Täta bestånd och frodig blast gynnar bomullsmögel och andra svampar. I England har det gjorts försök med att trimma morotsblasten för att öka luftgenomströmningen i beståndet så att blasten torkar upp snabbare efter regn. Under den femåriga försöksperioden minskade angreppen av bomullsmögel med i genomsnitt 60 procent utan att nämnvärt försämra avkastningen. En ordnad växtföljd är även viktigt med tanke på nematoder som kan angripa morötter. Exempelvis rotgallnematod (Meloidogyne hapla) angriper förutom morötter även exempelvis lök, svartrot, potatis och ärter. Rotgallnematod har även vitklöver och lusern som värdväxter. Även rotsårsnematoder ur släktet Pratylenchus kan göra stor skada på morötter. I skriften Växtföljd av Åsa Rölin, utgivet av Jordbruksverket, kan du läsa mer om vilka nematoder som angriper morötter. Bland insekterna är det morotsflugan (Psila rosae) och morotsbladloppan (Trioza apicalis) som orsakar de största problemen.
Angrepp av Rhizoctonia solani. Svampen har många värdväxter bland annat potatis där den orsakar groddbränna, filtsjuka och lackskorv. Foto: Elisabeth Ögren.
Morotsflugan lägger ägg vid rothalsen och larven angriper roten. Första generationen kläcks i början av maj. Larven biter av rotspetsen på småplantorna som vissnar ner och dör. Andra generationen kläcks från slutet av juli till september. Larven orsakar då skador i form av gångar i moroten. Odla morötter på öppna och blåsig fält där morotsflugan inte trivs. Var noga med växtföljden då flugan övervintrar som puppor i marken. Lägg nya fält minst 250 m från gamla fält om angrepp förekommit. Sen sådd kan minska angreppet av första generationen. Morotsplantan måste ha 3–4 örtblad för att flugan ska välja den framför vilda värdväxter. Täckning med fiberduk stänger effektivt ute flugan. Täckning under lång tid och vid varm väderlek kan dock reducera avkastningen av sena morötter eftersom hög temperatur hämmar rottillväxten. Täckning med insektsnät ger inte samma temperaturhöjning som fiberduk och kan därmed ligga på längre. Samodling med mattlusern (Medicago litoralis) har i försök visat sig reducera angreppsgraden av morotsfluga. Halmtäckning av morötter som lagringsmetod kan däremot öka problemet med morotsflugan.
Angrepp av rotgallnematod på morötter. Foto: Stina Andersson.
Det finns en prognosmodell för att beräkna när morotsflugans larver börjar äta sig in i själva moroten på hösten. Är morötterna skördemogna kan du undvika angrepp genom att ta upp dem innan larverna börjar angripa morötterna. Morotsbladloppa och dess larver suger på hjärtbladen och på bladen av unga morotsplantor. Sugskadorna ger upphov till så kallad krussjuka med stora skador som följd. Bladen krusar ihop sig och liknar kruspersilja. Tillväxten blir försvagad och rotutvecklingen hämmad. Morötterna blir små, krokiga och tappar i smak. Bladloppan övervintrar på barrträd, i första hand på gran. Odlingar i skogsbygder är därför mera utsatta. Öppna blåsiga fält är att föredra. Täckning med fiberduk fram till början av juli stänger ute bladloppan. Spridning av sågspån i raden har fungerat bra i försök vid ett måttligt insektstryck. För att ha effekt måste du dock sprida sågspånen 1 gång i veckan fram till början av juli.
39
Angrepp av morotsbladloppan på morotsblast. Angreppet orsakar så kallad krussjuka. Foto: Elisabeth Ögren.