STORDALENGUNHILD HEALTHPLANETARYDIET FREDRIK REINFELDT VĂ€rldens vĂ„ndor inför förestĂ„ende halvtid NOURA BERROUBA Livet efter 2030 ANDREAS FOLLĂR Ă rets hĂ„llbarhetschef GUSTAF SKARSGĂ RD & JOHAN REUNANEN I tolfte timmen CAM ABBOTT SverigeslagbyggarebĂ€sta 2022

Den 15 september 2022 Àr det dags för A Sustainable Tomorrows nionde upplaga, i digilogt format med cirka 80 sÀndningsplatser runt om i Sverige, frÄn LuleÄ i norr till Ystad i söder. Fokus pÄ höstens konferens Àr att svara pÄ de frÄgor som mÄnga brottas med i sitt arbete med Agenda 2030 genom att visa goda exempel frÄn verkligheten. Hur mÀter, rÀknar och samarbetar vi för att komma i mÄl i tid? Vi har som alltid nÀringsliv, offentlig sektor, civilsamhÀlle och akademi med oss bÄde i program och deltagare.
NILSSONBO / GRUNDARE
HALVVĂGSpartner.TILL2030
VĂ„rens event â vĂ„rt första i Stockholm âDo Look Up!â pĂ„ Nordic Sustainability Expo, dĂ€r vi fokuserade pĂ„ beteendeförĂ€ndringar, blev en succĂ©. För det som Ă€r unikt med AST, vi kallar oss faktiskt för AST-familjen, Ă€r att vi ser varandra, vi tittar upp och möjliggör möten med personer som du troligen inte trĂ€ffat annars. HĂ„llbarhet â och magi â uppstĂ„r ofta i dessa möten. Det har vi en hel lista av bevis pĂ„, med företag och individer som hittat varandra och som skapat nya samarbeten och vĂ€gar framĂ„t.
VĂ€lkommen in i AST-familjen! Som publik, talare eller
Nu stĂ„r vi hĂ€r â i halvtid i denna avgörande match med fakta och upplevelser som kan mĂ€tas. Teorier har mött verkliga förutsĂ€ttningar som ger bĂ€ttre beslutsunderlag, samtidigt som tiden och resurserna minskat. ResultatmĂ€ssigt Ă€r vi tyvĂ€rr lĂ„ngt ifrĂ„n halvvĂ€gs. Tiden Ă€r knapp och för att klara vĂ„r deadline mĂ„ste vi hjĂ€lpas Ă„t.
2
VĂLKOMNA TOMORROWSUSTAINABLEA
Ute i landet skapar hubbarna sitt eget innehÄll för att stÀrka det lokala hÄllbarhetsarbetet efter sÀndningen frÄn HETCH och flera hubbar deltar med input via lÀnk. Denna dag ger nya tydliga verktyg och insikter för att snabbare ta sig fram i sitt hÄllbarhetsarbete. AST-familjens arbete Àr en viktig del av den framÄtrörelse vi ser. Vi Àr fler som vill och som lÀgger manken till. Inte minst ser vi mycket positiva krafter inom nÀringslivet. För nÀr det Àr tufft, sÄ hjÀlps man Ät, eller hur?
ROLFSDOTTER-JANSSONCATARINA / MODERATOR INNEHà LLSANSVARIGOCH Vi Àr halvvÀgs. Den 15 september 2015 samlades vÀrldens ledare i FN-skrapan i New York och klubbade igenom vÀrldens största och kanske viktigaste projekt: Att vi till Är 2030 ska ha utrotat fattigdom, minskat ojÀmlikheter och löst
"NÀrklimatkrisen.detÀr tufft sÄ hjÀlps man Ät, eller hur?"

3 VĂLKOMNATOMORROWSUSTAINABLEAINLEDNING 2 Ă RETS TALARE OCH MODERATOR 4 HETCH 6 LAURA STORM 7 GUNHILD STORDALEN 8 SUSTAINABLE FOOD WASTE 10 AXFOUNDATION 11 MAGNUS NILSSON 14 WORLD MARITIME UNIVERSITY 16 Ă RETS HĂ LLBARHETSCHEF 18 CAKE 19 FREDRIK REINFELDT 20 HUBBAR 22 HUVUDPARTNER: ĂRESUNDSKRAFT 25 HUVUDPARTNER: MAZARS OCH RYDS GLAS 26 HUVUDPARTNER: CORDIAL 27 POLARIUM 28 HĂ LLBART LEDARSKAP 30 I TOLFTE TIMMEN MED GUSTAF OCH JOHAN 32 HITTARPS GATULAG 34 PETER LUNDBERG: FN 37 KRĂNIKA: NOURA BERROUBA 38 A SUSTAINABLE PRIZE 39 A SUSTAINABLEMAGAZINE Ă€r ett magasin frĂ„n A Sustainable asustainabletomorrow.seTomorrow INSTAGRAM: @asustainabletomorrow FACEBOOK: @asustainabletomorrow YOUTUBE: A Sustainable Tomorrow LINKEDIN: A Sustainable Tomorrow PRODUKTION: Made in BĂ„stad AB Julia S Ormsmarck REDAKTION: Bo LeoCatarinaNilssonRolfsdotter-JanssonHolmgren-Recht FOTO: AST arkiv nĂ€r inget annat anges TRYCK: Linköpings Tryckeri AB REDAKTION"Noteverythingneedstosoundsoclever,orcharming,orlikeableallthetime.Sometimesweneedtojustbeabletosaythingstooneanother.Weneedtohearthings." Dr. Randall Mindy (Leonardo DiCaprio) i filmen Don't Look Up!
4 TALAREĂ RETS TOMORROWSUSTAINABLEA CATARINA ROLFSDOTTER-JANSSON Moderator och innehĂ„llsansvarig A Sustainable Tomorrow Programledare, moderator, förelĂ€sare och författare med internationellt perspektiv. Ca tarina Ă€r en av de mest erfarna kommunikatörerna inom omrĂ„ det hĂ„llbar utveckling i Sverige. Ordförande för tankesmedjan Global Utmaning, talesperson i klimatorganisationen VĂ„ra barns klimat och medgrundare till den internationella klimatkoalitionen Our Kidsâ Climate. TALAREĂ RETS2022 MODERATOR FREDRIK REINFELDT RĂ„dgivare GLOBAL OMVĂRLDSANALYS NOURA BERROUBA Ordförande LSU samt Future Thinker Global Utmaning SUMMERING JOHAN FALK CEO, Exponential Roadmap Initiative ELIN HULTMAN HĂ„llbarhetskonsult, Cemasys LEDARSKAPHĂ LLBART THERĂSE WESTERMARK Enhetschef för Konkurrensverketupphandlingstillsyn, MAGNUS PEDERSEN Utredare, Swedac UPPHANDLINGHĂ LLBAR ANDERS WIJKMAN Hedersordförande Club of Rome och ordförande Climate-KIC HENRIK LINDER Nordic Sustainability Manager, Resurs Bank CATHARINA NORDEMAN Director Group HöganĂ€sSustainability,AB CIRKULĂRA AFFĂRSMODELLER KonkurrensverketFoto: KnutsonPeterFoto:










5 TALAREĂ RETSTOMORROWSUSTAINABLEA GUNHILD STORDALEN Grundare och styrelseordförande, EAT Foundation SPEAKERKEYNOTE ANNELIE JOHANSSON Grundare och vd, Happy Economy CHRIS ABBOTT Sportchef, Rögle BK CAM ABBOTT TrĂ€nare, Rögle BK EVA VATI Vd och grundare, VERIFY Agency of Sweden EVELINA LINDGREN Vd, Apak ANNIKA ANDREASEN Vd, SIS STANDARDER&LAGAR OLA JĂNSSON Medgrundare, Coest JOHANNA LUNDGREN GESTLĂF HĂ„llbarhetschef, SPP MARIE KRĂEGER CEO, Almi SkĂ„ne FINANSIERING ANNA CELAY Vd och partner, anr+1 kommunikationsbyrĂ„ MĂ NGFALD VERENICE BENGTSSON Human Rights MalmöandanLawyer, EngJonasFoto: EStudioFoto:JansinStenFoto:EStudioFoto: WallinChristinaFoto:












VI BEFINNER OSS MITT I EN BRYTPUNKT
Konceptet ger inte bara ringar pĂ„ vattnet i form av att attrahera investeringar till regionen som skapar nya arbetstillfĂ€llen, det verkar ocksĂ„ för integration och utgör en slags brytpunkt i samhĂ€llet. â Framförallt Ă€r Prisma en mötesplats för mĂ€nniskor. Du söker dig hit för att bygga relationer med fokus pĂ„ innovation och lĂ€rande. Det Ă€r sĂ„ vi skapar förutsĂ€ttningar för verkligt hĂ„llbar tillvĂ€xt, betonar Andreas. Det Ă€r ocksĂ„ HETCH som tillsammans med Wihlborgs Ă€r den drivande kraften bakom Techship â ett program som riktar in sig pĂ„ att attrahera unga frĂ„n Helsingborgs alla hörn. Hos Techship i Prisma fĂ„r de möjlighet att utveckla bĂ„de sina idĂ©er och sig sjĂ€lva genom att arbeta tĂ€tt tillsammans och lĂ€ra mer om entreprenörskap. Techship har precis avslutat sin första runda och nu stĂ„r en ny grupp förvĂ€ntansfulla unga helsingborgare pĂ„ tur. Flera andra stĂ€der har redan hört av sig för att se om de kan göra nĂ„got likande. Med Prisma har Wihlborgs skapat ett nytt landmĂ€rke mitt i Helsingborgs hamn. Andreas summerar helheten med orden: â Prisma Ă€r en lĂ„ngsiktig investering för framtiden. Vi Ă€r en del av Helsingborg, och Helsingborg Ă€r en del av oss. Wihlborgs fastighet Prisma Ă€r ett nytt landmĂ€rke med fokus pĂ„ hĂ„llbarhet. Andreas Ivarsson, projekt- och utveck lingschef pĂ„ Wihlborgs
Platsen dĂ€r Ă„rets största digiloga hĂ„llbarhetskonferens â A Sustainable Tomorrow â sĂ€nds ifrĂ„n ligger pĂ„ första parkett i Helsingborgs nyaste stadsdel Oceanhamnen, med en milsvid utsikt över Ăresund. HĂ€r har stora handelsfartyg frĂ„n nĂ€r och fjĂ€rran lossat och lastat gods i snart hundra Ă„r, men nu tar en ny tid vid. Vi Ă€r i en brytpunkt och omrĂ„det Ă€r under stor förvandling. En helt ny stadsdel börjar ta form med fokus pĂ„ hĂ„llbarhet â ekonomisk, social och miljömĂ€ssig.
Prisma har fĂ„tt en central roll i Oceanhamnens utveckling och var ett av de första husen i omrĂ„det att stĂ„ fĂ€rdigt. Andreas Ivarsson, projekt- och utvecklingschef, berĂ€ttar att Wihlborgs var tidigt ute med att investera och understryker vikten av att faktiskt vĂ„ga gĂ„ före och visa vĂ€gen för att lyckas skapa positiv utveckling. SĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller att bygga hĂ„llbart. â För att skapa förĂ€ndring Ă€r tvĂ„ saker viktiga: dels att vĂ„ga ta initiativet, dels att kroka arm med de som vill i samma riktning, poĂ€ngterar Andreas och förklarar att Wihlborgs sedan lĂ„ng tid Ă€r en del av Helsingborg och att det finns ett stort ömsesidigt förtroende i arbetet för stadens bĂ€sta. Att Prisma skulle bli en miljömĂ€ssigt hĂ„llbar och certifierad byggnad var tydligt frĂ„n början. Det var ocksĂ„ klart att den sociala aspekten av hĂ„llbarhet skulle fĂ„ sĂ€tta sin prĂ€gel pĂ„ sjĂ€lva utformningen och innehĂ„llet. Tanken var att skapa en naturlig mötesplats, vilket Prisma ocksĂ„ blivit â med en unik gestaltning som lockar blickar till sig och en slingrande gĂ„ngbro som lĂ€nk till de centrala delarna och Helsingborg C. Men störst pĂ„verkan pĂ„ framtiden kommer kanske Ă€ndĂ„ innehĂ„llet att ha, inte minst ur hĂ„llbarhetssynpunkt.
6
HETCH TOMORROWSUSTAINABLEA
Bland de första hyresgĂ€sterna att ta plats var techhubben HETCH â hĂ€r mixas startups, snabbvĂ€xande techbolag och större etablerade företag som tillsammans driver utveckling inom techomrĂ„det.


...Laura Storm, expert on Regenerative Business and advisor to A Sustainable Tomorrow. What have you focused on in the last year? â My main focus has been on nourishing the Regenerators Academy community and holding space for 300 people all over the world (34 nationalities and from age 19-80) going through a year-long LeadershipRegenerativeJourneytogether. We spend a year diving deep into frameworks, theories, cases, inner development and learn so much from each other. Besides that my focus is to continuously plant regenerative seeds through keynote speeches and workshops. What positive progress do you see in the regenerative field? â Thereâs so much progress happening. So much momentum itâs wild. More and more people are rolling up their sleeves and dedicating their lives to be part of regenerating their circles of influence. Their families, community, workplace. Itâs a truly exciting time to be alive with everything that is happening. Iâm invited to speak about regenerative business with some of the worldâs most influential people. That was unthinkable even two years ago. I vĂ„r app fĂ„r du som deltagare de senaste uppgifterna kring vĂ„r Ă„rliga hĂ„llbarhets- och framtidskonferens samt till vĂ„rt nĂ€tverk, talarpresentationer och relevanta nyheter. Appen har utvecklats tillsammans med Ventla och Ă€r ett viktigt verktyg nĂ€r A Sustainable Tomorrow vĂ€xer och blir alltmer digitalt. Aktuella och anvĂ€ndbara uppgifter âon-the-goâ hamnar i din telefon. I början av Ă„ret presenterade vi exempelvis temat för Ärets konferens, HalvvĂ€gs till 2030, och efterhand har lagt GĂR SĂ HĂR: Ladda ner Ventla frĂ„n App Store eller Google och ange accesskoden e-postadress verifieringskoden (4 siffror) som du fĂ„r i ett eventkoden AST2022 och klicka pĂ„ söksymbolen Klicka pĂ„ Eventet och GĂ„ med lyssna den HĂ€r och deltagare som gör A Sustainable Tomorrow till ett givande nĂ€tverk som verkligen kan göra Detskillnad. bĂ€sta med appen Ă€r nog Ă€ndĂ„ möjligheterna till interaktion. Du kan exempelvis chatta med andra deltagare, lĂ€gga upp bilder i aktivitetsflödet och svara pĂ„ frĂ„gor. VĂ€lkommen in i appen!
vi
7. Uppdatera din profil under Deltagare Eller lÀs in QR-koden och följ instruktionerna! till de spÀnnande talare som du kommer att fÄ
till
7
THERE...HELLO
6.
presenterar vi ocksÄ huvudpartners,vÄra ovÀrderligaallahubbar
AST 3. Skriv in din
15 september.
tillgÄng
NOTISERTOMORROWSUSTAINABLEA
play 2. Ăppna appen
4. Ange
e-mail 5. Skriv in
FĂRHĂJD UPPLEVELSE MED VĂ R APP
1.



GUNHILD STORDALEN:KLIMATOCHMAT TOMORROWSUSTAINABLEA behöver ett nytt livsmedelssystem"
"VĂ€rlden
EAT-Lancet 2.0 rapporten som presenteras 2024 blir ett viktigt nĂ€sta steg för att öka omstĂ€llningen, kunskapen och viljan att skapa en planetĂ€r hĂ„llbar kost för hela jordens befolkning. Vi behöver förebilder och trovĂ€rdiga ledare med Ă€kta övertygelse, som kan sammanföra olikheter i nya sammanhang dĂ€r forskning och verklighet möts för att förstĂ„ det viktigaste omrĂ„det vi alla jordens mĂ€nniskor har gemensamt â mat. Gunhild Stordalen Ă€r en norsk lĂ€kare, filantrop och miljöaktivist. Hon Ă€r en av de mest uppmĂ€rksammade personerna frĂ„n Skandinavien i hĂ„llbarhetsvĂ€rlden och en viktig förebild och ledare. Gunhild Ă€r aktiv och bidrar med ett kraftfullt arbete frĂ€mst genom EAT Forum, GreeNudge-stiftelsen och Stordalen Foundation. Samma Ă„r som EAT Forum lanserades 2014 tilldelades hon WWF:s pris Ă rets miljöhjĂ€lte. Gunhild har tydligt uttalat att hennes livsgĂ€rning handlar om att âförĂ€ndra vĂ€rldenâ â vilket ger oss alla i A Sustainable Tomorrow-familjen Ă€nnu mer kraft att driva pĂ„ VihĂ„llbarhetsomstĂ€llningen.fickettpratmedGunhild om hennes tankar kring hĂ„llbar mat inför Ă„rets A Sustainable Tomorrow. Hur har ditt arbete med mat och hĂ„llbarhet mottagits i vĂ€rlden sedan lanseringen av EATLancet rapporten? â EAT-Lancet rapporten var det första försöket i historien att sĂ€tta upp vetenskapliga mĂ„l för hur man kan skapa tillrĂ€ckligt med hĂ€lsosam mat Ă„t tio miljarder mĂ€nniskor utan att förstöra planeten pĂ„ vĂ€gen. Den har skapat entusiasm, debatt, irritation och till och med hat. Vi trĂ€ffade helt klart en nerv. Rapporten rankades bland de 20 mest diskuterade vetenskapliga verken 2019, och den fjĂ€rde viktigaste klimatartikeln. Rapporten har haft â och fortsĂ€tter att ha â ett enormt inflytande pĂ„ bĂ„de politik och nĂ€ringsliv, och miljontals mĂ€nniskors dagliga matval. Den har lagt grunden för EU:s jord till bord-strategi. 15 storstĂ€der inklusive New York, Lima, Tokyo och de skandinaviska huvudstĂ€derna har förbundit sig att implementera mĂ„len till 2030, och den har ocksĂ„ inspirerat flera lĂ€nders nationella kostrĂ„d, inklusive Danmark, Finland och Polen. â Vidare har rapporten pĂ„verkat stora företags affĂ€rsstrategier, restaurangmenyer och lĂ€romedel pĂ„ skolor och universitet. Och inte minst var rapporten en viktig bidragande faktor till FN:s generalsekreterare AntĂłnio Guterres beslut att hĂ„lla det första FN-toppmötet om hĂ€lsosamma, hĂ„llbara och rĂ€ttvisa livsmedelssystem hösten 2021, med en handlingsagenda inspirerad av EAT-Lancet. Vi har precis lanserat uppföljaren EATLancet 2.0 som kommer 2024, och kommer att testa och uppdatera mĂ„len, tĂ€ppa till nya kunskapsluckor och gĂ„ mer pĂ„ djupet om vad The Planetary Health Diet betyder för olika lĂ€nder och samhĂ€llen. Vilka Ă€r de största utmaningarna för att Ă€ndra beteende och Ă€ta mer hĂ„llbart? â Det största hindret för de flesta Ă€r pris och tillgĂ€nglighet. Som EAT-Lancet visar Ă€r en optimalt hĂ€lsosam vĂ€xtrik kost en hĂ„llbar kost, men denna Ă€r ofta dyrare och/eller svĂ„rare att fĂ„ tag i. Idag finns det uppskattningsvis tre miljarder mĂ€nniskor i vĂ€rlden som inte har rĂ„d med en hĂ€lsosam kost. Detta krĂ€ver ett systemskifte, varför EAT arbetar med att förĂ€ndra policy, investeringar och affĂ€rer i takt med forskningen. Vi behöver en heltĂ€ckande strategi och politik för livsmedelssystem i alla lĂ€nder med tydliga vetenskapsbaserade mĂ„l, dĂ€r allt frĂ„n jordbrukssubventioner till offentlig upphandling, skatter och incitament kopplas samman och stödjer nationella kostrĂ„d. Idag subventionerar de flesta lĂ€nder det som gör oss sjuka och förstör planeten, medan bönder kĂ€mpar för att försörja sig. Det Ă€r fullstĂ€ndigt vansinne nĂ€r vi vet att vi kan skapa ett mycket bĂ€ttre och mer effektivt system som ger mĂ„nga vinnare â inte mĂ„nga förlorare som idag. Vilka tre rĂ„d skulle du ge den som vill Ă€ta mer hĂ„llbart? â Ăt varierad, riktig mat (det vill sĂ€ga undvik ultraprocessad), mestadels vĂ€xter och inte för mycket. Kasta inte Ă€tbar mat. Bra för dig och bra för planeten!
8
FÄ personer har uppmÀrksammat matens betydelse för hÄllbarhetsomstÀllningen lika mycket som Gunhild Stordalen med sin kunskap, engagemang och starka utstrÄlning. Ofta kanaliserat genom hennes organisation EAT Forum och den uppmÀrksammade EAT-Lancet rapporten som tagits fram i samarbete med 37 forskare, bland andra Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Center och Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research.
Rapporten sÀtter fingret pÄ den allvarliga, strukturella utmaningen att dagens matproduktion och konsumtion skadar miljön och klimatet samt vÄr hÀlsa. Enligt rapporten krÀvs en radikal, global omstÀllning av dagens livsmedelsystem. Planetary Boundaries och Health Boundaries skapar en skÀrningspunkt mellan en hÀlsosam diet och en hÄllbar livsmedelsproduktion, vilket rapporten kallar The Great Food Transformation.

10
â De nĂ€rmaste decennierna behöver produktionen av livsmedel ökas till mer Ă€n vad som producerats de senaste 9 000 Ă„ren. Samtidigt gĂ„r 30% av all mat som produceras förlorad. Med vĂ„r lösning kan vi minska andelen mat som slĂ€ngs pĂ„ grund av osĂ€kerhet kring hĂ„llbarheten. Mat med kort hĂ„llbarhet, som annars slĂ€ngs, kan tas till vara och bli mĂ€ttande mĂ„ltider för mĂ€nniskor i utsatthet. Vilka nutida samt framtida utmaningar ser ni för hĂ„llbarheten i kyl- och fryskedjan och hur kan ni bidra till att lösa dem? â Andelen kylda och frysta livsmedel vĂ€xer kontinuerligt, vilket inte Ă€r mĂ€rkligt dĂ„ det finns mĂ„nga uppsidor sĂ„som lĂ€ngre hĂ„llbarhet, mindre matsvinn och ofta ett högre nĂ€ringsvĂ€rde. Emellertid möter kyl- och fryskedjan Ă€ven stora utmaningar, bland annat i form av temperaturberoende matsvinn. Det finns begrĂ€nsningar i hur stor temperaturreserv man kan bygga genom att sĂ€nka temperaturen under transport och lagring, eftersom det medför hög energiförbrukning, höga kostnader och negativ miljöpĂ„verkan. DĂ€rför Ă€r en lösning som kan minska matsvinn nĂ€r temperaturavvikelser vĂ€l uppstĂ„r nödvĂ€ndig.
KLIMATOCHMAT TOMORROWSUSTAINABLEA
TEMPERATURKOLL GER MINSKAT MATSVINN
â Temperaturavvikelser i kyl- och fryskedjan resulterar ofta i lĂ„ngdragna reklamationstvister, onödiga retursĂ€ndningar och tyvĂ€rr stora mĂ€ngder matsvinn pĂ„ felaktiga grunder. Produkter med god kvalitet döms ut dĂ„ man inte sĂ€kert vet hur mycket hĂ„llbarheten har förkortats pĂ„ grund av en temperaturhöjning. Sustainable Food Waste-appen kan, med hjĂ€lp av en sĂ€kerstĂ€lld databas, leverera tydlig och aktuell information om hur en produkts hĂ„llbarhet har pĂ„verkats av en temperaturhöjning. Vilken roll har livsmedelskedjan i den gröna omstĂ€llningen, och var kommer ni in i bilden?
Jacob Petersson och Nazih Hazime har fÄtt följande priser för sitt arbete med att förhindra onödigt matsvinn: MiH Guld à rets NytÀnkare 2021 och The Food Waste Challenge 2022.
Nazih Hazime och Jacob Petersson upptÀckte problematiken kring mat som slÀngs pÄ grund av temperaturavvikelser nÀr de arbetade i livsmedelskedjan. De bestÀmde sig för att lösa problemet och minska matsvinnet parallellt med sina studier pÄ universitet vÄren 2021. Resultatet blev företaget Sustainable Food Waste. BerÀtta om bakgrunden till er affÀrsidé!
â Att utrota den globala hungern, minska matsvinnet, reagera pĂ„ klimatförĂ€ndringar och upprĂ€tthĂ„lla vĂ„ra naturresurser, mat och jordbruk ligger till grund för Agenda 2030. Det gĂ€ller att livsmedelskedjan ökar takten i omstĂ€llningen till en mer hĂ„llbar livsmedelsproduktion och konsumtion.


KLIMATOCHMATTOMORROWSUSTAINABLEA FRAMTIDENS MAT MED AXFOUNDATION >>> PÄ TorsÄker gÄrd ges forskare möjlighet att praktiskt testa pÄ Äkern tillsammans med lantbrukare. HÀr utvecklas till exempel ett flerÄrigt vete för nordiska odlingsförhÄllanden. Foto: Linda Prieditis

"I teorin kan alla sluta flyga, men vi kan inte sluta Àta. Vi mÄste fixa de ohÄllbara delarna i livsmedelssystemen nu." Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat, Axfoundation.
12 Hur ser framtidens mat ut? â Vi kommer att se nya grödor som blir mer hĂ„llbara proteinkĂ€llor framöver. Vi kommer att Ă€ta mindre mĂ€ngd animaliskt och framför allt kommer vi att minska konsumtionen av rött kött. För att vi helt enkelt mĂ„ste, bĂ„de för hĂ€lsan och klimatet. Detta Ă€r vetenskapliga fakta som vi mĂ„ste förhĂ„lla oss till. För oss pĂ„ Axfoundation och TorsĂ„ker gĂ„rd sĂ„ Ă€r mĂ„let med framtidens mat att den ska vara hĂ„llbar, ha ett bra nĂ€ringsinnehĂ„ll och framför allt smaka bra. Det spelar ingen roll hur hĂ„llbar en produkt Ă€r om den smakar pappkartong. Vi tror kanske inte att maten nödvĂ€ndigtvis kommer att se radikalt annorlunda ut mot idag, men vi Ă€r övertygade om att den mĂ„ste ha producerats pĂ„ ett hĂ„llbarare sĂ€tt, sĂ€ger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat pĂ„ Axfoundation. Vad behövs i Sverige för att vi ska bli mer hĂ„llbara? â Det viktigaste Ă€r att vi samverkar pĂ„ olika plan, att TorsĂ„ker gĂ„rd Ă€r en testgĂ„rd och ett praktiskt utvecklingscentrum för framtidens hĂ„llbara livsmedelssystem. GĂ„rden ligger i Upplands VĂ€sby, cirka 30 km norr om Stockholm. Foto: Anders Johansson/Roxen Communication. vi lyssnar pĂ„ faktabaserad information och förstĂ„r vikten av att hela vĂ€rdekedjan ser vinningen av att bli mer hĂ„llbar. Det Ă€r nĂ€r olika expertis i kedjan jobbar tillsammans som saker faktiskt blir gjorda. Man ska ha stor respekt för kunskapen hos den som kommer före och efter en sjĂ€lv i praktiskadenvialla.extremtekonomiskaknutarnakomplextLivsmedelssystemetvĂ€rdekedjan.Ă€rsĂ„passattingenkanlösaupppĂ„egenhand.DenaspektenĂ€rocksĂ„viktigiomstĂ€llningarförIAxfoundationsprojektvillalltidsĂ€kerstĂ€llaattallaledserekonomiskavinningenavdenlösningenvitarfram.
PĂ„ TorsĂ„ker gĂ„rd jobbar ni utifrĂ„n ett konkret problem för att hitta en praktisk lösning, kan du förklara? â Vi hoppas att TorsĂ„ker gĂ„rd ska vara en katalysator som bidrar till att utveckla framtidens mat, genom kunskapsöverföring och praktiska hĂ„llbara innovationer inom alltifrĂ„n primĂ€rproduktion till âkonsumtion.Ettkonkret exempel pĂ„ hur


Axfoundation innoverar och accelererar hĂ„llbara lösningar inom tre programomrĂ„den: Framtidens mat, CirkulĂ€r ekonomi samt HĂ„llbar produktion och konsumtion. alla hela vĂ€gen, vilket vi lyckades med! Idag pratas det mycket om restflöden, men vad innebĂ€r det i praktiken nĂ€r det gĂ€ller livsmedel? â Idag sĂ„ ger i princip all produktion ett restflöde, som exempelvis energi, kemikalier eller matsvinn. Det Ă€r resurser som ofta slĂ€ngs, eller tappar vĂ€rde lĂ€ngs vĂ€gen. Det hĂ€r Ă€r ett enormt resursslöseri. För att nĂ„ klimatmĂ„len Ă€r det helt nödvĂ€ndigt att vi hittar effektiva sĂ€tt att ta vara pĂ„ dessa restflöden. Det handlar i grund och botten om att minska svinn i alla led. Att fĂ„ tillbaka sĂ„ mycket som möjligt in i systemet igen Ă€r otroligt viktigt i all hĂ„llbarhet. Vi pratar om ett cirkulĂ€rt förhĂ„llningssĂ€tt till allt som produceras eller köps. Om vi alla blir bĂ€ttre pĂ„ att hushĂ„lla med de resurser vi har sĂ„ minskar vi mycket av olika restflöden utan att vi ens tĂ€nker pĂ„ det. Jag Ă€r övertygad om att vi kommer att fĂ„ se mĂ„nga spĂ€nnande innovationer inom restflöden framöver.
MERAXFOUNDATIONENDOTANK ĂN EN THINK TANK
Axfoundation Àr en fristÄende, icke vinstdrivande verksamhet som arbetar konkret för ett hÄllbart samhÀlle. Axfoundation grundades 1993 av Antonia Ax:son Johnson. Idag Àr Axfoundation en do-tank som arbetar utifrÄn företagande som förÀndringskraft och genom breda samarbeten med relevanta aktörer i samhÀllet. Tillsammans med forskare och praktiker tar sig Axfoundation an komplexa utmaningar och utvecklar konkreta lösningar. I samarbete med över 200 partners adresserar Axfoundation frÄgor som rör sakerna vi köper, maten vi Àter och resurserna vi nyttjar.
TORSà KER Gà RD TorsÄker gÄrd Àr Axfoundations utvecklingscentrum för framtidens mat. HÀr satsar Axfoundation pÄ att accelerera omstÀllningen till hÄllbara livsmedelssystem - för klimatet, miljön och folkhÀlsan. PÄ TorsÄker gÄrd utvÀrderar Axfoundation hÄllbara lant- och vattenbruksmetoder, testodlar nya och gamla grödor, identifierar restströmmar för att skapa cirkulÀra lösningar, och tar resultaten frÄn Äkern och vattnet rakt in till förÀdlingen i LadugÄrdens testkök, restaurangkök och bageri.
TorsÄker gÄrd Àr en plats för att trycktesta nya idéer och undanröja hinder kring infrastrukturen, innan hÄllbara lösningar skalas upp. Ambitionen Àr att öka takten inom hÄllbar livsmedelsinnovation.
GĂ„rden ligger i Upplands VĂ€sby, cirka 30 km norr om Stockholm. HĂ€r finns Ă„krar, Ă€ngar, skogsmark, experimenttrĂ€dgĂ„rd för frilandsodling. Dessutom finns LadugĂ„rden med fyra testkök, restaurangkök, bageri, förpackningsmöjligheter, seminariesal. PĂ„ TorsĂ„ker gĂ„rd drivs projekt tillsammans med forskare och praktiker, och gĂ„rden Ă€r dĂ€rför inte öppen för allmĂ€nheten. PĂ„ TorsĂ„ker gĂ„rd utvecklas attraktiva, hĂ„llbara och nĂ€ringsrika livsmedel. Ett gott exempel Ă€r braxenfĂ€rs gjord pĂ„ bifĂ„ngst frĂ„n svenska sjöar. Foto: Linda Prieditis vi jobbar Ă€r nĂ€r vi tog fram den helt svenska baljvĂ€xtfĂ€rsen som en ny proteinrik kĂ€lla istĂ€llet för animaliskt protein. Vi började med ett extremt konkret problem â vi behöver drastiskt minska konsumtionen av ohĂ„llbart producerat kött. SĂ„ vi stĂ€llde oss frĂ„gan; gĂ„r det att hitta ett hĂ„llbart alternativ till den köttprodukt vi Ă€ter allra mest i Sverige, nĂ€mligen köttfĂ€rs? Vi samlade experter pĂ„ olika omrĂ„den, allt frĂ„n forskare till lantbrukare, förĂ€dlare, kockar och grossister för att tillsammans se hur vi kan fĂ„ fram en svensk produkt som baseras pĂ„ svenska baljvĂ€xter utifrĂ„n de förutsĂ€ttningar vi har hĂ€r. Att samla experter inom olika omrĂ„den Ă€r grunden till att vi pĂ„ TorsĂ„ker gĂ„rd kan driva utvecklingen vidare i snabb takt. En del menar att det tar tid och Ă€r jobbigt att samverka. Vi menar att det Ă€r det som gör att vi hittar lösningarna pĂ„ komplexa problem. NĂ€r vi tog fram baljvĂ€xtfĂ€rsen sĂ„ var det ocksĂ„ vĂ€ldigt viktigt att vi inte krĂ„nglade till det för mycket i alla leden. Det mĂ„ste funka för
13

14
BerĂ€tta om Food Planet Prize, prissumman, vem som kan bli nominerad och din roll i stiftelsen! â Food Planet Prize Ă€r ett fantastiskt projekt som till skillnad frĂ„n nĂ€stan alla andra stora priser inte premierar nĂ„gon för det som denne redan gjort, utan för potentialen i vad man kan komma att göra, om man bara fĂ„r chansen. Jag ansvarar för stiftelsen som driver sjĂ€lva prisprocessen och som Ă€ven delar ut prissumman. Stiftelsens (och dĂ€rmed Ă€ven prisets) syfte Ă€r att minska miljöpĂ„verkan frĂ„n matproduktion och -konsumtion. Mitt jobb Ă€r otroligt varierat och jag arbetar med alla delar av verksamheten, frĂ„n att besöka nominerade och ansvara för vĂ„rt team, till arbetet i juryn som slutligen leder till att en vinnare kan vĂ€ljas. Man kanske kan sammanfatta mitt jobb som att jag ansvarar för att vĂ€rldens största miljöpris ocksĂ„ Ă€r vĂ€rldens bĂ€sta miljöpris pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att den process vi driver ska identifiera de vinnare som gör allra störst skillnad nĂ€r vi tittar tillbaka pĂ„ det som sker nu om lĂ„t oss sĂ€ga tio Ă„r. Vem som helst kan nominera sig sjĂ€lv eller nĂ„gon annan till priset, om det Ă€r en individ, ett projekt eller ett företag spelar ingen roll. Att nominera nĂ„gon tar typ tre minuter och man gör det enklast genom att gĂ„ in pĂ„ vĂ„r hemsida, foodplanetprize.org, berĂ€ttar Magnus Nilsson. BerĂ€tta om Axelstorps fruktodling pĂ„ BjĂ€rehalvön och varför du lĂ€mnade JĂ€mtland för SkĂ„ne? â Att vi som familj en dag skulle bo i SkĂ„ne har stĂ„tt klart lĂ€nge, min fru Tove kommer ju hĂ€rifrĂ„n och Ă€ven om jag sjĂ€lv kommer frĂ„n JĂ€mtland sĂ„ kan man kanske sĂ€ga att vĂ„ra nĂ€stan 14 Ă„r dĂ€r var lite av en oavsiktlig men vĂ€ldigt lyckad omvĂ€g. Redan innan tiden pĂ„ FĂ€viken och allt som hĂ€nde dĂ€r tittade jag pĂ„ platser i SkĂ„ne för att göra ungefĂ€r det jag senare gjorde i JĂ€mtland, det var bara inte sĂ„ det blev. Axelstorps fruktodling Ă€r en magisk plats, inte bara för oss att bo pĂ„ utan ocksĂ„ som jordbruk med allt vad det innebĂ€r. Omringad av tvĂ„ olika naturreservat, utan grannar, tyst och med utsikt över havet men Ă€ndĂ„ bara nĂ„gon kilometer utanför BĂ„stad har det odlats Ă€pplen hĂ€r sedan 40-talet. Vi stĂ€llde omedelbart om till ekologisk drift nĂ€r vi tog över gĂ„rden 2018 och idag producerar vi mellan 100 och 200 ton Ă€pplen varje Ă„r. Jag Ă€r sjĂ€lv otroligt intresserad av odling, och dĂ„ sĂ€rskilt av perenna grödor, nĂ„got som jag tror
MAT MED MAGNUS NILSSON
KLIMATOCHMAT RROWTOMOSUSTAINABLEA
FRAMTIDENS
Magnus Nilsson Àr mer kÀnd som kocken som satte FÀviken pÄ vÀrldskartan. I den lilla byn JÀrpen drev Magnus restaurangen i drygt tio Är och FÀviken blev omnÀmnd som en av vÀrldens bÀsta restauranger i The Worlds 50 best restaurants och belönades med tvÄ stjÀrnor i Guide Michelin. Att sÀga att bedriften var nÀst intill omöjlig kÀnns konstigt eftersom han lyckades, men det krÀvdes ett enormt engagemang, envishet och övertygelse om att saker kan förÀndras och utvecklas pÄ en plats, oavsett utmaningens storlek. Idag bor och jobbar Magnus med sin fruktodling Axelstorp pÄ BjÀrehalvön. MÄlet Àr att utveckla Axelstorp till en hÄllbar frukttrÀdgÄrd med fokus pÄ kvalitet och respekt för det som finns pÄ platsen. Just nu sker en enorm förÀndring och omstÀllning i odlingarna och det kommer att hÀnda mycket pÄ platsen de nÀrmaste Ären. Magnus ansvarar Àven för stiftelsen Curt Bergfors som med bland andra Johan Rockström i juryn delar ut vÀrldens största miljöpris Food Planet Prize.

Att leva hĂ„llbart Ă€r enklare för vissa och svĂ„rare för andra, vad tror du att det beror pĂ„? â Den bistra verkligheten Ă€r att vi i den rikaste delen av vĂ€rlden som orsakar störst skada genom vĂ„r enorma konsumtion mĂ„ste konsumera mindre. Trots att det mesta av det vĂ€rsta som vi gör nĂ€r det kommer till miljön bestĂ„r av sĂ„dant som vi inte egentligen behöver utan snarare kanske villhöver, Ă€r det ytterst fĂ„ av oss som pĂ„ allvar gör nĂ„gra förĂ€ndringar annat Ă€n sĂ„dana som har mycket begrĂ€nsad effekt. Problemet bestĂ„r nog i att fĂ„ mĂ€nniskor Ă€r beredda att göra saker som leder till betydande försĂ€mringar för sig sjĂ€lva annat Ă€n om de tvingas till det, oavsett vilket utgĂ„ngslĂ€ge man har. Det som Ă€r sorgligt Ă€r att mĂ„nga av dem som har störst möjligheter att ta ansvar för sig sjĂ€lva och sin förĂ€ndringspotential ofta gör relativt lite, medan de som har smĂ„ egna resurser och liten egenmakt ofta tvingas göra mer relativt sĂ€tt eftersom omstĂ€ndigheterna helt enkelt inte tillĂ„ter dem att ta del av den överdrivna konsumtion som skadar vĂ€rlden allra mest. NĂ€r du ser tillbaka pĂ„ Ă„ren som du drev FĂ€viken, lĂ„g det som ni gjorde dĂ€r före sin tid eller var det snarare en historisk reflektion om hur vi levde och verkade förr i tiden? â PĂ„ FĂ€viken gjorde vi vad jag tyckte var intressant samtidigt som vi reflekterade en unik plats och kultur genom vĂ„rt hantverk. Jag hade turen att det föll sig sĂ„ att det vi gjorde i nĂ„gon mĂ„n kunde betraktas som före sin tid, men det Ă€r ingenting jag tĂ€nker sĂ€rskilt mycket pĂ„ eller tycker Ă€r sĂ€rskilt intressant. Det Ă€r mer sĂ„ som det blir ibland. Hur ser framtidens mat ut? â Det enda vi vet om framtidens mat i ett lĂ€ngre perspektiv Ă€r att vi inte har en aning om hur den kommer se ut. Vi mĂ€nniskor Ă€ter faktiskt (Ă€ven om vi sjĂ€lva ibland intalar oss att vi har stor makt att sjĂ€lva vĂ€lja vad vi stoppar i oss) det som situationen bjuder och som Ă€r logiskt för stunden. Tittar man historiskt sĂ„ kan man se att detta kan förĂ€ndras snabbare Ă€n vad man kanske tror. Idag har vi till exempel en mĂ€ngd allvarliga hot mot vĂ„r miljö och dĂ€rmed ocksĂ„ mot vĂ„rt matsystem som var för sig eller tillsammans oundvikligen kommer förĂ€ndra vad som finns tillgĂ€ngligt för oss att Ă€ta. Om jag skulle försöka mig pĂ„ en liten gissning sĂ„ skulle jag dock tyvĂ€rr sĂ€ga att vi pĂ„ medellĂ„ng sikt, typ tio Ă„r, förmodligen Ă€ter pĂ„fallande likt sĂ„ som vi gör idag. TyvĂ€rr sĂ€ger jag eftersom vĂ„rt nuvarande sĂ€tt att producera och konsumera mat varken Ă€r bra för vĂ„r hĂ€lsa, planeten, eller sĂ€rskilt rĂ€ttvist för mĂ€nskligheten i stort. â Om jag skulle vĂ€lja en sak med dagens matsystem som jag önskar vore annorlunda, nĂ„got som jag kĂ€nner extra starkt för och som det pratas alldeles för lite om utifrĂ„n ett kritiskt perspektiv, sĂ„ Ă€r det frĂ„gan kring ultraprocessad mat. Vi Ă€ter otroligt mĂ„nga saker idag som bevisligen inte Ă€r bra varken för oss som individer eller för naturen som vi Ă€r en del av. Det gĂ€ller inte bara den âvanligaâ fabriksmaten med lĂ„nga ingrediensförteckningar som idag utgör en stor del av det vi köper och Ă€ter, utan ocksĂ„ de nya och mer eller mindre konstgjorda rĂ„varor som börjat komma och som pĂ„ bred front kommer lanseras till oss konsumenter de nĂ€rmsta Ă„ren. Det handlar inte bara om olika köttanaloger som funnits ett tag utan ocksĂ„ massor av andra artificiellt konstruerade livsmedel som vi mĂ€nniskor aldrig tidigare exponerats för. Det Ă€r alldeles sĂ€kert inte sĂ„ att alla dessa Ă€r direkt skadliga för oss, Ă€ven om jag har en gnagande kĂ€nsla av att en del av det vi Ă€gnar oss Ă„t pĂ„ livsmedelsforskningens framkant idag kommer hemsöka oss i framtiden. Men dĂ€remot sĂ„ tror jag inte att de flesta av dessa produkter egentligen löser problemet hĂ„llbarhetsmĂ€ssigt, Ă€ven om det ofta Ă€r sĂ„ de sĂ€ljs in.
â NĂ€r det gĂ€ller att skapa ett hĂ„llbart matsystem sĂ„ tror jag att vi i första hand behöver innovera kring och bli bĂ€ttre pĂ„ att göra mer och slösa mindre med det vi redan har, snarare Ă€n att skapa nya artificiella produkter som nĂ„gon slags quick fix pĂ„ ett problem som nog Ă€r bra mycket mer komplext Ă€n vi kanske ibland vill kĂ€nnas vid, kanske eftersom kĂ€nslan av maktlöshet dĂ„ riskerar att bli övermĂ€ktig.
Tobias Millqvist har arbetat som kock i drygt 25 Är och har stor erfarenhet av restaurang- och livsmedelsbranschen. Han har bland annat utvecklat det platsrelaterade köket och varit finalist i à rets kock. Hans senaste verksamhet heter Perenn och handlar om hÄllbar utveckling frÄn producent till konsument. Tobias Àr A Sustainable Tomorrows skribent inom hÄllbar mat och vi tackar för hans bidrag till detta magasin!
Att jobba smĂ„skaligt och lokalt eller tĂ€nka storskaligt och globalt kan bĂ„da fĂ„ en positiv effekt pĂ„ hĂ„llbarheten över tid, hur tĂ€nker du? â De tvĂ„ perspektiven smĂ„skaligt och lokalt, eller storskaligt och globalt gĂ„r inte att separera frĂ„n varandra hur mycket vĂ„ra mĂ€nskliga hjĂ€rnor Ă€n vill och försöker, och hur enkelt och elegant det skulle vara om det gick. NĂ€r det vĂ€l kommer till kritan bestĂ„r all stor förĂ€ndring av mĂ„nga smĂ„ skeenden tillsammans och all liten förĂ€ndring blir oundvikligen en del av ett större sammanhang. Man mĂ„ste helt enkelt göra sĂ„ gott man kan med det man har, och mer Ă€n sĂ„ kan man inte göra.
15
Om vi accepterade att alla Àpplen inte alltid behöver vara över 50 mm i diameter (vilket Àr minimum för ett 1:a klassens ÀtÀpple idag oavsett hur mumsigt det mindre Àpplet Àr) och att en flÀck pÄ skalet hÀr och dÀr inte gör nÄgot sÄ skulle vi fÄ frukt som var otroligt mycket mer smakrik, som inte skulle utsÀtta miljön för sÄ mycket skit nÀr vi odlade den och som dessutom inte skulle riskera att innehÄlla nÄgra rester av syntetiska kemikalier nÀr vi Àter den.
KLIMATOCHMATTOMORROWSUSTAINABLEA
Vill man pÄ allvar försöka driva förÀndring sÄ tror jag att man oavsett om man bara tÀnker göra det genom att ta stort ansvar för den förÀndringspotential som ligger en sjÀlv nÀrmast, exempelvis ens egen konsumtion eller den verksamhet man kanske dagligen arbetar i, eller om man Àr ute efter att pÄverka mÄnga mÀnniskor lÀngre bort frÄn en sjÀlv, sÄ vinner man pÄ att se helheten och respektera hur allt faktiskt hÀnger ihop.
vi kommer se otroligt mycket mer av i framtidens matsystem. NÀr det gÀller Àpplen specifikt sÄ Àr jag vÀldigt passionerad kring att upplysa konsumenterna om dagens vansinniga regelverk kring klassning av frukt som inte har nÄgot med Àtkvalitet att göra. Det nuvarande systemet premierar endast estetisk kvalitet och dÀrmed Àpplen som pumpas upp i storlek med konstgödsel och bevattning och som hÄlls onaturligt perfekta utan minsta skrÄma genom ett enormt bruk av bekÀmpningsmedel.

KLIMATOCHMAT TOMORROWSUSTAINABLEA
OCEAN VALUE Consider for a moment just how dependent we all are on the ocean; for transport, for trade, for energy, for climate regulation, for recreation, for culture and history, for our well-being and for our food. How much does your company relying on shipping? Do you like to go to the beach or sail, dive, surf or fish? Would you pay more for a hotel or a house with a sea-view? How often do you eat sushi, shrimp or herrings? Most of us are very fond of the ocean and value it, but we often take it for granted and we have not looked after it as well as we should have. To achieve a sustainable and prosperous tomorrow, we need a healthy ocean, however, the ocean is in trouble today. Its shores choked with plastic debris, its fish stocks depleted, its wildlife threatened and its waters polluted. If we wish to continue depending on, and deriving wealth and benefits from the ocean, we must act now for a cleaner, more productive and biologically diverse ocean. Fortunately, the ocean is resilient and we have the knowledge and technology to allow it to recover.
OCEAN OCEAN WEALTH AND A
The seafood industry is often in the sustainability spotlight. Itâs a multibillion dollar business that caters to the worldâs most exclusive restaurants, and also provides a quarter of the worldâs population with their primary source of protein. But is eating seafood sustainable? Can the ocean continue to feed billions of humans? Is fishing the cause of declining ocean health? Some recent media campaigns would have you believe that seafood is to be avoided at all costs and that all fishing depletes fish stocks, ultimately degrading ocean life. This is a simple and alarming message that is however fundamentally wrong. Scientific evidence clearly demonstrates that fishing and aquaculture can be sustainable. Further, consuming seafood, especially wild caught fish, results in far less climate change causing emissions than does consuming other forms of animal protein such as beef, lamb or pork. Thus it is possible to cook, eat and trade seafood with a clear conscience, but only with the assurance that it has been sustainably caught or farmed. Whether a fishery is sustainable or not is largely a matter of effective regulation and science-based management. Where there is effective regulation and strong management, fish stocks tend to be healthy and productive. In areas of the world where regulation is challenging, as in the case of many developing countries or in international waters, stocks are often depleted. Irresponsible and unsustainable fishing undoubtedly degrades ocean health and threatens food security. Illegal, Unreported and Unregulated (IUU) fishing accounts for an estimated 20 % of all seafood consumed. Governments, scientists, academics and business all must play a role in eradicating IUU fishing and ensuring responsible and sustainable fishing. Governments must rise to the challenge of effective regulation,
HEALTH FOR
A Sustainable Tomorrow provides the forum that is required to build collective relationships between businesses, researchers, engineers, academia, government and non-governmental organizations to pool resources and intelligence, and the World Maritime University (WMU) provides the ideal environment to convene and focus thinking through the lens of the maritime and ocean sectors.
TOMORROWSUSTAINABLE
Johan Hollander is a professor in Sustainable Marine Management and Ocean Governance
Francis Neat is a professor in Sustainable Fisheries and Ocean Biodiversity
A competitive edge in business is always key, and with the mainstreaming of sustainability into consumer thinking and markets, sustainable business practice is proving to provide that edge. Todayâs consumers are increasingly savvy and it is no longer enough for businesses to simply brand themselves as sustainable â they must avoid âgreenwashingâ if they are to gain an advantage over their competitors. Demonstrating a commitment to sustainability through evidence and research is essential and working with sustainability experts, such as WMU, can make that happen. To illustrate this, let us dive into two maritime and ocean related businesses where sustainability is a key driver; seafood and shipping.
16
SUSTAINABLE SEAFOOD
By Francis Neat & Johan Hollander, World Maritime University (WMU), Malmö, Sweden.

We all want to continue to enjoy the benefits the ocean provides us, but this will require that we make informed choices, reduce our impact and view sustainability as a business goal and strategy. We must demand an end to our excessive dependence on plastics and pressure governments for better waste management. We must be informed about the seafood we purchase or trade, demand that our suppliers meet high environmental standards with transparent supply chains, and rapidly end our dependence on fossil fuels. There may be short term cost implications to this sustainable shift, but the portion of consumers who demand sustainable products is growing rapidly and to remain competitive, businesses will need to adopt demonstrably sustainable practices. This is a win-winwin for business, the consumer and our environment, allowing future generations to benefit and prosper from the ocean as we have done. We must think internationally and be prepared to solve ocean health issues not just in our own waters, but in those of our neighbours, providing support for developing countries in particular. At WMU, our mission is founded on building capacity in developing countries. We have the experience, knowledge and network to support fruitful connections between responsible maritime and ocean businesses in the developed world and the needs of developing nations.
TOMORROWSUSTAINABLEA
A Sustainable Tomorrow and a healthy ocean are within reach if we work together, learn from each other and are prepared to change our mind-set â now, not tomorrow.
KLIMATOCHMAT
Shipping also has a direct impact on the health of the oceans in other ways including pollution, noise, accidents, collisions with wildlife, and indirectly through port and terminal construction. Recognising this, the IMO has developed legally binding agreements that have reduced many of these impacts. Much progress has been made and shipping has realistic potential to become comprehensively sustainable, but it will need further research and science to achieve this and the shipping industry itself must be involved in developing and implementing change.
A SUSTAINABLE FUTURE FOR THE GLOBAL OCEAN
SUSTAINABLE SHIPPING AND CLIMATE CHANGE
management and enforcement, scientists must provide governments with the evidence to merit doing so, and businesses must organise their supply chains and markets to promote and support sustainable fisheries. Relatively few large businesses control most of the worldâs industrial fishing fleets and aquaculture, uniquely positioning them to influence their suppliers and demonstrate their commitments to sourcing sustainably caught seafood. The seafood industry is able to take advantage of assurances of sustainability through organizations such as the Marine Stewardship Council (MSC) that sets a rigorous standard for fisheries to meet sustainability requirements. The MSC not only sets a bar for sustainability, but it continually raises that bar through review of its standard and audits of the fisheries within its program. By focusing on continual improvement, the MSC has been able to achieve real change on the water.
Ninety per-cent of all goods we consume are transported by ships and as such, all businesses, large and small, are directly or indirectly dependent on shipping. It is fundamental to our global economy. Although it is by far the most efficient means of transporting bulk goods, it is not without environmental impacts or carbon dioxide emissions. The shipping industry is responsible for an estimated 2.5% of the worldâs total CO2 emissions. As a priority the industry has to reduce its reliance on fossil fuel. The International Maritime Organization (IMO) has pledged to cut shipping emissions 50 % by 2050. There is significant interest in alternative fuels with ships powered by ammonia and hydrogen in development and we may even see the return of sails in some sectors. As the effects of climate change become more severe each year, it is anticipated that consumers and businesses will demand their goods and transport are provided by companies that reduce or eliminate their CO2 emissions.

â Det dagliga arbetet tillsammans med mina kollegor för att göra Scania till ett bĂ€ttre före tag. Det kan vara allt frĂ„n att stötta vĂ„ra inköpsoch sĂ€ljorganisationer till att sĂ€tta de strategiska ramarna mot 2030 med företagsledningen. Jag har inte trĂ„kigt en sekund! Var ligger Scanias fokus hĂ„llbarhetsförflyttningen?
â Scania fokuserar pĂ„ tre strategiska hĂ„llbarhetsom rĂ„den dĂ€r vi mĂ„ste leverera under det hĂ€r Ă„rtiondet för att vara relevanta och framgĂ„ngsrika. Dels klimatfrĂ„gan dĂ€r transportsektorn spelar en oerhört viktig roll för att sĂ€nka de globala utslĂ€ppen. Sedan har vi cirkulĂ€r ekonomi, det vill sĂ€ga att vi utvecklar och designar produkter för lĂ„ng livslĂ€ngd och flera livscykler Ă€nda ner pĂ„ komponentnivĂ„. Det pĂ„verkar bĂ„de tillverkningsprocessen och affĂ€rsmodellen. Företag som kan hushĂ„lla med resurser utan att försĂ€mra sitt affĂ€rserbjudande kommer att ha en konkurrensfördel. Det tredje omrĂ„det Ă€r social hĂ„llbarhet. Vi lever i en vĂ€rld som prĂ€glas av autokratiers Ă„tertĂ„g och stora geopolitiska spĂ€nningar. DĂ„ blir det Ă€nnu viktigare att frĂ€mja en företagskultur som minimerar negativ pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskor och samhĂ€llen.
18
â I allt detta Ă€r det viktigt att vara medveten om att den fartblinda.ing,hĂ„llbarhetsomstĂ€llningensnabbariskerarattskapanyaproblem.DetmĂ„stevaraenklokochrĂ€ttvisomstĂ€llnvifĂ„rintetagenvĂ€garellerbli
â Arbetet Ă€r dynamiskt och kĂ€nns vĂ€ldigt meningsfullt. MĂ„nga hĂ„llbarhetschefer har fĂ„tt mer strategiska uppdrag som ligger nĂ€rmare de affĂ€rsdrivande delarna av företaget. HĂ„llbarhetsomstĂ€llnin gen gĂ„r vĂ€ldigt snabbt nu. Det kommer fler och skĂ€rpta krav, vilket innebĂ€r att man fĂ„r ligga i för att hĂ€nga med i utvecklin gen. Vetenskapen Ă€r tydlig med att det finns obalanser och utmaningar i sĂ€ttet som vi organiserar företag, produktion och konsumtion. HĂ„llbarhetschefen har en central roll i hur vi som företag ska svara upp mot detta. Vad Ă€r det roligaste med ditt arbete?
Andreas Follér Àr hÄllbarhetschef pÄ Scania och utnÀmndes till à rets hÄllbarhetschef 2021. HÀr ger han sin syn pÄ hÄllbarhetschefens roll i den pÄgÄende omstÀllningen och berÀttar vilka omrÄden Scania fokuserar pÄ. Hur Àr det att arbeta som hÄllbarhetschef 2022?
Tidningen Aktuell HĂ„llbarhet utnĂ€mnde dig till Ă rets hĂ„llbarhetschef 2021. Vad har utmĂ€rkelsen betytt för dig? â Mer Ă€n jag trodde. Det Ă€r vĂ€ldigt roligt att fĂ„ det hĂ€r erkĂ€nnandet och vi Ă€r lite smĂ„stolta pĂ„ Scania. Framför allt har det givit oss rĂ„g i ryggen och energi att fortsĂ€tta driva pĂ„ vĂ„r hĂ„llbarhetsresa tillsammans med vĂ„ra kunder och partners. Det Ă€r ocksĂ„ kul att kunna inspirera andra, Ă€ven om alla hĂ„llbarhetsresor Ă€r individuella.
TRANSPORT TOMORROWSUSTAINABLEA
Ă RETS HĂ LLBARHETSCHEF: âVI MĂ STE LEVERERA UNDER DET HĂR Ă RTIONDETâ ScaniaLindh,GustavFoto: ScaniaBoman,DanFoto:


"FOLLOW YOUR HEART!" Foto: @ridecake â ridecake.com
19 TRANSPORTTOMORROWSUSTAINABLEA
Stefan Ytterborn har bland startat och sÄlt sportföretaget POC och Àr mannen bakom den VadelmotorcykelnuppmÀrksammadeCake.driverdigsomentreprenör?
â Jag Ă€r inne pĂ„ mitt sjunde bolag och har alltid utgĂ„tt frĂ„n min passion och mina vĂ€rderingar. Den gemensamma nĂ€mnaren Ă€r att jag vill bidra med nĂ„got som skapar nytta, bĂ„de för anvĂ€ndaren och för samhĂ€llet i stort. Vad utmĂ€rker Cake och inom vilka omrĂ„den kommer vi att anvĂ€nda elmotorcykel 2030? â Jag startade bolaget 2016 efter att ha sett en elmotorcykel pĂ„ en mĂ€ssa och tĂ€nkt att det hĂ€r mĂ„ste man kunna göra bĂ€ttre. Jag sĂ„g möjligheter för en ganska omfattande affĂ€r och samtidigt kunna bidra till fossilfria transporter. Marknaden för elfordon vĂ€xer med raketfart, mycket tack vare skĂ€rpt lagstiftning och nya trafikregler i urbana miljöer. Flera storstĂ€der begrĂ€nsar bilismen för att minska utslĂ€ppen och sĂ€nka ljudnivĂ„n. Bilen Ă€r ett vĂ€ldigt opraktiskt fordon för att röra sig i stĂ€der, den tar mycket plats och det blir lĂ€tt köer. Elmotorcyklar kommer att bli en viktig del av den nya transportmixen, inte minst för leveranser inom servicesektorn. Cake Ă€r pĂ„ vĂ€g frĂ„n en framgĂ„ngsrik global startup till en modern fordonsindustri med mĂ„let att sĂ€lja 50 000 motorcyklar om Ă„ret 2025. Cake, Candela, Einride och Polestar Ă€r nĂ„gra exempel pĂ„ svenska företag som uppmĂ€rksammats och tagit en position inom eldrivna fordon. Finns det nĂ„gon gemensam nĂ€mnare? â OmvĂ€rlden tittar pĂ„ Sverige som den nya hubben för elektrifierade fordon. HĂ€r finns en fordonsindustri med lĂ„ng historik och stor kompetens, stark hĂ„llbarhetsprofil och en startupkultur som Ă€r bland de bĂ€sta i vĂ€rlden. Tidigare flyttade mĂ„nga tillverkningen till lĂ„glönelĂ€nder men idag Ă€r trenden den omvĂ€nda tack vare ökat fokus pĂ„ kvalitet, hĂ„llbarhet och leveranssĂ€kerhet. Det största hotet mot en hĂ„llbar framtid Ă€r
konsumtionssamhĂ€llet dĂ€r vi köper för mĂ„nga saker med för dĂ„lig kvalitet. DĂ€rför har Cake höga prestandakrav och vi jobbar stenhĂ„rt för att öka livslĂ€ngden pĂ„ produkterna. Vad krĂ€ver investerare för att investera i företag som Cake och hur har kapitalets krav förĂ€ndrats under din entreprenörsresa? â Som entreprenör mĂ„ste du erbjuda nya perspektiv och lösningar. NĂ€r jag startade Cake var jag tvungen att förklara varför eldrift kommer bli en viktig del av fordonssektorn. FĂ„ trodde mig pĂ„ den tiden, men med dagens starka hĂ„llbarhetsfokus Ă€r det en sjĂ€lvklarhet. Idag Ă€r elfordon ett omrĂ„de med lĂ„g risk och stark tillvĂ€xt. Med din erfarenhet och kunskap, vilket tips skulle du ge en ung hĂ„llbarhetsentreprenör? â Follow your heart! Om du Ă€r passionerad sĂ„ blir du snabbt kunnig inom ditt omrĂ„de, och med kunskapen öppnas möjligheter att skapa nytta.


AV FREDRIK REINFELDT REINFELDTFREDRIKTOMORROWSUSTAINABLEA
HALVTIDFĂRESTĂ ENDE
VĂRLDENS VĂ NDOR INFĂR
21
Det mÄste nog ses som en av mÀnsklighetens frÀmsta bedrifter. Formulerandet och antagandet av FN:s 17 hÄllbarhetsmÄl i september 2015. I 169 nedbrutna delmÄl formuleras mÀnsklighetens utmaningar och tÀnkta bedrifter. Och det brÄdskar. MÄlen ska nÄs redan till 2030. Hösten 2022 Àr tid att göra en avstÀmning i halvtid. Det görs i en vÀrld utsatt för stora prövningar. Inte för att vÀrlden skulle ha saknat utmaningar innan beslutet fattades 2015, tvÀrtom. Men framgÄngarna med 15 Ärs arbete med FN:s milleniemÄl bidrog till framtidsoptimismen. VÀrlden hade precis halverat förekomsten av extrem fattigdom och tvÄ miljarder mÀnniskor ytterligare hade fÄtt tillgÄng till rent dricksvatten. Det svÀvade en anda av det Hans Rosling lÀrt oss om hur vÀrlden och mÀnskligheten nÄtt stora framgÄngar och landat i mÀnsklighetens bÀsta tid över beslutsfattarna. Nu skulle tempot öka ytterligare. Det Àr mycket som Àr unikt med de 17 mÄlen. De antogs av alla lÀnder. De betonar mÀnskliga fri- och rÀttigheter och har en tydlig utgÄngspunkt i enskilda mÀnniskors levnadsvillkor som inte alltid varit fokus i FN:s arbete. I en miljö dÀr rÀttigheter och grÀnser ofta sÀtts utifrÄn vad en nationalstat vill eller tycker, kom plötsligt ett perspektiv nere pÄ individnivÄ fram och fick dominera. MÄlen och texterna Àr skrivna med en imponerande balans. I en vÀrld dÀr ideologiska inriktningar och vÀrldsreligioner och dÀrtill dominerande större medlemsstater ofta hÀvdar sin rÀtt att utmÄla sig som bÀrare av den enda sanningen Àr texterna tacksamt befriade frÄn de synsÀtten. Det Àr inte skrivit med ett vÀnster- eller högerperspektiv, det utgÄr inte frÄn islam eller kristendomen, det hyllar inte kinesiska, ryska eller amerikanska synsÀtt. Det hÄller sig nÀra de olika mÀnskliga utmaningar som utgör vardag och verklighet för vÀrldens befolkning. Texterna Àr inte heller skrivna av undergÄngsprofeter som med utgÄngspunkt i vÀrldens förestÄende undergÄng i alla tider har förordat en snabb revolution för att Àndra allt. Den enskilt viktigaste balanseringen Ästadkoms genom att de 17 mÄlen visar att vÀrlden har flera samtidiga utmaningar som handlar om miljö och hÄllbarhet i ena delen och behovet av ekonomisk utveckling och förbÀttrade mÀnskliga levnadsvillkor i den andra. Den som inte förstÄr det kommer aldrig att bli tagen pÄ allvar i hela vÄr vÀrld. Den enda kritik man skulle kunna rikta mot mÄlen Àr att det redan frÄn början var osannolikt att allt som mÄlsatts skulle uppnÄs pÄ 15 Är. NÀr nu halvtid nÀrmar sig har fördjupade problem i vÄr vÀrld gjort det Àn tydligare. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina visar diktaturens verkliga ansikte. Bortom alla formulerade mÄl Àr det ÀndÄ till slut smÄ mÀn som vill framstÄ som starka som byter allt som borde göras mot paranoida beskrivningar av hot som inte finns och drömmar om makt, kontroll och respekt. VÀrlden ska styras med vÄld och inte med en strÀvan efter gemensam utveckling. DÀr kriget trÀder in fallerar mÀnsklighetens utveckling. Liv gÄr förlorade, stÀder och samhÀllen utraderas, miljön skövlas och utveckling ersÀtts av fattigdom, brist pÄ livsnödvÀndiga förnödenheter och misÀr. Det drabbar Ukraina, men sprids via försÀmrad handel ocksÄ till andra delar av vÀrlden.
Vi pÄminns Àn en gÄng om att mÀnsklighetens förmÄga att förbÀttra sina egna villkor handlar om medicinsk, teknisk och ekonomisk utveckling, handel, öppenhet och tillit mellan mÀnniskor. Den förstörs och bryts ner av den fascistoida vÀrldsutveckling som driver fram auktoritÀra ledare i land efter land, som skyddar sin egen korruption genom att ta den egna befolkningen som gisslan och starta korstÄg mot varje försök till att koordinera global utveckling. Det stÄr och vÀger.
NÀr A Sustainable Tomorrow under Bo Nilssons ledning trÀffas Àn en gÄng för att utvÀrdera framgÄngarna med de globala mÄlen, utgör det ett utmÀrkt exempel pÄ hur beslutsfattarna tÀnkte att vÀrlden skulle hantera dessa mÄl. I undermÄlen 17.16 och 17.17 pekar man pÄ vikten av att civilsamhÀllet mobiliseras, att det offentliga och privata möts och att initiativ tas som lÀr om mÄlen och för fram exemplen som gör att de uppfylls. Det strÀvsamma arbete som till slut ska föra oss nÀrmare uppfyllandet av de globala mÄlen.
CLARA KEMPFF StudieförbundetVerksamhetsutvecklare,Vuxenskolan i JÀmtlands lÀn
NĂ GRARĂSTERFRĂ NAVVĂ RAHUBBAR
MALIN THORSĂN vd Bright Planet âA Sustainable Tomorrow Ă€r en mötesplats för engagerade och nyfikna krafter, och den typen av möten mellan olika sektorer och samhĂ€llsdelar behövs för att öka omstĂ€llningstakten. I kölvattnet av förra konferensen bildades ett nytt nĂ€tverk i Ă re som innefattar deltagare frĂ„n nĂ€ringsliv, kom mun, civilsamhĂ€lle och akademi. Det hĂ€r Ă„ret samlas vĂ„r hubb pĂ„ Copperhill i Ă re, som har ett eget starkt hĂ„llbarhetengagemang."
DANIEL HENRYSSON Koordinator hĂ„llbarhet och varumĂ€rke, Rögle BK Hubb #tillsammansför17Ă€hlm "Tillsammans med Karlstad Innovation Park vill vi skapa forum, bidra till insikt och sprida konkreta verktyg â allt för att snabba pĂ„ transformationen sĂ„ den hĂ„llbara morgondagen kommer snabbt."
MALIN ROGSTRĂM NĂ€ringslivs- och utvecklingschef pĂ„ Sandbacka Science Park âA Sustainable Tomorrow Ă€r en unik plattform för samarbete och grĂ€nsöverskridande möten dĂ€r vi samlar krafterna, tĂ€nker och agerar tillsammans med de Globala mĂ„len i fokus.â
âDet Ă€r i norra Sverige som den gröna samhĂ€llsomvandlingen sker just nu. Och som hubb till âA Sustainable Tomorrowâ hoppas vi kunna inspirera det lokala nĂ€ringslivet och andra aktörer i samhĂ€llet till fler innovativa, cirkulĂ€ra och hĂ„llbara affĂ€rer och samarbeten.â
22
ANN-SOFI ARU Aktiv styrelseordförande och Àgare, Competensum
RahmatiOmarFoto: WennbergAnnaFoto:RundbergetRobertFoto:
ANN-HELEN RĂNNBERG LuleĂ„Kommunikationschef,BusinessRegion âVĂ„r hubb kommer att fokusera pĂ„ havet och sjöfartstransporter. Vi har bjudit in olika representanter frĂ„n industrin, akademin och beslutsfattare för att diskutera hur hĂ„llbarhet ska implementeras, samt arbeta mot resurseffektiva samhĂ€llen och netto-noll-tillvĂ€xt.â
âVi ser A Sustainable Tomorrow som en arena för att lyfta blicken, öka medvetenheten och inspirera fler kring hur man kan och bör integrera hĂ„llbarhet i sin affĂ€râ
RAGNI ANDERSSON Projektledare för hĂ„llbarhetsprojektet i Destination Vemdalen 2022 âDet budskap A Sustainable Tomorrow stĂ„r för och förmedlar Ă€r viktiga frĂ„gor för Rögle BK sĂ„ det Ă€r en sjĂ€lvklarhet att stötta och vara delaktiga pĂ„ de sĂ€tt vi har möjlighet.â
FRANCIS NEAT OCH JOHAN HOLLANDER Professorer vid World Maritime University
HUBBAR TOMORROWSUSTAINABLEA
âVi jobbar mycket lokalt. Men vi vill ocksĂ„ vara en del av nĂ„got större.â








SUSANN CARDELL Ă storpsNĂ€ringslivschefkommun
âMöjligheterna för affĂ€rsutveckling ökar genom synliggörande samtidigt som vi tillgĂ€ngliggör den senaste kunskapen inom hĂ„llbarhetsomrĂ„det för det lokala nĂ€ringslivet. Vi ser det som en naturlig del för att kunna skapa förutsĂ€ttningar för ett bra företagsklimat med hĂ„llbar lönsamhet i fokus."
JENNY DAMGAARD Klubbchef FC RosengĂ„rd âAtt mötas och inspireras tillsammans föder nya idĂ©er och partnerskap. A Sustainable Tomorrow Ă€r ett konkret sĂ€tt att involvera fler i det viktiga arbetet för en hĂ„llbar nutid men Ă€ven framtid.â
âAtt vara med i sammanhanget A Sustainable Tomorrow Ă€r en sjĂ€lvklarhet för oss. Ă rets tema HalvvĂ€gs till 2030 ger oss en inblick i vad FN:s Agenda 2030 verkligen innebĂ€r. Det Ă€r kul, lĂ€rande och intressant att vara en del i detta sammanhang som ska leda oss alla nĂ€rmare mĂ„let!â
KARSTEN DEPPERT Grundare Mindpark âKonferensens fokus pĂ„ grĂ€nsöverskridande möten ser vi som ett stort plus, dĂ„ mĂ€nniskor som vanligtvis kanske inte trĂ€ffas fĂ„r en chans att nĂ€tverka och utbyta erfarenheter.â
KARIN HERI HÄllbarhetschef Malmö FF
âAffĂ€rsverken deltar som hubbarrangör för att vi vill bidra till att skapa möten och samtal runt hĂ„llbarhet lokalt, och sĂ„g den perfekta möjligheten att kombinera en nationell konferens och produktion med lokalt nĂ€tverkade och samverkan hĂ€r i Karlskrona. Vi ser fram emot spĂ€nnande föredrag och diskussioner den 15 september, men har ocksĂ„ ambitionen att konferensen ska ge extra fart i arbetet med de Globala mĂ„len hĂ€r i Karlskrona och att vi gĂ„r frĂ„n ord till handling!â
23
CAROLINE SĂRENSEN HĂ„llbarhetschefKarlskronaAffĂ€rsverken âHĂ„llbarhetsfrĂ„gorna Ă€r en del av FC RosengĂ„rds DNA. Vi Ă€r stolta över att fĂ„ vara hubbarrangör och sĂ€tta extra fokus pĂ„ hĂ„llbarhet tillsammans med vĂ„ra partners denna dag. Vi ser fram emot att inspireras och influeras av vad som hĂ€nder i vĂ„r omvĂ€rld och hitta nya hĂ„llbara lösningar och samarbeten med vĂ„rt nĂ€tverk.â
KATARINA HEIDE BitrÀdande rektor pÄ ProCivitas privata gymnasium i Helsingborg GerreIsakFoto:
MARIE KRĂEGER CEO, Almi SkĂ„ne âI ProCivitas arbete med utbildning Ă€r det viktigt att rusta ungdomarna för att ta en aktiv roll i en positiv samhĂ€llsutveckling. Genom att lĂ„ta vĂ„ra elever ta del av det aktuella, intressanta och viktiga innehĂ„llet i Sveriges största digiloga hĂ„llbarhets- och framtidskonferens bidrar vi till att skapa medvetenhet och sprida kunskap om hur vi tillsammans kan arbeta för en mer hĂ„llbar framtid.â
LOTTE NILSSON NĂ€ringslivsutvecklareYstadskommun
âAtt föra samman bĂ„de mĂ€nniskor och kunskap inom hĂ„llbarhet Ă€r viktigare Ă€n nĂ„gonsin. Det Ă€r nu det behöver ske saker pĂ„ riktigt.â








HallĂ„ dĂ€r, Anna Carendi, ordförande i CSR SmĂ„land som Ă€r hubbarrangör för andra gĂ„ngen. Hur ser ert hubbupplĂ€gg ut i Ă„r? â I Ă„r fokuserar vi pĂ„ att fĂ„ med studenter frĂ„n Jönköping University som deltagare. Att föra samman studenter och företag tror vi kommer bli en bra mix och bra dynamik i diskussionerna. Vi kommer rama in det digitala programmet med interaktion pĂ„ plats och möjlighet till diskussioner pĂ„ den efterföljande lunchen. Vilka vĂ€rden och resultat har ni upplevt som hubbarrangör? â Förra Ă„ret samarbetade vi med tre kommuner för att ordna lokala hubbar i Jönköping, VĂ€rnamo och Vetlanda. Det innebar att vi fick deltagare frĂ„n hela Jönköpings lĂ€n vilket genererat fler medlemmar till CSR SmĂ„land. Det har ocksĂ„ lett till nĂ€rmare samarbete med de tre kommunerna och vi har fortsatt att lyfta hĂ„llbarhet pĂ„ olika förelĂ€sningar och workshops tillsammans. Den 25 november kommer vi att genomföra en regional hĂ„llbarhetskonferens med inspiration frĂ„n A Sustainable Tomorrow, med digital sĂ€ndning till olika hubbar runt om i lĂ€net och efterföljande lokalt program. AST gav oss en möjlighet till samverkan och det skapade ett större engagemang för hĂ„llbarhetsfrĂ„gorna. Nu tar vi det samarbetet vidare, vilket Ă€r ett vĂ€ldigt fint bevis pĂ„ vad samverkan kring AST kan leda till. Vilka förvĂ€ntningar har ni pĂ„ Ă„rets konferens?
ClaessonMichaelFoto:
BooKarinFoto:
â Vi förvĂ€ntar oss att det som vanligt finns en ovĂ€ntad programpunkt som ger en ny dimension pĂ„ hur vi kan ta oss an hĂ„llbarhetsutmaningarna. Vi förvĂ€ntar oss ocksĂ„ att konferensen ska förmedla hopp om att omstĂ€llningen Ă€r möjlig och ge konkreta exempel pĂ„ lösningar som andra kan inspireras av. De Globala mĂ„len antogs 2015. Nu Ă€r vi halvvĂ€gs till 2030 â vad krĂ€vs för att vi ska nĂ„ mĂ„len? â Klimatkrisen Ă€r en stor reell kris som behöver mötas med stora reella förĂ€ndringar. För att Ă„stadkomma det behöver de juridiska, sociala, ekonomiska och fysiska strukturer som vĂ„ra liv lutar mot, frĂ€mja cirkularitet, hĂ„llbarhet och biologisk mĂ„ngfald. Det Ă€r lĂ€tt att tĂ€nka "Vad kan lilla jag göra?" Men tvĂ€rtom behöver alla agera. Alla mĂ€nniskor behöver frĂ„ga sig vilken position de har i samhĂ€llet dĂ€r de har störst pĂ„verkanskraft och sedan anvĂ€nda den pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt. Kanske Ă€r det som förĂ€lder du gör din röst hörd? Som lĂ€rare som du tillsammans med dina elever gör skillnad? Eller som företagsledare, konstnĂ€r, musiker, arkitekt, ingenjör, föreningsmedlem eller som aktiv medborgare i ditt grannomrĂ„de? För att vi ska nĂ„ mĂ„len krĂ€vs akut kunskap om beteendeförĂ€ndring. Vi vet vad som behövs men Ă€ndĂ„ görs det inte. AnvĂ€nd den vetenskap som faktiskt vet hur man kan designa för storskalig beteendeförĂ€ndring, som har svaret pĂ„ hur samverkan och samarbete kan fungera sĂ„ effektivt som möjligt! Vi behöver psykologin bĂ„de för att fĂ„ svar pĂ„ vad vi ska göra och hur vi ska göra det. Kunskapen om beteendeförĂ€ndringen Ă€r central men enbart nĂ€r den samverkar med annan kunskap. Det viktiga Ă€r att se till hur vi med vĂ„ra beteendeförĂ€ndringar kan pĂ„verka mĂ€ngder av andra mĂ€nniskors beteenden, i de omrĂ„den vi befinner oss i. Och dĂ„ Ă€r det inte som konsumenter primĂ€rt utan som aktiva aktörer i att bygga den vĂ€rld vi vill ha, tillsammans med andra. Det Ă€r ocksĂ„ hĂ€r hoppet finns. NĂ€r vi Ă€r aktiva med andra i strĂ€van mot en hĂ„llbar framtid. Och hoppet behöver vi för att fortsĂ€tta och vara modiga. Finns det en "Elefant i rummet", nĂ„got som vi inte talar om eller förmĂ„r ta tag i men som vi mĂ„ste göra fram till 2030? â Antagligen tillvĂ€xt och kapitalism. De flesta jag talar med som Ă€r vĂ€l insatta i de planetĂ€ra grĂ€nsernas överskridande Ă€r rĂ€tt överens om att de ekonomiska lagar som samhĂ€llet lutar mot idag motarbetar naturens och mĂ€nniskans vĂ€lmĂ„ende och hĂ„llbarhet. Dock sĂ„ bortser mĂ„nga klimatinitiativ frĂ„n detta och det Ă€r ocksĂ„ en politisk vattendelare. Jag Ă€r tyvĂ€rr inte nationalekonom och tycker sjĂ€lv att detta Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att fĂ„ klĂ€m pĂ„. Jag har inte svaren pĂ„ exakt hur ett mer cirkulĂ€rt ekonomiskt system skulle kunna komma till men jag kan se att tillvĂ€xtparadigmet skadar bĂ„de mĂ€nniskans fysiska och psykiska hĂ€lsa. Som psykolog vet jag ocksĂ„ att ekonomi pĂ„verkar vĂ„ra beteenden enormt mycket och det finns stor potential att skapa beteendeförĂ€ndring med hjĂ€lp av ekonomiska incitament. Det saknas ofta visioner om hur vĂ„r framtida hĂ„llbara vĂ€rld ska se ut. Jag vill vara med och bygga den visionen utifrĂ„n vad jag vet att bĂ„de mĂ€nniskan och naturen mĂ„r bra av â gĂ€rna tillsammans med ett gĂ€ng nationalekonomer!
HUBBAR TOMORROWSUSTAINABLEA
HALVVĂGSTILL2030KATANYLĂNMedgrundareKlimatpsykologernaochvdKLOTCollective
24


Detsolceller.utvecklingslĂ€nderelever,tillsammansSolhjĂ€lpenvĂ€lgörenhetsprojektetskaparvi,medsvenskamöjlighetförskoloriattanvĂ€ndasprakarominnovationerna Nu elektrifieras vĂ„rt samhĂ€lle i snabb takt med smarta lösningar, uppkopplad teknik och fler elektriska fordon. Hur hjĂ€lper Ăresundskraft till att utveckla âsamhĂ€llet?VĂ„rainnovationer bidrar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt. Ta det hĂ€r med elbilsladdning. Vi tog fram en unik lösning i form av en solbilspool med elbilar som laddas med energi frĂ„n solen. Jag tror det var en aha-upplevelse för mĂ„nga att se hur solen direkt kan ersĂ€tta fossila brĂ€nslen och vilka fördelar det finns med att dela resurser genom en bilpool, sĂ€ger Anders Ăstlund, vd och koncernchef pĂ„ âĂresundskraft.ViharocksĂ„
25 HUVUDPARTNERTOMORROWSUSTAINABLEA
I över 160 Ă„r har Ăresundskraft arbetat för att göra samhĂ€llet mer hĂ„llbart. Vi startade 1859 genom att tĂ€nda gatlyktorna i Helsingborg, sĂ„ att staden blev ljusare, tryggare och mer tillgĂ€nglig för alla. 1974 började vi anvĂ€nda överskottsvĂ€rme frĂ„n industriföretaget Kemira som fjĂ€rrvĂ€rme. 1999 grĂ€vde vi ner fiberkablar i Helsingborg och skyndade pĂ„ digitaliseringen. Och i
SOMINNOVATIONERGERKRAFT
Anders Ăstlund spĂ„r att laddstationen Ă€r starten pĂ„ nĂ„got stort som skyndar pĂ„ omstĂ€llningen av transportsektorn och gör att vi kan minska beroendet av fossila brĂ€nslen. Delar som skapar helhet Ăresundskraft har ocksĂ„ andra viktiga projekt pĂ„ gĂ„ng. Redan hösten 2022 siktar vi pĂ„ en pilotanlĂ€ggning för att avskilja och fĂ„nga in koldioxid frĂ„n Filbornaverket. Det Ă€r positivt för vĂ„rt klimat! â PĂ„ ett övergripande plan tror jag den stora innovationen handlar om att vi som energibolag stĂ€ller om och anpassar vĂ„r verksamhet och vĂ„ra erbjudanden för att möta klimatutmaningarna. Vi ska gĂ„ i tĂ€ten och göra det lĂ€tt för andra att göra rĂ€tt. Anders Ăstlund, vd och koncernchef pĂ„ Ăresundskraft. Foto: Anders Andersson Vind- och soltrĂ€det i Oceanhamnen Ă€r utrustat med solceller och minivindkraftverk.
tillsammans med nĂ„gra partners satt upp ett vindoch solkraftverk i nya stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg. HĂ€r kan man slĂ„ sig ner, vila benen, ta en kaffe â och ladda mobilen med hĂ„llbar och nyproducerad el! Tre stora utmaningar Anders Ăstlund spĂ„r att energifrĂ„gor kommer att fĂ„ en allt större betydelse pĂ„ vĂ€gen till ett hĂ„llbart samhĂ€lle. Det Ă€r bĂ„de spĂ€nnande och utmanande för âĂresundskraft:FörvĂ„rdelhandlar det om tre omrĂ„den: att fĂ„ elen att rĂ€cka till alla, fossilfri fjĂ€rrvĂ€rme och laddning för bilar och lastbilar. Stora skiften 2022 Ă€r ett Ă„r fyllt av nya initiativ och innovationer. Tillsammans med Helsingborgs stad har vi tagit fram landets första kommunala eleffektplan, som kan bidra till en sĂ€ker, effektiv och hĂ„llbar anvĂ€ndning av elenergi. Och i staden bygger vi nu, tillsammans med Volvo Truck Center, Sveriges största publika laddstation för âlastbilar.Laddstationen kommer att fĂ„ stor betydelse. Vi har en lĂ„ng historia av att vara delaktiga i stora skiften. Vi möjliggjorde omstĂ€llningen frĂ„n gas till el i Helsingborg och vi drev pĂ„ övergĂ„ngen till fjĂ€rr-vĂ€rme. Det hĂ€r Ă€r förflyttningar som pĂ„verkat och utvecklat samhĂ€llet.


CSR-KOSTNADERAVDRAGSRĂTTSKATTEMĂSSIGFĂR
Ă TERBRUKAT GLAS FRĂ N SPARARSKAVANK730KG CO2
Att ekonomi och hĂ„llbarhet Ă€r nĂ„got som hör ihop har blivit allt tydligare under senare Ă„r. Idag ser företagen socialt ansvarstagande (CSR) som en viktig del i att skapa förtroende för sitt varumĂ€rke. Som en förlĂ€ngning av det ser vi ett ökat intresse för transparens kring ett företags skattehantering. MĂ„nga pratar om hĂ„llbarhet som en konkurrensfördel, men för att stimulera klimatomstĂ€llningen ytterligare krĂ€vs tydliga kommersiella incitament â det mĂ„ste löna sig att göra rĂ€tt. I den hĂ€r artikeln belyser vi företags skattemĂ€ssiga avdragsrĂ€tt för CSR-kostnader. Mycket resurser lĂ€ggs pĂ„ CSR men rĂ€ttspraxis avseende avdragsrĂ€tten för kostnader kopplade till det Ă€r inte helt enkel att tillĂ€mpa. RĂ€tten till avdrag för företags CSR-kostnader bedöms generellt utifrĂ„n den praxis rörande spons-ring och reklam som har utvecklats inom svensk rĂ€tt. Enligt praxis ska det finnas ett samband mellan verksamheten och CSR-kostnaderna. Kravet Ă€r högt stĂ€llt och det Ă€r inte tillrĂ€ckligt att Ă„beropa att företagets verksamhet bidrar till en negativ miljöpĂ„verkan. Avdrag har exempelvis nekats ett företag som gav bidrag till en stor stĂ€daktion. DĂ€remot medgavs Falcon avdrag för sponsring av âProjekt Pilgrimsfalkâ som gick ut pĂ„ att rĂ€dda pilgrimsfalken frĂ„n utrotning. Eftersom pilgrimsfalken anvĂ€nds som Falcons varumĂ€rke ansĂ„gs
26
HUVUDPARTNER TOMORROWSUSTAINABLEA
I Helsingborg finns Sveriges första rĂ€cke i 100 procent Ă„terbrukat glas frĂ„n SKAVANK â glas för bra för att slĂ€ngas. Bakom hĂ„llbarhetsinitiativet stĂ„r Ryds Glas, ett företag som anser att det Ă€r onödigt att slĂ€nga fullt fungerande glas. Inom byggbranschen slĂ€ngs det varje Ă„r flera hundra ton glas. Glas som det ofta inte Ă€r nĂ„got fel pĂ„. Det kan vara ett avskĂ€r frĂ„n produktionen, en liten repa eller missfĂ€rgning, en felbestĂ€llning eller ett gammalt glas. Glas som kan anvĂ€ndas och Ă€ndĂ„ ha samma kvalitet, sĂ€kerhetsaspekter och garantier som ett nytt glas. â Glas Ă€r ett fantastiskt material men att tillverka nytt glas Ă€r extremt energikrĂ€vande. Om vi kan minska andelen glas som slĂ€ngs behöver det inte produceras lika mycket. SĂ„ föddes idĂ©n till SKAVANK â glas för bra för att slĂ€ngas, sĂ€ger Sebastian Wigström, hĂ„llbarhetschef pĂ„ Ryds Glas. Inför H22-mĂ€ssan i Helsingborg valde Wihlborgs Fastigheter att investera i ett 22 meter lĂ„ngt rĂ€cke med glas frĂ„n SKAVANK. Med det Ă„terbrukade glaset sparas 730 kg CO2 jĂ€mfört med om man valt ett rĂ€cke med nytt âglas.Wihlborgs vision Ă€r att bygga cirkulĂ€rt. NĂ€r Ryds Glas presenterade tanken bakom SKAVANK var valet givet, sĂ€ger Hans Andersson, affĂ€rsutvecklare pĂ„ Wihlborgs. Till 2030 ska Ryds Glas halvera sitt CO2-utslĂ€pp. DĂ€rmed Ă€r SKAVANK ett viktigt initiativ som gör stor skillnad. det finnas en sĂ„dan anknytning mellan bidraget och varumĂ€rket att avdrag medgavs. NĂ€sta steg Ă€r frĂ„gan om motprestation, eftersom det föreligger avdragsförbud för rena gĂ„vor. Bedömningen av om det rör sig om en ren gĂ„va grundas pĂ„ om det finns en direkt eller indirekt motprestation. I avgörandet avseende Falcon framhölls det att den omstĂ€ndighet att sponsring förbĂ€ttrar företagets goodwill, inte i sig innebĂ€r att sponsringen förlorar sin gĂ„vokaraktĂ€r. Det Ă€r sĂ„ledes avgörande att företaget kan visa pĂ„ en ökad nytta till följd av utgifterna. Som framgĂ„r av den praxis som belysts ovan Ă€r det inte helt enkelt att motivera avdrag för kostnader kopplade till CSR. Det stĂ€lls höga krav pĂ„ att kunna visa att det funnits en tydlig marknadsföringsstrategi och att kunna mĂ€ta eventuella resultat av satsningen. Med hĂ„llbar utveckling och Agenda 2030 i Ă„tanke Ă€r det önskvĂ€rt att företagen fĂ„r avdragsrĂ€tt för CSR-kostnader â det Ă€r bĂ„de företagsekonomiskt och i linje med ekonomisk hĂ„llbarhet.
Sebastian Wigström, Kajza Ekblad och Hans Andersson vid Prismahuset i Helsingborg dÀr Sveriges första rÀcke med glas frÄn SKAVANK finns. Texten Àr skriven av Louise Tensetti, skattejurist hos Mazars.


spelplanen ritas om finns det möjlighet att ta en ny position. VÀljer ni att göra minsta möjliga eller tar ni chansen att förflytta er gentemot era konkurrenter? Var Àr ni mest lönsamma om nÄgra Är?
HÄllbarhet Àr lönsamt Vi vet att det inte finns nÄgot motsatsförhÄllande mellan lönsamhet och hÄllbarhet. Investeringar i hÄllbara affÀrsmodeller hjÀlper till att skapa lÄngsiktig konkurrenskraft och starka marknadspositioner som i sin tur ger en hÄllbar lönsamhet över tid.
Vi vet att hÄllbarhet kan vara komplext och att det finns en mÀngd svÄra avvÀgningar att göra. PoÀngen Àr inte att det ska bli perfekt. PoÀngen Àr att vi gemensamt ska förflytta oss och göra lite bÀttre imorgon jÀmfört med idag. Det Àr ju som sagt handlingen som rÀknas.
Som managementrÄdgivare pÄ Cordial fÄr vi möjlighet att utveckla och stötta mÄnga olika typer av verksamheter i deras arbete att bli mer hÄllbara. Det Àr vÀldigt kul och utvecklande att fÄ göra den resan med vÄra kunder, som har en oerhört viktig roll att spela i omstÀllningen. LÀngs vÀgen har vi identifierat fem principer för ett
AffÀrsdrivengÀrnahÄllbarhetaffÀrsutvecklingsarbeteframgÄngsriktmedsomfokus.Devillvidelamedossav.hÄllbarhet HÄllbarhet behöver vara affÀrsdriven, annars kommer det inte att fungera. Den riktiga framgÄngen skapas i skÀrningspunkten mellan affÀr och hÄllbarhet. Det Àr tvÄ perspektiv som kompletterar varandra och dÀr ni behöver tÀnka bÄde och, inte antingen eller. Vilka affÀrsmöjligheter skulle din verksamhet kunna skapa om hÄllbarhet var med som en del i hur ni möter marknad och kunder? FrÄn ord till handling Det enda som rÀknas Àr handling. VÄr uppgift Àr att hjÀlpa kunden att identifiera och förstÄ hur de gÄr frÄn hÄllbarhet som koncept till verklig förÀndring i verksamheten. Det Àr i konkretiseringen som förstÄelsen för vad som behöver förÀndras uppstÄr. Det Àr dÄ förflyttningen och den riktigt roliga resan börjar. Integrerad hÄllbarhet HÄllbarhet behöver vara en integrerad del av verksamheten. En viktig framgÄngsfaktor Àr att etablera en styrning som lyfter hÄllbarhet till samma nivÄ som ekonomin, med mÄl, mÀtetal, uppföljning och incitament kopplat till hÄllbarhet genom hela organisationen. DÄ prioriteras hÄllbarhet i större beslut och i det dagliga arbetet. Ny spelplan Varje gÄng som ett nytt regelverk introduceras pÄ en marknad ritas spelplanen om, och varje gÄng
27 HUVUDPARTNERTOMORROWSUSTAINABLEA
FEM PRINCIPER FĂR HĂ LLBARHET

MEDBATTERITEKNIKPOLARIUM
ScaniaBoman,DanFoto:
OM STEFAN JANSSON Stefan Jansson Àr född 1971 i Stockholm och Àr andra generationens batteriman, dÄ Àven hans far arbetade med batterier. I ett yrkesliv som kretsat kring batterier har Stefan bland annat varit med och startat företagen NorthStar och innan dess Abatel. à r 2015 grundade han Polarium som tillhandahÄller energilagringslösningarhÄllbara byggda pÄ litiumjonteknik för telekom, tillverkningsindustrin och kommersiella fastigheter. Polarium omsatte över 1 miljard kronor Är 2021 och Àr ett av Europas snabbast vÀxande företag.
BeckAdrianFoto:
OM POLARIUM Polarium Àr ett svenskt bolag som tillhandahÄller hÄllbara energilagringslösningar byggda pÄ litiumjonteknik för telekom, tillverkningsindustrin och kommersiella fastigheter. Företaget grundades 2015 för att med hjÀlp av litiumteknologin bidra till en smartare och mer hÄllbar vÀrld. Idag har Polarium implementerat över 350 000 installationer i mer Àn 70 lÀnder pÄ alla kontinenter och i alla klimatzoner - frÄn ekvatorn till Arktis. Polariums huvudkontor och FoU-center ligger i Kista, tillverkning sker i Mexiko, Vietnam och Sydafrika. Via sÀljkanaler i Indonesien, Nya Zeeland, Sverige, Sydafrika, Storbritannien och USA nÄs kunder över hela vÀrlden.

Vad Ă€r Polariums affĂ€rsidĂ© och hur bidrar detta till en mer hĂ„llbar vĂ€rld, vilka utmaningar har ni lösningar pĂ„? â Idag kommer 80 procent av all energi som konsumeras globalt frĂ„n fossila kĂ€llor. Det Ă€r förstĂ„s fullkomligt ohĂ„llbart. Problematiken och utmaningen med förnybar energi sĂ„som vind och sol Ă€r att den behöver kunna lagras. Vi ser ett behov och möjlighet pĂ„ marknaden till att skapa verklig förĂ€ndring dĂ€r energilagring blir nyckeln till ett förnybart energisystem.
â Energidensiteten kommer fortsĂ€tta öka, det kommer bli sĂ€krare produkter och i högre grad tillverkade av Ă„tervunnet material. SjĂ€lva tillverkningen kommer ske genom fossilfri elektricitet. Avancerade batterisystem kommer autonomt att möjliggöra lĂ€gre elpriser och en större grad förnyelsebar el. Idag Ă€r Polarium ett sĂ„ kallat enhörningsbolag (vĂ€rderat till minst en miljard USD). Vad var det du sĂ„g 2015?
Stefan Jansson grundare och vd för Polarium. Du har arbetat med batteriteknik sedan du var 20 Ă„r, hur kommer det sig? â Batterier har mer eller mindre funnits med i hela mitt liv och i min karriĂ€r, Ă€ven min pappa jobbade med batterier. PĂ„ den tiden jobbade jag med nickel, kadmium och blybatterier, men jag kom senare att förstĂ„ att framtiden ligger i den mer hĂ„llbara litiumjonkemin. Det intressanta med just batterier Ă€r att det Ă€r en kemisk produkt som fyller stora â och olika âsyften. Batteriet har inget egenvĂ€rde i sig utan fyller en funktion först nĂ€r det fĂ„r samverka med nĂ„gonting annat, oavsett om det Ă€r en konsumentprodukt eller en samhĂ€llsfunktion.
Om du som hĂ„llbarhetsentreprenör skulle starta Ă€nnu ett företag idag, inom vilket omrĂ„de skulle det bli? â Oj, vilken svĂ„r frĂ„ga! Det finns sĂ„ mycket inom energisektorn som Ă€r spĂ€nnande just nu. Jag har svĂ„rt att se mig jobba med nĂ„gon annat Ă€n energilagring just nu men mĂ„ste jag sĂ€ga nĂ„got sĂ„ skulle det vara roligt att engagera mig i unga entreprenörer som vĂ„gar tĂ€nka stort. Polarium har haft en ovanlig start för att vara ett startup-bolag. Sedan starten 2015 har ni varit vĂ€ldigt anonyma och det Ă€r först nu som ni skapar och fĂ„r stor uppmĂ€rksamhet. Var det en medveten plan?
ENERGITOMORROWSUSTAINABLEA
â För mig har affĂ€ren alltid kommit i första hand. Att ta fram en vĂ€rldsledande produkt som hĂ„ller vad den lovar och mer dĂ€rtill och samtidigt skapa en lönsam affĂ€r Ă€r ett kretslopp som jag tror mĂ„nga företag söker idag. Sju Ă„r sedan vi grundades stĂ„r vi nu med en sĂ„dan produkt redo att möta och möjliggöra den globala energiomstĂ€llningen.
â Vi sĂ„g ett behov av smarta uppkopplade energilagringsystem baserade pĂ„ litiumjonteknik, dĂ„ framför allt inom telekom som stĂ„r för 2-3 % av vĂ€rldens energikonsumtion och Ă€r en sektor som huvudsakligen anvĂ€nde sig av dieselgeneratorer för reservkraft. I takt med vĂ„r utveckling har medvetenheten kring energilagringens möjligheter ökat samtidigt som elpriser vĂ€rlden över blivit alltmer instabila. Detta har pĂ„ kort tid givit oss en stark position, dĂ€r vi sett att allt fler vill röra sig mot smartare reservkraft samtidigt som efterfrĂ„gan pĂ„ energioptimering ökat kraftigt.
Vad betyder det att ha Vargas Holding, som Àven investerat i Northvolt och H2 Green Steel, som delÀgare och ingÄ i denna konstellation?
â Att Vargas investerat i Polarium Ă€r sĂ„klart hedrande. Vargas bidrar med kompetens och har en lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar investeringsplan, vilket möter vĂ„ra förvĂ€ntningar pĂ„ en investerare i Polarium. Det Ă€r otroligt hĂ€ftigt att vi tillsammans med Northvolt och H2GS, som svenska bolag, ligger i framkant och till stor del Ă€r banbrytande i den globala omstĂ€llningen till hĂ„llbara energikĂ€llor.
Genom att lagra grön energi nÀr det finns överkapacitet kan vÄra kunder fÄ ned sin elkostnad, samtidigt som de indirekt minskar sina koldioxidutslÀpp. Dessutom möjliggör de för mer förnybar energi frÄn intermittenta kÀllor i energimixen.
Vilka av Polariums produkter och tjĂ€nster bidrar frĂ€mst till att skapa hĂ„llbara lösningar pĂ„ de 17 Globala mĂ„len? â För oss finns det alltid ett medvetande och mĂ„l att ta vara pĂ„ naturliga resurser nĂ€r vi utvecklar och skapar vĂ„ra produkter. För att genomföra nödvĂ€ndig omstĂ€llning mĂ„ste vi bryta vĂ„rt fossilberoende och öka andelen förnybar energi, och det behöver gĂ„ fort. Vi behöver tillgĂ„ng till hĂ„llbar, tillförlitlig och förnybar energi och rena brĂ€nslen som Ă€r en förutsĂ€ttning för att kunna möta flera av de utmaningar vĂ€rlden stĂ„r inför idag som fattigdom, klimatförĂ€ndringar och en inkluderande tillvĂ€xt. Energilagring har en stor roll att spela och Ă€r centralt för övergĂ„ngen till hĂ„llbara energisystem. Genom vĂ„ra lösningar för energilagring hjĂ€lper vi vĂ„ra kunder att skifta till förnybar energi och bidra till MĂ„l 7 - HĂ„llbar energi för alla. Att byta frĂ„n fossila till förnybara energikĂ€llor Ă€r centralt för MĂ„l 13 â BekĂ€mpa klimatförĂ€ndringarna. Genom att byta till vĂ„ra lösningar har en av vĂ„ra större partners pĂ„ den afrikanska marknaden bĂ„de kunnat minska pĂ„ sina utslĂ€pp och beroende av fossila brĂ€nslen med mer Ă€n 50 procent och sparat 7 miljoner liter diesel i mĂ„naden, vilket resulterat i stora utslĂ€ppsminskningar. Det Ă€r vi mycket stolta över.
29
Vad Ă€r energioptimering? â Vi arbetar med smarta energisystem, dĂ€r energin aldrig stĂ„r still utan hela tiden Ă€r aktiv och fĂ„r arbeta. NĂ€r det finns ett överskott pĂ„ energi kan vi lagra den och nĂ€r det Ă€r ett underskott pĂ„ energi distribueras den ut. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„r vi en mer balanserad energianvĂ€ndning och kan sĂ€nka vĂ„ra kunders elkostnader och dessutom skapa intĂ€kter. Allt detta gör att förnyelsebar grön energi tar en större del av vĂ€rldens totala energiförbrukning. Vad kommer att ske inom batteriteknikutveckling och hur kommer nĂ€ringsliv, samhĂ€lle och konsumenter anvĂ€nda batterier de nĂ€rmaste tio Ă„ren?
â Vi har en identitet som lag i hur vi tĂ€vlar, vĂ„r hockeystil och vĂ„ra dagliga rutiner. NĂ€r det gĂ€ller vĂ„ra motstĂ„ndare sĂ„ scoutar vĂ„r trĂ€narstab varje lag och avgör vilka förĂ€ndringar i vĂ„rt spel som Ă€r nödvĂ€ndiga för att minimera de andra lagens möjlighet att anvĂ€nda sina styrkor. Sammantaget Ă€r detta bara möjligt för att vi har intelligenta hockeyspelare som har förtroende för vĂ„rt ledarskap.
LEDARSKAPHĂ LLBART TOMORROWSUSTAINABLEA
Vilka tre egenskaper Ă€r viktigast hos en spelare i ett lag? â TĂ€vlingsinstinkt, vilja att utvecklas och förbĂ€ttras samt ödmjukhet. Vad utmĂ€rker ett fungerande lag? â Respekt och kĂ€rlek till varandra, Ă€rlig och öppen kommunikation, en stödjande och utmanande miljö samt positiv energi och viljan att tĂ€vla för varandra. Hur fĂ„r man olika individer att maximera samarbete och skapa resultat? â Jag tror att det börjar med en tydligt definierad, detaljerad plan som kommuniceras effektivt. Spelare mĂ„ste vara individuellt förberedda fysiskt och mentalt för utmaningarna som en hockeysĂ€song medför. Jag tycker det Ă€r viktigt att betona att varje spelares bidrag Ă€r avgörande för att nĂ„ framgĂ„ng, frĂ„n toppspelaren till junioren. Alla Ă€r vĂ€rdefulla. Vi fokuserar sĂ„ mycket som möjligt pĂ„ vĂ„ra processer och vĂ„ra rutiner, dĂ„ kommer resultaten av sig sjĂ€lva. Hur förbereder man ett lag pĂ„ att stĂ€ndigt arbeta utifrĂ„n förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar?
Vid SHL Awards för 2021/22 utsĂ„gs Rögle BK:s huvudtrĂ€nare Cam Abbott till Ă rets trĂ€nare i SHL. Rögle BK vann grundserien, kom till semifinal i SHLslutspelet och vann Champions Hockey League för de bĂ€sta hockeylagen i Europa. Cam Abbott föddes 1983 i Sarnia, Ontario Kanada nĂ„gra minuter före sin tvillingbror Chris. Under en vĂ€lmeriterad spelarkarriĂ€r i Kanada, USA, Norge och Sverige gjorde bröderna succĂ© med sin transatlantiska vinnarmentalitet och energiska spelstil. Alla som har sett Cam och Chris spela kommer ihĂ„g dem! Det Ă€r en stor utmaning att bli bĂ€st i Sverige pĂ„ att bygga ett vinnande lag, i en sport dĂ€r förutsĂ€ttningarna kan Ă€ndras under nĂ„gra sekunder. DĂ€r en lĂ„ngsiktig plan mĂ„ste kunna anpassas till en ny verklighet, men Ă€ndĂ„ hĂ„lla kursen med ett lag bestĂ„ende av olikheter som strĂ€var efter samma mĂ„l och Ă€r villiga att betala priset för att uppnĂ„ det. HĂ€r har alla som arbetar med hĂ„llbarhetsomstĂ€llningen nĂ„got att lĂ€ra. Vi Ă€r inne pĂ„ en lĂ„ng resa mot 2030 som stĂ€ndigt utmanas av gamla ekonomiska strukturer, likriktning och gamla grupperingar, brist pĂ„ modiga ledare och en rĂ€dsla för förĂ€ndringar samt brist pĂ„ gemensamma mĂ„lbilder och lust att möta det okĂ€nda. Att leda ett lag under stĂ€ndig förĂ€ndring dĂ€r viljan att vinna Ă€r större Ă€n rĂ€dslan att förlora. Ăr det kanske genom en unik kombination av den transatlantiska vinnarmentaliteten och den svenska konsensusmentaliteten som Sveriges bĂ€sta hockeytrĂ€nare har skapat i sitt framgĂ„ngsrecept?
30
CAM ABBOTT: SVERIGES BĂSTA LAGBYGGARE
EStudioFoto:
NÄgot Àr det i alla fall och vi har pratat med Cam Abbott för att lÀra oss mer!

ISABELLE MCALLISTER Kreativ programledarförelÀsare,omstÀllningsaktivist,författareoch
De Globala mĂ„len antogs 2015. Nu Ă€r vi halvvĂ€gs till 2030 â vad krĂ€vs för att vi ska nĂ„ mĂ„len? â Vi har alla hjĂ€lpt till att ge de Globala mĂ„len stor spridning, men det rĂ€cker inte med att veta vilka utmaningarna Ă€r. Vi mĂ„ste sjĂ€lvklart agera pĂ„ dem, och det innebĂ€r ganska stora förĂ€ndringar, speciellt i den bekvĂ€ma vĂ€stvĂ€rlden. Det handlar inte om att sĂ€nka vĂ„r livskvalitet, det gĂ€ller snarare att hitta andra, bĂ€ttre vĂ€rden i vĂ„ra liv Ă€n den ytliga tillfredstĂ€llelse som vĂ„r höga levnadsstandard ger oss. Vi mĂ„ste utvecklas och mogna som individer innan vĂ„rt samhĂ€lle kan förĂ€ndras. Det Ă€r hĂ€r de inre utvecklingsmĂ„len kommer in. Inner Development Goals Ă€r en guide för utveckling av oss sjĂ€lva. Det Ă€r sĂ„ nĂ€ra vi kan komma en definition pĂ„ en vĂ€lmĂ„ende och engagerad mĂ€nniska idag. Om vi alla, och speciellt vĂ„ra ledare, lĂ„ter sig inspireras av visdomen som finns i denna livshandbok sĂ„ kommer resten fixa sig. Det Ă€r jag sĂ€ker pĂ„. Finns det en âElefant i rummetâ, nĂ„got som vi inte talar om eller förmĂ„r ta tag i men som vi mĂ„ste göra fram till 2030? â Alla tror att nĂ„gon annan ska göra jobbet. Det Ă€r ganska förstĂ„eligt, vi Ă€r vana frĂ„n politiken att vi röstar, och sedan tar nĂ„gon annan hand om problemen. Men samhĂ€llet Ă€r vi, och ingen annan kommer att fixa det Ă„t oss. Det Ă€r vi som individer som bygger vĂ€rlden och det finns ingen ersĂ€ttning för vĂ„rt engagemang.
PARUL hĂ„llbarhetsfrĂ„gormedMĂ€nniskorĂ€ttsjuristSHARMAfokuspĂ„ mattiasbarda.seFoto: De Globala mĂ„len antogs 2015. Nu Ă€r vi halvvĂ€gs till 2030 â vad krĂ€vs för att vi ska nĂ„ mĂ„len? â MĂ„len Ă€r breda och stora â bra riktlinjer men vi behöver öka farten pĂ„ alla sĂ€tt och vis. Jag skulle önska att varje företag, person och familj tog en slags omstruktureringspaus. Tid för att pĂ„ djupet ifrĂ„gasĂ€tta hur vi lever, varför vi gör saker och hur vi skulle vilja ha det om vi fick tĂ€nka helt fritt men inom planetens grĂ€nser. MĂ„nga saker gör vi av vana, vi behöver göra plats för att tĂ€nka och agera pĂ„ annorlunda sĂ€tt. Testa och prata om det. Behöver vi arbeta lite mycket som vi Ă€r vana vid, hur och vad ska vi Ă€ga? Varför reser vi och pĂ„ vilket sĂ€tt? Ăr nya produkter och prylar viktiga? Finns det en "Elefant i rummet", nĂ„got som vi inte talar om eller förmĂ„r ta tag i men som vi mĂ„ste göra fram till 2030? â Det Ă€r som att vi lever i tvĂ„ vĂ€rldar. Vissa har krisinsikt och andra har det inte, vilket skapar en enorm obalans. Vissa inser allvaret men förmĂ„r inte att agera i den utstrĂ€ckning som behövs, vilket skapar en kognitiv dissonans. I stort sett vad vi Ă€n gör sĂ„ genereras utslĂ€pp â men hur ska vi dĂ„ leva i detta? Jag upplever ett enormt skav och en frustration kring dessa frĂ„gor. Och jag tror att det mĂ„ste tas pĂ„ allvar. Hur kan kriserna (inte bara klimat utan andra som pĂ„gĂ„r) föra oss nĂ€rmare varandra sĂ„ att vi kan hjĂ€lpas Ă„t snarare Ă€n att bli egoistiska och protektionistiska i detta lĂ€ge? Det tror jag vi mĂ„ste prata mer om och göra plats för. Vi och vĂ„rt sĂ€tt att leva Ă€r âbovarnaâ och det gör ont att inse det. Vi mĂ„ste ta hand om varandra i det skavet.
Finns det en "Elefant i rummet", nĂ„got som vi inte talar om eller förmĂ„r ta tag i men som vi mĂ„ste göra fram till 2030? â NĂ€r det gĂ€ller nĂ€ringslivet och Agenda 2030, sĂ„ förekommer en grov underprioritering av just hĂ„llbara produktionskedjor. Enligt stickprov mellan 2014â2018 har svenska företag större budgetar till hĂ„llbarhetskommunikation Ă€n de har till sina inköphĂ„llbarhetsarbetet,förupphandlingsavdelningarochattstĂ€rkadetfaktiskamandaten och kompetensen. Det finns verklig anledning att tro att vĂ„ra inköpoch upphandlingsavdelningar har en av de mest centrala rollerna i vĂ„r nationella angelĂ€genhet rörande global hĂ„llbarhet. Inte minst med tanke pĂ„ det viktiga ansvar de bĂ€r i samband med valet av sina leverantörer och produktionskedjor.
I Sverige ser jag allt oftare referenser till begrepp som âhĂ„llbarhetselitâ och i min vĂ€rld Ă€r det just detta som kan hĂ€mma intresset för hĂ„llbarhetsfrĂ„gorna bland gemene man. Vi behöver engagera och fĂ„ med sĂ„ mĂ„nga som möjligt i arbetet för hĂ„llbar utveckling. HĂ€r blir det viktigt att alla hĂ„llbarhetskollegor i branschen gör sitt yttersta för att fĂ„ med de mest otippade grupperna i samhĂ€llet.
De Globala mĂ„len antogs 2015. Nu Ă€r vi halvvĂ€gs till 2030 â vad krĂ€vs för att vi ska nĂ„ mĂ„len? â En aspekt som jag försöker understryka sĂ„ ofta jag kan Ă€r vikten av att göra hĂ„llbarhetsfrĂ„gorna folkliga.
31 EXPERTPANELTOMORROWSUSTAINABLEA
â VĂ„rt jĂ€mstĂ€llda Sverige har halkat efter vad gĂ€ller jĂ€mlikhet. Sverige Ă€r ett av de lĂ€nder dĂ€r de socioekonomiska klyftorna vĂ€xer som mest och har gjort sĂ„ sedan 90-talet. NĂ„got som hĂ€mmar Sveriges utveckling i hĂ„llbarhetsfrĂ„gor. Forskare pekar pĂ„ att mĂ„ngfald â och de olika tankar och perspektiv som mĂ„ngfald medför â Ă€r viktigt för problemlösning, innovation och förĂ€ndring. MĂ„ngfald och inkludering leder till jĂ€mlikhet, vilket ocksĂ„ gynnar en hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling. MĂ„nga företag och organisationer saknar ocksĂ„ en tydlig idĂ© kring affĂ€rsvĂ€rdet i sina satsningar pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet och mĂ„ngfald.
WickmanMiraFoto:
JAKOB TheGrundareTROLLBĂCKavNewDivision
HALVVĂGSTILL2030



â Det har varit en fantastisk respons pĂ„ alla sĂ€tt. Det har till exempel varit mĂ„nga deltagare som har kommit fram och tackat efter förelĂ€sningar och sagt att de har kĂ€nt igen sig i det mĂ€nskliga. Att de har fĂ„tt kontakt med nĂ„got inom sig. Sedan har vi fĂ„tt mĂ„nga mail och till och med handskrivna brev av mĂ€nniskor som har olika idĂ©er pĂ„ hur samtalet kan fortsĂ€tta. Det Ă€r egentligen det som Ă€r hela grejen. Att vi Ă€r mĂ€nniskor som fĂ„r kontakt med varandra och oss sjĂ€lva. Vad kan ledare inom hĂ„llbarhetsförflyttningen lĂ€ra av tolvstegsprogrammet?
Ni har olika bakgrunder och karriÀrer, har ni kunnat lÀra och dra nytta av era olikheter?
32
Efter A Sustainable Tomorrows konferens Do Look Up! fick Johan Reunanen och Gustaf SkarsgĂ„rd mycket beröm för sin gemensamma förelĂ€sning âI tolfte timmen â tvĂ„ tillfrisknande alkoholister filosoferar kring kopplingen mellan beroendesjukdomen och klimatkrisenâ.
TOMORROWSUSTAINABLEA
â Att individuell utveckling (till exempel tillfrisknande) görs absolut bĂ€st tillsammans. Det hĂ€nder nĂ„got i mötet mellan tvĂ„ mĂ€nniskor som gör sitt bĂ€sta att vara just mĂ€nskliga samt att försöka applicera principer som kĂ€rlek, tillit, frigörelse och sinnesro pĂ„ nĂ„got sĂ„ stort och omfattande som klimatkrisen. Egentligen Ă€r det ju ingen klimatkris, det Ă€r en mĂ€nsklighetskris, sĂ„ det handlar nog framför allt om att vi har fĂ„tt upp ögonen tillsammans för att lösningen inte ligger i mer tillvĂ€xt, eller ens grön sĂ„dan, utan att det handlar om att vi som mĂ€nniskor behöver/kan frigöra oss frĂ„n ett beteende och ett system som inte ger oss vĂ€lmĂ„ende och samtidigt gör vĂ„r planet obeboelig. TĂ€nk om omstĂ€llningen inte Ă€r en uppoffring utan en frigörelse?
"I TOLFTE TIMMEN" MED GUSTAF OCH JOHAN HĂ LLBARHETPERSONLIG
Vad har ni fÄtt för reaktioner pÄ era förelÀsningar om kopplingen mellan beroendesjukdomar och klimatkrisen?
â Olikheterna blir som intressantast nĂ€r vi har med oss att vi alla Ă€r mĂ€nniskor först och frĂ€mst och inte sĂ„ olika överhuvudtaget. Sedan har vi kanske naturligt lite olika infallsvinklar pĂ„ saker och ting men det handlar nog mer om olika erfarenheter frĂ„n livet och inte sĂ„ mycket om karriĂ€r. Förutom att Johan Ă€r den som Ă€r strukturentusiast och Gustaf den mer kreativa och poetiska.
BerĂ€tta om det fortsatta samarbetet med A Sustainable Tomorrow och deras huvudpartners! â Under Do Look Up! sĂ„ pratade vi en del om att testa pĂ„ ett tolvstegsmöte för att fortsĂ€tta det mĂ€nskliga samtalet. Möten Ă€r ju nĂ„got som vi bĂ„da har haft vĂ€ldigt stor glĂ€dje och utveckling av i vĂ„rt tillfrisknande och ett sĂ„dant sammanhang vore kul att testa tillsammans med A Sustainable Tomorrow och huvudpartners (för de som vill sĂ„klart!). Vi Ă€r bĂ„da pĂ„ ett gemensamt utforskande Ă€ventyr i detta sĂ„ det kommer sĂ€kert fler idĂ©er lĂ€ngre fram. Vi Ă€r sĂ„klart ocksĂ„ nyfikna pĂ„ vad vĂ„ra medmĂ€nniskor inom A Sustainable Tomorrow vill utforska!
â Inget och allt. Det Ă€r helt beroende pĂ„ vem du Ă€r som person. Om du Ă€r ledare och, som vi, har försökt (och försöker) hitta lösningar utanför dig sjĂ€lv pĂ„ problem som Ă€r kĂ€nslomĂ€ssiga och sjĂ€lsliga sĂ„ finns det vĂ€ldigt mycket visdom i tolvstegsprogrammet. Det handlar mest om en villighet att möta sig sjĂ€lv och inte förneka nĂ„gon sida av sig sjĂ€lv utan fullt ut ta ansvar för den jag Ă€r och den jag har möjlighet att bli. Vilka Ă€r era viktigaste personliga insikter sedan ni började samarbeta?

Finns det en "Elefant i rummet", nĂ„got som vi inte talar om eller förmĂ„r ta tag i men som vi mĂ„ste göra fram till 2030? â De Globala hĂ„llbarhetsmĂ„len Ă€r en bra utgĂ„ngspunkt och bidrar till en gemensam förstĂ„else för hĂ„llbar utveckling. De Ă€r dock mest relevanta för stater och civilsamhĂ€llet. Företagsledare mĂ„ste hitta praktiska lösningar för att uppnĂ„ (och Ă€ven nĂ„ bortom) dessa mĂ„l bĂ„de pĂ„ ett vetenskapligt och lönsamt sĂ€tt. Finansieringsgapet Ă€r en viktig del av att nĂ„ mĂ„len.
De Globala mĂ„len antogs 2015. Nu Ă€r vi halvvĂ€gs till 2030 â vad krĂ€vs för att vi ska nĂ„ mĂ„len? âDet rĂ€cker inte att minska negativ pĂ„verkan. Inom LindĂ©ngruppen, och vĂ„ra företag, Ă€r mĂ„let att ha en nettopositiv pĂ„verkan 2030. Partnerskap och samarbete Ă€r med andra avgörande om vi ska lyckas.
TOMORROWSUSTAINABLEA
Finns det en "Elefant i rummet", nĂ„got som vi inte talar om eller förmĂ„r ta tag i men som vi mĂ„ste göra fram till 2030? â Teknisk utveckling och innovation kommer att lösa mĂ„nga av vĂ„ra utmaningar, men inte alla. Vi kommer Ă€ven att behöva Ă€ndra hur vi arbetar och lever.
OwessonLarsFoto:
tiden inom de Globala mĂ„len. Pandemin, kriget i Ukraina och dess effekter pĂ„ livsmedels- och energisĂ€kerheten samt ökande inflationseffekter, uppkomsten av auktoritĂ€ra regeringar och andra bidragande faktorer â "negativa pĂ„tryckningar" â skapar inte den grundstabilitet som behövs för att göra stora positiva framsteg.
VICTOR E. FRIEDBERG Grundare och Managing Partner i New Epoch Capital De Globala mĂ„len antogs 2015. Nu Ă€r vi halvvĂ€gs till 2030 â vad krĂ€vs för att vi ska nĂ„ mĂ„len? â Det som krĂ€vs för att nĂ„ de Globala hĂ„llbarhetsmĂ„len Ă€r att öka möjligheterna att skapa lösningar som gör det lönsamt att bidra till förbĂ€ttrade levnadsvillkor i en förĂ€nderlig vĂ€rld. För att de sista Ă„ren gĂ„ frĂ„n planer och ord till investering och handling behöver vi skapa regenerativa affĂ€rer inom planetens grĂ€nser. Det gör vi genom att dra Ă„t samma hĂ„ll och det Ă€r mĂ„lens stora behĂ„llning.
HALVVĂGSTILL2030
33
ELIN ProsperousGrundareENFORS-KAUTSKYochvdförPlanetJENNYLINDĂNURNESĂgareochstyrelseordförande,LindĂ©ngruppen
PER ESPEN STOKNES Psykolog och hÄllbar hetsexpert TED/LashRyanFoto:
â Det jag lĂ€gger mycket tid pĂ„ just nu, i min nya fond New Epoch Capital, Ă€r vad jag anser reflekterar "positiva pĂ„tryckningar". Det handlar om att titta pĂ„ konsumenternas ökade efterfrĂ„gan pĂ„ mer medveten konsumtion och vĂ€rderingsdrivna företag, framtagande av robusta innovationsekosystem och transformativa material. Att hjĂ€lpa till att fĂ„ fram företag vars DNA reflekterar positiv impact.
â Jag tror att vi har tre elefanter i rummet â tid, transparens och sanning. Det verkar tyvĂ€rr finnas en brist pĂ„ dem alla. Vi mĂ„ste hitta sĂ€tt att pĂ„skynda investeringar i transformativa företag som kan ta itu med storskaliga systemfrĂ„gor och göra det pĂ„ ett marknadsdrivet sĂ€tt. Den offentliga sektorn, som försöker finna politisk konsensus för att anta top-downstrategier med "morot och piska", kommer att spela en viktig roll. Inom en snar framtid kommer förhoppningsvis den privata och offentliga sektorn att tillföra en mer samordnad och katalytisk kraft till vĂ„ra globala behov. Men för tillfĂ€llet har den privata sektorn, Ă€ven om den Ă€r mindre i totalt kapital, förmĂ„gan att röra sig snabbare, mer kirurgiskt och mer dynamiskt för att skala upp transformativa och slagkraftiga företag.
De Globala mĂ„len antogs 2015. Nu Ă€r vi halvvĂ€gs till 2030 â vad krĂ€vs för att vi ska nĂ„ mĂ„len? âVad vi behöver Ă€r fem extraordinĂ€ra turnarounds för att uppnĂ„ vĂ€lstĂ„nd för alla pĂ„ en relativt stabil planet: Eliminera fattigdom, ta itu med ojĂ€mlikhet, öka kvinnors egenmakt samt transformera mat-och energisystemen. Detta skulle göra det möjligt att bygga ett nytt ekonomiskt system som sĂ€kerstĂ€ller vĂ€lbefinnande för alla och anta nya indikatorer utanför BNP. Vi systemförĂ€ndringar!behöver
Finns det en "Elefant i rummet", nĂ„got som vi inte talar om eller förmĂ„r ta tag i men som vi mĂ„ste göra fram till 2030? âVi mĂ„ste prata om vem som betalar: Beskatta de 1â10 % mest förmögna tillrĂ€ckligt för att finansiera de 2-4 % av BNP som behövs för att göra de nödvĂ€ndiga systemförĂ€ndringarna.
Finns det en "Elefant i rummet", nÄgot som vi inte talar om eller förmÄr ta tag i men som vi mÄste göra fram till 2030?
HiderBenFoto:
De Globala mĂ„len antogs 2015. Nu Ă€r vi halvvĂ€gs till 2030 â vad krĂ€vs för att vi ska nĂ„ mĂ„len? â Investeringar, framförallt i den privata sektorn men till viss del Ă€ven i den offentliga sektorn, krĂ€ver en grundnivĂ„ av geopolitisk, finansiell, politisk stabilitet för att frigöra kapital och stora investeringar. Med tanke pĂ„ detta sĂ„ Ă€r det inte sĂ„ konstigt att vi inte tagit stora steg framĂ„t den senaste
EXPERTPANEL




I norra Helsingborg ligger idrottsklubben Hittarps IK. Klubben har ett tydligt breddfokus med ungdomsfotboll och barngymnastik som bas, men driver Àven en sektion med seniorboule och har dÀrmed aktiva medlemmar i Äldersspannet 3-90 Är. Fotbollen utgör föreningens kÀrnverksamhet och med 45 lag i seriespel Àr man en av SkÄnes största pÄ fotbollssidan. Hittarps dam- och herrlag spelar bÄda i division 2 sÀsongen 2022. Sedan början pÄ Äret Àr Àven Hittarps Gatulag en integrerad del av verksamheten och en viktig del av klubbens samhÀllsengagemang. Gatulaget vÀnder sig till mÀnniskor som lever eller har levt med missbruk eller psykisk ohÀlsa och söker ett positivt sammanhang i vardagen. För att fÄ spela i Gatulaget krÀvs att du kommer nykter till trÀningen. I övrigt följer inga förpliktelser eller förvÀntningar. MÄlet med Gatulaget Àr fler meningsfulla och nyktra dagar. Med fotbollen som verktyg och genom samverkan med Helsingborgs stads olika instanser kring mÄlgruppen, privata behandlingshem och klubbens samarbetspartners fÄr spelarna en trygg arena med fysisk trÀning, nya kontaktytor och ökad motivation att ta sig ur sitt missbruk. Klubbens samarbetspartners spelar en viktig roll i att möjliggöra arbetstrÀning och i bÀsta fall anstÀllning för motiverade spelare. Den norska fotbollsprofilen Kenneth Storvik Àr eldsjÀlen som skapat förutsÀttningar för att etablera gatulaget i Sverige. I Norge finns det 28 gatulag knutna till de norska elitfotbollsklubbarna. Men i Sverige Àr breddföreningen Hittarps IK den första och Àn sÄ lÀnge enda klubben att ha ett gatulag..
I Gatulaget spelar idag runt 20 spelare, mĂ€n och kvinnor, som trĂ€nar fotboll pĂ„ hemmaplanen Laröds IP tvĂ„ gĂ„nger i veckan utan uppehĂ„ll för jul, pĂ„sk eller andra högtider. Mellan trĂ€ningarna anordnas Ă€ven olika aktiviteter för att ytterligare stĂ€rka viljeriktningen hos spelarna. I uppstarten rekryterades spelare frĂ„n behandlingshem i Helsingborg, men med tiden har laget sjĂ€lva varit delaktiga i att rekrytera lagkamrater. Alla med missbruksproblematik eller psykisk ohĂ€lsa Ă€r vĂ€lkomna att gĂ„ med i gemenskapen. Thony Wiinblad har varit med frĂ„n starten: â Det hĂ€r Ă€r min eftervĂ„rd. I stĂ€llet för att gĂ„ pĂ„ NAmöten kommer jag hit. HĂ€r har jag lĂ€rt kĂ€nna mĂ€nniskor som jag bryr mig om och som jag kĂ€nner ett ansvar inför. Det Ă€r min största drivkraft, att inte göra nĂ„gon i laget besviken. HĂ€r finns en enorm acceptans och öppenhet som jag inte funnit nĂ„gon annanstans. Catrin Albrektsson började senare och ser fram emot ett gatulag för damer i framtiden: â Jag har varit pĂ„ rĂ€tt bana i över 10 Ă„r sĂ„ jag Ă€r trygg med vem jag Ă€r och vart jag Ă€r pĂ„ vĂ€g med mitt liv. Men det finns alltid en risk i att blanda mĂ€n och kvinnor i ett tidigt skede av tillfrisknande frĂ„n missbruk. Catrin har idag flera olika jobb och trĂ€nar med gatulaget sĂ„ ofta hon kan. â Gatulaget Ă€r det bĂ€sta sammanhanget jag varit i sedan jag Ă€ndrade livsstil. Jag trĂ€nar sĂ„ ofta jag kan, ingen tittar snett om jag varit borta en eller tvĂ„ veckor. Bemötandet Ă€r fantastiskt. Vi Ă€r ett lag dĂ€r alla trĂ€nar utifrĂ„n var och ens förmĂ„ga, med gruppens stöttning och kraft kan vi gĂ„ hur lĂ„ngt som helst.
âGATULAGETFRĂ NMISSBRUK
34 HĂ LLBARHETSOCIAL TOMORROWSUSTAINABLEA
TILL VERKTYG
ARBETE MED FOTBOLLEN SOM

Vad Ă€r hemligheten bakom A Sustainable Tomorrows framgĂ„ngar, nu senast med Do Look Up!? â Att vi alla, och det Ă€r mĂ„nga kompetenta framsynta personer involverade sedan starten, tidigt sĂ„g och förstod att gjortvĂ€ldigtetttimmarochvinnandedeattliv.krĂ€verhĂ„llbarhetsförflyttningennĂ„gotheltnyttivĂ„raViharvarittĂ„lmodigainförförĂ€ndringarinteĂ€rnĂ„gotflestasöker,viharlĂ„titettlagvĂ€xaframorganisktvihargjortvĂ„ra10.000tillsammans!ViharbyggtuniktnĂ€tverkmedaccesstillvarierandekompetensochdentillgĂ€ngligföralla.
Vad sker fredagen den 15 september 2023? â Vi söker nu den geografiska platsen i Sverige för det mest hĂ„llbarhetsarrangemangetkraftfulla som direktsĂ€nds ut i Skandinavien. Det kommer att uppmĂ€rksamhet.skapaIĂ„rsjösĂ€tter vi ett nytt TV-format, det kommer att vĂ€xlas upp och vi siktar pĂ„ att fördubbla antalet hubbar 2023
â Att skapa förutsĂ€ttningar för nya möten mellan mĂ€nniskor som annars aldrig hade trĂ€ffats. Det har i sin tur genererat nya insikter, kunskaper, handlingar, samarbeten, affĂ€rer och förĂ€ndrat beteende och affĂ€rsmodeller.
Varför Àr det sÄ viktigt att möta olika personer frÄn andra sektorer, kulturer, stÀder eller sammanhang?
de nĂ€rmaste Ă„ren. Hubbarna kommer att vara mer aktiva i sĂ€ndningen. Huvudpartners och vĂ„r organisation bestĂ€mmer fokusomrĂ„det och jag tycker mig höra nĂ„gra mycket intressanta idĂ©er, det Ă€r lovande för innehĂ„llet och de personer vi sammanför. Samt en ny strategisk, ovĂ€ntad partner kanske. 2030 blir den sjuttonde upplagan, var Ă€r vi dĂ„ och blir det den sista? â Hela vĂ„r utgĂ„ngspunkt bygger pĂ„ de 17 mĂ„l och direktiv som FN presenterade 2015. Det Ă€r ett stort och utmanande arbete kvar för vĂ€rldens alla lĂ€nder och medborgare. Jag hoppas vi Ă€r i mĂ„l men tror inte det Ă€r realistiskt. 2030 har vi 15 Ă„rs erfarenhet av verklig omstĂ€llning, vilket förhoppningsvis mĂ€rks genom förbĂ€ttrade arbetssĂ€tt och att vi Ă€r proaktiva istĂ€llet för reaktiva. Vi kommer fortsatt att ha nya utmaningar för vĂ€rlden men har blivit mycket bĂ€ttre pĂ„ att samarbeta över grĂ€nserna och konkret genomförande Ă€r normen. De Globala MĂ„len har âknĂ€ckt en kodâ för vĂ€rlden. SĂ„ lĂ€nge vi behöver en hĂ„llbar morgondag kommer vi att agera för dessbĂ€ttreartondekĂ€nnersamarbetengrĂ€nsöverskridandemeniformerviintetillidag.SĂ„detblirĂ€venenupplaga,dessvĂ€rreellerhurmannuserdet.
medSustainableVadhĂ„llbarhetsprofilenochpratundergenomförochnumeraTomorrow.arrangemanghĂ„llbarhets-âASustainableDenĂ„rliga,digilogahĂ„llbarhets-framtidskonferensensintiondeupplaga2023.VitogossettmedserieentreprenörendenpassioneradeBoNilsson.Ă€rdetviktigastesomATomorrowbidragitsedanstarten?
Detta har jag sett sÄ mÄnga gÄnger och Àr en del av vardagen i mina möten. A Sustainable Tomorrow har flyttat mÄnga osynliga och synliga grÀnser och brutit barriÀrer genom Ären, en modell som flera andra nu kopierar.
35
â För att omstĂ€llningen krĂ€ver att vi har nya synsĂ€tt och beteenden i framtiden, de som inte klarar det sitter ju fast i sina gamla strukturer. Ett moment 22. Det mesta vi ska göra i framtiden har vi aldrig tidigare gjort, dĂ„ Ă€r det bekvĂ€mt men samtidigt livsfarligt att fortsĂ€tta med gamla strukturer och nĂ€tverk. Det krĂ€vs mod och ett nytt ledarskap för att bryta gamla mönster.
DEN TIONDE UPPLAGAN ANORDNAS FREDAG DEN 15 SEPTEMBER
Bo Nilsson Àr grundaren av det som frÄn 2013 till 2016 hette GrÀnslösa Möten och numera Àr ett etablerat nÀtverk och ledande
FRAMTIDENTOMORROWSUSTAINABLEA

Text: Jonas Engström, kör- och kursledare, Soulful Music Foto: Hans Orre Sara Nazari Ă€r en av Sveriges frĂ€msta spoken wordpoeter. Hon har ett brett register och framförde bland annat tĂ€nkvĂ€rda texter under sĂ„vĂ€l MusikhjĂ€lpen 2021 som Melodifestivalen 2022. Hon studerar Ă€ven till jurist. Var betyder spoken word för dig och vilken Ă€r din superkraft? â Ordet Ă€r mĂ€nniskans sĂ€tt att kommunicera, vi kan göra gott och vi kan skapa kaos med ord. Det Ă€r mitt verktyg, mitt sĂ€tt att uttrycka mig och fĂ„ andra att se saker frĂ„n min vinkel. Jag sĂ€ger inte att den Ă€r bĂ€ttre, men jag tror att den Ă€r nödvĂ€ndig. Jag Ă€r ocksĂ„ en konstnĂ€r och skrivandet har alltid varit ett behov för mig. Det mĂ„ste nog vara min superkraft, viljan att göra gott utan att tro att jag alltid har det bĂ€sta svaret. Poesin har blivit min vĂ€g â sprĂ„ket hjĂ€lper oss att förstĂ„ saker och kĂ€nna oss Ă€lskade, hörda, sedda och förenade. Vad handlar dina texter om? â De handlar om livet genom mina ögon, om mĂ€nniskor jag mött lĂ€ngs vĂ€gen, om olika vĂ€rldar, om ett sökande efter svar och förstĂ„else. Ibland en samhĂ€llsskildring, ibland en dikt om vackra blommor. Vilket Ă€r det kraftfullaste ordet för dig? â Det kraftfullaste ordet just nu mĂ„ste vara medmĂ€nsklighet. Det Ă€r ordet jag kĂ€nner mest för. Eller solidaritet.
Klimatkrisen och pandemin har pĂ„mint mig om att âNo one is safe until every is safeâ. I slutĂ€nden finns det inget vi och dom. Som vi sjöng i Helsingborgs VĂ€rldskörs slutsĂ„ng âTogetherâ. âIf we fall we will fall together. When we rise we will rise togetherâ. DĂ€rför behöver vi börja redan idag. SĂ„ng kan förĂ€ndra samhĂ€llen â en ton i taget.
36
ENASARAORDKONSTNĂRENNAZARISUSTAINABLETOMORROWTONITAGET!
Vi lever i en tid dĂ„ vi behöver arbeta tillsammans för att möta dagens utmaningar. Men vi lever ocksĂ„ i en splittrad tid. Den bild vi vill visa utĂ„t och de vi Ă€r pĂ„ insidan glider isĂ€r. Som individer vill vi vara fria och oberoende och runtomkring oss finns det lĂ€nder och grupper som bygger murar och brĂ€nner broar. Ăr dĂ„ musikens uppgift att likt orkestern pĂ„ Titanic ge lite lindring vid undergĂ„ngen? Med över 25 Ă„rs egen erfarenhet och mycket ny forskning i ryggen Ă€r jag Ă€r övertygad om att sĂ„ng istĂ€llet kan vara en verklig kraft i arbetet för förĂ€ndring. FĂ„ upplevelser kan mĂ€ta sig med kĂ€nslan av enhet och nĂ€rhet i den gemensamma sĂ„ngen. I kören Ă€r du bĂ„de avsĂ€ndare och mottagare. I sĂ„ngen öppnar vi upp och bidrar med vĂ„r röst, nĂ„got av det mest personliga vi har. Jag tror pĂ„ allmĂ€n röstrĂ€tt och vikten av att hitta sitt sammanhang dĂ€r min röst kan bli en del av nĂ„got större. Som mĂ„nga andra stĂ€der brottas Helsingborg med utmaningar. NĂ€r Helsingborg i samband med H22 City Expo öppnade Visionsfonden för projekt som verkar för en mer skapande, pulserande, gemensam, global och balanserad stad visste jag och eventkoordinator Emma Leijon direkt att körsĂ„ng kan bidra till alla dessa mĂ„l. Under vĂ„ren samlade kören totalt över 100 sĂ„ngare med nĂ€rmare 20 olika sprĂ„k som möttes i afrikanska rytmer, dragspel frĂ„n Balkan, fiol frĂ„n Palestina, toner frĂ„n Indien tillsammans med solister frĂ„n hela vĂ€rlden. Med sitt universella sprĂ„k blev sĂ„ngen en helt ny mötesplats som skapade en kĂ€nsla av samhörighet och en vilja att jobba vidare tillsammans. Det finns flera aspekter av samarbete som Ă€r centrala i körsĂ„ng. Det krĂ€vs nĂ€rvaro och det handlar ocksĂ„ om att lyssna, underordna sig, samspela och samarbeta. Det krĂ€vs kommunikation och tillit dĂ€r du som körledare stĂ„r med tomma hĂ€nder och litar pĂ„ att sĂ„ngarna följer dig och du som sĂ„ngare behöver lita pĂ„ att alla andra sjunger med samma kraft exakt samtidigt som du.
KRAFTRĂSTENS TOMORROWSUSTAINABLEA
För att skapa ett ackord krÀvs det dessutom olikheter. Inte bara fler av samma ton utan en mÄngfald. Det handlar om att förstÄ sin egen insats i förhÄllande till andras och strÀva mot ett gemensamt mÄl. Alla behöver vara med och alla Àr vinnare nÀr vi lyckas.
SpiroskaDanielaFoto:


â Det Ă€r en SDG-fond HĂ LLBARHETSOMSTĂLLNINGFĂRFN-INITIATIVACCELERERAD (Sustainable
Arbetet leds av svenske Peter Lundberg, utsedd av FN:s generalsekreterare med uppgift att samordna FN-systemets gemensamma arbetsinsatser i Montenegro. Peter Lundberg har mer Ă€n 25 Ă„rs erfarenhet av Guterres.generalsekreterarelandetförlederMontenegro.(UNĂ€rochRegeringskansliet,utvecklingsarbetehumanitĂ€rtinomFN,RödaKorsetSIDA.Sedanjanuari2021hanFN:srepresentantResidentCoordinator)iDetinnebĂ€ratthanochkoordinerararbetetde16FN-organsomverkariochrapporterartillFN:sAntĂłnio AccelerationMontenegroFund? Development Goals) som ingĂ„r i ett femĂ„rigt samarbetsavtal mellan FN och Montenegros regering. Syftet Ă€r att accelerera implementeringen av Agenda 2030 och samtidigt frĂ€mja Montenegros EUanslutning. Det Ă€r extra fokus pĂ„ tre omrĂ„den under perioden 2023-2027: âą Inkluderande ekonomisk utveckling och miljömĂ€ssig hĂ„llbarhet. âą Utveckling av mĂ€nskligt kapital, minskad sĂ„rbarhet och social integration. âą Social kanolikadehĂ„llbaragivarmedelârĂ€ttigheter.rĂ€ttsstatsprincipenmĂ€nniskocentreradsammanhĂ„llning,styrning,ochmĂ€nskligaFondenhjĂ€lperossattsamlaförfinansieringavinitiativinomramenförGlobalamĂ„len.Detfinns16FN-organiMontenegrosomsökamedelurfondenför
projekt i samarbete med lokala aktörer. Hittills har Luxemburg och Schweiz lovat att ge pengar till fonden, vi hoppas att fler lĂ€nder vill bidra och sjĂ€lvklart Ă€ven Montenegros regering. Vi har Ă€ven kontakt med den montenegrinska diasporan runt om i vĂ€rlden som visat stort intresse för att stötta sitt hemland. Vilken Ă€r er största utmaning? â Tidsfaktorn. Vi Ă€r redan halvvĂ€gs till 2030 och tiden för att uppnĂ„ de Globala mĂ„len hĂ„ller pĂ„ att glida oss ur hĂ€nderna. DĂ€rför försöker FN hitta innovativa sĂ€tt att höja tempot i genomförandet och förhoppningsvis kan den hĂ€r fonden bli ett bra tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttsig,civilsamhĂ€lletsomHĂ„llbarhetsomstĂ€llningenexempel.Ă€ringetstaten,nĂ€ringslivetellerkanlösavarfördetkrĂ€vssamarbeteochnyaomviskalyckas.
37 FN-INITIATIVTOMORROWSUSTAINABLEA Montenegro Acceleration Fund Àr ett FN-initiativ för att underlÀtta och pÄskynda landets hÄllbarhetsomstÀllning.
Vad Àr

BERROUBANOURA Ordförande för LSUungdomsorganisationerSveriges
38
KRĂNIKA TOMORROWSUSTAINABLEA
Barn och unga kan inte fortsÀtta stÄ utanför beslutsfattande nÀr Àldre generationer fortsÀtter omöjliggöra en hÄllbar och trygg framtid för oss. Tills den dagen barn och unga Àr med och fattar besluten ber vi er: AnvÀnd er makt för att driva förÀndring, höj ambitionen, slÀpp in oss och arbeta för att reformera de system som lett oss dit vi Àr idag. Om det Àr nÄgra roller ni sÀrskilt fÄr axla Àr det att vara goda dörröppnare, förfÀder och att visa generationsöverskridande solidaritet. Ge dagens barn och unga en framtid att tro och bygga pÄ.
VAR ĂR DEN IĂVERSKRIDANDEGENERATIONS-SOLIDARITETENHĂ LLBARHETSDEBATTEN? Noura Berrouba Ă€r ordförande för LSU - Sveriges ungdomsorganisationer som Ă€r intresse-, samarbets- och paraplyorganisationen för barn- och ungdomsorganisationer i Sverige. LSU samlar 85 nationella organisationer med totalt över 650 000 medlemmar. LSU:s uppgift Ă€r att stĂ€rka barn och ungas demokratiska organisering med mĂ€nskliga rĂ€ttigheter som utgĂ„ngspunkt.
âHĂ„llbar utveckling Ă€r en utveckling som tillfredsstĂ€ller dagens behov utan att Ă€ventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstĂ€lla sina behov.â Det Ă€r den vanligaste definitionen av hĂ„llbar utveckling. En grundlĂ€ggande premiss Ă€r just generationsperspektivet. Det Ă€r dagens barn och unga samt framtida generationer som kommer möta effekterna av samhĂ€llets oförmĂ„ga att möta miljö- och klimatkrisen, men ocksĂ„ de mĂ„nga andra kriser som vĂ€rlden stĂ„r i och inför. DĂ€rför Ă€r det kanske inte sĂ„ konstigt att det Ă€r just barn och unga som lĂ€nge gĂ„tt i brĂ€schen för miljö- och klimatomstĂ€llningen och mĂ„nga rĂ€ttighetsoch frihetskamper. Tidigare generationer har byggt upp vĂ„ra samhĂ€llen pĂ„ ett sĂ€tt som inte Ă€r hĂ„llbart för framtida generationers förutsĂ€ttningar att leva goda liv. Det Ă€r ett generationssvek. Samtidigt stĂ„r barn och unga utan reellt inflytande. MĂ„nga har inte makt att pĂ„verka de beslut och förutsĂ€ttningar som drabbar dem idag, inte heller de som kommer drabba dem i framtiden. Barn och unga anvĂ€nder istĂ€llet kreativa former för att organisera sig, demonstrera och driva agendan framĂ„t. Ungdomsrörelsen, det vill sĂ€ga barn och ungas egna organisering, Ă€r stark och livaktig. Det Ă€r barn och unga som drivit resten av vĂ€rlden framför sig och satt ett strĂ„lkastarljus pĂ„ behovet av att agera resolut för att förebygga, hantera och adressera miljö- och klimatkrisen. NĂ€r Stockholmskonferensen frĂ„n 1972 i Ă„r firade 50 Ă„r samlades vĂ€rldsledare för Stockholm+50. En möjlighet för att blicka bakĂ„t och planera framĂ„t. FN:s generalförsamling hade beslutat att en sĂ€rskild funktion för organiserade barn och unga skulle tillsĂ€ttas. Denna âyouth task forceâ bestod av organiserade barn och unga frĂ„n vĂ€rldens alla regioner och koordinerades av oss i LSU tillsammans med FN:s storgrupp för barn och unga och svenska miljödepartementet. Deras betyg till de senaste 50 Ă„ren av klimat- och miljöarbete? UnderkĂ€nt. Det syns ocksĂ„ i de mĂ„nga olika rĂ€ttsprocesser som barn nu driver med barnkonventionens stipulerade rĂ€tt till (exempelvis) liv, hĂ€lsa och fred som utgĂ„ngspunkt. Miljö- och klimatkrisen sĂ€tter dessa rĂ€ttigheter pĂ„ spel. Barn och unga vill inte vara passiva Ă„skĂ„dare eller mottagare av andras beslut. Vi har idĂ©er kring vad som behöver göras. Till Stockholm+50 presenterade vĂ€rldens barn och unga ett policydokument med de förslag som vi vill se för att accelerera omstĂ€llningen.

Football for Life har handlat mer om life Àn om football, fotbollen har varit sekundÀr och vi har istÀllet gett extra stöd till familjer för att klara av vardagen och skolan. Fotbollscentret vi etablerat med Veidekke har gjort skillnad och skapat förÀndring. Genom Football for Life har vi fotboll pÄ 550 skolor och de senaste Ären har vi utbildat 57 kvinnliga trÀnare, 39 administratörer och 41 domare. Idag finns det 63 tjej- och damlag med drygt 1000 tjejer som spelar fotboll regelbundet. Football for Life har varit med och förÀndrat fotbollens struktur i distriktet.
39 PRIZESUSTAINABLEATOMORROWSUSTAINABLEA
Thiel, ekolog ⹠Helsingborgs stad ⹠The Hunger Project Sverige och Thurne Teknik ⹠Snömoln ⹠Football for Life genom FC RosengÄrd och Veidekke Sverige
HallĂ„ dĂ€r Jenny Damgaard, klubbchef FC RosengĂ„rd. Ni fick A Sustainable Prize 2017 tillsammans med Veidekke för initiativet Football for Life. Vad har priset betytt för er? â Vi Ă€r alltid stolta över vĂ„ra sportsliga framgĂ„ngar men det Ă€r sĂ€llan vi fĂ„r samma uppmĂ€rksamhet för de framgĂ„ngar vi nĂ„r i vĂ„ra sociala verksamheter. Priset Ă€r ett kvitto pĂ„ att vi gör bra saker Ă€ven utanför fotbollsplanen. Genom Football for Life vill vi stĂ€rka unga tjejers sjĂ€lvförtroende, sjĂ€lvkĂ€nsla och stĂ€llning i samhĂ€llet och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa samhĂ€lleliga förĂ€ndringar. Veidekke har varit en avgörande partner till oss i Sydafrika. Att fĂ„ dela priset med dem betyder mycket och Ă€r ett tydligt bevis pĂ„ ett lyckat grĂ€nsöverskridande partnerskap.
Varje Är delar A Sustainable Tomorrow ut priset A Sustainable Prize i samband med sin hÄllbarhets- och framtidskonferens. UtmÀrkelsen gÄr till ett företag, en person eller ett initiativ som bidrar till hÄllbarhetsomstÀllningen. Pella
Tidigare vinnare av A Sustainable Prize: âą
Vinnaren av A Sustainable Prize fĂ„r en bronsskulptur skapad av Agneta Gynning. Foto: Charlotte Strömwall Vad har hĂ€nt i projektet och vad har ni för framtidsplaner? â Vi har haft bĂ„de framgĂ„ngar och utmaningar. De tvĂ„ senaste Ă„ren med Covid har verkligen varit utmanande pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt.


TACK TILL VĂ RA HUVUDPARTNERS www.asustainabletomorrow.se
