variation på grödnivå eftersom ersättningen uppmuntrade till odling av vall snarare än spannmål. Reglerna i det nya programmet med djurkopplad ersättning även till betesmarker och där vall inte längre är en ersättningsberättigad gröda innebär, i alla fall i teorin, att det nya programmet är mer anpassat för att gynna biologisk mångfald. Detta sker både genom att incitamentet att hävda betesmarkerna är högre och att det motiverar till en mer varierad odling. En mer varierad odling har visat sig fördelaktigt för många fågelarter.143
4.3.3 Effekt av geografiskt generella ersättningsnivåer Ersättningsnivån inom landsbygdsprogrammets miljöersättning för ekologiska produktionsformer ska täcka de merkostnader som finns vid ekologisk produktion. Nivåerna bestäms utifrån en beräknad genomsnittlig kostnad för hela landet. Generella ersättningsnivåerna kan uppfattas som alltför låga för att vara intressanta för att ställa om produktionen i till exempel Götalands södra slättbygder. Geografiskt generella ersättningsnivåer kan därför försvåra en större anslutning i slättbygd, de områden där vi utifrån ett biologiskt mångfaldsperspektiv vill ha ekologiska produktionsformer.
4.3.4 Möjliga framtida studier för en mer heltäckande analys Om intresset för att ställa om till ekologisk produktion är begränsat i slättbygd, kan en riktad satsning på åtgärder som ökar den landskapliga variationen i det konventionella jordbruket vara ett alternativ144. Om målet är att gynna biologisk mångfald bör därför kostnadseffektiviteten av en generell satsning på att öka andelen ekologisk produktion i slättbygd jämfört med en riktad satsning på åtgärder inom det konventionella jordbruket analyseras. Det finns en högre andel betesmark på gårdar med ekologiska produktionsformer än på konventionella gårdar.145 Detta samband beror på att förutsättningarna för ekologisk produktion är bäst på gårdar med nötkreatur och att nötkreatur i stor utsträckning betar betesmarker.146 Sambandet mellan andel betesmark och ekologisk produktion är därmed indirekt och det beror inte på att ekologisk odling i sig har gynnat skötseln av betesmark. För att analysera effekten av ekologisk produktion på andelen betesmark är det därför nödvändigt att jämföra likvärdiga gårdar, där den huvudsakliga skillnaden mellan gårdarna består i om de brukas ekologiskt eller konventionellt. En studie genomförd i Storbritannien fann att ekologiska gårdar hade en större areal fältkanter, häckar och skogsområden (semi-natural habitats) jämfört med konventionella gårdar.147 I studien jämfördes ekologiska respektive konventionella gårdar som parats 143
Wretenberg, J 2006
144
Hole m.fl. 2005
145
Ahnström 2002
146
Jordbruksverket, Rapport 2004:19
147
Gibson m.fl. 2007
83