Page 1

UNG I ESLOV Lupp 2009


UNG I ESLÖV - LUPP 2009 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Text & layout: Eslövs kommun 241 80 Eslöv Tel: 0413-620 00 www.eslov.se

Timmy Karlsson

Fritid

4

Skola

7

Politik & inflytande

11

Hälsa & trygghet

17

Arbete

24

Framtid

26


Med kunskap om ungdomarnas vardag I Eslöv vill vi utvecklas utifrån våra kommuninvånares faktiska önskemål, behov och intressen. Vi nöjer oss inte med gissningar och antaganden. För att detta ska bli verklighet krävs att vi tar reda på hur människor upplever sin vardag och hur de kan bidra till vår gemensamma utveckling. Särskilt viktigt är det att vi lyssnar på och ser våra ungdomar, en grupp som ofta drabbas hårt i kristider men som också äger en enorm förmåga att skapa förändring. Lupp är precis vad det står för; en lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Men lika mycket som det handlar om att följa upp det arbete vi gjort handlar lupp om att ta ut riktningen för framtiden och visa handlingskraft. Precis som 2006 ställer vi i årets undersökning frågor kring hur Eslövs unga själva upplever att de har det och hur de ser på framtiden. Det är en stor glädje att se att våra ungdomar själva upplever att de mår bra och ser optimistiskt på sin framtid. Den känslan ska vi ta vara på och vara rädda om. Men ungdomstiden och övergången till vuxenlivet är också en tid full av utmaningar. Ökande arbetslöshet, ungas psykiska och fysiska hälsa samt möjligheten till inflytande och delaktighet är några områden som kräver extra uppmärksamhet under den närmaste framtiden. Detta ställer stora krav på hela samhället.

För oss politiker, och för kommunens anställda, är det viktigt att utgå från aktuell kunskap om ungas vardag när vi fattar beslut. Vi kan inte veta allt om alla, men vi kan med hjälp av undersökningar som denna ta reda på vad en stor del ungdomar upplever som positivt och negativt, vad de ser för utmaningar i framtiden och vilka deras prioriteringar är. Tillsammans har vi stora möjligheter att samtala, diskutera och genomföra sådant som gör Eslövs kommun till en ständigt bättre ungdomskommun.

Cecilia Lind Kommunstyrelsens ordförande

Genomförande LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken - är en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen har utvecklat för att kommuner på ett enkelt sätt ska få bättre kännedom om ungas levnadssituation, och utifrån detta kunna utveckla den kommunala ungdomspolitiken. LUPP-undersökningen gjordes under hösten 2009 och enkäten genomfördes elektroniskt under skoltid för de ungdomar som går i skola i Eslöv. De ungdomar som går i skola utanför Eslöv eller som inte går i skola alls fick besvara enkäten på ledig tid.

Totalt har 1047 Eslövsungdomar i årskurs 8 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet haft möjliget att delta i undersökningen. Av dessa svarade 736 personer vilket ger en svarsfrekvens på 70%. Av eleverna i årskurs 8 svarade 341 av 411 vilket ger en svarsfrekvens på 83%. Av eleverna i årskurs 2 svarade 395 av 636 vilker ger en svarsfrekvens på 62%.


Fritid

Foto: Alrik He

Merparten av Eslövs unga är nöjda med fritidssitutionen i kommunen. De flesta upplever att de har en bra balans mellan fritid och övrig tid, även om en del, främst tjejer, upplever att de har för lite fritid. Vidare anser tre av fyra att det finns mycket att göra på fritiden. Samtidigt är det många som påpekar att det saknas fritidsmöjligheter som riktar sig till unga. Ungdomsgårdar och ungdomscaféer är exempel på ställen som efterfrågas.

Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%)

80

Åk 8 Åk 2

60 40

Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? (%) Åk 8 Åk 2

60 40 20

20 Lite/ ingenting För lite

Lagom

Ganska mycket

Mycket

För mycket

Merparten av ungdomarna i Eslöv upplever att de har en bra balans mellan fritid och övrig tid. Av eleverna i åk 8 uppger 75% att de har lagom med fritid, medan 20% upplever att de har för lite fritid. Det ser något annorlunda ut för gymnasieungdomarna. Här uppger 60% att de har lagom med fritid, medan 30% upplever att de har för lite fritid. Sett till kön upplever tjejerna i högre grad att de har för lite fritid. Jämfört med hur det ser ut i andra LUPPkommuner är det en mindre andel Eslövsungdomar som upplever att de har för lite fritid.

4

Ganska lite

Majoriteten av ungdomarna är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter i Eslöv. Nästan tre av tio i åk 8 uppger att det finns väldigt mycket att göra på fritiden. Två av tio anser att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra. Gymnasieungdomarna är inte riktigt lika nöjda med fritidsmöjligheterna. Här anser tre av tio att det finns ganska lite eller mycket lite att göra. Generellt är killar mer nöjda än tjejer vilket gäller för båda årskurserna. Jämfört med övriga LUPP-kommuner är det en större andel ungdomar i Eslöv som är nöjda med fritidsutbudet.


Både bland grundskole- och gymnasieeleverna är det absolut vanligast att man träffas och umgås hemma hos varandra. De tre populäraste platserna att umgås på är följande: • hemma hos varandra

• utomhus • i en idrottshall eller i samband med idrott

Medan det är något vanligare att killar träffas i en idrottshall eller i samband med idrott är det lite vanligare att tjejer träffas hos varandra. Förutom ovan nämnda platser umgås en stor andel tjejer i gymnasiet på caféer. Att man oftast träffas hemma hos varandra kan vara ett uttryck för att man saknar ställen där man kan umgås med sina kompisar. Många ungdomar har egna tankar och förslag på vad som saknas. I figur 3 nedan följer exempel på saker som ungdomarna i Eslöv uppger att de saknar.

Figur 3. Fritidsmöjligheter som saknas Åk 8

Åk 2

1. Fritidsgård/ungdomsgård 2. Café/Internetcafé 3. Köpcenter 4. Högstadiedisco 5. Sporthall

1. Ungdomscafé 2. Ungdomshus/fritidsgård 3. Köpcenter 4. Internetcafé 5. Sporthall

Medan ungdomarna i åk 8 efterfrågar en fritidseller ungdomsgård efterfrågar gymnasieungdomarna ett ungdomscafé.

Jag tycker att kommunen ska fixa mer fritidsgårdar och aktiviteter för ungdomar. För de flesta ungdomar har inget att göra på fritiden och förstör skolor, hus och andra byggnader (tjej, åk 8) Fritidsgårdar som i stort sett alltid är öppna och bara för ungdomar (tjej, åk 8)

“ “

Fler fotbollsplaner med konstgräs. Mer aktiviteter i centrum, så att man kan hitta på något kul. Mer affärer! (kille, åk 2)

Det saknas en ordentlig fritidsgård som är öppen mer än en kväll i veckan (kille, åk 8)

Eslövs ungdomar efterfrågar fler ungdomsställen

Något ställe där bara ungdomar kan vara och det ska vara ungdomar och inte en fritidsgård där alla små barn från grundskolan är (tjej, åk 2)

Jag tycker det finns många saker, det finns nästan allt, men en ishall hade varit kul. Och det hade varit coolt med en skateramp och äventyrsbad (tjej åk 8)

5


Till de aktiviteter som en stor andel Eslövsungdomar gör på sin fritid hör att umgås med kompisar, att surfa och chatta på Internet samt att idrotta i eller utanför en förening. Var tionde i årskurs 8 besöker en fritidsgård regelbundet. Av ungdomarna i årskurs 2 besöker var tjugonde en fritidsgård någon gång i veckan. Samtidigt uppger många ungdomar att de saknar ett ställe där ungdomar kan vara på sin fritid.

Över hälften av ungdomarna idrottar eller motionerar i en förening flera gånger i veckan

20% i årskurs 8 och knappt 15% i årskurs 2 uppger att man väljer bort något som man skulle vilja göra på grund av att man är tjej eller kille.

Figur 4. Hur ofta gör du följande på din fritid? (%) De som i sitt svar angett alternativen “varje dag“ eller “varje vecka“.

Åk 8 Åk 2

100 80 60 40 20

Idrottar/ Idrotmotion- tar, ej i förening erar i förening

Deltar i Umgås Besöker förenings- med fritidsverksam- kompisar gård het

Går på stan med kompis

Tittar man på vilka olika föreningar som Eslövs unga är medlemmar i är idrotten den föreningsverksamhet som lockar flest. Omkring hälften av ungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. Andra föreningar som lockar en del ungdomar är kulturföreningar, hobbyföreningar, friluftsföreningar och skolföreningar. Men andelen föreningsaktiva minskar i takt med åldern. Jämfört med övriga LUPP-kommuner finns det inga större skillnader i andelen föreningsaktiva i Eslöv.

6

Ute i Håller Surfar/ naturen på med chattar på musik Internet


Skola

De flesta av Eslövs unga verkar trivas bra i skolan. Majoriteten svarar att de är nöjda med skolmiljön och de flesta upplever att det är en bra stämning i skolan. Samtidigt finns det en del orosmoln. En stor andel, framförallt på högstadiet, upplever mobbning, främlingsfientlighet och sexuella trakasserier som ett problem i skolan. Många vill också kunna vara med och bestämma över sin skolsituation i högre grad än vad man får idag.

50

Figur 5. Hur ofta brukar du skolka? (%)

40

Åk 8 Åk 7-9 nationellt Åk 2 Åk 1-3 nationellt

30 20 10 Någon gång per termin eller mer sällan

Flera gånger i månaden

Flera gånger i veckan

Mer eller mindre regelbundet skolk är ganska utbrett bland ungdomarna, både i Eslöv och i Sverige generellt. Tre av tio i åk 8 samt över hälften av gymnasieungdomarna uppger att de skolkar minst någon gång per termin. Bland grundskoleungdomarna i övriga LUPPkommuner (i diagram 4 kallade åk 7-9 nationellt) skolkar var fjärde någon gång per termin, vilket innebär att skolk är något vanligare bland Eslövs grundskoleungdomar. Jämfört med LUPP 2006, då 85% av åttondeklassarna aldrig skolkade, verkar det som att skolk är vanligare idag.

Hälften av gymnasieungdomarna skolkar minst någon gång per termin

7


Figur 6. Hur är det i din skola? (%)

100

Åk 8 Åk 2

Andelen som svarat stämmer “ganska bra” eller “mycket bra”

80 60 40 20

Det är bra stämning i skolan

Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan

Elever och lärare bemöter varandra med respekt

Om en lärare kränker en elev agerar skolan

De flesta eleverna tycker att det är en bra stämning i skolan. Men det är en större andel gymnasieungdomar än åttondeklassare som instämmer i påståendet. Förklaringen kanske ligger i att mobbning, främlingsfientlighet och sexuella trakasserier verkar vara mer utbrett på högstadiet. 35% av åttondeklassarna tycker att mobbning är ett problem i skolan. Detta ligger över snittet för övriga LUPP-kommuner, där 25% av högstadieungdomarna upplever mobbning som ett problem. Det är en större andel tjejer än killar som instämmer i påståendet. Samtidigt anser bara hälften av åttondeklassarna och fyra av tio gymnasieungdomar att skolan agerar när en elev mobbas. Jämför man med LUPP 2006 är det idag en mindre andel ungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan, både bland högstadie- och gymnasieungdomarna. Bara knappt 30% av gymnasieungdomarna anser att skolan uppmuntrar till att medverka i klassråd och elevråd, samt att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Jämfört med LUPP 2006 innebär detta en minskning med ungefär tio procentenheter. Även andelen åttondeklassare som anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på har sjunkit jämfört med förra undersökningen.

8

Jag har fått veta vad eleverna ska ha för inflytande över skolan

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd

Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan

Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val

Drygt sju av tio Eslövsungdomar tycker att det är en bra stämning i skolan

Figur 7. Hur är det i din skola? (%)

Andelen som svarat stämmer “ganska bra” eller “mycket bra”

40

Åk 8 Åk 2

30 20 10

Mobbning är ett problem

Främlingsfientlighet är ett problem

Sexuella trakasserier är ett problem

Andelen som anser att mobbning är ett problem i skolan har minskat jämfört med 2006


Majoriteten av Eslövs unga är nöjda med skolmiljön

Tittar man på hur Eslövsungdomarna uppfattar skolmiljön är de flesta positiva. Mest nöjd är man med skolbiblioteket och möjligheten att få extra stöd. Minst nöjd är man med skolmaten, vilket gäller för både högstadie- och gymnasieungdomarna. Jämfört med LUPP 2006 har andelen åttondeklassare som är missnöjda med skolmaten och schemat ökat med drygt tio procentenheter. Foto: Felicia Jönsson

Figur 8. Vad tycker du om följande i din skola? (%) Åk 8

Åk 2

100 80

Bra Varken eller Dåligt

60 40 20

Skolmiljön

Skolmaten Skolbiblioteket

Hälften av Eslövs unga anser att skolmaten är ganska eller mycket dålig

Möjlighet till extra stöd Schemat

Skolmiljön Skolbiblioteket

Skolmaten

Möjlighet till extra stöd Schemat

Jag vill påverka skolmaten mest. Och yttermiljön. Det klottras, förstörs och vandaliseras. Det måste ändras (kille, åk 8) Jag vill påverka hur skolan är, och hur lärarna beter sig mot ungdomar (tjej, åk 8)

Allt möjligt. t ex vårat schema. Vi har inte haft möjlighet att ens lägga in en åsikt om det (kille, åk 8)

9


Figur 9. Hur mycket vill och får du bestämma i skolan? (%)

Vill Får

Årskurs 8

80 60 40 20

Vad du får lära dig

Vilka läromedel ni ska ha

Hur ni ska arbeta

Skolmiljön inne

Skolmiljön Reglerna i ute skolan

Läxorna

Figur 10. Hur mycket vill och får du bestämma i skolan? (%) Årskurs 2 80

Proven

Skolmaten

Schemat

Proven

Skolmaten

Schemat

Vill Får

60 40 20

Vad du får lära dig

Vilka läromedel ni ska ha

Hur ni ska arbeta

Skolmiljön inne

De flesta av Eslövsungdomarna vill vara med och bestämma över olika aspekter i skolan. Mest vill man vara med och bestämma om vad man ska lära sig och hur man ska arbeta. Det är också dessa två alternativen som störst andel anser att man får vara med och bestämma om. Skolmaten, som eleverna var minst nöjda med, är det alternativ som väldigt få anser att man får vara med och bestämma om. Jämfört med LUPP 2006 är det en något mindre andel i åk 8 idag som anser att de får vara med och bestämma om olika aspekter. De två undantagen är vilka läromedel man ska ha samt reglerna i skolan. Även för gymnasieungdomarna är det en mindre andel idag som anser att de får vara med och bestämma i skolan. Undantagen är hur man ska arbeta, skolmiljön inne samt schemat, där det är en något större andel idag som anser att de får vara med och bestämma.

10

Skolmiljön Reglerna i skolan ute

Läxorna

Om allt som jag tycker är dåligt. T ex yngre lärare som förstår oss ungdomar (tjej, åk 2)

Jag vill påverka hur jobbigt man får ha i skolan. Att inte man får ha för många och tätliggande prov! (tjej, åk 2) Jag vill påverka skolans miljö och att vi ska få lov att bestämma mer på skolan (tjej, åk 2)


Politik & inflytande

Intresset för politik kan vid första anblick verka svalt bland ungdomarna i Eslöv. Bara några enstaka ungdomar är aktiva medlemmar i ett politiskt parti eller ungdomsförbund, och andra politiska aktiviteter är inte heller något som lockar. Men många ungdomar vill vara med och bestämma i frågor som rör dem. Skolan är ett exempel där vi har sett att många ungdomar upplever att de vill vara med och påverka mera. Samtidigt vet hälften av ungdomarna inte till vem eller vart de ska vända sig om de vill påverka något i Eslöv.

Intresset för politik verkar vid första anblick vara svalt bland Eslövsungdomarna. 15% av åttondeklassarna och 25% av gymnasieungdomarna uppger att de har ett intresse för politik. Om man väger in Eslövsungdomarnas vilja att till exempel kunna påverka sin skolmiljö, kan man trots allt konstatera att det finns ett intresse av att få vara med och bestämma, men att ungdomarna inte nödvändigtvis likställer detta med politik. Även om intresset för politik är svalt finns det ett desto större intresse för samhällsfrågor i allmänhet. 30% av åttondeklassarna och nästan hälften av gymnasieungdomarna uppger att de har ett intresse för samhällsfrågor. Genomgående för de tre frågorna är att intresset ökar i takt med stigande ålder.

Figur 11. Hur intresserad är du av följande? (%) Andelen som svarat “ganska” eller “mycket intresserad“

Åk 8 Åk 2

60 40 20 Politik

Samhällsfrågor

Vad som händer i andra länder

11


Att intresset för politik och samhällsfrågor är större bland gymnasieeleverna märks tydligt även när det handlar om deltagande i olika politiska aktiviteter. Det är till exempel en större andel gymnasieungdomar som har, eller kan tänka sig att, skriva på namninsamlingar, ta kontakt med politiker eller skriva insändare. Samtidigt är det en större andel åttondeklassare som anger att de har målat politiska slagord på allmän plats, ockuperat byggnader samt skadat allmän egendom. Utöver att ha skrivit på en namninsamling finns det dock inga aktiviteter som har lockat någon större andel ungdomar. Jämfört med LUPP 2006 är det en mindre andel Eslövsungdomar idag som har deltagit i olika former av politiska aktiviteter. Främst märks detta bland dem som tagit kontakt med politiker och skrivit insändare, där andelen har sjunkit med mer än 50% för högstadieungdomarna. Exempel på aktiviteter som har sjunkit för gymnasieungdomarna är att skriva på namninsamling, att delta i bojkotter och köpstrejker samt att delta i lagliga demonstrationer. Samtidigt finns det en hel del politiska aktiviteter som ungdomarna skulle kunna tänka sig att göra. Ta kontakt med politiker, skriva insändare, delta i lagliga demonstrationer och bojkotter och bära politiska symboler är exempel på aktiviteter som en stor andel ungdomar kan tänka sig att göra. Minst intresse finns det för olagliga aktiviteter som att skada allmän egendom och att ockupera byggnader. Men en femtedel av Eslövsungdomarna kan ändå tänka sig att delta i en olaglig demonstration.

12

Figur 12. Har du deltagit i någon av följande aktiviteter det senaste året? (%) Skriva på en namninsamling Ta kontakt med politiker Skriva insändare Bära politiska symboler Delta i bojkotter/köpstrejker Delta i lagliga demonstratrioner Medlem i politiskt parti

Åk 8 Åk 2

Chatta om politik Delta i olagliga demonstrationer Måla politiska slagord på allmän plats Ockupera byggnader Skada allmän egendom i protest

5 10 15 20 25 30


En av frågorna ger ungdomarna möjligheten att själva välja fyra områden som man skulle satsa på om man vore politiker i Eslöv. Av 21 valbara alternativ är kriminalitet, sjukvård och skola tre områden som ungdomarna i Eslöv är överens om att man borde satsa på. Det finns inga större skillnader mellan åldersgrupperna, även om gymnasieungdomarna i större utsträckning vill prioritera satsningar på unga. Exempelvis kommer “skapa arbeten för unga” och “bostäder för unga” högt upp på gymnasieungdomarnas lista. Nedan visas de fem populäraste områdena att satsa på fördelat på högstadiet och gymnasiet.

Figur 13. “Om jag vore politiker skulle jag satsa på...” (Topp 5) Åk 8 1. Kriminalitet 2. Sjukvård 3. Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 4. Skola 5. Idrottsanläggningar

Åk 2 1. Kriminalitet 2. Skola 3. Skapa arbeten för unga 4. Sjukvård 5. Bostäder för unga

Jämfört med hur det ser ut i övriga LUPPkommuner generellt är det en större andel Eslövsungdomar som prioriterar arbete mot kriminalitet. Det är också en större andel gymnasieungdomar i Eslöv som prioriterar satsningar på skolan jämfört med gymnasieungdomar nationellt.

Kriminaliteten på gatorna, öka polisstyrkorna på gatorna. Skydda invånarna mer (tjej, åk 8) Kollektivtrafik till och från byn till andra ställen, det finns inte många bussar som går (kille, åk 8) Att det ska finnas bra lokaler till ungdomar som precis tagit studenten. Just nu har vi få platser att bosätta sig på som är prisvärda för en 19åring (tjej åk 2)

Att det inte ska finnas så mycket krimminelitet i komunen, att folk ska börja respektera varandra (tjej, åk 8) Se till att det kommunen bestämmer sig för att göra blir gjort. Och inte göra halvdana jobb och lämna grejor efter sig! Kommunen lovar en massa men håller inte vad de lovar! (Tjej, åk 2)

13


Figur 14. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till makthavare i kommunen? (%)

100

80 Åk 8 Åk 2

60

80

Stora Små Vet ej

60 40

40 20 Vill vara med och påverka i frågor som rör Eslöv

20 Åk 8

Åk 8, Åk 2 nationellt

Åk 2, nationellt

Bara var tionde ungdom i Eslöv anser att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Runt hälften av ungdomarna anser att de har små möjligheter till detta. I takt med ålder ökar också misstron om att man kan föra fram sina åsikter. Samtidigt uppger mellan tre och fyra av tio att de är osäkra på om de kan föra fram sina åsikter. Jämfört med övriga LUPP-kommuner är det en större andel gymnasieungdomar i Eslöv som anser att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer.

Majoriteten av Eslövs unga tycker att det är viktigt att unga träffar beslutsfattare i kommunen

14

Figur 15. Frågor om inflytande (%)

Det är viktigt att unga träffar beslutsfattare i kommunen

Skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen

40% av åttondeklassarna och 30% av gymnasieungdomarna vill vara med och påverka i frågor som rör Eslöv. Anmärkningsvärt är att andelen gymnasieungdomar som vill vara med och påverka har sjunkit kraftigt jämfört med LUPP 2006, då drygt hälften av gymnasieungdomarna ville vara med och påverka. Hälften av högstadieungdomarna och 70% av gymnasieungdomarna anser att det är viktigt att unga får träffa beslutsfattare i Eslöv. Samtidigt vill bara en tredjedel själva träffa beslutsfattare. Jämfört med LUPP 2006 har andelen åttondeklassare som tycker att det är viktigt att träffa beslutsfattare i Eslöv, samt andelen gymnasieungdomar som skulle vilja träffa beslutsfattare, minskat med tio procentenheter.


Ungdomarna fick också själva komma med förslag på vad de ville kunna påverka i Eslöv. Föga förvånande är skolan ett område som många ungdomar vill kunna påverka. Nedan visas en lista på de populäraste områdena som ungdomarna själva uttryckte att de skulle vilja påverka i Eslöv.

Många ungdomar vill vara med och påverka i skolan

Att många ungdomar vill vara med och påverka i skolan framgick redan i kapitlet skola. Skolan verkar i allmänhet vara en plats där många ungdomar känner att de vill påverka, samtidigt som de känner att deras möjligheter till att faktiskt påverka är små. Bättre kollektivtrafik, särskilt utanför Eslövs innerstad, samt fler idrottsanläggningar, är också områden där många ungdomar känner att de vill ha något att säga till om.

Figur 16. Vad vill du påverka? (Topp 5) Åk 8 1. Skolan 2. Idrottsanläggningar 3. Kollektivtrafiken 4. Likabehandling av individer 5. Göra Eslöv tryggare

Åk 2 1. Skolan 2. Kollektivtrafiken 3. Idrottsanläggningar 4. Ungdomsställen 5. Kriminalitet

Av de 60% av åttondeklassarna som inte vill vara med och påverka uppger en majoritet att de inte är intresserade. Men många uppger även att de inte vet hur de ska göra, att de inte tror att någon lyssnar och att de inte har tid.

Foto: David Castor

60

Figur 17. Varför vill du inte vara med och påverka? (%) Åk 8 Åk 2

50 40 30 20

Av de 67% av gymnasieungdomarna som inte vill vara med och påverka uppger 40% att de inte är intresserade, men många menar också att de vet för lite om hur de ska göra och att de inte tror att någon lyssnar.

10

Vet för lite hur jag ska göra

Inte intresserad

Har inte tid

Tror inte det spelar någon roll, ingen som lyssnar

Ska flytta från kommunen

Annat

15


Hälften av ungdomarna i Eslöv vet inte till vem eller vart de ska vända sig om de vill vara med och påverka någonting i kommunen. Av de ungdomar som vet vart de ska vända sig anger störst andel att de vänder sig till en personlig kontakt. Vi har redan sett att det bara är en liten andel Eslövsungdomar som är aktiva, eller skulle kunna tänka sig att bli aktiva, i ett politiskt parti. Samma mönster ser vi här. Knappt var tionde uppger att de skulle vända sig till ett politiskt parti om de vill vara med och påverka i Eslöv.

Hälften av ungdomarna vet inte vart de ska vända sig om de vill påverka något i kommunen

Jämfört med LUPP 2006 är det en större andel ungdomar idag som inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka något i Eslöv.

Man borde låta ungdomarna få vara med och säga mer vad de tycker (tjej, åk 8)

Figur 18. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? (%)

60

Åk 8 Åk 2

40

20

Personlig kontakt

Politiskt parti

Förening/ organisation

Media

Tjänsteman/ politiker

Vill ej Annat Organpåverka iserad ungdomsgrupp

Vet ej

www.esloved.se

16


Hälsa & trygghet Angående hälso- och trygghetssituationen för Eslövs unga finns det både postitiva och negativa aspekter att lyfta fram. Den breda majoriteten upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra och de flesta upplever Eslöv som en trygg kommun att bo i. Samtidigt är stress och sömnproblem något som tillhör vardagen för många unga, främst tjejer. Medan hemmet och skolan är platser som man upplever som trygga är det många som upplever platser där man främst vistas kvällstid som otrygga.

Figur 19. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (%)

100 80

Åk 8 Åk 7-9 nationellt Åk 2 Åk 1-3 nationellt

60 40 20 Ganska/ mycket dåligt

Någorlunda

Ganska/ mycket bra

De flesta av ungdomarna i Eslöv upplever att de mår ganska eller mycket bra. Det finns en tendens till att gymnasieungdomarna upplever sig må lite bättre än högstadieungdomarna. Tittar vi nationellt ser vi att ungdomarna i årskurs 8 mår som de flesta högstadieungdomar i Sverige, medan Eslövs ungdomar i årskurs 2 mår något bättre än vad gymnasieungdomarna i övriga LUPPkommuner gör. Att de flesta Eslövsungdomar mår bra avspeglas också i svaret om hur ofta de är sjuka. Nio av tio uppger att de är sjuka mer sällan eller lika ofta som andra ungdomar.

17


Figur 20. Hur ofta har du haft följande besvär? (%) Varje dag/flera gånger i veckan

Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2

80 60

Generellt sett mår ungdomarna i åk 2 bättre idag jämfört med LUPP 2006.

40 20 Huvudvärk

Ont i magen

Svårt att somna

Känt dig stressad

Trött under Sovit dagarna dåligt på natten

Även om de flesta unga i Eslöv uppger att de mår bra finns det vissa hälsoaspekter som visar något annat. Trötthet under dagarna och sömnbesvär på nätterna verkar vara vanligt förekommande bland ungdomarna. Det framgår tydligt att tjejerna mår sämre än killarna, och värst utsatta verkar tjejerna i årskurs 8 vara. Huvudvärk och stress är två fenomen som är klart vanligare bland tjejerna.

Att få i sig en stadig frukost är viktigt för hälsan och för att orka med dagen. Många uppger att de slarvar med sina matvanor. 40% av ungdomarna, undantaget killar i åk 8, väljer regelbundet att hoppa över frukosten på morgonen. Även lunchen är något som en del, främst i åk 8, väljer bort. Jämfört med förra undersökningen har det skett en drastisk ökning bland andelen åttondeklassare som väljer att hoppa över lunchen. Medan knappt 10% hoppade över lunchen i förra undersökningen är det idag 25% bland tjejerna samt 20% bland killarna som återkommande hoppade över lunchen. Samtidigt äter runt 40% av ungdomarna godis eller snacks minst flera gånger i veckan.

Jämfört med LUPP 2006 finns det klara tendenser till att tjejerna i åk 8 mår sämre idag. För killarna på högstadiet och för gymnasieeleverna ser det tvärtemot bättre ut idag.

Figur 21. Hur ofta händer följande? (%) Varje dag/flera gånger i veckan

Sett till olika hälsoaspekter framgår det tydligt att tjejerna mår sämre än killarna

60 40 20 Hoppar över frukosten

18

Hoppar över lunchen

Äter snabbmat

Äter godis eller snacks

Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2


Figur 22. Hur ofta brukar du göra följande? (%) Minst en gång i veckan

25

Åk 8 Åk 7-9 nationellt Åk 2 Åk 1-3 nationellt

20 15

Andelen högstadieungdomar som aldrig dricker sig berusade har sjunkit med tjugo procentenheter jämfört med LUPP 2006.

10 5 Röka cigaretter

Snusa

Dricka folköl

Dricka starköl/cider/ alkoläsk/vin/ sprit

De flesta håller sig borta från tobak och alkohol. Rökning är det vanligaste i de båda åldersgrupperna. 15% av högstadieungdomarna och 20% av gymnasieungdomarna röker regelbundet. Bland ungdomarna i årskurs 8 ser vi att det är en större andel som röker regelbundet jämfört med hur det ser ut i övriga LUPPkommuner. Alkohol och tobak är vanligare på gymnasiet jämfört med högstadiet. Samtidigt tillåter föräldrarna till gymnasieungdomarna i högre grad sina barn att dricka alkohol. Medan var tionde i åk 8 uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar uppger över hälften av gymnasieungdomarna att deras föräldrar tillåter alkohol. Ungdomar vars föräldrar tillåter att de dricker alkohol dricker också i större utsträckning än andra.

Figur 23. Hur ofta dricker du dig berusad? (%)

60 40

Åk 8 2009 Åk 8 2006 Åk 2 2009 Åk 2 2006

20

Aldrig

En gång om året/mer sällan

Någon gång i månaden/ några gånger per år

Någon gång i veckan/ några gånger i månaden

Jämfört med de ungdomar som deltog i LUPP 2006 har andelen åttondeklassare som aldrig dricker sig berusade sjunkit med drygt tjugo procentenheter. Istället är det en större andel som uppger att de dricker sig berusade någon gång i månaden eller någon gång per år. Jämför man gymnasieungdomarna i år med de som deltog i LUPP för tre år sedan finns det inga skillnader i andelen som dricker sig berusade.

19


95% av åttondeklassarna och 90% av gymnasieungdomarna har aldrig testat hasch eller marijuana. Jämför vi med svaren från LUPP 2006 ser vi dock att det skiljer sig litegrann. Det är en större andel ungdomar idag som har testat droger en gång jämfört med 2006. Samtidigt har andelen som testat droger mer än 20 gånger sjunkit jämfört med 2006, vilket syns tydligast bland gymnasieungdomarna. 6

Figur 24. Har du provat hasch eller marijuana? (%)

4

Det är en större andel högstadieungdomar som har testat droger idag jämfört med för tre år sedan

Åk 8 2009 Åk 8 2006 Åk 2 2009 Åk 2 2006

2

Ja, en gång

Ja, 2-10 ggr

Ja, 11-20 ggr

Ja, mer än 20 ggr

En jämförelse mellan åldersgrupperna visar att ungdomarna i årskurs 8 i högre utsträckning testade cigaretter, snus, alkohol och droger i tidig ålder. Många av ungdomarna i årskurs 8 testade cigaretter och snus redan när de var 11 år eller yngre, medan debutåldern för många ungdomar i årskurs 2 var 15 år. Figur 25. Hur gammal var du när du gjorde följande saker för första gången? (%) Rökte cigaretter

Snusade

Åk 2

20

18

18

16

16

14

14

12

12

10 8

10

6

6

4

4

2

2

Provade hasch eller marijuana

22

Åk 8

20

Drack dig berusad

8

11 år eller yngre

12 år

13 år

14 år

15 år

11 år eller yngre

12 år

13 år

14 år

15 år

16 år eller äldre


Figur 26. Har du det senaste halvåret upplevt att du blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt? (%)

100 80

Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej, aldrig

60 40 20 Kille, åk 8

Tjej, Kille, åk 8 åk 2

Tjej, åk 2

Omkring 30% av Eslövs unga har någon gång det senaste halvåret känt sig kränkta. Det finns en liten tendens till att tjejer i högre grad än killar känt sig kränkta. Jämför man med LUPP 2006 är det en något mindre andel ungdomar idag som upplevt sig kränkta. Åttondeklassarna upplever sig i störst utsträckning ha blivit felbehandlade i samband med skolan - av personal eller andra elever. Samma mönster finns bland gymnasieeleverna. Men här uppger också många att de blivit kränkta av någon i sin familj. Drygt var tionde upplever sig också ha blivit kränkt av polis eller rättsväsendet. Samtidigt har en stor andel uppgett “annat“ och “vet ej“.

Figur 27. Jag blev orättvist behandlad i samband med.. (%) Åk 8

Åk 2

1. Andra elever 2. Skolans personal 3. Någon i min familj 4. Annan privatperson 5. Socialtjänsten

1. Skolans personal 2. Någon i min familj 3. Andra elever 4. Annan privatperson 5. Polisen/rättväsendet

Samtidigt som det är många som har upplevt sig kränkta kan det vara svårt att sätta ord på vad som kan ha orsakat kränkningen. Fyra av tio högstadieungdomar och hälften av gymnasieungdomarna har uppgett “annat“ som svar på vad som orsakade kränkningen, och var femte svarade “vet inte”. Utseende, ålder och utländsk bakgrund är de tre faktorer som störst andel ungdomar har angett som orsak till kränkningen.

Var tredje har någon gång det senaste halvåret upplevt sig kränkt, men andelen har sjunkit något sedan 2006

Figur 28. Av vilken orsak blev du orättvist behandlad? Åk 8

Åk 2

Utländsk bakgrund (9%) Kön (3,3%) Sexuell läggning (2,5%) Ålder (11,5%) Utseende (24,6%) Funktionsnedsättning (1,6%) Religion (4,9%) Annat (41%) Vet inte (18,9%)

Utländsk bakgrund (13,5%) Kön (8,3%) Sexuell läggning (5,2%) Ålder (8,3%) Utseende (16,7%) Funktionsnedsättning (1%) Religion (2,1%) Annat (49%) Vet inte (18,8%)

21


16

Figur 29. Har något av följande hänt dig det senaste halvåret? (%)

14

Åk 8 Åk 2

12 10 8

Figur 30. Känner du dig trygg på följande ställen? (%) Andelen som svarat “ja, alltid” Bostadsområdet dagtid

Bostadsområdet kvällar

På väg till eller från skolan

6 I klassrummet

4 2

På rasterna i skolan

Inte vågat gå ut

Någon har hotat mig

Blivit bestulen

Misshandlad

Sexuellt våld/ utnyttjad

Åk 8 Åk 2

Ungdomens hus, fritids- gården eller liknande På disko eller annat nöjesställe

De flesta av ungdomarna i Eslöv har blivit förskonade från de olika typer av brott som ges som exempel. 73% av åttondeklassarna och 75% av gymnasieungdomarna har inte blivit utsatta för något av dem.

Ute på stan, på allmän plats På buss, tåg, tunnelbana

I hemmet

Hot och stöld är de två vanligaste brotten man blivit utsatt för. Drygt en av tio har blivit hotad medan knappt en av tio har blivit bestulen. Det finns inga större skillnader mellan årskurserna. Jämfört med LUPP 2006 ser det något bättre ut, speciellt för gymnasieungdomarna. Andelen som blivit bestulna har minskat för bägge åldersgrupperna.

Nästan var tionde Eslövsungdom har någon gång det senaste halvåret blivit bestulen

22

20

40

60

80

100

Det finns flera olika platser i Eslöv där man någon gång har känt sig otrygg, även om de flesta vanligtvis känner sig trygga i kommunen. De platser där ungdomarna känner sig trygga är platser där man främst rör sig på dagtid, t.ex. skolan, hemmet och i bostadsområdet under dagtid. De platser där många känner sig mindre trygga är främst offentliga platser som förknippas med kvällstid. Som exempel kan nämnas nöjesställen, fritidsgården och bostadsområdet på kvällarna. I LUPP 2006 svarade nästan 25% av gymnasieungdomarna att de inte känner sig trygga på ungdomens hus eller fritidsgården. Idag ser det bättre ut, då andelen som inte känner sig trygga där har sjunkit till under 13%.


Figur 31. Andelen som blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret (%) 25 20 15

Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2

Andelen som blivit mobbade eller utfrysta i åk 2 har minskat jämfört med 2006.

10 5

Under kapitlet skola såg vi att en tredjedel av åttondeklassarna upplever mobbning som ett problem i skolan. Att det är ett problem visar också figur 31. 18% i åk 8 och 7% i åk 2 har någon gång blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Sett till kön är tjejerna överrepresenterade i årskurs 8. Var fjärde tjej och var tionde kille i årskurs 8 har blivit utsatt för mobbning det senaste halvåret. En fjärdedel av åttondeklassarna uppger också att de själva deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. Jämfört med LUPP 2006 har andelen tjejer i åk 8 som blivit mobbade eller utfrysta ökat med nästan tio procentenheter. Även andelen åttondeklassare som själva deltagit i mobbning har ökat med tio procentenheter. Det ser bättre ut i årskurs 2. Här har andelen som blivit mobbade eller utrfrysta minskat jämfört med 2006.

Mobbningen är vanligast förekommande i samband med skolan. Medan åttondeklassarna uppger att mobbningen oftast förekommer på skolrasterna uppger gymnasieeleverna att mobbningen oftast förekommer i klassrummet. Många åttondeklassare har också blivit utsatta via telefonsamtal, sms eller på Internet. Jämfört med 2006 har andelen som blivit mobbade eller utfrysta i klassrummet ökat avsevärt - i åk 2 har andelen ökat med trettio procentenheter.

Figur 32. Var blev du mobbad/utfryst? (%)

Mobbning är vanligast förekommande i samband med skolan

Åk 8

Åk 2

På rasterna i skolan (65%) I klassrummet (46%) Via telefon, sms, Internet (28%) På väg till eller från skolan (22%)

I klassrummet (60%) På rasterna i skolan (45%) I någon annans bostad (25%) På väg till eller från skolan (20%)

23


Arbete

Foto: Oskar Jönsson

Medan det för de flesta dröjer ett tag till innan man står till arbetsmarknadens förfogande är det för somliga snart dags. Men många väljer att redan under studietiden skaffa sig arbetslivserfarenhet, antingen via ett extrajobb under terminen eller ett sommarjobb. Jobben räcker dock inte till alla - det är en stor andel gymnasieungdomar som har sökt jobb utan framgång.

Figur 33. Arbetsrelaterade frågor (%)

Åk 8 Åk 2

60 50 40 30

Jämfört med LUPP 2006 har andelen gymnasieungdomar med sommarjobb sjunkit med tio procentenheter.

20 10 Har ett extrajobb just nu

Har misslyckats skaffa extrajobb

Hade sommarjobb i somras

Har misslyckats skaffa sommarjobb

Kan tänka mig starta eget företag

Av de som inte hade extrajobb eller sommarjobb i årskurs 2 försökte en majoritet att få ett jobb utan att lyckas 24

Var femte Eslövsungdom har ett extrajobb vid sidan av sina studier. Medan det i åk 8 är vanligare att killar har extrajobb är det tvärtom bland gymnasieungdomarna. Samma mönster syns när det gäller sommarjobb. Medan en större andel killar i åk 8 hade sommarjobb var det en större andel tjejer på gymnasiet.

Inte alla som vill ha ett jobb får ett. Ungefär 15% av grundskoleeleverna har sökt extrajobb eller sommarjobb utan framgång. För ungdomarna i årskurs 2 är det svårare att få jobb. Hälften av de som sökt extrajobb och två tredjedelar av de som sökt sommarjobb har gjort så utan att lyckas. Jämfört med hur det ser ut i övriga LUPPkommuner generellt är det en större andel Eslövsungdomar som misslyckats med att skaffa jobb.


Av ungdomarna i årskurs 8 fick sju av tio sitt sommarjobb genom familjen, släktingar eller andra bekanta.

För gymnasieungdomarna går vägen till sommarjobb främst genom kommunen

För gymnasieungdomarna går vägen till sommarjobb främst genom kommunen. Närmare hälften av de gymnasieungdomar som hade sommarjobb i somras fick det genom kommunen. Fyra av tio fick jobb genom familjen, släktingar eller bekanta. Arbetsförmedlingen har som synes så gott som ingen roll alls när det handlar om att förmedla arbete till ungdomarna.

Figur 34. Hur fick du ditt sommarjobb? (%) Åk 8 Åk 2

50 40 30 20 10 Genom familjen

Genom släkting/ bekant

Genom arbetsförmedlingen

Genom kommunen

Sökte utannonserad tjänst

På annat Kontaksätt tade själv arbetsplatsen

Jag tycker det borde vara lättare att skaffa sommarjobb (Kille, åk 8)

Se till så att unga kan få jobb när de går ur skolan, inte bara bli “hemmasittare” och sedan bli fast i det ( Kille, åk 2) Skaffa fler jobb till ungdomar. Våga anställa!!! (Kille, åk 2) Mer jobbmöjligheter till ungdomar. Man vill inte höra Nej! hela tiden. (Tjej, åk 2) Finns många ungdomar som nästan inte gör något under vardagar även om de har tid. Kommunen skulle kunna erbjuda deltidsjobb åt alla som är villiga att jobba (Kille, åk 2)

25


Framtid

Foto: Elev, Fotografisk bild A

De flesta av Eslövs unga ser mycket positivt på sin framtid. Majoriteten av gymnasieungdomarna tror att de kommer läsa vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet. Många tror också att de kommer flytta från Eslöv. Jobb och studier är exempel på anledningar som anges för flytt. Men samtidigt kan många tänka sig att flytta tillbaka till Eslöv någon gång i framtiden.

Vi har redan kunnat konstatera att den breda majoriteten unga i Eslöv mår bra. Även framöver ser det positivt ut. 84% av åttondeklassarna och 87% av gymnasieungdomarna uppger att de ser positivt på sin framtid (svarsalternativ 5-7). Endast 5% av åttondeklassarna och 3% av gymnasieungdomarna hamnar på den negativa sidan av skalan. Det finns som synes inga större skillnader mellan årskurserna.

Figur 35. Hur ser du på framtiden för din egen del? (%) 45 40

Åk 8 Åk 2

35 30 25 20 15 10 5

1 Mycket negativt

Det stora flertalet av Eslövs unga ser positivt på framtiden

26

2

3

4 Varken eller

5

6

7 Mycket positivt


Av åttondeklassarna vill drygt 60% läsa vidare på gymnasiet. Hela två tredjedelar av dessa vill helst gå en utbildning i en annan kommun än Eslöv. Var femte vill hellre börja jobba än att läsa vidare på gymnasiet. Jämför man killarna med tjejerna är det en större andel tjejer som vill läsa i en annan kommun än Eslöv, medan fler killar vill börja jobba. Jämfört med Sverige generellt är det en mindre andel Eslövsungdomar som vill läsa vidare på gymnasiet, ca 60% jämfört med ca 70% för övriga LUPP-kommuner. Eslövsungdomarna är också mer benägna att läsa i en annan kommun jämfört med övriga LUPP-kommuner. Men detta skiljer sig mellan olika kommuner. Jämför man med en annan skånsk kommun som Landskrona är det en större andel ungdomar i Eslöv som vill läsa i sin hemkommun. Jämfört med övriga LUPP-kommuner är det en större andel Eslövsungdomar som vill börja jobba efter högstadiet. Efter avslutad gymnasieutbildning ställs man inför flera valalternativ. Nästan var fjärde gymnasieelev skulle helst av allt vilja åka ut och resa. Det näst populäraste alternativet är att studera vidare på högskola eller universitet, följt av att jobba utomlands och att jobba i Eslöv eller i en närliggande kommun.

Figur 36. Vad skulle du helst göra efter grundskolan? (%) Åk 8

1. Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun (41%) 2. Gå en gymnasieutbildning i Eslöv (22%) 3. Börja jobba (18%) 4. Vet inte (13%) 5. Annat (5%)

Figur 37. Vad skulle du helst göra efter gymnasiet? (%) Åk 2

1. Åka ut och resa (23%) 2. Studera på högskola/universitet i Sverige (17%) 3. Jobba utomlands (15%) 4. Jobba i Eslöv eller närliggande kommun (13%) 5. Studera utomlands (10%)

2/3 av de högstadieelever som vill läsa vidare på gymnasiet vill helst läsa i en annan kommun än Eslöv

Gymnasiekillarna och gymnasietjejerna har lite olika uppfattningar om vad man helst av allt skulle vilja göra. Medan tjejerna helst av allt vill ut och resa eller jobba utomlands, vill killarna helst av allt studera på en högskola eller universitet här i Sverige. När man istället frågar gymnasieungdomarna vad de tror att de kommer göra efter gymnasiet ser det annorlunda ut. 30% tror att de kommer läsa vidare på högskola eller universitet i Sverige. 20% tror att de kommer börja jobba i Eslöv eller i en grannkommun. Bara 10% tror nu att de kommer åka ut och resa.

27


Figur 39. Andelen som tror att de kommer flytta från Eslöv (%)

Figur 38. Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? (%) Tjej åk 8 60

Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2

50 40

80 60 40 20

30 20

Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2

10 Grundskola eller motsvarande

Gymnasieskola eller motsvarande

Yrkesutbildning efter gymnasiet

Universitet eller högskola

Annan utbildning

Att veta hur länge man kommer att studera kan vara svårt att svara på, speciellt när man ännu inte gått ut grundskolan. De flesta Eslövsungdomarna verkar ändå ha en ganska klar uppfattning om hur lång utbildning man planerar att gå. Tre av tio i åk 8 och över hälften av gymnasieungdomarna tror att de kommer läsa vidare på högskola eller universitet. Knappt två av tio planerar att sluta efter gymnasieskolan, både bland högstadie- och gymnasieungdomarna. Medan en större andel tjejer planerar att läsa vidare på universitet eller högskola är det en större andel killar som planerar att sluta efter gymnasieskolan.

Vet inte

Majoriteten av Eslövsungdomarna tror att de kommer flytta från Eslöv. Sett till kön är det en större andel tjejer som kan tänka sig att röra på sig. Jämfört med LUPP 2006 är det en större andel ungdomar idag, undantaget killar i årskurs 2, som tror att de kommer flytta från Eslöv. Det finns flera faktorer till varför en så stor andel ungdomar tror att de kommer flytta från Eslöv. Jobb- och studiemöjligheter är två exempel som Eslöv har svårt att konkurrera om med andra kommuner. Sett till kön är det en större andel killar som kan tänka sig att flytta på grund av jobb, medan en större andel tjejer kan tänka sig att flytta på grund av studier eller för att de vill prova på något nytt. Figur 40 . Varför kan du tänka dig att flytta från Eslöv? (%) Åk 8

Majoriteten av ungdomarna tror att de kommer flytta från Eslöv

1. Jobb (49%) 2. Studier (34%) 3. Vill prova på något nytt (30%) 4. Flick-/pojkvännen eller kompisar (29%) Figur 41. Varför kan du tänka dig att flytta från Eslöv? (%) Åk 2

1. Jobb (49%) 2. Vill prova på något nytt (40%) 3. Studier (31%) 4. Flick-/pojkvännen eller kompisar (22%)

28


Att man har gett sig av från Eslöv en gång behöver inte betyda att man inte kan tänka sig att flytta tillbaka någon gång i framtiden. Bara knappt var tionde menar att man aldrig skulle kunna tänka sig att flytta tillbaka till Eslöv. Närheten till familjen och vännerna är exempel på anledningar till varför man skulle kunna flytta tillbaka. Till höger följer de fyra populäraste svarsalternativen för respektive ålder.

Figur 42 . Vad skulle få dig att flytta tillbaka? (%) Åk 8

1. Närhet till släkt och familj (39%) 2. Flick-/pojkvännen eller kompisar (28%) 3. Jobb (26%) 4. Bättre uppväxtmiljö för mina barn (17%)

Figur 43 . Vad skulle få dig att flytta tillbaka? (%) Åk 2

1. Närhet till släkt och familj (43%) 2. Flick-/pojkvännen eller kompisar (26%) 3. Jobb (21%) 4. Bättre uppväxtmiljö för mina barn (18%)

Foto: Arzana Abazi

När ungdomarna själva får välja var de skulle vilja bo om 10 år är utomlands det mest attraktiva alternativet. Drygt 30% skulle helst av allt bo utanför Sveriges gränser. Ca 25% skulle kunna tänka sig att bo i en storstad i Sverige, medan var tionde tilltalas av alternativet att bo kvar i Eslöv.

40

Sett till kön finns det en del skillnader. Till exempel är det en större andel killar i respektive årskurs som kan tänka sig att bo kvar i Eslöv, medan det är en större andel tjejer som kan tänka sig att bo utomlands.

Figur 44. Var skulle du vilja bo om 10 år? (%)

Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2

30 20 10 Där jag bor nu

Storstad i Sverige

Småstad i Sverige

Landsbygden

Utomlands

Vet inte

29


Sammanfattning För andra gången har Eslövs kommun genomfört en LUPP-undersökning för att få reda på hur unga Eslövsbor upplever sin vardag. Under hösten har över tusen ungdomar i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet haft möjlighet att besvara en enkät på ca 200 frågor som rör allt från fritidssysselsättning till hälsofrågor och framtidsplaner. Undersökningen bjuder både på positiva ljusglimtar som negativa orosmoln. Här följer en kort sammanfattning på några av de resultat som går att finna i rapporten. • Eslövs unga är i stort sett nöjda med fritidsutbudet i kommunen. Men precis som 2006 efterfrågas fler mötesplatser för unga såsom fritidsgårdar och ung- domscaféer. • Andelen ungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan har minskat jämfört med 2006. Samtidigt är det färre som anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av lärare. • Andelen åttondeklassare som tycker att det är viktigt att träffa beslutsfattare i Eslöv, samt andelen gymnasieungdomar som skulle vilja träffa beslutsfattare har minskat jämfört med 2006. När man själv får välja är skolan det område som flest ungdomar vill vara med och påverka. • Merparten av Eslövs unga upplever att de mår bra. Samtidigt verkar trötthet och sömnproblem vara ett problem för många unga, både bland åttondekl assarna och gymnasieungdomarna. Det framgår också att tjejerna överlag mår sämre än killarna. • Eslövs unga ser generellt mycket positivt på framtiden. Många ser också en framtid utanför Eslöv. Jobb och studier är exempel på anledningar som lockar till en flytt från Eslöv. Har du några frågor? Vill du veta mer om LUPP, eller vill du själv få tillgång till enkätmaterialet? I så fall, tveka inte att höra av dig! Peter Juterot Ungdomspolitisk samordnare i Eslövs kommun Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se

30


Ung i Eslöv - LUPP-rapport 2009  

Rapport från enkätundersökning blang Eslövs unga under hösten 2009.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you