För att kunna tvätta boxarna allt eftersom djuren flyttas till uppfödningsstallet består avdelarna mellan boxarna av en murad sektion på betongplattan och sedan grindsystem med täta skivor ovanpå den murade sektionen. På det sättet finns det möjlighet att tvätta enskilda boxar utan att grannboxen påverkas av tvätten. Systemet med mjölktaxi som kommer användas i mottagningsstallet ger bättre förutsättningar för regelbunden och noggrann rengöring än vad en kalvamma normalt ger. I samband med utfodringen kommer man dessutom närmare kalvarna och får tillfälle att kontrollera kalvarnas hälsa mer regelbundet än vid utfodring med kalvamma. Uppfödningsstall I uppfödningsstallet kommer man använda sig av stallsystem med spaltboxar för att få ett lättskött stall och minska risken att djuren skadar varandra. Eftersom utrymmet i spaltboxen är begränsat så är risken för att tjurarna ska skada varandra genom fysiska styrkemätningar liten. I stallsystem där tjurar hålls i grupp och har tillgång till större ytor (liggbåsstall eller djupströbädd) har det visat sig att tjurar oftare råkar ut för trauman på grund av uppgörelser i gruppen. Även om bristen på utrymme i en spaltbox hämmar djurens möjlighet att till viss del utföra sina naturliga beteenden medför den begränsade ytan också att djuren inte utsätts för risken att skadas vilket också är en viktig del i djurvälfärden. Jämfört med liggbåsstall så bidrar den minskade mängden inredning i inhysningssystemet till färre skaderisker. Den gummibelagda spalten ger djuren samma liggkomfort som när de har tillgång till gummimatta i liggbåsstallet. Skillnaden är att djuren inte är styrda av att ligga enskilt i ett bås vilket kan vara både en för- och nackdel. Inredningen i stallet består av grindar med liggande rör i boxväggar och grindar, av modeller med fyra eller fem rör per grind. Med fyra eller fem liggande rör minskar man skaderisken för djuren, då risken att de fastnar med huvudet är mindre i denna typ av grindar än i inredning med till exempel tre liggande rör. Uppfödningsstallet är uppdelat i två avdelningar med avskiljande vägg upp till tak för att minska smittrycket mellan djuren. Rekommendationen är att man delar upp ett stall i fler avdelningar om antalet nötkreatur som hålls i stallet överskrider 300 djur. I uppfödningsstallet finns det plats för 440 djur vilket gör att stallet måste delas upp i två avdelningar för att uppfylla gällande rekommendationer. I uppfödningsstallet finns en ätplats per 1,5 djur (>600 kg). Djuren får fri tillgång till foder och det bör av den anledningen inte påverka djuren. Som foderfront har vi valt diagonalfronter. Att bygga ett så långt stall som skulle behövas för att kunna ge varje djur en ätplats skulle bli alltför kostsamt. Yta per djur I konceptet har vi valt att hålla färre djur i varje grupp eller box än vad djurskyddslagen tillåter. Det ger en viss flexibilitet i systemet men framförallt är avsikten att djuren ska få större yta i boxarna. I mottagningsstallet hålls tio kalvar i varje grupp, men boxstorleken tillåter upp till 12 kalvar per box enligt djurskyddslagen. Större yta per kalv har positiv effekt på smittskyddet och djurhälsan vilket ger goda möjligheter till att kunna föda upp stabila och friska kalvar.
34