Teckenförklaring v ®

Busshållplats Motionsspår Riskfaktorer Handel Service Idrott/Utflykt

Stensö udde

500

1 000 m

Naturreservat Djurskyddsområde Strandskydd Kulturvärden "

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

125

Obruten kust

Högexploaterad kust

INNERSTADEN i morgon

MER BLANDNING I REGION- OCH UNIVERSITETSSTADEN Innerstaden är en sammanhängande tät stadsväv av vatten, parker och bebyggelse från olika ålder. Den ska fortsätta utvecklas till en blandad del av staden med stort utbud för människor lokalt och i regionen av exempelvis arbets- och studieplatser, affärer samt kulturoch idrottsverksamhet. Denna del av staden står inför förändringar genom bland annat utvecklingen av Linnéuniversitet till ett stadsintegrerat universitet, kulturcentrum, ny brandstation, fler bostäder och satsning på att öka antalet besökare till exempelvis slottet. Det gäller att förädla, utveckla eller omvandla dessa projekt eller funktioner och samtidigt behålla de kulturhistoriska kvaliteterna.

INNERSTADEN SKA VARA EN BLANDSTAD MED REGIONALT UTBUD AV SERVICE, REKREATION OCH ARBETSPLATSER

Kultur, natur och rekreationsstråk med höga värden

Innerstadens karaktär ska präglas av stadsgator, torg, platser, fjärdar, Kalmarsund och parker. TÄT BEBYGGELSE Fler bostäder och verksamheter kan byggas genom förtätning och omvandling för att skapa liv över större del av dygnet. För att göra det lättare att bo kvar när livet förändras och för att motverka boendesegregationen, behöver bostadsbeståndet varieras mer. Bostadsbeståndet är homogent inom Innerstaden, därför är det viktigt att variera bostadsbeståndet i de olika delarna. Men för att hushålla med marken bör majoriteten av nybyggda bostäder ändå finnas i flerbostadshus. En tätare bebyggelse gör också att avstånd krymper mellan exempelvis bostad och olika mål-

Befästningsstaden, historiskt kärnområde med internationellt värde

Utökning av den kommersiella delen av stadskärnan

126

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

punkter och därmed enklare att förflytta sig med fötterna, cykel eller buss. Där det gynnar stadslivet ska service och verksamheter planeras i bottenvåningarna. UTVECKLA INNERSTADSMILJÖN Många människor bor i Innerstaden. En majoritet av arbetstillfällena i kommunen finns i här, flest arbetar på Kvarnholmen, Malmen, gamla industriområdet och området runt sjukhuset och många gymnasie- och universitetsstuderande har sin studieplats på Malmen. Arbets- och studieplatserna har både lokal och regional betydelse. Platser som Skälby, Giraffen, Sjukhuset och Ishallen lockar både boende, andra kommuninvånare och besökare från andra kommuner. Här är det extra viktigt att vardagslivet fungerar även utan tillgång till bil. Fotgängare och cyklister är prioriterade och stadsmiljöns skala lockar till promenader. Gatunätet är finmaskigt och hastigheten på biltrafiken ska vara låg. Med bättre möjligheter att cykla och åka kollektivt kan de korta resorna med bil minska. Det stärker ett vardagsliv som främjar hållbar livsstil. DET UNIKA I STADSKÄRNAN KAN FÖRÄDLAS MER Stadskärnan har även i framtiden det tätaste utbudet av händelser och aktiviteter av alla stadsdelar i staden. Här finns funktioner som attraherar flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett om man bor, verkar eller besöker stadskärnan. Här finns förutsättningar att vidarutveckla en unik stadsmiljö med internationell dragningskraft. Ambitionen är att det ska finnas aktiviteter och händelser över fler timmar under dygnet och fler händelser under höst, vinter och vår. Ambitionen är att utveckla stadskärnan så att den omfattar ett större geografiskt område än idag med Sveaplan som tänkt centrum.

GAMLA INDUSTRIOMRÅDET OMVANDLAS TILL K2, EN INTEGRERAD DEL I INNERSTADEN När gamla industriområdet började byggas låg det i stadens utkant, men idag har det ett mer centralt läge ett par kilometer från Kvarnholmen. Området är mycket stort, cirka 1 000 000 kvadratmeter. Det ligger cirka en kilometer från tre kuster och i anslutning till Skälbys rekreationsområde och mitt i utvecklingsstråket city till city. Det mycket strategiska läget i Innerstaden ger goda förutsättningar till omvandling till en stadsdel med för staden nya kvaliteter. Gamla industriområdet är strategiskt det viktigaste området att utveckla för att stärka rollen som regioncentra och universitetsstad. Det har potential för ett mycket stort antal attraktiva såväl bostäder som arbetsplatser under lång tid. En fördjupad översiktsplan, FÖP, bör göras för att visa den långsiktiga utvecklingen och användningen av marken. Den ska knyta ihop den södra delen av Innerstaden med den norra delen. Idag saknas naturliga kopplingar i nord-sydlig riktning genom området. Förslag på kopplingar samt områdets framtida roll i Innerstaden, vilken i framtiden kan knyta samman omgivande stadsdelar till en helhet, är viktigt att lyfta fram i FÖP:en. Ett stråk kan utvecklas från Södra vägen vid Folkets Park till Kalmarsund, där det antagna programmet för Skärgårdsstaden är en del.

2500 bostä

c c INNERSTADEN Utredningsområde, bostäder och verksamheter Utredningsområde för stationsområde

Stadskärnans läge i innerstaden

K2 (arbetsnamn på gamla industriområdet) har ett strategiskt läge i såväl innerstaden som i staden

127

INNERSTADEN i morgon

TYDLIGGÖR KUSTSTADEN Malmfjärdens potential är viktig att utveckla genom intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen med omgivande vattenrum. Det är angeläget att det finns flera badplatser av hög kvalitet att välja mellan. Det är en kvalitet för de som bor, arbetar eller går i skola här eller besöker Innerstaden av andra skäl. Gästhamnen bör integreras ytterligare i staden.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19

Fördjupad översiktsplan för

Kvarnholmen med omgivande vattenrum

Är du nyfiken på Innerstaden kan du läsa mer i den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen

128

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

• Lyfta fram befästningsstaden Kalmar • Utveckla stadskärnan med utgångspunkt i Sveaplan. • Ta fram en fördjupad översiktsplan för Gamla industriområdet – Oxhagen • Utveckla stråket från Södra vägen/Folkets park till Långviken. • Utveckla vattenparken Malmfjärden. • Utveckla ett stråk av flera fritidsbåtshamnar, med olika karaktär för variation i båtstorlek och utbud, mellan Klubbholmen och Varvsholmen. De ska vända sig till både boende och besökare. • Utveckla stråk för bad och strandpromenad från Stensö till Svinö med olika karaktär. • Utveckla möjligheter för evenemang och lek i Innerstaden, både permanent och tillfälliga arrangemang. • Arbeta för att Norra vägen och Erik Dahlbergs väg blir bärande stadsgator med en utvecklad stadsmiljö och högre prioritet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. • Genomföra parkeringslösningar utifrån en parkeringsstrategi.

foto: Jonas Lindström ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Stadsliv: Mer Innerstaden Stadsliv

129

VÄSTRA STADEN i dag invånare....................... . . . . . . . . . . . . . 3 747 pendlare in. . ................ . . . . . . . . . . . . 3 326 pendlare ut................. . . . . . . . . . . . . 1 273 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . 385

54 procent av tjejerna och 57 procent av killarna i åldern 7–20 år var aktiva i någon förening 2010. Den populäraste föreningen för 7–20-åriga tjejer är Smedby BoIK följt av Kalmar HSK och Friskis & Svettis. För killarna är klart flest aktiva i Smedby BoIK följt av Friskis & Svettis och Smedby Scoutkår.

Västra staden består av Smedby, Flygstaden, Hansa City och Hagbygärde. Smedby ligger ungefär åtta kilometer väster om centrala Kalmar. Med början under 1970-talet började nya bostadsområden byggas i de västra delarna av Smedby. I mitten av 1970-talet bodde knappt 1 700 personer i Smedby. 20 år senare hade befolkningen ökat till strax över 4 000 personer. Idag bor cirka 3 750 personer i Västra staden. Mellan 2006 och 2010 har befolkningen har minskat med cirka 70 personer eller 1,8 procent. I Västra staden bor en högre andel barn och ungdomar än kommunen som helhet. Däremot är andelen unga vuxna och personer 65 och år och äldre lägre. YNGRE I VÄSTRA ÄN ÖSTRA SMEDBY Västra delen av Smedby har en högre andel barn i grundskoleålder än både östra Smedby och kommunen som helhet. Likaså är andelen unga vuxna högre i västra Smedby jämfört med östra. Däremot är andelen över 65 år högre i östra Smedby. Detta gör att medelåldern i västra delen av Smedby, är lägre än i den östra. Östra Smedby har en lägre andel med utländsk bakgrund än kommunen som helhet medan det omvända gäller för västra delen. Inkomstnivåerna och andelen av befolkningen i arbete är högre i östra än i västra Smedby. FLERA ARBETSPLATSOMRÅDEN I VÄSTRA STADEN Drygt 3 650 personer har sin arbetsplats i Västra staden. I Smedby jobbar fler kvinnor än män medan det omvända gäller för Hansa City, Hagbygärde och Flygstaden sammantaget. I Hansa City, Hagbygärde och Flygstaden strax väster om E22:an, har cirka 2 600 personer sin arbetsplats. 1 150 personer, eller 44 procent av dessa arbetar inom handel som därmed är den största näringsgrenen i denna del av staden. Tillverkning (16 procent, byggverksamhet (13 procent) och transport (10 procent) är andra stora branscher.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER 10090-99 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 8%

män

kvinnor

17%

ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

83%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Handel

44%

16%

Tillverkning

Bygg

13%

10%

Utbildning

BOSTÄDER

I själva Smedby finns drygt 1 050 arbetstillfällen. Närmare 60 procent av alla som arbetar här jobbar med utbildning samt vård och omsorg. Tillverkning med 10 procent av arbetstillfällena är en annan stor näringsgren här. 82 procent av de drygt 1 500 bostäderna finns i småhus. I västra staden har det byggts cirka 15 bostäder de senaste fem åren. Flerbostadshusen finns framförallt i västra delen av stadsdelen. 19 min till Smedby centrum med linje 402 eller 413

130

VÄSTRA STADEN KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

VÄSTRA STADEN i morgon

Pendeltåg kommer att stanna i Smedby i framtiden, vilket gör stadsdelen ännu mer attraktiv. Den mest fördelaktiga placeringen av station är i anslutning till den planskilda korsningen mellan Kläckebergavägen och Kust till kustbanan. Inom en kilometers avstånd från det tänkta läget bor idag drygt 3 000 personer. Det finns dessutom stora områden att utreda för att förtäta med ny tät bebyggelse i stationsnära läge. Det handlar både om bostäder och vissa verksamheter. Stationsläget skapar dessutom nya förutsättningar att knyta ihop nya och gamla Smedby, som idag är åtskilt både fysiskt och mentalt. Vid planeringen av den nya stationen är det viktigt att utgå från vardagslivsperspektivet för att underlätta vardagen för nuvarande och kommande invånare. Hela-resan-perspektivet är en del i ett fungerande vardagsliv och (från dörr till dörr) förutsätter bland annat plats för cykel och bil parkering samt förutsättningar att ansluta med buss till stationen. MER VARIERAT BOSTADSBESTÅND I den fortsatta planeringen fortsätter vi att ta fasta på attraktionskraften med boendemiljöer i närhet av centrala Kalmar samt kust- och rekreationsområden. För att göra det lättare att bo kvar när livet förändras och för att motverka boendesegregationen, behöver bostadsbeståndet varieras mer. Bostadsförsörjning för äldre är inte den största frågan för Västra staden utan ett mer varierat bestånd som gör att separerade barnfamiljer kan bo kvar är istället en större fråga. Bostäder i markplan eller flerbostadshus är viktigt för att nybyggda bostäder ska komplettera de delar av beståndet som inte är fysiskt tillgängligt i dag. INFRASTRUKTURSATSNINGAR SKAPAR TRYCK Fler invånare stärker det lokala serviceutbudet. En tågstation för pendeltåg och en starkare knytning till flygplatsen och Hansa city kommer att medföra ett exploateringstryck i Smedby. Flygstaden kan på sikt utvecklas till en mycket attraktiv stadsmiljö trots att man inte kan ha bostäder här. Kommunikationsmässigt ligger det i Kalmarsundsregionens knutpunkt med E22, Kalmar Airport och järnvägen. Området Flygstaden har regional betydelse.

NY TRAFIKPLATS VID KARLSRO Vid omdragningen av E22 skapas en ny trafikplats mellan E22 och Riksväg 25. Trafikplats Karlsro kommer att byggas om och genererar på så vis en ny publik plats till Kalmar från söder och väster. Platsens möjligheter och potential kommer att utredas i fördjupningen av översiktsplanen för Södra staden. KNYTA IHOP HOMOGENA DELAR De olika delarna av Västra staden kan knytas ihop bättre. De är relativt homogena i sin funktion, med boende i Smedby, flygverksamhet på flygplatsen, tyngre verksamheter i Flygstaden och handel i Hansa city, men kan integreras mer med exempelvis bra cykelvägar och vägar. Ambitionen är att undvika att glesa ut stadsdelen och istället hålla ihop den. Det finns också potential att fortsätta utveckla de verksamheter som finns här idag, exempelvis med hotell i anslutning till flygplatsen eller Hansa city. LÄTTARE ATT CYKLA OCH ÅKA BUSS MELLAN VÄSTRA STADEN OCH INNERSTADEN Ett sätt att stärka den miljömässiga hållbarheten är att planera för mer service samt fler verksamheter och bostäder nära hållplatser till kollektivtrafiken. Närheten till Innerstaden ger goda förutsättningar till effektiv kollektivtrafik. Med bättre möjligheter att cykla och åka kollektivt kan de onödiga korta resorna med bil minska. Det stärker ett vardagsliv som främjar hållbar livsstil.

NÄRHETEN TILL INNERSTADEN GER GODA FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EFFEKTIV KOLLEKTIVTRAFIK

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

131

VÄSTRA STADEN i morgon

SKAPA KOPPLINGAR MOT KALMARSUND Det är viktigt att skapa och identifiera möjliga kopplingar mellan Smedby och Rinkabyholm för kontakten med Kalmarsund. Den närmaste badplatsen för Smedby finns inom fyra kilometer, på Ekö i Södra staden. En viktig frågeställning att arbeta med i fördjupningen av översiktsplanen för Södra staden är hur intressanta och trygga cykelvägar kan skapas mellan Smedby och Rinkabyholm. Längs kuststräckan från Bottorpsängarna genom Södra staden till Skärgårdsparken finns rekreationsområden med höga naturvärden som bör göras nåbara för invånarna i Smedby. Det behövs en koppling från Ebbegärde över Karlsro via Rinkabyholm, Skärgårdsparken till Ekö.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Verka för att utveckla pendeltågstrafik med station i Smedby. • Utveckla Smedby med utgångspunkt i nya stationsläget. • Knyta ihop gamla och nya Smedbys stadsmiljöer. • Utveckla attraktiva stråk från Smedby för gående och cyklister till skärgårdsparken, Rinkabyholm, Hossmo, Trekanten och Lindsdal. • Ta till vara Smedbys kuperade landskap och historiska struktur. • Utveckla Flygstaden på ett sådant sätt att en sammanhängande stadsmiljö skapas av Smedby, Törneby, Svaneberg, Hagbygärde, Hansa City och Arenaområdet med intilliggande kulturlandskap. • Ta tillvara och utveckla vårt unika stadsintegrerade flygplatsläge, på sikt kan detta läge utvecklas till ett resecentrum för Kalmarsund. • På sikt ta fram en fördjupad översiktsplan för Västra staden. • Utreda reservat för triangelspår öster om Smedby mellan Hansa City och flyget.1

132

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

1 med triangelspår menas här ett spår för att koppla Kust-till-kust-banan med Stångådalsbanan.

foto:Malin Gustavsson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

133

Tingby

v ®

500 Meters

v ®

Tingby gård

Tingby

Isbana

Dörby

Skrikebacken

Återvinningsstation

Sme db

v ®

Silverbacken

Koloniområde

Bibliotek

v ®

äg e n

v ®

v rga be cke ä l K

Bo gård

Smedbyvägen

Företagarev Återvinningsstation

Servicecentral

Nybroväg en

Krooks vä

affär

Björklidsvägen

Tennisbanor

ha ck

lväge n

Vak te

Mor Sara väg s

jär n

Sandtorpet

Fuggan

Dörbyskolan / Silvergärdsskolan, klass F-5

Perstorp

Pershem

Ta ck -

v ®

Dörb yväg en

Ekbacksvägen

väg e

v ®

Skola

Kroggärdet Förskola

Hembygdsgården Folkhögskola

Waldorfförskola

v ® yv

Dörb

v ®

Mos s

Dörby kyrka

Kyrkogård

Scoutgård

Församlingshem

Nybrovä g

Biskopshagen

Fotbollsplan

Fotbollsplan Tingbyskans

v ®

Dörbyskolan / Tingsbydalsskolan, klass F-5

Fotbollsplan

Förskola

Skola

n Ingelstorpsväge

Gruppboende

familjecentrum

Tingbyberg

idrotshall och utomhhusidrott

Tingbyberg

v ®

Sporthall

Barkestorpsskolan

Bårsta dsvä gen

Barkestorp

Barkestorps gård

Barkestorpsskolan klass 6-9

Travträningsbana

Mekanisk industri

g Bo allé

250

Riksintresse - Flyg

Naturminne

Motionsspår

Busshållplats

Oxhagen

Gruppboende

Smedängen gruppboende Hälsocentral Förskola med nattomsorg

Tingby backar

Teckenförklaring

yholm

Motionsspår

nv rsväge mu en

väge n

Koha gs

v ®

vä g

Nygärde

Ingelstorpskolan-Naturbruksgymnasium

n äge

Klä cke ber gav

by v ng

klints v Blå -

ali ds v Hö g

lids v Hö g

gbyv Ljun

Lju

Eb b

äg

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

ägen ng

äg

v ®

Bo gård

entvä gen

Ebbetorp

Ebbetorps gård

Skogsbacken

Berg s

Doku m

Kullen

Bogärdet

Ekbacken

Ebbetorps gård

Ebbetorp

Söragårdstorpet

torpsv Odlingsvägen

v dä

ä ks v Kroo

Lilläng s

134

Ingels

Gudmunds n Lu

e to rps v

VÄSTRA STADEN i dag Karlsro

Karlsrov äg

v ® Fåramål

Nyhagen

Brandkårens övningsplats

Tälleha

? ?

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

Stationsområde

Kalmarsundsleden

Gång- och cykelvägsförbindelse

Rekreation

Bebyggelseutveckling

Verksamhetsutveckling

Publik verksamhet

Stadsdelscentrum

Teckenförklaring

Stationsläge för pendeltåg

Cykelförbindelse mot Trekanten

Vä g2 5

affär

500

1 000 m

Ulvsborg

v ®

Fortsatt utveckling av flygstaden

v ®

Kalmar flygplats

v ®

VÄSTRA STADEN i morgon

135

v ®

Ridhus

SÖDRA STADEN i dag invånare Södra staden.. . . . 2 785 invånare Rinkabyholm.. . . . 1 875 pendlare in. . ................ . . . . . . . . . . . . . . . . 140 pendlare ut................. . . . . . . . . . . . . 1 229 bilar/1000 invånare. . . . . . . . . . . . . . . . 446

Andelen barn och unga som är aktiva i en förening är högst i hela kommunen i Rinkabyholm och klart över genomsnittssiffran. Skillnaden mellan könen är små, 78,7 procent av killarna i åldern 7–20 och 77,7 procent av tjejerna i samma ålder var med i en förening år 2010.

Södra staden ligger ungefär sju kilometer sydväst om centrala Kalmar och består av förutom Rinkabyholm av Hossmo, Åmunnen, Dunö, Ekö, Boholmarna, Karlsro samt Rinkaby. Här bor knappt 2 790 personer varav knappt 1 880 i själva Rinkabyholm. Sedan 1989 har befolkningen ökat i hela området. Mellan 2006 och 2010 har befolkningen ökat med fem procent i området och fyra procent i Rinkabyholm.

KOMMUNIKATION

BEFOLKNINGENS ÅLDER

MÅNGA BARNFAMILJER OCH FÅ UNGA VUXNA Här bor många barn och vuxna i åldern 35–44 medan det bor få 19–29-åringar och äldre över 65 år. Medelåldern är en av de lägsta i hela kommunen. Den har minskat något här sedan 1989 medan den ökat något i kommunen som helhet. Andelen som lönearbetar och inkomsterna är en av de högsta i kommunen. MEST STORA VILLOR Här finns nästan 970 bostäder och de flesta är stora villor. Det finns inte några bostadsrätter. Det ensidiga bostadsbeståndet begränsar möjligheten att bo kvar under olika skeden i livet. Det kan också vara svårt för andra typer av familjer än de som består av två vuxna (och eventuellt barn) att flytta hit. MÅNGA PENDLAR HÄRIFRÅN Många av de vuxna arbetar och de allra flesta gör det utanför stadsdelen. Den fungerar huvudsakligen som bostadsort och det finns få arbetstillfällen. Många av de knappt 270 personerna som jobbar här finns i branscher som kan betecknas som service till de som bor här som inom förskola och skola, vård och omsorg och handel. Mer än hälften av kvinnorna arbetar med utbildning och mer än 20 procent med vård och omsorg. Nästan var tredje man som jobbar här arbetar i byggbranschen.

10090-99 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 8%

män

kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE

94%

med svensk bakgrund

ARBETSTILLFÄLLEN

Utbildning

33%

Bygg

14%

Vård/omsorg

13% BOSTÄDER

Bilinnehavet är högre än genomsnittet för kommunen och högt för att ligga så centralt. Bara i Bergavik, Björkenäs och Björkudden är bilinnehavet högre i staden.

136

Landsbygdslinje 121 går mellan Bergkvara och Kalmar. En resa till Kalmar central tar 15–20 minuter ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

SÖDRA STADEN KALMAR KOMMUN

SÖDRA STADEN i morgon

NÄR E22 FLYTTAR KAN NY STADSDEL UTVECKLAS Flytten av E22 till ett läge väster om stadsdelen öppnar möjligheter att utveckla stadsdelen österut. Det kan bli en helt ny stadsdel mellan nuvarande Rinkabyholm och Kalmarsund. Den övergripande tanken för Södra staden är därför att med vardagslivsperspektivet i fokus utveckla en ny stadsdel öster om nuvarande E22. Detta görs mer detaljerat i den fördjupade översiktsplanen för Södra staden. När omdragningen av E22 genomförs skapas en ny trafikplats mellan E22 och riksväg 25. Den kommer att generera en ny entréplats till Kalmar från söder och väster. Området runt trafikplatsen Karlsro kan bli intressant för verksamhetsutveckling med anledning av det goda kommunikationsläget. Utveckling av Södra staden har betydelse för stadens bostadsförsörjning och stärker indirekt en utveckling av verksamhetsområdena vid Kalmar Airport. MER VARIERAT BOSTADSBESTÅND För att göra det lättare att bo kvar när livet förändras och för att motverka boendesegregationen, behöver bostadsbeståndet varieras mer. Bostadsförsörjning för äldre är inte den största frågan för Södra staden utan ett mer varierat bestånd som gör att separerade barnfamiljer kan bo kvar är istället en större fråga. Bostäder i markplan eller flerbostadshus är viktigt för att nybyggda bostäder ska kompletterade delar av beståndet som inte är fysiskt tillgängligt i dag. LÄTTARE ATT CYKLA OCH ÅKA BUSS MELLAN SÖDRA STADEN OCH INNERSTADEN Ett sätt att stärka den miljömässiga hållbarheten är att planera för lokalisering av service, verksamheter och bostäder nära hållplatser till kollektivtrafiken. Närheten till Innerstaden ger goda förutsättningar till effektiv kollektivtrafik. Ångloksleden kan vara intressant att utveckla till kombinerad gång-, cykeloch kollektivtrafikstråk. Med bättre möjligheter att cykla och åka kollektivt kan de onödiga korta resorna med bil minska. Det stärker ett vardagsliv som främjar hållbar livsstil. SKAPA KOPPLINGAR MOT KALMARSUND Det är viktigt att skapa kopplingar mot Dunöfjärden för att öka de visuella och upplevda kontakten med Kalmarsund. Det gäller att ta fasta på attraktionskraften med boendemiljöer i närhet av centrala Kalmar samt kust med höga naturvärden och tillgängligheten till rekreationsområden.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Ta fram en fördjupad översiktplan för del av Södra staden som inkluderar Rinkabyholm, Hossmo, Dunö, Ekö och Boholmarna. Syftet är att bland annat visa hur stadsdelen kan få en fördubblad befolkning samt hur service och grönstruktur kan utvecklas utifrån sin specifika skärgårdskaraktär. • Utveckla attraktiva stråk för gående och cyklister till Skärgårdsparken, Ljungbyholm, Smedby, Flygstaden och längs kusten. • Utveckla möjlighet för angöring av fritidsbåtar av olika storlek och eventuell gästhamn på Klubbholmen och Ekö. • Variera bostadsbeståndet mer.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

137

sa llé

Kyrkogård

Ho Hossmo kyrka

Golfbana

Binga

v ®

Kyrkbyn

Stora Binga

v ®

Hossmo gård

Hossmo

Rinkaby

Ulvsborg

Hossmo smedja

Hossmo station

yb erg

by Södragård

n kab

Ulvsborgs gård

äg

rk v

Ljungbyån

Binga

Hossmo Stom

Hossmo

Brånen

Hossmo säteri

Lilla Binga

Åmund

Björkelund

Binga udde

Timmerholmen

Mudde

Stångalägan

Baggahagen

v ®

Scoutgård

Getanäs

Folketshus

Rinkabyvallen Fotbollsplaner

Skyttlahagen

Rinkabyholmsskolan F-6

Hossmo säteri

v ®

Svarvaregärdet

Ska rpa torpsv

Lilla Binga

Lilläng

Hossmo

Ulvsborg

v ®

Kullev

lls ire

Rävsläten

la D u n

Högör

Korteskärs kläpp Slätaskär Korteskär

Kabbaholm

Dunderbacken

Ga m

Eklaskär

Håpudden

ö v äg

Dunö skär

Dun öDunö udde

Applaudden

Knipudden

Galten

Mjärdön

Sonholmen

Bågskyttebana

ö vä g en

Kna rr

v ®

n vä ge Kors

Mack och pizzeria

v ®

äg

sv erg kb oc n Förskola B ge 2 vä E2 ds Fjä uli llbr u sv ur dvsäg e ng F u n e Vid

Ma nd e lblom

v ®

affär

n de n v äg e sle olm s lok ab yh Ång Rin k Pip aregård sv

Förskola Gruppboende

Skrålan

Dörby

Motionsspår

n ge vä

nd sv

DUNÖ

v ®

äg en

As p ö

Rinkaby

Sjä lav Kon

Lövviksudde

Stora Garnholmen

Norra Ålören

Södra Ålören

Lilla Garnholmen Ekholmen

bad

Småbåtshamn

p Do

ge vä

äg en

F re

Sovaren

de n

Hästen

Abborraön

Håkansholmen

Yttre Källarskär

bad

Appeludden

Klampen

Sandreven

Byxen

bad

Gräsören

500

Långgrund

Strandskydd Tvärholmarna

Västra Ören

Sk an

Fågelskyddsområde

Falster

Surviksudden

Klöv

Dragsviksu

Sandtagsholmen

bad

STENSÖ

1 000

Korridor förbifart Rinkabyholm Långeholmen Motionsspår Måsholmen Kalmarsundsleden Buskören Skitholmarna Riskfaktorer

Måsören

Busshållplats Stensö udde

v ®

Kaffestugan

Sk ans

v ®

Camping och friluftsområde

T-bryggan

Vårbergsholmen

Stensö

Ryssudden

Skyttis

v ®

Småbåtshamn

Lilla Ekholmen

Teckenförklaring Minnessten Stora Källarskär

Källarskärsholmen

Lindholmen

Stora Tornskär

Tornskärskläpp

Björnbärsholmen

Lilla Tornskär

Mellersta Källarskär

Hatteholmen

Ålören

Skogudden

Lilla Bodö

Fisklöseudden

Rackarna

Stora Bodö

Tvillingen Tvillingehuvud

Lilla Djäknen

v ®

Pumpstation

Stora Ekholmen

Lilla Flisö

Stora Djäknen

Fågelskyddsområde Stora Flisö

Törnholmen Gallbänkarna Ekhatten

Sillaskär

Stelgrunden

Stora Lass

Godingarna

SÖDRA UTMARKEN

Södra Utmarkens idrottsplats

Altveten (Ohletveten) Eneholmen

Stora Horskåven Vadholmen

Lilla Horskåven

Avloppsreningsverk

v ® Koloniområde JOHANNESBORG

Återvinningscentral och Renhållningsverk

Koloniområde

TEGELVIKEN

VESHOLMARNA

Lilla Lass

Grytan

Stora Hatten

Lilla Hatten

Södra Skank

Norra Skank

Svanhalsen

Törnkläpparna

Grytskankarna

sle lok Ång

Flyxö

Eklaskär

Lilla Krokskär

Slätaskär

Södra Kalvö

N Kalvö

Gullgrundet

Östra kläpp

Västra kläpp

Södra Måsören

Norra Måsören

Stora Krkoskär

Botel

Kaninholmarna

Näsudden

BOHOLMARNA

n ge

i pspt Snä

An d vä

en s le de nd rs u lm a

v äg

olm s

Ramsö

Boh

Stora Törnskär Lilla Törnskär

Jordgubben

Lökholmen

Aspö

Ekö

Sjöslätten

v ®

pi n

Villa Karlsro KARLSRO

Manskärs ör

Spisen

vä g

Södra Holmen

Dunötorpet

iks v

Knarrö

s å rd

Ekövägen

Hasselbacken

Lökholmsvägen

v ®

Dörbylund

v ku lle

Kalmartravet

E2 2

äs v

b yn Ha g

Hästklinik

Ulvsborg

Ko rs

Kungsstenarna

de n

un ds le

ko gs he ms

Vä rd s Ku hu sk sv vä ge n Knipuddevä gen

ale

Ka n

ar s

Hossm o kyrkväg

n ge vä nö

Åli

Du Kr

kä vrsäg e n

ÖVERSIKTSPLAN FÖR FÖR KALMAR KALMAR KOMMUN KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Mer Stadsliv öv

Ek en äg

lm ho Ga rn

ok s

oll ö

Ör

n ge lv ä ke Vin

Bo ho l

n ge vä Bo v ä g en

r by Dö

gen

mv sä ge n

138

SÖDRA STADEN i dag

Stora Manskär

500

1 000 m

Laxegrundet

Publik verksamhet

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

Tätare bebygelseutveckling

Bebyggelseutveckling

Gång- och cykelvägsförbindelse

Rekreation

Verksamhetsutveckling

Utredningsområde för verksamhetsutveckling

Ny sträckning E22

? ? ?

Ytter- Ören

Stadsdelscentrum

Teckenförklaring

Stora Abborön

SÖDRA STADEN i morgon

139

VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING – en metod att hantera dagens krav & förväntningar

Stadsplaneringen blir alltmer komplex samtidigt som otåligheten ökar. Det kan vara lika viktigt att vara synlig globalt som lokalt. Ny teknik ändrar, och ibland drastiskt, på rutiner eller vanor. Nya trender kan snabbt växa och påverka. Ett exempel är begreppet stadsodling som på kort tid blivit en faktor att räkna med. Att hitta metoder som kan hantera dessa nya förutsättningar är en överlevnadsfråga. Begrepp som till exempel stadsbyggnadsakupunktur eller värdebaserad stadsbyggnad är ett par svar. Ett sätt att förhålla sig är att stadsplanera utifrån de lokala förutsättningar som finns men med ett globalt perspektiv. I stadsbyggnadssammanhang är tidshorisonten lång och många intressen och behov ska beaktas och jämkas samman. Tidigare har det, generellt sett, funnit tendenser att alltför starkt låsa sig vid en slutbild som visar en fysisk miljö. Innan den lösningen är på plats har förutsättningar ofta ändrats på ett sätt som man i planeringsskedet inte kunde förutse. Låsta planer av det slaget fylls sällan av det liv som var avsikten, utan blir snarare en begränsning för en kontinuerlig utveckling och förnyelse. Dagens stadsutveckling innebär mer än så; till plankartans två dimensioner läggs rummets tredje, tidens fjärde och stadslivets femte dimension, för att fånga in helheten. De ekonomiska förväntningsvärdena, som alltid finns med, kan här antingen bromsa eller driva på önskvärd stadsutveckling. De statiska planeringsmodellerna måste alltså bytas ut mot mer dynamiska. Värdebaserad stadsutveckling innebär att tidigt formulera en tydlig, bärkraftig och engagerande vision att navigera utvecklingen efter. Den innebär ett holistiskt arbetssätt som strävar efter att sätta platsens människor och verksamheter i centrum. Ett holistiskt arbetssätt handlar inte enbart om hur den färdigbyggda miljön ska se ut och fungera utan minst lika mycket om vägen dit. Visionen är förutsättningen för att skapa enade krafter som arbetar i samma riktning. Den bör utöver den fysiska miljön även innefatta hanteringen av sociala, ekonomiska och administrativa frågor. Värdebaserad stadsutveckling omfattar både korta och långa tidshorisonter och bjuder in till att ställa frågan: på vilket sätt stärker det här unika Kalmar.

STADSLIV BLIR ALLTMER NYCKELBEGREPP FÖR EN FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING Fyra platser är särskilt betydelsefulla att utveckla till attraktiva stadsrum, viktiga som generatorer för ökat stadsliv. Området runt Sveaplan med kultur, bostäder och service. Området kring korsningen Erik Dahlbergs väg – Norra vägen med kommunal verksamhet, bostäder och service. Området kring korsningen Tyska vägen – Norra vägen med bostäder, arbetsplatser och service. Ölandshamnen med universitet, gästhamn och service.

140

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

HÅLLBAR STADSBYGGNAD Även vid en hög utvecklingstakt klarar staden av att möta behovet av nya bostäder och arbetsplatser under överskådlig tid. Men strategimodellen bedöms att klara en betydligt längre tidsperiod än så.

TRE STADSUTVECKLINGSSTRÅK 1. FRÅN A TILL Ö Norra staden har en stor betydelse för stadens bostadsförsörjning och betydelse för stadens utbud av verksamheter. Norra staden ökar komplexiteten. 2. CITY TILL CITY Utvecklingstråket mellan Kvarnholmen och Hansa city/Kalmar Airport har mycket stor betydelse för dels stadens bostadsförsörjning över en mycket lång tid, dels för att staden blir ett starkt regioncentra. 3. DIAGONALEN Diagonalen har stor betydelse för att utveckla vardagsstaden och kraftigt höja livskvaliten för ett stort antal stadsbor samt skapa nya attraktiva bostäder, verksamheter och stärka det lokala serviceunderlaget.

Ett signum för Kalmars stadsmiljö är hur bebyggelse-, grönoch vattenstrukturerna berikar varandra med utgångspunkt i landskapets förutsättningar.

samlad strategimodell

Stadens fem delar Lindsdal: Nya bostäder i Lindsdal utvecklas längs Diagonalen. Norra staden: De båda stadsutvecklingsstråken A till Ö och Diagonalen har stor betydelse för Norra stadens utveckling som ett alternativ till Innerstaden. Västra staden: Verksamhetsområdet Flygstaden har regional betydelse. Regionens större vägar (25:an, E22:an och Ölandsleden), stambanan och Stångådalsbanan samt Kalmar Airport passerar området. Ovanligt gynnsamma förutsättningar för ett regionalt kommunikationscentra. Innerstaden: Har mycket stor betydelse för bostadsförsörjningen. Området K2 (arbetsnamn på gamla industriområdet) är så stort att det ger staden möjligheten att utveckla en ny unik stadsmiljö vad gäller arkitektur, struktur och skala över en lång tidsperiod. Stadskärnan – en del av innerstaden. Utveckling av en modern attraktiv stadskärna är en förutsättning för att kunna utveckla staden till en universitetsstad och en besöks/ turiststad med internationell dragningskraft. Kombinationen av ett nytt, modernt och internationellt universitet i en historisk stadsmiljö med internationellt värde är unik. Södra staden: Utveckling av Södra staden har betydelse för stadens bostadsförsörjning och stärker indirekt en utveckling av området Flygstaden, verksamhetsområdena vid Kalmar Airport. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Stadsliv

141

6. KLIMATANPASSNING

foto: Malin Gustavsson

142

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

143

KLIMAT OCH ENERGI

KLIMAT Klimatet håller på att förändras, vilket påverkar Kalmar på flera olika sätt. Arbetet med att begränsa klimatförändringarnas effekter måste ske från två håll, att minska utsläppen av växthusgaser och att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur. Med klimatanpassning avses åtgärder som genomförs i syfte att förebygga, undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar. Ett ändrat klimat tros leda till ökad nederbörd, stigande havsnivåer och högre temperatur. Andra exempel på effekter av klimatförändringar är ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Jorden blir allt varmare. Huvuddelen av den uppvärmningen som skett sedan år 1950 är sannolikt orsakad av en av människan förstärkt växthuseffekt orsakad av en ökad mängd växthusgaser i atmosfären. Ännu vet vi inte till fullo hur uppvärmningen kommer att påverka klimatet och vilka följder vi kan räkna med.

foto: Jan Magnusson

foto: Jonas Lindström

144

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Klimat och energi

Kalmar kommun kommer främst att beröras av de tre följande klimatförändringarna: Det blir varmare Årsmedeltemperaturen ökar och perioder med höga temperaturer blir vanligare där maxnivån ligger betydligt högre än idag. Detta leder till kortare perioder med is och snö.

KLIMATANPASSNINGSPLAN Det behövs tas fram en klimatanpassningsplan där kommunen identifierar vilka områden som är känsliga för ökad nederbörd, översvämningar och temperaturhöjning samt vilka anpassningsåtgärder som behöver vidtas på både kort och lång sikt. Arbetet bör även omfatta en ny kartering av våra kustområden och beräkning av nya havsnivåer.

Det blir blötare och periodvis torrare Nederbörden väntas öka vintertid med upp till 60 procent i form av regn, vilket gör att översvämningar kommer att öka i låglänta områden. Sommartid väntas nederbörden minska med upp till 40 procent, vilket gör att det blir betydligt torrare. Havsnivån stiger Den senaste forskningen pekar på att havets medelvattennivå kommer att höjas med strax över en meter de närmaste 100 åren. Till det ska läggas det högst uppmätta högvattnet på cirka 1,5 meter som kan uppstå i samband med stark pålandsvind. Det betyder att havsvattennivåerna i framtiden kan ligga på 2,5 meter över dagens medelvattenstånd.

Agris rekommendationer vid fysisk planering för markområden med sannolikhet för översvämning. (Agris: Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen, ett samarbete mellan länsstyrelserna i mellansverige)

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Klimat och energi

145

KLIMAT OCH ENERGI

ENERGI- OCH KLIMAT: FOSSILBRÄNSLEFRI 2030 Kalmar kommun har som övergripande mål beslutat att vara en fossilbränslefri kommun senast 2030.1 Denna vision grundar sig såväl på EU:s mål för 2020, våra egna nationella mål som Kalmar läns föresats om fossilbränslefritt län 2030 (No Oil). För att uppnå detta ska det totala energisystemet inom kommunens geografiska område ha minimala energibehov och i huvudsak försörjas av förnybara energikällor.

GRUNDLÄGGANDE FÖR ATT UPPNÅ EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR, ENERGI- & RESURSEFFEKTIV, DET VILL SÄGA KLIMATSMART KOMMUN, ÄR MINSKAD ANVÄNDNING OCH EN OMSTÄLLNING AV DE ENERGISLAG SOM ANVÄNDS RÄTT ENERGIFORM SKA ANVÄNDAS PÅ RÄTT SÄTT Systemperspektivet och primärenergibegreppet är grundläggande. Med systemperspektiv menas att hänsyn tas till påverkan i alla led, från energikälla till användning. Med primärenergibegreppet menas den energi som finns som naturresurs innan den har omvandlats av människan. Träd i skogen, vattenkraft, kol och olja är primärenergi. Primärenergibegreppet reflekterar bättre än begreppet ”inköpt energi” hur naturresurserna används och avspeglar bättre den totala energibelastningen från olika värmekällor/energiproduktion. Mer självförsörjning av energi Den översiktliga planeringen ska medverka till att öka självförsörjningsgraden av förnyelsebar energi. Solceller är ett bra exempel på energikälla som med fördel kan byggnadsintegreras 1 Det är nettoutsläppen av fossil koldioxid från all energianvändning inom kommunens gränser som avses. Exempelvis kan lokal produktion av förnybar energi kompensera för kvarvarande utsläpp från fossila energikällor. Export av förnybar energi utanför kommunens område kan också tillgodoräknas.

146

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Klimat och energi

och utnyttjas som inslag i stadsbilden. Vi behöver byggnader som kräver små mängder energi, företrädesvis förnybar energi som produceras på platsen eller i nära anslutning till bebyggelse. Detta är även ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda. Begränsa utsläppen Transporter och byggnader står tillsammans för den största klimatpåverkan genom sina utsläpp vid användande, produktion och byggande. Transporterna är den största utmaningen idag.2 Bebyggelse ska i första hand vara utsläppsfri, vilket innebär att hela kedjan från produktion till drift ska vara klimatneutral. Vid planering idag räknar vi med att byggnaders livslängd är cirka 100 år. Energianvändningen ska vara låg genom byggnaders hela livscykel. Dagens byggregler reglerar enbart levererad energi (köpt energi per kvadratmeter och år) och tar inte hänsyn till primärenergi. Följden blir att nya byggnader idag i princip byggs med eluppvärmning.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Ta fram en energistrategi och en klimatanpassningsplan. • Säkra låga värmeförluster, sträva efter teknikneutralitet och låg energianvändning. • Utnyttja ytor och byggnader för lokal förnybar energiproduktion. • Ställa höga krav och underlätta vid byggnation gällande energieffektiva, utsläppsfria och genomtänkta byggnader i exploateringsavtal och markanvisningar.

2 .Beskrivs mer ingående i kapitlet Mer Stadsliv

foto: Malin Gustavsson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Klimat och energi

147

7. ALLMÄNNA INTRESSEN

foto: Malin Gustavsson

148

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

149

ALLMÄNNA INTRESSEN

DETTA ÄR ALLMÄNNA INTRESSEN Här redovisas ytterligare anspråk på användningen av mark- och vattenområden i kommunen. Miljöbalken (MB) och plan-och bygglagen (PBL) anger de allmänna intressen som kommunen ska beakta i samband med frågor som gäller planläggning, lov och tillstånd. Därutöver kan kommunen även välja att redovisa lokala intressen av betydelse den fysiska planeringen.

SEKTORSVISA ELLER GEOGRAFISKA RIKSINTRESSEN Det finns två slags riksintressen, dels sektorsvisa intressen som anges i miljöbalkens tredje kapitel och dels geografiskt utpekade områden som anges i miljöbalkens fjärde kapitel. Områdena i fjärde kapitlet är, till skillnad från de i tredje kapitlet, redan namngivna i lagen och därmed fastställda av riksdagen. De omfattar ofta kustområden med stora samlade naturoch kulturvärden. Områdena i tredje kapitlet har pekats ut i en process mellan länsstyrelsen, andra statliga verk och kommunerna. Dessa är i princip inte statiska utan kan ändras. Nya kan läggas till när förhållandena ändrats eller ny kunskap kommit fram. Inom Kalmar kommun finns olika riksintressen definierade enligt kapitel 3, 4 och 7 i miljöbalken.

150

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

Allmänna intressen som är av nationellt intresse kallas riksintressen. Det är områden eller objekt som enligt miljöbalken (kapitel 3 och 4) ska skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada (bevarandeintressen). Det kan också vara sådana objekt där något annat intresse inte får försvåra användandet av dem, till exempel vissa vägar och järnvägar (anspråksintressen). De allmänna intressen som inte är av riksintresse ska så långt möjligt skyddas från påtaglig skada. ÖVERSIKTSPLANEN VISAR ATT RIKSINTRESSENA INTE SKADAS Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att se till att kommunerna beaktar riksintressena och att de får en lämplig behandling i översiktsplanen. Kommunerna ska i översiktsplanen visa att riksintressena inte skadas. Vid bedömning av om ett riksintresse kan påtagligt skadas är det inverkan på den funktion eller det värde som riksintresset avser som är avgörande, inte den geografiska gränsen. Även åtgärder utanför riksintressegränsen kan därför anses påtagligt skada riksintresset. Flera mindre förändringar kan tillsammans innebära en påtaglig skada på ett riksintresse. Översiktsplanen är ett slags avtal mellan stat och kommun om hur riksintressena ska tillgodoses. RIKSINTRESSET FÖR TOTALFÖRSVARET GÅR FÖRST Riksintressena i tredje kapitlet avser naturvård, kulturmiljö samt friluftsliv, (§6) yrkesfisket (§5), anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning med mera (§ 8) och totalförsvaret (§9). Kartorna (”Natura 2000-områden & kulturmiljövård”, sida 151 samt ”Infrastruktur” på sidan 153) visar riksintressena för naturvård, kulturmiljö, vindbruk, yrkesfiske, sjöfart/farleder, flyget, försvaret, vägar och järnvägar. Om området är av riksintresse för totalförsvaret ska detta alltid ges

företräde. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga anspråk ska företräde ges till det som långsiktigt bäst främjar hushållningen med mark och vatten.

Högexploaterad kust

BARA NYA FRITIDSHUS VID BEFINTLIG BEBYGGELSE Riksintressena i fjärde kapitlet är ”med hänsyn till de naturoch kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse”. I Kalmar kommun finns bestämmelser enligt 4 kapitlet 1 och 4§§ för kustområdet som innebär att fritidsbebyggelse får komma till stånd endast i form av mindre kompletteringar till befintlig bebyggelse. Avgränsningen av detta kustområde inåt land framgår av den översta kartan till höger. Av särskilt intresse är det så kallade tätortsundantaget i 4 kapitlet 1 § andra stycket som innebär att nämnda bestämmelser inte utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Tillämpningen görs i samråd med länsstyrelsen. Natura 2000-områden är också av riksintresse, nationellt värde, men har annan konstruktion lagtekniskt än riksintressena i tredje och fjärde kapitlet i miljöbalken. Regler om Natura 2000 finns såväl i kapitel 4 som 7 i miljöbalken. Områdena redovisas på den nedersta kartan till höger.

Högexploaterad kust MB 4kap

Natura 2000-områden & kulturmiljövård

kulturmiljö natura2000 Naturreservat

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

151

ALLMÄNNA INTRESSEN totalförsvaret, flyget, elektronisk kommunikation

KALMAR AIRPORT ÄR RIKSINTRESSE

ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Kalmar Airport är utpekad som riksintressen för civil luftfart. Flygplatsen är bland annat reservflygplats för Ronneby flygplats. Det finns därför olika grader av restriktioner i anslutning till flygplatsen, dels hinderfrihet runt landningsbanor, dels radiostationer, radarstationer och navigeringshjälpmedel. Restriktionsområdet utgörs av en cirkel med 55 kilometers radie. Ett större område (se kartan över riksintressen) utgör Bedömningsområde för luftfart. Det sträcker sig i nordväst–sydostlig riktning och försvarsmakten kan inom detta ha synpunkter på exempelvis höga etableringar, exempelvis vindkraft. De exakta restriktionerna måste utredas och bedömas i tidigt skede i varje enskilt fall, därför ska alltid samråd ske med Transportstyrelsen och Kalmar Airport.

I den nya plan- och bygglagen har elektronisk kommunikation lyfts in och blivit ett allmänt intresse och möjligheten att bestämma markreservat för elektroniska kommunikationsnät förtydligats. Tillgången till och planering för IT är en så viktig fråga för framtiden att den av kommunen ska behandlas på liknande sätt som vägar, el och vatten i översikts- och detaljplanering.

Totalförsvaret har intressen i några större och mindre områden väster om staden där framför allt eventuell vindkraft är i konflikt med försvarets intressen.1 Totalförsvarets riksintressen och övriga intressen kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Det finns övningsområden och skjutfält samt flygflottiljer som redovisas öppet, men också andra som av sekretesskäl inte kan redovisas. Riksintressena kan framför allt påverkas av byggandet av höga objekt som master och vindkraftverk. Därför ska Försvarsmakten kontakts i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt som är högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom tätort. Transportstyrelsen är den myndighet som har satt regelverket kring bland annat hinderbelysning med utgångspunkt för flygfartens säkerhet. Reglerna finns beskrivna i föreskriften TSFS 2010:55.

1 .Se vidare i Vindkraftsplanen, antagen 2011-03-28

152

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

Höga byggnader, torn och master kan påverka signaler som används vid trådlös kommunikation negativt. Risken för störningar ökar med storleken på byggnaderna och anläggningarna och exempelvis för vindkraftverk. Uppgifter om radiolänkstråk och andra trådlösa kommunikationssystem är sekretessbelagda. Det är först vid samråd med aktuella mobiloperatörer kring konkreta projekt som operatörerna kan svara på frågan om det blir konflikt eller ej. Under sommaren 2011 gjordes en utredning om vilka områden som har låg strålningspåverkan från till exempel Tetra2, alla 2G/3G/4G mobilbasstationer, tv samt trådlösa nätverk, se karta på sidan 153. Dessa områden kan förändras beroende av hur mobilmaster byggs ut och om grannar vill ha trådlöst nätverk eller inte. Mer om detta finns att läsa i miljökonsekvensbeskrivningen på sidan 35.

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Hämta alltid in totalförsvarets, Transportstyrelsens och Kalmar Airports intressen och synpunkter vid planering av höga anläggningar eller byggnader. • Ta fram en bredbandsstrategi, för att visa hur regionens målsättning om elektronisk kommunikation kan nås. • Verka för hög tillgänglighet till elektronisk kommunikation utmed transportstråken Kalmar–Karlskrona, Kalmar–Växjö samt Kalmar–Oskarshamn. 2 Tetra är räddningstjänstens kommunikationssystem

Rockneby Läckeby

Drag

Inom CTR-område är främst vindkraftsetableringar i konflikt med flygets intressen.

Revsudden

Lindsdal

Kalmar

Trekanten Smedby

Ljungbyholm

Rinkabyholm Boholmarna Dunö

Tvärskog Vassmolösa Påryd Hagby

Halltorp

Teckenförklaring Järnväg

³ 0

Kalmar Kontrollzon, CTR Områden med låg strålningspåverkan Kommunikationer Kalmar Flygplats 2,5

10 km

Kalmarsund Vägar (E22/Rv 25)

153

ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap

ÅAR, ÅSAR, KUST & EKLANDSKAP ÄR DEN SPECIELLA NATUR- OCH KULTURMILJÖN Natur- och kulturmiljön i kommunen är en värdefull resurs som aktivt men varsamt kan användas. Dess värden är en tillgång för utveckling och ska inte betraktas som ett hinder. Karaktäristiskt för Kalmar kommun är åsarna och åarna som oftast följer varandra i terrängen. Även kusten särskilt den låga moränkusten i söder som innanför kusten har rika jordbruksbygder med storgodsmiljöer är karaktäristiskt. Eklandskapet med både öppna betesmarker med grova solitärträd och tätare ekskogsmråden bidrar också till karaktären. Faunan och floran i detta eklandskap är sällsynt rik och flera arter har sin huvudsakliga svenska förekomst i östra Småland.

foto: Kalmar kommun

Landskapets utseende idag är en följd av hur markerna har använts och brukats i flera hundratals år. För att få en bättre helhetssyn på natur, bebyggelse och människans handling i landskapet bör naturoch kulturmiljöfrågorna behandlas i ett sammanhang. Behovet av en väldefinierad kommunal naturoch kulturmiljövård motiveras av en rad faktorer, exempelvis: • riksintressenas behov av bevarande och skydd • jord- och skogsbrukets utveckling (risk för utarmning av landskap, flora och fauna) • samhällenas utbyggnad och deras behov av nära rekreationsområden • landsbygdens utveckling och dess behov av arbetstillfällen, • turistnäringens önskade breddning, • naturresursplanering och särskilt vattenplanering, materialhushållning och hänsynstagande till ekologiskt känsliga områden.

KULTURMILJÖ OCH BEBYGGELSE – REGIONALA OCH LOKALA INTRESSEN

foto: Malin Gustavsson

154

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

UNIK KULTURMILJÖ I KALMAR STAD Översiktsplanens strategi är att beakta stadens och sundets unika kulturhistoria, att beakta kulturmiljön i landskapet som helhet och anpassa kommande projekt till platsens naturoch kulturmiljökvaliteter. Att bygga vidare på platsens unika förutsättningar kräver ett utvidgat kunskapsunderlag, inte enbart kunskap om dokumenterade miljöer, utan en analys som för-

djupas efter hand och som måste tas fram i varje särskilt projekt. Detta förutsätter också ett tvärsektoriellt arbetssätt och en kreativ planeringsprocess där kunskap växer fram. Kulturmiljön i Kalmar centrum har blivit särskilt känd och nämns jämsides med till exempel Gamla Stan i Stockholm, Visby innerstad och Ystad. I staden finns flera byggnader och bebyggelsemiljöer som är av mycket stort kulturhistoriskt värde och därför utgör riksintresse för kulturmiljön.3 FÖRSVARSKYRKOR OCH PILGRIMSLED GER MÖRE INTRESSANTA MILJÖER Landsbygden och byarna innehåller också många historiskt intressanta miljöer. De unika försvarskyrkorna och övriga gamla försvarsanläggningar samt kustridare väg och pilgrimsled är bara några exempel på vittnesmål om en spännande historia före Kalmar blev Kalmar. Dessa och många andra områden finns beskrivna i Kalmar kommuns Kulturmiljöprogram, antaget av kommunstyrelsen 1994 som är ett handlingsprogram för de kommunala nämnderna och förvaltningarna Programmet är också ett värdefullt kunskapsunderlag och en viktig informationskälla för alla som bor och verkar i kommunen. Kulturmiljöprogrammet ger en värdefull kunskap om landskapets bildande från istid till förhistorisk tid och ger i text, bilder och kartor en beskrivning av utvecklingen under de olika epokerna från stenålder, bronsålder, järnålder och vikingatid till medeltid och historisk tid. Därefter beskrivs sockenvis 69 olika kulturmiljöer som också visas på kartor och med bilder. Det framgår tydligt att det är i jordbruksbygden och utmed kusten som flertalet av de värdefulla kulturmiljöerna är belägna.4 Av miljöerna som beskrivs i kulturmiljöprogrammet är det flera som är av riksintresse och dessa beskrivs kortfattat nedan. Vissa av områdena, som kan vara kulturlandskap med större byar, bybildningar eller enskilda gårdar, gods och kyrkomiljöer har också uppmärksammats i länets Naturvårdsprogram och har då även stort värde från naturvårdssynpunkt. Som 3 Kvarnholmens och Malmens bebyggelsemiljöer behandlas särskilt i Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum som kommunfullmäktige antog 2011-12-19. 4 För närmare beskrivning och information om dessa miljöer hänvisas till denna bok. En sammanfattning av den historiska utvecklingen i Möres landskap finns också i kommunens Vindkraftsplan del A: Förutsättningar.

exempel kan nämnas Ljungnäs, Revsudden, Drag, Hossmo– Stora Binga, Fredriksströms bruk, Källstorp, Loverslund och Kolboda,Bjursnäs, Igelösa och Värnanäs–Värnaby tillsammans med Örarevet i Torsås kommun.5 LÄNSSTYRELSEN BÖR PRÖVA OM FORNLÄMNING BERÖRS AV EXPLOATERING Fornminnen är skyddade enligt Kulturminneslagen som bland annat innehåller bestämmelser om fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Om en fornlämning berörs av en exploatering och tillhörande vägar samt ledningsdragningar måste detta prövas av länsstyrelsen i särskilt beslut.6 KULTURMILJÖVÅRDENS RIKSINTRESSEN I kommunen finns sex områden av riksintresse för kulturmiljövård, se karta på sid 151 (”Natura-2000 och kulturmiljövård”). Dessa är: HALLTORP-HAGBY (H46) Delen i Halltorp, Voxtorp och Hagby socknar. Motivering: Herrgårdslandskap nära forna riksgränsen vid Kalmarsundskusten längs viktig sjöled och landsväg. (Kyrkomiljö, Bruksmiljö, Tidig industriell miljö, Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: Halltorps, Voxtorps och Hagbys romanska försvarskyrkor. Storgårdar framförallt Värnanäs gods, före detta Södra Möre grevskap. Axel Oxenstiernas Näset, mangårdsbyggnad från 1600-talet. Före detta varv, hamn och tegelbruk. Nyklassicistisk huvudbyggnad med omfattande gårds- och parkanläggning. Platsen för första glasbruket i Bökenberg, såpfabriken i Värnaby bruk från 1600-talet och alunbruk vid Loverslund från 1700-talet. Fornlämningsrikt område med alla förhistoriska perioder representerade. En mindre del av området berör även Torsås kommun.

5 Byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller anläggningar, finns i förteckning på länsstyrelsens webbplats. 6 Läs mer om fornminnen på: www.fornsök.se eller www.fmis.se.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

155

ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap

LJUNGBY-HOSSMO (H47) Ljungby och Hossmo socknar. Motivering: Centralbygd av maktpolitisk betydelse i Möres kärnområde där kommunikationsleder möts. (Kyrkomiljö, Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: Moränrikt odlingslandskap med fullåkersbygd och storgårdar, betade strandängar kring Ljungbyån och den forna riksvägen. Hossmo försvarskyrka och kungsgård samt farledsspärrar i åmynningen vittnar om Ljungbyån som tidig transportled och centralmaktens intressen i området. Järnåldersgravfält utmed Ljungbyån. Fornlämningsrikt område med alla förhistoriska perioder representerade. KALMAR (H48) Motivering: Befästnings- och sjöfartsstad som var huvudpunkten för Sveriges östkustförsvar vid gränsen mot Danmark fram till 1600-talets senare del. Staden är ett av landets främsta exempel på 1600-talets stadsbyggnadskonst. Förvaltningsstadens fortsatta utveckling. (Fästningsstad, residensstad, slottsmiljö).

KALMAR STAD ÄR ETT AV LANDETS FRÄMSTA EXEMPEL PÅ 1600-TALETS STADSBYGGNADSKONST Uttryck för riksintresset: Slottet med medeltida delar och huvudsakliga prägel av renässansen. Lämningar av medeltidens och det tidiga 1600-talets stad vid slottet. 1600-talsstaden på Kvarnholmen, med välbevarad rätvinklig rutnätsplan och omgivande befästningar. Gatukaraktären, platsbildningar och tomtstruktur. Domkyrkan av Nicodemus Tessin den äldre och offentliga byggnader. Bebyggelsekaraktären med många karolinska stenhus och småskalig träbebyggelse och gårdar. Byggnader och nya bebyggelseområden med mer storstadsmässig karaktär från 1800-talets senare del och 1900-talets början, park- och institutionszon. Förstäderna Östra Malmen, en av de få i landet från 1600-talet, och Ängö (1864) samt omgi-

156

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

vande bebyggda öar som Varvsholmen med den före detta skeppsgården. 1930-talets utvidgningsområden med så kal�lade radstående hus med ursprung i bostadssociala reformer och villområden utbyggda kring ett rikt förgrenat nät av gamla infartsvägar. Stadens siluett med monumentalbyggnadernas dominerande roll samt utblickarna, medeltids- och 1600-talsstadens vattenområde och den visuella kontakten mellan slottet, Kvarnholmen och områdets övriga delar. KLÄCKEBERGA (H49) Kläckeberga socken. Motivering: Centralbygd av politisk betydelse i Norra Möre. (Bymiljö, Kyrkomiljö). Uttryck för riksintresset: Kläckeberga medeltida försvarskyrka och Kläckeberga herrgård med omgivande odlingslandskap med tydlig kontrast mellan herrgårdslandskap och bylandskap. Krafslösa by med samlad bebyggelse på gammal bytomt. RYSSBY-SKÄGGENÄS (H50) Ryssby socken Motivering: Odlingslandskap med förhistorisk brukningsoch bosättningskontinuitet av särskilt vetenskapligt värde och med differentierat näringsfång präglat av läget vid Kalmarkusten. (Fornlämningsmiljö, Kustlandskap, Kanalmiljö). Uttryck för riksintresset: Odlingslandskapet i Ryssby med omnejd bär flera spår av bosättningar sedan stenåldern. Koncentrationen av trindyxor är bland de största i landet och de fasta fornlämningarna ger en antydan om fortsatt långvarig bebyggelsekontinuitet. Drags kanal. Området har även i sen tid haft strategisk betydelse för sjöfart och försvar. Lotsplats, före detta postväg mellan fastlandet och Öland, före detta färjeläge. Tidigt sommarstugeområde. KARLSLUNDA (H100) Karlslunda och Mortorp socknar Motivering: Järnframställningsplats med omfattande lämningar av lågteknisk järnframställning som visar medeltida utmarksnäring, viktig för regionen. Uttryck för riksintresset: Järnframställningsområde på utmark i mellanbygd som innehåller de flest bevarade slaggvarparna i landet. Området är även intressant i ett europeiskt perspektiv.

DET PÅGÅR EN ÖVERSYN HOS LÄNSSTYRELSEN AVSEENDE RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖN MED AMBITIONEN ATT BÄTTRE TIDSANPASSA DEM STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Följa riktlinjerna för bygglov på landsbygden, liksom där det finns upptagna rekommendationer för lantbrukets ekonomibyggnader. • Uppmärksamma landskapsbilden och dess kulturhistoriska värden samt siluettverkan i randzonen mellan bebyggd miljö och öppet landskap vid ny bebyggelse eller andra landskapsförändringar. FÖR RIKSINTRESSEN KULTURMILJÖ GÄLLER UTÖVER OVAN ÄVEN: • Se till att miljöerna inom historiska odlingslandskap, storgodsmiljöer, herrgårdslandskap eller kyrkomiljöer stärks eller utvecklas när nya byggnader byggs. • Behålla och underhålla alléer, äldre hägnader, gamla vägsystem och spår av äldre transportleder så att de kan brukas och utvecklas. • Fortsätta utveckla de unika och historiska värdena i Kalmars stadskärna med hög kvalitet i struktur och arkitektur. • Samråda med Länsstyrelsen eller antikvarisk expertis vid landskapsförändringar som väsentligt kan komma att påverka riksintressemiljöer.

foto: Jan Magnusson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

157

ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap

NATURMILJÖN OCH LANDSKAPET GANSKA OEXPLOATERAD KUSTSTRÄCKA Kommunen har en mångskiftande natur präglad av sitt läge vid havet och Kalmarsund och av människornas brukande under tusentals år. Trots detta har kommunen en kuststräcka som är betydligt mindre påverkad av sentida exploateringsverksamhet än exempelvis kommuner på västkusten. Det gäller för övrigt även de övriga kustkommunerna i Kalmar län.

KOMMUNEN HAR EN MÅNGSKIFTANDE NATUR PRÄGLAD AV SITT LÄGE VID HAVET OCH AV MÄNNISKORNAS BRUKANDE UNDER TUSENTALS ÅR Småländska höglandets östligaste utlöpare är ett svagt sluttande förhållandevis flackt plan som visar sig i de inre delarna av kommunens skogsbygd. Här finner man de högsta partierna i kommunen (kring 110 meter över havet) strax väster om Påryd. Landskapet är mycket sjöfattigt och glest bebyggt med stora sammanhängande skogsområden som domineras av tall och gran. Skogen är till största delen relativt ung och uppvuxen eller planterad på mark som tidigare brukats som betesmark, slåttermark eller åker, vilket stenmurar och odlingsrösen och andra kulturspår vittnar om. Det är inom dessa delar av kommunen som de så kallade Stora opåverkade områdena (enligt kapitel 3:2 i miljöbalken) finns. ÖSTRA DELEN AV KOMMUNEN ÄR JORDBRUKSBYGD Genom en smalare mellanbygd i ett mosaikartat landskap övergår kommunen österut i den bördiga Möreslätten. Här blir landskapet vidöppet med åkrar, betesmarker och enstaka små skogsdungar. Inslaget av lövträd, företrädesvis ek, är stort både i dungarna och i hagmarkerna. Landskapet kring Rockneby, Läckeby, Kalmar, Smedby, Ljungbygolm, Vassmolösa och Hagby har ett utpräglat storskaligt jordbruk och har de största och bördigaste sammanhängande åkerarealerna i Småland.

158

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

VÄSTRA DELEN AV KOMMUNEN ÄR SKOGSBYGD Skogs- och mellanbygden bryts av i riktningen nordväst-sydöst av åsarna och åarna som följer de större grusåsarna, främst Nybroåsen. De större vattendragen. Nävraån, Snärjebäcken (Ryssbyån), Ljungbyån, Hagbyån och Halltorpsån har, liksom övriga åar, bildats i de isälvsstråk som skär genom kommunen i riktning sydöst från inlandet till Kalmarsundskusten. Utmed dessa ådalar följer de gamla landsvägarna och här ligger också den mesta av inlandets bebyggelse. Här möter man ofta det karaktäristiska eklandskapet med vackra hagmarker i anslutning till byarna. Som en följd av den flacka terrängen, troligtvis i kombination med låg nederbörd och genomsläpplig jordmån, finns det extremt få sjöar i kommunen. Endast ett par mindre sjöar finns i den sydvästra delen, Skärvsjösjön, Ugglebosjön och Vänsjösjön är de största. DEN FLACKA KUSTEN ÄR UNIK Längs kusten övergår jordbruksslätten i grunda vattenområden och flacka strandängar, som särskilt när de betas, hyser ett rikt växt- och djurliv. Kustzonen har viss flikighet och kännetecknande är att den mellan havet och åkerbygden oftast är skogklädd. Stora vassområden kantar ibland de grunda vikarna mellan betesmarker och strandängar. Berggrunden består av sandsten och täcks i stort sett helt av morän eller andra jordavlagringar. Den flacka kusten, utan hällar eller klippor, men med små moränöar, är unik i landet. Klimatet i kommunen skiljer sig markant från småländska höglandet som ligger intill. Kalmars låglandsområde har samma odlingszon (1) som kustområdena i Blekinge, Skåne och Halland. Vid framtida klimatförändringar kan det användas till förädling och utveckling av jordbruksproduktionen med kanske en större variation av odlade produkter och grödor. NATURVÅRDENS REGIONALA OCH LOKALA INTRESSEN I naturvårdsprogrammet för Kalmar län Natur i Östra Småland från 1997, beskriver Länsstyrelsen 74 naturmiljöer i kommunen av stort värde. De flesta tillhör dock inte gruppen riksintressen. Allmänt gäller för dessa områden att de enligt miljöbalken 3 kap 6§ ska så långt möjligt skyddas från påtaglig

skada, vilket innebär att all vederbörlig hänsyn ska tas till dessa vid exploateringar och andra ingrepp i miljön. Miljöbalken pekar i tredje kapitlet på två ytterligare typer av naturområden vilka bör uppmärksammas i den fysiska planeringen. Den ena är Ekologisk särskilt känsliga områden och dessa ska så långt möjligt skyddas. Det kan gälla till exempel våtmarker, kärr och myrar samt ängs- och hagmarker. Några regionala eller kommunala utredningar finns inte ännu om dessa områden. Lagen kan dock tillämpas direkt vid exploateringsärenden och kommunen kan i detta sammanhang bedöma om området är ekologiskt särskilt känsligt eller inte. Den andra typen är Stora opåverkade områden som är områden som är förhållandevis opåverkade från stora exploateringar, som till exempel vägar, ledningsdragningar, bebyggelse. Även i detta fall finns inte ännu några regionala kartläggningar men kommunen kan, precis som för Ekologiskt känsliga områden, tillämpa paragrafen i ärenden vid beslut om ändrad markanvändning.

Därutöver finns ytterligare ett antal djuroch växtarter med speciell skyddsstatus och som är fridlysta enligt artskyddsförordningen. I de flesta fall innebär fridlysningen ett förbud mot att avsiktligt skada eller störa individer av den aktuella arten. I några fall gäller förbudet endast uppgrävning eller försäljning av växter. Vissa av de fridlysta arterna har dessutom en skyddsstatus på EU-nivå genom att de pekas ut i någon av bilagorna till Fågeldirektivet eller Art- och habitatdirektivet. Exempel på sådana arter är sandödla, läderbagge och hårklomossa. Flera av arterna förekommer i Kalmar kommun. Mer information om fridlysta arter och vilka regler som gäller finns på Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets webbsidor. Förekomst av fridlysta arter ska beaktas i planeringen, men kan inte pekas ut i översiktsplanen. Dessutom kan sådana uppgifter snabbt bli inaktuella eftersom nya förekomster upptäcks kontinuerligt.

Utöver de kartlagda och beskrivna naturmiljöerna finns det mindre områden som också kan ha stora naturvärden, till exempel nyckelbiotoper i skogen, områden upptagna i länsstyrelsens Ängs- och (hag)betesmarksinventering samt områden där det generella biotopskyddet gäller. Information om dessa kan hämtas på Länsstyrelsens, Jordbruksverkets eller Skogsstyrelsens webbsidor.

KALMARSUNDSKUSTEN ÄR UTPEKAD SOM EN VÄRDETRAKT FÖR ÄDELLÖVSKOG Kalmarsundskusten är utpekad som en värdetrakt för ädellövskog i Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens strategi för formellt skydd av skog, med anledning av de många värdefulla ekmiljöerna. Bland annat kommunens egna inventeringar har visat att det finns mycket värdefulla ekskogar och ekhagar som ännu inte klassats som nyckelbiotoper. foto: Malin Gustavsson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

159

ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap

NATURVÅRDENS RIKSINTRESSEN I kommunen finns tretton områden av riksintresse för naturvård. Dessa är: RYSSBY ENESKÄR-BOCKSKÄR - STORA ROCKNEKALVEN (NRO 08-N038) Ryssby Eneskär, Bockskär och Stora Rocknekalven tillhör de numera mycket fåtaliga öar utmed Kalmarsundskusten som hävdas med betesdjur. Här finns blandade vegetationstyper som havsstrandängar, torrängar, fuktängar och gräshedar. Den speciella flora och det rika fågelliv som utvecklats här är starkt hävdberoende. Om betningen upphör kommer därför många arter att slås ut och de vackra strandängarna kommer att förbuskas och växa igen. SKÄGGENÄS (NRO 08- N039) Skäggenäshalvön och kustzonen innanför har mycket framträdande geologiska, paleontologiska, botaniska och landskapsmässiga värden. Det välutbildade strandvallssystemet är en viktig referenslokal för Östersjöns utvecklingshistoria och visar Östersjöns nivåförändringar och landhöjningar efter istiden. En kvartsitkupol bryter igenom sandstensunderlaget på flera ställen. Tre åsgrenar löper samman på halvön. Unik fossillokal i sandsten. Vegetationsmässigt mycket, omväxlande med bland annat tallskog, granskog, ekskog samt sandgräshed, rik lundvegetation och strandängar.

foto: Kalmar kommun

160

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

LJUNGBYÅN (NRO 08- N042) Ljungbyån rinner genom en mycket jämn moränplatå med ytterligt små relativa höjdskillnader. Ån, som delar sig i två huvudfåror, har ett mycket meandrande lopp på vissa delar med bifurkationer, översilningsmader, kvillar, sistnämnda synnerligen välutbildade. Sumpskogsmarker med barr-, bland-och lövskogar följer omväxlande ån. På flera ställen flyter ån genom odlingsbygd. Åförloppet är av stort geohydrologiskt intresse. (Riksintresseområdet utmed Ljungbyån sträcker sig en bra bit in i Nybro kommun). KALMARSUNDS MORÄNSYSTEM (NRO 08- N043) Det omfattande systemet av moränryggar ligger huvudsakligen under vattnet i Kalmarsund. Området har betecknats som klassiskt i svensk kvartärgeologi. Bildningssättet är

dock omdiskuterat och ofullständigt utrett (delar av området berör även Mörbylånga kommun).

ärnaturreservat sedan 1974 (ingår numera i naturreservatet Värnanäs skärgård) och Örarevet sedan 1973.

IGERSDELA ÅSNÄT (NRO 08-N044) Åsnätet vid Igersdela är mycket välutbildat med smala, vindlande ryggar och mellanliggande djupa åsgropar. På vissa sträckor löper ryggarna parallellt varför långsmala åsgravar bildats. Området ligger i höjd med högsta kustlinjen och är bevuxet med ris- och mossrika barrblandskogar. Värdet är i främst geologiskt varför det är viktigt att schaktningar och markberedningar inte sker i området. Skogstypen har också ett visst värde för friluftslivet. (Delar av området ligger i Nybro kommun).

FANKETORP (NRO 08-N108) Välbevarat odlingslandskap i det inre av Ryssby sockens skogsbygd. Naturen är variationsrik med hagmarker, gammal åkermark med odlingsrösem, mossar och sankmarker. Markerna har mycket rik flora, bland annat den enda idag kända förekomsten av brudsporre i Kalmar kommun.

HOSSMO - BOTTORPSKUSTEN (NRO 08-N046) Kustområde med framträdande exempel på strandängar och strandnära öppna betesmarker i lång kontinuerlig hävd. Vegetationstyperna är havsstrandängar, fuktängar, torrängar och hagmarker. Området är ogödslat och är ett av kommunens mest värdefulla fågelområden. Fortsatt betesdrift är nödvändigt då igenväxning skulle skada naturvärdena. STYVATORPETS - BOKATORPETS ÅSNÄT (NRO 08-N048) Området är beläget strax ovan högsta kustlinjen och har mycket välutbildade och vidsträckta åsnät, där åsryggarna på sina ställen är mer än tio meter höga. Området har inte utsatts för täktverksamhet i modern tid. SÖDRA KALMARS MORÄNSKÄRGÅRD (NRO 08- N050) Värnanäsområdet utgör, tillsammans med Örarevet i Torsås kommun, den kanske mest representativa och mångformiga delen av södra Kalmarsundskusten. Området är ekologiskt och upplevelsemässigt mycket betydelsefullt på grund av sin komplexa natur.

SAVERYD (NRO 08-N109) Välbevarat odlingslandskap i det inre av Ryssby sockens skogsbygd. med bland annat hagmarker med stora ekar och rik flora. BJÖRNÖ (NRO 08- N110) Herrgårdspräglat kulturlandskap med ekhagar och havsstrandängar. Björnö gård har medeltida anor och gården har långt in i historisk tid varit sätesgård för adelssläkter vilka påverkat traktens näringsliv och utveckling under flera hundra år. Kustområdet är förhållandevis glesbebyggt. HORSÖ – VÄRSNÄS ( NRO 08- N111) Välbevarat odlingslandskap med stora ekhagar och havsstrandängar. Området har mycket rik insektsfauna, framför allt med vedskalbaggar knutna till gammal ek samt därtill en rik lavflora. KARNABERGS BLOCKSTAPEL ( NRO 08- N112) Området har en stor ansamling av flyttblock.

Örarevet är en starkt svallad rullstensås som höjer sig ur sundet. Värnanäs domineras av lövskogar med bland annat bok och åldrig ek av stort entomologiskt och botaniskt intresse. Moränskärgården hyser ett rikt fågelliv, och på Svartö finns en mycket stor koloni av mellanskarv samt en rik förekomst av knubbsäl. Synnerligen tilltalande landskapsbild. Svartö ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

161

ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap

foto: Malin Gustavsson

TIO NATURA 2000-OMRÅDEN I KALMAR KOMMUN Så kallade Natura 2000-områden är riksintressen och bestämmelser om dessa finns i miljöbalken 7 kap 27—28 §§. Natura 2000 är fastställda av EU och är tillsammans ett europeiskt nätverk av särskilt värdefulla miljöer som är värda att bevara. Syftet är att djurs och växters naturliga livsmiljöer inte ska förstöras och att den biologiska mångfalden ska bevaras och utökas. För Natura 2000-områden finns upprättade handlingsplaner med information om dess värden och skötsel. Se Länsstyrelsens webbplats för mer information.

VÄRNANÄS NATURRESERVAT Det är reservatsbildning på gång i Värnanäs. Syftet med reservatet är att bevara och återskapa ett traditionellt hävdat landskap med värdefulla livsmiljöer. Kalmar kommun är angelägen om både områdets naturvärden såväl som driften av Värnanäs som jordbruk och därför positiv till naturreservat Värnanäs under förutsättning att driftsekonomi och djurhållning motsvarar föreslagen skötselplans krav.

I Kalmar kommun finns tio Natura 2000-områden och dessa finns redovisade på kartan på motstående sida. ÅTTA NATURRESERVAT I KOMMUNEN I kommunen finns åtta naturreservat vilka redovisas på samma karta som Natura 2000-områdena. Mer information om dessa finns också på länsstyrelsens webbplats om skyddad natur.

162

På intilliggande karta syns förslag på gräns för Värnanäs reservatsområde som samtidigt möjliggör att tillräckligt stor driftenhet säkerställs på gården.

 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen



Ka lm

ar s

un ds

le d

Byängen

Brännebacke



Lilla Sand Rastpl.

 Brännan

Gloen

Konäset Horsö

Söderudd

Bekr

  

Rastplats

kläpp

Millenäs

  Ê Ú

Stångskär

Gåseskär Hästholmarna

K alm

Törnkläppen

L. Fåraholm

ars .

Molins kläpp N. Fåraholmskläppen

Enholmen Gullkastholmen

n led e

Ê Ú

Korsnäskläppen

Kalkskär

V. Fåraholmskläppen

Gräskläppen

St. Fåraholmen Dösjöholmen

Ê Ú



Buskasillaskär Uttergrunden Sillaskärskläppen

Flintholmarna Djupvarpsören

Ê Ú

Slätsillaskär

Måsgrundet

Gästgivaregården

 Gransö

Ekholmen

Teckenförklaring

Pungaskär Enholmen

Törnholmen

Gulahall Båtkläppen

Fågelskyddsområde

Norra Sandholmen

naturreservat

Ê Ú 

Runnö

Stuvenäs

Värnanäs skärgårds

Föreslaget område till naturreservat för Värnanäs

Maskläppen

Ante

Fågelskyddsområde



Holländska kyrkogården Svartö

Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning

Sälskyddsområde

200

400

800 m

ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

foto: Malin Gustavsson

164

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

• Bidra till biologisk mångfald i kommunens naturvårdsarbete. Uppmärksamma biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden och uppfyllandet av miljömålet om ett rikt växt- och djurliv. • Verka för att naturmiljöer som har höga rekreationsvärden och är värdefulla för friluftslivet eller som närrekreationsområden består och utvecklas. • Verka för att ängs- och hagmarker samt betade strandängar och kustnära betesmarker fortsatt hävdas. Uppmärksamma eklandskapen som en särskild resurs både för biologisk mångfald och för friluftslivet. • Verka för att jordbruket blir långsiktigt hållbart och bidrar till biologisk mångfald. FÖR RIKSINTRESSEN NATURVÅRD GÄLLER UTÖVER OVAN ÄVEN: • Bidra till att prioritera säkerställande av de riksintressen som inte redan har ett fullgott skydd, till exempel som naturreservat eller genom naturvårdsavtal med markägare. • Verka för att ingrepp inte sker i orörda våtmarker, kärr och mossar, som fungerar som filter för kväve och fosfor eller i övriga ekologiskt känsliga områden vars hydrologiska funktion är viktig. • Verka för att områden med vetenskapligt geologiskt intressanta formationer fortsatt bevaras och att användningen av naturgrus minskar och ersätts med förnybart material.

1. Ljungbyån (SE0330232)

Bevarandesyfte: Att bevara områdets särpräglade och variationsrika vattenmiljöer som bl.a. hyser sällsynta biotoper som kvillsystem och gör området till en viktig livsmiljö för flera hotade eller sårbara arter, till exempel hårklomossa.

2. Björnö (SE0330099)

Bevarandesyfte: Att bevara det herrgårdspräglade landskapet runt Björnö med dess strandnära hävdade marker och rika lövhagar samt de arter som är knutna till dessa miljöer, speciellt flera hotade vedlevande insekter.

1. Ljungbyån

2. Björnö

3. Lindö (SE0330068)

5. HorsöVärsnäs

Bevarandesyfte: Att bevara och utveckla de höga naturvärdena som finns knutna till områdets betesmark, ädellövskog och kärr samt till öar, skär och grunda havsområden.

3. Lindö

4. Korsgårdens biotopskyddsområde

4. Korsgårdens biotopskyddsområde (SE0330216)

Bevarandesyfte: Att bevara naturskogsartad barrblandskog i dess naturliga tillstånd med de strukturer, funktioner, processer, djuroch växtarter som hör till denna biotop.

7. Bottorpskusten

6. Stackmossens biotopskyddsområde 8. Värnanäs

9. Värnanäs skärgård

5. Horsö-Värsnäs (SE0330158)

Bevarandesyfte: Att bevara och utveckla de höga naturvärdena som finns knutna till områdets betesmark, ädellövskog och kärr samt till öar, skär och grunda havsområden.

10. Örarevet

5 000

10 000

20 000 Meter 1:180 000

6. Stackmossens biotopskyddsområde (SE0330215) Bevarandesyfte: Bevara naturtypen Västlig Taiga med dess dynamik, processer och strukturer samt typiska arter.

7. Bottorpskusten (SE0330214)

Bevarandesyfte: Att vårda och bevara områdets artrika betesmarker med dess växt- och djurarter.

8. Värnanäs (SE0330217)

Bevarandesyfte: Att bevara och utveckla betesmarker med ingående naturtyper och dess typiska arter.

9. Värnanäs skärgård (SE0330123)

10. Örarevet (SE0330032)

Bevarandesyfte: Att skydda och bevara moränskärgården samt den marina miljön med dess naturliga vegetation och djurliv. Samt att skydda en av Östersjöns viktigaste reproduktionslokaler för knubbsäl.

Bevarandesyfte: Att skydda och bevara ett ur ett geologiskt synvinkel intressant åsbildning med tillhörande moränskärgård med dess öppna betespräglade karaktär och dess vattenmiljö.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

165

ALLMÄNNA INTRESSEN rekreation, friluftsliv och turism

NATUR & KULTUR SOM UTVECKLINGSPOTENTIAL Friluftsliv definieras som vistelse utomhus i naturoch kulturlandskapet för välbefinnande och upplevelser utan krav på särskilda anläggningar. Det kan vara promenader, vandring, cykelturer, fiske, fågelskådning med mera. Det rörliga friluftslivet förknippas oftast med strövande i skog och mark inom ramen för allemansrätten. Rekreation däremot är ett vidare begrepp som förutom friluftsliv och avkoppling kan vara verksamheter som kräver anläggningar till exempel motionsspår, golf, ridning, kanoting. Friluftslivet som allmänt intresse spänner över flera olika politikområden. Förutom naturoch kulturvård gäller det exempelvis folkhälsa, pedagogik, regional tillväxt, turism och landsbygdsutveckling. REKREATION BRA FÖR HÄLSAN Rekreationens positiva hälsoeffekter har stor betydelse såväl för den enskilda människan som för samhället i stort. Rekreation kan utövas på egen hand eller i organiserad form. Grundläggande är att mångfalden av möjliga aktiviteter ger utrymme för ett personligt val. Det är ett ansvar för såväl kommunen som friluftslivets organisationer att inom sina olika verksamheter stimulera och förbättra möjligheterna för rekreation. Den tätortsnära naturen är särskilt värdefull för den vardagliga rekreationen. Kommunen har ett ansvar att utveckla den tätortsnära naturen så att det finns lättillgängliga promenadstråk där alla kan uppleva naturens och årstidernas växlingar Kommunen och staden är rik på kustnära skärgårdsnatur och områden med fantastiska möjligheter för bad och rekreation. En del av områdena är mer intressanta för den lokala befolkningens rekreation medan andra även är intressanta besöksmål för omgivande kommuners invånare. Ytterligare andra områden lockar långväga besökare som kommer från hela landet eller utanför Sveriges gränser.

166

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

INGA RIKSINTRESSEN FÖR FRILUFTSLIV I KOMMUNEN Det finns inga utpekade riksintressen för friluftsliv i kommunen. I miljöbalkens 3 kapitel, §6 uppmärksammas dock områden som har betydelse för friluftslivet och det sägs bland annat att behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas.

LÄNGS KALMARS KUST FINNS ÄNNU NATURSKÖNA KULTUR& NATURMILJÖER MED GAMLA GÅRDSBILDNINGAR, RADBYAR, ÅLDERDOMLIGT BETADE ÄNGSOCH HAGMARKER, BJÖRK OCH EKHAGAR OCH STRANDÄNGAR Kust- och skärgårdsmiljöerna i Kalmar kommun är inte lika exploaterade som på syd- eller västkusten. Här finns ännu natursköna kulturoch naturmiljöer med gamla gårdsbildningar, radbyar, ålderdomligt betade ängs- och hagmarker, björk och ekhagar och strandängar. Många av dessa kan utvecklas mer för friluftsliv och för landsbygdsturism. Det öppna storgodslandskapet, unikt i Småland, möter havet och skärgården i öster och de djupa skogarna i väster. Flera av områdena utmed kusten är klassade som riksintressen för naturvård och/eller kulturmiljö. Unika fågel- och sälområden finns, attraktiva för fågelskådning och safariverksamhet.

Åarna har potential att utvecklas för ett bredare friluftsliv med paddling och vandringsleder samt fritidsfiske. De unika försvarskyrkorna och övriga gamla försvarsanläggningar som finns i kommunen samt kustridareväg och pilgrimsled vittnar om en spännande historia före Kalmar blev Kalmar. Flera mindre hamnar finns också som kan göras mer attraktiva för båtturister. Det förhållandevis flacka landskapet som genomkorsas av ett ganska finmaskigt nät av mindre vägar med mycket lite trafik, ger goda förutsättningar för att utveckla olika former av cykelturism mellan olika besöksmål.

UTVECKLING AV FRILLUFTSLIV OCH LANDSBYGDSTURISM KRÄVER SAMVERKAN MELLAN LOKALA FÖRENINGS- OCH NÄRINGSVERKSAMHETER, PRIVATPERSONER OCH KOMMUNEN En utveckling av såväl möjligheterna för mer frilluftsliv som för landsbygdsturism kräver samverkan mellan lokala förenings-och näringsverksamheter, privatpersoner med flera och kommunen. Gårdsförsäljning, lokal matkultur, bed & breakfast är verksamheter som ännu är i sin linda, men som kan utvecklas genom samordnad marknadsföring, liknande den som kommunen arbetar med för Kalmar stad.

Här nämns några friluftsområden som är särskilt viktiga för kommuninvånarna. Stensö, cirka 2,5 kilometer söder om centrala Kalmar, är ett av Kalmars mest folkkära fritidsområde. Här finns en fyrstjärnig camping, övernattningsstugor, friluftsbad, café och restaurang, motionsslingor, bangolf och en värdefull natur. Skälby är ett av Kalmars många välbesökta grönområden mitt i staden. 4H-gårdens alla djur och de välbevarade byggnaderna visar lantgårdens gamla atmosfär. Området är barnvänligt, fritt från trafik och sedan 2012 finns kommunens största lekplats här. Skälbyområdet har även höga naturvärden främst knutna till ekskogsmiljöer och torrängar. Värsnäs är naturreservat och kan sägas omgärda Kalmar golfklubbs 36-håls golfbana. Även Svinö är naturreservat och har genom sina stora sammanhängande områden med kustnära skog, ängs och hagmarker en stor potential för det rörliga friluftslivet.

BYARNAS GRÖNOMRÅDEN Lokala fritids- och friluftsanläggningar, till exempel motionsslingor med elljus och bad finns beskriva i avsnittet om Möre. Här ska också tilläggas Ljungnäs och kustområdet en bit söder om. Ljungnäs ägs av kommunen och här finns båthamn, badplatser, vandringsleder och en större villa tillgänglig för organiserad friluftsverksamhet.

STADENS GRÖNOMRÅDEN En kort beskrivning av stadens gröna rum finns bland annat i avsnittet Blå och gröna strukturer. Här beskrivs områdena mellan Värsnäs friluftsområde utmed den norra kusten till Stensö och Kalmar Dämme i söder. Information och vägvisning med kartor till kommunens alla idrotts- och fritidsanläggningar, friluftsbad, camping, fiske och kanotuthyrning, ridsportanläggningar med mera är enklast att finna på kommunens webbplats www.kalmar.se/turism/aktiviteter. Kommunens strategier för utveckling av parker och rekreationsområden finns beskriven i Grönstrukturplanen, antagen 2011. foto: Kalmar kommun

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

167

ALLMÄNNA INTRESSEN rekreation, friluftsliv och turism

Anläggningar för rekreation och turism finns normalt att söka på kommunens turistbyrå och även på kommunens webbplats. I översiktsplanen tas upp sådana verksamheter och anläggningar som har betydelse för mark- och vattenanvändningen och därför kräver ytor av något slag. ÖVERNATTNING, LOGI Besökande personer kan hitta möjligheter att övernatta på stadens hotell, vandrarhem och bad and breakfast. Stensö camping, Rafshagsudden, Kolbodabadens turistoch konferensanläggning, Vita Sand samt Enerevet är de största campingplatserna i kommunen. Stugor för uthyrning finns ibland på campingplatserna men privat stuguthyrning på landsbygden är ett koncept som borde kunna utvecklas mer, i synnerhet för att göra landsbygdsturism mer attraktiv. Efterfrågan på parkering för husbilar har ökat och det behövs en policy för hur dessa önskemål kan tillgodoses både i staden och på landsbygden. VANDRINGSLEDER Den största vandringsleden i kommunen är Kalmarsundsleden (delvis kallad Möreleden) och den följer hela kommunens kust och fortsätter in i Mönsterås respektive Torsås kommuner (kallas Torsåsleden i Torsås kommun). Vandringsleden är totalt mer än 200 kilometer lång och följer gamla landsvägssträckningar, banvallar, byvägar och kustridarevägar. Den går genom natursköna och kulturhistoriskt intressanta landskap nära kusten exempelvis Bottorpsängarna. Informationsmaterialet om denna led behöver uppdateras utifrån ett besöksperspektiv. En ny broschyr håller på att tas fram i samarbete med Mönsterås och Torsås kommuner. Spåren av de historiska pilgrimslederna från kustlandet i Hagby och Kolboda mot Ljungbyholm och Trekanten samt från Tvärskog till Sankt Sigfrid i Nybro kommun kan också utvecklas till intressanta vandringsleder. CYKELVÄGAR Cykelvägar, som iordningsställts på landsbygden, är oftast avsedda för att kunna cykla mellan tätorterna och in till staden, till exempel den från Kalmar centrum via Kalmar Dämme och vidare till Rinkabyholm och Ljungbyholm. Cykelleden

168

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

går på gammal järnvägsvall och lämpar sig också ypperligt för rekreation och cykelturism. På vissa sträckor i de kustnära områdena sammanfaller cykellederna med vandringslederna. Den så kallade Sverigeleden ansluter från Öland till Kalmar via Ölandsbron. Genom staden följer den befintliga cykelvägar och vidare västerut mot Smedby, Trekanten, Nybro och vidare. I avsnitten Mer Stadsliv och Mer Möre tas utvecklingsmöjligheterna för cykel upp. BADPLATSER Skärgården och kusten bjuder på en mängd badplatser. Nedan följer en uppräkning av de största, det vill säga de som har information på webbplatsen och där det finns någon form av service, såsom toaletter och livräddningsbojar. Från norr till söder: Ljungnäs, Enervet, Rafshagen, Värnäs, Koudden, Norrlidsbadet, Bergavik, Jutnabben, Svinö, Talludden, Kindbergs udde (Ängö), Kattrumpan, Kalmarsundsparken, Långviken, Långviksbadet, Stensö udde, Ekö, Vita sand, Kolbodabadet, Ekenäs. Utomhusbassäng finns i Påryd och i Kalmar finns ett kallbadhus. Eftersom kusten oftast är grund och det på flera ställen finns mycket vass behövs insatser för att underhålla och iordningsställa fler badplatser. Tillgängligheten i form av vägar och parkering vid badplatserna måste då också lösas. BÅTLIV Kommunens kuststräcka är cirka 200 kilometer lång och ger mycket goda möjligheter för ett rikt båtliv. Under sommarhalvåret besöks hamnanläggningar med Kalmar gästhamn i spetsen, av ett stort antal båtturister, både svenska och utländska. De stora satsningarna som under senare år gjorts i och i anslutning till gästhamnen har blivit mycket uppskattade. Mindre fritidsbåthamnar finns i Ljungnäs, Skäggenäs, Bottorp med sitt lilla fiskeläge, Kolboda gamla skuthamn samt Ekenäs tidigare varvsröresle. Det finns stora förutsättningar att göra dessa båthamnar mer besöksvänliga och attraktiva, till exempel med informationstavlor som visar lämpliga dagsutfärder till närliggande naturoch kulturmiljöer. En möjlighet till utveckling vore att ha cykeluthyrning i hamnarna. KANOT OCH RODD Kalmar kanotklubb har sin verksamhet vid Ekudden i sydöstra delen av Tallhagen. Här finns klubbhus och kanotförvaring. Kalmar Roddklubb bedriver sin verksamhet, med klubb- och

båthus, vid Fredriksskans idrottsplats. Vattnet och strömmarna i staden, liksom åarna på landsbygden, är väl ägnade och därför bör denna sport bör ges uppmärksamhet i stadsplaneringen.

möjlighet att rida. Ridsporten kräver både stall, ridhus med tillhörande paddock samt ridvägar. Lokalisering av ridanläggningar kräver skyddsavstånd, se vidare i MKB:n.

GOLF Golf kräver ytmässigt stora arealer till sina banor. Golfsporten har många utövare, inte minst äldre personer, och har på så vis betydelse för hälsa och välbefinnande. Om golfbanorna utformas på rätt sätt kan de få en betydelse för att bevara och öka den biologiska mångfalden. Utöver Kalmar golfklubbs 36 hålsbana vid Värsnäs finns också en så kallad pay- and playbana Binga Golf vid Hossmo. Översiktsplanen tar inte upp förslag till några nya golfbanor, men det bör finnas möjligheter för viss expansion vid de befintliga banorna.

Ridning är generellt tillåten på bilvägar, men inte på gång- och cykelvägar. Särskilda ridvägar kan bara skapas med markägarnas tillstånd (avtal) och säkra korsningar eller passager vid exempelvis allmänna trafikerade vägar måste då också lösas. Översiktsplanen pekar inte ut några särskilda platser för ridhus eller för utökad ridsport. Idag finns denna verksamhet vid Svensknabben, Törnerum, söder Ljungnäs inom kommunens norra kuststräcka, samt Barkestorp i Smedby. Lokaliseringen av ridsporten vid Svensknabben utreds med avseende på närheten mellan bostäder och befintlig anläggning.

ORIENTERING Orientering kräver inte stora anläggningar, men behöver alltid markägarnas tillstånd för större aktiviteter och tävlingar, vilka ibland kan medföra ett visst slitage på naturen. Kalmar orienteringsklubb har sin klubbstuga i Ingestorp i Västra staden. Här finns också elljusspår och vid tillfällen preparerade skidspår.

SKJUTBANOR Befintliga skjutbanor finns vid Skogstorp, Kläckeberga och cirka fem kilometer nordväst om Läckeby intill väg 125. Vid dessa bedrivs främst övningskytte för jakt och viss tävlingsskytte (lerduvor, skeet och liknande). Pistolskyttebana finns också vid Skälby.

FRITIDSFISKE Fritidsfiske är en av de största fritidssysselsättningarna i Sverige och så även i Kalmar. Kust- och havsfisket kan bedrivas fritt av alla med handredskap (dock ej nät eller andra mängdfångande redskap) på allmänt vatten ut till 300 meter utanför fastlandet eller ö av minst 100 meters längd. Fritidsfisket vid kusten består numera främst av gädda och abborre. Sötvattensfiske omfattas främst av flugfiske efter ädelfisk i Ljungbyån och Hagbyån, men också i Snärjebäcken och Halltorpsån. Fiske i sötvattenområden kräver fiskekort. Fritidsfiske är en stor potential i utveckling av landsbygdsturismen. Småskalig fisketurism bör kunna utvecklas i Ljungbyån och i Hagbyån och gärna då i kombination med att det finns stugor att hyra, till exempel bondgårdssemester eller Bed and Breakfast. RIDSPORT Kalmar har en travbana som är godkänd för nationella tävlingar med särskild veterinärverksamhet i anslutning till denna. Ridsporten är av stor betydelse i kommunen. Människor som vill ha boende med möjlighet att hålla hästar, så kallade hästgårdar, är ständigt efterfrågat, liksom ungdomar som vill ha

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Ställningstagandena om Blå och gröna strukturer i avsnittet Mer Stadsliv är giltiga även här. • Verka för en aktiv planering för att stärka besöksnäringen på landsbygden i samverkan med olika aktörer; näringsliv, angränsande kommuner, länsstyrelser och regionförbund. • Öka informationsinsatserna och kunskapsförmedlingen om olika attraktioner och besöksmål inom naturoch kulturmiljöer i kommunen, särskilt de som är av riksintresse. • Särskilt uppmärksamma anläggningar eller anordningar som ökar möjligheten för friluftsliv och rekreation vid Kalmarsund och vattnet.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

169

ALLMÄNNA INTRESSEN vatten

VIKTIG ROLL I PLANERINGEN Framöver kommer allt vatten att få en ännu mera framträdande roll i kommunal planering. Avsnittet om vatten i kommunens översiktsplan behandlar en liten del av allt som kan sägas om vatten. Kommunens intentioner är att ta fram en VA-plan som tematiskt tillägg till översiktsplanen för att ge en samlad syn på vatten och ge underlag för planering och handläggning, bidra till mellankommunal samverkan, öka miljötänkandet, främja vattendirektivets god vattenstatus och vattentillgångar samt säkerställa god hushållning med mera. Läs mer om kommunens vattenarbete i Miljökonsekvensbeskrivningen, tema 1 (sid 26-27). VATTENDIREKTIV OCH ANNAN STYRNING Målet med EU:s ramdirektiv för vatten är att förebygga försämring samt att skydda och förbättra yt- och grundvatten inom hela Europeiska unionen. Inom 15 år från det att direktivet trätt i kraft ska god kvantitativ och kemisk kvalitet för grundvatten ha uppnåtts. EU har skapat en enhetlig lagstiftning för hur medlemsländerna ska skydda och kontrollera kvaliteten på sina vattenresurser. Det kallas Vattendirektivet och det omfattar yt-, kust- och grundvatten. Miljökvalitetsnormen (MKN) innebär i korthet att tillståndet i vatten inte får försämras och att allt grundvatten, sjöar och vattendrag ska uppnå god status enligt vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Regleras i både plan- och bygglagen och i miljöbalken. MKN formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns MKN för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Strandskydd Strandzonen, övergången mellan land och vatten, ger utrymme för en mängd olika miljöer där strandnära växter- och djur lever.

170

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

Strandzoner fungerar som spridningskorridorer och är tillflyktsort för många arter. Generellt gäller det generella strandskyddet om 100 meter. Bestämmelserna finns i miljöbalken och har ett syfte att trygga förutsättningar för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurliv.

KOMMUNALA DOKUMENT 1. Dagvattenpolicy 2. VA-plan 3. »God vattenstatus i Kalmar kommun år 2015« 4. Kalmarsundskommissionens slutrapport 5. Policy för enskilda avlopp 6. Naturvårdsprogram för Kalmar kommun, Mål och åtgärdsförslag 1997 TEMATISKT TILLÄGG OM VATTEN Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att öka kunskapen om vattnets betydelse bör riktlinjer för att säkerställa en långsiktig vattenförsörjning tas fram och lyftas in i kommunens tematiska tillägg till översiktsplanen, VA-Planen, och även beaktas i detaljplaner och fördjupade översiktsplaner. För detta krävs en god planering inte bara inom den egna kommunen utan även regionalt. Genom att upprätta vattenförsörjningsplaner med skyddsbestämmelser för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter följer kommunen de miljömål som beslutats. VATTENSKYDDSOMRÅDEN FÖR ATT SKYDDA DRICKSVATTNET Vattenskyddsområden upprättas med syftet att minimera riskerna för negativ påverkan på vattenkvaliteten inom områden som används eller planeras att användas som vattentäkter för kommunal eller annan mer omfattande dricksvattenförsörjning. I Kalmar kommun finns i dag nio olika vattenskyddsområden fastställda, (se karta Vattenskyddsområden) de ses regelbundet över. Nya eller utvidgade vattenskyddsområden kan komma att aktualiseras för stora delar av Nybroåsen med närliggande tillrinningsområden samt för reservtäkt vid Påryd.

Rockneby

Läckeby

Lindsdal

Vattenskydd, fastställda Trekanten

Kalmar

Smedby

RinkabyholmBoholmarna Dunö Ljungbyholm Tvärskog

FINNS FLERA RESERVVATTENTÄKTER I kommunen finns ett flertal gamla vattentäkter som tagits ur drift. De är reservkapacitet vid ett eventuellt stort avbrott eller stor störning i den ordinarie råvattenförsörjningen. Flera reservvattentäkter kräver åtgärder i någon form innan de kan tas i bruk. Vattnet kan ha smärre kvalitativa brister men är acceptabelt att använda och ett viktigt tillskott vid svåra påfrestningar. För användning som dricksvatten krävs dock att kvaliteten på vattnet ska uppfylla gällande lagkrav. För reservtäkterna i Trekanten och Tvärskog finns skyddsområden med föreskrifter medan täkten i Hagby ligger inom skyddsområdet för Stenkällans vattentäkt. För övriga reservvattentäkter, inom schablonmässigt redovisad zon, ska säkerheten för vattenkvaliteten runt uttagsbrunnarna beaktas vid all samhällsplanering och verksamhet. VERKSAMHETER FÅR INTE RISKERA VATTENKVALITETEN Verksamheter som bör minimeras eller helt undvikas inom känsliga vattenområden är till exempel transporter av farligt gods, upplag av petroleumprodukter eller miljöfarliga ämnen, materialtäkter, bekämpningsmedelsspridning, avloppshantering och gödselhantering. Frågor som bör beaktas är om det finns konflikter mellan olika intresseområden som rör vatten är om det finns risker för sabotage på vattenverk eller hur lakvatten från deponier ska hanteras. Andra frågor är risker med industriell eller verksamhetsbaserd användning av vatten och hur grundvattennivåer kan upprätthållas, risk för vattenbrist, saltvatteninträngning eller radon i dricksvatten med mera.

Vassmolösa

Påryd

Hagby

Halltorp

Teckenförklaring Fastställda Vattenskyddsområden

Rockneby

Lindsdal

Trekanten

Kalmar

Smedby

GRUNDVATTENET GER OSS DRICKSVATTEN Grundvatten ska ge oss en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samtidigt som det ska bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. För att kunna skydda grundvattnet från alltför stora vattenuttag och påverkan från olika verksamheter behövs betydligt mer kunskap om grundvattnet, framför allt vad gäller enskilda brunnar. Största åsområdet, Nybroåsen, har mycket stor betydelse för regionens vattenförsörjning. Åsens naturliga grundvatten räcker inte till utan förstärks genom infiltration av ytvatten från den närbelägna Hagbyån. Kommunala grundvattentäkter finns även vid Halltorp. Inom fastställda skyddsområden ska vattenförsörjningsintresset prioriteras mycket högt.

Läckeby

Vattenskydd, intresseområde

RinkabyholmBoholmarna Dunö Ljungbyholm Tvärskog

Vassmolösa

Påryd

Hagby

Halltorp

Teckenförklaring Intresseområde Högsta Prioritet Intresseområde

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

171

ALLMÄNNA INTRESSEN vatten

YTVATTEN, SJÖAR OCH VATTENDRAG ÄR OCKSÅ EN DEL AV DRICKSVATTNET För att kunna behålla sjöars och vattendrags stora betydelse för växt- och djurlivet måste de beaktas i samhällsplaneringen. Enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag måste insatserna förstärkas för att målen med att behålla naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska nås samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Vi behöver mer kunskap både när det gäller undervattensmiljöerna och områdena i närheten av vattendragen. Åarna för med sig de föroreningar som utlakas från omgivande marker. Kalmar kommun har en stor jordbruksbygd som bidrar till att ge åarna ett högt näringsinnehåll. Kalmar kommun är en sjöfattig kommun och de sjöar som finns är små. De tre sjöar eller sjösystem i kommunen som finns är Skärvsjösjön, Ugglebosjön och Vänsjösjön. Den totala sjöarean är 73,5 hektar, vilket endast är 0,06 procent av kommunens totala yta. Dessa sjöar ligger inom ett omtyckt friluftsområde med vandringsled. Sjöarna används också flitigt för fritidsfiske.

vet i flera av vattendragen påverkade av att det finns vandringshinder exempelvis i form av dammar. Det finns dålig kunskap om olika typer av miljögifter och tungmetaller i våra vatten. Länsstyrelsen har tagit fram flera olika vägledande dokument, biotopkartering, information om åars bottenfauna samt el och nätprovfiske i kommunens vattendrag.7 Nävraån Ån startar och rinner genom skogs- och jordbruksmark i Mönsterås och mynnar i Kalmar kommun. Ån är troligen påverkad av övergödning från jordbruk, enskilda avlopp, skogsbruk och miljögifter. Möjliga åtgärder kan vara att skapa våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp.

Våtmarker spelar stor roll för möjligheten att ta hand om vatten Dikning, kulvertering av vattendrag och sänkning av sjöar har skett i mycket stor omfattning genom tiderna. Våtmarker har funnits som ett naturligt inslag i skogs- och jordbruksmarker. Att anlägga dammar och återskapa våtmarker har blivit populärt och har många positiva effekter. Transporter av närsalter och organiskt material går fort ut i den slutliga recipienten, Östersjön. Våtmarker reducerar näring och fungerar som utjämningsmagasin vid kraftiga regn och översvämningar. Dessutom främjar våtmarker och småvatten naturvärden och bidrar till att bland annat fågel, grod- och kräldjur ökar vilket i sin tur gynnar friluftslivet. TIO STÖRRE ÅAR RINNER I KOMMUNEN Det finns totalt 10 större vattendrag som rinner genom kommunen. De flesta börjar sin färd i smålandskogarna för att sedan rinna genom jordbruksmark i Kalmar och slutligen mynna i Kalmarsund. I källområdena är flera av åarna påverkade av försurning. När åarna övergår i jordbrukslandskapet uppstår i många fall problem med övergödning. De gödande ämnena rinner ut i Kalmarsund och påverkar även där. Dessutom är li-

172

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

foto: Kalmar kommun

foto: Malin Gustavsson

7 För MKN status se Miljökonsekvensbeskrivning tema 1

Snärjebäcken Bäcken startar kring Stensjön i Nybro kommun och rinner genom ett kulturlandskap med höga naturvärden mot Kalmar kommun och mynnar strax norr om Säggenäshalvön. Bäcken kantas av våtmarker, betesmarker och mindre sumpskogar. Bäcken är påverkad av försurning, miljögifter och övergödning längre nedströms. I år finns vandringshinder för fisk. Möjliga åtgärder kan vara våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. Kalmar stad med omnejd Avrinningsområdet ligger mellan Snärjebäcken i norr och Ljungbyån i söder. Det sträcker sig från skogarna i Nybro till jordbruksslätten i Kalmar. Inom avrinningsområdet finns flera mindre vattendrag bland annat Åbyån, Surrebäcken, Kläckebergabäcken och Törnebybäcken. Vattendragen är påverkade av övergödning, miljögifter och fysiska förändringar samt vandringshinder för fisk. Det krävs kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med vattenkvalitetsproblemen. Möjliga åtgärder är våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden, bättre dagvattenrening och hantering samt ombyggnad av enskilda avlopp. Ljungbyån Ljungbån är kommunens största å och startar i de västra delarna av Nybro kommun och mynnar i Kalmarsund i höjd med Hossmo. Ån rinner i huvudsak genom odlingsbygd. Ån är påverkad av miljögifter, försurning och vandringshinder för fisk. Ån påverkar främst Kalmarsund med övergödande ämnen och möjliga åtgärder kan vara våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. Hagbyån Hagbyån sträcker sig från Emmaboda kommun till Kalmarsund och mynnar i höjd med Kolboda Det finns problem med miljögifter (kvicksilver), försurning, fysiska förändringar, övergödning och vandringshinder för fisk. Möjliga åtgärder kan vara våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. Halltorpsån Halltorpsån sträcker sig från de sydöstra delen av Emmaboda kommun och södra delen av Nybro kommun och mynnar i

Värnanäs. Ån är påverkad av miljögifter, försurning och övergödning och fysiska förändringar. Kalmar kommun kalkar ån vid Skärvsjö. Möjliga åtgärder kan vara att skapa våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. Bruatorpsån Bruatorpsån sträcker sig från Påryd i norr till Blekinge län i söder. Avrinningsområdet består av skogs- och jordbruksmark och ligger till största del ligger i Torsås kommun. Glasholmsån är ett biflöde av Bruatorpsåns avrinningsområde. Den ligger till viss del i Kalmar kommun. Ån är påverkad av övergödning, miljögifter (kvicksilver), försurning och vandringshinder för fisk. Möjliga åtgärder kan vara att anlägga våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. LÅNG KUSTSTRÄCKA Kalmar län har den längsta kuststräckan av alla län i Sverige. Kusten som är flack och består av blockfattig morän som sträcker sig från Loftahammar i norr till Brömsebro i söder. Fågelvägen är det 16 mil. Dessutom ingår skärgårdarna med tusentals öar i Tjust, Misterhult, Oskarshamn och Kalmarsund. I delar av kustzonen råder ett exploateringstryck samtidigt som miljön är känslig för alltför stort nyttjande av de resurser som finns där. Att samtidigt både kunna utveckla kust- och skärgårdsområdet på ett hållbart sätt och behålla den höga biologiska mångfalden och de stora naturoch kulturvärden, är en utmaning. ALLT KUSTVATTEN I KALMAR KOMMUN LIGGER I RISKZONEN FÖR ÖVERGÖDNING Medvetna miljösatsningar görs för att minska övergödningen av hav, sjöar och vattendrag. Exempelvis utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, våtmarker, musselodling, kvävemurar, fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden, dagvattenrening och ombyggnad av enskilda avlopp. Kunskaperna om miljögifter är än så långe för små för att kunna ge generella rekommendationer. Vid exploatering av kustnära områden bör det ske en prioritering av vattenkvalitetsaspekter. Ett antal åtgärder genomförs eller håller på att genomföras i kommunen till exempel latrintömningsstatioÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

173

ALLMÄNNA INTRESSEN vatten

ner och båtbottentvättar. Kommunen bör ställa högre krav på anlöpande fartyg när det gäller rening av avgaser och dubbelskrov etcetera. VÄRNA OM FISKARS NATURLIGA MILJÖ Vid planering av hamnar samt vid punktutsläpp och båttrafik med mera bör viktiga lek- och uppväxtområde för fisk vara en obligatorisk del av MKB. För att skapa rekryteringsområden för gädda och abborre bör fria vandringsvägar eftersträvas genom att åtgärda vandringshinder samt återskapa öppna vattenspeglar i viktiga rekryteringsområden (efter tillstånd eller samråd enligt miljöbalken). Diskussioner pågår angående uppfödning av fisk för utsättning för att komma till rätta den ekologiska balansen i Östersjön. KONTROLL AV BADVATTEN PÅ STÖRRE BADPLATSER För många människor är en ren och säker strand en av de viktigaste ingredienserna för en riktigt lyckad semester. Kommunen har sedan länge registrerat, övervakat, informerat och rapporterat om badplatserna i kommunerna enligt de föreskrifter som har funnits. Enligt vattendirektivet från 2008 övervakas badvattenkvaliteten på badplatser under badsäsongen. Badplatser med fler än 200 badande per dag ska kontrolleras enligt direktivet. Det innebär provtagning tre till fyra gånger under en förutbestämd badsäsong. Badplatserna är märkta med en EU-flagga som symbol för kvaliteten. Kalmar kommun har sjutton badplatser (tolv badplatser är EU- bad) av skiftande karaktär, kvalitet och storlek. De flesta bad i kommunen och länet har mycket god vattenkvalitet. Kalmar innerstad ska göras badbar. Kommunen fick år 2010 fått medel från EU för att börja förstudier inom projektet Badbart Malmfjärden.

Blå flagg, EU-märkning för god badvattenkvalitet

174

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Prioritera vattenförsörjningsintresset inom fastställda vattenskyddsområden samt prioriterade vattenförsörjningsområden. • Särskilt undersöka hur Tegelvikens reningsverk kan påverkas av klimatförändringar samt hur det skulle kunna anpassas till dem. • Arbeta för en god vattenkvalitet med stöd av Kalmarsundskommissionen. • Hela tillrinningsområdet till tänkbara grundvattenvattentäkter i Nybroåsen är intresseområden och bevarandeområden för vattenförsörjning (se kartor om Vattenskydd, sid 171). • Hela tillrinningsområdet till Hagbyån uppströms mot Väntorp är intresseområde för vattenförsörjning. • Stora delar av Nybroåsens grusformationer är prioriterade vattenförsörjningsområden. • Hagbyån med biflöden samt 100 meter markzon på båda sidor vattendraget med biflöden är prioriterade vattenförsörjningsområden.

avlopp och dagvatten

BRA AVLOPP MINSKAR MILJÖPÅVERKAN DE FLESTA HAR KOMMUNALT AVLOPP Totalt är mer än 90 procent av kommunens invånare anslutna till kommunens avloppsnät, resterande har enskilda avloppsanläggningar. Varje år renas sju miljoner kubikmeter avloppsvatten varav en tredjedel kommer från industrier och allmänna inrättningar. Reningsverket i Tegelviken är i sin helhet byggt på lägre nivå än + 2,5 meter över havets medelvatten nivå. Det gör anläggningen särskilt sårbar för klimatförändringar som stigande havsvattennivåer och kraftigare regn. De kommunala avloppsreningsverken tar huvudsakligen hand om avloppsvatten från staden och byarna medan permanenteller fritidsboende människor i landsbygd vanligtvis har egna anläggningar eller enskilda avlopp. 4 000 HUSHÅLL HAR ENSKILT VATTEN OCH AVLOPP I Kalmar kommun finns cirka 4 000 hushåll som inte är anslutna till det kommunala VA-nätet utan istället har egen vattenbrunn och avloppsanläggning. De enskilda avloppen är av varierande kvalité, allt ifrån direktutsläpp i närmaste å eller dike till avancerade reningsverk. Enskilda avlopp är näst största källan för fosforläckage till kustvattnet, 15 till 20 procent av den fosfor som når södra Kalmarsund kommer från enskilda avlopp. En dålig avloppsrening riskerar även att smutsa ner närliggande vattentäkt (brunn), vilket kan vara direkt hälsoskadligt. Strängare regler har införts vid anläggning av enskilt avlopp, så kallad hög skyddsnivå, beroende på områdets känslighet för övergödning och smittämnen. I Kalmar kommun gäller hög skyddsnivå i områden inom 300 meter från kusten, område inom 100 meter från yt- eller vattendrag som är vattenförande under en betydande del av året, inom primärt vattenskyddsområde och inom område med samlad bebyggelse. Kommunen håller dessutom på med ett arbete och ställer krav på åtgärder på alla bristfälliga avloppsanläggningar vilket beräknas vara klart år 2015. TA HAND OM DAGVATTNET SÅ TIDIGT SOM MÖJLIGT Dagvatten är ett samlingsnamn för bland annat regn-, spol- och smältvatten som rinner från gator, tak, gårdar och grönytor. Enligt tradition har dagvattenhanteringen tidigare i huvudsak bestått i att samla upp och avleda vattnet från bebyggelse för att sedan släppa det orenat ut i en recipient, i form av en å, sjö,

foto: Kalmar kommun

foto: Malin Gustavsson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

175

ALLMÄNNA INTRESSEN avlopp och dagvatten

hav eller grundvatten. Under senare år har kunskapen ökat om att detta inte är någon bra hantering av dagvatten eftersom det genom närsalter och föroreningar hämmar den biologiska mångfalden i våra sjöar och vattendrag samt gör att vattendragen slammar igen. Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD) är en metod för att ta hand om dagvattnet. Exempel på metoder för lokalt omhändertagande är gröna tak, gröna parkeringsytor andra vegetationsytor, dammar, våtmarker med mera. Kalmar kommun har tagit fram en Dagvattenpolicy som ligger till grund hur dagvattenfrågorna ska lösas.

DAGVATTEN ÄR ETT SAMLINGSNAMN FÖR BLAND ANNAT REGN-, SPOL- & SMÄLTVATTEN SOM RINNER FRÅN GATOR, TAK, GÅRDAR OCH GRÖNYTOR Genom att konsekvent arbeta i enlighet med de övergripande målen i dagvattenpolicyn kan dagvattnet hanteras och tas till vara på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt. Målen ska vara vägledande i plan- och bygglovhanteringen samt i förvaltningarnas arbete och syftar till att få ett renare och friskare vatten. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR DAGVATTENHANTERING • Dagvattnet ska ses som en resurs i planering och stadsbyggande. • Dagvattnet ska hanteras säkert för byggnader, övriga anläggningar samt värdefull naturoch kulturmiljö samt för biologisk mångfald. • Dagvattnet ska tas om hand för ett på platsen lämpligt sätt från estetisk, biologisk och säkerhetssynpunkt. • Föroreningar i dagvattnet ska förebyggas och begränsas vid källan. Reningsåtgärder ska sättas in så nära föroreningskällan som möjligt. • Dagvattnets belastning på ledningssystem och recipienter ska minimeras, både vad gäller föroreningar och flöden.

176

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

STÄLLNINGSTAGANDE

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN

• Särskilt undersöka hur reningsverket i Tegelviken kan komma att påverkas av klimatförändringar samt hur det ska anpassas till dem. • Ta fram en kommunal VA plan som tematiskt tillägg till översiktsplanen som omfattar både vatten och avlopp. I denna ska bland annat tas upp: -- Omfattning och utvidgning av det kommunala verksamhetsområdet för VA -- Åtgärdsprogram för utbyte av gamla avloppsledningsrör -- Utbyggnadsplaner och markreservationer för framtida utbyggnad av befintliga reningsverk. Kommunala vattenförsörjningen så att denna blir hållbar och långsiktig -- Vattenskyddsområden med föreskrifter samt identifiera reservvattentäkter • Intensifiera tillsynen av Enskilda avlopp som är bristfälliga så att dessa kan åtgärdas inom en femårsperiod. • Stärka skyddet av prioriterade vattenförsörjningsområden. • Utveckla fler miljöstationer med båtbottentvättar och latrintömningsplatser vid lämpliga gästhamnar och fritidsbåthamnar. • Tillämpa dagvattenpolicyn vid all exploatering. • Genomföra informationsinsatser till såväl privatpersoner, näringsliv och jordbrukare hur man undviker att miljöstörenade ämnen hamnar i grundvatten, dagvatten eller avloppsvattnet.

foto: Malin Gustavsson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen: Kultur–natur – landskap, rekreation Allmänna och intressen friluftsliv

177

ALLMÄNNA INTRESSEN strandskydd och LIS

STRANDSKYDD SAMT LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGE, LIS-OMRÅDEN ALLA STRÄNDER SKA VARA TILLGÄNGLIGA Strandskyddet är numera en lagfäst skyldighet som innebär både förbud och rättigheter, det sistnämnda i form av att alla stränder ska vara tillgängliga för allmänheten. Förändring av strandskyddsreglerna skedde 2009, vilka bland annat ledde till att alla kommuner numera själva handlägger dispenser och upphävande från strandskyddet. Länsstyrelsen har fått en granskande roll och ska överpröva kommunala dispenser eller detaljplaner där strandskydd upphävts. En annan nyhet är att om strandskyddet i ett område har upphävts genom en plan ska strandskyddet prövas på nytt när planen upphävs eller ersätts av en ny plan. Dessutom tillkom speciella regler för strandskyddet på landsbygden. FÅR INTE BYGGA INOM STRANDSKYDDET För sjöar och vattendrag gäller strandskydd om 100 meter på land och 100 meter ut i vattnet. Vissa sjöar och vattendrag har i kommunen utökat strandskyddet. För kusten gäller varierat strandskydd om minst 100 meter och på vissa platser utökat till 200 eller 300 meter. Strandskyddet innebär förbud att bygga byggnader eller anläggningar som hindrar allmänheten från tillgänglighet till stränderna och försämrar möjligheterna att bevara ett rikt växt- och djurliv. Dispens från strandskyddet för byggande av byggnader och anläggningar närmare stranden kan ges om det finns så kallade särskilda skäl. Byggnader som behövs för jord- och skogsbrukets samt yrkesfiskets behov är undantagna från strandskyddsreglerna. Till sådana ekonomibyggnader räknas inte byggnader som exempelvis fritidsfiskare kan ha behov av.

FÖR SJÖAR OCH VATTENDRAG GÄLLER STRANDSKYDD OM 100 METER PÅ LAND OCH 100 METER UT I VATTNET

178

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

DE SÄRSKILDA SKÄLEN

ENLIGT LAGSTIFTNINGEN (7 KAP 18C § MILJÖBALKEN) ÄR FÖLJANDE: Ett beslut om dispens eller upphävande kan avse ett område som: • redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, • genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskiljt från området närmst stranden, • behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, • behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, • behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller • behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

Från och med 1 februari 2010 finns två ytterligare särskilda skäl (7 kap 18d§ miljöbalken) om landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Dispens från strandskyddet kan förknippas med villkor till exempel tydligt markerad tomtgräns, fri passage närmast stranden, att man i vissa fall inte får ha fönster, brygga som får vara högst x meter lång, ej skyltar som privatiserar och liknande. LIS OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGSOMRÅDEN Enligt proposition 2008/09:119 avses med åtgärder som främjar landsbygdsutveckling bland annat sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva effekter på sysselsättningen och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygden. Sådana situationer kan bland annat uppstå i samband med etablering av en turistanläggning för en verksamhet där tillgång till stränder är en förutsättning eller åtminstone en

avsevärd fördel. Det kan även tänkas handla om tillkomst av bostäder för permanent- och fritidsboende i syfte att upprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former av kommersiellt och offentlig service. Enligt lagstiftningen från 1 februari 2010, får kommunen i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. I dessa områden ska det bli lättare att upphäva eller få dispens från strandskyddet för bostäder, verksamheter och anläggningar med mera. Syftet med att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden och där en viss byggnation kan ske utan att strandskyddets syften nonchaleras. Hänsyn tas då också till bebyggelsetrycket i olika delar av landet. Reglerna gör det också möjligt för fler människor att få ett strandnära boende utan att naturen eller allmänhetens tillgång till stränder och natur skadas. Kommunens överväganden i översiktsplanen är därför av avgörande betydelse för möjligheten till nyexploatering. Den nya lagstiftningen förutsätter att de områden som kan bli aktuella för upphävande eller dispens för att främja landsbygdsutvecklingen har utretts och redovisats i en översiktsplan. Åtgärden eller bebyggelsen ska långsiktigt bidra till positiva sysselsättningseffekter eller utökat serviceunderlag på orten, bygden eller regionen.

foto: Kalmar kommun

SÄRSKILDA SKÄL FÖR DISPENS ELLER UPPHÄVANDE VID LANDSBYGDSUTVECKLING För att kunna åberopa landsbygdsutveckling som stöd för att bygga närmare stränderna inom vissa utpekade områden anges i lagtexten 7 kap 18d§ de särskilda skälen. Förutsättningen är också att det finns en översiktsplan som ger vägledning för områdena. 18 d §. ”Trots det som sägs i 18 c § gäller bestämmelserna i denna paragraf också vid prövningen av om det finns särskilda skäl för att upphäva eller ge dispens från strandskyddet inom ett område som: 1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt.”

foto: Malin Gustavsson

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

179

ALLMÄNNA INTRESSEN strandskydd och LIS

I samma paragraf punkt 4 stycke 2 sägs vidare: ”Vid prövningen får man som särskilda skäl beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar tillutvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus.” De båda citerade lagtexterna ovan är alltså två helt nya omständigheter (utöver de sex särskilda skäl som finns kvar sedan tidigare) som får åberopas och gäller var för sig. Bestämmelserna om bostadshus syftar till att motverka ostrukturerad bebyggelseutveckling och i stället främja samlad bebyggelse som ger förutsättningar för samhällsservice, men inte att styra om det blir fritids- eller permanentboende. Orden i anslutning till kan i detta fall tolkas som ett par hundra meter i glesa områden men vanligtvis betydligt mindre. Definition av landsbygd Vid bedömning av vad som är landsbygd i kommunen anges i förarbetena direkt att kustområden inte är aktuella för tillämpning av lagstiftningen. Det blir därför en definitionsfråga hur långt in som kustområdet sträcker sig, men samma gräns som tillämpas för riksintresset enligt fjärde kapitlet miljöbalken kan vara en vägledning. I förarbetena till den ändrade lagstiftningen sägs att i eller i närheten av andra tätorter (ej storstadsregionerna och länscentra) bör det vara möjligt att peka ut områden som bidrar till landsbygdsutveckling, såtillvida att detta inte hindrar att strandskyddets syften långsiktigt fortfarande tillgodoses.

LOKALA KRITERIER FÖR URVAL AV LIS-OMRÅDEN I Kalmar kommun gäller följande vid utpekande av LIS områden eller landsbygdsutvecklingsområden. 1. Tillgång till sjöar och stränder Kommunen har väldigt få sjöar som är större än ett hektar . Det är i huvudsak kusten som är attraktiv och i viss mån ådalgångarna, vilka nästan samtliga rinner genom de större byarna på landsbygden. 2. Områden av riksintresse enligt 3 och 4 kap miljöbalken Urvalet ska i först hand ske inom områden som inte omfattas av riksintressena för naturvård och kulturmiljövård. 3. Områden av stort värde för växt- och djurlivet Urvalet ska i första hand ske inom områden som inte omfattas av dokumenterade naturvärden. 4. Områden av värde för friluftslivet och eller turismen Hänsyn ska (i förekommande fall) tas till det faktum om friluftslivets värden kan höjas och gynnas av en tilltänkt exploatering, utan att för den skull negativt påverka bevarandet av ett rikt växt- och djurliv. 5. Bebyggelsetryck Hänsyn skall tas till om området eller platsen redan är exploaterad och hur bebyggelsetrycket kan förväntas öka eller minska. I ett långsiktigt perspektiv får inte strandskyddets syften urholkas på grund av åtgärderna. 6. Översvämningsrisk Mark- och vattenområden där det finns risk för översvämningar eller mark med dålig stabilitet ska undvikas. 7. I eller i närheten av samhällen Om bebyggelse för landsbygdsutveckling avses ske i mindre byar och samhällen får detta bedömas från fall till fall beroende på samhällets karaktär med mera. 8. Hänsyn till områden utpekade i vindkraftsplanen Urvalet ska ske så att kollision undviks och tillräckliga res-

180

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

pektavstånd hålls till de områden som bedömts lämpliga för prövning av vindkraft i vindkraftsplanen. Vid urvalsprocessen är det också en fördel om något av följande är uppfyllt, det vill säga att när det är så ska dessa områden prioriteras: • Området har goda förhållanden beträffande tillgång till kommunalt vatten och avlopp. Alternativt ska nya gemensamma VA-anläggningar kunna anordnas. • Området utgör en förtätning av befintlig bebyggelse eller alternativt utvidgning av ett redan planlagt område • Området har god närhet till lämpliga anslutningsvägar och ledningsnät avseende el och telekommunikationer • Området är lämpligt att exploatera med hänsyn till kommunal service som sophämtning och skolskjuts, samt privat service och postgång. • Området bidrar till ökat kundunderlag för service av till exempel lanthandel eller skola.

Strandskydd Rockneby Läckeby

Drag

Revsudden

Lindsdal

Trekanten Smedby

Rinkabyholm Ljungbyholm

Kalmar

Boholmarna

Dunö

Tvärskog

Vassmolösa

STRANDSKYDDET VID KUSTEN Strandskyddet utmed kommunens kuststräcka har specificerats i en utredning av Länsstyrelsen och kommunen gemensamt. Det innebär att strandskyddet på vissa platser är som det generella, det vill säga 100 meter, medan det på andra ställen är utökat till 200 eller 300 meter. Vid prövning av dispenser utmed kusten gäller de särskilda skälen som redovisats ovan. I förarbetena till den nya lagstiftningen sägs bland annat att ingen ska få stänga av allmänheten från stranden, därför ska det alltid lämnas en zon närmast stranden som möjliggör fri passage. Så kallad smygprivatisering med till exempel sjöbodar, möblering och uthus ska också hindras. Det krävs dispens för ändrad användning som påverkar förutsättningarna för djuroch växtliv eller hindrar allmänheten från att beträda område som annars varit tillgängligt.

Påryd

Hagby

Halltorp

³ 0

Teckenförklaring 2,5

10 km

Järnväg Strandskydd

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

181

ALLMÄNNA INTRESSEN strandskydd och LIS

OMRÅDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN

LÄCKEBY Planerad användning: Bostäder Beskrivning av läge/ naturtyp: Åkermark och mindre lövskogs områden i anslutning till samhället. Påverkan natur/djurliv: Fri passage lämnas utmed Åbyån. Begränsad påverkan på den bio logiska mångfalden Beskrivning av kultur: Inga kända fornlämningar i området. Påverkan kultur: Ingen nämnvärd Utredning ras, översvämning: Klarläggs vid detaljplanering Närhet till service: Affär, skola finns i samhället Närhet till VA: Kommunalt VA finns Närhet befintlig bebyggelse: Området ligger i Läckeby samhälle Närhet vägar, tele, kollektivtrafik: Finns, ja Planförhållanden: Pågående planarbete i Snättebro- området. Planprogram finns. Restriktioner: - Syfte och motiv: Ny bebyggelse skapar underlag för handel och skola

182

Närhet till service: Närhet till VA: Närhet befintlig bebyggelse: Närhet vägar, tele, kollektivtrafik: Planförhållanden: Syfte och motiv:

Affär och skola finns i byn, Kommunalt VA finns. Området ligger i samhället Finns, ja Detaljplanearbete pågår. Ny bebyggelse skapar underlag för handel och skola

LJUNGBYHOLM

ROCKNEBY

Planerad användning: Beskrivning av läge/ naturtyp: Påverkan natur/djurliv: Beskrivning av kultur:

Planerad användning: Bostäder i mindre grupper samt skola Beskrivning av läge/ naturtyp: Åkermark längs Torsbäcken, ansluter till idrottsplats & befintliga bostäder. Påverkan natur/djurliv: Fri passage lämnas utmed Torsbäck- en. Begränsad påverkan på den biologiska mångfalden Beskrivning av kultur: Inga kända fornlämningar i området, däremot är skogsområdet norr om rikt på formlämningar. Påverkan kultur: Ingen nämnvärd. Anpassning till lokal byggnadstradition Utredning ras, översvämning: Särskilda lösningar krävs för att omhänderta dagvatten.

Påverkan kultur: Arkeologiska undersökningar kan krävas. Utredning ras, översvämning: Ligger betydligt högre än Ljungbyån. Närhet till service: Affär, skola finns i samhället, Närhet till VA: Kommunalt VA finns. Närhet befintlig bebyggelse: Området ligger i samhället, Byvägen Närhet vägar, tele, kollektivtrafik: Finns, ja Planförhållanden: Restriktioner: Ligger inom riksintresse för kultur- miljö. Syfte och motiv: Ny bebyggelse skapar underlag för handel och skola

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

Bostäder (och idrottsändamål) Åkermark i anslutning till befintlig bebyggelse. Endast en liten del inom strandskyddsområde. Befintliga hus ligger mellan ån och det aktuella området. Då området främst består av åkermark bedöms påverkan på biologiska värden bli liten. Trakten är rik på fornlämningar. Inom det aktuella området finns ett fynd av en brynsten. Just söder om har rester av en boplats påträffats.

området närmast ån. HALLTORP ÅLYCKEVÄGEN Planerad användning: Bostäder, som kompletterar den Beskrivning av kultur: Inga kända fornlämningar i området. befintliga bebyggelsen. Ligger i ett område med många Beskrivning av läge/ naturtyp: Åkermark och mindre lövskogs kända lämningar från järn,- kol- och dungar. Ansluter till befintlig tjärframställning bebyggelse. Påverkan kultur: Hänsyn tas till ev. lämningar i Påverkan natur/djurliv: Fri passage lämnas utmed ån. Hän närheten syn bör tas till gamla träd. Utredning ras, översvämning: Området ligger i en tydlig sluttning Beskrivning av kultur: Området är rikt på fornlämningar. på betryggande nivå ovanför ån Påverkan kultur: Arkeologiska undersökningar kan Närhet till service: Affär, skola finns i samhället, krävas inför ny byggnation. Närhet till VA: Kommunalt VA finns Utredning ras, översvämning: Utreds vid detaljplanering Närhet befintlig bebyggelse: Området ligger i utkanten av Påryds Närhet till service: Affär, skola finns i samhället samhälle. Närhet till VA: Finns i direkt anslutning till området. Närhet vägar, tele, kollektivtrafik: Finns, ja Närhet befintlig bebyggelse: Området ligger i utkanten från Det finns en gällande stadsplan från Halltorps samhälle 1981, där strandskyddet är upphävt. Närhet vägar, tele, kollektivtrafik: Finns, ja Planen har inte genomförts, bland Planförhållanden: Området är planlagt, behövs ny plan annat på grund av besvärliga Restriktioner: Ligger inom riksintresse för kultur- terrängförhållanden. Vid en even miljö. tuell ändring av planen återinträder Syfte och motiv: Ny bebyggelse skapar underlag för strandskyddet. utveckling av Halltorp Restriktioner: Ligger inom riksintresse för kultur miljö (järnframställning) Syfte och motiv: Ny bebyggelse skapar underlag för PÅRYD handel och skola Planerad användning: Bostäder Beskrivning av läge/ naturtyp: Barrskog intill Ossians damm, kuperad terräng, slutavverkning planerad på delar av området. Den sumpskogsartade remsan närmast ån är klassad som NO (naturvård orört) i kommunens skogsbruksplan. Påverkan natur/djurliv: Fri passage lämnas utmed ån. Mycket begränsad påverkan på den biologiska mångfalden, då den biologiskt mest värdefulla delen är

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Allmänna intressen

183

SYMBOLREGISTER

TRANSPORT

gång

cykel

bil

buss

tåg NÄRINGSGRENAR

bygg

civila myndigheter

företagstjänster

handel

industri

lantbruk

transport

utbildning

vård och omsorg BOSTADSTYPER

hyresrätt

184

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Symbolregister

bostadsrätt

äganderätt/villa

LITTERATURFÖRTECKNING

Barup och Edström arkitektkontor, 2008, Kalmar riksintresse, etapp 1, norra delen Boverket, 2010, Plats för trygghet, Inspiration för stadsutveckling, ISBN: 978-91-86559-49-6 Boverket, 2010, Socialt hållbar stadsutveckling, en kunskapsöversikt, ISBN: 978-91-86559-51-9 Eriksson, Leonard, Folenius, Bengt och Andersson, Lars-Ingvar, 1980, Hus i Kalmar Energikontor Sydost AB, 2011, Energibalans 2008 i Kalmar kommun Kalmar kommun, 2012, Kalmar 2020, utmaningar och strategier för kommunens kärnverksamhet Kalmar kommun, 2012, Budget 2013, ekonomisk planering 2014–2015 Kalmar kommun, 2011–2012, PM om bostäder (nyhetsbrev) Kalmar kommun, 2010–2012, Siffror om Kalmar (nyhetsbrev) Kalmar kommun, 2011, Universitetsstaden Kalmar 2020, en förstudie Kalmar kommun, 2010-10-29, Grönstrukturplan, planeringsunderlag för Kalmar kommun utifrån ett socialt och biologiskt perspektiv Kalmar kommun, 2011-12-19, Fördjupand översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum Kalmar kommun, 2011-12-12, Fördjupand översiktsplan för Norrliden strand Kalmar kommun, 1994-10-03, Kulturmiljöprogram, landsbygden Kalmar kommun, 2007, Varuförsörjningsplan 2007 Kalmar kommun, Vindkraftsplan för Kalmar kommun, tematiskt tillägg till översiktsplanen Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut 2010 Kalmar kommun, 1999-12-20, Översiktsplan Kalmar läns museum (redaktör Gert Magnusson), 2001, Möre, historien om ett Småland, ISBN 91-85926-515 Landstinget i Östergötland, Jönköping och Kalmar län, Regional miljöhälsorapport 2009 för Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län Larsson Anita och Jalakas Anne, 2008, Jämställdhet nästa!, samhällsplanering ur ett genusperspektiv, ISBN: 978-91-85695-76-8 Linneuniversitet, 2011, Årsredovisning 2010 Linneuniversitet, 2011, Student vid Linnéuniversitetet 2010 Länsstyrelsen i Kalmar län, 2012, Regionala byggnadsmönster i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län, 2012, Regional bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2012 Länsstyrelsen i Kalmar län, 2011, Klimat i förändring - möjligheter och utmaningar för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län, 2009, Regional indelning och karaktärsbeskrivning av kulturlandskap i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län, 2007, Miljötillståndet i Kalmar län 2007, Meddelande nr 2007:18 Länsstyrelsen i Kalmar län, 1997, Natur i Östra Småland, ISBN/ISSN-nr: 91-630599-8-3 Länsstyrelserna, 2012, Klimatanpassning i fysisk planering – vägledning från länsstyrelserna, ISBN/ISSN-nr: 978-91-86533-61-8 Miljödepartementet, 2010, Prop. 2009/10:238, Framtidens friluftsliv Naturvårdsverket, Miljömålen, de Facto 2010, Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges miljömål Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet, Havet 2010 – Om miljötillståndet i svenska havsområden Regionförbundet i Kalmar län, Regional transportplan för Kalmar län 2010–2021 Regionförbundet i Kalmar län, Regionalt utvecklingsprogram för Kalmar län 2006, RUPEN IV Regionförbundet i Kalmar län, 2008, Att flytta till eller från Kalmar län, flyttningsströmmar över länsgränsen och motiven för det långväga flyttandet SCB, 2011-03-30, Det utländska ägandet av fritidshus ökar (pressmeddelande nr 2011:82) Svenska kommunförbundet och Arena för tillväxt, 2003, På spåret, en studie om pendling och regionförstoring, ISBN: 91-7289-180-7 Sveriges kommuner och landsting och Arena för tillväxt, 2008, Pendlare utan gränser?, en studie om pendling och regionförstoring, ISBN 978-91-7164-418-3 Vattenmyndigheten Södra Östersjön och Länsstyrelsen Kalmar län, Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogram Södra Östersjöns vattendistrikt 2009–2015 Vattenmyndigheten Södra Östersjön och Länsstyrelsen Kalmar län, 2009, Miljökvalitetsnormer Södra Östersjöns vattendistrikt Västerviks kommun, 2011-12-12, ÖP 2025 LIS- och landsbygdsutvecklingsområden, samrådsupplaga

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Litteraturförteckning

185

KALMAR ÄR ORIGINALET – INTE KOPIAN Vi som bor här känner den rika kulturhistorien som omger oss, även inom oss. Den ger oss styrka, inspiration och kraft inför framtiden. En framtid som vi formar på ett hållbart och jämställt sätt. Vi är unika i en unik kommun, vi möts och utvecklar oss själva och vår stad och våra byar. Vi gör det tillsammans. Vi arbetar runt om i hela Kalmarsund. Vår landsbygd genomsyras av Möreandan och vi vet att allt går! I universitetsstaden Kalmar pågår stadslivet dygnets alla timmar och gör oss trygga. Vi cyklar och tar bussen genom det omväxlande landskapet, njuter av solnedgången i Kalmarsund och lukten av salt från vårt friska, vackra vatten. Detta är Kalmar kommuns översiktsplan för hela kommunen. En översiktsplan visar hur kommunen ser på utvecklingen av bebyggelse, mark och vatten. Alla kommuner måste ha en översiktsplan enligt Plan och bygglagen.