Page 1

Ă…rsredovisning 2016

www.jordbruksverket.se


Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB Samtliga foton är bidrag från personalen till Jordbruksverkets årliga fototävling


Innehållsförteckning Ingen övergödning

5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD

Myllrande våtmarker

Hållbart arbete som är viktigt för hela planeten

7

Vattenhushållning

JORDBRUKSVERKET VERKSAMHET

Ekologisk produktion

Jordbruksverkets vision – Enklare tillsammans

Effektiv kontrollverksamhet

Strategisk plan med fem fokusområden Vad har Jordbruksverkets personal arbetat med 2005–2016?

109

Utbetalningar av EU-stöd i rätt tid

Disposition av årsredovisningen 17 EKONOMISK ÖVERSIKT Total omsättning

KORREKT HANTERING AV STÖD Korrekt genomförande av EU-stöden

121 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET

Antal årsarbetskrafter

Distriktsveterinärerna

Verksamhetens intäkter och kostnader

Utsädeskontroll

27 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

Köttklassificering

Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål Utvecklingen i jordbruket Utvecklingen inom fiskeri och vattenbruk 41

DYNAMISKT OCH KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Tjänsteexport 127 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE 135

Intern styrning och kontroll Effektiv kommunikation

Analyser och utredningsverksamhet

Kundtjänst

Statistikproduktion

Styrning av utvecklingsverksamheten

Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor

Digital samverkan

Implementering av den nya jordbruksoch fiskeripolitiken

E-tjänster

Programperiod 2014 – 2020

Utvecklingsplattformen

Regionalt tillväxtarbete

Miljödiplomerad arbetsplats

Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Utsäde – sundhet, kvalitet och sorter

Digital myndighetspost

141

Genomförande av jordbruksoch landsbygdspolitiken

Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Konsumentaspekterna

Användning av TA-medel inom Landsbygds- och fiskeriprogrammen

Härjedalsförhandlingarna

Genetisk mångfald

SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Kompetenscentrum för 3R-frågor

Säkerställa ett gott djurskydd Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Växters sundhet

Uppdrag att bistå Miljömålsrådet Digitalt först – för en smartare livsmedelskedja 155

FINANSIELL REDOVISNING Inledning

Effektiv kontrollverksamhet

Resultaträkning

God krisberedskap

Balansräkning

Kvalitet i djurregister 91

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Förenkling

Effektiv kvalitetskontroll

73

STÖDJANDE PROCESSER

Anslagsredovisning

MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Inkomsttitlar

Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar

Finansieringsanalys

Bemyndigande Sammanställning av väsentliga uppgifter

Ett rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö

Notförteckning 193

FASTSTÄLLANDE


GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD

Hållbart arbete som är viktigt för hela planeten Mitt uppe i en orolig omvärld händer det samtidigt fantastiska saker i den globala utvecklingen som gör mig glad och hoppfull. Inom Agenda 2030 har FN:s medlemsländer gjort en stor kraftsamling för framtiden, med 17 globala mål för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Mål som kopplar direkt till oss på Jordbruksverket, eftersom det jobb vi gör tillsammans i vår vardag knyter an till det som FN identifierat som avgörande för planetens framtid. Genom vårt arbete är vi en viktig aktör som bidrar aktivt i det globala hållbarhetsarbetet. FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO (Food and Agriculture Organization) konstaterar att jordbruket och tillgången till mat ligger i kärnan av hela det globala hållbarhetsarbetet. Utan mat, odlingsbar mark och vatten faller även de andra hållbarhetsmålen. För att uppnå målen behöver världens länder arbeta på ett integrerat sätt med de tre dimensionerna av hållbarhet. En av våra största utmaningar är att föda en växande befolkning inom de gränser planeten sätter. De val vi gör när det gäller mat påverkar såväl den egna hälsan och plånboken som miljön, landskapet, den landsbygd där maten produceras och inte minst den svenska bonden.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Som bred sektorsmyndighet med ansvar för frågor som rör maten, djuren, miljön och lands­ bygden arbetar vi på Jordbruksverket sedan länge med avvägningar mellan olika hållbarhetsaspekter. Inte minst har vi stort fokus på att förena konkurrenskraft med övriga hållbarhetsdimensioner. Det ingår i vårt uppdrag från regeringen och är något vi gör i vår vardag och som vi måste fortsätta med. Under året har vi också, i likhet med flera andra myndigheter, arbetat med ett särskilt regeringsuppdrag kring Agenda 2030. I 12 av de 17 målen i Agenda 2030 finns det en direkt koppling till Jordbruksverket och de flesta andra har någon form av anknytning till vår verksamhet. Vi bidrar både i Sverige och internationellt med kunskap, analyser, underlag, regelutformning, ekonomiskt stöd med mera. För att lyckas i hållbarhetsarbetet är samverkan den viktigaste faktorn. Det gäller både nationellt och internationellt och med olika samhällsaktörer inom den privata sektorn, det civila samhället och andra myndigheter. Jag är särskilt glad att vi har fortsatt att utveckla vårt samarbete i många viktiga frågor, inte minst kring Agenda 2030, med vår goda granne Skogsstyrelsen, som precis som

5


GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD

vi är en sektorsmyndighet med fokus på de gröna näringarna. Myndighetssamverkan inom ramen för Miljömålsrådet har fortsatt att gå framåt och framöver blir det även viktigt att integrera miljö­målen i Agenda 2030 på ett vinnande sätt. Vi har också haft stor samverkan kring smittbekämpning, framför allt kring utbrott av mjältbrand i Östergötland och fågelinfluensa hos både tamfåglar och vilda fåglar i södra Sverige. I sann One health-anda med fokus både på djurs och människors hälsa har vi samordnat och lett arbetet i samverkan med en lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå, och i nära dialog med berörda branschorganisationer. Det har varit ett intensivt arbete både på central nivå och för vår fältorganisation Distriktsveterinärerna. Inte minst kommunikationen har haft stor betydelse för att vi tillsammans lyckats väl med att hantera utbrotten. Det mest uthållighetskrävande samverkans­ betinget har handlat om det fortsatta införandet av den nya EU-politiken inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske. Tyvärr utvecklas stöden mot allt större komplexitet, vilket kombinerat med korta ställtider från beslut till genomförande har lett till negativa administrativa konsekvenser och högre kostnader för införandet. Vi ser också att den ökande komplexiteten försvårar pågående och framtida digitaliseringsarbete. Även Statskontoret konstaterar i en genomlysning att det är nödvändigt att

minska komplexiteten för att förbättra effektiviteten i stödhanteringen. Tillsammans med länsstyrelserna har vi haft ett tydligt och starkt fokus på kunden, genom att vi prioriterat att så tidigt som möjligt betala ut så mycket som möjligt till så många som möjligt. Det har varit viktigt inte minst med tanke på pågående mjölkkris och vikande lönsamhet i delar av jordbruket. Denna nödvändiga prioritering har orsakat merarbete och tidsmässiga förskjutningar. Vi lyckades påverka inom EU för att få möjlighet till rekordtidiga förskottsutbetalningar och kan vid en jämförelse notera att Sverige är ett av de EU-länder som betalade ut störst andel i förskott. Länsstyrelserna har gjort en stor insats för att göra detta möjligt. Samtidigt är vi helt medvetna om att många lantbrukare känner av att helheten i reformerna är sen och att vissa utbetalningar blir förskjutna jämfört med före reformerna. En stor och viktig utmaning inför nästa EU-reform är att arbeta såväl inom myndigheten som nationellt och internationellt för att minska komplexiteten och åstadkomma rimliga tidsplaner. Behovet av samverkan gäller inte bara i relation till andra – vi behöver också fortsätta samverka på ett bra sätt över olika gränser inom Jordbruksverket. Vår vision – enklare tillsammans – är en bra ledstjärna för det gemensamma hållbarhetsarbetet.

Leif Denneberg Generaldirektör

6

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Jordbruksverkets verksamhet Jordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk och landsbygdsutveckling arbeta för håll­barhet, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Inom myndigheten finns även organisationen för Distriktsveterinärerna.


JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET

Jordbruksverket ansvarar för att genomföra EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Som förvaltningsmyndighet inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske ska vi medverka till en mer effektiv och miljöanpassad politik inom EU. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av huvuduppgifterna. Vi ansvarar för utbetalningar av EU-stöd och arbetar för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi deltar också aktivt i EU-arbetet genom att ta fram analyser och underlag till översyner av regelverk och politik och genom att svara för deltagandet i EU-kommissionens kommittéer och expertgrupper inom vårt ansvarsområde. Jordbruket och närliggande verksamhet, inklusive fiske, vattenbruk och landsbygdsutveckling, spelar en central roll för att de globala hållbarhetsmålen som beskrivs i Agenda 2030 ska kunna uppnås. Eftersom Jordbruksverket är en sektorsmyndighet för jordbruket, och dessutom har ett myndighetsansvar för landsbygdsutveckling, vattenbruk och vissa fiskefrågor, har många av Jordbruksverkets verksamheter en stor inverkan på mål och delmål i Agenda 2030.

STABSENHETEN

Jordbruksverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Vi ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, men arbetar även med övriga miljömål i varierande omfattning. Vi arbetar för att utveckla landsbygden så att det skapas goda förutsättningar för att kunna leva och bo där. Vi arbetar för en god djurhälsa hos husdjuren och ska förebygga spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar och allvarliga växtskadegörare. Jordbruksverket arbetar för att stärka djurskyddet, såväl i Sverige som genom aktivt arbete i internationella sammanhang. I vårt uppdrag som central myndighet för djurskyddet ingår att samordna och vägleda länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroller. Jordbruksverket är indelat i fyra divisioner samt en stabsenhet och internrevisionen.

GENERALDIREKTÖR

INTERNREVISION

FRÄMJANDE OCH FÖRVALTNING

UTBETALNINGSFUNKTIONEN

Landsbygdsavdelningen

Stödärendeavdelningen

Avdelningen för djurskydd och hälsa

Stödförvaltningsavdelningen

Stödprocessavdelningen

Växt- och miljöavdelningen

Marknadsavdelningen

SERVICE OCH KONTROLL

DISTRIKTSVETERINÄRERNA

Kundavdelningen

Huvudkontor

IT-avdelningen

2 regioner

Kontrollavdelningen

Figur 1  Jordbruksverkets organisation.

8

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET

Jordbruksverket har en stor regional organisation genom Distriktsveterinärerna samt olika regionala kontor. På de regionala kontoren finns verksamhet inom framförallt områdena växtskydd, växtnäring, ekologisk produktion, vatten och växtkontroll. Dessa kontor finns i Alnarp, Helsingborg, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skara, Stockholm och Uppsala. Vi har därtill regionala kontor i Svalöv för utsädesfrågor samt i Söderhamn där CDB-enheten och delar av kundtjänst sitter. Vår kartenhet finns också på flera orter eftersom fältbesök är en del av arbetet.

Distriktsveterinärerna – Huvudkontor Distriktsveterinärerna – Gränskontroll Distriktsveterinärerna – Mottagning

Jordbruksverket – Huvudkontor Jordbruksverket – Regionalkontor Jordbruksverket – Kartenheten

Figur 2  Kartor över Jordbruksverkets distriktsveterinärernas mottagningar och regionala kontor.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

9


Foto: Lena Clarin

JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET

Jordbruksverkets vision – Enklare tillsammans Jordbruksverkets vision är ”Enklare tillsammans”. Visionen talar om för oss att vi ska ha ett starkt fokus på att göra det enklare för våra kunder genom att arbeta tillsammans med andra aktörer och tillsammans inom Jordbruksverket. Detta ska bidra till konkurrenskraftiga företag, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Genom bredden i vår verksamhet har vi en viktig uppgift i att belysa frågor från olika perspektiv för att skapa helhetssyn och göra balanserade avvägningar mellan olika mål. Detta kan enbart ske genom ett gott samarbete internt där olika kompetenser blir involverade. För att skapa verkligt upplevda förenklingar hos kunden i vardagen behöver vi arbeta nära och tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer. Jobbar vi tillsammans, går det mesta också enklare!

Verksamhetsidé Jordbruksverkets verksamhetsidé beskriver vårt huvudsakliga uppdrag:

10

• Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd. • Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälsosam miljö för människor och djur. • Vi verkar för ett lönsamt företagande och tillväxt i hela landet. • Vi utgår från kundernas behov och gör det krångliga enkelt. • Vi skapar trygghet och förtroende, tillsammans och med andra.

Strategisk plan med fem fokusområden Jordbruksverket har en strategisk plan, färdplanen. Färdplanen med nuvarande inriktning har funnits sedan 2014 och uppdateras nu inför den nya treårsperioden 2017–2019. Färdplanen omfattar fem fokusområden som beskriver vad vi ska prioritera de närmsta åren. Under 2016 har arbetet inom fokusområdena fortsatt med god fart.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET

Se, utveckla och säkra landsbygden Ett viktigt mål med fokusområdet är att få perspektiven konkurrenskraft och hållbarhet att genomsyra Jordbruksverkets verksamhet. När vi utvecklar verksamhet och regler och fattar beslut ska vi värdera vilken påverkan det har för konkurrenskraften i branschen samt ett hållbart samhälle. Under året har vi inlett ett arbete för att ta fram ett verktyg för att underlätta bedömningar av beslutens konsekvenser i deras olika hållbarhetsdimensioner. Detta kommer att tas i bruk tillsammans med den befintliga lands­bygds­säkringen. Vi har under året fortsatt fokusera på hållbar mat och startat projektet ”Hållbart!” med syftet att sprida kunskap om ämnet. Unga är en särskilt viktig målgrupp för projektet. Därför tar vi i samarbete med vetenskapscentrat Universeum fram skolmaterial. För att vårt arbete ska ge resultat krävs samverkan. Under året har vi samarbetat med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt för att ta fram gemensamma mål för livsmedelskedjan. Vi har också fortsatt och fördjupat vår dialog med Havs- och vattenmyndigheten kring jordbrukets påverkan på vattenmiljöer och vår dialog med Kemikalieinspektionen kring växtskyddsmedel. Därtill har en översyn gjorts av Jordbruksverkets grupper med externa aktörer och ett förslag har tagits fram som ska resultera i effektivare dialog med ökat helhetsfokus. Regeringen har lanserat satsningen Digitalt först med målet att svenska kommuner, landsting och myndigheter ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag. Jordbruksverket har utsetts som utvecklingsmyndighet för uppdraget ”smartare livsmedelskedja”. Under året har vi genomfört en förstudie för att identifiera hur information kan göras tillgänglig och vilka olika utvecklingsinitiativ som kan sättas igång för att bidra till en smart, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Jordbruksverket har under året fortsatt arbetet med att ta fram nya administrativa system för att kunna hantera nya och gamla stöd inom jordbruk, landsbygd och fiske. De nya systemen håller en hög grad av automatisering för att skapa en så effektiv handläggningsprocess som möjligt. Införandet är ett omfattande arbete som fortsätter under nästa år.

Kunden först Klarspråksarbetet på myndigheten är ett av flera viktiga områden inom ”Kunden först”. Klarspråks­ arbetet utvecklas varje år och mätningarna visar att vi förbättrar oss. Nytt för året är att vi har arbetat mer aktivt med våra rapporter där sammanfattningarna ska vara skrivna på klarspråk. Vi har även fortsatt att arbeta med klarspråk i våra direktutskick och föreskrifter.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

När det gäller ökad kundservice är vår kundtjänst nu certifierad och vi har fått en utmärkelse för att vi har Sveriges bästa callcenter-medarbetare. Det totala arbetet inom kundtjänst får goda omdömen i externa utvärderingar. Antalet e-tjänster har ökat under året, men framförallt ser vi en positiv ökning av antalet användare. På kommunikationsområdet har vi genomfört ett antal förbättringar. När det gäller vår huvud­kanal webbplatsen, har bl.a. rutiner för uppdatering arbetats om. För att hjälpa besökare att hitta rätt har nya åtgärder gjorts. Sociala medier är numer också viktiga kanaler för myndighetens kommunikation. Under året öppnade Jordbruksverket upp sin Facebook-sida för kommunikation, vilket uppskattas av följarna. Vi har under året arbetat med att kunna tillhandahålla en väg in för djurhållare som ska registrera sin djurhållning. Från och med 1 januari 2017 har dessa verksamheter samlats i Söderhamn.

Förenklingar överallt Under året har vi avslutat förenklingsresan för livsmedelsföretag. Jordbruksverket har tillsammans med andra myndigheter och aktörer träffat olika livsmedelsföretag för att lyssna och fånga krångel som måste tas om hand. En handlingsplan finns nu framme som kommer åtgärdas och följas upp. Jordbruksverket har även fortsatt förenklings­ arbetet efter vår första förenklingsresa som genom­ fördes 2013 och 2014 till jordbrukare. Handlingsplanen efter resan omfattade för Jordbruksverket närmare 150 olika punkter. Exempel på genomförda förenklingar är att fler kontroller föranmäls, att vissa djurskyddsregler blivit enklare och ett gemensamt webbforum för miljötillsyn. Vi har också fortsatt arbeta generellt med förenklingar av våra regelverk. Ett envist och enträget arbete med kunden i fokus. Vi är även aktiva i det förenklingsarbete som finns på EU- nivå, vilket bland annat omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. För att möta ökande krav på effektivitet, kvalitet och leverans har myndigheten kraftsamlat med en rad åtgärder för att möta denna utveckling. Vi har bland annat sett över processer och organisation, ökat takten i att införa nya LEAN-baserade arbetssätt och beslutat om sparåtgärder. Statskontoret gjorde under hösten en analys av Jordbruksverkets verksamhet med särskild inriktning mot utvecklingsverksamheten. Rekommendationerna har tagits om hand i en handlingsplan.

11


Foto: Lena Clarin

JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET

Attraktiv myndighet i koncernen staten Under året har utvecklingsarbetet för en sammanhållen kompetensförsörjning fortsatt. Bland annat har vi utvecklat kompetensstrategier för varje avdelning. Inom IT-avdelningen har vi fortsatt satsa på traineeutbildning och att växla över från konsulter till fler egna medarbetare. För att öka attraktiviteten har flera viktiga leveranser skett under året. I oktober invigde vi vår nya gemensamma mötesplats och entré, som vi har tillsammans med Skogsstyrelsen. Mötesplatsen ger nya möjligheter att mötas mellan myndigheterna men även att möta kunderna på ett professionellt sätt. I samband med detta tecknades även ett samverkansavtal mellan Skogsstyrelsen och Jordbruksverket som ska leda till ökat samarbete på ett flertal områden, allt från administrativ service till Agenda 2030. Tidigare under året anordnade vi gemensamt en hälsovecka för våra medarbetare i samband med att vi öppnade vårt nya gemensamma gym med tillhörande omklädningsrum. I mars togs även en ny kontorsdel i bruk helt anpassat för ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Ca 70 medarbetare har förändrat sina arbetssätt och processer och hör nu till den nya kontorsdelen. Arbetet har genomförts som ett pilotprojekt med fokus på tre delar; människa, teknik och lokaler. Projektet utvärderades under hösten och för i stort sett samtliga delar ger medarbetarna ett högre betyg än före projektet. Målet med projektet har varit att skapa flexibilitet och en arbetsmiljö som präglas av

12

samarbete, öppenhet och enkelhet. Jordbruksverket fortsätter nu att utveckla fler verksamheter och lokaler för det aktivitetsbaserade arbetssättet. Vårt program för ledarskapsutveckling har fortsatt med en modul för att utveckla våra ledningsgrupper. I modulen ingår individuell coachning till avdelningschefer och enhetschefer.

Helheten med ett regionalt perspektiv För att öka det regionala perspektivet har vi under året fokuserat på att öka den dagliga närvaron för regional verksamhet genom digital teknik. Distriktsveterinärerna har börjat införa LEAN. Det har medfört att organisationen börjat att ha möten med korta intervall med hjälp av digital teknik. På så sätt möts geografiskt skilda medarbetare och löser problem och ledtiderna har kortats. Investeringar har gjorts i digital utrustning och internetanslutningarna på mottagningarna har setts över och förbättrats. Nya arbetssätt som LEAN underlättar väsentligt möjligheterna för medarbetare att se helheten med ett regionalt perspektiv.

Värdeord – framåt, trovärdig och professionell Jordbruksverket arbetar enligt tre värdeord – framåt, trovärdig och professionell. Värdeorden hjälper oss att nå visionen genom att tydliggöra hur vi ska vara, hur vi vill uppfattas och hur vi ska agera gentemot kunderna och omvärlden.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET

Vad har Jordbruksverkets personal arbetat med 2005–2016? I figuren nedan framgår hur resurserna har fördelats procentuellt sett under åren. All personal är med, utom resultatområde Distriktsveterinärerna, timanställd personal och tidsbegränsad personal som arbetade med blåtunga 2008–2009. Resultat­ område Distriktsveterinärerna utgör ca 35 % av Jordbruksverkets verksamhet räknat i antalet årsarbetskrafter (åak). Antalet årsarbetskrafter har ökat konstant under perioden 2005 till 2016, från 528 åak till 792 åak. Detta beror framförallt på att nya verksamheter kommit till; arbete med utsäde flyttades över från Statens utsädeskontroll 2005, delar av verksamheten vid Djurskyddsmyndigheten flyttades över 2008, fiskerifrågor flyttades över från Fiskeriverket 2011. Dessutom har nya verksamheter kommit till under åren, t.ex. arbete med Lokalt ledd utveckling (LLU) 2014. Stödfunktionen (overhead) har relativt sett minskat under perioden, från 17 % till 13 % medan arbete med chefsuppgifter legat ganska oförändrat på 11 % av verksamheten. Den konkurrensneutrala uppdragsverksamheten ökade 2006 i och med att arbetet med utsäde kom till.

Djurskyddsarbetet ökade med ca 2 % år 2008 p.g.a. att delar av Djurskyddsmyndighetens verksamhet flyttades över till Jordbruksverket och har därefter legat ganska konstant på totalt ca 5–6 %. Däremot har djursmittor och smittskydd minskat från 13 % till ca 6 % under perioden. Det är framförallt arbetet med smittskydd som minskat där man bl.a. effektiviserat arbetet genom fler e-tjänster inom djurregistren. Arbetet med krisberedskap har utgjort drygt 2 % åren 2013 till 2015 främst p.g.a. att Jordbruksverket drivit ett antal krisberedskapsprojekt. Under 2016 har krisberedskap minskat till 1  % p.g.a. att projekten minskat och att årets utbrott av smittsamma djursjukdomar medfört att resurser fått omfördelas till djursmittor. Växters sundhet minskade år 2009 samtidigt som tillsynsarbetet ökade. Detta beror på en omorganisation där man bröt ut tillsynsarbetet ur växters sundhet och lade det inom ett eget verksamhetsområde. Arbetet med exportbidrag, intervention, licenser och offentlig lagring har stadigt minskat under perioden, från ca 4,5 % till ca 1,5 %.

100% stödfunktion (overhead) chefsfrågor och verksövergripande

90%

utvecklingsåtgärder krisberedskap

80%

konkurrensneutral uppdrag exkl. distriktsveterinärer djurhälsa, djurskydd, försöksdjur, CITES

70%

djursmittor, smittskydd, foder, införsel m.m. rikt odlingslandskap, ekologisk produktion

60%

tillsynsarbete växters sundhet, fytosanitärt arbete, utsäde

50%

förnybar energi, begränsad klimatpåverkan giftfri miljö, ingen övergödning

40%

marknadsbevakning, statistik, utredningar exportbidrag, intervention, licenser

30%

lokalt ledd utveckling (LLU) fiskefrågor

20%

ajourhållning direktstöd inkl. reformarbete, kontroll

10%

landsbygdsprogram inkl. implementering IT-system, utveckling och förvaltning 2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

0%

Figur 3  Vad Jordbruksverkets personal (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna) arbetat med under perioden 2005–2016 Källa: Ekonomisystemet Agresso

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

13


JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET

LLU är en verksamhet som kom till 2014 och som har ökat varje år. Under 2016 utgjorde den ca 3 %. År 2008 påbörjades blockinventeringsprojektet vilket medförde att arbetsinsatsen för ajourhållning ökade markant 2009–2011. År 2010 användes drygt 10  % av Jordbruksverkets resurser för arbete med ajourhållning. Efter projektets avslut har arbetet med att löpande uppdatera arealer fortsatt att ta ca 4 % av resurserna. Utveckling och förvaltning av IT-system har ökat stadigt under perioden, från ca 4 % till knappt 14 %. Detta beror framförallt på arbete med egenutvecklade IT-system för implementering av landsbygdsprogrammet 2006–2007 och implementering av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken som påbörjades 2011. Även arbete med landsbygdsprogrammet och direktstöden har ökat under dessa perioder och utgör totalt mellan 16  %–18  % av verksamheten varje år.

Utöver den egna personalen som redovisas i figurerna har även inhyrda konsulter arbetat med IT-systemen. De har ökat under arbetet med implementeringar av nya program och har som mest varit ca 74 åak år 2014 och 2015. För 2016 har de minskat till ca 53 åak.

900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 4  Antalet anställda årsarbetskrafter respektive år (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna). Källa: Ekonomisystemet Agresso

14

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET

Årsredovisningen inleds med ekonomisk översikt samt ett sammanfattande kapitel som bland annat redovisar de insatser som Jordbruksverket gjort för att bidra till regeringens mål för det aktuella utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Målet är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Den efter­ följande resultatredovisningens områden bygger på Jordbruksverkets instruktion. Det är dock bara fem av dessa områden som verksamhetens intäkter och kostnader fördelas på. Kostnaderna för ”Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare”, ”Stödjande processer” och Återrapporteringskrav” fördelas på de övriga områdena. Det generella återrapporteringskravet om hur Jordbruksverkets verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet, redovisas i ett eget kapitel ”Utvecklingen inom jordbruk och fiske”. I avsnitten för respektive område redovisas måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning – en redovisning av måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på olika sätt beroende på målet. I en del fall finns preciseringar som gjorts av regeringen. Exempel på sådana preciseringar finns inom miljöarbetet och omfattningsmålen inom landsbygdsprogrammet. Om preciseringar saknas har målen satts av Jordbruksverket. Vi redovisar de indikatorer som måluppfyllelsen är grundad på. Enligt SCB kan ett NKI-värde (Nöjd Kund Index) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga skala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Foto: Ingela Grahn

Disposition av årsredovisningen

Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95%. I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 och högst 95%. Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 och högts 65%. Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre än 30%. Måluppfyllelsegrad bygger på såväl subjektiv bedömning som kvantitativa data. Under respektive kapitel redovisas väsentliga prestationer. Vid beräkning av kostnaderna har såväl direkta kostnader som skäliga indirekta kostnader tagits med. Vid beräkning av indirekta kostnader har ett OH-pålägg om 78% (73% exklusive resor) använts förutom för kostnader inom ”Konkurrensneutral uppdragsverksamhet” där kostnader redovisats enligt särskild resultaträkning. Jordbruksverket redovisar en särskild ekonomisk redovisning enligt Transparenslagen för Distriktsveterinärernas verksamhet, se avsnitt Finansiell redovisning.

15


JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET

16

JORDBRUKSVERKETS Ã…RSREDOVISNING 2016


Ekonomisk Üversikt Den totala omsättningen uppgick till totalt 12 609 miljoner kronor inklusive lämnade bidrag.


EKONOMISK ÖVERSIKT

Total omsättning

Antal årsarbetskrafter

Den totala omsättningen, det vill säga verksamhetens kostnader och lämnade bidrag, uppgår 2016 till 12 609 miljoner kronor att jämföras med 10 500 miljoner kronor 2015 och 13 330 miljoner kronor för 2014. Den totala omsättningen har det senaste året ökat med ca 2 109 miljoner kronor. Ökningen beror på att lämnade bidrag minskade kraftigt under 2015. Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finansierat cirka 68 %, för 2015 var det ca 70 % men tidigare år har det varit kring 65 %. Resterande kostnader finansieras med nationella medel och avgifter inom framförallt det veterinära området.

Antalet årsarbetskrafter totalt har ökat med knappt 50 stycken jämfört med föregående år. Det är verksamhet inom Korrekt hantering av stöd samt Konkurrensneutral uppdragsverksamhet som står för ökningen. Verksamheten inom Korrekt hantering minskade under 2014 och 2015 i samband med införande av nya reformer. Ökningen inom Konkurrensneutral uppdragsverksamhet beror främst på att antalet djurvårdare och djursjukskötare har ökat.

Tabell 1  Antalet årsarbetskrafter (åak) Verksamheter

2014

%

2015

%

2016

%

Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv

238,5

20

262,6

22

263,1

21

Skydd av djur, växter och hälsa

181,4

15

177,9

15

176,1

14

Miljö och resurseffektiva gröna näringar Korrekt hantering av stöd Konkurrensneutral uppdragsverksamhet Summa

92,2

8

96,0

8

101,7

8

209,7

17

193,4

16

208,9

17

484,5

40

471,3

39

500,0

40

1 206,3

100

1 201,2

100

1 249,8

100

Källa: Ekonomisystemet Agresso

16

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Foto: Fari Sah

EKONOMISK ÖVERSIKT

Verksamhetens intäkter och kostnader Jordbruksverkets intäkter av avgifter och andra ersättningar har totalt sett ökat något. Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året minskat med knappt 10 miljoner kronor från 1 446 miljoner kronor till 1  436 miljoner kronor. Minskningen beror bland annat på att verksamheter inom landsbygdsprogrammet 2014–2020 inte har kommit upp i samma nivå som i det gamla programmet (Miljö- och resurseffektiva gröna näringar samt Korrekt hantering av stöd). Under 2014 och

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

2015 hade vi också extra medel för utökad ajourhållning av blockdatabasen (Korrekt hantering av stöd). Däremot har kostnaden för avskrivningar av IT-utveckling inom de nya programmen ökat under 2016 (Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv). Konkurrensneutral uppdragsverksamhet med resultatområdena (RO) Distriktsveterinärerna, Tjänsteexport och del av Utsäde samt Tillsyn (köttklassificering) är det största området med ca 40 % av de totala verksamhetskostnaderna.

17


EKONOMISK ÖVERSIKT

Tabell 2  Verksamhetens intäkter och kostnader1 Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter och kostnader Inäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall

Miljö och resurseffektiva gröna näringar 2014 2015 2016

Verksamheten och kostnader 105 798Inäkter av ansla 8 111Övriga intäkter -113 909Verksamhetens 0Verksamhetsut

257 027 17 879 -274 906 0

267 540 13 642 -281 182 0

284 152 20 962 -305 114 0

159 259 51 873 -211 132 0

168 141 52 898 -221 039 0

170 627 48 279 -218 906 0

110 305 15 954 -126 259 0

112 509 16 773 -129 282 0

16 873

7 090

5 102

3 655

6 269

2 463

0

0

-50

0

0

73

5

388

0

0

-60 920

-7 090

-5 102

-3 728

-6 274

-2 851

0

0

-44 097

0

0

0

0

0

0

0

113 657

48 954

48 605

113 482

102 042

111 819

94 164

79 800

-248 -84 996 28 413

0 -48 954 0

0 -53 392 -4 787

-899 -112 583 0

-360 -101 682 0

-3 -111 816 0

0 -94 164 0

0 -79 800 0

Transfereringa 73 166Medel för finan bidrag Finansiella kost -73 166Lämnade bidra 0Saldo

-15 684

0

-4 787

0

0

0

0

0

0Årets kapitalfö

Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Finansiella intäker och kostnader Medel som tillförts statens budget Saldo Transfereringar Medel för finansiering av bidrag Finansiella kostnader Lämnade bidrag Saldo

Skydd av djur, växter och hälsa 2014 2015 2016

Årets kapitalförändring

Uppbördsverk 0Intäkter av avg som inte dispo 0Finansiella intä kostnader 0Medel som tillf budget 0Saldo

1. Intäker och kostnader har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönkostnader baseras på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas. 2. Kostnaderna för interna uppdrag har eliminerats för konkurrensneutral uppdragsverksamhet vilka uppgår till cirka 3,7 mnkr för 2016, 4,6 mnkr 2015 och 3,4 mnkr 2014. 3. Lämnade bidrag för miljöersättningar och kompensationsbidrag m.m. redovisas i denna tabell under Korrekt hantering av stöd i stället för Miljö och resurseffektiva gröna näringar. Källa: Ekonomisystemet Agresso

18

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


ns intäkter r ag r s kostnader tfall

ksamhet gifter m.m. oneras äker och

förts statens

ar nsiering av

tnader ag

örändring

EKONOMISK ÖVERSIKT

Korrekt hantering av stöd 3) 2014

2015

2016

Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2) 2014 2015 2016

Totalt 2014

2015

2016

204 820 32 315 -238 560 -1 425

183 743 26 207 -239 466 -29 516

158 249 25 136 -213 590 -30 205

114 218 473 773 -585 497 2 494

95 731 473 558 -574 766 -5 477

110 113 481 706 -584 101 7 718

845 629 591 794 -1 436 354 1 069

827 664 583 078 -1 445 735 -34 993

828 940 584 194 -1 435 621 -22 487

8 729 892

7 223 393

8 266 228

0

0

0

8 750 420

7 236 752

8 273 793

166 968

-202 170

116 660

0

0

0

166 991

-202 165

117 048

-8 174 312

-8 356 969

-8 948 006

0

0

0

-8 238 960

-8 370 333

-8 955 959

722 548

-1 335 746

-565 118

0

0

0

678 451

-1 335 746

-565 118

11 610 592

8 872 535

11 098 008

0

0

0

11 931 895

9 103 331

11 331 598

12 761 -76 520 -8 824 170 -10 934 984 61 126 86 504

0 0 0

0 0 0

0 -294 591 0 -11 894 319 0 -257 015

2 494

-5 477

-293 444 -11 602 576 -285 428 435 695

-1 304 136

-508 819

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

7 718

422 505

12 401 -76 523 -9 054 606 -11 173 358 61 126 81 717 -1 309 613

-505 888

19


EKONOMISK ÖVERSIKT

Avgiftsbelagd verksamhet I nedanstående tabell framgår resultatområdenas fördelning mellan offentligrättslig verksamhet samt uppdragsverksamhet. Tabell 3 Resultatområden (tkr)

Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Summa Uppdragsverksamhet Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Tjänsteexport Summa Totalt

(tkr)

Ackumulerat resultat t.o.m. 2014

Resultat 2015

Kostnader 2016

Resultat/ utfall 2016

3 848 1 931 -2 076 988 0 4 691

-558 -2 604 70 -2 352 0 -5 444

33 871 10 864 8 915 31 110 2 261 87 021

-34 345 -9 895 -8 457 -25 040 -2 261 -79 998

-474 969 458 6 070 0 7 023

-898 -7 234 2 899 2 228 6 919

1 331 0 -832 -532 -33 -5 477

23 502 3 800 559 160 1 982 588 444 675 465

-23 353 -3 793 -556 649 -3 953 -587 748 -667 746

149 7 2 511 -1 971 696 7 719

Utfallet för resultatområde Djur 2016 blev 2 026 tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror till stor del på att avgiftsområdena hundregister samt ban- och tävlingsveterinärer gick bättre än förväntat. För ban- och tävlingsveterinär budgeterade man under 2016 att genomföra en utbildning för veterinärer men p.g.a tre större djursjukdomsutbrott har detta arbete senarelagts till 2017. Resultatområde Växts utfall 2016 blev 1 569 tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Under året har det tillkommit ett nytt avgiftsområde – Funktionstester av växtsprutor. Vidare har intäkterna inom fytosanitär verksamhet och GMO blivit högre än ursprunglig budget samt kostnaderna inom växtsortsärenden lägre. Utfallet för resultatområde Utsäde 2016 blev 493 tkr lägre än budgeterat enligt regleringsbrev. Försämringen ligger inom uppdragsverksamheten. För resultatområde Tillsyn blev utfallet 2016 5  477 tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror främst på att kostnaderna inom avgiftsområde Fytosanitär verksamhet blev lägre än

20

Intäkter 2016

Offentligrätts verksamhet Djur1 Växt2 Utsäde3 Tillsyn4 Distriktsveteri Summa Uppdragsver Utsäde3 Tillsyn4 Distriktsveteri Tjänsteexport Summa Totalt

budgeterat, intäkterna inom kvalitetskontroll blev högre samt kostnaden för IT-utveckling lägre och att uppdragsintäkterna inom Foderkontroll blev högre. Distriktsveterinärerna verksamhet som står för drygt 84 % av kostnaderna inom den avgiftsbelagda verksamheten blev utfallet 2 501 tkr högre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror främst på ökade intäkter. Antal förrättningar har minskat något men de har generellt blivit mer omfattande. För verksamheten med tjänsteexport blev 2016 utfallet 1  771 tkr lägre än budgeterat enligt regleringsbrev. I ursprunglig budget räknade vi med att en projektansökan för Georgien 2016–2019 skulle godkännas samt att projektet i Moldavien skulle vara på en högre nivå och börja under andra halvåret. Projektansökan för Georgien avslogs och projektet för Moldavien kom igång sent under 2016. En del av detta har vägts upp av att vi har ansökt om två EU Twinningprojekt som inte var med i ursprunglig budget. Se även not 34 i avsnitt Finansiell redovisning.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


EKONOMISK ÖVERSIKT

Ackumulerat utgående 2016

Budgeterade intäkter enl. regleringsbrev 2016

Budgeterade kostnader enl. regleringsbrev 2016

Budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2016

Budgeterat ackumulerat utgående enl. regleringsbrev 2016

slig

inärerna5

2 816 296 -1 548 4 706 0 6 270

33 800 9 500 9 300 29 700 2 000 84 300

-36 300 -10 100 -8 900 -29 100 -2 000 -86 400

-2 500 -600 400 600 0 -2 100

-3 872 -616 -1 676 -2 465 0 -8 629

582 0 1 913 396 2 891 9 161

24 100 3 700 553 800 11 200 592 800 677 100

-23 400 -3 700 -553 700 -11 400 -592 200 -678 600

700 0 100 -200 600 -1 500

287 0 -4 810 1 404 -3 119 -11 748

rksamhet

inärerna5 t6

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

21


EKONOMISK ÖVERSIKT

Lämnade bidrag Samtliga utbetalade bidrag under 2016 uppgår till 11 195 miljoner kronor jämfört med 9  115 miljoner kronor för 2015. Huvuddelen av ökningen beror på högre utfall av gårdsstöd och kompensationsbidrag. Av utbetalade bidrag under året har EU finansierat cirka 76 % motsvarande cirka 8 500 miljoner

kronor. Antalet utbetalningar ökade till drygt 456 000 jämfört med cirka 253 000 för 2015 vilket bl.a. beror på att vi har betalat ut både förskott och sedan en slututbetalning samt för kompensationsbidraget har vi utbetalat både för stödåren 2015 och 2016.

Tabell 4  Bidrag i miljoner kronor. Bruttoutbetalningar för respektive bidrag oavsett stödår. Gårdsstödet1

Miljö- Kompensa- Företagsersättn., tionsstöd3,4 ekolog. bidrag prod.2 Totalt utbetalat belopp, mnkr 2016 6 445 1 224 2 237 111 2015 5 526 1 026 6 208 2014 6 139 2 290 717 412 – därav EU-finansierat, % 2016 100 41 41 41 2015 100 41 41 48 2014 100 40 41 48 Antal utbetalningar, st8 2016 326 577 43 318 68 659 253 2015 168 182 54 449 417 1 776 2014 65 536 159 493 34 595 3 417

Projektstöd3,4

Nationellt Marknadsstöd mjölk stöd5 Norrland

Övriga bidrag6

Totalt

143 1 138 1 253

280 272 272

241 223 132

514 716 734

11 1957 9 1157 11 9497

14 61 59

-

76 91 100

ca 74 ca 35 ca 32

ca 76 ca 79 ca 73

230 3 106 4 978

8 932 9 323 9 820

5 402 5 306 1 600

3 005 10 521 11 264

456 376 253 080 290 703

1. I posten ingår gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga jordbrukare och återbetalning av finansiell disciplin. I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag. 2. Stöd för ekologisk produktion ingår from år 2016. 3. Företagsstöd avser insatser som är till nytta för ett enskilt företag medan projektstöd är till allmän nytta eller till för flera företag, fördelarna med bidraget når fler än de som sökt stöd. 4. Vid beräkning av EU:s medfinansiering har hänsyn tagits till förskottsutbetalningar av svenska medel. Däremot har inte hänsyn tagits till annan offentlig medfinansiering. 5. I posten ingår interventionsstöd och mjölkkrisstöd. 6. I posten ingår utbetalningar av extra djuromsorg för suggor, nationellt kuvert, miljöinvesteringar, TA-medel och stöd till fiskerinäringen m.m. Dessutom ingår bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet m.m. och ersättning till länsstyrelserna m.fl. för kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. Fr.o.m. år 2015 ingår även ersättning för lokalt ledd utveckling. 7. Under 2016 har därutöver ca 6 000 inbetalningar (12 000 föregående år) om drygt 42 miljoner (72 miljoner föregående år) gjorts, varav drygt 11 miljoner kronor avser tidigare utbetalade gårdsstöd, drygt 4 miljoner kronor tidigare utbetalade förgröningsstöd, knappt 12 miljoner kronor tidigare utbetalade miljöersättningar och knappt 4 miljoner kronor tidigare utbetalade projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak kompensationsstöd och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet. 8. I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2016 var det ca 20 600 st. Motsvarande för 2015 och 2014 var cirka 16 000 respektive 21 000 kvittningar. Drygt 12 % av utbetalda stödbelopp kvittades 2016 motsvarande ca 1 400 miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser överlåtelse från stödmottagare till banker m.fl. Källa: Jordbruksverkets stödutbetalningssystem BETAL och ekonomisystemet Agresso

22

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


EKONOMISK ÖVERSIKT

Utnyttjande av direktstöd Utnyttjandet av det nationella taket för direktstöd bedöms bli i nivå med förra året. De nationella taken är fastställda på stödårsnivå i euro för de olika stöden. Utbetalningarna avseende ett stödår sker i huvudsak under perioden 1 december till och med

30 juni respektive år. För stödåret 2016 betalades dock ett förskott ut redan i slutet av oktober motsvarande 63  % av stöden. Förutom utbetalningar i december 2016 kommer utbetalningarna att ske under andra kvartalet 2017.

Tabell 5  Sverige – utfall och andel utnyttjade takbelopp för stödåren 2014–2016 Stödformer2 Utfall1 stödår 2015

Stödår 2016 Prognos1

tusen euro

%2

tusen euro

%2

Utfall1 t.o.m. 2016-12-31 tusen euro

tusen euro

%

668 519

97,5

368 680

97,3

315 488

382 695

99,9

Förgröningsstöd

199 880

96,9

173 167

206 314

99,9

Nötkreatursstöd

86 140

96,3

72 658

89 474

99,9

7 798

56,7

7 293

10 334

99,9

5 294

70,6

7 915

99,9

Utfall1 stödår 2014

Gårdsstöd

Stöd till unga jordbrukare Återbetalning av finansiell disciplin3

15 675

99,6

Nationellt kuvert4

3 066

98,8

Summa

687 260

97,55

5

667 792

95,95

5

-

-

568 606

696 732

Prognos2 utnyttjande

99,95

5

1. Fastställd kurs 2014: 9,1465 kr, 2015 = 9,4083 kr resp. 2016 = 9,6210 för samtliga stödformer. För 2014, 2015 och 2016 har det gjorts avdrag för finansiell disciplin. 2. För stödformerna berörda stöd är det maximala tak som inte får överskridas. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige. Till stödåret 2014 sänktes det maximala taket för gårdsstödet till 693 352 tusen euro. Utfallet med beloppet för 2014 om 668 519 tusen euro efter avdrag för finansiell disciplin motsvarar 675 985 tusen euro före avdragen för finansiell disciplin. Utnyttjandet blev således ca 97,5 %. På motsvarande sätt beräknas utnyttjandet för övriga stödår. 3. För stödåret 2015 kommer ca 2 200 tusen euro motsvarande 20,6 miljoner kr att betalas ut under våren 2017. Hela beloppet kommer att finansieras nationellt. För stödåret 2015 bedöms utnyttjandet bli 99,9 % av takbeloppet. 4. Nationellt kuvert omfattar stöd för kvalitetscertifiering och stöd till mervärden i jordbruket. Stödet upphörde efter 2014. 5. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige enligt artiklarna 8, 40 m.m. i rådets förordning (EG) nr 73/2009 och artiklarna 6, 7 m.m. i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013. Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

23


EKONOMISK ÖVERSIKT

Utnyttjande av landsbygds­ programmet 2014–2020 Under programperioden 2014–2020 har avsatts cirka 36 056 miljoner kronor, varav EU medfinansierar cirka 14  796 miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som

exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari 2014–31 december 2016. Totalt har 8 399,1 miljoner kronor betalats ut.

Tabell 6  Utbetalda medel 1/1 2014–31/12 2016 Åtgärd

1 – Kompetensutveckling 2 – Rådgivning 4 – Investeringsstöd 6 – Jordbruks- och affärsutveckling 7 – Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 8 – Stöd för miljöåtgärder i skogen 10 – Miljö- och klimatvänligt jordbruk 11 – Ekologisk produktion 13 – Kompensationsstöd 14 – Djurvälfärdsersättning 16 – Samarbete 19 – Lokalt ledd utveckling Tekniskt stöd Summa

Programbudget miljoner kronor 1 131,1 669,2 2 659,8 1 100,6 4 684,9 99,7 8 056,9 4 117,2 8 178,2 1 062,3 1 306,0 1 680,0 1 309,7 36 055,7

Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del, 4, 6 6,0 14,8 4 0,1 0,2 2, 5, 6 42,1 103,6 2, 5, 6 3,9 9,6 4, 6 20,6 50,8 4 0 0 1 159,0 2 854,6 4 632,1 1 557,0 4 1 196,6 2 947,4 4 3 141,4 348,4 2, 4, 5 0,3 0,6 6 15,1 30,2 481,9 195,7 3 412,9 8 399,1 1

% -utnyttjande av total budget 1,3 0 3,9 0,9 1,1 0 35,4 37,8 36,0 32,8 0 1,8 36,8 23,3

1. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 10,3 miljoner kronor. 2. Prioritering 2 – jordbrukets konkurrenskraft. 3. Prioritering 3 – djurvälfärd och kort livsmedelskedja. 4. Prioritering 4 – miljö i jord- och skogsbruk. 5. Prioritering 5 – koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. 6. Prioritering 6 – utveckling på landsbygden. Källa: Jordbruksverket

24

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


EKONOMISK ÖVERSIKT

EU-delen inom programbudgeten uppgår till 1 763 miljoner euro motsvarande 14 796 miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 8,39 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande kvartalsredovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen har legat på 9,38 kr/euro. Utnyttjandet av beslutade EU-medel inom landsbygdsprogrammets

budget uppgår till 3 412,9 miljoner kronor vilket motsvarar 364,0 miljoner euro. Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) till och med januari 2017 (avseende redovisade utbetalningar till och med 30 november 2016) har exklusive förskott drygt 10 % utnyttjats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges utnyttjande ligger på knappt 19 %.

Tabell 7  Utnyttjande av EU-medel inom LBP 1/1 2014–31/12 2016 2014–2016

2017

2018

2019

2020

TOTAL

EU-budget, miljoner euro

765,1

249,4

249,6

249,7

249,8

1 763,6

Redovisat, miljoner euro1

364,0

-

-

-

-

364,0

52,4

-

-

-

-

52,4

416,4

-

-

-

-

416,4

20,6

-

-

-

-

20,6

3 412,9

-

-

-

-

3 412,9

9,38

-

-

-

Erhållna förskott EU, miljoner euro Summa utnyttjad budget, miljoner euro1 Utnyttjad budget ackumulerat exkl. förskott, %1 Utbetalningar (netto), miljoner kronor1 Genomsnittskurs, kr/euro2

9,38

1. Hittills under perioden har det inte varit aktuellt med några finansiella korrigeringar för programperioden 2014–2020. Under hösten 2016 berördes programperioden av ett revisionsbesök där kommissionen (KOM) ännu inte har återkommit med revisionsrapport från besöket. Eftersom inget förslag har inkommit från KOM kan ingen bedömning göras av eventuella korrigeringar på redovisade utgifter enligt ovan. 2. Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel. Källa: Jordbruksverket

Utnyttjande av programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) 2014–2020 Under programperioden 2014–2020 har avsatts cirka 140 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till cirka 282 miljoner kronor. Den svenska

medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari 2014–31 december 2016. Totalt har 5,6 miljoner kronor betalats ut. Utbetalningarna avser förberedande stöd i syfte att ta fram lokala utvecklingsstrategier och tekniskt stöd. Utöver detta belopp har ett mindre belopp betalats ut som förskott med enbart nationella medel.

Tabell 8  Utbetalda medel 1/1 2014 – 31/12 2016 Åtgärd

Lokalt ledd utveckling – ERUF 2) Lokalt ledd utveckling – ESF 3) Tekniskt stöd – ERUF Tekniskt stöd – ESF Summa

Programbudget miljoner kronor 137,0 134,4 5,7 5,6 282,7

Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del, 2,5 1,3 2,5 1,2 0,3 0,15 0,3 0,15 2,8 5,61

% -utnyttjande av total budget 1,8 1,8 5,3 5,3 1,8

1 Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 1,6 miljoner kronor 2 Prioritering 1 – främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap. 3 Prioritering 2 – främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning på arbetsmarknaden. Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

25


EKONOMISK ÖVERSIKT

Utnyttjande av fiskeriprogrammet 2014–2020 Under programperioden 2014–2020 har avsatts cirka 1 003 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till cirka 1 445 miljoner kronor. Den svenska med­finansieringen omfattar även finansiering från

andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari 2014–31 december 2016. Totalt har 13,8 miljoner kronor betalats ut.

Tabell 9  Utbetalda medel 1/1 2014 – 31/12 2016 Åtgärd

Utbetalningar miljoner kronor Programbudget miljoner kronor

Totalt

Varav EU-del,

% -utnyttjande av total budget

UP1 1 – Hållbart fiske

308,2

0,6

0

0

UP 2 – Hållbart vattenbruk

166,0

0,1

0

0

UP1 3 – Den gemensamma fiskeripolitiken

595,0

0

0

0

UP 4 – Lokalt ledd utveckling

140,0

2,8

1,0

2,0

92,0

0,1

0

0

1

1

UP1 5 – Beredning och saluföring UP 6 – Den integrerade havspolitiken

62,2

0

0

0

Tekniskt stöd

82,0

10,2

6,1

12,4

1 445,4

13,82

7,1

1,0

1

Summa 1. Unionsprioritering

2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 0,7 miljoner kronor. Källa: Jordbruksverket

EU-delen inom programbudgeten för EHFF uppgår till 120,2 miljoner euro. Den första utgiftsdeklarationen skickades till EU i oktober 2016 och omfattade ca 0,8 miljoner euro. Sverige är en av de medlemsstater som kommit igång snabbast med att rekvirera pengar från EU-budgeten.

26

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Utvecklingen inom jordbruk och fiske Jordbruksverket ska – redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel; att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. – redovisa indikatorer som beskriver utvecklingen inom sektorn och baserat på indikatorer och andra bedömningsgrunder göra en bedömning av hur resultaten och effekterna av myndighetens insatser har bidragit till att nå målet för utgiftsområdet.


Foto: Lena Clarin

UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Jordbruksverket redovisar i resultatredovisningen de insatser verket gjort för att uppnå dessa mål samt redovisar också utvecklingen på de områden där verket har ett ansvar. Indikatorerna redovisas mer ingående längre fram i resultatredovisningen. Figuren på nästa sida beskriver hur Jordbruksverkets verksamhet förhåller sig till regeringens övergripande mål. Dispositionen för den löpande redovisningen har gjorts så att respektive verksamheter hålls ihop ämnesmässigt. Samtidigt

30

är det uppenbart att de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett av de fyra delmål som regeringens mål kan brytas ned i. Detta framgår i figuren på så sätt att prickar med mörk färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den något ljusare färgen visar en medelstark påverkan, medan den ljusaste färgen visar svag påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter som Jordbruksverket har ansvar för inte bara påverkar ett av målen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som verket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter. Fortsättningsvis i detta avsnitt redovisas en kortfattad översikt över utvecklingen i jordbruket och fisket.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

Regeringens mål

Jordbruksverkets verksamhet

Goda förutsättning­ De gröna näring­ ar för arbete, tillväxt arna ska vara och välfärd i alla livskraftiga delar av landet

Bidra till klimat­ omställningen

Bidra till att natur­ resurserna används hållbart

Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald Skydd av djur växter och hälsa

Miljö- och resurs­ effektiva gröna näringar Korrekt hantering av stöd

Konkurrensneutral uppdragsverksam­ het

Stark påverkan

Medelstark påverkan

Svag påverkan

Figur 5  Förhållandet mellan regeringens mål och hur Jordbruksverkets olika verksamheter påverkar målen

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

31


UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

Utvecklingen i jordbruket 2016 präglas överlag av genomsnittligt skörderesultat. Produktionen av kött blev ungefär oförändrad jämfört med 2015, men produktionen av mjölk minskade med 2,5 %. Priserna inom EU och därmed i Sverige påverkas för flera produkter starkt av fluktuationerna på världsmarknaden. Under 2016 har priserna för både mjölk och spannmål varit låga, samtidigt som höjda köttpriser noterats i Sverige. Mätt i jordbrukarledet har priserna, sett som genomsnitt för alla produkter, under 2016 legat på samma nivå som 2015. Både det totala produktionsvärdet och de totala kostnaderna har minskat under 2016. Det medför i sin tur att förädlingsvärdet blir ungefär oförändrat.

Vegetabilier Spannmålsarealen i Sverige har varierat runt 1,0 miljoner hektar de senaste från att ha legat något högre åren närmast före frikopplingen av jordbrukarstöden 2005. Under 2015 blev arealen preliminärt 1,02 miljoner hektar. De höstsådda spannmålsgrödorna var fortfarande omfattande, men minskade med 40 000 hektar jämfört med 2015. De vårsådda ökade däremot med 25 000 hektar. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på våren. Även vallarealen har varit i det närmaste oförändrad de senaste åren vid något över 1 miljon hektar. Jämfört med föregående års ovanligt höga hektarskördar är årets skördenivåer av spannmålsgrödorna lägre i flertalet av länen. Försenad höstsådd förra hösten medförde att en del bestånd var svaga och hade svårt att klara vinterns påfrestningar. Från södra Sverige finns rapporter om grödor som brådmognat på grund av vattenbrist. Slutet av augusti och september erbjöd bra skördeväder på flertalet platser i landet. Den totala spannmålsskörden har beräknats till drygt 5,4 miljoner ton. Den är 12 % mindre än förra året och i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Spannmålsgrödorna har i allmänhet gett hektarskördar i nivå med medeltalet för de senaste fem åren.

32

Den odlade arealen av raps och rybs är preliminärt 93 700 hektar i år. Det är i nivå med 2015. Den största grödan är höstraps som svarar för 90 % av den totala arealen raps och rybs. Hektarskörden av höstraps är lägre än föregående års nivå och blev 3 000 kg/ha mot 3 500 kg/ha som är femårsgenomsnittet. Totalskörden av raps och rybs beräknas till 268 100 ton, vilket är 25 % mindre än förra årets resultat och 16 % mindre än femårsgenomsnittet. Arealen potatis upptog 24 000 hektar i år, vilket är en ökning med 1 000 hektar jämfört med år 2015. Skörden av matpotatis beräknas till 552 500 ton år 2016. Årets totalskörd är 5 % högre än 2015 och i nivå med femårsgenomsnittet. Skörden av potatis för stärkelse beräknas till 310 000 ton, vilket är 12 % högre än föregående års resultat. Sockerbetsarealen ökade med 11 000 hektar till 31 000 hektar. Arealen 2015 var dock ovanligt låg. Jämfört med ett femårsgenomsnitt blev 2016 års sockerbetsareal 3 000 hektar lägre. Arealen trädgårdsväxter uppgick till 15  000 hektar, vilket är i nivå med omfattningen de senaste åren.

Höstsådden 2016 för skörd under 2017 Slutet av augusti och september erbjöd sedan bra skördeväder och grödorna kunde bärgas snabbt på flertalet platser i landet. Därmed fanns tidsutrymme att förbereda markerna för höstsådd. Den totala höstsådda arealen beräknas till 580 000 hektar, vilket är 10 % mer än hösten 2015 och 22 % mer än femårsgenomsnittet. Höstvete är den dominerande grödan med 410 000 hektar. Arealen höstraps blev rekordstor med 105 000 hektar. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av användningen av jordbruksmarken under en längre period. Höstsådda grödor visar en svagt positiv utveckling medan vårsådda grödor gått tillbaka. Under första halvan av 1980-talet uppgick odlingen av dessa grödor till 1,9 miljoner hektar jämfört med 1,3 miljoner hektar under 2015. Däremot används en större areal för vallväxter. 2015 användes 1,1 miljoner hektar för vallväxter mot knappt 1,0 miljoner hektar i början av 1980-talet. Arealen naturbetesmarker ökade i samband med EU-inträdet från 350 000 hektar till som mest 520 000 hektar år 2004. För 2015 har arealen beräknats till 440 000 hektar.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

3,5 3

Miljontal

2,5 2 1,5 1 0,5 0 1981

1986

1991

1996

2001

2006

2011

2016(p)

Höstsådd spannmål

Höstsådda oljeväxter

Vårsådd spannmål

Vårsådda oljeväxter

Vall m.m.

Betesmark

Figur 6  Användningen av jordbruksmarken, hektar Källa: Jordbruksverket

Animalier Under 2016 beräknas den svenska mjölkproduktionen ha minskat med ca 2,5 % till ca 2 870 tusen ton. Redan under loppet av 2014 föll producentpriserna och den låga prisnivån har hållit i sig fram till senare delen av 2016. Produktionen av nötkött och griskött blev under 2016 i stort sett oförändrad jämfört med 2015. Sett i ett längre perspektiv har produktionen av nötkött kunnat upprätthållas vid nivån 130 tusen

ton. Produktionen av griskött har däremot minskat tydligt sett i det långsiktiga perspektivet. Slakten av kyckling har under lång tid haft en uppåtgående trend som fortsatt under 2016. Under 2016 beräknas ökningen till 4 % jämfört med 2015.

Tabell 10  Utvecklingen av produktionen i Sverige av vissa animalieprodukter, 1000-tal ton Mjölk

2000

2005

2010

2014

2015

2016*

3 297

3 163

2 862

2 931

2 933

2 870

Nötkött

150

136

138

132

133

131

Griskött

277

275

263

236

234

233

Slaktkyckling

..**

96

133

127

137

143

* Prognos. ** Uppgift saknas Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

33


UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

Prisutvecklingen

Prisutvecklingen i konsumentledet

Sammanvägt har priserna för jordbrukets produktionsmedel varit i stort sett oförändrade sedan 2012. Priserna på jordbrukets insatsvaror enligt PM-index har fallit med ca 1 % under det senaste året. Lägre priser för gödnings- och jordförbättringsmedel (‑22 %) bidrog mest till detta. Andra produktgrupper där priserna sjunkit var djurfoder (‑3 %) och utsäde (‑2 %). Bland de produktgrupper där priserna stigit står energi och smörjmedel för den största ökningen med 7 %. De genomsnittliga priserna för investeringsvaror och -tjänster steg med 2 %. Producentpriserna har varierat mer än insatsvarupriserna. Sammanvägt har det legat på i stort sett oförändrad nivå under 2015 och 2016. Om utvecklingen i Sverige jämförs med utvecklingen i Danmark, Tyskland och Finland visar det sig att de svenska priserna inte följde med i den uppgång som noternas mellan 2011 och 2013 i de andra länderna. Å andra sidan blev det heller inte dramatiska prisfall i Sverige när priserna föll 2013 till 2015. Att de svenska priserna inte följde med utvecklingen i de andra länderna berodde främst på att priserna på animalier inte hängde med.

Fram till 2008 var prishöjningarna på livsmedel i nivå med eller något långsammare än den generella inflationstakten mätt med KPI. Under 2008 steg däremot livsmedelspriserna kraftigt i förhållande till den allmänna prisutvecklingstakten, men föll inte tillbaka när de internationella jordbrukspriserna föll. Därefter och fram till 2012 har prisökningstakten för livsmedel varit ungefär i nivå med den generella inflationsutvecklingen. Sedan 2012 har KPI legat i stort sett helt stilla. Däremot har livsmedelspriserna ökat med ca 5 %. I figuren avses med KPI-Livs ett delindex av KPI som avser livsmedel generellt. KPI-J är ett mera begränsat index som avser bröd och spannmålsprodukter, mejeriprodukter och vegetabiliskt fett samt kött- och charkprodukter.

115 110 105 100 95 90 85 80 2010

2011

2012

2013 A-index

2014

2015

2016

PM-index

Figur 7  Utvecklingen av producentpriser (A-index) och priser på insatsvaror (PM-index), 2010=100 Källa: Jordbruksverket

34

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

150

125

100

75 2010

2011

2012

Danmark

2013 Tyskland

2014

2015

Finland

2016 Sverige

Figur 8  Utvecklingen av producentpriserna kvartalsvis i Sverige jämfört med Danmark, Tyskland och Finland, 2010=100 Källa: Eurostat och Jordbruksverket

115 110 105 100 95 90 2010

2011

2012

2013 KPI

2014

2015

2016

KPI-Livsmedel

Figur 9  Utvecklingen av konsumentpriserna enligt KPI och delindex för livsmedel, 2010=100 Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

35


UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

Den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av sysselsättningen Jordbrukets totala produktionsvärde uppgick 2016 till 56 miljarder kronor, som är något mindre än under 2015. Lägre skördar sänkte produktionsvärdet och goda köttpriser motverkade en större minskning av produktionsvärdet. Under året var mjölkpriserna fortsatt låga. De totala kostnaderna (49 miljarder kronor) minskade med ungefär lika mycket som produktionsvärdet. Förädlingsvärdet, som avser skillnaden mellan produktionsvärdet och kostnader, inkl. avskrivningar, beräknas för 2016 till 7 miljarder kronor. I posten övriga produktionssubventioner ingår de olika jordbrukarstöd som inte är kopplade till produktionen. Företagsinkomsten beräknas till ca 8 miljarder kronor, som är på samma nivå som 2015, men bättre än genomsnittet för de senaste fem åren.

Eftersom underlagen för särskilt 2016 ännu inte är fullständiga kommer siffrorna att revideras. Osäkerheten är störst för kostnaderna. Detta kan medföra avsevärda förändringar för förädlingsvärdet och företagsinkomsten eftersom de utgör en differens mellan två var för sig stora tal. Sysselsättningen i jordbruket beräknades för 2013 till ca 59 000 årsverken, varav 17 000 utfördes av kvinnor och 42 000 utfördes av män. De beräkningar som redovisas visar att sysselsättningen har sedan länge uppvisat en minskning. Mellan 2010 och 2013 minskade sysselsättningen med i genomsnitt 1,6 % per år. Sysselsättningen hos män minskade något mer än kvinnornas sysselsättning. Sysselsättningen minskade endast lite i slättbygderna mellan 2010 och 2013. I Norrland och i skogsbygderna var däremot minskningstakten ca 2 % per år.

Tabell 11  Utvecklingen av jordbrukssektorns totala intäkter och kostnader, miljarder kr 2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016*

Värdet av vegetabilieproduktion

22,1

23,1

25,8

23,5

25,2

25,9

23,9

Värdet av animalieproduktion

23,0

23,8

23,5

25,4

25,2

24,9

25,5

6,3

6,4

5,7

6,6

6,2

6,6

6,5

=Totalt produktionsvärde

51,3

53,4

55,0

55,4

56,6

57,3

55,8

-Kostnader inkl kapitalförslitning

48,9

Övriga intäkter

45,5

47,4

49,0

51,1

50,8

50,0

=Förädlingsvärde

5,8

6,0

6,0

4,3

5,7

7,3

6,9

Övriga produktionssubventioner

9,3

9,4

9,2

9,2

9,2

8,5

8,9

-Löner, m.m.

6,8

8,0

8,3

8,5

8,3

7,6

7,6

8,4

7,3

6,8

5,1

6,7

8,2

8,2

=Företagsinkomst Sysselsättning, milj. årsverken**

62,4

59,3

* Prognos. ** Uppgifter tas fram enbart i samband med lantbruksräkningarna som numera genomförs vart tredje år. Siffran för 2016 är inte tillgänglig ännu. Källa: Jordbruksverket

36

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

Utrikeshandeln Exporten (inklusive utförsel till EU) från Sverige av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2015 till 75,0 miljarder kronor vilket var en ökning med 6,7 miljarder kronor jämfört med 2014. Siffror för de tio första månaderna 2016 pekar på en fortsatt starkt ökad export. Fisk, frukt och grönsaker, oljor och fetter, socker och tobak är de produktgrupper som främst ökat i exportvärde. De nordiska grannländerna samt Polen, Frankrike, Storbritannien och Tyskland är de viktigaste exportmarknaderna. Importen (inklusive införsel från EU) till Sverige av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2015 till 130,3 miljarder kronor vilket var en ökning med 12,4 miljarder kronor jämfört med 2014. Siffror för de tio första månaderna 2016 pekar på en fortsatt starkt ökad import. Produktgrupper som ökat sitt importvärde är främst fisk, drycker, frukt och grönsaker, oljor och fetter, spannmål, tobak, kött samt djurfoder. Exporten har värdemässigt varit drygt hälften så stor som importen under senare år. Exportens andel av importen var 58 % under 2015. Andelen av importen som kommer från EU har under senare år legat på nivåer runt eller en bit under två tredjedelar av den totala importen.

En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport och höjer därmed export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordbruksvaror och livsmedel är norsk fisk. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, uppgick 2015 till 43,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,0 miljarder kronor jämfört med 2014. Importen exklusive fisk uppgick till 92,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med 7,5 miljarder kronor jämfört med 2014. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, uppgick under de första tio månaderna 2016 till 36,8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 0,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande period under 2015. Importen exklusive fisk under de tio första månaderna 2016 uppgick till 79,4 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande period 2015.

Tabell 12  Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel (inklusive fisk), miljarder kronor 1999

2003

2013

2014

2015

Jan–okt 15

Jan–okt 16

Total export

19,3

27,9

63,4

68,4

75,0

62,0

67,5

Total import

41,2

53,9

110,3

118,0

130,3

107,8

115,4

-22,0

-26,0

-46,9

-49,6

-55,3

-45,8

-47,9

Balans

Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik, bearbetning Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

37


Foto: Camilla Burman

UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

Utvecklingen inom fiskeri och vattenbruk Svenskt yrkesfiske i havet styrs i hög grad av de fångstkvoter som fastställs utifrån beståndssituationen och fångsten varierar från år till år. Sett över en längre period har dock fångstvolymen uppvisat en nedåtgående trend. Mellan 2007 och 2016 minskade fångstvolymen med 15 %. Det pelagiska fisket, huvudsakligen sill/strömming, makrill, skarpsill och tobis, dominerar den landade fångsten sett till volym. Värdemässigt var dess andel 2016 ungefär 45 %. Andra värdemässigt viktiga arter för det svenska fisket är, nordhavsräka, havskräfta och torsk. Under 2016 ökade värdet på den totala fångsten från det marina fisket med drygt 9 % jämfört med föregående år, samtidigt som den totala fångstvolymen minskade med ca 4 %. Anledningen till att det totala försäljningsvärdet ökat är att det har fångats mer sill och mindre tobis och att sill

38

genererar ett högre pris jämfört med tobis. Dessutom har priserna på sill och skarpsill, vilka sätts på en global marknad, stigit under året. Den totala värdeökningen förklaras även av att fångsterna av nordhavsräka och havskräfta ökat vilket dock resulterat i att priserna för dessa arter minskat jämfört med 2015. Sett ur ett historiskt perspektiv ligger dock priserna på både nordhavsräka och havskräfta fortfarande på en hög nivå. Torsk uppvisar inte samma positiva marknadsutveckling och fångstkvoterna utnyttjas inte fullt ut. Problem med småväxt torsk i Östersjön, köpmotstånd från svenska konsumenter då beståndssituationen ifrågasatts, liksom konkurrens från importerad norsk torsk har medfört att det genomsnittliga marknadspriset uppvisat en negativ trend. Under 2016 skedde dock en viss ökning av det genomsnittliga priset.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

250

tusen ton

200 150 100 50 0 2007

2008

2009

2010

Pelagisk fisk

2011

2012

2013

Skaldjur, blötdjur

2014

2015

2016

Övrigt

Figur 10  Landad volym från svenskt yrkesfiske i havet, fördelat på pelagiska fiskar, skaldjur och övriga fiskar1 Källa: Havs- och vattenmyndigheten, egen bearbetning.

1200

miljoner kr

1000 800 600 400 200 0 2007

2008

2009

2010

Pelagisk fisk

2011

2012

Skaldjur, blötdjur

2013

2014

2015

2016

Övrigt

Figur 11  Försäljningsvärde i första handelsled från svenskt yrkesfiske i havet, fördelat på pelagiska fiskar, skaldjur och övriga fiskar Källa: Havs- och vattenmyndigheten, egen bearbetning.

1 Uppgifterna avser fisk och skaldjur landade i Sverige och fisk och skaldjur landade av svenska fartyg utomlands. Siffrorna för 2016 är preliminära.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

39


UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE

Svenskt vattenbruk kan delas upp i olika delar. Odling av fisk brukar delas upp i produktion av matfisk och produktion av sättfisk. Vid produktion av matfisk föds fisk upp för att säljas som livsmedel. Produktion av sättfisk syftar antingen till att förse matfiskodlare med yngel eller till att förstärka naturliga fiskbestånd eller förbättra möjligheter till sportfiske (utsättning av fisk). En annan del av vattenbruket är odling av blötdjur, dvs. blåmusslor och ostron. Även kräftodling förekommer av såväl sättkräftor som matkräftor. På grund av risken för spridning av invasiva arter är odling av signalkräftor inte längre tillåten. Flodkräftsodling är dock fortfarande tillåten. Vattenbruket är en typisk glesbygdsnäring som bidrar till sysselsättning på landsbygden. Odlingar är spridda över hela landet och finns i både kustområden och i inlandet. Den största andelen finns i de norrländska kraftverksdammarna. I januari 2016 fanns 226 odlingar, fördelade på 163 företag, med tillstånd för att odla vattenbruksdjur, dvs. fisk och skaldjur. 2015 producerades det 2015 11 800 ton fisk. Huvuddelen av detta är matfisk. Vidare odlades 1 500 ton musslor. Värdet av produktionen för konsumtionen uppgick till 345 miljoner kronor 2015. Motsvarande siffra för produktion för utsättning var 79 miljoner kronor. Enligt den analys som gjordes inom utredningen ”Det växande vattenbrukslandet” (SOU 2009:26) har det skett stora förändringar inom näringen de senaste 10–15 åren. Matfiskodlingen har expanderat och produktionen har flyttat till regleringsmagasin och norra ostkusten. Tidigare låg tyngdpunkten i odlingen på södra ostkusten samt syd- och

40

västkusten. Utvecklingen är ett resultat av att det är olämpligt med konventionell fiskodling i områden med redan hög näringsbelastning och där det finns skyddsvärda vilda bestånd. Därför ges vanligtvis heller inga nya tillstånd till den typen av odling i de områdena. Sverige har stor potential att öka sin produktion av matfiskodling, främst röding och regnbåge i norrländska vattenkraftsmagasin. Under de senaste åren har odlingsvolymerna i de reglerade norrlandsälvarna mångdubblats. Även odling av musslor på västkusten har potential att öka förutsatt att de står sig i konkurrensen med importerade musslor. Idag importeras merparten av de musslor som konsumeras. Senare år har det också blivit mer populärt att odla på land i så kallade recirkulerande vattenbruk (RAS). Odlingstypen blir allt vanligare även internationellt och är ett bra alternativ i områden där det är mindre lämpligt att odla i öppna system. Fiskberedningsindustrin är en stor användare av den fångade och odlade fisken och under 2014 fanns det i Sverige totalt 350 företag som hade fiskberedning som antingen primär eller sekundär verksamhet. Fiskberedningsindustrin är dock väldigt heterogen med allt från små familjeföretag som bearbetar sina egna fångster till större företag med storskalig industriell produktion. Omsättningen för de företag som hade fiskberedning som primär bransch uppgick till 4,5 miljarder kronor under 2014, vilket kan jämföras med 2,2 miljarder kronor för de företag som hade fiskberedning som sekundär bransch.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Dynamiskt och konkurrens­ kraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald I detta avsnitt redovisar Jordbruksverket arbetet med analyser och utredningsverksamhet, statistikproduktion, främjande av vattenbruk och fiskerifrågor, implementeringen av den nya jordbruks- och fiskeripolitik, och verksamheten inom landsbygdsprogrammets och havs- fiskeriprogrammet. I avsnittet tar Jordbruksverket också upp förutsättningar för jordbruk i norra Sverige, utsäde, effektiv kontrollverksamhet, andra förutsättningar för att stärka konkurrenskraften, konsumentaspekterna, samt Härjedalsförhandlingarna. Jordbruksverkets kostnader för verksamheten som redovisas under detta avsnitt var under 2016 305,1 miljoner kronor (21 % av de totala kostnaderna.)


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

MÅL

MÅLUPPFYLLELSE

Analyser och utredningsverksamhet Att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk.

I huvudsak uppfyllt (3)

Statistikproduktion Att ta fram och publicera officiell statistik enligt uppsatt plan.

Fullt uppfyllt (4)

Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling av fisket och fiskeföretagande.

I huvudsak uppfyllt (3)

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Budgetutnyttjande (beviljade stöd/utbetalningar) för åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet. Unionsprioritering 1 Unionsprioritering 2 Unionsprioritering 3 Unionsprioritering 4 företags- och projektstöd Unionsprioritering 4 miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Unionsprioritering 5 Unionsprioritering 6

Delvist uppfyllt (2) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) Ej uppfyllt (1) Fullt uppfyllt (4)

Programmen för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i programmen för lokalt ledd utveckling.

Ej uppfyllt (1)

Havs- och Fiskeriprogrammet 2014-2020 Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i det svenska Havs- och fiskeriprogrammet.

Ej uppfyllt (1)

Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Att jordbruksproduktionen i norra Sverige bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU.

Fullt uppfyllt (4)

Utsäde sundhet, kvalitet och sorter Att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige

I huvudsak uppfyllt (3)

Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid

Fullt Uppfyllt (4)

Konsumenterna Att ta fram och förmedla kunskap som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv Att beakta och lyfta fram konsument perspektivet

42

I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3)

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Foto: Fari Sah

DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Analyser och utredningsverksamhet En viktig roll för Jordbruksverket är att genomföra och redovisa analyser som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdsföretagande och att följa upp och utvärdera åtgärder som genomförts. Utrednings- och analysarbetet är en viktig grund inte minst då lämpliga utvecklingsvägar ska identifieras och strategier för att uppnå en positiv och hållbar utveckling ska utarbetas. Viss del av analys­verksamheten baseras på rapporterings­ krav från EU. Det handlar bl.a. om underlag till de årliga rapporterna för landsbygds- respektive fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål. Resultaten av Jordbruksverkets analyser är i många fall en bas för remissyttranden och underlag som verket lämnar inför exempelvis möten i EU-arbetsgrupper/kommittéer och internationella organisationer. I vissa fall presenteras resultaten i form av rapporter som publiceras i verkets rapportserie. Under 2016 publicerades 22 rapporter i verkets rapportserie. Flera av dessa har varit inriktade på analyser med kopplingar till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. I sammanhanget kan följande rapporter nämnas:

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Rapporten Konkurrenskraften i svenska gårdar – En jämförelse av lönsamhet och produktivitet bland svenska jordbruksföretag 2005–2013 (Rapport 2016:14), beskriver övergripande variationen i lönsamhet och produktivitet i det svenska jordbruket och identifierar signifikanta faktorer som påverkar variationen. Rapporten är en del av Jordbruksverkets fortgående arbete med att öka kunskapen om jordbrukets konkurrenskraft och vilka faktorer som är avgörande för att driva ett konkurrenskraftigt företag på landsbygden. Rapporten Livsmedelsindustrins international­ isering – Effekter på sysselsättning och produktivitet (Rapport 2016:16), innehåller en kartläggning av livsmedelsindustrins internationalisering samt behovet av exportfrämjande åtgärder. Vidare analyseras exportens betydelse för sysselsättning, produktivitet och tillväxt i livsmedelsindustrin i olika typer av regioner. Syftet med studien är att visa på hur internationaliseringen i svensk livsmedelsindustri påverkar sysselsättning, tillväxt och, i viss mån, lokalisering av svensk livsmedelsindustri. Rapporten Vad påverkar svensk konkurrenskraft? (Rapport 2016:7), är en syntesrapport av de studier som ingick i projektet Jordbrukets konkurrenskraft

43


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

som pågick under 2014 och 2015. Projektet syftade till att ge en sammanfattande bild av det svenska jordbrukets konkurrenskraft och samtidigt ge en varierad bild av vilka faktorer som påverkar denna. Ambitionen med rapporten är att skapa en större kunskap om att framtidens jordbruk ska vara konkurrenskraftigt på nationell och internationell nivå. Rapporten Är det lönsamt att nödvaccinera vid utbrott av mul- och klövsjukan (Rapport 2016:12), innehåller en genomgång av bakgrundsmaterial och en ekonomisk analys av lönsamheten i nöd­ vaccinering mot mul- och klövsjuka i Sverige. Rapporten är tänkt att bl.a. användas som väg­ ledning vid beredskapsplanering och som beslutsstöd i en utbrottssituation. Ett separat internt dokument med anvisningar för genomförande av nöd­vaccinering har också tagits fram I rapportserien har även två produktområdesinriktade marknadsöversikter publicerats i Jordbruksverkets rapportserie. En har redovisat marknaden för frukt och grönsaker och en har beskrivit marknaden för mjölk och mejeriprodukter. Marknadsöversikterna bygger på tillgänglig officiell statistik och fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och marknadssituationen samt utvecklingen på kort sikt. Inom ramen för analys och utrednings­ verksamheten har genomförts ex-post­utvärderingar av landsbygdsprogrammet 2007–2013. Fyra utvärderings­grupper har undersökt i vilken mån programmet bidragit till att uppnå en ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling av den svenska landsbygden. Till följd av att Landsbygdsprogrammet är mycket komplext blir även utvärderingarna komplicerade och informationen är detaljerad. Analysoch utredningsverksamheten har även innefattat utvärdering av EIP (Europeiska innovationspartnerskapet), av innovationer, av åtgärden för definitivt upphörande av fiskeverk­ samhet, av våtmarker och biologisk mångfald samt av vallersättning och kompensationsbidrag. Arbetet har även omfattat en kunskapslägesöversikt för bredbandsutvärdering. Under året har också en serie kortanalyser och ett månatligt prisbrev publicerats på Jordbruksverkets webbplats. Under rubriken På tal om jordbruk och fiske har totalt 16 kortare analyser av aktuella frågeställningar rörande jordbruks-, fiske-, handelsoch statistikfrågor presenterats. Under året har kortanalyserna bl.a. gällt ny Cap-reform efter 2020, stöd för minskad mjölkproduktion, svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, gränsskyddets betydelse för nötköttsmarknaden, effekter av Brexit, fiskberedningsindustrins betydelse för enskilda samhällen och betydelsen av en marknad i balans för utvecklingen av råvarupriserna. Fortlöpande har analyser och andra underlag tagits fram till bl.a. olika remissyttranden. Under

44

året har detta inte minst gällt i samband med det besvärliga läget i mjölksektorn, Regeringskansliets pågående arbete med en livsmedelsstrategi, översyner av regelverk och politik på jordbruks-, landsbygds- respektive fiskeriområdena samt inför möten i internationella organisationer och i EU:s expertgrupper och kommittéer där Jordbruksverket deltar. Utgångspunkterna för arbetet i expertgrupper och kommittéer och rådsarbetsgrupper har liksom tidigare varit fortsatta förenklingar och minskad administrativ börda för företagen, minskning av marknadspåverkande stöd samt en ansvarsfull förvaltning av EU:s budgetmedel. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för analyser och utredningsverksamhet uppgick 2016 till 19,3 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 8,5 miljoner kronor).

Måluppfyllelse – Analyser och utredningsverksamhet Jordbruksverkets analys- och utredningsverksamhet är en del av Sveriges långsiktiga agerande för en anpassning av EU:s politik på jordbruks- landsbygdsoch fiskeriområdet till svenska önskemål. Effekterna kan därför främst avläsas i en långsiktig ändring av politiken och tillämpningsreglerna. Exempel på där EU:s politik ändrats i linje med svenska önskemål är den allt mer begränsade användningen av exportbidrag och intervention på jordbruks­området och utfasningen av interventionsåtgärderna på fiskeområdet. Jordbruksverket har under året genom utrednings- och analysverksamheten bistått Regeringen i genomförandet av EU:s politik på jordbruks- landsbygds- och fiskeriområdena. Efterfrågade underlag har lämnats som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och som följer upp och utvärderar åtgärder som genomförts eller som kan vara aktuella att införa. Analys och utredningsverksamheten har också lämnat bidrag till strategi- och utvecklingsarbete. Underlag har utarbetats till rapporter som följer av EU-krav, bl.a. till de årliga rapporterna för landsbygds- respektive fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål. Sammantaget bedöms genomförda analyser och utredningar ha bidragit till kunskaper om utvecklingen i jordbruket, på landsbygden och inom fiskeområdet. Analyserna har också bidragit med mer specifika underlag inför översyner av politik och regelverk. Målet att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk bedöms i huvudsak vara uppfyllt.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Jordbruksverket är en av Sveriges 27 statistik­ ansvariga myndigheter och ansvarar för att utveckla och publicera officiell statistik inom jordbruksområdet. Verkets mål är att ta fram och publicera officiell statistik enligt en fastlagd plan, som bl.a. bygger på gällande EU bestämmelser. Den statistik som produceras ska vara relevant, lättillgänglig och ha god kvalitet. Individbaserad statistik presenteras med kön som indelningsgrund där det är motiverat. Merparten av den statistik som tas fram är reglerad av EU. Det innebär att verket, förutom att publicera statistik i rapporter och i databaser på Jordbruksverkets webbplats, också levererar statistik till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Under året har Jordbruksverket tagit fram och på webbplatsen publicerat en kvalitetspolicy för framtagning av officiell statistik, en beskrivning av sekretessen för officiell statistik samt en beskrivning av den produktionsprocess som används för att ta fram statistiken. Beskrivningarna är en del av ett pågående arbete för att synliggöra, förbättra och effektivisera produktionen av officiell statistik. De innebär också att vi dokumenterar att vi arbetar med statistikframställningen i enlighet med Eurostats riktlinjer för europeisk statistik (Code of Practice.) Riktlinjen gäller för all statistik som ingår i det europeiska statistiska systemet. Förutom den löpande statistikproduktionen har arbetet under året fokuserats på att samla in upp­gifter till den EU-reglerade strukturundersökningen dvs. uppgifter om exempelvis arrenden, syssel­sättning, kombinationsverksamhet och brukningsmetoder. Vidare har en undersökning om antalet hästar i Sverige genomförts. Resultaten från undersökningarna kommer att publiceras under år 2017. Totalt publicerade Jordbruksverket under året 49 statistiska meddelanden samt en jordbruks­ statistisksammanställning som officiell stati­ stik. Den officiella statistiken publiceras också i Jordbruksverkets statistikdatabas. Under året har omkring 27 000 nedladdningar gjorts från databasen. Två fördjupande statistikrapporter har tagits fram. Den ena av dessa innehåller statistik om användningen av mineralgödselmedel och den andra en metodöversikt när det gäller statistik över konsumtionen av socker.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Foto: Lena Clarin

Statistikproduktion

Syftet med att ta fram officiell statistik är att öka kunskaperna om jordbruket i Sverige genom att ge ett lättillgängligt och objektivt underlag för information, utredningar och forskning. På EU-nivå används statistiken för att utforma och utvärdera EU:s jordbrukspolitik. Statistik om priser och konsumtion, långa tids­ serier för basstatistik samt statistik om ekologisk produktion är de områden som varit mest efterfrågade av användarna. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för statistikproduktion uppgick 2016 till 31,9 miljoner kronor (varav indirekta kostnader om 5 miljoner kronor).

Måluppfyllelse – Statistikproduktion Jordbruksverket har under året publicerat den officiella statistiken som ska publiceras enligt fastlagd tidsplan samt samlat in uppgifter till strukturundersökningen på ett sådant sätt att data kan levereras till Eurostat i enlighet med EU:s förordning 1166/2008. Vid framtagandet av statistiken har Jordbruksverket arbetat efter Eurostats riktlinjer för europeisk statistik. Mot bakgrund av att statistiken publicerats utan förseningar är bedömningen att målet att publicera officiell statistik enligt plan är fullt uppfyllt.

45


Foto: Lena Clarin

DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Yrkesfisket Under 2016 har strategin för svenskt yrkesfiske färdigställts. Arbetet med att ta fram indikatorerna, vars syfte är att konkretisera och implementera målen i strategin har påbörjats. I arbetet har det ingått 38 organisationer från näringen, myndigheterna, universitetet och frivilliga intresseorganisationer, vilka utgör den så kallade rådgivande gruppen för yrkesfisket. Arbetet med strategin har skapat en grundläggande plattform för det framtida arbetet med att samla, samverka och driva utvecklingen av svenskt yrkesfiske mot en ekonomisk och ekologiskt hållbar näring. Under 2016 har Jordbruksverket yttrat sig i flera remisser med beröring på yrkesfiskets bedrivande till exempel den så kallade kvotfördelningsremissen. Jordbruksverket har också deltagit i processen för Havsplanering och den maritima strategin. Vad gäller såväl Havsplanering samt den maritima strategin har Havs- och vattenmyndigheten det samordnande ansvaret. Jordbruksverket deltar på möten och förser Havs- och vattenmyndigheten med relevant information rörande främjandefrågor samt handels- och marknadsfrågor.

46

Jordbruksverkets representant för främjande av yrkesfiske ingår bl.a. i följande arbetsgrupper: program sälar och fiske (redskapsutveckling för att minska sälskadad fångst), styrgruppen för selektiva redskap och hållbar mat (intern arbetsgrupp på Jordbruksverket).

Vattenbruket Under 2016 har arbetet fortsatt med att konkretisera åtgärdspunkterna i handlingsplanen. Där har Jordbruksverket upphandlat en utbildning för vattenbrukare gällande tillståndsprocesser, uppdaterat YH-utbildningens ”Odlarkörkort” och genomfört en upphandling om kunskapshöjande insatser kring recirkulerande vattenbruk. I februari 2016 presenterade Jordbruksverket sin rapport om ”Rovdjursskador i vattenbruket 2014”. Rapporten togs fram för att belysa konsekvenserna av rovdjursangrepp vid odlingar. Under 2016 har Jordbruksverket yttrat sig i ett flertal remisser som rör vattenbrukssektorn på olika sätt. Exempelvis rörande bränsleskatt på drivmedel inom vattenbruket och spårbarhet för vattenbruksprodukter. Jordbruksverket har jobbat i nära

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

samarbete med Havs- och vattenmyndigheten bland annat med den nya EU-förordningen om invasiva arter och hanteringsprogram för signalkräftan. Jordbruksverket har under året deltagit och medarrangerat ett flertal konferenser, informationsmöten och seminarier både nationellt och internationellt. I januari hölls bland annat nationella vattenbrukskonferensen på Orust vilken Jordbruksverket var medarrangör till. Konferensen återkommer vartannat år och riktar sig främst till vattenbruksnäringen, akademin samt myndighetspersoner. Jordbruksverket har även arrangerat två möten med det nationella vattenbruksrådet till vilket Jordbruksverket är sammankallande. Jordbruksverket har även deltagit i två möten i skatteutskottet rörande bränsleskatt inom vattenbruket och deltog i The 7th Strategy forum of the EU strategy for the Baltic Sea Region- vision 2030 (Östersjöstrategin).

Samverkan med SLU och länsstyrelserna har skett inom ramen för framtagandet av årsrapporten och i projekt som syftar till att tillhandahålla webbaserad information om var man löser fiskekort. Samverkan med Naturvårdsverket har skett i samband med planering av tankesmedjan för friluftsliv 2017 där Jordbruksverket står som medarrangör. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har bl.a. skett genom Sportfiskemässan, och planering och medarrangörskap av en konferens om laxfisketurism i Västerbotten. Övrig samverkan har skett inom ramen för den rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism, vilken Jordbruksverket driver tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten.

Fritidsfisket och fisketurismen

Jordbruksverket har, inom ramen för sitt främjandeuppdrag för fisket, fiskeföretagandet och vattenbruket, tagit fram en svensk yrkesfiskestrategi, fortsatt arbete med åtgärderna handlingsplanen för svenskt vattenbruk och en årsrapport för fritidsfiske och fisketurism. Dessa delmål för främjandearbetet är således i huvudsak uppfyllda. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för yrkesfisket, främjande av fiske och vattenbruk var för 2016 4,3 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 1,4 miljoner kronor).

Jordbruksverket har under året kartlagt hur myndigheter och organisationer på fritidsfiskets och fisketurismens område arbetar och på vilket sätt deras arbete bidrar till uppfyllnad av de centrala målen i strategin ”Svensk fritidsfiske och fisketurism 2020”. Kartläggningen resulterade under 2016 i den andra av en serie årsrapporter (2014–2020). Rapporten, som heter ”Så främjar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism – årsrapport 2015” fokuserade på målen som rör kunskap. Årsrapporterna tydliggör på ett samlat sätt vilka behov och utmaningar som finns att möta på fritidsfiskets och fisketurismens område. Jordbruksverket har under året arbetat med projekt som handlar om att tillhandahålla web­ baserad information om var man löser fiskekort samt att förbättra kunskapen om det fritidsfisketuristiska företagandes samhällsekonomiska värde. Projekten kommer att redovisas i kommande årsrapporter. Jordbruksverket har även planerat och arrangerat en konferens om utveckling av fisketurism i de nordiska länderna samt sökt ett större projekt som syftar till landsbygdsutveckling genom ökad fisketurism. Vidare har Jordbruksverket deltagit aktivt i arbetet med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för naturturism samt tematiska grupp för fiske och vattenbruk.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Måluppfyllelse – Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor

Implementering av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken Implementeringen av reformerna har fortsatt under 2016. Arbetet har organiserats både i projekt och i linjeverksamhet. IT-utvecklingen av handläggningssystem för jordbrukarstöden (Jorden) har skett i projekt, det samma gäller utvecklingen av system för kontroller samt projekt- och företagsstöd. Se vidare under avsnitt Återrapporteringskrav.

47


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Programperiod 2014–2020 Grunden för programmen under programperioden 2014–2020 är den s.k. partnerskapsöverenskommelsen där Sverige anger prioriteringar och huvuddragen för genomförandet av ESI-fonderna1 i Sverige. Partnerskapsöverenskommelsen ska också leda till förbättrad samordning mellan fonderna och att överlappningar undviks. Jordbruksverket är under denna programperiod involverad i genomförandet av alla ESI-fonderna i Sverige eftersom vi förutom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet också är förvaltningsmyndighet för programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Fondsamordning har därför extra stor betydelse för verkets genomförande av programmen. Alla EU-program kopplas till 10 fondgemensamma mål: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling, innovation 2. Ökad tillgång till informationskommunikationsteknik

och

3. Ökad konkurrenskraft i små och medelstora företag (SME), jordbruk och fiske. 4. Stödja koldioxidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Miljöskydd och resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter och infrastrukturer 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Investera i utbildning, kompetens och ett livslångt lärande

Fondsamordning Tillsammans med Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och Tillväxtverket arbetar Jordbruksverket med fondöverskridande samverkan inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen och ESI-fonderna 2014–2020. Tillväxtverket ansvarar för sekretariatet som ska finnas för uppdraget. Under 2016 genomfördes olika aktiviteter inom ramen för det gemensamma uppdraget, exempelvis • Möten med myndigheternas generaldirektörer, styrgruppsmöten samt möten i de arbetsgrupper som har bildats inom fondsamordningsuppdraget. • Ett erfarenhetsmöte för dem som arbetar med uppdraget inklusive medverkande från

Regeringskansliet och Ekonomistyrningsverket genomfördes i början av året. Syftet var att träffas och utbyta erfarenheter samt ta del av arbetsgruppernas resultat och planerad verksamhet för 2016. • En årsrapport för 2015 skickades till Regerings­ kansliet (Näringsdepartementet) i april. Rapporten beskrev det arbete som genomförts under föregående år . Arbetsgrupperna har under året utfört aktiviteter enligt sina arbetsplaner. Exempelvis arbetade arbetsgruppen Lokalt ledd utveckling med att starta upp verksamheten, genomföra kommunikationsinsatser om lokalt ledd utveckling samt vara rådgivande och kvalitetssäkrande funktion till framtagande av Jordbruksverkets leaderguide ”Att jobba med flera fonder”. Under februari genomfördes ESI-fondernas gemensamma utvärderingskonferens, där arbetsgruppen Utvärdering och Uppföljning var ansvarig för konferensen med kommunikationsstöd från arbetsgrupp Kommunikation. Under året har även webbportalen EUfonder.se lanserats. Den har tagits fram i samverkan mellan de tre berörda myndigheterna för att visa vilka möjligheter som finns i Sverige med ESI-fonderna och vad de kan bidra till. Tillväxtverket har huvudansvaret för webbplatsen.

Lokalt ledd utveckling 2014–2020 Leadermetoden kan under den nya programperioden genomföras i alla ESI-fonder. Den sammanlagda budgeten uppgår till nästan 2,1 miljarder kronor. Jordbruksverket är den enda förvaltningsmyndigheten inom den Europeiska unionen som förvaltar samtliga fyra fonder. Jordbruksverket fattar också de formella besluten om stöd. Totalt 48 av 53 inlämnade lokala utvecklingsstrategier ska genomföra sina lokala strategier med stöd från ESI-fonderna. Alla lokala utvecklingsgrupper har under 2016 påbörjat sitt arbete men har kommit olika långt i genomförandet. Jordbruksverket har haft en dialog med de fem områden vars lokala utvecklingsstrategier inte valts ut. Hela det förberedande stödet har betalats ut till de grupper som sökt om detta stöd som är till för att underlätta framtagandet av de lokala utvecklingsstrategierna. Det belopp som budgeterats för detta ändamål inom landsbygdsprogrammet och som inte betalats ut har förts över till delåtgärden för genomförande av strategierna.

1 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden.

48

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Landsbygdsprogrammet 2014–2020 Förslaget till landsbygdsprogram för perioden 2014–2020 godkändes av EU-kommissionen den 29 maj 2015 och den svenska förordningen beslutades kort därefter. Programmet öppnades i begränsad omfattning under hösten 2014. Under 2016 har hela programmet varit öppet för ansökningar. Beslut om stöd för projekt- och företagsstöd kunde fattas i mindre omfattning under hösten 2015 och i full skala från 14 mars 2016. Programmets budget är totalt 36 056 miljoner kronor. Programstrukturen är förändrad jämfört med föregående programperiod. Programmet är mer målstyrt än tidigare genom att flera åtgärder kan användas för att uppnå målen i sex unions­prioriteringar vilka i sin tur är indelade i sammanlagt 18 fokusområden. Detta betyder att programbudgeten är indelad i ett stort antal budgetar. Redovisningen i tabellerna nedan är uppdelad efter unionsprioriteringarna. För alla åtgärder utom de arealbaserade ersättningarna, hotade husdjursraser och djurvälfärdsersättningarna har pengarna till länsstyrelserna och Sametinget fördelats ut enligt fördelningsnycklar. Jordbruksverket har emellertid inte lagt ut hela den tillgängliga budgeten för att vid behov kunna styra om mellan åtgärder. Handlingsplanerna som ligger till grund för hur myndigheterna väljer att prioritera ansökningarna har uppdaterats under året. Även Jordbruksverkets handlingsplan har uppdaterats inför 2017. Detta har gjorts i dialog med ett brett partnerskap under hösten. För att göra ett urval av projekt och investeringar på regional och nationell nivå som ger en hög måluppfyllelse används urvalskriterier. Urvalskriterierna innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng. Under året har Jordbruksverket samordnat mindre justeringar av de regionala och nationella urvalskriterierna. Måluppfyllelsen mäts från det att EUkommissionen godkände det svenska programmet den 29 maj 2015. Det innebär att det fram t.o.m. december 2016 gått 19 månader av programperioden som pågår till december 2020. Målvärdet för beviljade stöd som bör vara uppnått 2016 blir därmed 28 %.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

För miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd under unionsprioritering 4 mäts däremot måluppfyllelsen från det att utbetalningar har belastat programbudgeten för landsbygdsprogrammet 2014–2020. Målvärdet som bör vara uppfyllt 2016 blir därmed 43 % (3 år/7 år). Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja innehåller ersättning för ökad djurvälfärd (åtgärd 14) som också har belastat programbudgeten från och med 2014. I kombination med andra ersättningsformer inom samma unionsprioritering som har senare programstart innebär det att det viktade målvärdet den 31 december 2016 blir 38 % för unionsprioritering 3.

Indikatorer Vissa indikatorer såsom exempelvis antal deltagare i kurser och rådgivning har vi för närvarande inte möjlighet att redovisa på grund av att analysverktyg för statistik inte är färdigutvecklat. I några fall har vi lagt in indikatorer i denna redovisning även om de inte finns med i landsbygdsprogrammet, exempel på detta är antal beviljade stöd i några enstaka delåtgärder.

Riktade insatser Regeringen fattade den 14 januari 2016, (N/2016/00265/HL) beslut om riktade insatser inom landsbygdsprogrammet 2014–2020. Detta beslut ändrade ett tidigare fattat beslut i samma syfte. Jordbruksverket fick då i uppdrag att säkerställa att 540 miljoner kronor av programmets pengar används till att genomföra en nationell livsmedelsstrategi. Totalt har 231,6 miljoner kronor i ovan nämnda beslut riktats till områden som redovisas i i nedanstående tabell. Utöver dessa riktade medel finns 308,4 miljoner kronor som till viss del fördelats ut till länsstyrelserna och Sametinget. Delar kommer att användas först efter att livsmedelsstrategin är beslutad. Jordbruksverket har utifrån ändamålet med de preciserade insatserna bedömt att stora delar bör genomföras på nationell nivå varför Jordbruksverket tar emot ansökningar och fattar beslut om dessa delar. Även Sametinget har fått pengar som ska användas till preciserade insatser. Jordbruksverket har enligt ovan nämnda beslut även pengar för turisminsatser på landsbygden samt traditionell småskalig matkultur. Dessa medel ingår emellertid inte i livsmedelsstrategin men redovisas i tabellen nedan.

49


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Av Jordbruksverket beviljat stöd till riktade insatser Under 2016 har 18 projekt fått sammanlagt 1,3 miljoner kronor för att bilda innovationsgrupper inom ramen för Europeiska Innovationspartnerskapet EIP. Eldrimner, som är ett nationellt centrum för hantverksmässig småskalig livsmedelsförädling, beviljades år 2015 54,1 miljoner kronor för småskalig livsmedelsförädling. Inom ramen för Traditionell småskalig matkultur samarbetar Jordbruksverket med Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen och Sametinget. Följande aktiviteter har påbörjats:

• Projekt som ska synliggöra historiskt intressant arkivmaterial och därigenom skapa intresse samt sprida kunskap kring svenskt kulturarv kopplat till mat, dryck och måltider. Totalt beviljat stöd 3,8 miljoner kronor under 2016. • Utveckla kunskap om och genomföra en ansökan avseende skyddad ursprungs- och geografisk EU-beteckning för 10–20 regionala traditionella produkter samt skapa verktyg och modeller som utgör stöd för nya, pågående och framtida märkningsprocesser. Totalt beviljat stöd 7 miljoner kronor under 2016. • Handlingsplan för fortsatt utveckling av Sveriges fäbodbruk. Totalt beviljat stöd ca 0,3 miljoner kronor under 2016. • Ytterligare utlysningar och upphandlingar är påbörjade för samisk mat, grönt kulturarv och svenska lantraser.

Tabell 13  Redovisning av vissa riktade insatser Inriktning

Beslutande myndighet

Budgeterat belopp, tkr2

2015

Diversifiering för samiska företag1

Sametinget

29 600

0

0

0

0

Lean Lantbruk1

Jordbruksverket

28 000

0

0

0

0

Europeiska Innovations­ partnerskapet EIP1

Jordbruksverket

40 000

0

1 320

1 320

1 320

Måltidsexport­program till regionerna1

Jordbruksverket

60 000

0

0

0

0

Vilt som mat1

Jordbruksverket

6 000

0

0

0

0

Småskalig livsmedels­ förädling1

Jordbruksverket

68 000

54 103

0

54 103

54 103

DELSUMMA Livsmedelstrategi

Beviljat stöd, tkr 2016 2014–2016

Utbetalt, tkr 2014–2016

231 600

54 103

1 320

55 423

55 423

Turism på landsbygden

Jordbruksverket

40 000

0

0

0

0

Traditionell småskalig matkultur

Jordbruksverket

60 000

0

11 137

11 137

11 137

331 600

54 103

12 457

66 560

66 560

SUMMA

1. Preciserade områden för att genomföra den nationella livsmedelsstrategin. 2. Ingår även i tabellerna för unionsprioriteringarna för landsbygsprogrammet. Källa:Jordbruksverket

50

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Unionsprioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Unionsprioritering 1

Denna unionsprioritering är tvärgående varför belopp och målvärden även ingår i relevanta delar av unionsprioriteringarna 2–6 nedan. Syftet med unionsprioritering 1 är att främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden. Prioriteringen är indelad i tre fokusområden: a) b)

c)

Främja innovation, samarbete och utveckling av kunskap på landsbygden. Stärka banden mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda. Främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk.

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget 2014–2020. Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för 2014–2016. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 1 är att målet är delvis uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 18 %.

Tabell 14  Unionsprioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket och på landsbygden Åtgärd / Delåtgärd 1

Kompetens­ utveckling

Omfattnings­ indikator / Budget Antal deltagare i utbildning1 Budget, tkr

2

Rådgivning

Antal deltagare i rådgivning1 Budget, tkr

16 EIP och samarbets­projekt

SUMMA

Mål 2015

Beviljat stöd 2016 2014–2016

Måluppfyllelse % 2014–2016

165 400

-

-

-

-

1 131 093

54 103

300 357

354 461

31 %

51 400

-

-

-

-

669 198

0

133 072

133 072

20 %

Antal innovations­ grupper2

80

0

108

108

135 %

Antal samarbets­ insatser2

630

0

20

20

3%

Budget, tkr

1 305 970

0

75 279

75 279

6%

Budget, tkr

3 106 260

54 103

508 708

562 811

18 %

1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2. Dessa målvärden är fastställda i programmet och avser endast samarbetsåtgärden 16.2 – 16.9. När de redovisas inom unionsprioriteringarna 2–6 har värdet fördelats ut i proportion till budgeten för delåtgärden. Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

51


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Unionsprioritering 2

Syftet med Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft är att förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk. Prioriteringen är indelad i två fokusområden:

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget 2014–2020.Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för 2014–2016. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 2 är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 23 %. När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden.

a) Konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk. b) Underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgård- samt rennäring.

Tabell 15  Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Åtgärd/ Delåtgärd 1

Kompetensut­ veckling

2

Rådgivning

Omfattnings­indikator / Budget Antal deltagare i utbildning1 Budget, tkr Antal deltagare i rådgivning1 Budget, tkr

4.1

Investerings­stöd till jordbruk

Antal företag Budget, tkr

6.1

Startstöd

Antal stödmottagare

SUMMA

Måluppfyllelse % 2014–2016

25 000

-

-

-

-

151 116

0

29 098

29 098

19 %

7 600

-

-

-

-

100 245

0

10 000

10 000

10 %

3 500

18

750

768

22 %

2 314 123

14 428

615 397

629 826

27 %

0

83

83

15 %

0

20 750

20 750

15 %

36

0

59

59

164 %

199 493

0

4 180

4 180

2%

31

0

0

0

0

27 965

0

0

0

0

5

0

0

0

0

Budget, tkr

79 797

0

0

0

0

Budget, tkr

3 008 395

14 428

679 425

693 853

23 %

Antal innovations­ grupper Antal projekt Budget, tkr

16.5 Samarbeten inom miljö (skog)

Beviljat stöd 2016 2014–2016

550

Budget, tkr 16.2 Pilotprojekt och utveckling

2015

135 656

Budget, tkr 16.1 Innovation jordbruk (EIP)

Mål

Antal projekt

1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. Källa: Jordbruksverket

52

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Unionsprioritering 3 syftar till att förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter. Prioriteringen är indelad i två fokusområden: a) Förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd. b) Stödja riskhantering inom jordbruket (tillämpas dock inte i Sverige).

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Unionsprioritering 3 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget 2014–2020. Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för 2014–2016.

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 38 %. Detta målvärde är ett beräknat viktat målvärde som tar hänsyn till att djurvälfärdsersättningarna belastar programmet från 2014 medan andra åtgärder inom prioriteringen har senare igångsättningstidpunkt. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 3 är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 27 %. Djurvälfärdsersättningarna öppnade för ansökan under 2016. Under 2014 och 2015 gjordes utbetalningar för åtaganden från perioden 2007–2013. När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden.

Tabell 16  Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Åtgärd/ Delåtgärd

Omfattnings-­ indikator / Budget

1

Kompetens­ utveckling

Antal deltagare i utbildning1 Budget, tkr

2

Rådgivning

Antal deltagare i rådgivning1 Budget, tkr

4.2

Förädlingsstöd

Antal insatser Budget, tkr

14

Djurvälfärds­ ersättningar

Antal stödmottagare Antal djurenheter Budget, tkr

16.1

Innovation jordbruk (EIP)

Antal innovations­ grupper Budget, tkr

16.2

Pilotprojekt och utveckling

Antal projekt Budget, tkr

16.4

Samarbeten inom jordbruk samt inom livs­ medelskedjan

Antal projekt

Antal jordbruksföretag som deltagit i samarbeten1 Budget, tkr SUMMA

Budget, tkr

Mål

2015

Beviljat stöd 2016 2014–2016

Måluppfyllelse % 2014–2016

23 000

-

-

-

-

126 424

54 103

13 610

67 713

54 %

5 600

-

-

-

-

74 704

0

0

0

0

160 74 810

0 0

27 12 631

27 12 631

17 % 17 %

3 700

4752

4 3403

-

117 %

225 000 1 062 302

58 768 2 117 7552

275 5293 112 378

348 375

122 % 33 %

24

0

20

20

83 %

131 429

0

1 480

1 480

1%

142

0

0

0

0%

104 000

0

0

0

0%

20

0

3

3

15 %

200

-

-

-

-

13 965

0

5 494

5 494

39 %

1 587 634

171 858

145 593

435 693

27 %

1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2. Avser ansökningar för landsbygdsprogrammet 2007–2013 och som betalas från landsbygdsprogrammet 2014–2020. 3. Uppgifter från sista ansökningsdag, ej beslutade. Kan komma att förändras efter handläggning. Måluppfyllelsen visar förhållandet mellan mål och uppgifter för år 2016. Antal djurenheter ackumuleras inte, därför saknas värde i kolumnen 2014–2016. Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

53


Foto: Charlotta Johansson

DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk

Från 2015 är det möjligt att söka åtagande för ersättningarna

Unionsprioritering 4 syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jordoch skogsbruket. Prioriteringen är indelad i tre olika fokusområden. a) Återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden. b) Förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel. c) Förebygga markerosion markskötseln.

och

förbättra

Miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstöd bidrar främst till att nå målen i unionsprioritering 4. Miljöersättningarna samt ersättningarna för ekologisk produktion ska bidra till att täcka de merkostnader och inkomstbortfall som uppkommer till följd av att lantbrukaren uppfyller villkoren inom ersättningen. För dessa ersättningar åtar sig lantbrukaren att sköta mark eller djur enligt vissa regler och villkor under en bestämd tid, oftast fem år. Kompensationsstödet ersätter generella merkostnader som uppstår av mindre gynnsamt klimat och förutsättningar för odling. Storleken på stödet beror på vart lantbrukaren har sin mark. Även antalet djurenheter i förhållande till grovfoderareal påverkar nivån av stödet. Stödet söks årligen sedan 2015.

54

• betesmarker och slåtterängar, • restaurering av betesmarker och slåtterängar, • fäbodar, • vallodling, • skötsel av våtmarker och dammar, • ekologisk produktion, • omställning till ekologisk produktion. Från 2016 är det möjligt att söka åtagande för ersättningarna • skyddszoner, • minskat kväveläckage, • hotade husdjursraser. Jordbruksverket kan inte fastställa några slutsatser beträffande måluppfyllelsen utifrån antal hektar men vi kan utifrån ansökta uppgifter konstatera att de flesta ersättningarna har en bra måluppfyllelse. Ett undantag är för vallodling där en stor del av arealen med vall istället räknas in i kompensationsstödet. Observera att det inte finns några beslut ännu och därför redovisas areal från ansökan, vilket inte fullt ut går att jämföra med målarealen. Betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar samt ekologisk produktion visar sökta arealer för både pågående åtagande från perioden 2007–2013 och sökta åtaganden för perioden 2014–2020.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Tabell 17  Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Åtgärd

Fokus-­ område

Åtgärd/ Delåtgärd

Mål år 2020 Antal hektar

Ansökt 2015 Antal hektar

Ansökt 2016 Antal hektar

Målupp­ fyllelse %

10

4bc

Vallodling1

880 000

270 609

247 838

28 %

10

4a

Betesmarker och slåtterängar

350 000

401 392

433 796

124 %

10

4a

Fäbodar (areal fäbodsbete)

16 200

17 090

15 071

93 %

10

4a

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

10 000

7 474

6 691

67 %

10

4ab

Skötsel av våtmarker och dammar

8 400

10 578

11 577

138 %

10

4b

Minskat kväveläckage

138 000

20 245

93 472

68 %

10

4bc

Skyddszoner

13 000

2 022

11 081

85 %

10

4a

Traditionell odling av bruna bönor

400

401

327

82 %

10

4ab

Naturfrämjande åtgärder på åkermark2

4 300

3 264

1 218

28 %

10

4a

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet2

61 000

35 114

13 617

22 %

11

4abc

Ekologisk produktion

395 000

408 845

375 063

95 %

11

4abc

Omställning till ekologisk produktion

25 000

22 946

54 881

220 %

13

4abc

Kompensationsstöd3

1 467 000

950 000

1 148 089

78 %

2

1. Det uppsatta målet för miljöersättningen vallodling tar inte hänsyn till att stödåtgärden har förändrats från tidigare programperiod. Målet baseras på den största sökta arealen under programperioden 2007–2013. En stor förändring av ersättningen i det nya landsbygdsprogrammet är att det inte längre är möjligt att söka ersättningen för vallodlingen om brukaren också får kompensationsstöd. 2. Miljöersättning inom programperioden 2007–2013. Motsvarande ersättning finns inte 2014–2020. 3. Målet avser total jordbruksareal inom områden där jordbrukarna kan söka kompensationsstödet. Även områden där ersättningen är noll kronor ingår i målet. Den sökta arealen motsvarar därför inte målarealen. Källa Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

55


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar

Foto: Fari Sah

I tabellen nedan redovisas projekt-och företagsstöd samt miljöinvesteringar inom prioritering 4. Här ingår exempelvis stöd till verksamheter som Greppa Näringen inom åtgärderna kompetensutveckling och rådgivning, miljöinvesteringar som stöd till stängsel mot rovdjur och stöd till skogens miljövärden. Stöd till anläggning och restaurering av våtmarker samt återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet återfinns inom åtgärden natur- och kulturmiljö. Delåtgärden Återställande av skadad skog (8.4) redovisas inte eftersom den endast kommer att utnyttjas i de fall där det kan bli aktuellt med sådana insatser. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Unionsprioritering 4 Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Unionsprioritering 4 miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget 2014–2020. Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för 2014–2016. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 4 exklusive arealbaserade ersättningar är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 23 %. När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden.

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt budgetutnyttjandet i form av totalt utbetalade stöd i tkr i jämförelse med programbudget 2014–2020. Utfallen för 2014, 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för 2014–2016. Under 2014 fanns enbart åtaganden enligt regelverket för landsbygdsprogrammet 2007–2013 men ersättningarna har betalats ut med pengar från budgeten för landsbygdsprogrammet 2014–2020. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 43 % (3/7). Den samlade bedömningen för unionsprioritering 4 miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 36 %.

Tabell 18  Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd, tkr Åtgärd/ Delåtgärd

Mål Budget, tkr

2014

Utbetalningar 2015 2016

8 035 993

1 591 754

818 936

2014–2016

Måluppfyllelse % 2014–2016

443 912

2 854 602

36 %

10.1

Miljö och klimatvänligt jordbruk

11.1

Omställning till ekologisk produktion

260 000

0

0

56 373

56 373

22 %

11.2

Ekologisk produktion

3 857 200

593 525

190 239

716 836

1 500 600

39 %

13.1–3

Kompensationsstöd

8 178 231

706 220

5 365

2 235 826

2 947 411

36 %

20 331 424

2 891 499

1 014 540

3 452 947

7 358 986

36 %

SUMMA

1. Här ingår även utbetalning för åtagande för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet från 2007–2013, motsvarande ersättning eller mål finns inte 2014–2020. Åtagande kan finnas kvar som längst för dessa t.o.m. 2017. Källa: Jordbruksverket

56

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Tabell 19  Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, projekt och företagsstöd samt miljöinvesteringar Åtgärd/ Delåtgärd 1

Kompetensutveck­ ling, jordbruk

1

Kompetens­ utveckling, skog

2

Rådgivning, jordbruk

Omfattnings-­ indikator / Budget Antal deltagare i utbildning1 Budget, tkr Antal deltagare i utbildning1

587 215

0

207 887

207 887

35 %

24 000

0

-

-

-

11 565

15 %

-

-

-

316 361

0

89 406

89 406

28 %

2 300

0

-

-

-

24 937

0

13 603

13 603

55 %

3 100

0

231

231

7%

71 818

0

15 006

15 006

21 %

1 720

0

47

47

3%

378 040

0

26 064

26 064

7%

Natur- och kultur­ Antal insatser miljö (våtmarker etc)

Antal deltagare i rådgivning1 Antal insatser Budget, tkr

Budget, tkr Antal insatser

-

Budget, tkr

997

0

0

0

0

Antal insatser

1 800

0

117

117

7%

Område som berörs av investe­ ringar, hektar1

9 200

0

-

-

-

98 749

0

14 035

14 035

14 %

Budget, tkr Antal insatser

2

Budget, tkr 16.1

Innovation jordbruk, EIP

16.2

Pilotprojekt och utveckling

Antal innovations­ grupper Antal projekt

16.9

Diversifiering, sociala välfärds­ tjänster, informa­ tion, jämställdhet, integration etc.

Antal projekt

Budget, tkr

Budget, tkr

SUMMA

-

11 565

7.6

3

-

0

Budget, tkr

Lantras­föreningar

-

0

Miljöi­nvesteringar

10.2

0

74 810

4.4

Skogens miljövärden

Mål­uppfyllelse % 2014–2016

24 000

Rådgivning, skog

8.5

62 000

Beviljat stöd 2016 2014–2016

Antal deltagare i rådgivning1

2

Återställande av skadad skog4

2015

Budget, tkr

Budget, tkr

8.4

Mål

-

0

26

26

-

20 947

0

5 952

5 952

28 %

11

0

12

12

109 %

60 845

0

930

930

2%

25

0

0

0

0 0

28 000

0

0

0

-

0

1

1

Budget, tkr

-

0

3 600

3 600

13 %

Budget, tkr

1 662 719

0

388 048

388 048

23 %

1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2. Inget målvärde fastställt. 3. Delåtgärden har ingen egen budget utan finansieras via delåtgärd 16.2. 4. Delåtgärden aktiveras endast vid behov. Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

57


Foto: Lena Clarin

DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Unionsprioritering 5

Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi syftar till att främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimat­ tålig ekonomi inom jordbruket. Inom prioriteringen finns fem fokusområden:

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget 2014–2020. Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för 2014–2016. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 5 är att målet inte är uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 6 %. Vi kan dock konstatera att antalet inneliggande ansökningar för investeringsstöd till jordbruk för energi och klimat (4.1) samt motsvarande stöd för andra företag (6.4) indikerar att det finns möjlighet att uppnå målen för dessa åtgärder under kommande år. Det fanns för dessa delåtgärder vid årsskiftet 516 ärenden under handläggning eller som var registrerade som inkomna. När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden.

a) Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket, (tillämpas inte i Sverige). b) Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning. c) Främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel. d) Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak. e) Främja koldioxidbindning inom jordbruk och skogsbruk, (tillämpas inte i Sverige).

58

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Tabell 20  Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Åtgärd / Delåtgärd 1

2

Kompetensut­ veckling, jordbruk Rådgivning, jordbruk

Omfattnings-­ indikator / Budget

6.4/5c Investeringsstöd, annat än jordbruk (energi)

-

-

-

Budget, tkr2

-

0

11 297

11 297

-

Antal deltagare i rådgivning 1,2

-

-

-

-

-

-

0

5 813

5 813

-

320

0

11

11

3%

69 662

0

2 824

2 824

4%

280

0

6

6

2%

Djurenheter som berörs1

99 000

-

-

-

Budget, tkr

Antal insatser

Antal insatser

79 484

0

1 550

1 550

2%

Antal stödmottagare

240

0

39

39

16 %

Antal insatser

240

0

39

39

16 %

139 058

0

12 873

12 873

9%

-

0

7

7

-

279 305

0

5 650

5 650

2%

9

0

17

17

189 %

48 876

0

1 330

1 330

3%

35

0

0

0

0

Antal insatser3

Budget, tkr 16.1

Innovation jordbruk, EIP

Antal innovationsgrupper Budget, tkr

16.2

Pilotprojekt och utveckling

SUMMA

2014–2016

-

Budget, tkr 6.4/5d Investeringsstöd, annat än jordbruk (biogas)

Måluppfyllelse %

2016 2014–2016

-

Budget, tkr 4.1/5d Investeringsstöd till jordbruk (klimat)

Beviljat stöd 2015

Antal deltagare i utbildning 1,2

Budget, tkr2 4.1/5c Investeringsstöd till jordbruk (energi)

Mål

Antal projekt Budget, tkr

28 000

0

0

0

0

Budget, tkr

644 385

0

41 337

41 337

6%

1.  Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2.  Budget och målvärden ingår i unionsprioritering 4 medan utfall redovisas här. 3.  Inget målvärde fastställt. Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

59


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden ska främja social delaktighet och ekonomisk utveckling på landsbygden. Inom prioriteringen finns tre fokusområden: a) Främja diversifiering, skapande och utveckling av nya småföretag och arbetstillfällen. b) Främja lokal utveckling på landsbygden. c) Anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur. Denna prioritering omfattar totalt 7 511 miljoner kronor varav stödet till bredbandsutbyggnaden är den klart dominerande. Andra stora delar är lokalt ledd utveckling med 1 680 miljoner kronor. Inom prioriteringen återfinns även det s.k. servicepaketet vilket omfattar 750 miljoner kronor samt andra mindre öronmärkta verksamheter såsom investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar och stöd till utveckling av hembygdsgårdar. De öronmärkta insatserna redovisas separat i nedanstående tabell men de ingår även i efterföljande tabell. Stödet till bredband har haft högt söktryck från dess att stödet öppnade för ansökningar i september 2014. Jordbruksverket beslutade därför i oktober 2016 att fördela ut budgetreserven fullt ut. Vid årets slut fanns det 542 ansökningar om bredband där beslut inte fattats. Totalt har 361 ärenden fått avslag, avskrivits eller avvisats. Det har beviljats stöd till 367 (37 % av målet) bredbandsprojekt när 73 % av bredbandsbudgeten är beslutad. Detta pekar mot att antalsmålet 980 projekt inte kommer att uppnås. Detta beror på att det genomsnittliga stödet per projekt är ungefär tre gånger så stort som under

perioden 2007–2013. Hittills är det genomsnittliga beviljade stödet 6,5 miljoner kronor per projekt att jämföra med 2,02 miljoner kronor för den förra programperioden. Indikatorn ”Befolkning som ges möjlighet att få bredband” är fastställt i kommissionens riktlinjer för uppföljning och avser inte faktiskt antal anslutningar utan de som ges möjlighet att ansluta sig. Detta kommer att redovisas vid senare tillfälle. Investeringsstödet till kommersiell service har haft relativt högt söktryck jämfört med andra insatser. Under året kunde därför 121 investeringsprojekt för utveckling av dagligvaruhandel och drivmedelsstationer beviljas stöd. Stödet är viktigt för att utveckla och bibehålla servicen på landsbygden.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Unionsprioritering 6 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget 2014–2020. Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för 2014–2016. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 6 är att målet är fullt uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 37 %. När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden.

Tabell 21  Riktade insatser inom unionsprioritering 6 Del­åtgärd

Inriktning

2.1

Rådgivning, kommersiell service

7.4 1.1, 1.2 16.2

Investering, kommersiell service Komp.utv. lokal service­utveckling Samarbete, lokal service­utveckling

7.4

Idrotts- och fritids­anläggningar

7.6

Hembygds­gårdar SUMMA

Antal/Bud­ geterat, tkr

2015

Beviljat stöd, tkr 2016

2014–2016

Antal

0

3

3

50 000

0

3 741

3 741

Antal

0

121

121

440 000

0

42 278

42 278

Antal

0

0

0

29 900

0

0

0

Antal

0

12

12

232 600

0

42 258

42 258

Antal

0

28

28

50 000

0

15 378

15 378

Antal

0

19

19

80 000

0

7 927

7 927

882 500

0

111 582

111 582

1.   Ingår också i nedanstående tabell för unionsprioritering 6. Källa: Jordbruksverket

60

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Tabell 22  Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Åtgärd / Delåtgärd

Omfattnings-­ indikator / Budget

1

Antal deltagare i utbildning1

Kompetens­ utveckling

Budget, tkr 2

Rådgivning

Antal deltagare i rådgivning1 Budget, tkr

4.2

Förädlingsstöd

Antal stödmottagare Budget, tkr

6.4

Investeringsstöd för diversifiering och nya jobb

Antal stödmottagare

Budget, tkr 7.2

Småskalig infrastruktur

Antal insatser Budget, tkr

7.3

Bredband

Antal insatser Befolkning som ges möjlighet att få bredband1 Budget, tkr

7.4

Service och fritid

Antal insatser Budget, tkr

7.5

Infrastruktur för Antal insatser rekreation och turism Budget, tkr

7.6

Natur- och kulturmiljö

Antal insatser Budget, tkr

16.2

Pilotprojekt och utveckling

Antal projekt

16.5

Samarbeten inom miljö

Antal insatser

19.1

Förberedande stöd LLU

Antal insatser2

19.2

Genomförande av LLU

Antal insatser2

19.3

Samarbeten inom LLU

Antal insatser2

19.4

LAG-gruppernas drift etc.

Antal insatser2

Budget, tkr

Budget, tkr

Budget, tkr

Budget, tkr

Budget, tkr

SUMMA

Mål

2015

Beviljat stöd 2016 2014–2016

Måluppfyllelse % 2014–2016

31 400

0

-

-

-

191 528

0

26 900

26 900

14 %

11 900

0

-

-

-

152 951

0

14 250

14 250

9%

80

0

14

14

18 %

49 873

0

7 799

7 799

16 %

1 360

0

87

87

6%

546 612

0

48 178

48 178

9%

130

0

6

6

5%

48 750

0

3 514

3 514

7%

980

2

365

367

37 %

520 000

-

-

-

-

3 250 000

10 563

2 366 146

2 376 709

73 %

2 700

0

176

176

7%

571 250

0

70 401

70 401

12 %

390

0

14

14

4%

188 125

0

13 693

13 693

7%

880

0

27

27

3%

248 750

0

12 670

12 670

5%

361

0

15

15

4%

565 600

0

53 394

53 394

9%

11

0

1

0

9%

18 000

0

4 870

4 870

27 %

-

95

0

95

-

76 000

28 480

0

28 480

37 %

-

0

95

95

-

1 122 486

0

68 069

68 069

6%

-

0

9

9

-

61 514

0

8 623

8 623

14 %

-

0

18

18

-

Budget, tkr

420 000

0

44 688

44 688

11 %

Budget, tkr

7 511 439

39 043

2 743 195

2 782 238

37 %

1.  Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2.  Inga målvärden fastställda. Källa Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

61


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Utbetalningar Utbetalningar inom landsbygdsprogrammet för 2014–2020 uppgår till totalt 8 399,1 miljoner kronor, varav EU-delen är 3 412,9 miljoner kronor. Se vidare i avsnittet Ekonomisk översikt. Användningen av TA-medel under 2016 uppgår till 216,7 miljoner kronor, vilket redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav.

Jämställdhetsintegrering I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Inom ramen för det fondgemensamma arbetet fortsatte arbetet inom arbetsgruppen med uppdrag att samverka kring jämställdhet. Verket har också ställt krav på att kommunikationen om programmen ska jämställdhetssäkras. Jordbruksverket har 2015 beslutat viljeinriktning och avsiktsförklaring för att jämställdhet integreras i planering, genomförande och uppföljning av projekt inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling inom regional- och socialfonderna. Detta sker bland annat genom att jämställdhetsintegrera de nationella och regionala handlingsplanerna samt uppmuntra till att de lokala utvecklingsstrategierna inom lokalt ledd utveckling jämställdhetsintegreras. För att ytterligare stödja arbetet med jämställdhet har Jordbruksverket, inom ramen för fondsamarbetet, under 2016 upphandlat ett stöd gällande arbete med de horisontella principerna via webbportalen ESI-support. ESI-support utförs på uppdrag av svenska ESF-rådet och samarbetar med konsulter, forskare och organisationer för att stödja arbetet med att integrera de horisontella principerna. Genom upphandlingen kommer Jordbruksverket ha tillgång till ett stöd i arbetet att systematiskt integrera jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering och ekologisk hållbar utveckling i programmen.

Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden 2014–2020 Sverige är det enda av medlemsländerna inom Europeiska unionen som kommer att tillämpa lokalt ledd utveckling inom alla ESI-fonder med samma förvaltningsmyndighet för alla fyra fonder. För att detta ska vara möjligt har vi på regeringens uppdrag tagit fram ett särskilt program för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden.

62

Budgeten för programmet är totalt 282,71 miljoner kronor. 142,81 miljoner kronor från regionalfonden (ERUF) och 140,0 miljoner kronor från socialfonden (ESF). I beloppen ingår nationell medfinansiering med 50 % varav 17 % kommer från statsbudgeten medan resterande del finansieras genom andra offentliga medel, i huvudsak från kommunerna. Regionalfonden fokuserar på stadsutveckling där så relevant samt relationen land-stad medan socialfondens insatser ska vara mer individorienterade. Programmet är indelat i två prioriterade områden, en per fond: • Främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, stadsutveckling är ett prioriterat område, (ERUF). • Främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden, (ESF).

Rangordning av ansökningar med urvalskriterier För att göra ett urval av projekt och investeringar som ger en hög måluppfyllelse används urvalskriterier på nationell nivå. Dessa är samma i hela landet. Urvalskriterierna ska göra att det blir en bättre måluppfyllelse och innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget 2014–2020. EU-kommissionen godkände programmet den 13 augusti 2015 och det betraktas som startdatum för programmet även om många av de lokala strategierna kunde godkännas långt senare. Programmet har den sista december 2016 pågått i 16 mån (4+12) av totalt 64 månader dvs 25% ska uppnåtts tom 2016. Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för 2014–2016. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 25 %. Den samlade bedömningen för Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden är att målet inte uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 4 %.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Tabell 23  Programmet för lokalt ledd utveckling genom regionalfonden och socialfonden Fond

ERUF

Åtgärd

Genomförande och samarbete (9d)

Omfattnings-­ indikator / Budget Antal insatser Budget, tkr

ERUF

Förberedande stöd

Antal insatser Budget, tkr

ERUF

SUMMA

Antal insatser Budget, tkr

ESF

Genomförande och samarbete (9vi)

Antal insatser

ESF

Förberedande stöd

Antal insatser

ESF

SUMMA

Antal insatser

Budget, tkr Budget, tkr Budget, tkr ERUF + ESF SUMMA

Antal insatser Budget, tkr

Mål

Beviljat stöd

Måluppfyllelse %

2015

2016

2014–2016

2014–2016

-

0

8

8

-

134 528

0

6 154

6 154

5%

-

51

0

51

-

2 472

2 472

0

2 472

100 %

-

51

8

57

137 000

2 472

6 154

8 626

6%

-

0

1

1

-

131 918

0

751

751

1%

-

51

0

51

-

2 482

2 482

0

2 482

100 %

-

51

1

52

-

134 400

2 482

751

3 233

2%

-

102

9

111

-

271 400

4 954

6 905

11 859

4%

Källa: Jordbruksverket

Utbetalningar Utbetalningar inom programmet för lokalt ledd utveckling för 2014–2020 uppgår till totalt 5,6 miljoner kronor, varav EU-delen är 2,8 miljoner kronor. Se vidare i avsnittet Ekonomisk översikt. Användningen av TA-medel under 2016 uppgår till 1,3 miljoner kronor, vilket redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav.

Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 Programmet för den Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ska dels främja de mål om tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet som ingår i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och dels bidra till att uppnå EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi (den s.k. EU 2020-strategin). Det innebär att finansieringsinstrument nu samlas i en enda förordning och fond. Det finns sex unionsprioriteringar i EHFF: 1. Hållbart och konkurrenskraftigt fiske 2. Hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk 3. Genomförande av fiskeripolitiken (datainsamling samt kontroll och tillsyn) 4. Lokalt ledd utveckling 5. Saluföring och beredning 6. Främja genomförandet av den integrerade havspolitiken

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Programmet omfattar knappt 1 445,4 miljoner kronor där EU står för drygt 69 % av finansieringen. Resterande del finansieras av Sverige i form av statliga medel och medfinansiering från övriga offentliga aktörer. Förslaget till havs- och fiskeriprogram 2014–2020 godkändes av regeringen våren 2015 och av kommissionen i augusti samma år. Under 2015 öppnades programmet för ansökningar i samtliga åtgärder. Efterfrågan i programmet är generellt sett hög, i vissa fall mycket hög inom särskilda åtgärder. Vid årsskiftet 2016/17 hade 97 bifall om totalt 86 miljoner kronor beslutats. Detta motsvarar 6 % av den totala programbudgeten. Den stora efterfrågan i kombination med en ojämn geografisk fördelning, utgör en utmaning vad det gäller att förkorta handläggningstiderna för företagsstöden. De finansiellt största åtgärderna, datainsamling, kontroll och tillsyn – stöd till privata aktörer samt kontroll och tillsyn – stöd till myndigheter har ännu inga beslutade ansökningar vilket på sikt kan leda till problem med att uppnå milstolpar till 2018 och utbetalningsmål. Handläggningstiden för projektstöd är generellt sett längre än företagsstöden vilket är naturligt. Den stora efterfrågan inom flera av projektstöden leder till än längre handläggningstider då fler ansökningar måste handläggas inom respektive beslutsomgång innan beslut kan fattas.

63


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Sammantaget måste Jordbruksverket, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten öka takten vad det gäller beslut om stöd inom alla delar av programmet för att skapa förutsättningar för att nå mål om antal ärenden och attesterande utgifter som följer av delmål.

Rangordning av ansökningar med urvalskriterier För att göra ett urval av projekt och investeringar som ger en hög måluppfyllelse används urvalskriterier. Dessa är samma i hela landet. Urvalskriterierna innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Programmet för havs- och fiskeriprogrammet Tabellen nedan visar måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget 2014–2020. Måluppfyllelsen mäts från det att EU-kommissionen

godkände det svenska programmet den 17 augusti 2015. Det innebär att det fram t.o.m. december 2016 gått 16 månader av programperioden som pågår till december 2020. Målvärdet som bör vara uppnått 2016 blir därmed 25 %. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 25 %. Den samlade bedömningen för havs- och fiskeriprogrammet är att målet inte är uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 6 %. Utnyttjandet av pengar i havs- och fiskerifonden är lågt i förhållande till målvärdet. Detta beror främst på förseningar i införandet av stöden. Antalet ansökningar bland de olika stöden är emellertid högt och vi ser att det finns mycket goda förutsättningar till ett högt budgetutnyttjande fram till programperiodens slut. I sammanhanget bör också lyftas fram att en mer än en tredjedel av pengarna som ännu inte beslutats avser stöd till myndigheter för arbete med kontroll och datainsamling och riktar sig alltså inte i första hand till företag och organisationer.

Tabell 24  Havs- och fiskeriprogrammet Unionsprioritering /benämning

Mål Budget, tkr1

2015

Beviljat stöd 2016 2014–2016

Måluppfyllelse % 2014–2016

1

Fiske

308 225

0

50 865

50 865

17 %

2

Vattenbruk

166 000

0

19 352

19 352

12 %

3

Gemensamma fiskeripolitiken

595 012

0

36

36

0%

4

Lokalt ledd utveckling

140 000

2 000

0

7 919

6%

5

Saluföring och beredning

92 000

0

7 838

7 838

9%

6

Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken.

62 160

0

0

0

0%

1 363 397

2 000

78 091

86 010

6%

SUMMA

1.  TA-medelsbudgeten om 82 miljoner kronor redovisas ej i tabellen. Källa: Jordbruksverket

Utbetalningar

Utbetalningar inom Havs- och fiskeriprogrammet för 2014–2020 uppgår totalt till 13,8 miljoner kronor, varav EU-delen är 7,1 miljoner kronor, vilket redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt. Användningen av TA-medel under 2016 uppgår till 8,4 miljoner kronor, vilket redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav.

64

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Regionalt tillväxtarbete Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en strategi för sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014–2020. Syftet är att skapa förutsättningar för bättre samverkan mellan myndigheter och aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Som sektorsmyndighet för jordbruks- och landsbygdsfrågor är Jordbruksverkets utgångspunkt för regionalt tillväxtarbete att landsbygdens resurser och potential ska tas tillvara. Det handlar både om mat, energi, attraktiva livsmiljöer, mänskliga resurser samt möjligheterna till jobb. Flera av Jordbruksverkets kärnuppgifter har koppling till arbetet för regional tillväxt. Exempel på detta är landsbygdsprogrammet, som totalt omfattar 36 miljarder under programperioden, och som i huvudsak genomförs på regional nivå. De regionala handlingsplanerna som anger de regionala prioriteringarna inom programmet omfattar cirka 9 miljarder kronor under programperioden. Ledamöter från regionerna ingår i övervakningskommittéerna för samtliga tre program som Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för. Detta ger regionerna visst inflytande på programmens genomförande.

Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige I norra Sverige, som i stödsammanhang indelats i stödområde 1–5 (till och med 2015 stödområde 1–3), är förutsättningarna för att bedriva konkurrenskraftigt jordbruk sämre jämfört med förutsättningarna i södra Sverige. Orsakerna till det är framför allt kärvare klimat och längre avstånd. På grund av de längre avstånden blir transporter dyrare och samverkan mellan lantbrukare svårare. Sverige har ett nationellt stöd som riktar sig till lantbrukare i norra Sverige i stödområde 1–3. Det nationella stödet lämnas för att kompensera för sämre produktionsförutsättningar, till exempel kortare odlingssäsong, och för att främja fortsatt traditionell jordbruksproduktion i mindre gynnade områden för att på så sätt bidra till att en levande landsbygd bevaras. Målet är att jordbruksproduktionen bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU, men inte bli större. Sverige valde enligt kommissionsbeslut nr 96/228 EG år 1994 som referensperiod för komjölksproduktion och bär- och grönsaksproduktion både för kvantitet och för stödnivå. För smågris-, get-, potatis-, svin- och äggproduktion valdes 1993. Den totala referensnivån är 318,67 miljoner kronor. Stödet till mjölkproduktion utgör den största delen av stödet.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

I maj 2016 lämnade Jordbruksverket rapporten ”Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2011–2015”. Rapporten ligger till grund för Sveriges rapportering till EU-kommissionen om hur mycket stöd som har betalats ut inom ramen för det nationella stödet och vad effekterna för stödet har varit. I rapporten kan vi se att under 2015 fick 795 mjölkföretag nationellt stöd för mjölkproduktion, vilket är en minskning med 31 företag jämfört med 2014. Den totala mängden producerad mjölk minskade till 388 240 ton 2015 vilket är 3 878 ton mindre än 2014. Även antalet mjölkkor minskade under 2015 med 1 025. till 46 467 stycken. Däremot ökade antalet mjölkkor per företag i stödområdena något, vilket pekar på att utvecklingen fortsätter mot färre men större besättningar. Analysen i rapporten visar på att små företag i inlandet lägger ned produktion samtidigt som lantbrukare vid kusten med bättre förutsättningar ökar både sina besättningar och sin produktion. Det nationella stödet riktar sig, förutom till mjölkproducenter, även till get-, slaktsvins-, smågrisoch äggproducenter, samt till företag med odling av bär, grönsaker och potatis. Antalet företag för dessa övriga produktionsinriktningar uppgick 2015 till 454, vilket är 8 färre än 2014.

Tabell 25  Utbetalat nationellt stöd i jämförelse med referensnivån (tkr)1 Produk­ tionsform

Ref. Nivå

2014 2015 2016 Utbetalat Utbetalat Utbetalat

Mjölk Transport mjölk Getter

271 952

271 330

278 515

14 813

14 746

13 271

1 355

1 315

1 282

288 120

287 391

293 068

Slaktsvin

8 987

8 517

9 814

Smågrisar

2 086

2 148

1 944

Delsumma

295 670

Ägg

1 743

1 818

2 045

12 816

12 483

13 803

Delsumma

20 970

Bär/gröns

2 030

967

933

873

-

3 477

3 266

3 831

318 670

305 380

304 073

311 575

Potatis Summa

1. Referensnivån är den nivå produktionen uppgick till under 1993–1994. Källa: Jordbruksverket

65


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Måluppfyllelse – jordbruk norra Sverige Målet med det nationella stödet till lantbrukare i norra Sverige är som tidigare angivits att jordbruksproduktionen i området bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU. Jordbruksverket bedömer att målet är uppfyllt då utbetalningarna för 2016 uppgår till 97,8 % av referensnivån.

Utsäde – sundhet, kvalitet och sorter Fullgott utsäde Jordbruksverket ska verka för en konkurrenskraftig och hållbar växtodling genom att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige. Det gör vi genom att utföra kostnadseffektiv och väl fungerande certifiering och analys av lantbruksutsäde inklusive potatis. Jordbruksverket ansvarar också för att skapa regler för produktion och saluföring av utsäde som når upp till gällande kvalitetskrav. Hur mycket utsäde som vi har certifierat visas i tabellen nedan tillsammans med den mängd som Frökontrollen Mellansverige certifierat. Tabell 26  Certifierade kvantiteter utsäde, ton 2013/20142 2014/20152 2015/20162 Fröburna växtslag Jordbruksverket FMAB

101 849

115 990

116 128

41 427

33 917

57 450

Summa

143 276

149 907

173 578

Potatis

17 908

18 358

18 793

1

1. FMAB = Frökontrollen Mellansverige AB 2. Växtodlingsperiod dvs. höst och vår. Källa: Jordbruksverket samt Frökontrollen Mellansverige AB

Vi har beräknat andelen certifierat utsäde som används av stråsäd och potatis genom att jämföra ett beräknat utsädesbehov mot den faktiska mängden certifierat utsäde. Det beräknade utsädesbehovet baseras på uppgifter om åkerarealens användning och en uppskattad utsädesmängd per hektar. Kvantiteten certifierat utsäde omfattar för spannmål förutom nationellt certifierat utsäde i beräkningen även certifierat utsäde som har förts in från annat EU-land eller importerats. För potatis kan vi bara räkna på utsäde producerat i Sverige eftersom uppgifter om införda kvantiteter inte finns tillgängliga på samma sätt som för spannmål.

66

Tabell 27  Certifierat utsäde – andel av den totala utsädesanvändningen (%) Växtslag

2013/2014

2014/2015

2015/2016

Spannmål

63

76

75

Potatis

30

32

31

Källa: Jordbruksverket

Den totala arealen spannmålsodling är fortsatt mycket stor i Sverige. Användning av certifierat utsäde i spannmålsodlingen har under perioden legat på 75 %. Medelvärdet för de senaste 10 åren för andelen certifierat utsäde ligger på 74 %. Drygt 2 % av utsädesbehovet täcks genom införsel/import. För potatis har andelen certifierat utsäde legat runt 30 % de senaste åren. För övriga växtslag (vall, baljväxter, vall- och grönytegräs, oljeväxter) kan vi inte beräkna andelen certifierat utsäde på grund av att mycket utsäde överlagras mellan åren. För dessa växtslag har dock andelen certifierat utsäde historiskt varit mycket hög och inget tyder på att andelen certifierat utsäde skulle ha minskat under senare år. Utsädeslagstiftningen medger att vissa moment inom certifieringen görs av auktoriserade provtagare respektive auktoriserade laboratorier. Jordbruks­ verkets kontroll av detta redovisas under avsnittet Effektiv kontrollverksamhet i detta kapitel. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den offentligrättsliga delen inom resultatområde Utsäde uppgick 2016 till 8,5 miljoner kronor.

Sortlista och sorter i odling Inom EU får endast utsäde och annat förökningsmaterial av lantbruksväxter och köksväxter av godkänd sort saluföras. För att vara en godkänd sort ska sorten finnas med i EU:s gemensamma sortlista för lantbruksväxter och köksväxter. Sorter som bedöms lämpliga i Sverige har i regel tagits in på den svenska sortlistan som i sin tur är en del av EU:s gemensamma sortlista. För det svenska lantbrukets konkurrenskraft är det viktigt att ha tillgång till sorter som är väl anpassade till svenska odlingsförutsättningar, oavsett om dessa har förädlats i Sverige eller utomlands. I Sverige värderas sorters odlingsegenskaper i sortförsök som utsädesföretagen finansierar. Under 2016 har Jordbruksverket finansierat kompletterande sortförsök för ekologisk odling.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Måluppfyllelse – Fullgott utsäde Ett utsädesparti som kan certifieras uppfyller en lång rad kvalitetskrav. Därför är andelen certifierat utsäde ett sätt att mäta hur stor andel av fullgott utsäde som används i Sverige och en indikator för hur väl vi lyckats med vårt utsädesmål. Jordbruksverket bedömer att målet om främja ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde är i huvudsak uppfyllt.

Effektiv kontrollverksamhet Jordbruksverket är ansvarig både för att genomföra operativa kontroller och för att samordna kontroll­ områden. Målen för kontrollverksamheten är att utföra rätt kontroller, på rätt sätt och i rätt tid.

Genomförande av kontroller Vi genomför operativ kontroll inom olika områdena. • Utsäde, handelsnormer frukt och grönt, handelsnormer fiskeri- och vattenbruksprodukter som redovisas i detta avsnitt. • Foder, animaliska biprodukter (ABP), transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE), vattenbruk, växtskydd, hönshälsa, veterinära gränskontroller redovisas i avsnittet Skydd av djur, växter och hälsa. • Kontroller av retursystemen (PET) , GMO redovisas i avsnittet Miljö- och resurseffektiva näringar. • Köttklassificering redovisas i avsnittet Konkurrensneutral uppdragsverksamhet. Skydd av djur, växter och hälsa. Vi genomför varje år drygt 10 000 kontroller, varav största delen, cirka 6 000 stycken, är växtskyddskontroller. Utöver dessa kontroller görs årligen ca 12 000 dokumentkontroller. Vi har under ett par år arbetat med att utveckla kontrollprocessen och syftet med det är bland annat att få effektivare och mer likriktade kontrollprocesser Detta arbete har bl.a. mynnat ut i att vi håller på med att digitalisera våra kontrollområden. Vi har redan nu infört ett ärendehanteringssystem i tre av våra processer och fler är på gång.

Rätt genomförda kontroller Begreppet ”rätt kontroller” innebär att vi genomför rätt kontrolluppdrag, rätt urval samt rätt nivå på kontroller. Varje år fattas beslut om en samlad tillsynsplan. Denna baseras på riskanalyser och anger inriktning och antal kontroller som vi ska genomföra kommande år inom områdena. De flesta av de kontroller vi genomför baseras på risk när det kommer till urval. För de kontroller

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

som inte går under riskurval har vi som ambition att dessa så småningom ska baseras på just risk. Riskerna för ett år baseras till stor del på utfallet i föregående års kontroller. För de områden där urval görs flera gånger under året används alltid uppdaterad och samlad information. Detta betyder att vi till exempel analyserar statistik från tidigare genomförda kontroller. Det finns gemensamma EU-regler för importkontroller som anger att alla sändningar ska kontrolleras, det vill säga såväl växtskyddskontroller som kvalitetskontroll av frukt och grönsaker. För vissa varukategorier finns dock undantag från huvudregeln och då sker kontrollerna med reducerad frekvens. En av grunderna för den samlade tillsynsplanen är att antalet kontroller inom de olika kontrolltyperna ska ligga på en så låg nivå som möjligt utan att syftet med kontrollerna äventyras. Kontrollfrekvenserna i den samlade tillsynsplanen baseras därför på riskanalys, men understiger aldrig de lagstiftade frekvenserna som finns för vissa kontrolltyper.

Kontroller genomförda på rätt sätt Kontroller på ”rätt sätt” innebär bland annat att kontrollarbetet ska ske enligt fastställda riktlinjer och kontrollprocess. I kontrollarbetet ingår bland annat riktlinjer för riskanalys och urval, checklistor, kontrollinstruktioner, kontrollrapport, beslutsvägledning, verksamhetsstatistik, avisering och rutin för kvalitetskontroll. För att säkerställa kvaliteten i den operativa kontrollen, finns ett kvalitetssäkringsprogram som syftar till att kvalitetssäkra de kontroller som omfattas av den samlade tillsynsplanen. Planen omfattar delmoment som utbildning, kalibrering, dokumentära omkontroller, efterkontroller samt övervakade kontroller. Resultatet av kvalitetssäkringen, som mäts i ett kvalitetsindex, kan exempelvis identifiera utvecklingsbehov av styrande dokument eller kompetensutvecklingsbehov. Målsättningen är att kvalitetsindexet ständigt ska förbättras.

Kontroller genomförda i rätt tid Begreppet ”rätt tid” innebär att kontrollerna sker enligt fastställda tidplaner. Under 2016 har den samlade tillsynsplanens kontroller genomförts i huvudsak i rätt tid enligt regelverk och tidplaner. Utöver att kontrollerna enligt samlad tillsynsplan ska vara genomförda under kalenderåret finns det inom vissa kontrolltyper även krav på när under året kontrollen ska ske. Det kan exempelvis röra sig om att kontrollen måste ske vid en ur vegetationssynpunkt lämplig tidpunkt.

67


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Kontroll av utsäde Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av utsäde. Under året har kontroller gjorts av auktoriserad provtagare (stickprov), auktoriserat laboratorium (stickprov) samt aktörer som hanterar/ saluför misstänkt ocertifierat lantbruksutsäde. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/ anmärkning. Avvikelserna under 2016 återfinns till största delen på auktoriserade laboratorier. Ökningen av antalet avvikelser jämfört med tidigare år beror till största delen på att Jordbruksverket sänkt acceptansen för när en kontroll ska redovisas som avvikelsefri. Därutöver redovisas också avvikelser för försäljning av ocertifierat utsäde samt en generell ökning av antalet avvikelser. Tabell 28  Utsäde, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser (%) Kostnad per kontroll, tkr1

2014 167 167 3

2015 107 107 1

2016 121 121 23

1,0

0,9

0,7

1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader Källa: Jordbruksverket.

Kontroll av handelsnormer för frukt och grönt Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrollerna av de gemensamma handelsnormerna för frukt och grönt inom EU. Frukt och grönsaker som säljs i Sverige ska följa EU:s handelsnormer för frukt och grönsaker. Handelsnormerna innehåller regler om kvalitet och märkning. Kontrollerna syftar till att se till att handelsnormerna är uppfyllda i det handelsled som kontrollerna utförs. Kontroller görs vid import, men också hos grossister och detaljister. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligaste typen av avvikelse är felaktig eller avsaknad av märkning samt rötor. Tabell 29  Kvalitetskontroll, offentlig kontroll 2014–2016 Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr1

2014 2 063 2 074 10 1,7

2015 1 844 1 853 10 2,1

2016 1 851 1 890 9 1,8

Kontroll av handelsnormer för fiskeri- och vattenbruksprodukter Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrol­ lerna av de gemensamma handelsnormerna för fiskeri- och vattenbruksprodukter inom EU. Kontrollerna genomförs av Havs- och vattenmyndig­ heten (HaV) på uppdrag av Jordbruksverket. Kontrollerna syftar till att förbättra kvaliteten på produkterna, underlätta handel och skapa rättvis konkurrens. Kontroll sker av att kraven i handels­ normerna för fiskeriprodukter är uppfyllda och att partierna är korrekt märkta. Enligt regelverket ska 5 % av den sålda fisken som omfattas av fleråriga planer kontrolleras. Utöver arter som omfattas av fleråriga planer ska minst 20 kontroller genomföras av ytterligare fem arter, dock minst två kontroller inom respektive art. Antalet kontroller har ökat med 40 % under 2016 jämfört med föregående år. Under 2015 genomförde vi färre fast mer riktade kontroller. Under 2016 genomfördes fler kontroller för att nå upp till målet enligt regelverket. Resultatet visar att Sverige har nått upp till målet om att 5 % av den sålda fisken ska ha en kontroll. Andelen avvikelser har sjunkit kraftigt mellan 2015 och 2016. Detta beror bland annat på informationssatsningar till alla aktörer, tydligare blanketter och förändrad inriktning på kontrollerna. Vanligast förekommande avvikelse är bristfällig eller felaktig märkning. Jordbruksverket har under hösten 2016 arbetat med att ta fram en ny provtagningsstrategi för kontrollerna. Syftet med den nya provtagningsstrategin är att skapa en effektivare kontroll genom att gå över till en riskbaserad metod för urval av kontroller. Kontrollerna riktas då till de arter och områden där de bäst behövs. En riskbaserad kontroll skulle även bli mer kostnadseffektiv. Avsikten är att skicka in den nya strategin till kommissionen i början av 2017 och ambitionen är att kunna börja tillämpa Tabell 30  Handelsnormer fisk, offentlig kontroll 2016 Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Samordningskostnad per kontroll, tkr1

2014 116 81

2015 105 151 58

2016 130 229 37 0,2

1. Samordningskostnaden avser lönekostnader utifrån rap­ porterad tid i tidredovisningen samt indirekta kostnader. I kostnaden ingår inte kostnader för kontrollerna, eftersom kontrollerna utförs av externa aktörer. Källa: Jordbruksverket.

1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader Källa: Jordbruksverket.

68

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Måluppfyllelse – Effektiv kontrollverksamhet Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt, i rätt tid och till rätt antal på kontroll av utsäde, kontroll av handelsnormer för frukt och grönt samt handelsnormerna för fiskeri och vattenbruksprodukter. Målet bedöms därför som fullt uppfyllt.

Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Arbete med handlingsplan gris, mjölk, nöt och lamm samt mervärden Under 2014 och 2015 togs handlingsplaner fram för att öka konkurrenskraften i svensk gris- och mjölkproduktion. I arbetet deltog alla aktörer i värdekedjan, dvs. producenter, branschorganisationer, förädlingsindustri, handel och myndigheter. Under 2015 påbörjades även arbete med en handlingsplan för nötkreatur och lamm och denna handlingsplan var färdig i början på 2016. Arbetet drivs av branschorganisationerna och innehåller en mängd olika arbetsgrupper som t.ex. stöd och regler, produktion, export och marknad. Jordbruksverket deltar i arbetet för att göra det vi kan för att stärka konkurrenskraften utifrån vårt uppdrag kring konkurrenskraft och hållbarhet. Ett av de arbeten vi utfört under 2016 som kommer från handlingsplanerna är att kartlägga hinder för svensk export av mejeriprodukter på grund av krav på godkännanden, certifikat och intyg eller långa handläggningstider. Svenska företag har anmält problem med fyra länder: Brasilien, Kina, Indonesien och USA. Problemen gäller hela EU och Kommissionen arbetar med frågan. Jordbruksverket har tagit fram en kort rapport om problematiken. Jordbruksverkets rapport behandlar dels export till länder utanför EU och dels sanitära och fytosanitära frågor. Ett annat arbete som har sitt ursprung i handlingsplanen är att Jordbruksverket under 2016 har ändrat betesbestämmelserna för mjölkkor (se även Skydd av djur, växter och hälsa). För att göra det enklare för lantbrukarna att planera och anpassa beteshållningen till de perioder när det är lämpligast för både djuren och lantbrukaren, beslöt vi att ta bort kravet på att betesperioden måste vara sammanhängande. Genom denna förändring kunde bestämmelserna om betesplan och under vilka omständigheter djur får hållas inne samt kraven på journalföring tas bort. Därigenom har vi undanröjt bestämmelser som lantbrukarna upplevt som administrativt betungande och dessutom skapat en osäkerhet i tolkningen. Genom dessa ändringar blir det således lättare för företagen/lantbrukaren att göra rätt.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Export av svenska varor till länder utanför EU Exportfrämjande aktiviteter Jordbruksverket arbetar på många olika sätt med att underlätta handel och främja export av svenska jordbruksprodukter och livsmedel. En del har under året varit ett grundläggande arbete med att skapa bättre förutsättningar för handel och export genom bland annat att delta i olika internationella sammanhang, inom EU och nationellt där frågor kopplade till export diskuteras. Vi har också deltagit bl.a. i EU-arbetet där veterinära frågor i anslutning till export diskuteras samt vid förhandlingar med tredje länder om de veterinära delarna av handelsavtalen. Jordbruksverket har vidare medverkat i EUarbetet med att ta fram och bevaka intressen inför förhandlingar om tullar, kvoter och andra handelsvillkor i handeln med våra största tredjelandsmarknader, inte minst Norge. Under 2016 förhandlades nya Unionskvoter för fisk fram. Dessa säkerställer att svensk fiskberedningsindustri får råvara av rätt kvalitet vilket är grunden för att företagen ska kunna konkurrera på exportmarknaden. Under 2016 har Jordbruksverket initierat och lett arbetet med att skapa en myndighetsgemensam exportguide för jordbruksvaror och livsmedel på verksamt.se. Vi har också utbildat samtliga officiella veterinärer samt förenklat och utvecklat webben som riktar sig mot officiella veterinärer. Jordbruksverket genomförde dessutom under 2016, tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtväxtverket en ”förenklingsresa” till livsmedelsföretag. Ett syfte med resan var att få fram förenklingsåtgärder som kan underlätta exporten. Jordbruksverket har under 2016 också deltagit och lett styrgruppen för Food From Sweden-programmet med exportstödjande aktiviteter som Business Sweden genomför på uppdrag av regeringskansliet. Dessutom arbetar Jordbruksverket i olika standardiseringsorgan med att bevaka att normerna främjar en hållbar handel, passar svenska produkter och handelsmönster och att de inte utgör tekniska handelshinder.

Öppna nya marknader I enlighet med regeringens ambition att öka den svenska närvaron på viktiga tillväxtmarknader har Jordbruksverket under 2016 fortsatt arbetet med att öppna nya exportmarknader för svenska företag i länder utanför EU. Kina är en sådan marknad som dessutom fått extra svenskt fokus genom att Regeringen under 2015 tillsatte ett skogs- och lantbruksråd vid ambassaden i Peking. För att få exportera livsmedel eller djurprodukter (t.ex. avelsmaterial, foder och animala biprodukter som fårskinn eller renhorn) krävs oftast att mottagarlandet först godkänner Sverige som exportland

69


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

och sedan varje enskild anläggning. Det är en lång process där Jordbruksverket medverkar genom att svara på frågeformulär, organisera inspektionsresor och förhandla de veterinära djurhälsointygen som fylls i av den officiella veterinären vid exporttillfället. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har ett stort och väl fungerande samarbete kring livsmedelsexport, eftersom frågor om djurhälsa ofta är avgörande för om länder utanför EU vill acceptera svenska varor. Under 2015 och 2016 har Jordbruksverket arbetat med att öppna för export för 17 olika jordbruksprodukter till olika tredje länder. Dessutom har vi varit delaktiga i flera olika ärenden som rör export av livsmedel tillsammans med Livsmedelsverket. Vid slutet av 2016 pågick förhandlingar om bilaterala exportintyg för tio marknader för jordbruksprodukter. Under 2015 och 2016 avslutades 16 ärenden och därmed möjliggjordes export av jordbruksprodukter till flera tredje länder. För att ytterligare främja och öppna upp för export till Kina besökte CVO, dvs. Sveriges chefs­ veterinär, den 14–16 december Kina för att följa upp de initiativ som togs när den svenska delegationen var där 2015 för att främja just export av livsmedel, särskilt griskött och mejerivaror. Besöket resulterade bl.a. i ett utkast till havreprotokoll, fortsatt dialog om ett grisköttsprotokoll och en rad initiativ till myndighetssamverkan och kommande inspektioner för att möjliggöra export.

Utbrott av smittsamma djursjukdomar påverkar exporten Utbrotten av de smittsamma djursjukdomarna mjältbrand, newcastlesjuka och fågelinfluensa under 2016 har resulterat i ett omfattande och intensivt arbete för Jordbruksverket. Förutom att bekämpa själva sjukdomarna är en viktig uppgift att försöka hålla marknader öppna så att producenter och företag i delar av landet som inte drabbats av utbrotten kan fortsätta exportera sina varor. Genom internationell rapportering och direktkommunikation med länder utanför EU där Sveriges chefsveterinär tydligt och öppet informerar om aktuellt läge och vidtagna åtgärder minskar risken för att den svenska exporten av både livsmedel och jordbruksprodukter påverkas av onödiga handelsrestriktioner. För de länder som trots detta meddelat importstopp av svenska produkter har arbete påbörjats för att så snabbt som möjligt åter öppna marknaden.

70

Konsumentaspekterna Konsumentaspekterna ska beaktas i all verksamhet vid Jordbruksverket. I detta avsnitt redovisas det övergripande arbetet som är inriktat på att beakta och lyfta konsumentperspektivet. Dessutom redovisas här de delar av verkets konsumentinriktade arbete som inte har redovisats i annat avsnitt i denna årsredovisning.

Beakta och utvärdera konsumentaspekterna Jordbruks- och livsmedelspolitiken i vid bemärkelse kan få många effekter för medborgarna/konsumenterna. Konsumenteffekterna redovisas ofta endast utifrån effekterna på pris och kvalitet på livsmedel. Effekterna kan emellertid ses i ett betydligt bredare perspektiv, nämligen effekterna på de olika samhällsmål som lagts fast. Syftet med politiken är ytterst att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion, vilket inkluderar en rad kollektiva nyttigheter i form av bl.a. säkra livsmedel och miljövärden. Konsumentaspekterna på de centrala delarna av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och fiskepolitiken (CFP) analyseras och beaktas kontinuerligt av Jordbruksverket. Detta sker exempelvis i utredningsarbetet inför översyner av regelverk och politik och som bl.a. redovisas i yttranden till Näringsdepartementet.

Konsumentwebben Jordbruksverket har särskilda konsumentsidor på webbplatsen där vi samlar material som rör vår verksamhet och som bedöms vara speciellt viktigt för konsumenterna. Det finns möjlighet att prenumerera på de nyheter som publiceras på konsumentsidorna. Under året har antalet prenumeranter ökat med drygt 20 %. Nyheterna under året handlade bland annat om antibiotikaresistens, livsmedelskonsumtion och mervärden hos svenskt kött och kyckling.

Jordbruksverkets konsumentråd För att stärka Jordbruksverkets arbete med konsumentfrågor har vi ett externt råd där olika konsumentrelaterade frågor lyfts och diskuteras. Detta råd har hittills kallats för Jordbruksverkets konsument råd, men för att samlat stärka dialogen om en hållbar konsumtion och produktion av livsmedel kommer frågorna framöver istället att behandlas i ett nytt råd kallat Rådet för hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Under året har hittillsvarande Konsumentråd hållit ett möte. Huvudpunkter vid mötet var hållbar produktion och konsumtion av mat samt kommunikation till barn och unga.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Måluppfyllelse Jordbruksverket har med vidtagna åtgärder under 2016 tagit fram och förmedlat kunskaper, bl.a. med information på webbplatsen, som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv. Konsumentperspektivet har också beaktats och lyfts fram i det löpande arbetet vid översyner och genomförande av politik och regelverk. Målen bedöms därför vara i huvudsak uppfyllda.

Härjedalsförhandlingarna Jordbruksverket fick år 2005 (Jo2005/1602) ett regeringsuppdrag ”att utreda förutsättningar för samt verka för att förhandlingar genomförs mellan å ena sidan Handölsdalens, Idre, Mittådalens, Ruvhten Sijte och Tåssåsens samebyar och å andra sidan berörda markägare avseende rätt till vinterbete för ren”. I regeringsbeslut år 2008 (Jo2008/2170) ändrades uppdraget från att bara gälla vinterbete för ren till att gälla allt bete för ren. Uppdraget genomförs via förhandlingar ledda av en särskild medlingsgrupp under ledning av Jordbruksverket och med deltagande från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bakgrunden till uppdraget är de långdragna och djupgående konflikterna mellan rennäring och skogsnäring i Härjedalen. Dessa konflikter resulterade i en tingsrättsdom år 1996 som innebar att de aktuella byarna saknade lagfäst betesrätt på omfattande betesmarker i Härjedalen. För att fortsatt kunna beta dessa marker krävs därmed arrendekontrakt för renbete mellan samebyar och berörda markägare. Hittills har efter medling mellan parterna vinterbetesavtal träffats omfattande cirka 160 000 ha ingående i cirka 1  000 olika fastigheter samt barmarksbetesavtal för ett mycket viktigt betesområde omfattande cirka 23  000 ha ingående i cirka 100 olika fastigheter. I de förstnämnda avtalen anslöt sig ägare till fastigheter representerande cirka 80 %

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

av aktuell areal och i de sistnämnda avtalen anslöt sig fastighetsägare representerande hela cirka 95 % av aktuell areal. Ett antal större skogsbolag trädde ur den ovan berörda tingsrättsprocessen och ingick istället en förlikning med de berörda samebyarna. Förhandlingar pågår för närvarande med stöd av medlingsgruppen med målet att ändra detta avtal vad gäller regleringen för ett särskilt område inom avtalet på sammanlagt cirka 195 000 ha vinterbetesmark. Syftet med förhandlingen är att göra denna areal mer lättillgänglig för utnyttjande till renbete och därmed skapa ytterligare förbättrade förutsättningar för ett mer långsiktigt utnyttjande av vinterbetet i Härjedalen. Överenskommelse har hittills kunnat träffas med bolag som sammanlagt äger en areal på cirka 151 000 ha eller cirka 77 % av den i förhandlingen berörda arealen. Parallellt med dessa pågående förhandlingar med skogsbolagen så har under hösten 2016 inledande förhandlingar upptagits med ägare till den privata skogsareal på sammanlagt cirka 80 000 ha som ligger insprängd mellan de fastigheter som ägs av bolagen i detta område inom förlikningsavtalet. Målet med dessa båda delförhandlingar inom uppdraget är att sammanlagt cirka 275 000 ha vinterbetesmark ska kunna säkras för ett långsiktigare utnyttjande för de berörda samebyarna i Härjedalen. I kompletteringen av det ovan berörda förlikningsavtalet anges att antalet renar inte får öka utan att den tillförda arealen istället ska bidra till ett långsiktigare utnyttjande av vinterbetesmarken genom främst ett sänkt betestryck. En under året helt nytillkommen fråga inom uppdraget är den om vilken inverkan en ny utformning av rennäringens riksintressen kan få på förhandlingsförutsättningarna. En ytterligare helt nytillkommen fråga är den om vilken effekt ett eventuellt genomförande av det förnyade förslaget till renskötselkonvention med Norge kan komma att få på förhandlingsförutsättningarna.

71


DYNAMISKT OCH KONKURRENS­KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

72

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Skydd av djur, växter och hälsa I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom djurskydd, djurhälsa, smittskydd, foder och animaliska biprodukter, växters sundhet och krisberedskap. Våra verksamhetskostnader har under året uppgått till 218,9 miljoner kronor (15 % av de totala kostnaderna) för den verksamhet som redovisas i detta kapitel.


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

MÅL

MÅLUPPFYLLELSE

Gott djurskydd Säkerställa ett gott djurskydd

I huvudsak uppfyllt (3)

God djurhälsa Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd

I huvudsak uppfyllt (3)

Tillgång till veterinärer

Fullt uppfyllt (4)

Smittskydd Förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur

Fullt uppfyllt (4)

Växters sundhet Upprätthålla ett gott sundhetsläge på växtområdet

I huvudsak uppfyllt (3)

Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid

I huvudsak uppfyllt (3)

God krisberedskap God krisberedskap

Fullt uppfyllt (4)

Djurregister Kvalitet i djurregister

I huvudsak uppfyllt (3)

Säkerställa ett gott djurskydd Jordbruksverkets uppdrag på djurskyddsområdet Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurskydd i landet. Vi ska också enligt instruktionen arbeta för en hållbar utveckling och ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Detta gör vi bland annat genom lagstiftning, vägledning, dialog, information och stöd i djurskyddskontrollarbetet. I detta kapitel redogör vi övergripande för våra prestationer under året för att nå målet ett gott djurskydd samt målavvägningar som arbetet omfattat.

Arbete för en effektiv, tydlig och ändamålsenlig djurskyddslagstiftning Att ha en ändamålsenlig lagstiftning är en av flera viktiga faktorer för att skapa ett gott djurskydd. För att lagstiftningen inte ska hindra framsteg och innovation och för att skapa acceptans för lagstiftningen behöver lagstiftning kontinuerligt uppdateras, förbättras och förenklas. Nedan presenteras några av våra prestationer på området som inneburit stora insatser under året eller haft stor betydelse för djurskyddet.

Smågrisar bedövas vid kastrering Ett stort framsteg på djurskyddsområdet under 2016 är att det sedan årsskiftet ställts krav på att alla smågrisar som kastreras kirurgiskt i Sverige ska bedövas innan ingreppet görs. Kravet finns i

74

djurskyddsförordningen (1988:539) men arbetet med frågan och omställningen till bedövad kastrering har pågått i flera år på Jordbruksverket. Att smågrisar kastreras beror på den så kallade galtlukten som kött från okastrerade galtar kan avge. Vissa konsumenter upplever denna lukt som mycket obehaglig. De flesta hangrisar som föds upp till slakt kastreras när de är yngre än 7 dagar och i de flesta andra EU-­länder sker detta i dag utan bedövning.

Bestämmelser för mjölkkornas bete har förenklats Under 2016 har vi sett över och förenklat bestämmelserna kring bete för mjölkkor. Att svenska mjölkkor ska hållas på bete är ett krav i den svenska djurskyddsförordningen (1988:539) och i våra djurskyddsföreskrifter reglerar vi detaljerna kring betet. För att stärka svensk mjölkproduktion togs det 2015 fram en handlingsplan och inom ramen för denna har vi arbetat med att få till stånd mer flexibla betesbestämmelser. För att göra det enklare för lantbrukarna att planera och anpassa beteshållningen till de perioder när det är lämpligast för både djuren och lantbrukaren, beslöt vi under 2016 att ta bort kravet på att betesperioden måste vara sammanhängande. Genom denna förändring kunde bestämmelserna om betesplan och under vilka omständigheter djur får hållas inne samt kraven på journalföring tas bort. Därigenom har vi undanröjt bestämmelser som lantbrukarna upplevt som administrativt betungande och dessutom skapat en osäkerhet i tolkningen. Genom dessa ändringar blir det lättare för lantbrukaren att göra rätt.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Foto: Lena Clarin

SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Att korna hålls på bete är dock viktigt för djurskydd och djurhälsa och bidrar även till andra viktiga samhällsekonomiska värden som öppna landskap och biologisk mångfald. Vi behöll därför kravet på antal dagar som korna ska vara ute, vilket är i norra Sverige 60 dagar, i mellersta Sverige 90 dagar, och i södra Sverige 120 dagar. Vår bedömning är att ändringarna bidrar till en stärkt konkurrenskraft med ett bibehållet gott djurskydd.

Bestämmelser kring djurhållning inom lantbruket delas upp Under 2016 har vi börjat se över författningen som reglar djurhållning inom lantbruket i syfte att förenkla och uppdatera vissa bestämmelser. Vår plan är att dela upp författningen i djurslagsspecifika förförfattningar och bl.a. införa ett särskilt kapitel för avelsdjuren till slaktkyckling i fjäderfäförfattningen. Syftet med uppdelningen är framförallt att göra det enklare för våra kunder att se vad som gäller för varje specifikt djurslag. I samband med detta ser vi även över vissa bestämmelser för olika djurslag.

Hästbestämmelserna uppdateras och görs tydligare En översyn av djurskyddsbestämmelserna för häst har också påbörjats under året och kommer fortsätta under 2017. Syftet är uppdatera bestämmelserna och göra dem tydligare och införa mer funktionskrav där så är möjligt. Som stöd och bollplank i arbetet finns en arbetsgrupp där länsstyrelsen, djurskyddet, forskningen och näringen deltar.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Ansvarsrollerna förtydligas på försöksdjurs­ området och avgiften för prövning höjs Vi har under året sett över bestämmelser kring försöksdjur och då bl.a. de som styr ansvar för olika personer inom försöksdjursverksamhet och arbetssätt för de djurförsöksetiska nämndernas och djurskyddsorganen. Syftet är att förtydliga vad som gäller och arbetet kommer fortgå under 2017. Vi har även sett över bestämmelserna som styr avgifter för djurförsöksetisk prövning. Eftersom denna verksamhet ska vara självbärande och vi för näravande har ett underskott är tanken att höja avgifterna så att underskottet hämtas in på en femårsperiod och intäkterna sedan täcker kostnaderna med djurförsöksetisk prövning. Idag är nivåerna 1 500, 3 000 och 6 000 kronor. I tabellen nedan redovisas antalet ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna. Att antalet ansökningar minskar kan bero på flera anledningar, till exempel att ansökningarna har blivit mer omfattande sedan avgift infördes och att ansökningarna nu gäller godkännanden som kan vara i 5 år istället för 3 år som tidigare. Tabell 31  Ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna

2014

2015

Inkomna ärenden

2016

1 191

1 095

749

Godkända ärenden

867

800

600

Godkända ärenden med villkor

284

255

142

22

26

7

137

122

106

Avslagna ärenden Ärenden med reservationer Källa: Jordbruksverket

75


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Vägledning och utbildning är viktigt i djurskyddsfrågor Förutom lagstiftning jobbar Jordbruksverket med vägledning och utbildning för att nå målet ett gott djurskydd.

Kalibrering av djurskyddet på slakterierna

Varje år arbetar ungefär ett 50-tal veterinärer på landets trav- och galoppbanor för att kontrollera djurskydd vid tävling. Under 2016 anordnade vi en banveterinärkonferens med föreläsningar för att vidareutbilda dessa veterinärer i bl.a. juridik, arbetsskydd och mediahantering. Utbildningen sträckte sig över en och en halv dag och innehöll både föreläsningar och fallstudier med verkliga problem att lösa. Syftet var att likrikta veterinärernas arbete och göra alla väl förtrogna med den lagstiftning som finns på området.

Dialog och information i olika forum i djurskyddsfrågor Djurskyddskonferens med fokus på företagsamhet och djurskydd Vi ordnade under 2016 en djurskyddskonferens med fokus på företagsamhet och djurskydd. Temat för djurskyddskonferensen var Så skapar vi framtidens goda djurskydd tillsammans. På konferensen diskuterades hur vi gemensamt kan arbeta för att både ha ett gott djurskydd och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Branschernas arbete med handlingsplaner där många aktörer arbetar tillsammans med åtgärder är ett bra exempel på hur man kan förena företagsamhet med fokus på djurskydd och andra hållbarhetsperspektiv.

Foto: Lena Clarin

Under 2016 har vi bl.a. anordnat en kalibreringsutbildning i djurskyddsbedömning på slakterier för officiella veterinärer och djuromsorgsansvariga på slakteri, länsstyrelsens djurskyddskontrollpersonal, djurtransportörer, rikslikare, besättningsveterinärer och andra rådgivare. Syftet med utbildningen har varit att alla dessa aktörer ska få en så likvärdig bild som möjligt av hur bedömningarna i djurskydds­ frågor ska göras på slakteri. Ett annat viktigt syfte har varit att personer från de olika yrkesgrupperna ska få möjlighet att träffas och tala om hur vägledningen kring slakt tillämpas i praktiken. Utbildningen har hållit som 5 endagstillfällen och har varit ett samarbete mellan Jordbruksverket, Nationellt centrum för djurvälfärd på Sveriges lantbruksuniversitet och Livsmedelsverket. Utbildningen har filmats och kommer även läggas ut på webben.

Vidareutbildning av banveterinärer

76

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Djurskyddsrapporten Djurskydd 2015–2016 – Hur Sverige utvecklar och stärker djurskyddet Under 2016 tog vi fram en djurskyddsrapport för att berätta hur vi ser på framtidens goda djurskydd och hur vi arbetar med djurskyddsfrågor. Rapporten omfattade bl.a. artiklar om bete för nötkreatur, problemen med trubbnosar inom hundavel och byggutvecklingen av stallar. Den tog exempelvis även upp djurskyddsutbildning, och skillnader mellan svensk grisuppfödning och grisuppfödning inom övriga EU.

EU arbetet och en eventuell djurskyddsplattformen På EU-­nivå har vi också under det gångna året varit aktiva på djurskyddsområdet på flera sätt. Djurskydd har exempelvis varit huvudpunkt på agendan för ett chefsveterinärmöte där Sverige och några andra medlemsstater presenterade sitt djurskyddsarbete och sina önskemål om ett förbättrat djurskydd inom EU. Vi har även tillsammans med Näringsdepartementet haft ett aktivt samarbete med Danmark, Nederländerna, Tyskland och Belgien i syfte att inrätta en djurskyddsplattform som kan stärka djurskyddet inom EU.

CITES- Handel med hotade djur- och växtarter Handel med hotade arter av djur och växter regleras av CITES-konventionen som ratificerades av Sverige redan 1974. I år deltog Sverige tillsammans med ett rekordstort antal länder i det sjuttonde CITESpartsmötet. Gemensamt beslutades om listningar av nya arter under CITES, däribland ett stort antal timmerproducerande trädarter och produkter därav. Vi är Sveriges administrativa CITES-myndighet och berörs därför av den pågående utveckling där CITESkonventionen används i ökande omfattning för att säkerställa hållbart handel med varor som handlas i stora volymer. En fortsatt ökande nationell och internationell fokus på den illegala handeln med hotade växt- och djurarter är en trend som vi märker av, antal produkter som omfattas av CITES-regelverkets tillstånds- och intygskrav och därmed företag som berörs ökar.

Uppföljning av djurskyddet och stöd i arbetet med djurskyddskontrollen Antal djurskyddskontroller i Sverige på konstant nivå Den årliga redovisningen visar att antalet djurskyddskontroller i Sverige är något mindre än tidigare år. Under 2016 genomförde länsstyrelsen 10 918 djurskyddskontroller och en analys över antal kontroller och deras resultat kommer Jordbruksverket att göra under våren 2017. För att fortsätta utveckla och göra djurskyddskontrollerna så effektiva och

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

likriktade som möjligt, arbetar Jordbruksverket och länsstyrelsen tillsammans, bland annat i Rådet för djurskyddskontroll.

Kontroll av djurskydd och efterlevnaden av djurskyddsbestämmelserna Länsstyrelsen rapporterar varje år in uppgifter om djurskyddskontroll till Jordbruksverket som vi sammanställer. Tillsammans med Livsmedelsverket presenterar vi detta och andra kontrollområden i den årliga rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan. Denna redovisas bl.a. till EU-kommissionen. Rapporten innehåller många olika uppgifter om djurskyddskontrollen. Bland annat vill EU-kommissionen veta vilka de vanligaste djurskyddsbristerna varit hos lantbrukets djur och vad som gjorts för att åtgärda dem. Jordbruksverket lämnar även en redovisning om hur djurskyddskontrollen fungerar till Näringsdepartementet varje år. Under de senaste åren har några av de vanligaste bristerna varit: brister i vård och hantering av sjuka djur samt bristande dokumentation av läkemedelsanvändning (nötkreatur, fjäderfä, och gris), brister i renhållning eller brister gällande torra och rena liggplatser (nötkreatur, får och gris), brister gällande foder och vatten och att djuren har tillfredställande hull (nötkreatur, får och gris), brister gällande bl.a. luftkvalitet och tillgång till sittpinnar (fjäderfä). De åtgärder länsstyrelsen använder vid brister är förelägganden, omhändertaganden, djurförbud och åtalsanmälningar. Tabell 32  Antal djurskyddskontroller Årsarbetskrafter (operativ kontroll) Genomförda kontroller

2014

2015

20161

161

160

168

12 820

11 875

10 918

Övriga kontroller

1 587

1 540

1 443

Beslut enligt 26 § djurskyddslagen2

1 215

1 312

1 151

Beslut om omhändertagande

1 085

941

827

210

279

244

Beslut om djurförbud

1. Uppgifterna är preliminära. För slutliga uppgifter hänvisas till rapporteringen inom ramen för nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan 2. Enligt 26 § djurskyddslagen (1988:534) får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna ska följas. Källa: Jordbruksverket

77


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Rådet för djurskyddskontroll Jordbruksverket inrättade rådet 2012 på uppdrag av regeringen. Ledamöterna i rådet representerar samtliga led inom länsstyrelserna och Jordbruksverket, inklusive länsledning och verksledning, som är involverade i arbetet med djurskyddskontroll. Rådets uppgifter är bl.a. att samordna löpande strategiska frågor som rör djurskyddskontrollen samt att verka för att djurskyddkontrollen ska utvecklas i syfte att bli mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Vidare är strategiska diskussioner samt att identifiera områden där behov samsyn och samverkan behövs, en central del i rådets arbete. Som ett led i detta har några särskilda fokusområden valts ut där rådet har en drivande roll i arbetet. Ett område som identifierats under 2016 är ”Underlätta för djurägare att göra rätt”. Att underlätta för djurägare att göra rätt och följa reglerna anser rådet är en viktig del i ett förebyggande arbete som kompletterar kontrollen. Det är ett angeläget arbete som på sikt även kan öka regelefterlevnaden. Rådet har haft fem möten under 2016 och har stor betydelse som forum för strategiska frågor. Slutligen så bidrar rådet till ett fördjupat och närmare samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och arbetet i rådet har stor betydelse för djurskyddskontrollens utveckling.

Revisioner för att utvärdera djurskyddskontrollen i Sverige

Foto: Anna Tubbin

Jordbruksverket genomför revisioner på uppdrag av länsstyrelserna med stöd av artikel 4.6 i förordning

(EG) nr 882/2004. Syftet med revisionerna är att granska och utvärdera om kontrollmyndighetens planerade verksamhet och det praktiska genomförandet resulterar i att målen i förordning (EG) nr 882/2004 uppfylls. Revisionerna ska täcka tre punkter: kontroll av planerade åtgärder, kontroll av effektivt genomförande av planerade åtgärder och en bedömning av om de planerade åtgärderna är lämpliga för att uppnå målen i förordning (EG) nr 882/2004. Under 2016 har Jordbruksverket fokuserat på länsstyrelsens djurskyddskontroll. Tre revisioner har genomförts under hösten på Länsstyrelsen i Jämtlands län, Västra Götalands län och Stockholms län. Valet av vilka länsstyrelser som ska revideras sker utifrån en riskanalys där hänsyn har tagits till bland annat omvärldsfaktorer, tillgänglig kontrollstatistik och geografiska förutsättningar. Den sammanlagda bedömningen av djurskyddskontrollen på de tre länsstyrelserna visar att djurskyddshandläggarna har en hög kompetens och att det finns en mängd rutiner och vägledningar som strukturerar och gör kontrollen enhetlig. Det har dock framkommit att tillvägagångssättet för hur de granskade länsstyrelserna bedriver sin kontrollverksamhet skiljer sig åt och att det tenderar att saknas en fast och tydlig kontrollplan. Det har också framkommit att en hög andel djurskyddskontroller som görs till följd av anmälningar är utan anmärkning och att vidare analys och åtgärder behövs. Det finns även en viss otydlighet i de kontrollrapporter som har skickats till djurhållaren och vad dennes åtagande är i de fall kontrollen har påvisat brister.

78

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Måluppfyllelse djurskydd Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurskydd i landet. För 2016 bedömer vi att våra prestationer för att nå detta mål är i huvudsak uppfyllt. Detta baserar vi på våra prestationer på området som vi har redogjort för i detta kapitel under områdena lagstiftning, utbildning och vägledning, dialog och information samt uppföljning och stöd av djurskyddskontrollen. Vi bedömer att effekten av vårt arbete är god och att vi generellt har ett gott djurskydd i landet. Detta baserar vi bland annat på att vi i jämförelse med många andra länder har högre ställda djurskyddskrav och att de flesta lever upp till detta. Det finns också en hög djurskyddskompetens hos såväl myndigheter, bransch som intresseorganisationer.

Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Jordbruksverkets uppdrag på djurhälso- och smittskyddsområdet Enligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Detta gör vi dels genom att förebygga djursjukdomar, dels genom att bekämpa de som ändå uppstått. Vi arbetar även med djurhälsopersonal och följer användningen av läkemedel till djur. I kapitlet presenteras de områden som varit mest aktuella och som vi lagt mest resurser på under 2016.

Förebygga sjukdom och spridning av smitta hos djur Gott sjukdomsläge i landet Under 2016 har tre större epizootiutbrott drabbat Sverige i form av mjältbrand, newcastlesjuka och fågelinfluensa. I övrigt har sjukdomsläget i landet varit gott. På uppdrag av oss gör Statens veterinär­ medicinska anstalt (SVA) varje år en rapport över den sjukdomsövervakning och denna rapport visar att läget i landet är bra. Vi stöttar också förebyggande djurhälso- och smittskyddsaktiviteter med anslagsmedel vilket är en av anledningarna till det goda läget vad gäller god djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning.

Aktivt arbete för att motverka antibiotikaresistens hos djur Att minska användningen av antibiotika till djur och att motverka spridning av antibiotikaresistenta

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

bakterier är ett högprioriterat område för oss på Jordbruksverket. För att vidmakthålla Sveriges goda antibiotikaresistenssituation krävs ett fortsatt stort gemensamt arbete av djurägare, djurhälsopersonal, näringens organisationer och myndigheter. Under året har ett intensivt arbete bedrivits och frågan har lyfts i flera fora, bland annat deltog vi i en hearing hos Nordiska rådet samt på Elmia framtidsforum. Inom myndighetssamverkansgruppen mot utveckling av antibiotikaresistens har en större satsning skett inom informationsområdet ”Skydda antibiotikan” med lansering av olika informationsinsatser. För att öka användningen av smittskyddsförebyggande åtgärder på gårdsnivå och på så sätt begränsa spridning av antibiotikaresistenta bakterier har vi under flera år beviljat särskilda medel till näringens organisationer för att utveckla smittskyddsförebyggande program. Dessa program har nu startats upp och pågår på gårdsnivå.

Sverige använder minst antibiotika till djur inom EU Sveriges arbete med att kontinuerligt minska användningen av antibiotika till djur har haft god effekt och enligt en rapport från European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption så är Sverige det land inom EU som använder minst antibiotika till djur. Före 1986 fick man i Sverige använda antimikrobiella medel, dvs. antibiotika, utan veterinärmedicinska skäl och då såldes cirka 45 ton antibiotika för användning till djur. Efter 1986 har antibiotika till djur endast sålts för behandling av sjuka djur och även denna användning har minskat kontinuerligt. Vi rapporterar varje år statistik på försäljning av läkemedel för användning på djur i Sverige till regeringen. Enligt denna rapport ökade försäljningen av antibiotika något under 2015 jämfört med 2014 men ligger fortfarande under 2013 års försäljning. Vår bedömning är dock att det inte går att dra slutsatsen att minskningen har avstannat utan att ökningen kan bero på redovisningstekniska orsaker som t.ex. att uppgifterna för 2015 är mera fullständiga än tidigare år. Den totala försäljningen 2015 uppgick till 10,6 ton vilket var en ökning med cirka 1,5 % jämfört med 2014. Detta kan jämföras med 10,4 ton 2014, 11,2 ton 2013, 11,8 ton år 2012 och 17,3 ton år 2007. Rapporten visar även att användningen av antibiotika som är särskilt värdefull inom humanmedicinen minskar till djur. Sedan 1 januari 2013 får dessa medel inte användas som förstahandspreparat vid behandling av djur vilket sannolikt har bidragit till minskningen. Vi jobbar kontinuerligt tillsammans med andra myndigheter och organisationer för att minska antibiotikaanvändningen och antibiotikaresistensen och det finns bland annat en gemensam handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner.

79


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Tabell 34  Antalet utfärdade legitimationer och godkännanden

Tabell 33  Total mängd försåld antibiotika till djur (kg aktiv substans) 2013 Tetracykliner

2014

243

226

196

439

249

34

29

54

32

0

0

0

Legitimerad tandläkare

1

0

0

Legitimerad sjukgymnast

0

0

0

712

529

262

692 5 861

Aminopenicilliner

676

662

681

Hovslagare

Övriga betalaktamer

341

307

270

Aminoglykosider och polymixiner

371

389

416

Legitimerad sjuksköterska

Sulfonamider

1 776

1 757

1 684

328

328

322

Makrolider och linkosamider

557

488

491

Flourkinoloner

53

46

35

Pleuromutiliner

126

114

123

11 218

10 423

10 575

Summa

1. Uppgifter om 2016 inkommer under våren 2017. Källa: Jordbruksverket

Jordbruksverket har utbildat 300 officiella veterinärer Under våren 2015 beslutades nya föreskrifter och arbetsinstruktion för Jordbruksverkets officiella veterinärer. En viktig nyhet var då att alla Jordbruksverkets officiella veterinärer ska genomgå en utbildning som bland annat omfattar grundläggande förvaltningskunskap och generella regler för officiella veterinärer men även fördjupade kunskaper inom de områden som våra officiella veterinärer verkar inom. Under 2015 och 2016 anordnade vi utbildningar vid sju utbildningstillfällen på fyra orter och totalt utbildades 300 officiella veterinärer. Från och med 2017 kommer utbildningen att hållas en gång om året.

Utfärdade legitimationer och godkännanden av djurhälsopersonal Jordbruksverket utfärdar legitimationer och godkännanden av djurhälsopersonal, se tabell nedan. Under 2016 har vi utfärdat färre djursjukskötarlegitimationer jämfört med tidigare år och det beror på att färre ansökningar har kommit in. Under slutet av 2014 kom många ansökningar in eftersom den övergångsregel som gjorde det möjligt för djurvårdare med lång yrkeserfarenhet att ansöka om legitimation upphörde 31 december 2014. Under 2015 beslutades därför många ansökningar medan under 2016 kom ansökningarna om legitimation i huvudsak från de som examinerats vid djursjukskötarprogrammet på SLU. Intaget till programmet av studenter som hade möjlighet att ta ut en examen från djursjukskötarprogrammet under 2016 var ca 40 personer.

2016

Veterinär

796 5 537

Trimetopriner

2015

Djursjukskötare

945 6 045

Penicillin G och V

80

2014

20151

Summa Källa: Jordbruksverket

Upphandling av beredskapsverksamheten Totalt har vi på Jordbruksverket under 2016 genomfört 32 upphandlingar av beredskapsverksamheten. I dessa fall inkom inga andra anbud än Distriktsveterinärernas.

Nya biosäkerhetsprogram för nöt- och grisbesättningar på plats Jordbruksverket har tillsammans med nöt- respektive grisnäringen tagit fram två nya program för att förebygga utbrott av smittsamma sjukdomar i landets nöt- och grisbesättningar. Programmen Smittsäkrad besättning nöt och gris är frivilliga program som ersätter de tidigare frivilliga salmonella-programmen för nöt och gris. De besättningar som idag är med i ett salmonellaprogram kommer under en övergångsperiod på två år fasas in i Smittsäkrad besättning. En besättning ansluter sig till olika smittskyddsnivåer, beroende på hur väl kraven på hygien- och smittskyddsrutiner uppfylls. Nivåerna ligger sedan till grund för möjligheten till högre statlig ersättning vid ett utbrott av salmonella.

Sverige har fått officiell Scrapiestatus Efter många års arbete med att övervaka och provta självdöda och avlivade får och getter har Sverige av EU tilldelats statusen ”försumbar risk för Scrapie”. Sverige ansökte redan 2014 om att få status försumbar risk för Scrapie men EUs behandling ansökan drog ut på tiden. Detta ledde till att de svenska får och getägarna från januari 2015 hamnade i ett läge där de inte kunde uppfylla nya reglerna för utförsel av djur då vår hantering gått ut på att friförklara landet, inte enskilda besättningar. Det var i princip helt stopp för utförsel i väntan på att vår ansökan skulle godkännas.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Statusen försumbar risk för Scrapie innebär bland annat att det från och med den 8 september 2016 åter är möjligt för får- och getägare att sälja sina djur inom EU. Den försumbara risken är på nationell nivå och omfattar alla landets får och getbesättningar För att kunna bibehålla vår status kommer vi fortsatt ha strikta krav vid import och vi behöver fortsätta övervakningen av döda får och getter. Men vi kommer nu att kunna minska vår provtagning inom ramen för övervakningen. Av EU-länderna är det bara Österrike och Finland som hittills har samma officiella status som Sverige.

Fynd av chronic wasting disease i Norge påverkar Sverige Under våren upptäcktes ett fall av chronic wasting disease (CWD) hos vildren i Norge. CWD är en sjukdom som påverkar nervsystemet hos hjortdjur och detta var den första gången sjukdomen upptäcktes hos ren och i Europa. I Sverige har vi ännu inte upptäckt något fall av CWD men det kan inte uteslutas att sjukdomen finns i landet. Vi har därför tillsammans med andra berörda myndigheter under det gångna året arbetat med att lägga upp en strategi för övervakning av CWD och att ta fram en beredskapsplan för ett eventuellt svenskt fall av CWD. Myndigheterna har informerat renägare, hjortägare, jägare, slakterier och vilthanteringsanläggningar om sjukdomen. Att CWD har upptäckts i Norge har lett till att Europeiska kommissionens har beslutat om skyddsåtgärder för att förhindra spridning av CWD från Norge till EU. Detta innebär att det är förbjudet att föra in levande hjortdjur från Norge till resten av EU men det finns vissa undantag för förflyttning av renar från Norge till Sverige respektive Finland. På grund av att ett stort antal renar rör sig mellan Norge och Sverige blir det också förbjudet att föra in levande hjortdjur från norra delen av Sverige till resten av EU. I Sverige har vi infört en förstärkt passiv övervakning av självdöda och sjuka djur men vilken sorts övervakning som kommer att krävas framöver beror bland annat på ytterligare beslut från kommissionen och vad EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ) kommer fram till i sin rapport på området.

Bekämpa sjukdom och spridning av smitta hos djur Mjältbrandsutbrott på Omberg i Östergötland Under sommaren bekräftades att tre nötkreatur i en köttbesättning på Omberg i Östergötland dött i mjältbrand. Jordbruksverket spärrade av de

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

smittade betesmarkerna och vaccinerade djuren i den drabbade besättningen men smittan hann ändå sprida sig och totalt sex besättningar drabbades i området. För att minska smittspridningen vaccinerades de drabbade besättningarna och även samtliga djur i närliggande område. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samarbete med Folkhälsomyndigheten analyserat och sekvenserat DNA från nio av de djur som dött i mjältbrandsutbrottet. Resultatet visar på att det sannolikt rör sig om en och samma ursprungskälla men säger inget om var djuren har smittats. Totalt har 15 djur konstaterats dött i mjältbrand i Östergötland under sommaren och tre av dessa var älgar. Den totala kostnaden för mjältbrandsutbrottet på Omberg beräknas landa på cirka 16,6 miljoner kronor.

Två epizootiutbrott i värphönsbesättningar i Skåne Under hösten drabbades två stora värphönsbesättningar i Skåne av olika epizootisjukdomar. Det ena var newcastlesjuka som upptäcktes på en värphönsgård i Vellinge kommun och resulterade i att 18 000 höns fick avlivas. Det andra var fågelinfluensa som upptäcktes i en värphönsbesättning utanför Helsingborg och där fick 200  000 höns avlivas. Vi har infört skydds- och övervakningsområden kring de smittade anläggningarna och redan innan utbrottet av fågelinfluensa hade vi beslutat om förhöjd skyddsnivå med anledning av fågelinfluensans spridning i Europa. Den förhöjda skyddsnivån innebär bland annat att alla kommersiella värphönsoch matfågelbesättningar ska hållas inomhus. Under hösten har vi bedrivit ett intensivt arbete med att smittspåra och sanera anläggningarna och de båda utbrotten hanteras parallellt i Jordbruksverkets krisorganisation.

Förekomst och misstankar av epizootiska sjukdomar Jordbruksverkets mål är att Sverige ska hållas fritt från allvarliga smittsamma djursjukdomar som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. Dessa sjukdomar brukar kallas epizootiska sjukdomar. Om sådana sjukdomar ändå kommer in i landet är målet att upptäcka och utrota dessa så fort som möjligt. Ett stort antal misstankar om epizootiska sjukdomar uppkommer varje år. Dessa utreds av veterinär som anmäler misstanken till länsstyrelsen och Jordbruksverket och kontaktar Statens Veterinärmedicinska Anstalt i frågor om symptom och diagnostik. Antalet misstankar och faktiska fall av epizootiska sjukdomar redovisas i tabellerna nedan.

81


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Tabell 35  Antal misstankar1 av epizootiska sjukdomar

2014

2015

2016

Blåtunga – klinisk

2

2

2

NOR 98 (Atypisk Skrapie)

6

3

0

Blåtunga – tankmjölk

0

0

3

Newcastle hos fjäderfä

3

0

1

Bovin sprongiform encefalopati (BSE) hos nötkreatur

3

1

2

Aviär influensa*

Chronic Wasting disease (CWD)

-

-

NOR 98 (Atypisk Skrapie)

7

Paratuberkulos Porcine respiratory and reproductive syndrome (PRRS) hos gris Scrapie

3

7

0

Swine vesicular disease

0

0

0

Infektiös bovin rhinotrakeit

1

0

0

15

10

57

Afrikansk svinpest

1

2

2

Klassisk svinpest

5

3

5

Tuberkolos

9

2

4

Mul- och klövsjuka

1

1

1

Brucellos (nöt och får)

2

1

1

Aujezsky’s sjukdom (AD)

2

1

1

Aviär influensa/ Newcastles­juka*

8

17

15

Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk

1

1

0

Rabies hos hund, katt, räv

4

10

3

Infektiös pankreas nekros hos fisk

-

-

1

Elakartad lungsjuka CBPP

1

0

0

Mjältbrand

Lumpy skin disease (LSD) Summa

2014

2015

2016

Sjukdom

2

Mjältbrand

0

0

15

1

Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk

-

1

0

3

3

-

-

1

9

5

5

Infektiös pankreas nekros hos fisk

5

7

7

Summa

9

4

19

-

1

1

79

74

114

*Gäller misstankar på fjäderfä 1. En misstanke kan uppstå på grund av sjukdomsbild hos djur och/eller vid diagnostisk undersökning. I samtliga fall har misstankarna kunnat avskrivas. Källa: Jordbruksverket

* Gäller fjäderfä 1. Med antalet fall avses de antal besättningar i vilket aktuellt smittämne har påvisas. Det behöver inte vara liktydligt med kliniskt symtom på sjukdom. Källa: Jordbruksverket

Foto: Ingela Grahn

Sjukdom

Tabell 36  Antal fall1 av epizootiska sjukdomar

EU-lagstiftning på djurhälso-, växtskadegörare- och kontrollområdet Santépaketet färdigförhandlat, nu väntar Santéprojektet Arbetet med att på EU-nivå förhandla fram de tre förordningar som tillsammans utgör det så kallade Santépaketet är nu äntligen i hamn. Både djurhälsoförordningen och förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare är färdigförhandlade och med kontrollförordningen pågår nu de sista språkgranskningarna. Parallellt med det sista arbetet på EU-nivå har vi börjat ta fram en plan för hur dessa nya bestämmelser ska tas om hand. Arbetet med detta kommer att ske i projektform (Santé-projektet) och bland annat omfatta att ta fram bestämmelser

82

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

som kompletterar de mer övergripande bestämmelserna i de tre förordningarna. Arbetet kommer även att innebära att ett stort antal föreskrifter måste ses över, uppdateras eller upphävas. Arbetet beräknas pågå fram till 2021.

Måluppfyllelse djurhälsa och smittskydd Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Härigenom bidrar vi till att konsumenterna får säkra livsmedel. För 2016 bedömer vi att våra prestationer för att nå en god djurhälsa är i huvudsak uppfyllda och att målet för ett effektivt förebyggande arbete för lågt smittryck är fullt uppfyllt. Detta baserar vi på våra prestationer på området som vi har redogjort för i detta kapitel och som beskriver vårt förebyggande och bekämpande arbete. Vi bedömer även att effekten av vårt arbete är god och även om vi haft tre större epizootiutbrott i Sverige under 2016 så har sjukdomsläget i landet i övrigt varit gott. Vi har exempelvis den lägsta försäljningen av antibiotika i EU i relation till antal djur. Vi bedömer också att målet om att tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjuk­ domar samt att alla djur i människans vård ska kunna få hälso- och sjukvård är säkerställt i hela landet. Sammantaget bedöms målet fullt uppfyllt.

Växters sundhet Sundhetsläget i landet Vissa växtskadegörare omfattas av krav på kontroller och bekämpning enligt växtskyddslagen (1972:318), så kallade karantänskadegörare. Under 2016 har vi hittat färre fall av sådana växtskadegörare i Sverige jämfört med tidigare år, trots att vi inventerar mer än tidigare, se tabell nedan. Fallen är få på växter som producerats i Sverige och vi har inte hittat några fall av karantänskadegörare som hotar svensk skog. Den vanligaste karantänskadegöraren vid årets importkontroller av växter och växtprodukter var bomullsmjöllusen Bemisia tabaci och Laos var det exportland som vi oftast hittade karantänskadegörare från. Tabell 37  Antal påträffade fall av karantänskade­ görare Vid kontroll och inventering i Sverige I sändningar från tredje länder Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

2014

2015

2016

21

33

10

107

105

69

Vid årets inventering har vi, tack vare medfinansiering från EU, kunnat ta fler prover och använda fler insektsfällor som ökar möjligheten att hitta nya angrepp. Jordbruksverket har inventerat förekomsten av tallvedsnematod, asiatisk långhorning med flera karantänskadegörare som kan hota svensk skog men inte hittat några fall av sådana skadegörare. Däremot har vi under 2016 tvingats konstatera att vissa nya skogsskadegörare har etablerat sig i Sverige, nämligen svampsjukdomarna Sphaeropsis sapinea och Dothistroma septosporum. Vi har dock bedömt att dessa inte uppfyller kriterierna för åtgärder enligt växtskyddslagen. Sverige är skyddad zon för vissa växtskadegörare som förekommer i andra EU-länder. Jordbruksverket inventerar varje år förekomsten av dessa växtskadegörare. Under 2016 hittade vi inga fall av kastanjekräfta eller koloradoskalbagge. Däremot hittade vi ett fall av bronsfläcksjuka och tre fall av Bemisia tabaci. Bemisia-fallen kunde vi spåra till inköpta plantor från andra EU-länder. Vid årets inventering i potatisodling har vi konstaterat potatiscystnematoder i ett fält. Vi hittade inga fall av potatiskräfta, ljus ringröta eller mörk ringröta. Vid inventering och kontroll av övriga karantänskadegörare har vi konstaterat svampsjukdomen Phytophthora ramorum hos två plantskolor. Båda fallen var på rhododendronplantor med ursprung i andra EU-länder. Dessutom har vi konstaterat ett fall av potato spindle tuber viroid i en tomatodling och ett fall av insekten Scirtothrips på plantor i handeln med ursprung i ett annat EU-land. Vi har också konstaterat förekomst av insekterna Chaetospiphon fragaefolii och Drosophila suzuki. Dessa är nya för Sverige men vi har bedömt att de inte uppfyller kriterierna för åtgärder enligt växtskyddslagen.

Förebygga spridningen av karantänskadegörare Nationellt arbete Till följd av nya EU-bestämmelser så har Jordbruksverket under 2016 arbetat med att genomföra en utvidgad skyldighet att anmäla förekomst av karantänskadegörare. Syftet är att öka chansen till tidig upptäckt av nya angrepp vilket förbättrar chansen att ett nytt angrepp kan utrotas. Jordbruksverket har under året inlett samarbetet med den nya funktionen för riskvärdering av växtskadegörare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

EU-arbete Jordbruksverket representerar Sverige i ständiga kommittén för växter, djur, foder och livsmedel, sektionen för växtskydd. Jordbruksverket har under

83


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

2016 deltagit i arbetet med att revidera EU-beslutet om åtgärder för att bekämpa angrepp av tallvedsnematoden. Jordbruksverket har också arbetat för att EU ska ha rimliga importvillkor för citrusfrukt. Angreppen av bakteriesjukdomen Xylella fastidiosa har fortsatt i Italien och Frankrike och bakterien har under 2016 också hittas på begränsade platser i Tyskland och Spanien. Jordbruksverket har under 2016 tagit fram en första version av en beredskapsplan för sjukdomen. Vi har deltagit i en arbetsgrupp som analyserar nya risker i samband med handel från länder utanför EU. Jordbruksverket har också arbetat med de nya EU-förordningarna om skyddsåtgärder mot växt­ skade­görare respektive om offentlig kontroll. Läs mer i avsnittet Santépaketet färdigförhandlat, nu väntar Santé-projektet i djurhälsoavsnittet.

Övrigt internationellt arbete Den internationella grunden för växtskyddsområdet finns i den internationella växtskyddskonventionen, IPPC. IPPC har en regional organisation för Europa och Medelhavsområdet, EPPO. Jordbruksverkets växtskyddschef har representerat Sverige vid IPPC:s högsta beslutande organ och EPPO:s årliga rådsmöte. För närvarande sitter också växtskyddschefen i EPPO:s verkställande utskott. Jordbruksverket har också haft med en nationell expert vid EU:s revisionsbesök i Laos där deras system för exportkontroll var föremål för revision. Sverige har hittat många fall av karantänskadegörare vid importkontrollen av sändningar från Laos.

Måluppfyllelse växters sundhet Eftersom Jordbruksverket endast hittat ett fåtal karantänskadegörare vid kontroll och inventering i svensk växtproduktion och andra växtmiljöer i Sverige bedömer vi att målet att upprätthålla ett gott sundhetsläge i landet i huvudsak är uppfyllt. Det finns dock begränsningar för att kunna göra en systematisk kartläggning vilket innebär att det finns en risk för att allvarliga växtskadegörare sprids utan upptäckt inom landet eller inom EU i övrigt.

Effektiv kontrollverksamhet Kontroll av foder, animaliska biprodukter samt transmissibla spongiforma encefalopatier Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av foderanläggningar som inte är primärproducenter, t.ex. foderfabriker och transportörer

84

av foder. Syftet med den offentliga kontrollen av foderanläggningar är att garantera konsumenternas trygghet genom bra livsmedel och säkert foder. Vi ansvarar även för den offentliga kontrollen av anläggningar som hanterar animaliska biprodukter (ABP). Syftet med kontrollen är att animaliska biprodukter ska hanteras på ett smittskyddsmässigt säkert sätt för att förhindra spridning av sjukdomar till människor och djur. Kontrollerna omfattar foderföretag och foderleverantörer. Kontroller av butiker, lager och silos ingår i foderkontrollen men kontrolleras endast var femte resp. sjätte år, på grund av lägre risk för smittspridning. Avvikelser finns framförallt inom områdena HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points), kvalitetskontroll och spårbarhet vid foderkontroller. När det gäller ABP-kontroller så finns avvikelser framförallt inom områdena egenkontroll, spårbarhet, lokal samt rengöringsrutiner. Kontroller av att Transmissibla Spongiforma Encefalopatier (TSE) -provtagningarna hanteras på korrekt sätt görs idag av distriktsveterinärer på uppdrag av kontrollenheten. Kontrollerna görs på tre anläggningar i Sverige där varje anläggning i genomsnitt har en kontroll per månad. Under 2016 har 32 TSE-kontroller utförts. Tabell 38  Foder, offentlig kontroll 2014–2016 2014

2015

2016

Planerade kontroller

204

390

215

Utförda kontroller

186

459

208

58

46

69

14,7

6,3

13,6

Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr

1

1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket.

Tabell 39  ABP, offentlig kontroll 2014–2016 2014

2015

2016

Planerade kontroller

87

82

92

Utförda kontroller

85

86

72

Avvikelser, %

40

44

68

Kostnad per kontroll, tkr1

9,3

10,6

9,3

1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Foto: Charlotta Johansson

SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Hönshälsokontroller Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av fjäderfäanläggningar som handlar inom EU med kläckägg samt avelsfjäderfä. Antalet tillsynsobjekt är ca 85 godkända anläggningar till vilken officiell veterinär är kopplad. Denne ska utföra vissa provtagningar samt kontrollera att anläggningen uppfyller kraven inom det obligatoriska kontrollprogrammet. Enligt föreskrifterna ska genomförda kontroller rapporteras in senast 1 mars för föregående år, därför redovisas inte 2016 ännu. Under 2015 genomfördes 202 kontroller som rapporterades in i särskild årsrapport under mars 2016.

Kontroll av vattenbruk Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrollerna samt hälsoövervakning av vattenbruk. Kontrollerna genomförs av distriktsveterinärerna på uppdrag av Jordbruksverket. Vid ett kontrollbesök kontrollerar veterinären bland annat att journalföringen sköts, att det är ordning och reda på anläggningen, att djuren mår bra och att rätt tillstånd för anläggningen finns.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Kontrollen är riskbaserad, vilket betyder att kontrollens omfattning och frekvens beror på riskklass (1-3). De anläggningar som ligger i högsta riskklassen får fler besök av veterinär och där tas även prover för EU-listade sjukdomar i större utsträckning än på de anläggningar som ligger i en lägre riskklass. Avgiften för kontrollen blir därmed högre för anläggningar som ligger i en högre riskklass. Tabell 40  Vattenbruk, offentlig kontroll 2016 2014

2015

2016

Planerade kontroller

156

180

157

Utförda kontroller

118

178

144

Samordningskostnad per kontroll, tkr1

1,7

1. Samordningskostnaden avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen samt indirekta kostnader. I kostnaden ingår inte kostnader för kontrollerna, eftersom kontrollerna utförs av externa aktörer. Uppgifter saknas för 2014 och 2015. Källa: Jordbruksverket.

85


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Gränskontroll av levande djur och djurprodukter

Växtskyddskontroller Jordbruksverket är Sveriges växtskyddsmyndighet. Vi ansvarar för offentlig kontroll av växtskadegörare, så kallade växtskyddskontroller. Syftet med kontrollerna är att se till att växtskyddslagen följs. Den handlar om att hindra införsel och spridning av vissa växtskadegörare som kan orsaka stora ekonomiska förluster i växtodlingen eller skada miljön. Jordbruksverket ansvarar också för att utfärda sundhetscertifikat för växter och växtprodukter som ska exporteras. Under 2016 har vi gjort ca 5 600 fysiska kontroller, inkl. tillhörande dokumentkontroll, i produktion och handel med växter och växtprodukter. Detta inkluderar kontroller av sågverk som värmebehandlar virke, träemballagetillverkare, import av sändningar från Kina som transporteras med träemballage (vissa sten- och plåtsändningar), övrig import med träemballage, import av växter och växtprodukter, export av växter och växtprodukter, trädgårdsföretag, potatismärkning och tillstånd för undantag från importrestriktionerna. Dessutom har vi gjort dokumentkontroller i form av ca 12 700 kontroller inför utfärdande av sundhetscertifikat för export och ca 1 900 kontroller av sundhetscertifikat vid import.

Foto: Lena Clarin

Jordbruksverket ansvarar för veterinära kontroller av sändningar med produkter av animaliskt ursprung som inte är livsmedel. Under 2016 kontrollerades 957 sådana sändningar. Kontrollerna utfördes av externa aktörer. Huvuddelen av de sändningar som kom under året bestod av foder till framför allt sällskapsdjur, medan ett mindre antal var andra produkter så som jakttroféer, sperma och embryon. Jordbruksverket ansvar även för gränskontroll av levande djur. Regelverket kräver att samtliga sändningar från tredje land med levande djur eller produkter av animaliskt ursprung som inte är livsmedel ska passera en veterinär kontroll vid en gränskontrollstation. Det innebär att den kontroll som utförs är händelsestyrd och antalet kontroller är på förhand svårt att veta från ett år till ett annat. I den veterinära kontrollen genomförs en identitets- och dokumentationskontroll samt en fysisk kontroll med provtagning. Provtagningen sker både riktat och genom stickprov på såväl produkter av animaliskt ursprung som levande djur. Kontrollen som görs är till för att säkerställa att produkter och djur håller en hög kvalitet och inte för in någon smitta i landet. Under 2016 har det skett 7 avvisningar vid gränsen på grund av bristande dokumentation (felaktigt ifyllt hälsointyg etc.). Det har påträffats enterobacteriaceae i två sändningar under året och

salmonella i en tredje. Samtliga av dessa tre sändningar stoppades och destruerades innan de hann levereras till butiker.

86

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Tabell 41  Fysiska växtskyddskontroller 2014

2015

2016

Planerade kontroller

5 833

5 455

5 537

Utförda kontroller

5 841

5 475

5 630

4

3

2

2,8

2,7

2,2

Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr

1

1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket.

Vid vår kontroll av handeln med växter inom EU hittar vi brister i företagens hantering av växtpass. Vi hittar också brister i dokumentation och märkning hos företag som märker trä och träemballage med sundhetsintyg. De fall av karantänskadegörare som vi hittar vid kontroll och inventering redovisas i avsnittet Växters sundhet.

Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som i huvudsak uppfyllt. Bristande måluppfyllelse för foder och ABP beror till stor del på att det inte fanns full bemanning hela året då två kontrollanter avslutade sin anställning hos Jordbruksverket runt årsskiftet och det anställdes två nya kontrollanter under året. Inom kontrollområdet foder är målen för kontroller av butik, lager, transport och blandartjänst uppfyllda, medan det är lägre måluppfyllnad för kontroller av foderleverantörer. Bristande måluppfyllelse för kontrollerna av TSE-provtagningar och vattenbruk beror på att kontrollerna inte har genomförts fullständigt enligt plan.

God krisberedskap Förebyggande arbete för att minimera risker Jordbruksverket eftersträvar att kunna hantera alla allvarliga kriser inom vårt ansvarsområde. Stora delar av den verksamhet som Jordbruksverket är ansvarig för är av förberedande karaktär och på t.ex. områdena djurhälsa, växtodling och foder går en stor del av arbetet ut på att minimera risken för att kriser uppstår. Inom det förberedande arbetet finns ett långsiktigt och ständigt pågående förbättringsarbete. Hit räknas bland annat myndighetens strategiska arbete, genomförandet av riskanalyser, riskbedömningar, tekniska utredningar och andra riskreducerande åtgärder.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Under de senaste åren har flera stora förbättringar genomförts såsom utbildningar, övningar och utvecklingsarbete. Jordbruksverket har både en fast nationell ledningscentral och möjlighet att bemanna och leda en eller flera operativa ledningscentraler ute i landet. Sedan 2010 finns en fast krisorganisation bestående av en krisledning och underordnade stabsgrupper. En del av krisorganisationen är Tjänsteman i beredskap (TiB) och via den funktionen kan Jordbruksverket nås dygnet runt, under årets alla dagar. Under 2016 mottogs 429 larmsamtal från framförallt Tullverket, men också från privatpraktiserande veterinärer och gränskontrollstationerna. Huvuddelen av larmen har berört införsel av hundar och katter.

Utvecklingsarbete Under 2016 har Jordbruksverket drivit ett antal krisberedskapsprojekt tillsammans med andra berörda myndigheter och branschorganisationer. Jordbruksverket har genomfört ett projekt Saneringsåtgärder i lantbruket, som haft som mål att ta fram en gemensam vägledning för Länsstyrelserna och andra berörda aktörer. Vägledningen beskriver hur sanering kan kommuniceras med lantbrukare och hur genomförandet av myndigheternas råd och rekommendationer om sanering kan följas upp efter ett nedfall av radioaktiva ämnen. Ett annat exempel på ett projekt som avslutats under året är Myndighetsgemensam utvärdering av samordnad hantering av utbrott av smittsamma djursjukdomar. Projektet har haft som mål att ta fram en metodhandbok som stärker förmågan till utvärdering och lärande från samordnade insatser och som involverar flera myndigheter på såväl nationell som regional nivå. Jordbruksverket har avtal med Svenska Blå Stjärnan gällande fältassistenter och med Svenska Lottakåren när det gäller stabsassistenter. Utöver det har vi individuella avtal med ett tjugotal enskilda stabsassistenter och kriskommunikatörer som kan stödja vissa funktioner vid en händelse. Under året har Jordbruksverket genomfört ett par larmövningar, där syftet har varit att testa larmkedjan för Jordbruksverkets förstärkningsresurser.

Samverkan mellan myndigheter nationellt och internationellt Jordbruksverket deltar aktivt tillsammans med flera andra myndigheter inom det svenska krisberedskapssystemet. Detta sker bland annat genom att delta i Samverkansområdet farliga ämnen (SOFÄ). Jordbruksverket arbetar också aktivt i olika nätverk för att stärka och bibehålla förmågan till samverkan inom flera områden. Exempel på några myndigheter som vi aktivt arbetar med för att stärka förmågan till samverkan och

87


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

gemensamt resursutnyttjande är Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Försvarsmakten. Jordbruks­ verket har också under året deltagit i två seminarie­ övningar som anordnades av länsstyrelserna i Dalarna respektive Västmanland, där syftet varit att delge vår roll, vårt ansvar och våra uppgifter vid nedfall av radioaktiva ämnen och få kunskap om hur en storskalig utrymning planeras och genomförs, samt att identifiera de områden som berör Jordbruksverkets sektorsansvar vid en sådan händelse. Jordbruksverket har under 2016 även deltagit i internationell samverkan. Ett exempel är medverkan i den Nordisk-Baltiska veterinära beredskapsgruppen där möten, seminarier och konferenser ger en bra grund för omvärldsbevakning, samverkan och samarbete över gränserna.

också under året bedrivit en nationell övervakning mot blåtunga och när det gäller sjukdomen CWD (Chronic Wasting Disease) sker en utökad fallviltövervakning, vilket innebär att framför allt jägare uppmanas att meddela Jordbruksverket när dött vilt hittas. Vår bedömning är att myndigheten enligt förordningen lever upp till ställda krav och att målet därför är uppfyllt. När det gäller läget i landet bedömer Jordbruks­ verket att riskerna och hoten är förhållandevis konstanta. Utbrott av afrikansk svinpest i östra Europa, nya fall av högpatogen fågelinfluensa i Europa under hösten och påvisandet av den allvarliga växtskadegöraren asiatisk långhorning i södra Finland påminner om att beredskapen är ett viktigt område för Jordbruksverket.

Totalförsvarsplanering

Kvalitet i djurregister

I december 2015 beslutade regeringen om att Sverige ska återuppta totalförsvarsplaneringen. Jordbruksverket har därför under året till regeringen redovisat Jordbruksverkets planeringsarbete inom totalförsvarsplaneringen, där fyra verksamheter prioriteras för att uppnå målet för det civila försvaret: försörjningsförmåga, smittskydd (säker mat och övrigt smittskydd), växtskydd och förmågan till krisledning. Arbetet har genomförts i samverkan med flera andra myndigheter inom livsmedelssektorn, hälsosektorn och totalförsvaret. De åtgärder som Jordbruksverket har identifierat som mest prioriterade är kompetenshöjande åtgärder för egen personal, identifiering av utvecklingsområden samt åtgärder för informationssäkerhet och kommunikation som finns beskrivna i bilaga 1 till nämnda rapport. Den innehåller information som rör totalförsvarsplanering och är därför hemlig enligt 15 kap 2§ Lagen om offentlighet och sekretess (2009:400). Under året har Jordbruksverket genomfört ett antal sambands- och signalskyddsövningar, vars syfte är att pröva utrustningen och se om det går att upprätta säkra kommunikationer med andra aktörer inom totalförsvaret.

Jordbruksverkets register som innehåller uppgifter kring djur och de platser där de vistas är en viktig del i arbetet med att hålla nere smittor och att ha en god krisberedskap. En viktig del i arbetet för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i registren är att ständigt se över uppgifterna och hålla dem uppdaterade.

Måluppfyllelse god krisberedskap Enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ska myndigheten planera och vidta förberedelser för att kunna hantera kriser inom sektorn, snabbt kunna upptäcka och verifiera händelser samt vid behov omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Under året har Jordbruksverket hanterat ett flertal utbrott av smittsamma djursjukdomar, först ett mjältbrandsutbrott under sommaren i området kring Omberg i Östergötland och sedan i slutet av året när ett par värphönsbesättningar i Skåne drabbades av Newcastlesjuka respektive högpatogen fågelinfluensa H5N8. Jordbruksverket har

88

Kvalitetsförbättringar under 2016 Under hösten 2016 har Jordbruksverket beslutat nya regler gällande slakteriernas rapportering av föregående veckas slakt. Möjligheten att rapportera via blankett har försvunnit och slakterierna kan hädanefter enbart rapportera via en e-tjänst. Jordbruksverket har under året gjort förbättringar i e-tjänsten t.ex. kan slakterierna rätta sina fel direkt i e-tjänsten. Jordbruksverket har också under året påbörjat ett arbete med att göra våra e-tjänster mobilanpassade, s.k. responsiv design. Under året har Jordbruksverket slutfört att göra e-tjänsten för rapportering till Hundregistret mobilanpassad. Under nästa år kommer även e-tjänsterna för att anmäla sin djurhållning och att rapportera till det centrala nötkreatursregistret (CDB) bli mobilanpassade. Under året har även den intensifierade ärendehandläggningen gällande produktionsplatser, som frekvent rapporterar för sent till de olika förflyttningsregistren, fortsatt. Sammanlagt har Jordbruksverket skickat ut närmare 400 varningsbrev till djurhållare i detta ärende, varav en handfull hittills har gått till beslut. I samband med vaccineringen vid mjältbrandsutbrottet i Östergötland registrerades alla vaccinerade djur i Jordbruksverkets register. För att göra detta utvecklades formulär och rapporter i registren för att kunna registrera djuren. Jordbruksverket hade stor nytta av att det redan fanns utvecklade formulär och rapporter sedan en tidigare kris med blåtunga.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Foto: Camilla Burman

SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Dessa kommer även fortsättningsvis vara till nytta i samband med andra vaccinationsinsatser vid kommande smittutbrott.

Hundregistret Rapporteringar till Hundregistret kan göras både på blankett och via webben. I år har det ökat till att 66 % av registreringar och ägarbyten sker via nätet. Det är en ökning jämfört med förra året, då 53 % registrerade sig via webben. Jordbruksverket har inlett ett samarbete med Svenska Kennelklubben. I dagsläget delar vi uppgifter om avlidna hundar. Målsättningen är att genom ett utbyte av information öka kvaliteten ytterligare i registret samt att underlätta för hundägarna.

Central hästdatabas Arbetet med att bygga upp en central hästdatabas (som är ett krav från EU) pågick under hela första halvåret. Ett centralt hästregister finns på plats sedan 1 juli 2016. Innehållet i den ska vara en avspegling av de (enligt EU-regelverket) obligatoriska uppgifter som finns hos avelsorganisationerna. Jordbruksverket ändrar inga uppgifter i själva databasen utan skickar de uppgifter som behöver ändras till avelsorganisationerna. All överföring av information sker digitalt från avelsorganisationerna till Jordbruksverket. Arbete med att kontrollera databasens kvalitet och utarbeta rutiner för hur detta ska skötas löpande har påbörjats.

Tabell 42  Uppföljning av märkning och registrering av nötkreatur. Nötkreatur Antal nötproducenter Antal länsstyrelse­kontroller Antal kontrollerade djur Avvikelser märkning producenter Avvikelser märkning djur

2014

2015

2016

34 194

33 673

33 277

1 167

1 143

1 396

98 560

104 338

164 304

216 (19 %)

171 (15 %)

269 (19 %)

710 (1 %)

544 (1 %)

976 (1 %)

Avvikelser journalföring producenter

158 (14 %)

144 (13 %)

220 (16 %)

Avvikelser journalföring djur

3 009 (3 %)

1 700 (2 %)

3 448 (2 %)

Avvikelser rapportering producenter

452 (39 %)

341 (30 %)

631 (45 %)

Avvikelser rapportering djur

7 158 (7 %)

4 076 (4 %)

7 305 (4 %)

Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

89


SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA

Tabell 43  Uppföljning av märkning och registrering av får och getter. Får/getter Antal får- och getproducenter Antal länsstyrelsekontroller Antal kontrollerade djur Avvikelser märkning producenter Avvikelser märkning djur Avvikelser journalföring producenter Avvikelser journalföring djur

2014

2015

2016

13 249

12 795

13 134

864

830

956

37 097

35 093

33 046

128 (15 %)

83 (10 %)

120 (13 %)

819 (2 %)

567 (2 %)

639 (2 %)

84 (10 %)

89 (11 %)

105 (11 %)

2 358 (6 %)

2 240 (6 %)

2 567 (8 %)

Avvikelser rapportering producenter

103 (10 %)

75 (9 %)

87 (9 %)

Avvikelser rapportering djur

3 200 (9 %)

2 205 (6 %)

1 464 (4 %)

Källa: Jordbruksverket

Uppföljning av märkning och registrering av nötkreatur Rapporteringar i tid till det centrala nötkreatursregistret (CDB) har ökat det senaste året. Målet är 93 % och man ligger för året på cirka 95 %, vilket är en förbättring med ett antal procentenheter jämfört med de senaste åren. Beräkningarna av avvikelser i procent för producenter är gjorda genom att dividera antalet avvikelser med antal kontroller. Beräkningarna av avvikelser i procent för djur är gjorda genom att dividera antalet avvikelser med antal kontrollerade djur. Andelen nötproducenter har varit ganska konstant. Andelen kontrollerade anläggningar och djur har dock ökat något under det senaste året. Andelen avvikelser har varit ganska konstant när det gäller andelen fel på djurnivå däremot har andelen fel ökat något på producentnivå.

Uppföljning av märkning och registrering av får och getter

Måluppfyllelse kvalitet i djurregister Under året har vi bland annat fortsatt med den intensifierade ärendehandläggningen gällande produktionsplatser som inte sköter sin rapportering fullt ut. Vi har även förbättrat våra e-tjänster och digitaliserat inrapporteringen till slaktregistret. Antalet registreringar till Hundregistret via webben har ökat under året och detta bedömer vi som positivt. Vad gäller kontroller hos nöt-, får- och getproducenterna kan man se att den långsiktiga trenden är positiv på antalet avvikelser, även om andelen fel på producentnivå har ökat något det senaste året. Ett område som tidigare har haft en stor andel avvikelser är rapporteringen till förflyttningsregistret för får och getter, så det är positivt att andelen avvikelser på detta område fortsätter att sjunka. Uppdaterade register är viktigt vid eventuella utbrott av smittsamma djursjukdomar. Det är därför positivt att andelen som rapporterar i tid till förflyttningsregistren fortsätter att öka. Jordbruksverket bedömer att målet för kvaliteten i våra register i huvudsak är uppfyllt.

Rapporteringar i tid till förflyttningsregistret för får och getter har också ökat det senaste året. Målet är 85 % och man ligger för året på cirka 86 % vilket är en förbättring med 7 procentenheter jämfört med förra året. Andelen får- och getproducenter liksom kontroll­ frekvensen har varit ganska konstant de senaste åren. Andelen avvikelser på både djur- och producentnivå är också relativt konstant. Den nedåt­gående trenden gällande andelen fel på rapporteringen fortsätter, vilket är positivt.

90

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Miljö- och resurseffektiva gröna näringar I detta kapitel redovisar vi utvecklingen av olika indikatorer för de miljömål där Jordbruksverket har ett sektorsansvar samt utvecklingen av ekologisk produktion och vattenhushållning.   Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som vi redovisar i detta kapitel har under året varit 113,9 miljoner kronor (8 % av hela resursåtgången).


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

MÅL

MÅLUPPFYLLELSE

Effektivt arbete för miljö- och resurseffektiva näringar

I huvudsak uppfyllt (3)

Ett rikt odlingslandskap Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.

I huvudsak uppfyllt (3)

Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.

I huvudsak uppfyllt (3)

Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.

I huvudsak uppfyllt (3)

Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävda- I huvudsak uppfyllt (3) de naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandesta- Delvis uppfyllt (2) tus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig.

Delvis uppfyllt (2)

Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.

Växter: Fullt uppfyllt (4) Djur: I huvudsak uppfyllt (3)

Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.

I huvudsak uppfyllt (3)

Genetiskt modifierade organismer* Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.

Fullt uppfyllt (4)

Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.

Delvis uppfyllt (2)

Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.

Ej uppfyllt (1)

Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.

92

I huvudsak uppfyllt (3)

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

MÅL

MÅLUPPFYLLELSE

Begränsad klimatpåverkan

Måluppfyllelse för begränsad klimatpåverkan = **

Giftfri miljö Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning

I huvudsak uppfyllt (3)

Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.

Fullt uppfyllt (4)

Ingen övergödning Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser

Fosfor: Ej uppfyllt (1) Kväve: Delvis uppfyllt (2)

Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.

I huvudsak uppfyllt (3)

Myllrande våtmarker Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna.

I huvudsak uppfyllt (3)

Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid

Fullt uppfyllt (4)

* Samma precisering finns till målen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans. ** Preciseringarna för miljömålet Begränsad klimatpåverkan beskriver miljötillståndet på global nivå, och är därför inte tillämpliga för uppföljning av klimatpåverkan från den svenska jordbrukssektorn, se vidare i texten under Begränsad klimatpåverkan-Effekter.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

93


Foto: Fari Sah

MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar Livsmedelsproduktionen kan påverka miljön positivt, exempelvis genom att ge oss ett rikt odlingslandskap. Svensk livsmedelsproduktion kan också ge upphov till andra nyttor som hög livsmedelssäkerhet och en levande landsbygd. Den kan också påverka miljön negativt, exempelvis genom att bidra till övergödning av våra sjöar och vattendrag eller orsaka utsläpp av växthusgaser. Som ansvarig myndighet för miljömålet Ett rikt odlingslandskap, och myndighet med sektorsansvar inom andra miljömål har Jordbruksverket under året genom information, rådgivning, stöd och bestämmelser arbetat för att lantbrukare ska genomföra miljöåtgärder inom jordbruket. Vi har också arbetat med tillsynsvägledning, utvärdering och analys samt fördelat pengar till försöks- och utvecklingsverksamhet för att bidra till miljö- och resurseffektiva gröna näringar. Jordbruksverket ingår i Miljömålsrådet som regeringen inrättat. Arbetet med åtgärdslistorna redovisas i kapitlet Återrapporteringskrav.

94

Vi har valt att följa upp våra prestationer inom miljö- och resurseffektiva gröna näringar utifrån miljömålen. Effekten av våra prestationer är sällan mätbara i direkt anslutning till prestationen och effekten i miljön beror många gånger på flera samverkande faktorer. Vi har ändå valt att följa upp effekten av våra prestationer mot mål som motsvarar miljömålens preciseringar, i de fall det finns sådana kopplade till vår verksamhet. I flera fall är effekten i miljön en del av resultatet av tidigare års prestationer.

Måluppfyllelse Vi har i stort kunnat genomföra våra planerade insatser. Vi bedömer därför att målen för Jordbruksverkets arbete inom området är i huvudsak uppfyllt.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Ett rikt odlingslandskap Rådgivning och information Jordbruksverket har valt att inom Ett rikt odlingslandskap prioritera rådgivning och kompetensutveckling om åtgärder kopplade till slättbygdslandskapet. Ett rådgivningspaket om Naturbetesmarker som en resurs för olika djurslag har också tagits fram. Där finns även ett avsnitt om alternativa skötselmetoder när betesdjuren inte räcker till. I projektet Mångfald på slätten finns demonstrationsgårdar i olika delar av landet som visar åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Under 2016 fortsatte satsningen på att lyfta pollineringens betydelse genom att ta fram informationsmaterial, som visar på den ekonomiska och ekologiska nyttan med att gynna honungsbin och vilda pollinerare. Det visar också på riskerna med att köpa utländska humlesamhällen. Vi har också beskrivit hur man kan gynna övriga nyttodjur, fåglar och vilt genom blommande kantzoner inom förgröningen. I skriften Gynna mångfalden på kantzoner tar vi ett helhetsgrepp om de olika typerna av kantzoner och hur man kan använda dem för den biologiska mångfalden. Rådgivning som kopplar till miljömålets preciseringar om produktion och miljö har också skett inom rådgivningsprojektet Greppa näringen.

Miljöersättningar Inom landsbygdsprogrammet finns flera miljöersättningar som syftar till att nå ett rikt odlingslandskap. Det finns ännu inte någon definitiv statistik för anslutningen till de olika miljöersättningarna för 2016. Landsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv.

Försöks- och utvecklingsverksamhet

förslag till ståndpunkt i tre importärenden inom den EU-gemensamma godkännandeprocessen. Tre förslag till beslut som omfattar odling har dessutom varit föremål för diskussion i två EU-kommittéer där Jordbruksverket deltar. Jordbruksverket har i dessa fall levererat ståndpunkter och en omröstning i frågan förväntas under 2017. En ansökan om import av snittblomma har också riskbedömts. Vi redovisade också under året ett regeringsuppdrag som bland annat beskriver hur riskbedömning utförs av svenska myndigheter och Efsa avseende genetiskt modifierade växter och dess användning som foder och livsmedel. Genetiskt modifierade växter definieras i genteknikdirektivet 2001/18/EG och förordning (2002:1086) om utsättning av GMO i miljön. Jordbruksverkets avgöranden 2015 av tolkningen av den rättsliga hemvisten för växter modifierade med den nya tekniken CRISPR/Cas9 har blivit positivt uppmärksammade och har följts av ett liknande avgörande i Finland och kommersialisering av champinjoner modifierade med CRISPR/Cas9 i USA. Frågor som är viktiga för tolkningen av den rättsliga hemvisten för organismer modifierade med nya förädlingstekniker såsom CRISPR/Cas9 prövas nu i EU-domstolen.

Utvärdering och analys Jordbruksverket har under året genomfört flera utredningar och utvecklat metoder för att bättre kunna analysera utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap samt för att kunna ge förslag på åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Flera av utredningarna sker inom projektet CAP:s miljöeffekter där Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med länsstyrelsen regelbundet utvärderar miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Under 2016 har vi beviljat cirka 1 miljon kronor till projekt om försök och utveckling inom området Ett rikt odlingslandskap.

Jordbrukspolitik

Genetiskt modifierade växter

Förgröningen inom gårdsstödet tillför inte mycket för miljön och är tungrodd för både jordbrukare och myndigheter. Graden av ineffektivitet framgår av utvärderingen ”Förgröningen i praktiken” som bygger på jordbrukarnas stödansökningar. Av de tre obligatoriska förgröningsåtgärderna så är två, ”diversifiering av grödor” och ”permanenta gräsmarker”, i princip meningslösa för svenskt vidkommande. Den tredje åtgärden, ”ekologiska fokusarealer” (exempelvis träda och obrukade fältkanter), har en klar potential att stärka den biologiska mångfalden i fullåkersbygder. Vissa av typåtgärderna och villkoren

Jordbruksverket beslutar om tillstånd för innesluten användning (växthus, laboratorier) och avsiktlig utsättning (fältförsök) av genetiskt modifierade växter. När vi prövar tillstånden ligger tyngdpunkten på bedömning av miljörisken av den verksamhet som ansökan gäller. Vi tar också fram underlag som berör odlings- och miljöaspekter till svenska ståndpunkter om kommersiell användning av genetiskt modifierade organismer. Under 2016 har vi levererat

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor

95


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

bör dock omformas. För att uppnå god effektivitet är det också angeläget att beakta kopplingar mellan förgröningen och andra stödformer.

Pilotförsök om resultat- och värdebaserade miljöersättningar Att ersätta lantbrukare utifrån leverans av efterfrågade miljönyttor har potential att vara enklare, effektivare och mer inspirerande än att bara kompensera dem för efterlevnad av stödvillkor såsom är fallet med nuvarande miljöersättningar. För att testa om konceptet kan vara gångbart i framtida landsbygdsprogram har Jordbruksverket inom ramen för myndighetssamarbetet CAP:s miljöeffekter inlett ett pilotförsök tillsammans med LRF och WWF. Pilotförsöket är uppbyggt som ett geografiskt avgränsat stödprogram inriktat på landskapselement och brynmiljöer och ska ge generella svar på frågor om administration, kontrollerbarhet och acceptans.

Natur- och kulturvärden Hävdmodellen, en modell för att skatta tillgången till betesdjur Jordbruksverket har tidigare utvecklat en modell för att analysera om betesdjuren räcker till för att hävda dagens betesmarker. I år har vi utvecklat modellen och uppdaterat den med nya data. Resultaten visar att det nationellt finns tillräckligt med djur för att klara hävden, men det kräver att alla djur kommer ut på betesmarker och de är jämnt fördelade i landskapet. Så är dock inte fallet, i vissa län och kommuner finns ett påtagligt underskott på betesdjur, medan andra områden har ett överskott på djur.

Biologisk mångfald i anlagda våtmarker Länsstyrelsen i Jönköpings län har på uppdrag av Jordbruksverket utvärderat effekter på biologisk mångfald i våtmarker i odlingslandskapet, som anlagts med stöd från landsbygdsprogrammet. Resultatet visar på att merparten av våtmarkerna har positiva effekter på biologisk mångfald och att det förekommer arter listade i art- och habitatdirektivet i våtmarkerna. De anlagda våtmarkerna skulle heller inte varit lika stora, haft samma funktion eller utformats på ett sätt som tydligt gynnar miljön om det inte funnits stöd för att anlägga och restaurera våtmarker. För att nå miljömålen är det därför viktigt att det finns stöd att söka för den som vill anlägga våtmarker i odlingslandskapet.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av natur- och kulturmiljöer? Inom projektet CAP:s miljöeffekter har effekterna av miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer som fanns i landsbygdsprogrammet 2007–2013 utvärderats. Under programperioden blev anslutningen till ersättningen allt lägre och jordbrukare i södra

96

Sverige var anslutna i högre grad än i norra Sverige. Slutsatsen är att det behövs en ny form av ersättning som ger en högre måluppfyllelse och en bättre samhällsnytta än den tidigare miljöersättningen. CAP:s miljöeffekter utreder nu hur en sådan miljöersättning kan se ut.

Ny inventeringsomgång av ängs- och betesmarksinventeringen Under året har Jordbruksverket och länsstyrelserna påbörjat en ny omgång av ängs- och betesmarksinventeringen. Drygt 2 600 marker från den tidigare inventeringen har återbesökts och resultatet från inventeringen kommer göras tillgängligt för allmänheten i webbapplikationen TUVA. För att inventeringen ska kunna genomföras så effektivt som möjligt och för att förbättra möjligheten att jämföra inventeringsresultat från olika år har Jordbruksverket utvecklat en ny fältapplikation och en databas för ängs- och betesmarksinventeringen.

Förändringar i kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker SLU har, på uppdrag av Jordbruksverket, följt kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker sedan 2006. Under 2015 gjorde Jordbruksverket en översyn av uppdraget. Syftet var att övervakningen både skulle bli mer kostnadseffektiv och mer effektiv utifrån Jordbruksverkets prioriterade övervakningsbehov. Under 2016 genomfördes därför vissa förändringar av kvalitetsuppföljningen. Provyteinventeringen följer nu i huvudsak den metodik som används inom den regionala gräsmarksövervakningen, men inom vissa moment samlar SLU in data på samma sätt som tidigare.

Effekter – ett rikt odlingslandskap Miljömålet har tolv preciseringar (se målrutan för de fullständiga preciseringarna). Dessa går att dela in i områdena ekosystemtjänster, produktion, biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv. I genomgången nedan ges exempel på hur Jordbruksverket arbetat under 2016 för att nå Ett rikt odlingslandskap.

Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är ekosystemens bidrag till människors välbefinnande. En av de viktigaste ekosystemtjänsterna är markens förmåga att producera livsmedel både nu och på lång sikt. Trenden är att arealen jordbruksmark minskar något varje år och så var fallet även 2015. Minskad jordbruksareal beror främst på nedläggning av jordbruk men också på att jordbruksmark exploateras. På lång sikt kan detta påverka livsmedelsförsörjningen. Eftersom exploatering är oåterkallelig är det oroande att exploateringstakten av jordbruksmark har ökat efter 2006. Jordbruksverket har 2016 påbörjat en ny

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Foto: Johan Wallander

MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

undersökning av hur mycket jordbruksmark som exploaterats under perioden 2011–2015. Vi har även påbörjat ett arbete med att informera kommunerna om jordbruksmarkens värden så att välgrundade avvägningar mellan exploatering och framtida livsmedelsförsörjning kan göras. Biologiska ekosystemtjänster är ofta förknippade med en rik biologisk mångfald. En fortsatt utarmning av odlingslandskapets biologiska mångfald kan medföra att viktiga ekosystemtjänster, som pollinering av grödor och biologisk bekämpning av skadegörare hotas. Inom rådgivningsprojektet Mångfald på slätten har Jordbruksverket därför under 2016 tillsammans med produktionsrådgivare och lantbrukare arbetat för att bevara biologisk mångfald och medföljande ekosystemtjänster i den mer intensivt odlade slättbygden. För att ytterligare stärka arbetet med ekosystemtjänster har Landsbygdsnätverket, där Jordbruksverket ingår, producerat en informationsfilm om ekosystemtjänster och hur jordbruket bidrar till dessa. När den biologiska mångfalden och jordbruket minskar blir också landskapet mindre variationsrikt. Detta påverkar odlingslandskapets upplevelsebaserade ekosystemtjänster negativt. Miljöersättningar och rådgivning inom landsbygdsprogrammet bidrar dock till att motverka en sådan utveckling.

Produktion • Åkermarkens egenskaper och processer • Jordbruksmarkens halt av föroreningar

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Markens bördighet och produktionsförmåga är avgörande för att kunna bedriva en lönsam odling. Detta påverkas bland annat av mullhalt, pH och dränering. Jordbruksverket har under 2016, tillsammans med LRF, länsstyrelserna och företag i lantbruksbranschen, arbetat med rådgivning och kompetensutveckling inom Greppa näringen bland annat för att bibehålla en god kvalitet på den svenska jordbruksmarken.

Biologisk mångfald • Variationsrikt odlingslandskap • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation • Hotade arter och naturmiljöer EU:s jordbrukspolitik, med minskad produktionskoppling av stöden och mer riktade miljösatsningar, gynnar odlingslandskapets biologiska mångfald. Samtidigt ger nedläggning av jordbruk i skogsoch mellanbygd och intensivt jordbruk i slättbygd negativa effekter. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar bidrar till ett varierat odlingslandskap där de biologiska värdena och kulturmiljöerna bevaras. Betydande arealer ängs- och betesmarker sköts med miljöersättningar. Trots detta har en stor del av gräsmarkernas naturtyper inte gynnsam bevarandestatus och många arter är fortsatt hotade och har inte uppnått god bevarandestatus. Den främsta orsaken till detta är för små och alltför fragmenterade arealer, försämrad hävd och fortsatt kvävenedfall

97


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

2 1,5 1

2015

2010

2005

2000

1995

1990

1985

1980

0

1975

0,5

År Fågelindex fria punktrutter Fågelindex standardrutter Figur 13  Fåglar i odlingslandskapet. Populationsutvecklingen för jordbruksfåglar 1975–2015. Den linje som är orange visar den skattade populationsförändringen som bygger på punktrutter. För jämförelsens skull är motsvarande utveckling baserad på standardrutter inritade (grå linje, start 1998). I båda fallen är utvecklingen negativ. För ytterligare förklaring se Svensk Fågeltaxerings webbplats (http://www.fageltaxering.lu.se/). Källa: Green, M., Lindström, Å. och Haas, F. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrappport för 2015. Lunds universitet.

1,20 1,00

Växt- och husdjursgenetiska resurser

0,80 0,60 0,40 0,20 2015

2014

2010

2005

2000

1995

1990

1985

1980

1975

0

Företag med nötkreatur Nötkreatur Figur 12  Utvecklingen av antal nötkreatur och antal företag med nötkreatur 1975–2015. Källa: Jordbruksverket.

98

För att bättre kunna identifiera områden med underskott på betesdjur och därmed kunna genomföra åtgärder har Jordbruksverket under 2016 uppdaterat den s.k. hävdmodellen. Modellen visar att det i framför allt östra Sverige råder brist på betesdjur. Fåglar är en viktig indikator för biologisk mångfald i odlingslandskapet. I figuren nedan visas populationsutveckling för 14 vanliga fågelarter i odlingslandskapet. För att identifiera viktiga faktorer som påverkar fåglarnas förekomst i odlingslandskapet har Jordbruksverket under 2016 gett Lunds universitet i uppdrag att genomföra en bristanalys för vad som krävs i form av arealer och kvaliteter för att jordbruksfåglarna ska öka i antal. Populationsindex

på markerna. För att förbättra kunskapen om Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna under 2016 påbörjat en ny omgång av ängs- och betesmarksinventeringen. Inventeringen är planerad att fortsätta till 2020. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för arter och naturtyper i odlingslandskapet påbörjade Jordbruksverket 2016 en analys av möjligheten att införa resultatbaserade miljöersättningar i landsbygdsprogrammet. Resultatbaserade ersättningar kan utformas på ett sätt som ger större miljönytta än nuvarande ersättningar och kan också göras mer attraktiva för lantbrukarna att söka, vilket kan öka anslutningen till programmet. I år har vi även påbörjat ett arbete tillsammans med andra myndigheter med att ta fram en strategi för det fortsatta arbetet med att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. Biologisk mångfald missgynnas av att landskapet är uppdelat efter sektorsgränser eftersom det motverkar en helhetssyn på skötseln av landskapet. Under året har Jordbruksverket tillsammans med Skogsstyrelsen och flera andra myndigheter arbetat med att skapa förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald i skogsbryn där syftet bland annat är att förbättra denna helhetssyn. Nötkreatur är viktiga markvårdare vars bete är nödvändigt för att behålla ett öppet och variationsrikt landskap med rika natur- och kulturvärden. Antalet företag med nötkreatur har minskat kraftigt under flera decennier. Även antalet nötkreatur har minskat men inte i samma takt (se figur nedan). Framför allt koncentrationen av djuren till färre besättningar har sannolikt lett till att hävden i vissa områden numera är otillräcklig för att hindra igenväxning.

Inom ramen för den nya strategin 2016–2020 har Programmet för odlad mångfald (POM) fortsatt sin verksamhet. I juni invigdes i Alnarp den nationella genbanken för vegetativt förökade växter. Återintroduktionen på marknaden av s.k. kulturarvssorter har gått bra, både av frö och vegetativt förökningsmaterial. Programmet har bedrivit ett nära samarbete inom Norden (bland annat kring in situ-bevarande) och europeiska samarbetsprogram, samt svarat för den nationella implementeringen och rapporteringen kring uppföljningen av FAO:s globala handlingsplan för växtgenetiska resurser. Inom de husdjursgenetiska resurserna är djurhållares åldersstruktur ett problem. Nyrekrytering av djurägare är för vissa djurslag svårt liksom att rekrytera förtroendevalda till husdjursföreningarnas styrelser.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Handlingsplanen Bevara, nyttja och utveckla – handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser 2010–2020 har genomgått en halvtidsrevision och en reviderad plan publicerades 2016. Avsaknad av möjlighet till nyanslutning till stödet för hotade husdjursraser under 2014 och 2015 samt förändring i ersättningssystemet har varit negativt för små besättningar. Detta har lett till en minskad anslutning när stödet åter öppnades under 2016. Speciellt för de djurslag som hålls i små besättningar, till exempel allmogegetter och allmogefår, är den fortsatta utvecklingen svårbedömd. Det finns risk för att djurantalet kommer att minska. En värdebaserad ersättning i stället för en som i dag kostnadsbaserad ersättning skulle sannolikt vara en möjlighet att ge stöd till små besättningar.

Främmande arter och genotyper En ny EU-förordning om invasiva främmande arter trädde i kraft den 1 januari 2015. Under året har Jordbruksverket samverkat med andra myndig­ heter kring det nationella genomförandet av EU-förordningen och kring unionsförteckningen av arter. Den första förteckningen av arter trädde i kraft den 3 augusti 2016 med 37 arter varav 6 finns i Sverige.

Genetiskt modifierade organismer Någon kommersiell odling av genetiskt modifierade organismer har inte funnits under 2016. Verksamheten med fältförsök med genetiskt modifierade växter fortsätter ligga på en stabil nivå i Sverige. Ett mönster som kan skönjas är att företagen minskar sin aktivitet medan universitet och högskolor ökar sin (se figuren nedan).

Kulturmiljöer • Bevarade natur- och kulturmiljövärden • Kultur- och bebyggelsemiljöer Lantbrukets äldre bebyggelse och olika kulturspår visar på lantbrukets traditionella markanvändning. Ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer inom det förra landsbygdsprogrammet bidrog till att synliggöra kulturarvet i odlingslandskapet. I det nuvarande landsbygdsprogrammet (2014– 2020) har ersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer och specifika miljöinvesteringar som syftade till att restaurera och återskapa kulturmiljöer inom utvald miljö tagits bort. I programmet finns möjlighet att söka investeringsstöd för att utveckla natur- och kulturmiljöer, för att göra en bygd mer attraktiv för företagande och boende. För att utvärdera effekten av förändringarna har Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet inom projektet CAP:s miljöeffekter under 2016 utvärderat det tidigare stödet. I det fortsatta arbetet med kulturmiljöer arbetar Jordbruksverket främst med informationsinsatser för att öka intresset för skötsel av odlingslandskapets kulturmiljöer.

Friluftsliv Allemansrätten medför att odlingslandskapet i stora delar är tillgängligt för allmänheten. Jordbruksverket arbetar med friluftslivet främst genom landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammets åtgärder som bidrar till att bland annat behålla stora arealer betesmarker i hävd och bevara biologisk mångfald är viktiga för friluftslivet. Likaså har landsbygdsprogrammets projektstöd och miljöinvesteringar för landskapets natur- och kulturmiljövärden bidragit till att öka odlingslandskapets tillgänglighet i form av exempelvis utveckling av vandrings-, cykel- och vattenleder.

16 14 12 10 8 6 4 2 0 2000 Företag

2005

2010

2015

Universitet och högskolor

Figur 14  Fältförsökstillstånd för genetiskt modifierade växter 2000–2016 Fördelningen mellan företag och universitet/högskolor när det gäller tillstånd för fältförsök för genetiskt modifierade växter. Källa: Jordbruksverket.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

99


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Som beskrivs ovan arbetar Jordbruksverket brett med Ett rikt odlingslandskap genom bestämmelser, stöd, rådgivning, analyser och utvärderingar. Vi lämnar regelbundet förslag till regeringen på åtgärder för att förbättra utvecklingen för miljökvalitetsmålet och vi samverkar också nationellt och internationellt kring olika aspekter av Ett rikt odlingslandskap. Utöver detta bedrivs ett omfattande arbete med Ett rikt odlingslandskap på länsstyrelser, kommuner, inom näringen, ideella organisationer och av privatpersoner. Trots detta är utvecklingen negativ för vissa av preciseringarna och ytterligare åtgärder behövs för att nå miljökvalitetsmålet i sin helhet. Vi bedömer att tillståndet för odlingslandskapets producerande, stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster i dagsläget är godtagbart och att preciseringen för ekosystemtjänster i nuläget är i huvudsak uppfylld. Långsiktigt måste dock trenden att jordbruksmarken minskar brytas. Även när det gäller många av våra vanliga arter, vilka står för en stor del av ekosystemtjänsterna, måste den minskande trenden brytas. För att gräsmarkernas naturtyper i större utsträckning ska uppnå gynnsam bevarandestatus måste ytterligare åtgärder sättas in. Jordbruksverket bedömer att nuvarande förhållanden för åkermarkens egenskaper är tillfredsställande och preciseringen i huvudsak uppfylld. Detsamma gäller jordbruksmarkens halt av föroreningar, men kadmiumnivåerna måste fortsatt följas. På landskapsnivå bedömer vi att odlingslandskapet är variationsrikt. Jordbrukets strukturrationalisering kan dock på längre sikt leda till ett mer enformigt landskap. Preciseringen är i huvudsak uppfylld. Den totala arealen ängs- och betesmarker är godtagbar och värdefulla marker sköts så att värdena bevaras. Fler särskilt värdefulla marker skulle dock behöva skötas för att nå gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Många av odlingslandskapets rödlistade arter är fortsatt hotade samtidigt som flera vanliga arter minskar. Omfattningen av hävden är delvis otillräcklig på grund av att det i vissa fall finns för få lantbrukare för att nå en omfattning på åtgärderna som gör att vi når miljömålet. Sammantaget bedömer Jordbruksverket det som svårt att nå preciseringarna kring odlingslandskapets biologiska värden och preciseringarna om bevarandestatus och hotade arter och naturmiljöer och bedömer dem därför enbart som delvis uppfyllda. Utvecklingen för hotade husdjursraser bedöms i stort som tillfredsställande och det finns förutsättningar att nå preciseringen om husdjursgenetiska resurser och vi bedömer den som i huvudsak uppfylld. För växtgenetiska resurser bedöms i dag

100

Foto: Fari Sah

Måluppfyllelse – Ett rikt odlingslandskap

preciseringen som uppnådd. Arbetet med den odlade mångfalden följer i övrigt målen i POM:s strategi för perioden 2016–2020 inom ramen för de övergripande områdena (bevarande, användning, FoU, information, internationellt arbete samt policy). Vad gäller bevarande av vilda växtgenetiska resurser på ursprungsplatsen återstår ännu att i samverkan med relevanta aktörer utforma och genomföra en nationell strategi. Preciseringen om främmande arter och genotyper bedöms som i huvudsak uppfylld. Handel med främmande arter är till vissa delar reglerad. De miljöriskbedömningar och de skyddsåtgärder som tillämpas vid verksamhet med genetiskt modifierade växter bedöms som tillräckliga för att preciseringen gällande genetiskt modifierade organismer ska anses vara uppfylld. Vid bedömningen av måluppfyllelsen för kontrollen av genetiskt modifierade växter har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Vi bedömer att det är svårt att nå preciseringarna om kultur- och bebyggelsemiljöer respektive bevarande av kulturmiljövärden. Den första bedömer vi som ej uppfylld och den andra som delvis uppfylld. Eftersom det saknas nationell miljöövervakning av kulturmiljöer vet vi heller inte hur långt ifrån måluppfyllelse vi är. Preciseringen som rör friluftsliv är i huvudsak uppfylld. Tillgängligheten till odlingslandskapet bedöms som god med undantag för slättbygderna där förbättringar behövs.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Begränsad klimatpåverkan Ett effektivare jordbruk kan vara positivt för klimatet då utsläppen minskar per producerad enhet. Jordbruksverket arbetar för ett effektivare svenskt jordbruk inom många områden, exempelvis inom djurhälsa eller användning av insatsvaror. Jordbruksverket arbetar också för en ökad tillförsel av förnybar energi från jordbruket som kan ersätta fossil energi och därmed minska människans klimatpåverkan.

Rådgivning Rådgivningsprojektet Greppa Näringens arbete med att effektivisera kväveanvändningen bidrar till att minska jordbrukets klimatpåverkan genom att utsläppen av lustgas minskar. Rådgivning om till exempel energieffektivisering och utfodring bidrar även till att minska utsläppen av metan och koldioxid. Totalt har cirka drygt 2 500 rådgivningsbesök genomförts under 2016 varav cirka tre fjärdedelar har direkt eller indirekt koppling till minskade klimatutsläpp. Jordbruksverket har anordnat fältvandringar och seminarier för lantbrukare om odling av hybridasp och poppel i fyra län. Hybridasp och poppel är snabbväxande träd som kan användas för odling av energiskog på åkermark. En rådgivarkurs om fossila drivmedel hölls i november på Uddetorps naturbruksgymnasium utanför Skara med föredragshållare från både näringsliv och myndigheter. Jordbruksverket har även publicerat nya kalkyler för odling av energigrödor.

Gödselgasstöd – stöd till metangasreducering I december 2016 betalades gödselgasstödet (metanreduceringsstödet) ut för den andra stödperioden. Stödet, som under stödperioden uppgick till högst 40 öre/kWh, syftar till att kompensera för den dubbla miljönyttan av minskad metanavgång från stallgödsel och ökad produktion av biobränsle. Under stödperiodens tolv månader 2015–2016 fick 51 anläggningar stöd. Mängden producerad energi från dessa anläggningar från gödsel var under stödåret 118 GWh. Totalt betalades 47 miljoner kronor ut i stöd 2016.

Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2016 har vi beviljat cirka 0,9 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området Begränsad klimatpåverkan.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Utvärdering och analys Handlingsplan för Jordbruksverkets arbete med klimatanpassning Jordbruksverket har under året arbetat med att ta fram en handlingsplan för myndighetens arbete med klimatanpassning av jordbruks- och trädgårdssektorn. Medlen för arbetet har kommit från SMHI. Sektoriella handlingsplaner är ett viktigt underlag till den återrapportering av Sveriges klimatanpassningsarbete som ska ske till Europeiska kommissionen.

Internationellt klimatarbete Jordbruksverket deltog i den svenska delegationen vid de internationella förhandlingarna under FN:s klimatkonvention i Bonn i maj 2016.

Effekter – Begränsad klimatpåverkan Miljömålet Begränsad klimatpåverkan har sitt ursprung i FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Till miljömålet finns det två preciseringar: • Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. • Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter. Det finns ett etappmål till år 2020. Då ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 % jämfört med 1990. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från dessa verksamheter ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Jordbrukets andel av växthusgasutsläppen i den icke handlande sektorn är cirka 20 %. Växtodlingen och djurhållningen svarar bara för ett par procent av utsläppen av koldioxid, medan de svarar för 60 % av metanutsläppen och 70 % av lustgasen. Jordbrukssektorns utsläpp av koldioxidekvivalenter i Sverige var 7,1 miljoner ton år 2015. Dessa utsläpp är i stort sett oförändrade sedan 2014. Dock har jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser minskat med 10 % sedan 1990. Det beror främst på att antalet nötkreatur och tillförseln av kväve har minskat. Om produktiviteten och effektiviteten i jordbruket ökar

101


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

med tiden och fossila bränslen byts ut mot förnybara, minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser för samma mängd producerad produkt. Utöver dessa utsläpp tillkommer utsläpp från uppvärmning, arbetsmaskiner samt förändringar i jordbrukets markanvändning. Utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler (inklusive skogsbrukets lokaler) motsvarade 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2015. Dessa siffror är även de oförändrade jämfört med 2014. Utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbrukets markanvändning redovisas under sektorn Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). I medeltal för åren 1990–2005 agerade åkermark som en källa till koldioxid på cirka 4 miljoner ton kol i form av koldioxidavgång från organogena jordar medan betesmarken fungerade som en liten källa eller sänka. För 2015 agerade jordbruksmarken i stället som en sänka på 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Variationerna från år till år beror på hur stora arealer vissa grödor odlas på och hur stor andel åkermark som ligger i träda. Trots dessa variationer kan man se en liten minskning av utsläppen sedan 1990. I landsbygdsprogrammet finns det investeringsstöd för den som exempelvis vill effektivisera energianvändningen, bygga en biogasanläggning eller minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga motiv för att effektivisera kväveanvändningen. Greppa Näringens utbildning och rådgivning kan ge kunskap till producenterna både för kväveeffektivisering, minskade utsläpp av växthusgaser, markvård och energieffektivisering.

Måluppfyllelse – Begränsad klimatpåverkan Jordbruksverket gör bedömningen att de insatser och projekt som har utförts har lett till en ökad medvetandegrad och minskad klimatpåverkan från jordbruket. Därför bedömer Jordbruksverket att vårt arbete inom jordbrukssektorn bidrar till att nå etappmålet, men att detta inte räcker för att uppfylla miljömålet Begränsad klimatpåverkan eller någon av preciseringarna.

102

Giftfri miljö Rådgivning Växtskyddscentralerna arbetar med rådgivning och kunskapsunderlag för att minska miljöeffekterna av växtskyddsmedel i jordbruket. Vi utgår från integrerat växtskydd och åtgärder för att inom växtskydd förebygga, bevaka, åtgärda och följa upp. Genom att leda verksamheten med prognos och varning, ta fram bekämpningsstrategier och rådgivningsmaterial samt medverka i kurser har vi bidragit till att behovsanpassad bekämpning varit möjlig. Vi har spridit vår information till rådgivare och lantbrukare på flera olika sätt: genom växtskyddsbrev, via Jordbruksverkets webbplats, mobilappar och olika konferenser och möten. I projektet Säkert växtskydd har vi i samarbete med LRF arbetat med att öka säkerheten för lantbrukare i samband med användning av växtskyddsmedel.

Bestämmelser Jordbruksverket har slutfört arbetet med att genomföra direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Vi har tagit fram en ny föreskrift om funktionstest (SJVFS 2016:23) av sprututrustning som trätt i kraft under hösten. Under 2016 har även föreskriften om dokumentation (SJVFS 2015:49) trätt i kraft. Vi har också deltagit i flera möten som ordnats av Europeiska kommissionen för att hålla oss informerade kring hur andra länder genomför direktivets olika delar. Under hösten har vi börjat ta emot och bevilja ansökningar om tillstånd att få använda testad och godkänd sprututrustning. För att kunna funktionstesta sprututrustning som inte gått att testa enligt tidigare regelverk har kurser hållits för de som vill börja testa utrustning som används i växthus. Jordbruksverket har även börjat hantera ärenden utifrån yrkeskvalifikationsdirektivet. Det handlar om hur EU-medborgare ska få verka inom Sverige när det gäller användning av växtskyddsmedel. Jordbruksverket har samordnat de behörighetsutbildningar som länsstyrelserna genomför och som krävs för att få använda kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Vi har hållit två fortbildningar för kursledare på dessa utbildningar med totalt 41 deltagare.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Handlingsplan

Växtskyddsrådet

Vi har arbetat med handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel som beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Under 2016 har vi påbörjat arbetet med att sammanställa de indikatorer och andra uppföljningsmått som är utpekade för uppföljning av handlingsplanen.

Växtskyddsrådet är ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan flera svenska myndigheter och organisationer i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. Växtskyddsrådet har haft fyra möten under 2016 varav ett fältmöte. Några aktuella frågor som tagits upp har varit prövningen av tillstånd inom vattenskyddsområden, skyddszoner, tillgången till låggiftiga medel och allmänkemikalier och ”minor uses”. Även Växtskyddsrådets mandat framöver har diskuterats.

Tillsynsvägledning Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har tillsammans genomfört ett tillsynsprojekt om Bekämpningsmedel i växthus och plantskolor under 2016. Syftet med projektet var bland annat att öka kunskapen om den nya bekämpningsmedelslagstiftningen hos odlarna samt öka miljöinspektörernas kunskap om växthusodling och plantskolor. Under året har vi tagit fram ett informationsblad om skyddszoner och skyddsavstånd samt en vägledning till miljöinspektörerna om hur en sprutjournal kan granskas. Vi har även informerat kommuner och länsstyrelser om de nya reglerna gällande obligatoriska funktionstest.

Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2016 har vi beviljat cirka 1 miljon kronor till projekt om försök och utveckling inom området Giftfri miljö.

Ekologisk produktion Jordbruksmark med ekologisk produktion är en av åtgärderna för att nå miljömålet Giftfri miljö. Vi beskriver våra prestationer om ekologisk produktion under egen rubrik senare i kapitlet.

Utvärdering och analys Effektivitetsbedömningar av växtskyddsmedel Jordbruksverket har under 2016 behandlat 15 ärenden där Sverige är zonrapportör och 28 ärenden där Sverige är berörd medlemsstat. Vidare har vi behandlat 5 villkorsändringar och 1 ömsesidigt erkännande. När Sverige är zonrapportör utvärderar Jordbruksverket produktens effektivitet, selektivitet och fytotoxicitet och då Sverige är berörd medlemsstat lämnar vi synpunkter på den utvärdering som zonrapportören gjort. Vid ömsesidigt erkännande yttrar Jordbruksverket sig om miljö- och jordbruksförhållandena är jämförbara med det land där godkännandet först gjorts. Bedömningarna är en del i den nationella prövningen av växtskyddsmedel.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Effekter – Giftfri miljö Två av de sex preciseringarna för miljömålet Giftfri miljö är särskilt aktuella för jordbruket: • Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälso­ egenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning. • Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Bland annat kadmium räknas som särskilt farligt ämne. Nedfall från luften är den största källan till kadmium på de flesta åkrarna. Kadmium kan även tillföras åkermarken via gödselmedel som innehåller fosfor och via kalkningsmedel. Kadmiumtillförseln via mineralgödsel har beräknats sedan 1995/1996 och har sedan dess minskat med 84 %, även om den avtagande trenden vänt sedan några år. För gödselmedelsåret 2014/2015 beräknas kadmiuminnehållet i sålda fosforgödselmedel totalt till 82 kg, vilket är en ökning med 21 kg i jämförelse med föregående gödselår. Medelhalten av kadmium beräknas till 6,5 gram per ton fosfor, även det en ökning sedan året innan. Ökningen av den totala mängden kadmium beror främst på att försäljningen av några gödselmedel med relativt högt fosforinnehåll ökade jämfört med tidigare år. Om ökningen är tillfällig eller inte återstår att se. Särskilt farliga ämnen omfattar få substanser som används i växtskyddsmedel.

Måluppfyllelse – Giftfri miljö Genom ovan nämnda prestationer och effekter bedömer Jordbruksverket att målet om att kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ska vara tillgängliga i huvudsak är uppfyllt. Målet att användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört bedöms vara fullt uppfyllt.

103


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Ingen övergödning Rådgivning Greppa Näringen erbjuder lantbrukare kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. Vi utför arbetet med hjälp av rådgivare från en stor del av lantbrukets rådgivningsföretag. Arbetet med att minska växtnäringsförluster har varit framgångsrikt. Nu får cirka 7 500 lantbrukare återkommande rådgivning och ytterligare ungefär 1 700 lantbrukare har tidigare fått rådgivning. Utöver detta har drygt 2 100 lantbrukare fått rådgivning om våtmarker eller vattenskydd. Sammantaget brukar medlemmarna cirka 1,1 miljoner hektar, vilket motsvarar drygt 40 % av Sveriges åkerareal. Sedan 2015 omfattar Greppa Näringen alla län i Sverige, även länen i Norrland. Under 2016 har rådgivarna genomfört drygt 2 500 rådgivningar hos lantbrukare varav 233 startbesök till nya medlemmar. Jordbruksverket har tagit fram underlag för rådgivningen i form av rekommendationer för gödsling och kalkning 2017. För kvävegödsling till stråsäd och vall finns nu nya beräkningsmodeller. Greppa Näringen har fortsatt samarbetet kring verktyget CropSAT, som är ett komplement till tidigare metoder för att bättre anpassa kvävegödslingen. Från satellitbilder på Greppa Näringens hemsida kan lantbrukare ta fram kartor som visar hur grödans tillväxt varierar på de egna fälten. VERA är ett beräkningsverktyg för bland annat växtnäringsbalanser, stallgödselmängder och åtgärdsuppföljning inom Greppa Näringen. En vidareutveckling av VERA skedde under 2016 och det ersatte fullt ut tidigare program som rådgivningsverktyg. Under 2016 startade en kampanj inom Greppa Näringen för att under en tid fokusera mycket av verksamheten på åtgärder mot förluster av fosfor från jordbruksmarken i syfte att bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormer för vatten.

Tillsynsvägledning Jordbruksverket har under 2016 genomfört tillsynsvägledning om växtnäring bland annat genom webbforumet Effektiv näring och via handläggarträffar med länsstyrelserna. Vi har även arbetat med att ta fram informationsblad om regler kring askspridning och slamspridning på åkermark.

Miljöersättningar och miljöinvesteringar Under 2016 öppnade miljöersättningarna minskat kväveläckage och skyddszoner i delvis ny tappning. Det har varit möjligt att gå in i nya åtaganden och arealen har därför ökat. I miljöersättningen skyddszoner ingår nu skyddszoner längs vattendrag och anpassade

104

skyddszoner. Skyddszoner minskar fosforförlusterna från åkermark. Under 2016 var den ansökta arealen skyddszoner 11 081 hektar. För miljöersättningen minskat kväveläckage (fånggrödor och vårbearbetning) var den ansökta arealen 93 472 hektar. Våtmarker och dammar kan fånga upp kväve och fosfor. Den ansökta arealen för skötsel av våtmarker och dammar var 11 577 hektar. Det är åter möjligt att ansöka om att anlägga eller restaurera och det ansökta beloppet uppgick till cirka 46 miljoner kronor.

Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2016 har vi beviljat cirka 2,1 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området ingen övergödning.

Effekter – Ingen övergödning Preciseringarna för miljömålet Ingen övergödning handlar om påverkan och miljötillstånd och är kopplade till åtaganden i internationella överenskommelser och krav på att vatten ska nå god status: • Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväve och fosfor till omgivande hav ska vara lägre än vad som fastställs genom internationella överenskommelser. • Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska uppnå minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. • Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). • Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. För preciseringarna om tillstånd (status) i sjöar, vattendrag, kustvatten, grundvatten och hav är det svårt att särskilja jordbrukets betydelse. Därför redovisar vi här bara effekterna som påverkan på havet och landekosystem.

Påverkan på havet – fosfortillförsel Den senaste beräkningen från 2016 visar att den totala belastningen av fosfor från svenska källor till omgivande hav var 3 330 ton år 2014. Belastningen från jordbruksmark svarade för 34 %. Det är inte möjligt att jämföra resultatet med tidigare beräkningar eftersom det är stora skillnader i beräkningsmetodiken. En tidigare beräkning från 2014 visar att den totala belastningen av fosfor från svenska källor till omgivande hav minskat med 11 % (420 ton) från 1995 till 2011. Från jordbruksmark var minskningen 9 % (90 ton) under samma period.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

En indikation på att fosforförlusterna från jordbruket har minskat är de nationella växtnäringsbalanser som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Enligt beräkningarna har fosforeffektiviteten ökat från 45 % till 83 % mellan 1995 och 2013, vilket visar att det skett en tydlig förbättring av fosforutnyttjandet i jordbruket.

Påverkan på havet – kvävetillförsel Den senaste beräkningen från 2016 visar att den totala belastningen av kväve från svenska källor till omgivande hav var 114 900 ton år 2014. Belastningen från jordbruksmark svarade för 30 %. Det är inte möjligt att jämföra resultatet med tidigare beräkningar eftersom det är stora skillnader i beräkningsmetodiken. En tidigare beräkning från 2014 visar att den totala belastningen av kväve från svenska källor till omgivande hav minskat med 11 % (13 800 ton) från 1995 till 2011. Från jordbruksmark var minskningen 7 % (2 600 ton) under samma period. Växtnäringsbalanser som beräknas av SCB visar också på att kväveeffektiviteten har ökat från 31 till 39 % i jordbruket mellan 1995 och 2013, vilket stödjer bilden av en minskad utlakning under perioden.

Påverkan på landmiljön – kvävetillförsel Påverkan på landekosystemen baseras på luftburna kväveföreningar samt gödsling av skogsbruk. Till största delen kommer de luftburna kväveföreningarna från andra länder och det svenska jordbrukets andel är liten. Mellan 1995 och 2014 hade ammoniakavgången från jordbruket i Sverige minskat med cirka 20 %. Den minskade ammoniakavgången beror på åtgärder som förbättrad gödselhantering och spridningsteknik. Det beror också på övergång från fast till flytgödselhantering, och att antalet djur i jordbruket minskat. Trots att jordbrukets påverkan på landekosystemen har minskat har överskridandet av den totala kritiska belastningen på landekosystemen minskat marginellt.

Måluppfyllelse – Ingen övergödning Målsättningarna för Påverkan på havet har inte angivits för enskilda sektorer. I förhållande till reduktionsmålen i Baltic Sea Action Plan (BSAP) har tillförseln av kväveföreningar minskat mer än tillförseln av fosforföreningar. Tillförseln av fosforföreningar till havsbassängen Egentliga Östersjön behöver minska kraftigt för att målet ska nås. Preciseringen är delvis uppfylld för kväveföreningar, men ej uppfylld för fosforföreningar. Vi bedömer att preciseringen om Påverkan på landmiljön är i huvudsak uppfylld.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Myllrande våtmarker Rådgivning Inom Greppa Näringen har 193 lantbrukare fått rådgivning om anläggning och skötsel av våtmark under 2016.

Miljöersättningar och miljöinvesteringar Inom landsbygdsprogrammet finns det möjlighet till ersättning för kostnader för att anlägga och restaurera våtmarker och dammar en miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Under 2016 var den ansökta arealen för skötsel 11 577 hektar. Det ansökta beloppet för att anlägga eller restaurera uppgick till cirka 46 miljoner kronor.

Utvärdering och analys Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet har på uppdrag av Jordbruksverket utvärderat effekten på kväve- och fosforavskiljningen av de våtmarker som beviljats stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013. Enligt utvärderingen minskar våtmarkerna transporten till havet med 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Det motsvarar 1,9 respektive 0,5 % av transporten till havet från jordbruksmark. Jordbruksverket och Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) ordnade under 2016 ett seminarium om kväve- och fosforavskiljning i våtmarker där resultatet av utvärderingen och en utvärdering genomförd av EviEM presenterades.

Effekter – Myllrande våtmarker För flera av preciseringarna för miljömålet Myllrande våtmarker finns en koppling till anläggning av våtmarker i odlingslandskapet, till exempel: • Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Ersättningarna inom landsbygdsprogrammet har bidragit till att förbättra vattenkvaliteten och har en positiv effekt på biologisk mångfald. Många våtmarksfåglar och groddjur har gynnats av att det blivit fler våtmarker i landskapet. På nationell nivå har flera våtmarksfåglar och groddjur tagits bort från rödlistan eller flyttats till en lägre hotkategori.

Måluppfyllelse – Myllrande våtmarker Antalet skötta våtmarker har ökat och nya ansökningar för att anlägga och restaurera har beviljats. Baserat på målen för skötsel och anläggning av våtmarker och dammar i landsbygdsprogrammet bedömer vi att målet är i huvudsak uppfyllt. Den positiva trenden behöver bestå för att bedömningen fortsatt ska gälla.

105


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Vattenhushållning Vattenhushållning, dränering, översvämningsskydd och bevattning, är nödvändiga förutsättningar för att upprätthålla växtodlingens konkurrenskraft och långsiktigt behålla markens produktionsförmåga. Klimatförändringarna innebär att vattenhushållningen behöver anpassas för att klara en längre odlingssäsong, ökade flöden och längre torrperioder. För att klara kraven i vattendirektivet behöver anläggningarna för markavvattning miljöanpassas. Samtidigt måste anläggningarnas funktion upprätthållas så att jordbruket kan fortsätta att producera livsmedel. Sett över en längre tid är för mycket vatten ett större problem än för lite vatten men under 2016 har vi på grund av ett långvarigt nederbördsunderskott i sydöstra Sverige blivit påminda om att även brist på vatten är ett problem som kräver uppmärksamhet.

Rådgivning och information Jordbruksverket har två delprojekt för kompetensutveckling inom vattenhushållning. Under året har huvuddelen av arbetet varit att ta fram kursmaterial och upplägg för kurser inom vattenhushållning, detaljdränering och bevattning. Kurserna är avsedda för rådgivare och ska genomföras med början 2017. Vi har gett ut en vägledning om anläggning av tvåstegsdiken, arbetat med informationsmaterial om dikesunderhåll och täckdikning. Vi har även medverkat i fältdagar och fältvandringar och producerat nyhetsbrev och faktablad.

Utvärdering och analys Under året har diskussionen om vattendirektivet fortsatt och i december fattade vattenmyndigheterna beslut om förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för 2017–2021. Det nya

Från idé till fungerande tvåstegsdike - en vägledning

programmet har ett ökat fokus på åtgärder för att begränsa fysisk påverkan på vattendrag. Jordbrukets markavvattning pekas ut som ett av de största hindren för att uppnå god status i detta avseende. Samtidigt är avvattningen nödvändig för att upprätthålla livsmedelsproduktionen. Jordbruksverket arbetar tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten i projektet ”Fysisk påverkan i jordbruksvatten” med att ta fram kunskap för att göra bra avvägningar mellan produktionsmål och miljömål. Klimatanpassning är ett annat område där vattenhushållningsfrågorna har stor betydelse. Under året har vi inom två regeringsuppdrag dels utvärderat möjligheter att översvämma åkermark för att begränsa översvämning av bebyggelse, dels tagit fram förslag på en kartläggning av åtgärder för klara jordbrukets avvattning i ett nytt klimat. Vattenfrågorna är även en viktig del i den klimatanpassningsplan som Jordbruksverket ska presentera i början av 2017. Under året lämnade Dricksvattenutredningen sitt slutbetänkande (En trygg dricksvattenförsörjning, SOU 2016:32). Jordbruksverket har både till utredaren och i yttrande på regeringens remiss lämnat underlag och synpunkter om jordbrukets behov av vattenförsörjning och behovet av att se över samhällets ansvar för dessa frågor.

Bestämmelser Vid prövning av markavvattningsärenden som berör flera fastigheter kan Mark- och Miljödomstolen förordna en så kallad markavvattningssakkunnig. För att bli förordnad krävs en särskild behörighet som Jordbruksverket utfärdar. Under året har vi påbörjat en översyn av den föreskrift som reglerar denna behörighet. Skälet till översynen är bland annat att det tillkommit nya utbildningar som är lämpade för den som ska bli behörig.

Fysisk påverkan i jordbruksvatten

– Ett dialogprojekt mellan Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket

Foto: Janne Linder

Havs- och vattenmyn digheten och Jordbruks verket arbetar tillsammans fram underlag för och jordbruk. I jordbruksatt hitta en avvägning mellan vattenmiljö landskapet har våtmarker sjöar sänkts och vattendrag torrlagts, rätats och fördjupats odlingsförutsättningar för att skapa i jordbruksmarken. I det här projektet kommer vi att beskriva åtgärder att förbättra den fysiska som behövs för vattenmiljön till fördel för ekologin i vattnet. Projektet ska också utvärdera vilka praktiska och effekter sådana åtgärder ger på jordbruksproduktionekonomiska brukslandskapets andra en och jordkultur- och miljövärden. Avvägning vattenmiljö och jordbruk ska leda fram till en väglednin en mellan vattenförvaltningens krav g gällande och undantag knutna till jordbruket.

Projektets syfte är att

• ta fram en lista med åtgärder för att minska jordbruket påverkan i diken, åar och s fysiska sjöar,

Jordbruksinformation 16:15

106

• sammanställa kunskaps underlag kring åtgärden ekologiskt funktionella kantzoner, • ta fram en remissfärd ig vägledning för tillämpnin undantag och kraftigt modifierad g av e vatten (KMV) i områden markavvattning, samt med • testa åtgärdslistan i några utvalda referensområden genom att projektera och utvärdera ett urval av åtgärderna och analysera deras effekter på jordbruksp roduktionen.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Ekologisk produktion Jordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare, lantbrukare och odlare. Våra experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare. Vi har erbjudit rådgivare kurser och studieresor med fokus på att öka och utveckla den ekologiska produktionen och därmed ökad konkurrenskraft. För att underlätta kompetensutvecklingen för lantbrukare har vi tagit fram lättillgänglig information om ekologisk odling och djurhållning i form av korta broschyrer och elektroniska nyhetsbrev samt i olika sammanhang synliggjort framgångsrika lantbrukare för att visa på goda exempel. Under året har vi öppnat en Facebooksida för att ha ytterligare en kommunikationskanal och nå fler inom målgrupperna. Vi har också arrangerat en informationsdag om möjligheterna inom ekologisk produktion för tjänstemän inom lantbrukssektorn som gett mycket bra genomslag.

Miljöersättningar till ekologisk produktion Det finns ännu inte någon definitiv statistik för anslutningen till landsbygdsprogrammets miljöersättningar till ekologisk produktion för 2016.

Bestämmelser Kommissionens förslag till en helt ny omarbetad förordning om ekologisk produktion har under året diskuterats i trilog mellan Europeiska kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Det har ännu inte gått att nå enighet om förslaget, diskussionerna kommer att fortsätta 2017. Jordbruksverket har under 2016 arbetat för en mer användarvänlig databas för ekologiskt utsäde. Med start 2017 kommer databasen organicXseeds att ersätta den nuvarande databasen. OrganicXseeds kommer att ha en svensk ingång. Det blir enklare och snabbare för odlare, rådgivare och kontrollorgan att hitta information om vilka krav som gäller för just den gröda man söker information om. Jordbruksverket utvecklar tillsammans med kontrollorganen ett bättre system för bedömning av produkter som ska användas som insatsmedel i ekologisk produktion.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Foto: Lena Clarin

Rådgivning

Det webbaserade systemet TRACES används nu vid import och export av ekologiska produkter. Systemet underlättar kontrollen av importerade ekologiska produkter. Olika medlemsstater kan snabbt spåra en viss produkt som importerats via någon av medlemsstaterna.

Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2016 har vi beviljat cirka 1,2 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området ekologisk produktion. Dessutom finansieras sortförsök för ekologisk odling av spannmål, trindsäd och potatis.

Ekologisk produktion – effekter Den totala arealen jordbruksmark (åkermark och betesmark) som antingen var omställd eller var under omställning till certifierad ekologisk produktion uppgick år 2015 till 519 200 hektar eller 17,1 % av den totala arealen jordbruksmark. Det är en liten ökning jämfört med arealen 2014 som var 16,6 %. Siffrorna för 2016 blir klara i juni 2017. Utvecklingen för certifierad areal baseras på uppgifter från de kontrollorgan som kontrollerar ekologisk produktion eftersom miljöersättningen inte inkluderar betesmark. Åtgärder för att öka den ekologiska produktionen bidrar utöver miljöeffekten även till att konsumenternas efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel i större utsträckning kan tillgodoses av inhemska produkter.

107


MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Effektiv kontrollverksamhet

Kontroll av plastflaskor och metallburkar

Kontroll av genetiskt modifierade grödor

Jordbruksverket ansvarar, tillsammans med Sveriges kommuner, för de offentliga kontrollerna av plastflaskor och metallburkar (PET). Plastflaskor och metallburkar som innehåller konsumtionsfärdig dryck måste ingå i ett godkänt retursystem för att få säljas i Sverige. Flaskorna och burkarna måste vara märkta med vilket retursystem de ingår i och pantbelopp. Den som importerar, tillverkar eller säljer burkar och flaskor ansvarar för att dessa ingår i ett godkänt retursystem. Antalet kontroller som kommunerna genomför har dock under en längre tid legat på en mycket låg nivå. Om vi upptäcker flaskor eller burkar som inte ingår i ett godkänt retursystem när vi gör kontroller, fattar vi beslut om miljösanktionsavgift på upp till 50 000 kronor. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligaste av­vikelse är försäljning av direktimport som inte ingår i retursystemet.

Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av GMO-grödor. Kontrollen omfattar innesluten användning, försöksodling samt kommersiell odling. Innesluten användning kontrolleras två gånger under den femåriga tillståndstiden. Försöksodlingar kontrolleras en gång per år i växande gröda. Kontroller görs också påföljande år, på den växtplats där ettåriga grödor har odlats. Kontroller av kommersiell odling görs när sådan verksamhet förekommer. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligast förekommande typ av avvikelse är att särskilda villkor i tillstånden inte är uppfyllda. Tabell 44  Genetiskt modifierade grödor, offentlig kontroll 2014–2016 2014

2015

2016

Planerade kontroller

31

32

25

Utförda kontroller

31

32

25

Avvikelser, %

13

22

20

Kostnad per kontroll, tkr1

4,7

4,0

5,1

Tabell 45  Retursystem, offentlig kontroll 2014–2016 2014

2015

2016

Planerade kontroller

1 000

1 000

750

Utförda kontroller

1 007

1 000

823

Avvikelser, %

1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader.

Kostnad per kontroll, tkr1

6

8

15

1,5

1,6

2,2

1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader.

Källa: Jordbruksverket.

Källa: Jordbruksverket.

Måluppfyllelse

Foto: Susanne Görsberg

Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt.

108

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Korrekt hantering av stöd I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med hantering av stöd från garanti­fonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och havs- och fiskerifonden (EHFF). Vi redovisar också arbetet med kontroller av jordbrukarstöd, ersättningar inom landsbygdsprogrammet och marknadsstöd. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som redovisas i detta kapitel har under året uppgått till drygt 213,6 mnkr (knappt 15 % av verkets totala kostnader).


KORREKT HANTERING AV STÖD

MÅL

MÅLUPPFYLLELSE

Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd i rätt tid

Jordbruksverket betalar ut EU-stöd i rätt tid – I huvudsak uppfyllt (3) Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd – Delvis uppfyllt (2)

Övergripande resultat På grund av intensivt arbete på Jordbruksverket och vid övriga stödhanterande myndigheter har stora delar av jordbrukarstöden betalats ut under 2016. Under 2016 har vi fortsatt leverera delar av det nya handläggnings- och kontrollsystemet för stödformerna i jordbruksfonderna, fiskerifonden och för lokalt ledd utveckling. Utvecklingsarbetet har pågått under hela året och är ännu inte avslutat , se vidare under avsnitt Återrapporteringskrav, Genomförande av jordbruks- och landsbygdspolitiken. De i förra årsredovisningen beskrivna utmaningarna har fortsatt.

Jordbruksverkets kostnader för hantering av EU-stöden, som framgår av tabell nedan, uppgick 2016 till 327 miljoner kronor. Det är en minskning med 5 miljoner kronor i jämförelse med 2015. Kostnadsminskningen beror i huvudsak på att länstyrelserna från 2016 tar med sina kostnader för ajourhållning som Jordbruksverket tidigare redovisade. Den totala hanteringskostnaden för EU-stöd 2016 vid Jordbruksverket, länsstyrelserna och andra myndigheter, kommer att rapporteras i en särskild rapport i slutet maj 2017.

Foto: Charlotta Johansson

Kostnaden för verksamheten

Tabell 46  Hanteringskostnader av EU-stöden för Jordbruksverket, mnkr. Hanteringskostnad EU-stöd

2014

2015

20161

317

332

327

1. Från och med 2016 görs reducering även för ajourhållning. Länen tar med kostnaderna i sin redovisning, eftersom de har mer kostnader än vad de får ersättning för från Jordbruksverket. Tidigare år har länen inte tagit med kostnaderna i sin redovisning. Källa: Jordbruksverket

110

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


KORREKT HANTERING AV STÖD

Utbetalningar av EU-stöden i rätt tid Styr- och uppföljningssystem

Utbetalning av jordbrukarstöden

I såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsernas regleringsbrev för 2016 finns uppdrag kring den process som hanterar EU:s stöd till jordbruket och landsbygdsutveckling. Det övergripande syftet med uppdraget är att säkerställa att EU:s direktstöd och stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder i så hög grad som möjligt ska betalas ut korrekt och så tidigt som möjligt. Jordbruksverket har, tillsammans med länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget, fortsatt använda och utveckla styr- och uppföljnings­ systemet för EU-stöden. En central del i systemet är en gemensam tidsplan med mål för de viktigaste momenten i hantering av stödsökarnas ansökningar och mål för utbetalade belopp. Effekten av styrningen är tydligast för jordbrukarstöden.

De flesta lantbrukarna hade vid årsskiftet fått 90 % av gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreaturstödet och stödet till unga lantbrukare, samt stora delar av övriga stöd. Redan i oktober 2016 fick de flesta lantbrukare stora förskottsutbetalningar. Sverige var ett av få länder i EU som utnyttjade möjligheten att betala ut maximalt förskott för direktstöden. För direktstöden (förgröning, unga jordbrukare, nötkreatur, gård) utbetalades 5 477 miljoner kronor för stödåret 2016, att jämföra med 6 423 miljoner kronor som var beräknat totalt stöd för stödåret 2016, vilket motsvarar 85 %. För de arealbaserade landsbygdsstöden (eko, miljöersättningar, kompensationsstöd, djurvälfärd) utbetalades 1 974 miljoner kronor för stödår 2016, att jämföra med 3 184 miljoner kronor som var beräknat totalt stöd för stödåret 2016, vilket motsvarar 62 %.

Tabell 47  Utbetalat belopp av 2016 års jordbrukarstöd i förhållande till årets första prognos (stödår 2016) Stöd

Förgröningsstöd Unga jordbrukare Nötkreatursstöd Gårdsstöd

Belopp Prognos 1 2016–01 (mnkr) 1 734

Faktiskt utbetalda belopp per 2016-12-31 (mnkr)

Andel utbetalt per 2016-12-31 i förhållande till belopp i prognos 1, 2016

1 668

96%

87

70

81%

751

699

93%

3 208

3 040

95%

Ekologisk produktion

421

365

87%

Miljöersättningar (före 2015)

379

346

91%

Miljöersättningar (2015–2020)

752

200

27%

1 123

1 063

95%

Kompensationsstöd Djurvälfärd Totalt

33 8 488

0% 7 451

88%

Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

111


KORREKT HANTERING AV STÖD

Beslut om stödrätter för gårdsstöd När lantbrukare arrenderar eller köper jordbruks­mark överför de oftast också stödrätter mellan sig. Under 2016 har det gjorts drygt 11 100 överföringar. Av dessa gjordes cirka 7 100 ansökningar, 63,5 %, via e-tjänsten på Jordbruksverkets webbplats. Detta är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2015. Korrekta utbetalningar av gårdsstöd är beroende av att överföringarna är genomförda i databasen för stödrätter. Målet är att 95 % av överföringarna som kommit in senast den 15 juni 2016 ska vara klara i vecka 37. Utfallet av klara överföringar vecka 37 var drygt 96 %.

Utbetalning av företags-, projektstöd och miljöinvesteringar i landsbygdsprogrammet 2014–2020 År 2016 är det första året vi gör utbetalningar av företags-, projektstöd och miljöinvestering ur landsbygdsprogrammet 2014–2020 (EJFLU). De första utbetalningarna som genomfördes ur programmet skedde i maj och berörde ansökningar om utbetalning av förskott. De ärenden om utbetalning som kommit in är till större del ansökningar om delutbetalningar och därefter ansökningar om förskottsutbetalningar. För stöden ska handläggningstiden av ansökan om utbetalning följas upp. Målet är att alla ansökningar om utbetalning ska ta högst fyra månader från det att ansökan kommit in tills kunden har fått ett beslut. Detta gäller dock inte förskott som ska hanteras skyndsamt. Utbetalade medel för företags-, projektstöd och miljöinvestering, under året 2016 fram till och med den 31 december 2016 uppgår till 276,2 miljoner kronor, varav 7,1 miljoner kronor är inom lokalt ledd utveckling. Målsättningen för 2016 var att betala ut 886 miljoner kronor för landsbygdsprogrammet, varav 28 miljoner kronor avsåg lokalt ledd utveckling. Vi betalade därmed ut 31,2 % av det prognostiserade beloppen. Detta på grund av hög arbetsbelastning vid fattande av beslut om stöd, som gjorde att stödmottagarna inte kunnat ansöka om utbetalning till den nivå som beräknades för 2016. Även förseningar i handläggningssystem har påverkat de ansökningar om utbetalning som kommit in till myndigheterna.

Stöd inom marknadsregleringarna Utbetalningar av stöd inom marknadsregleringar sker efter ansökan. I marknadsregleringarna styrs sista datum för utbetalningar av EU-förordningarna. Utbetalningar sker löpande under året och Jordbruksverket har betalat ut alla stöd inom den tid som förordningarna föreskriver. Totalt har vi betalat ut 141 miljoner kronor under 2016.

112

Jordbruksverket har även hanterat krisstöd till mjölkproducenter under 2016. Totalt har vi betalat ut knappt 69 miljoner kronor under 2016.

Utbetalning av företagsoch projektstöd i Havs- och Fiskeriprogrammet 2014–2020 Under 2016 startade utbetalningar i den nya programperioden för projekt- och företagsstöd. Under året har endast ett fåtal utbetalningar handlagts och totalt har 1,6 miljoner kronor utbetalats. Utbetalda medel i förhållande till den utbetalningsprognos vi gjorde i januari 2016 är 1,2 %.

Utbetalning av projektstöd i Regionaloch socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling 2014–2020 Under 2016 startade utbetalningar i den nya programperioden för projekt inom lokalt ledd utveckling. Under året har endast ett fåtal utbetalningar handlagts och totalt har 0,3 miljoner kronor betalats ut, varav EU-delen är 0 miljoner kronor. Utbetalda medel i förhållande till den utbetalningsprognos vi gjorde i januari 2016 är 7,5 %.

Finansiell korrigering på grund av överskriden tidsgräns I tabell 48 framgår de preliminära finansiella korrigeringar som EU-kommissionen beslutar på grund av överskridna tidsgränser för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU). Medlemsstaterna har en tidsgräns för när EU-medel ska betalas ut för de olika stöden. De totala finansiella korrigeringarna för samtliga medlemsstater på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar har under åren 1996–2016 uppgått till 5 225 miljoner kronor. Av beloppet står Sverige för knappt 1,8 miljoner kronor. För 2016 hade Sverige en sådan korrigering på 0,12 miljoner kronor.

Måluppfyllelse – Utbetalningar i rätt tid Jordbruksverkets andel av totala utbetalningar i förhållande till den utbetalningsprognos vi gjorde i januari är enligt nedan: • Areal- och djurbaserade jordbrukarstöd: 88 % • Företags- och projektstöd, samt miljöinvestering i landsbygdsprogrammet 2014–2020: 31 % • Företags- och projektstöd i havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020: 1 % • Projektstöd i Regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling 2014–2020: 8 %

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


KORREKT HANTERING AV STÖD

Då de areal- och djurbaserade jordbrukarstöden utgör cirka 95 % av totalt utbetalt stödbelopp, är vår bedömning att målet är i huvudsak uppfyllt. För marknadsstöden är målet fullt uppfyllt då vi betalat ut stöden i tid enligt gällande förordning. Väger vi sedan in att vi hade en mindre finansiell korrigering för överskridande av tidsgräns så blir vår totala bedömning att detta mål är i huvudsak uppfyllt. Tabell 48  Finansiella korrigeringar på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar, mnkr Land

EU-medlem från

2016

Totalt 1996–2016

Belgien

1957

0,2

6,1

Bulgarien

2007

0,0

0,0

Tjeckien

2004

0,0

0,3

Danmark

1973

0,0

3,4

1)

0,0

26,1

Estland

2004

0,0

0,0

Irland

1973

2,2

71,6

Grekland

1981

0,1

295,7

Spanien

1986

19,8

738,7

Frankrike

1957

1,9

252,9

Tyskland

1957

Kroatien

2013

0,0

0,0

Italien

1957

3,4

1 450,1

Cypern

2004

0,0

0,0

Lettland

2004

0,0

0,0

Litauen

2004

0,2

0,2

Luxemburg

1957

0,0

2,1

Ungern

2004

8,5

21,0

Malta

2004

0,0

0,0

Neder­länderna

1957

45,3

76,1

Österrike

1995

0,3

0,4

Polen

2004

32,1

32,2

Portugal

1986

0,6

141,1

Rumänien

2007

3,5

81,8

Slovenien

2004

0,0

0,1

Slovakien

2004

0,0

3,1

Finland

1995

0,0

2,0

Sverige

1995

0,1

1,8

Stor­britannien

1973

0,0

2 017,9

118,2

5 224,7

Totalt

1. Östra Tyskland medlem från 1990 Källa: EU-kommissionens dokument D/5175191/2016 (omräkningskurs 9,5525) och motsvarande dokument tidigare år.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Korrekt genomförande av EU-stöden Nya rutiner för jordbruks-, landsbygds- och fiskeristöd Jordbruksverket fastställer gemensamma rutiner för samtliga stödmyndigheter, som alla handläggare ska följa. Under 2016 har Jordbruksverket utvecklat och förvaltat det nya Handläggarstödet för stöd­ administration. Arbetet har bland annat genomförts som ett led i införande av nya regler i jordbruksoch fiskeripolitiken. Handläggarstödet innehåller de rutiner och hjälpdokument som handläggare behöver för att kunna handlägga ett ärende på ett korrekt sätt. Texterna är framtagna efter samråd med berörda myndigheter. Uppdaterade, gemensamma rutiner säkerställer likabehandlingen och bidrar till en enhetlig handläggning av ärenden, både vid ansökan om stöd och vid ansökan om utbetalning.

Kontroll inför godkännande av utbetalningar Jordbruksverket kontrollerar att stödmyndigheterna följer rutinerna, bland annat genom att granska myndigheternas rapporter som de skickar in innan utbetalningarna görs. Dessutom granskar verkets internkontroll varje år systemen och ett urval av ärenden i enlighet med reglerna om internkontroll i EU-kommissionens ackrediteringsförordning. Länsstyrelserna tecknar avtal med Jordbruksverket om vilka villkor som länsstyrelserna ska följa. Detta är i enlighet med villkor i ackrediteringen av utbetalningsstället.

Kompetens hos handläggare vid myndigheter som hanterar EU-stöd Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att säkerställa att hanteringen av EU-stöden sker på ett enhetligt sätt i Sverige. Sammanfattningsvis syftar de till att skapa tillräckligt hög kompetens hos de myndigheter och organisationer som är involverade i stödhanteringen samt att hålla en fortsatt hög kvalitet i de databaser och den information som används i hanteringen. Aktiviteter är bland annat utbildningar, kalibreringsövningar, satsning på klarspråk, framtagande av instruktioner och väg­ ledningar. Det resultat som internkontrollverksamheten kommer fram till visar på både brister och på bra arbetssätt. Resultatet används i den kontinuerligt utförda systemförbättringen.

113


KORREKT HANTERING AV STÖD

Systematisk uppdatering av blockdatabasen

Foto: Lena Clarin

Jordbruksverket ansvarar för att databasen för jordbruksmark (blockdatabasen) innehåller aktuella uppgifter och tillräckligt hög kvalitet. Förändringar i blockdatabasen initieras av att lantbrukare själva anmäler ändringar via SAM-ansökan, efter länsstyrelsernas fältkontroller och arbete med åtagandeplaner samt via systematisk granskning av nya flygfoton. Antalet granskade block per granskningsorsak framgår av tabell 49. I tabell 50 visas hur granskningen fördelas per ägoslag. Tabell 49  Granskning per granskningsorsak 2014–2016 Granskningsorsak

Antal block fältgranskning

Förändringar anmälda av lantbrukare Uppdatering efter kontroll Granskning av flygfoton Övrigt Summa

Antal block skärmgranskning

2014

2015

2016

2014

2015

2016

4 861

16 774

5 965

10 737

57 125

30 498

53 090

43 057

30 432

1 799

2 074

1 647

3 261

5 763

7 559

313 434

447 293

393 027

9 287

15 281

13 275

28 459

26 409

27 772

70 499

80 875

57 231

354 429

532 901

452 944

Tabell 50  Gjorda granskningar per ägoslag 2014–2016 Ägoslag

Antal block fältgranskning 2014

2015

Antal block skärmgranskning

Totalt antal granskade block

2016

2014

2015

2016

2014

2016

Åker

46 829

44 209

31 335

277 816

438 804

368 407

324 645

483 013

399 742

Bete

23 312

36 280

25 386

76 168

92 998

83 726

99 480

129 276

109 112

Övrigt Summa

358

386

510

445

1 089

811

803

1 475

1 321

70 499

80 875

57 231

354 429

532 891

452 944

424 928

613 764

510 175

Under 2016 har cirka 500 000 jordbruksblock granskats. Detta antal motsvarar cirka 40 % av totala antalet block i blockdatabasen. Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller och åtagandeplanarbete har 57 000 block granskats i fält under 2016. Under året har vi arbetat av den ”ryggsäck” på cirka 8 500 fältblock som 2015 fick prioriteras ner på grund av den stora mängd brukaranmälda ändringar som 2015 kom via SAM-ansökan till följd av nytt regelverk. Vi har under året klarat av att granska dessa block. Total kostnad för den systematiska uppdateringen av blockdatabasen var 39,7 miljoner kronor för 2016, motsvarande kostnad 2015 uppgick till 60,9 miljoner kronor.

114

2015

Ny metod för automatiserad granskning Under vintern 2015/2016 har vi använt en automatiserad metod för att granska åkermarksblock utifrån flygfoton. Metoden sorterar ut de block som anses vara godkända och därmed inte i behov av redigering. Metoden har reducerat behovet av manuell skärmgranskning med cirka 100 000 block. Då blockdatabasen generellt nu håller en hög kvalitet, har vi under 2016 påbörjat en övergång från en mer generell granskning av alla block till mer riskbaserat urval för att öka träffbilden när det gäller att hitta de block som troligast är i behov av en redigering och därmed ge en ytterligare ökad kvalitet i blockdatabasen.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


KORREKT HANTERING AV STÖD

Minskad risk för stora finansiella korrigeringar Jordbruksverket bedömer att den höga kvaliteten i blockdatabasen, som kommer av kontinuerliga uppdateringar av blockens arealer, avsevärt minskar risken för felaktiga utbetalningar och därmed risken för stora finansiella korrigeringar. Statskontoret delar denna bedömning vilket framgår av deras rapport ”Jordbruksverkets ökade kostnader för administration av EU-stöd” från november 2016.

Kvalitetsutvärdering av blockdatabasen

Tabell 51  Finansiella korrigeringar på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, mnkr 1) Land

EU-medlem från

Beslut 2016

Totalt 1999–2016

Belgien

1957

145,3

973,1

Bulgarien

2007

66,8

658,6

Tjeckien

2004

280,0

407,0

Danmark

1973

37,7

1 963,9

Tyskland

19572)

44,5

2 056,2

Estland

2004

0,0

14,7

Irland

1973

0,1

1 079,6

Grekland

1981

1 236,3

26 531,6

I enlighet med EU-krav gör Jordbruksverket årligen en kvalitetsbedömning av sitt system för identifiering av jordbruksskiften och rapporterar resultatet till EU-kommissionen. Bedömningen görs genom sju mått som beskriver olika kvalitetsaspekter. Det viktigaste måttet är ”en korrekt kvantifiering av maximal stödberättigande areal”, där resultatet för 2016 är 100,12 %, vilket är ett godkänt resultat. Godkänt intervall är 98–102 %. För fem av de övriga sex måtten uppnås ett godkänt resultat för 2016, vilket är samma utfall som för 2015.

Spanien

1986

3 214,5

18 169,6

Frankrike

1957

3 151,3

29 469,5

Kroatien

2013

0,0

0,0

Italien

1957

1 079,2

19 429,0

Cypern

2004

0,0

118,0

Lettland

2004

-5,3

11,8

Litauen

2004

9,0

374,2

Luxemburg

1957

1,4

45,8

Ungern

2004

577,2

1 254,4

Malta

2004

0,7

5,9

Finansiell korrigering på grund av bristande tillämpning av gemenskapslagstiftningen

Nederländerna

1957

77,6

2 844,4

Österrike

1995

84,7

212,3

Polen

2004

1 925,4

5 054,2

I tabell 51 framgår de finansiella korrigeringar som EU-kommissionen beslutat för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen. Tabellen visar korrigeringarna för alla medlemsstater. Korrigeringarna är preliminära till dess att räkenskaperna för respektive medlemsland är avslutade. De finansiella korrigeringarna har under perioden 1999–2016 uppgått till sammanlagt 130 307 miljoner kronor för samtliga medlemsstater. Av beloppet står Sverige för cirka 1 340 miljoner kronor. Under 2016 har EU-kommissionen beslutat om finansiella korrigeringar för Sverige på grund av bristande tillämpning av gemenskapsreglerna på sammanlagt 123 miljoner kronor. Bristerna finns främst i kontroll- och förvaltningssystem och konstaterades vid EU-kommissionens revision av skolmjölk och producentorganisationer för frukt och grönsaker 2011 och gårdsstöd 2013. En korrigering för avslutande av räkenskaperna 2014 ingår också.

Portugal

1986

413,7

4 305,1

Rumänien

2007

1 406,6

4 368,5

Slovenien

2004

3,9

242,0

Slovakien

2004

59,7

162,4

Finland

1995

-6,5

253,0

Sverige

1995

123,1

1 340,3

Storbritannien

1973

1 365,8

8 962,5

15 292,6

130 307,6

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Totalt

1. Det första beslutet fattades 1999. Korrigeringar på grund av försenade betalningar redovisas separat och ingår inte såvida det inte avser en korrigering +/- av beloppen i tabellen. 2. Östra Tyskland medlem från 1990 Källa: Beslut 2016/417/EU (17 mars 2016), 2016/1059/EU (20 juni 2016), 2016/2018 (15 november 2016) och motsvarande beslut för tidigare år.

115


KORREKT HANTERING AV STÖD

Rapporterade felfrekvenser I tabell 52 visas de felfrekvenser som rapporteras till EU-kommissionen i den förvaltningsförklaring som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret oktober 2015 – oktober 2016. Felfrekvensen visar den andel fel som Jordbruksverkets och länsstyrelsernas kontroller på plats av slumpmässigt utvalda ansökningar upptäckt och är ett mått på hela populationens felfrekvens. I tabellen visas också de felfrekvenser Ekonomi­ styrningsverket (ESV) hittat vid de revisioner som de utfört avseende räkenskapsåren 2014–2016. Felfrekvensen som Jordbruksverket lämnar i sin förvaltningsförklaring bygger på den statistik som vi årligen skickar till kommissionen. Jordbruksverket har haft svårigheter att leverera de begärda uppgifterna enligt uppsatta tidsfrister och kommer under 2017 att behöva skicka ytterligare leveranser för att statistiken ska bli komplett för 2015, gäller både för EGFJ – IAKS och EJFLU-IAKS . Felfrekvensen varierar för olika typer av stöd. För garantifonden (EGFJ - IAKS) ligger felfrekvensen till exempel preliminärt på 1,7 %. För EGFJ – EJ IAKS har felfrekvensen sjunkit jämfört med tidigare och ligger nu på strax över 2 %.

Anledningen till att resultatet nu är bättre är att de förändringar vi gjort för skolmjölken nu börjar ge resultat. För EJFLU-IAKS är det inte meningsfullt att räkna ut felfrekvensen än, eftersom endast en delmängd av statistiken har kunnat levereras. Orsaken till den sena leveransen är bland annat att vi ännu inte har slutbetalat vissa ersättningar. Statistiken för EJFLU – EJ IAKS ligger på 1,33 %, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Vi bedömer att dessa siffor är mer korrekta jämfört med tidigare år. Ekonomistyrningsverket (ESV) som är attesterande organ har i sin årsrapport för garantifonden (EGFJ) och landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) för 2016 (16 oktober 2015 till och med 15 oktober 2016) gått igenom ärenden hos Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelser, leaderområden och Sametinget utifrån ackrediteringskriterierna i EU-kommissionens förordning 907/2014. ESV har bedömt att utbetalningsstället i huvudsak uppfyller kriterierna. Ekonomistyrningsverket (ESV) som är reviderande organ för Europeiska fiskerifonden, EHFF, har i sin årliga kontrollrapport för 2016 funnit att felprocenten är 0 %.

Tabell 52  Felfrekvenser – garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EFF/EHFF)7 Utbetalt belopp, mnkr

EGFJ - IAKS1, 2 EGFJ - EJ IAKS

1, 2

EJFLU - IAKS1, 2 EJFLU - EJ IAKS EFF/EHFF

4

1, 2

Jordbruksverket, felfrekvens kontrollstatistik

Ekonomistyrningsverkets felfrekvens från granskning3

2016

20142

20152

20162

20142

20152

20162

6 268

0,42 %

0,58 %

1,70 %5

0,00 %

0,00 %

0,59 %

208

2,50 %

4,00 %

2,16 %

0,00%

0,00 %

0,00 %

4 1008

4,31 %

4,01 %

-6

0,00 %

0,00 %

0,50 %

404

0,23 %

0,37 %

1,33 %

0,46 %

0,46 %

0,13 %

11

-

-

-

0,39 %

1,72 %

0,00 %

8 8

1. IAKS står för det integrerade systemet för administration och kontroll. Bland annat gårdsstödet och de arealbaserade miljöersättningarna ingår i IAKS. EJ IAKS består av marknadsstöd och icke arealrelaterade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. 2. Räkenskapsåret avser perioden 16 oktober året innan till 15 oktober aktuellt år. 3. Procentsatsen i kolumnerna för Ekonomistyrningsverket (ESV) avser mest sannolikt fel. 4. För EFF/EHFF avser utbetalningsperioden kalenderår. 5. Den felfrekvens som presenteras är preliminär och flera ärendetyper saknas. Statistiken kommar att slutrapporteras under våren 2017. 6. Endast en delmängd av statistiken har rapporterats, flera av stöden är inte slututbetalda. Det är inte meningsfullt att räkna ut kontrollstatistiken. 7. 2016 gör endast ESV granskningar av representativa urval och inte av Jordbruksverkets internkontroll. Detta för att undvika dubbelarbete. 8. Utbetalda belopp inkluderar nationell finansiering. Källa: Jordbruksverket och Ekonomistyrningsverket

116

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


KORREKT HANTERING AV STÖD

Revisionsanmärkningar Jordbruksverkets verksamhet när det gäller ut­betalning av EU-stöd revideras regelbundet av EU-kommissionen, Revisionsrätten, det attesterade organet, Riksrevisionen samt internrevisionen. För fullständig sammanställning av finansiella korrigeringar, se avsnitt Finansiell redovisning – Inledning.

Skolmjölksstödet m.m. (EGFJ) Vid en revision i september 2011 konstaterade kommissionen brister i hanteringen av skolmjölks-­ stödet i Sverige. Kommissionen hade synpunkter på hur kontroller genomförs och då framför allt inför utbetalning. Jordbruksverket har tagit fram nya mer utförliga instruktioner för hur de administrativa kontrollerna av ansökningarna ska genomföras. Vi har fått ett slutligt besked i form av ad hoc beslut 51.

Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker (EGFJ) Revisionen genomfördes 2011. När det gäller pro­ ducent­organisationer för frukt och grönsaker har vi förbättrat kontrollinstruktioner för administrativa kontroller och kontroller på plats. Jordbruksverkets föreskrift har ändrats till följd av revisionen. Vi har fått ett slutligt besked i form av ad hoc beslut 52.

Gårdsstödet (EGFJ) I augusti 2013 gjorde kommissionen en revision av gårdsstödet för stödåren 2011 och 2012. Ärendet är nu avslutat via ad hoc beslut 50. Resultatet blev en korrigering på ett totalt belopp på 10,9 miljoner euro och den största delen av korrigeringen beror, enligt kommissionen, på brister i riskanalysen för fjärranalyskontrollerna. Sverige har tagit ärendet till EU-domstolen.

Företagsstöd och projektstöd (EJFLU 2007–2013) I juni 2014 granskade kommissionen axel 1+3 inom landsbygdsprogrammet. Iakttagelserna från revisionsbesöket var många men väl kända av Jordbruksverket sedan tidigare genom verkets egna kontroller. Bristerna var i många fall åtgärdade redan före revisionstillfället. Bland annat tog kommissionen upp urvalskriterier, rimliga kostnader, offentlig upphandling, dubbelfinansiering och kontrollstatistik. Jordbruksverket har fått kommissionens förslag till finansiell korrigering på 9,8 miljoner euro. I november 2016 hade vi ett möte med förlikningsorganet och väntar nu på kommissionens ställningstagande.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Landsbygdsutveckling Axel 2, åtgärderna 216 och 227 (EJFLU 2007–2013) I juni 2015 granskade kommissionen ersättningarna för icke-produktiva investeringar (216) och ersättningen för icke-produktiva investeringar skog (227). Kommissionen har föreslagit en finansiell korrigering på 0,3 miljoner euro för brister inom rimlighetsbedömning av kostnader och offentlig upphandling. Jordbruksverket har accepterat beloppet och väntar på avslutande av ärendet via ad hoc beslut.

Gårdsstöd, förgröning, miljöersättningar m.m. I september 2016 granskade kommissionen gårdsstöd, förgröning, miljöersättningar m.m. Någon revisionsrapport har inte kommit än.

Skolmjölksstödet Jordbruksverket har fått revisionsrapporten från revisionsbesöket i slutet av september 2016. Kommissionen anmärker i rapporten på att det finns brister i administrativa kontroller, kontroller på plats och i beräkningar av stödet inklusive administrativa minskningar och påföljder. Arbete med att besvara kommissionens synpunkter pågår.

Nötkreatursstödet I oktober granskade kommissionen nötkreaturs­ stödet. En revisionsrapport har inkommit till Jordbruksverket den 14 februari 2017 från kommissionen. Jordbruksverket har inte kunnat värdera förslag till korrigering varför ingen avsättning har bedömts.

Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker I november granskade kommissionen stödet till producentorganisationer för frukt och grön­saker. Jordbruksverket fick revisionsrapporten den 30 januari 2017. Kommissionen anmärker i rapporten på att det finns brister i administrativa kontroller och kontroller på plats.

Landsbygdsprogrammet, projekt- och företagsstöd I december granskade kommissionen åtgärder inom det gamla landsbygdsprogrammet. Någon revisionsrapport har inte kommit än.

117


Foto: Ann-Kristin Stegå

KORREKT HANTERING AV STÖD

Avslutande av räkenskaperna 2015 (EJFLU) Vid avslutande av räkenskaperna baserar EU-kommissionen sitt beslut på de uppgifter som kommer från det attesterande organets granskningar. Den föreslagna korrigeringen för 2015 är på 0,1 miljoner euro.

Internkontrollens årliga granskningar Jordbruksverket har genomfört systemgranskningar av konkurrensutsättning inom bredbandsstöd för landsbygdsstöd samt offentlig upphandling inom stöd till kompetensutveckling för landsbygds- och fiskestöd. Urvalskriterier i stöd till projekt inom lokalt ledd utveckling har granskats inom ramen för samtliga fyra fonder. För jordbrukarstöd har systemgranskningar genomförts inom kompensationsstödet samt inom ersättningen för miljö- och klimatvänligt jordbruk avseende betesmarker och slåtterängar. Vidare har Jordbruksverket följt upp tidigare granskning av marknadsstöd. Under året har interna revisioner av informationssäkerhet ISO 27001 påbörjats och genomförts i samband med Jordbruksverkets certifiering. På uppdrag av Ekonomistyrningsverket har Jordbruksverket utfört omverifieringar på 34 kontroll­ gårdar i 14 län. Resultaten från granskningarna har presenterats för varje berörd verksamhet.

118

Rätt kontroller, rätt sätt och i rätt tid Jordbruksverket ansvarar både för att genomföra operativa kontroller och för att samordna kontroller som andra EU-stödhanterande myndigheter utför. Kontrollverksamheten ska kännetecknas av rätt kontroller, utförda på rätt sätt och i rätt tid. Urval av kontrollobjekt är delvis slumpmässigt och delvis baserat på riskanalyser. Jordbruksverket gör en riskanalys före varje urval. Kontrollverksamheten styr vi genom riktlinjer för riskanalys och urval, tidsplaner för utförande, utbildningar, checklistor, kontrollinstruktioner, beslutsvägledning, verksamhetsstatistik, kvalitetskontroll samt vår egen internkontrollenhet. Under 2016 har Jordbruksverket, tillsammans med länsstyrelserna, fortsatt att utveckla en ny generation av en handdator för genomförande av fältkontroller. 160 kontroller av landsbygdsstöden och marknadsstöden har genomförts under 2016, vilket framgår av tabell 53. Att det är färre kontroller än tidigare beror på att landsbygdsprogrammet 2014–2020 är försenat och det har inte funnits ut­betalningar att kontrollera förrän sent under 2016. De kontroller som måste göras enligt förordning har ändå klarats av. Vi har också genomfört kontroller av krisåtgärder på grund av gällande marknadsläge inom mjölk- och köttproduktion. Krisåtgärderna har dock minskat något i antalet i förhållande till 2015.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


KORREKT HANTERING AV STÖD

Tabell 53  Antalet utförda kontroller 2014–2016 Kontrollobjekt

2014 Plan

Efterhandskontroller marknadsstöd

2015 Utfall

Plan

2016 Utfall

Plan

Utfall

8

8

4

5

4

3

32

33

18

19

33

33

Kontroller Landsbygdsprogrammet2

151

107

25

Marknadskontroller3

125

126

99

1

Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet

1. Under granskningsperioden 2015/2016 har en av kontrollerna utförts under 2015 och resterande 3 planerade kontroller är gjorda under 2016. 2. De olika kontrollerna inom marknadsstöden har olika kontrollår och väljs ut genom urval varför en plan för antal kontroller inte är möjlig att ta fram. 3. De olika kontrollerna inom marknadsstöden har olika kontrollår och väljs ut genom urval varför en plan för antal kontroller inte är möjlig att ta fram.

Tabell 54 Kostnader1 per kontroll 2014–2016, tkr Kontrollobjekt

2014

2015

2016

Efterhandskontroller marknadsstöd2

123,1

113,4

261,6

Efterhandskontroller landsbygdsprogrammet

6,1

10,6

9,7

Kontroller landsbygdsprogrammet3

31,8

41,1

61,6

Marknadskontroller4

27,5

29,1

39,0

1. Beräkningsgrunden är direkta kostnader för lön och resor, samt indirekta kostnader som beräknas med procent på lönekostnaderna (2014=80%, 2015=78%, 2016=73%). 2. Kostnaden för efterhandskontroller av marknadsstöden ökade markant jämfört med 2015. Detta beror på ökad tidsåtgång på grund av hög personalomsättning under 2016. Detta har medfört att varje led i arbetet tagit lite längre tid. 3. Kostnaden för kontrollen inom landsbygdsprogrammet har ökat markant jämfört med 2015. Detta beror på att vi under arbetet med nya programmet har gjort dubbelbemannade kontroller för att kalibrera arbetet i det nya programmet. 4. När det gäller marknadskontrollerna har kostnaden ökat 2016, då flera nya medarbetare har introducerats i arbetet och det har medfört extra kostnader för dubbelbemanning.

För stöd ur EGFJ och EJFLU som beslutas av myndigheter utanför Jordbruksverket gäller att samma myndigheter genomför kontrollerna. Jordbruksverket fastställer kontrollfrekvenser och riskanalys. Kontrollfrekvensen för gårdsstödet har under 2016 varit 3 % för samtliga länsstyrelser. Det är en sänkning jämfört med 2015 då kontrollfrekvensen låg på 5 %. Orsaken till sänkningen 2016 var låga felfrekvenser för gårdsstödet. För de nya miljöersättningarna ingångna 2015 eller senare har kontrollfrekvensen varit 5 % för samtliga länsstyrelser. För de gamla miljöersättningarna ingångna innan 2015 har kontrollfrekvensen varierat mellan 5 och 10 %. Tullverket har år 2016 utfört fysiska kontroller till ett värde av 360 000 kronor för utomkvotssocker som exporterats utan bidrag ut ur EU.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Måluppfyllelse – Korrekt genomförande av EU-stöden I avsnittet återrapporteringskrav finns en redogörelse över Jordbruksverkets genomförande av jordbruks- och landsbygdspolitiken under 2016. Arbetet med införandet har gått framåt under 2016 men vi kan också se att det finns viktiga delar kvar. Vi kan också konstatera att det finns områden där vi inte har kunnat leverera uppgifter på önskvärt sätt samt att det finns felfrekvenser som visar på brister. Vår sammantagna bedömning av detta mål blir därför delvis uppfyllt.

119


KORREKT HANTERING AV STÖD

120

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Konkurrensneutral uppdragsverksamhet I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom de områden som är avgifts­finansierade. Detta gäller distriktsveterinärerna, utsädeskontroll, köttklassificering och tjänsteexport. Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 584,1 miljoner kronor (41 % av totala kostnaden) för den verksamhet som redovisas under detta kapitel.


KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET

MÅL

MÅLUPPFYLLELSE

Distriktsveterinärerna ska tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård, epizootiberedskap och förebyggande djurhälsovård för alla djur i människans vård

Tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård – Fullt uppfyllt (4) Epizootiberedskap – Fullt uppfyllt (4)

Alla djur får djursjukvård om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan användas, oavsett tidpunkt på dygnet

Förebyggande djurhälsovård – Fullt uppfyllt (4)

Säkerställa att det finns utsädeskontroll för alla aktörer

Fullt uppfyllt (4)

Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid (köttklassificering)

Fullt uppfyllt (4)

Att tillhandahålla kompetens till internationellt utvecklingssamarbete inom Jordbruksverkets verksamhetsområde

Fullt uppfyllt (4)

Distriktsveterinärerna Dygnet runt – året om! Distriktsveterinärerna arbetar för att djuren ska må bra. Vi erbjuder attraktiva tjänster och produkter för djursjukvård, förebyggande djurhälsovård, smittskydd och djurskydd. Våra kunder är privatpersoner, företag och myndigheter. Distriktsveterinärernas kunder ska kunna nå oss snabbt och enkelt på tider och platser som passar dem. Vår etablering är baserad på djur- och invånarantal, ekonomiska förutsättningar samt att det ska finnas ett rimligt avstånd till djurägare eller för djurägare att åka. Vi prioriterar verksamhet på landsbygden och i mindre tätorter. Vår målsättning är att 90 % av alla djurägare, vid sjukdomsfall som är livshotande eller som vid fördröjning allvarligt försämrar prognosen, ska kunna få veterinärvård inom tre timmar. Verksamheten genomförs med personal inom djurens hälso- och sjukvård och består av legitimerade veterinärer, legitimerade djursjukskötare samt djurvårdare. Distriktsveterinärernas veterinärer är i grunden allmänpraktiker där alla behärskar samtliga vanliga djurslag och åtgärder i en beredskapssituation. Utifrån denna breda kunskapsbas ökar vi veterinärernas specialisering mot i första hand särskilda djurgrupper. Mottagningar utvecklar olika inriktning/specialisering och därigenom kompletterar de varandra i ett utökat samarbete. Vi har för djurslagen nöt, gris, fjäderfä och häst skapat arbetsgrupper som har en särskild inriktning på respektive djurslag och som prioriterar detta i sin dagliga verksamhet. Djursjukskötare och djurvårdare har kompetens i huvudsak inom hälso- och sjukvård för smådjur. Kompetensen är förstärkt genom olika typer av specialutbildningar för t.ex. utfodring och tandvård. För att driva ett veterinärmedicinskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling av medarbetare,

122

har Distriktsveterinärerna särskilda överveterinärtjänster som har ett veterinärmedicinskt ämnesansvar. Överveterinärerna ska stödja veterinärer och assistenter och fungera som mentorer. De ansvarar för kompetens- och kvalitetsutveckling inom sitt ämnesområde men jobbar också själva i stor utsträckning kliniskt. Distriktsveterinärernas verksamhet genomsyras av principerna legalitet, saklighet, respekt, effektivitet och service. Vi följer vetenskap och beprövad erfarenhet i det kliniska arbetet, t.ex. har vi en hygienstrategi för att hindra spridande av smitta och en strategi för en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Under året har vi fortsatt med implementeringen av dessa strategier ute på mottagningarna. En såld tjänst från Distriktsveterinärerna är uppbyggd av organisationens och den enskilde medarbetarens kompetens och kliniska färdighet samt av engagemanget och bemötandet gentemot kunden. En del av dessa tjänster erbjuds i form av tjänste­paket som gör det tydligt för kunden att förstå tjänsten avseende t.ex. innehåll, pris och kundvärde liksom för medarbetaren att förstå vad som ska utföras. Verksamhetsinriktningen är för de olika verksam-­­­­ hets­grenarna: • Att vara en komplett leverantör av veterinär service för lantbrukets djur. Vårt huvudsakliga utvecklingsfokus ligger på förebyggande hälsovård. • Att vara en komplett leverantör av ambulerande veterinär service samt hålla ett nätverk av mottagningar för häst. • Att vara en allsidig leverantör av veterinär service på primärvårdsnivå för smådjur. Svårare fall eller patienter som kräver stationärvård, remitteras. • Att verka som aktiv, ansvarstagande och kompetent leverantör av offentliga uppdrag. • Att verka som nationell smittskyddsresurs med hög beredskap och stort engagemang.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET

Distriktsveterinärernas verksamhetskostnader för 2016 uppgår till 556,6 miljoner kronor vilket är en ökning med 2,5 % mot föregående år. Distriktsveterinärerna upprätthåller beredskap för akuta sjukdomsfall och smittskydd, dygnet runt. Arbetsmiljökrav gör att det krävs minst fem veterinärer per beredskapsområde, varför de fasta kostnaderna för beredskapen är höga. I flera praktikområden har Distriktsveterinärerna infört säsongsmässig förstärkt bemanning under beredskap, för att passa kundernas behov. Vi har också ett ökat samarbete mellan arbetsplatsernas beredskap i syfte att öka effektiviteten men också för att olika kompetenser ska kunna stötta varandra inför de olika åtgärder som behövs under beredskap. Detta kommer vi att fortsätta med under 2017 där målsättningen är att bättre utnyttja funktionaliteten i vår telefonväxel för att underlätta för våra veterinärer. Även den totala bemanningen på mottagningarna dimensioneras utifrån marknadens behov. Kostnaderna för djursjukskötare fortsätter att stiga då antalet anställda har ökat under året. Djursjukskötare behövs för att arbetet med smådjur ska kunna bli effektivare. Ett nära samarbete mellan veterinär och djursjukskötare är också en förutsättning för att kunna utveckla den veterinärmedicinska kompetensen i arbetet med smådjur.

Prisutveckling per djurslag För att visa prisutveckling för behandling av olika djurslag, har en vanligt förekommande veterinär åtgärd valts ut för varje djurslag. Dessa åtgärder har varit kalvningsförlamning och juverinflammation på ko (lantbrukets djur), behandling av kolik på häst och kastration av hankatt (smådjur). Mellan 2014 och 2016 har priserna för de aktuella behandlingarna ökat med 5 % för ko, 8 % för häst och 6 % för katt. Distriktsveterinärerna tog under året ett inriktningsbeslut att förenkla prissättningen och att öka transparensen i prissättningen. Detta har lett till att vi tagit fram ett antal prisuppgifter som är gemensamma för hela landet, oavsett skillnader i kostnadsnivån. Likaså finns ett antal prisuppgifter på vår webb vilka ska ge kunden en uppfattning om vilka prisnivåer vi har på våra tjänster.

Förrättningar per djurslag Varje besök hos djurägaren eller på mottagningen kopplat till en djurägare, genererar det vi kallar en förrättning, oavsett antal djur som behandlas vid detta besök. Antalet förrättningar har sjunkit för samtliga djurslag under 2016. Detta avspeglar bland annat att mjölksektorn har upplevt ytterligare ett svårt år. Ett flertal producenter har avvecklat sin verksamhet vilket har bidragit till att antalet förrättningar har minskat. Samtidigt har besättningarnas

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Foto: Anna Tubbin

Kostnadsutveckling

storlek ökat vilket har inneburit att antalet besök blivit färre men varje enskilt besök blir dock längre och omfattar fler djur. Rådgivning och besättningsgenomgångar omfattar också en allt större del av själva förrättningen. Med villkorad läkemedelsanvändning och förebyggande hälsovård minskar sjuklighet och därmed blir det färre akuta sjukresor för veterinären. Det minskande antalet förrättningar på häst avspeglar en ökande konkurrens men också att varje patient blir föremål för en mer avancerad diagnostik och behandling, vilket gör att varje häst ägnas mer tid. Smådjur ligger relativt konstant i antalet förrättningar även här ägnar vi mer tid för varje patient i takt med att vården blir mer avancerad. Tabell 55   Antal förrättningar per djurslag Djurslag

20142

20152

2016

Lantbrukets djur

48 838

44 861

41 508

Hästdjur

52 645

51 720

50 232

Smådjur

166 449

161 791

161 667

63 155

73 918

74 716

331 087

332 290

328 123

Ej angivet djurslag1 Summa

1. Ej angivet djurslag består av officiella uppdrag, upp­ drag till djurhälsoorganisationer och uppdrag till andra myndig­heter. Här ingår även försäljning av handelsvaror som t.ex. foder och djurtillbehör som inte är knutna till ett visst djur i denna kategori. 2. Värdena i tabellen är korrigerade jämfört med före­ gående år då framtagandet av uppgifter förändrats. Källa: Jordbruksverket

Officiella uppdrag I samband med att alla officiella veterinärer ska ha en formell utbildning, har en översyn gjorts över hur

123


KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET

många officiella veterinärer vi ska ha samt vilken kompetens dessa ska ha. Målsättningen har varit att fördela ut uppdragen på färre veterinärer för att dessa ska få en tillräcklig volym uppdrag för att kunna säkerställa en tillräcklig kompetens och erfarenhet.

Rikstäckande akut djursjukvård Distriktsveterinärerna täcker huvuddelen av landet för officiella uppdrag och smittskyddsberedskap. För akut djursjukvård ansvarar organisationen för sjukvården inom sitt tilldelade beredskapsområde. Utöver Distriktsveterinärerna finns det privata aktörer i flera geografiska områden. En del av dessa har även beredskap för akuta sjukdomsfall. Där så ej är fallet har Distriktsveterinärerna på kundens begäran täckt upp för enstaka akuta sjukdomsfall där praktiken normalt upprätthålls av privata aktörer.

Bemanning Distriktsveterinärerna har upprätthållit bemanning i alla praktikområden varje dag under hela året. Vi arbetar långsiktigt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att säkerställa behovet av den kompetens som behövs i organisationen. Detta gäller såväl djurhälsopersonal som personal i olika stödfunktioner. Vi har under året haft betydande problem med att rekrytera veterinärer, vilket har inneburit en hög arbetsbelastning för ordinarie personal. Under året har därför resurser tillsatts för att bredda vår rekrytering utomlands liksom att öka vår förmåga att ta hand om nyrekryterade genom en ny rekryteringsstrategi med ökat stöd från våra centrala stödresurser. Belastning på den kliniska verksamheten är relativt stor sommartid då många privata aktörer tar ut ledighet. Rekrytering av sommarvikarier har gett ett varierande resultat. I de delar av landet som har haft en närhet till Stockholm/Uppsala har det i allmänhet inte varit något problem, medan andra områden inte haft tillgång till sommarvikarie överhuvudtaget. Bemanning över sommarperioden har då lösts med befintlig personal. En stor del av vikariaten har betjänats av veterinärstudenter från årskurs 5 i veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Studenter från samma årskurs har också erbjudits två veckors praktisk undervisning, i form av auskultation, med huvudinriktning på lantbrukets djur. Från studenthåll har detta varit en uppskattad form av undervisning med såväl kundkontakter som deltagande i uppdrag som man inte har i den ordinarie undervisningen vare sig vad gäller volym eller karaktär. För organisationen har detta inneburit inspirerande kontakter samt en möjlig rekryteringsbas. Distriktsveterinärerna har under året haft ett ökat fokus på arbetsmiljön för våra anställda i syfte att minska antalet sjukskrivningar och minska personal­ omsättningen. Vi har också en utökad sam­verkan mellan arbetsgivaren och de fackliga parterna.

124

I syfte att öka delaktighet och att öka inflytandet över strategiska beslut har Distriktsveterinärerna: • Samlat klinikchefer, ledningsgrupp, fack och överveterinärer vid två fysiska möten samt däremellan ett antal möten via Skype. • Haft ett antal Skype-möten för information till all personal. • Genomfört en roadtrip där chefer på olika nivåer har fört diskussioner om framtida satsningar ute på enskilda mottagningar tillsammans med personalen. • Identifierat fyra prioriterade områden: kompetens­utveckling, beredskap, lönemodell för veterinärerna samt HR med rekrytering. • Haft erfarenhetsutbyte sk ERFA-möte med anställda som arbetat i organisationen mer än 10 år.

Kundfokus Mätningar genom åren har visat att kunderna upplever en hög generell nöjdhet med Distrikts­veterinärerna. Organisationen försöker tillgodose kundens be­hov av tillgänglighet på flera plan genom följande delar: • Olika forum för kommunikation, såsom en ny hemsida samt ökad tillgänglighet över telefon via en gemensam växel. • Ökad aktivitet på sociala medier såsom Facebook och Instagram • Förändrade rutiner på mottagningarna för att öka tillgängligheten, såsom förändrade svars­ rutiner för telefon och mejl. • Via journalföringssystemet Link möjliggöra gemensamma bokningsrutiner och svarsrutiner till djurägare. Samarbetet mellan mottagningar kring bokningar, har ökat under året och möjlig­ gör en ökad tillgänglighet på tider som passar kunden. Vår mobilanpassade webbsida lanserades under våren 2015 och spelar en central roll för vår kommunikation. Via mottagningarnas egna sidor på webben och Facebook ges möjligheter för varje arbetsplats att gå ut med aktuell information riktad till sina kunder och sitt upptagningsområde. Vi har också möjlighet att ha våra informationsfoldrar nedladdningsbara i mobilen vilket gör dem mer lättillgängliga ute i fält.

Måluppfyllelse – rikstäckande akut djursjukvård Målet att svara för rikstäckande akut djursjukvård bedömer Jordbruksverket är fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på att Distriktsveterinärerna kunnat erbjuda veterinär service under årets alla dagar och dygnet runt i samtliga de beredskaps­ områden som vi har ansvaret över.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET

Epizootiberedskap

Måluppfyllelse – förebyggande djurhälsovård

Under 2016 har Distriktsveterinärerna bidragit till ett gott smittskyddsläge i landet genom att ha en beredskap för utbrott mot smittsam sjukdom samt delta i bekämpningen av dessa. Distriktsveterinärerna har, som ett led i EU:s övervakning av blåtunga, genomfört en nationell serologisk provtagning av nötkreatur. Distriktsveterinärerna har aktivt deltagit i ett omfattande mjältbrandsutbrott på Omberg i Östergötland. Arbetet har omfattat smittspårning, sanering och vaccinering och letts från en operativ ledningscentral i Väderstad. Distriktsveterinärerna har också medverkat som utredande veterinärer vid ett utbrott av Newcastle disease i Vellinge. I samband med fågelinfluensa (H5N8) i en kommersiell besättning utanför Helsingborg har Distriktsveterinärerna upprättat en operativ lednings­central med insatsledning och utredande veterinärer. I arbetet har flera frivilliga resurser från Blå stjärnan och Hemvärnet deltagit.

Målet att svara för förebyggande djurhälsovård bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på de fortsatta satsningar som är gjorda under 2016.

Måluppfyllelse – epizootiberedskap Målet att svara för epizootiberedskap bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på den beredskapsplan som finns och de aktuella insatserna under 2016

Förebyggande djurhälsovård Under 2016 har Distriktsveterinärerna gjort fortsatta satsningar inom den förebyggande hälsovården för nöt och gris. För mjölkkor har huvudinriktningen rört villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) med såväl utbildning av veterinärer som av djurägare. I Distriktsveterinärernas koncept för ViLA-mjölk ingår ett program för förebyggande hälsovård som bygger på vårt koncept Besättningsservice och en modifierad variant av Hälsopaket Mjölk. Vi kan konstatera att intresset hos producenterna för ViLA-mjölk, har varit något avvaktande. Betydligt fler har gått djurägarutbildningen än de som senare anslutit sig till tjänsten. En arbetsgrupp har skapats för att metodutveckla den förebyggande hälsovården och för att öka specialiseringen av våra veterinärer för hälsovård på mjölkkor. Distriktsveterinärerna har ökat besättningsarbetet i grisbesättningar och ökat antalet anslutna besättningar till Besättningsservice gris, där också den organiserade hälsokontrollen ingår. Vi har deltagit aktivt i en arbetsgrupp tillsammans med Sveriges grisföretagare, Gård & Djurhälsan samt Lundens djurhälsa för att ta fram plan- och riktlinjer för smittsäkrad besättning.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Utsädeskontroll För att säkerställa att det finns tillgång till utsädeskontroll för alla aktörer i Sverige ska Jordbruksverket inom ramen för uppdragsverksamheten tillhandahålla en sådan kontroll på den fria marknaden. Uppdragsverksamheten inom utsädesområdet innefattar åtgärder inom ramen för det obligatoriska certifieringssystemet (fältbesiktning, provtagning, analysering, kontrollodling), kvalitets- och sundhetskontroll, provrensning, kontroll av nya sorter m.m. Verksamheten bedrivs för fröburna växtslag i konkurrens med andra certifierande organ och med möjligheter för utsädesproducenter att utnyttja auktoriserade laboratorier samt auktoriserad personal för fältbesiktning och provtagning. Utsädeskontrollen är helt självfinansierad. Tabell 56  Antal delanalyser – fröburna växtslag Verksamhetsår Certifieringsanalyser

2014

2015

2016

15 508

15 853

16 025

Övriga analyser

14 267

14 059

13 762

Summa

29 775

29 912

29 787

Källa: Jordbruksverket

Jordbruksverkets ambition är att fortlöpande anpassa arbetsrutiner och metoder till kundernas behov för att därigenom kunna upprätthålla en kompetent och kostnadseffektiv kvalitetskontroll. I nuläget pågår ett antal olika förändringsprojekt av vilka följande kan nämnas: • Utveckling av ett nytt administrativt IT-system för hantering av verksamhetens processer. • Optimera det digitala gränssnittet mellan verksamheten och kunderna för effektiv hantering av både uppdrag och resultat via hemsida. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten inom utsädesområdet uppgår 2016 till 23,4 miljoner kronor.

Måluppfyllelse – utsädeskontroll Jordbruksverket har under året säkerställt att det finns utsädeskontroll tillgänglig för alla aktörer på marknaden och därför är målet fullt uppfyllt.

125


KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET

Köttklassificering Jordbruksverket övervakar klassificeringen av slaktkroppar på slakterierna genom att säkerställa att bedömningen sker likadant i hela landet. Våra inspektörer besöker slakterierna kontinuerligt och kontrollerar att klassningen sker enligt EU:s gemensamma system, EUROP. Kostnaden för klassificeringskontrollerna 2016 är totalt ca 3,4 miljoner kronor. Av totalkostnaden står slakteribranschen för hälften, medan resterande finansieras av Jordbruksverket. Detta gör att Jordbruksverkets verksamhetskostnad för uppdragsverksamheten var knappt 1,7 miljoner kronor för 2016. Utöver kontrollerna har Jordbruksverket utvecklat en e-utbildning som helfinansieras av slakteribranschen. Kostnaden för den var 0,4 miljoner kronor. Den vanligaste orsaken till avvikelser vid kontroll är att bedömningen av nötkreatur eller får legat utanför godtagbara marginaler. I samtliga fall har klassningen nått godkänd nivå efter återbesök.

Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Tabell 57  Klassificering av slaktkroppar 2014–2016 2014

2015

2016

Planerade kontroller

389

411

397

Utförda kontroller

389

430

411

Avvikelser, %

6,4

5,6

7,5

Kostnad per kontroll, tkr1

9,5

8,5

8,2

1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån resultatområdets totala kostnader exklusive projekt­ kostnader om 404 tkr för 2016. Källa: Jordbruksverket.

Tjänsteexport Tjänsteexportverksamheten har under 2016 bedrivits enligt tidigare fastlagd strategi. Jordbruksverket har under året slutrapporterat och därmed avslutat insatsen i Georgien där ett kapacitetsutvecklingsprojekt inriktat på att etablera ett uthålligt och EU-anpassat regelsystem för livsmedelssäkerhet bedrivits sedan 2011.

Jordbruksverkets har som underleverantör till Statistiska centralbyrån (SCB) genomfört en mission till Mocambique och två missioner till Kosovo. Även ett studiebesök med delegater från Kosovo har genomförts, Vi har också utfört ett TAIEX-uppdrag i form av studiebesök från Moldaviens utbetalningsmyndighet (AIPA). Under året har ytterligare samarbete med Moldavien förberetts och den 1 december inledde Jordbruksverket ett treårigt samarbete med Moldaviens livsmedelssäkerhetsmyndighet, NFSA. Projektet löper under 36 månader med en budget om ca 21 miljoner kr. Livsmedelsverket ingår som underleverantör i projektet. Den projektledare som rekryterats för att leda det operationella arbetet blir myndighetens första medarbetare som stationeras i ett insatsland. Inom ramen för EU-samarbetet har Jordbruksverket formerat sig i ett konsortium och lämnat anbud på totalt två EU-Twinning samarbeten (Fiche). Anbuden har avsett Moldaviens utbetalningsmyndighet (AIPA) och livsmedels­ säkerhetsmyndighet (NFSA). I det senare fallet blev anbudet vinnande i konkurrens med fem övriga konsortier. I detta projekt är Litauen projektledare. Sverige och Lettland är s.k. Junior Project Leader (JPL). Samarbetet, som formellt undertecknades i december månad, löper under 24 månader med en budget om ca 2 miljoner euro. I samverkan med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Livsmedelsverket (SLV) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har Jordbruksverket arbetat med att utveckla ett internationellt utbildningsprogram (ITP). Programmet finansieras av Sida och avser kapacitetsutveckling inom området djurhälsa. Programmet, som är tänkt att löpa under 5 år, riktar sig initialt till länderna inom den Östafrikanska gemenskapen (EAC); Uganda, Rwanda, Tanzania, Kenya och Burundi. Sammanlagt två missioner har genomförts till länderna. Urval av deltagare och uppstart av programmet beräknas ske under 2017/18. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamhet inom tjänsteexportområdet för 2016 uppgår till 4,0 miljoner kronor, föregående år 9,2 miljoner kronor.

Måluppfyllelse – kompetens till internationellt utvecklingsarbete Jordbruksverket har under året tillhandahållit kompetens som efterfrågats till internationellt utvecklingssamarbete inom myndighetens verksamhetsområde. Jordbruksverket har härigenom aktivt bidragit till Sveriges politik för global utveckling. Målet bedöms vara fullt uppfyllt.

1 Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån resultat­ områden uppdragsverksamhet (RO Tillsyn).

126

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare Detta avsnitt behandlar fokusområdet ”Attraktiv myndighet i koncernen staten” där Jordbruksverket särskilt ska arbeta för rätt kompetens, öppenhet, hjälpsamhet och helhetssyn, agerande enligt våra värderingar, stärka ledarskapet och medarbetar­ skapet, attraktiva förutsättningar för arbetet, inkluderande synsätt, ett fortsatt gott samarbete med våra personalorganisationer och ett aktivt medarbetarråd.


ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE

Introduktion

Foto: Lena Clarin

En viktig del vid nyanställningar är att våra nya med­ arbetare får en bra introduktion så att de snabbt kan komma in i arbetet och ha rätt grundförutsättningar för att utföra ett bra arbete. Förutom den verksam­ hetsnära introduktionen, har Jordbruksverket ett övergripande introduktionsprogram bestående av delarna; Jordbruksverkets verksamhet, att vara statsanställd, offentlighet, sekretess och förvalt­ ningsrätt. Under året har vi arbetat med att utveckla och förbättra detta program, genom att bl.a. moder­ nisera utbildningarna och överföra vissa delar till elektroniska utbildningar. Vi lyssnar på våra nyanställda och låter dem ge värdefull feedback på Jordbruksverket som attraktiv arbetsgivare.

Attraktiva förutsättningar för arbetet I Jordbruksverkets färdplan för 2014–2016 framgår vad som ska prioriteras under perioden. Ett av fokusområdena är ”Attraktiv myndighet i koncernen staten” där Jordbruksverket särskilt ska arbeta för: • att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens • attraktiva förutsättningar för arbetet • att stärka ledarskap och medarbetarskap • säkra kompetensförsörjningen • helhetssyn och enklare tillsammans Under 2016 har vi fortsatt att implementera färdplanen med arbete kring attraktiv arbets­ givare, ledarskap och medarbetarskap samt kompetensförsörjning.

Attraktiv arbetsgivare i koncernen staten För att vi ska kunna locka nya kompetenta med­ arbetare och behålla befintliga är det av största vikt att Jordbruksverket fortsätter vara en attraktiv arbetsgivare. Det är också viktigt att vara attraktiva så att andra organisationer ska vilja samarbeta med oss och för att kunderna ska ha förtroende för vår verksamhet. Under året har vi arbetat inom flera områden för att ytterligare stärka vår attraktivitet som arbetsgivare.

Employer branding För att nå potentiella medarbetare och säkerställa framtida kompetensförsörjning, har vi under året fortsatt det strategiska arbetet med hur vi mark­ nadsför oss som arbetsgivare och våra vakanta tjänster. Vi arbetar aktivt med sociala medier, såsom Linkedin, Facebook, Twitter, och vi når även ut med filmklipp via Youtube. Vi har också varit engagerade vid mässor och studentträffar för att möta framtida medarbetare.

128

Jordbruksverket arbetar strategiskt med lön som styrmedel, för en resultatbaserad och saklig lönesättning med utgångspunkt i verksamhetens behov. Lönerevisionen genomförs med lönesätt­ ningssamtal i dialog mellan chef och medarbetare. Jordbruksverket har löneväxling som en möjlighet att öka flexibiliteten i anställningsvillkoren. Under 2016 har vi fortsatt att arbeta tillsammans med personal­organisationerna med lönen som styrme­ del utifrån verksamhetens behov och för att öka lönespridningen. Vi har också avsatt medel för en särskild satsning på strategiskt viktig kompetens. Våren 2016 har en lönekartläggning genom­ förts tillsammans med personalorganisationerna. Analysen visar inte på några osakliga löneskillnader inom lika eller likvärdigt arbete. Under året har vi i en pilot även testat på ett nytt arbetssätt. Vi har arbetat mer papperslöst, frångått distansavtal och istället provat på mobilt arbetssätt, utvecklad teknik med direktinloggning till våra IT-system och tätare uppföljning med chef.

Mångfald/inkluderande synsätt I mångfaldsplanen, som gäller för åren 2015–2017, finns mål som syftar till att öka mångfald och tillgänglighet. Målen handlar om att ta tillvara på medarbetarnas olika kompetens och drivkraft, att ha en jämn könsfördelning, åldersbalans och mångfald inom yrkesgrupperna, samt att lokaler , verksamhet och information ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Under 2016 har vi deltagit i ett praktikantpro­ gram som riktar sig till nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Programmets syfte är att underlätta för dessa grupper att få arbetslivserfaren­ het och på så vis göra dem mer attraktiva på arbets­ marknaden. Jordbruksverket har under året tagit emot 7 praktikanter genom detta program, varav 5 har fått anställning hos oss efter avslutad praktik.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE

Utöver praktikantprogrammet har Jordbruksverket även tagit emot nyanlända genom praktik via Migrationsverket, samt gjort insatser via lands­ bygdsnätverket för att hjälpa nyanlända till arbete inom de gröna näringarna. Könsfördelningen bland tillsvidareanställda inom hela organisationen är 70 % kvinnor och 30 % män, vilket är oförändrat jämfört med 2015. Könsfördelningen är något jämnare om uppdrags­ verksamheten exkluderas: 63 % kvinnor och 37 % män. Bland chefer inom hela organisationen är könsfördelningen: 58 % kvinnor och 42 % män. Se tabell 62. Jordbruksverket har identifierat och uppmärk­ sammat fördelningen mellan män och kvinnor, och ser detta som en viktig fråga för att säker­ ställa framtida kompetensförsörjning. En analys har påbörjats 2016, som ska ligga till grund för kommande arbete inom området.

Aktivitetsbaserade arbetssätt Under 2016 har ett pilotprojekt pågått på Jordbruksverket som har testat och utvärderat det aktivitetsbaserade arbetssättet. Pilotprojektets namn är Människa, teknik och lokaler i samverkan vilket belyser projektets tre delar. Delprojektet människa har fokuserat på frågor kopplat till ledarskap, med­ arbetarskap, avtal och arbetsmiljö som tillsammans har underlättat och utvecklat Jordbruksverkets arbetssätt. I delprojekt teknik undersöktes vilka tekniska förändringar och lösningar som krävs då vi tillämpar flexibelt arbetssätt. Delprojekt lokaler ana­ lyserade och utvecklade utformningen av de aktivi­ tetsbaserade lokalerna. Inom pilotprojektet infördes

det aktivitetsbaserade arbetssättet för ett 70-tal med­ arbetare från olika delar av Jordbruksverkets verk­ samhet. De olika effektmålen utvärderades under och efter avslutat projekt. Projektutvärderingen visar att alla verksamheter som ingått i piloten upplever positiva resultat. Det gäller för samtliga effektmål som låg till grund för pilotprojektet. Jordbruksverket har beslutat att successivt införa det aktivitetsbase­ rade arbetssättet för fler verksamheter.

Personalförändringar Under 2016 har Jordbruksverket rekryterat 192 tills­ vidareanställda medan 117 tillsvidareanställningar har upphört, vilket ger en nettoökning på 75 tillsvi­ dareanställningar. Ökningen har framförallt skett på IT-avdelningen, landsbygdsavdelningen och inom utbetalningsfunktionen. På IT-avdelningen arbetar vi strategiskt för att växla inhyrda kon­ sulter mot egen anställd personal. Ökningen på landsbygds­avdelningen och utbetalningsfunktio­ nen beror främst på implementeringen av den nya EU-politiken. Jordbruksverkets uppdragsverksamhet som till största del består av Distriktsveterinärerna har ökat med 21 personer under 2016. Det är främst antalet djurvårdare och djursjukskötare som ökat. Tidsbegränsad personal har utgjort cirka 7,5 % av de anställda. Det är en minskning i jämförelse med 2015. Personalrörligheten är 9 % vilket är en minsk­ ning med en procentenhet i jämförelse med före­ gående år. Uppdragsverksamheten har en högre personalrörlighet än den övriga verksamheten. Se tabell 58.

Tabell 58  Personalrörlighet i procent

Jordbruksverket 2014

Personalrörlighet

1

- kvinnor - män

2015

Uppdragsverksamhet2

2016

2014

2015

Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet

2016

2014

2015

2016

10

10

9

11

12

12

7

6

7

9

10

10

12

13

13

7

7

7

11

8

7

9

7

7

7

6

6

1. Personalrörlighet bland tillsvidareanställda enligt Nyckeltalsinstitutets definition, det lägsta talet av nyanställda eller avslutade dividerat med genomsnittligt antal anställda under året. 2. Distriktsveterinärderna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

129


ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE

Medelåldern på Jordbruksverket är 44 år vilket är oför­ ändrat i jämförelse med föregående år. Se tabell 59. Pensionsavgångarna 2016 motsvarar cirka 1,7 % av de tillsvidareanställda. Under 2017 kommer 12 anställda (3 kvinnor och 9 män) nå pensionsåldern

som normalt är 65 år. Det motsvarar 0,9 % av de tillsvidareanställda. Andelen medarbetare som är 29 år och yngre har ökat både inom uppdragsverk­ samheten och inom Jordbruksverket, se tabell 60.

Tabell 59 Medelålder Jordbruksverket 2014

2015

Uppdragsverksamhet1

2016

2014

2015

Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet

2016

2014

2015

2016

Medelålder

45

44

44

43

43

42

46

46

45

- kvinnor

43

43

43

42

42

40

45

45

45

- män

47

47

46

50

49

48

46

46

46

1. Distriktsveterinärderna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket

Tabell 60  Åldersfördelning i procent Jordbruksverket 2014

Uppdragsverksamhet1

2015

2016

2014

2015

2016

Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet 2014

2015

2016

Åldersfördelning - 29 år och yngre

7

8

10

9

11

15

5

5

7

- 30 – 39 år

28

28

27

33

35

32

24

25

24

- 40 – 49 år

31

31

30

26

26

26

35

34

32

- 50 – 59 år

25

24

24

23

20

19

26

27

27

9

9

9

9

8

7

10

9

10

- 60 år eller äldre

1. Distriktsveterinärderna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket

130

Distriktsveterinärerna

Medarbetarskap och ledarskap

I syfte att öka effektiviteten och enhetligheten har Distriktsveterinärerna under 2016 påbörjat en omorganisation som träder i kraft 1 januari 2017. Förändringen innebär bland annat att fyra regioner blir två, med var sin regionchef på respektive område. Klinikcheferna får ett ökat administrativt stöd, i form av klinikchefsassistenter och nya admi­ nistrativa rutiner m.m. Personalhandläggarna inom Distriksveterinärerna arbetar sedan våren nära tillsammans med Jordbruksverkets personalenhet, för att nå ett ökat kompetensutbyte med varandra och för att kunna ge ett bättre stöd till verksamheterna. Arbetet med översyn av veterinärernas lönemodell har också intensifierats, där förhoppningen är att hitta en modell som stödjer utvecklingen av verksamheten och är attraktiv för personalen. Distriktsveterinärerna har också fått en ny externwebb, som ett led i att vara mera attraktiv och tillgänglig för kunderna.

Utveckling av ledar- och medarbetarskap är en viktig fråga för Jordbruksverket och vi arbetar därför kon­ tinuerligt med det. Jordbruksverket har under året rekryterat 10 nya chefer, 2 externa och 8 interna, med olika bakgrund och erfarenhet.

Medarbetarskap I början av 2016 praktiserade en student på Jordbruksverket med uppdrag att ta fram en rapport kring medarbetarskap. Utifrån rapporten har vi under året fördjupat oss i vad medarbetarskap är för oss och vilka långsiktiga mål vi har inom detta område. Vi har även kartlagt tidigare arbeten på Jordbruksverket med koppling till medarbetarskap, samt samverkat med flera andra myndigheter som arbetat aktivt med dessa frågor under en längre tid. Utifrån målbilden har vi tagit fram ramar och en plan för det kommande medarbetarskapsarbetet som startar 2017.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE

Sedan 2015 arbetar vi med medarbetardialoger som ett verktyg att föra verksamheten framåt. Under 2016 har vi utvärderat detta i olika forum. Slutsatsen är att vi är nöjda med hur medarbetardialogerna har fungerat och kommer därför att fortsätta arbeta med den formen framöver. Vi har också utvecklat modellen med medarbetardialog under 2016, så att den ännu bättre ska passa verksamheternas behov.

Ledarskap Jordbruksverkets treåriga ledarutvecklingsprogram har fortsatt under 2016 med en fjärde modul: effek­ tiva ledningsgrupper. Varje ledningsgrupp, bestå­ ende av avdelningschef och dennes enhetschefer, har under året fått coachning i sitt arbete. Modulen har varit nära chefens vardag och grupperna har haft möjlighet att styra hur de vill bli coachade utifrån var de befinner sig i sin utveckling. Under senhösten fick enhetscheferna också individuell coachning som en fortsättning på modulen. Under 2016 har vi fortsatt med vår chefsutvär­ dering på Jordbruksverket. Det var sammanlagt 14 enhetschefer och en avdelningschef som utvärde­ rades om deras chefsförordnande skulle förlängas. Utvärderingen sker i samtalsform och utvärdering av processen visar att de utvärderade cheferna upplever att de får bra och värdefull återkoppling på sitt ledarskap. Även de chefer som utvärderar tycker konceptet är bra och att det är nyttigt att ha en dialog kring dessa frågor med sina underställda chefer. Samtliga 15 utvärderade chefer har fått förlängt förordnande efter utvärderingen.

Föregående år startade vi chefsmagasinet på Jordbruksverket som är ett intranät för våra chefer. Chefsmagasinet är en viktig och bra kanal för vår interna kommunikation och som ett stöd för våra chefer.

Arbetsmiljö Jordbruksverkets övergripande arbetsmiljömål är att skapa en fysisk, organisatorisk och social arbets­ miljö som förebygger ohälsa och olycksfall samt främjar goda arbetsresultat, trivsel och utveckling för verksamheten och medarbetarna. För att nå dessa mål arbetar Jordbruksverket aktivt med regelbundna medarbetardialoger och arbetsmiljökartläggningar, riskanalyser vid organi­ sationsförändringar, introduktion av nyanställda, arbetsmiljökommittéer, rehabilitering, friskvårds­ förmåner samt avgångssamtal. Sjukfrånvaron på Jordbruksverket exklusive upp­ dragsverksamheten har varit 4,3 % under 2016. Det är i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år. Sjukfrånvaron har ökat på Jordbruksverket under en treårsperiod och det har också varit en generell trend i samhället. Hos Jordbruksverket är det framförallt den långa sjukfrånvaron som ökat. Sjukfrånvaron följs noggrant och arbete kring tidiga insatser pågår. Jordbruksverket har även en överenskommelse med Försäkringskassan som syftar till att samarbeta för att minska ohälsotalen. Se tabell 61.

Tabell 61  Sjukfrånvaro i procent

Jordbruksverket

Uppdragsverksamhet1

Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet

2014

2015

2016

2014

2015

2016

2014

2015

2016

Total sjukfrånvaro

3,8

4,7

4,8

4,9

5,5

5,5

3,1

4,2

4,3

- kvinnor

4,5

5,7

5,7

5,7

6,5

6,2

3,8

5,2

5,3

- män

2,0

2,2

2,7

2,4

1,5

2,3

1,8

2,6

2,8

- 29 år och yngre

2,7

2,3

2,7

3,8

2,5

3,7

2,1

2,3

2,1

- 30 – 49 år

3,9

5,0

5,0

5,5

6,3

6,6

2,9

4,2

4,0

- 50 år eller äldre

4,0

4,9

5,0

4,7

5,2

4,7

3,5

4,8

5,2

40,5

51,1

56,2

48,8

56,3

53,4

36,4

48,0

58

Andel (%) sjukfrånvaro samman­hängande 60 dagar eller mer

1. Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

131


ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE

Under året har vi arbetat med flera förebyggande och främjande arbetsmiljöarbeten. Vi har bland annat genomfört en uppskattad hälsovecka, där vårt nya gym invigdes. Vi har fortsatt med konceptet ”balans i arbete”, samt vidareutvecklat vår rehabili­ teringsprocess. Ett nytt avtal med företagshälsovår­ den tecknades 2016, vilka Jordbruksverket har ett nära samarbete med. 2016 genomförde Jordbruksverkets chefer en arbetsmiljöutbildning med ett nytt grepp. Konceptet NanoLär består av korta lärtillfällen som utförs digitalt när det passar mottagaren. Utfallet har varit positivt och vi kommer fortsätta med NanoLärkonceptet för fler utbildningar framöver, även inom andra områden. Den totala övertiden under året var 5 541 timmar, vilket är en minskning jämfört med 2015. Övertid hos Jordbruksverket uppstår främst vid säsongs­ betonat arbete, arbete i krisorganisation, samt IT-avdelningens jourverksamhet.

Distriktsveterinärerna Distriktsveterinärerna har under 2016 förberett ett ledarskapsutvecklingsprogram med start 2017. Målsättningen med utbildningen är att cheferna ska stärkas i sin roll samt utveckla ett ökat coachande förhållningssätt gentemot sina medarbetare. Distriktsveterinärerna har under året gått över till arbetssättet LEAN, där korta dagliga pulsmöten är en central del, både för personal på Jordbruksverket och ute i fältverksamheterna.

Kompetensförsörjning Utveckla och behålla rätt kompetens God kompetensförsörjning är en av Jordbruksverkets viktigaste strategiska uppgifter och vi har därför kompetensanalys som en del av verksamhetsplane­ ringen. Genom att göra en genomlysning får vi en tydligare bild av Jordbruksverkets befintliga kom­ petens och vad vi behöver tillföra. Detta ger ökade möjligheter att framgångsrikt kunna styra verksam­ heten i rätt riktning. Kompetensanalys handlar om att utifrån Jordbruksverkets uppdrag och mål samt kommande förändringar och utmaningar genomlysa följande områden: • Arbetssätt/organisation/kultur • Kritiska kompetenser och nyckelpersonsberoende • Behov av förändrad kompetens • Kommande behov av kompetensväxling, kompe­ tensutveckling och rekrytering. För att tydliggöra vår process kring kompetensför­ sörjning har vi tagit fram ett årshjul som chefer och HR har som en gemensam ram. Cheferna rekommen­ deras att jobba nära sina medarbetare med kompe­ tensförsörjningen och att koppla verksamhetsplanen med kompetensanalysen till de utvecklingsdialoger de har med medarbetarna. Se figur nedan.

• Strategi kompetensförsörjning

• Uppföljning nyckeltal • kompetensförsörjnings­dialog ledningsgrupper och HR • Enskild dialogchef och HR Kvartal 4

Kvartal 1

Verksamhetens uppgifter och utmaningar

Rätt kompetens för kunder och uppdragsgivare Kvartal 3

• Dialog chef och HR om kompetensutveckling

Kvartal 2 • Enskilt arbete division/ avdelning/enhet

• Verksamhetsplanering med kompetensanalys

Figur 15  Årshjul kompetensförsörjning Källa: Jordbruksverket

132

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE

Engagerade medarbetare med rätt kompetens Ett viktigt verktyg för att utveckla verksamheten och medarbetarna är resultat- och utvecklingsdialogerna som Jordbruksverkets chefer har med medarbetarna. För att samtalen ska bli värdefulla behöver vi skapa samtal som verkligen ger nytta till verksamheten. Vi har därför agila resultat- och utvecklingsdialoger med förenklade mallar, både för enskild dialog och dialog i respektive arbetsgrupp. Vi har också en speciell mall som är speciellt anpassad för chefer. Dessutom har vi en mall för de som arbetar aktivi­ tetsbaserat och där det behövs korta avstämningar varje månad. Dialogen kännetecknas av: • Vid behov flera gånger per år • Fokus på dialog, lärande, utveckling och resultat samt koppling till färdplanen, Jordbruksverkets strategiska plan • Tydligare koppling mellan verksamhetens utveckling och medarbetarens utveckling.

Foto: Charlotta Johansson

Antalet utbildningsdagar har det senaste året legat på 3,8 dagar per anställd vilket är i nivå med före­ gående år. Kvinnorna har i genomsnitt 3,8 dagar medan männen har 3,7 dagar. IT-avdelningen har tagit emot ytterligare 6 traineer genom sitt IT-traineeprogram under 2016.

Helhetssyn och enklare tillsammans För att öka helhetsförståelsen bland Jordbruksverkets medarbetare genomförde vi insatser för de anställda under året. Vi arrangerade lunchseminarium inom bland annat områdena: • samverkan mellan myndigheter • hållbar mat • LEAN • kvalitetssäkring av utredningsprocesser • ansökan av stöd i e-tjänst • bemöta utmanande kunder. En större ombyggnation har också genomförts, då en ny gemensam mötesplats och entré för Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har upprättats.

Entrén fick namnet ”Skogsbrynet” och invigdes under hösten. Tanken är att Skogsbrynet med respektive möteslokaler ska bli en central plats hos Jordbruksverket, där kollegor kan mötas över gränser och där kunder lätt kan bjudas in. Jordbruksverkets medarbetarråd har under året träffat generaldirektören vid flertalet tillfällen för att diskutera och arbeta med aktuella frågor inom foku­ sområdet ”attraktiv myndighet i koncernen staten”. Teman har bland annat varit mångfald, medarbe­ tarskap, färdplanen och det regionala perspektivet. Medarbetarrådets idéer och tankar är viktiga inslag för att utveckla verksamheten åt rätt håll och skapa delaktighet hos de anställda.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

133


ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE

Tabell 62  Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket den 31 december1 Jordbruksverket

Tillsvidareanställda

Uppdragsverksamhet2

Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet

2014

2015

2016

2014

2015

2016

2014

2015

2016

1287

1306

1381

528

516

537

759

790

844

- kvinnor

889

910

964

413

411

433

475

499

531

- män

398

396

417

115

105

104

284

291

313

235

233

244

165

169

187

70

64

57

203

204

214

147

151

167

56

53

47

32

29

30

18

18

20

14

11

10

Handläggare

657

691

743

30

28

18

627

663

725

- kvinnor

400

427

461

15

14

10

385

413

451

- män

257

264

282

15

14

8

242

250

274

298

282

291

298

282

291

233

223

229

233

223

229

65

59

62

65

59

62

Administratörer - kvinnor - män

Distriktsveterinärer - kvinnor - män Chefer

97

100

103

35

36

41

62

64

62

- kvinnor

52

56

60

18

23

27

34

33

33

- män

13

45

44

43

17

14

28

31

29

- Varav verksledning

7

6

7

1

1

6

6

6

- kvinnor

3

2

2

3

2

2

- män

4

4

5

1

1

3

4

4

10

10

8

10

10

8

5

5

4

5

5

4

- Varav avdelningschefer - kvinnor

5

5

4

- Varav enhetschefer

- män

47

47

48

4

- kvinnor

25

24

26

1

- män

22

23

22

- Varav regionchefer

4

4

- kvinnor

3

3

- män

3

3

3

3

3

4

4

4

4

3

3

3

3

1

1

1

1

1

1

- Varav klinikchefer

24

28

31

24

28

31

- kvinnor

14

20

24

14

20

24

- män

10

8

7

10

8

7

1

2

2

- Varav övriga chefer

5

5

5

- kvinnor

2

2

1

- män

3

3

4

1

2

2

5

5

4

43

44

45

24

24

26

19

20

19

3

3

3

2

2

1

1

1

2

1. 2015 års siffror har justerats avseende två kvinnliga handläggare samt en manlig handläggare som inte fanns med i statistiken föregående år 2. Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket

134

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Stรถdjande processer I detta avsnitt redovisar vi hur Jordbruksverket arbetar med intern styrning och kontroll, utveckling av verksamheten, kommunikation och andra verksamhetsstรถdjande funktioner.


STÖDJANDE PROCESSER

Enligt vår strategiska plan ska vi utveckla våra arbetssätt för att tillgodose våra kunders behov – vi ska sätta kunden först. Nedan följer några av de satsningar som vi har gjort för att öka kundnyttan.

Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll är den process som gör att vi med rimlig säkerhet kan säga att vi uppfyller verksamhetskraven i myndighetsförordningen. Verksamhetskraven innebär att vi ska vara effektiva, följa lagar och regler, redovisa vår verksamhet på ett rättvisande sätt och hushålla väl med statens medel. Jordbruksverket har följt upp hur processen för intern styrning och kontroll har fungerat under 2016. Som underlag för uppföljningen har vi använt den utvärderingsmodell som vi tog fram i samband med att förordningen om intern styrning och kontroll infördes. Utvärderingsmodellen består av ett antal kriterier som utgår från COSO-ramverket (Committee of Sponsoring Organizations): • Kontrollmiljö • Riskanalys • Kontrollåtgärder • Information och kommunikation • Uppföljning och utvärdering I uppföljningen av processen för intern styrning och kontroll har alla chefer fått svara på en enkät om hur den egna verksamheten fungerar. Cheferna har på en femgradig skala fått bedöma i vilken utsträckning förutsättningar för god intern styrning och kontroll finns på plats. Den totala andelen svar med betyget 3 eller mer är 88 % och för bedömningen 4 och 5 är motsvarande andel 54 %. Detta bedömer vi vara ett bra resultat, som även är representativt med cirka 60 % svarsfrekvens. Områden som cheferna bedömt fungera särskilt bra (andel betyg 4 eller 5) är i vilken utsträckning verkets visioner, strategier och mål är förankrade i verksamheten, hur väl man känner till sitt ansvar när det gäller intern styrning och kontroll samt i vilken utsträckning man har tillgång till den information man behöver för att utföra sitt arbete. Frågor med något lägre bedömning (lägre andel betyg 4 eller 5) rör att verket har ändamålsenliga processer för dialog om mål, uppföljning och avvikelser samt i vilken utsträckning verket har ett system för att fånga upp förbättringsförslag från medarbetarna. Vi har också kontrollerat att vi har genomfört de aktiviteter vi ska genomföra, t.ex. riskanalys, åtgärder och uppföljning. Vi har gått igenom rekommendationer och synpunkter från intern och extern revision och vi har kontrollerat att vi planerat eller genomfört relevanta åtgärder för att förbättra verksamheten.

136

Sedan den 1 juli 2016 är utbetalningsstället vid Jordbruksverket certifierade enligt ISO 27001 i syftet att kunna ge tillräckliga garantier för att utbetalningar är lagliga och korrekta och att de redovisas på ett korrekt sätt, i enlighet med krav i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1306/2013. Certifikatet är benämnt Statens jordbruksverks uppgifter avseende kontroll, verkställande och redovisning av utbetalningar i rollen som ackrediterat utbetalande organ för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

Effektiv kommunikation Jordbruksverket arbetar för förenklingar överallt och sätter kunden först för landsbygdens och samhällets bästa. Kommunikation är en nyckel i detta arbete. Här följer några exempel på vad vi gjort under 2016 när det gäller kommunikation.

Högt betyg för Jordbruksverket från journalister Jordbruksverket har ett stort antal mediekontakter varje år och våra frågor är intressanta för medierna att rapportera om. Under 2016 fick vi resultaten från två analyser av vårt mediearbete. I PR-barometern betygsätter journalister sina kontakter med myndigheter och organisationer som de varit i kontakt med. Journalisterna gav Jordbruksverket högst betyg av samtliga myndigheter. Vi hamnade på tredje plats av samtliga betygsatta organisationer, bakom Cancerfonden och IF Metall. I undersökningen framgick att vi uppfattas som snabba, hjälpsamma och tydliga av de journalister som varit i kontakt med oss. Vi lät också genomföra en analys av hur vi uppfattas i medierna och vilka av våra frågor som medierna rapporterar mest om. Under den undersökta perioden hade 92,5 % av publiciteten om Jordbruksverket en neutral vinkel, vilket gör att vi når målet på 90 %. De frågor som medierna rapporterade mest om under perioden var stöden till jordbruket och landsbygden, djurskydd och djurhälsa.

Kommunikation om stöden Under 2016 har vi fortsatt att kommunicera om stöden inom den nya jordbruks-, landsbygds- och havs- och fiskepolitiken. Flera av projekt- och företagsstöden i landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling kunde man börja söka under 2016. Detta har medfört stora kommunikationsinsatser där en viktig del har varit att kommunicera om den nya e-tjänsten för att söka stöd.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Foto: Lena Clarin

STÖDJANDE PROCESSER

För att underlätta för konsulter och rådgivare som hjälper lantbrukare med SAM-ansökan har vi startat en ny webbplats. Vårt nyhetsbrev om stöd till landsbygden har utvecklats under året genom att göra det mer användarvänligt. Kommunikationsinsatserna för SAM-ansökan har utvärderats under 2016 med hjälp av tre kvantitativa undersökningar, en till lantbrukare, en till länsstyrelser och en till konsulter. De viktigaste slutsatserna från undersökningarna är att det behöver bli lättare att hitta information om SAM-ansökan och stödregler på Jordbruksverkets webbplats. Informationen om SAM-ansökan och stödregler på webbplatsen bedöms däremot vara tillräckligt omfattande men det finns ett behov av att förenkla informationen. Information om förgröningsstödet får låga betyg och behöver ses över.

Fondgemensam kommunikation Tillsammans med Tillväxtverket och Svenska ESFrådet har vi fortsatt arbetet med att kommunicera hur de gemensamma EU-fonderna överlappar varandra och går att använda. Vi har bland annat lanserat och fortsatt att utveckla myndigheternas gemensamma webbplats eufonder.se, för att underlätta för våra kunder att hitta fonderna.

Klarspråk Under 2016 har vi framför allt arbetat med klarspråk i föreskrifter och i sammanfattningar i våra rapporter. Vi har fokuserat på att ge skribenterna bra förutsättningar att skriva enkla och begripliga texter. Många av de som skriver prioriterade texter har fått utbildning, och vi har förändrat rutiner och mallar för att klarspråk ska bli en naturlig del i arbetsprocessen. Även medarbetarna på kommunikationsenheten har fått utbildning för att öka kvaliteten i klarspråksrådgivningen till verksamheten. För att se resultatet av årets insatser har vi mätt nivån på klarspråket i föreskrifter och beslut. Vi har utvecklat en metod som utgår från Språkrådet för att mäta texternas kvalitet. Genom att använda mätmetoden kan vi följa utvecklingen av textkvaliteten i våra beslut. Nedan ser vi utfallet för åren 2014-2016 avseende klarspråksgranskning av beslut. Maxpoängen i våra klarspråksmätningar är 24 och resultatet för 2016 är 19,64 poäng. Vi har testat 14 beslut under året vilket är något färre jämfört med tidigare år. Tabell 63  Utvärdering av texters kvalitet År

2014

2015

2016

Beslut

19,76

21,28

19,64

Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

137


Foto: Kristofer Vamling

STÖDJANDE PROCESSER

Under 2016 har vi klarspråksgranskat 49 föreskrifter. Av dessa var det 36 som uppfyllde kraven vi ställt för klarspråk. År 2015 var första året vi gjorde mätningar av klarspråk i våra föreskrifter, då var det 12 av 18 granskade föreskrifter som uppfyllde våra krav.

Borgeby, Elmia och Elmia lantbruk I juni arrangerades Sveriges största lantbruksmässa i fält – Borgeby fältdagar. Potatis var årets tema. I Jordbruksverkets monter kunde besökarna ställa frågor om det mesta inom växtområdet. Vi visade också olika sprutmunstycken och informerade om nya regler för funktionstest av sprutor. I oktober deltog vi på mässan Elmia lantbruk. Fokus i vår monter var jordbruksstöden. Besökarna kunde prata med våra experter om bland annat utbetalningsplanen för stöden 2015 och 2016. Vi informerade också om nyheter i nästa års SAM-internet. I anslutning till mässan genomfördes konferensen Framtidsforum. Jordbruksverkets experter medverkade i flera seminarier och talade bland annat om mervärden i livsmedelsproduktion och om hur livsmedelsproduktionen och konsumtionen kan ske på ett hållbart sätt.

Utvecklad internkommunikation och intranät Utöver den ordinarie internkommunikationen har vi under 2016 satsat på att göra ledningen mer synlig i verksamheten genom två nya koncept. Det ena har vi kallat Fika med ledningen, där ledningsgruppen

138

har fikat med varje enhet. Syftet med detta var bland annat att få input till en revidering av vår färdplan. Det andra är att en representant för ledningen filmas efter varje ledningsgruppsmöte och berättar kortfattat om det viktigaste som diskuterades på mötet. Filmen publiceras på intranätet under rubriken En minut med ledningen. Under våren 2016 lanserades en ny startsida på intranätet med ett nytt gränssnitt. Varje medarbetare kan själv utforma sin egen startsida genom att välja vilka ytor man vill ska synas och i vilken ordning. IT-avdelningen besökte under 2016 alla regionala kontor för att öka förståelsen för verksamheterna men också för en översyn av den tekniska arbetsplatsen. Besöken gav viktiga insikter i det fortsatta arbetet med att förbättra de tekniska förutsättningarna för en väl utvecklad internkommunikation. Under året har också ett forum för internkommunikation bildats. Syftet är att få en bättre samordning av internkommunikationen och det kommer vi att arbeta vidare med under 2017.

Webben Under 2016 har vi inlett förberedelserna för att kundanpassa Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Genom webbanalys av den befintliga webbplatsen samt workshops med olika kompetenser har vi fått ett bra faktaunderlag inför arbetet med kundanpassningen. Ett viktigt led i att anpassa webbplatsen för kunderna är att göra webbplatsen mer tillgänglig både på dator, surfplatta och mobil.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


STÖDJANDE PROCESSER

Arbete med sociala kanaler I oktober 2016 öppnade vi en övergripande Facebook för Jordbruksverket. På Facebook finns våra stora målgrupper som landsbygdsföretag och djurägare. Jordbruksverket ska finnas i de kanaler där kunderna är, visa öppenhet och ha en dialog med dem som berörs av vår verksamhet. I samband med utbrotten av newcastlesjuka och fågelinfluensa under hösten har vi på ett enklare sätt kunnat nå ut till djurägare som är aktiva på Facebook, exempelvis de många svenskar som har hobbyhöns. Under året har vi också startat två nya bloggar. Bloggen Maten och marknaden bevakar händelser i omvärlden som kan påverka marknaden för jordbruksoch fiskeriprodukter. Programmen och pengarna är en blogg som följer upp och beskriver resultat från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeri­programmet samt programmet för lokalt ledd utveckling.

Kundtjänst Kontakterna med vår kundtjänst fortsätter att öka och behovet av information är stort. Kunderna har möjlighet att kontakta oss via telefon, mejl och forum. Vi använder sedan 2014 ett webbaserat forum där kunder kan ställa frågor och få svar samt få information genom att ta del av tidigare ställda frågor. De vanligaste frågeområdena är om lantbrukets djur samt om sällskapsdjur. Därefter är det frågor om stöd som är vanligt. Se uppgift om antal kontakter i tabellen nedan. Tabell 64  Antal kontakter med Jordbruksverkets kundtjänst Antal samtal Antal mejl Antal frågor i webbforum Antal visningar av frågor i forum

2014

2015

2016

183 658

190 067

208 816

18 201

16 114

20 160

2 300

6 808

5 047

24 779

73 200

52 244

Källa: Jordbruksverket

Under 2016 besvarades 87 % av alla inkommande samtal till kundtjänst vilket är över vår målsättning om att besvara 85 % av samtalen. Kundtjänst jobbar kontinuerligt med kvaliteten på kundmötena. Under 2016 har medarbetarna haft individuell coaching i kundmötet och samtliga medarbetare har genomgått röstkurs.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Styrning av utvecklingsverksamheten För att förbättra styrningen av vår utvecklingsverksamhet har vi under året arbetat med att införa portföljstyrning. Syftet är att öka effektiviteten och kvaliteten i verksamhetsutveckling på Jordbruksverket Portföljstyrning innebär att över tiden identifiera, planera, prioritera, balansera och följa upp utvecklingsinsatser. Vi ska säkerställa att användandet av begränsade resurser sker optimalt och ökar vår förmåga att nå strategiska mål genom att skapa en så framgångsrik och väl balanserad portfölj som möjligt. Under 2016 har vi också initierat ett arbete med förbättrad uppföljning av våra kostnader kopplade till IT-förvaltning och IT-utveckling vilket får genomslag från och med 2017. Parallellt med arbetet att förbättra styrningen har vi också vidtagit åtgärder för att öka stödet till beställare av och projektledare i utvecklingsverksamheten. En funktion har inrättats dit beställare och projektledare kan vända sig med frågor och få hjälp med olika delar kopplat till en utvecklingsinsats, som till exempel planering, metodstöd och analyser.

Digital samverkan Jordbruksverket är en av 20 medlemmar i eSam, e-samverkansprogrammet. Inom ramen för eSam samverkar myndigheter och SKL om digitaliseringen av det offentliga Sverige. Målet är enklare, öppnare och effektivare myndigheter med medborgaren i centrum. Syftet är att bidra till digitala lösningar som utgår från vad privatpersoner och företag behöver och samtidigt skapa förutsättningar för en effektiv och säker informationsförsörjning. Genom gemensamma prioriteringar kan vi kraftsamla och fokusera på det som ger störst nytta och tillsammans skapa bättre tjänster än var för sig. eSam fångar upp behov och möjligheter till gemensamma lösningar och initierar och driver på gemensamma initiativ som sedan genomförs i samverkan mellan olika medlemsorganisationer. Parallellt bedriver eSam ett omfattande arbete för att skapa goda förutsättningar för digital samverkan genom att bland annat analysera och utreda rättsliga och andra samverkansfrågor och tillhandahålla stöd i form av vägledningar. eSam arrangerar också mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Att vara medlem i programmet innebär att vara med och gå i frontlinjen när det gäller utveckling av det som är bäst för det offentliga Sverige som helhet.

139


STÖDJANDE PROCESSER

E-tjänster

Utvecklingsplattformen

Flera verksamheter på Jordbruksverket använder nu e-blanketten som togs i bruk 2015. E-blankett är en enklare form av e-tjänst som gör det möjligt att ha en digital inkanal även vid små ärendevolymer. E-blankett används nu för villkorad läkemedelsanvändning, ansökan om godkännande av spridningsutrustning för växtskyddsmedel, kontroll av retursystem och ansökan om transportörstillstånd. Till e-blanketten har vi även kopplat en kortbetalningslösning för de fall då en ansökan är belagt med en avgift. E-blanketten är anpassad så att den är lätt att använda på såväl dator som mobil eller surfplatta. Under 2016 har vi påbörjat arbetet med att anpassa befintliga e-tjänster till kundernas behov på samma sätt.

Under 2016 har IT-avdelningens mjukvarugrupp tagit nästa steg i styrning och vidareutveckling av utvecklingsplattformen JUP. De områden som vi har fokuserat på utgår från rekommendationer från externa granskningar, behov från olika projekt samt mjukvarugruppens egen strategiska planering. Vi har en ny struktur för ansvarsområden och beskrivning av JUP. Inom området Java har vi sett över våra standards och riktlinjer och infört en ny och standardiserad byggrutin för Javascript. Strukturen för att introducera nya Javaprogrammerare har också blivit tydligare. Vi har förberett att införa ett nytt verktyg för versionshantering, GIT, för att underlätta vårt eget utvecklingsarbete. Ett arbete med continuous delivery, kontinuerliga driftsättningar, har initierats under året vilket kommer möjliggöra tätare och snabbare driftsättningar i egenutvecklade system framöver.

Digital myndighetspost Jordbruksverket har under hösten börjat skicka vissa brev digitalt till kunderna via den myndighets­ gemensamma tjänsten Mina meddelanden. Det innebär att de kunder som har en digital brevlåda kan ta emot, läsa och samla sin myndighetspost digitalt på ett säkert och smidigt sätt. Informationen kan kunden sedan läsa på datorn, surfplattan, eller i mobilen.

140

Miljödiplomerad arbetsplats Jordbruksverkets huvudkontor i Jönköping samt regionkontoren i Uppsala och Alnarp är miljödiplomerade enligt den så kallade Göteborgsmodellen. Utsädesenheten i Svalöv är certifierad enligt ISO 14001, en standard för miljöledningssystem. Inom miljödiplomeringen har vi under 2016 främst arbetat med vår direkta miljöpåverkan till exempel resfria möten och minskad elförbrukning. Till vår hjälp i miljöarbetet har vi en miljösamordnare och under 2016 har vi utsett miljöambassadörer på respektive avdelning. Miljöambassadörerna genomför informationsinsatser som ska leda till ökad miljömedvetenhet i organisationen och tro­värdighet för Jordbruksverket som miljömåls­ ansvarig myndighet.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Ă…terrapporteringskrav I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med mĂĽl och ĂĽterrapporteringskrav i enlighet med regleringsbrev.


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Förenkling Jordbruksverket ska fortsätta förenklings­ arbetet för att nå en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Särskilt fokus ska vara på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt. Förenklingsarbetet ska genomföras utan att skyddet för miljön eller djurhälsan försämras.

Behandling av förenklingsförslag enligt handlingsplan

Ja 73% Inte ännu 5%

Jordbruksverket har under 2016 fortsatt att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar och under­ lätta för företagen i deras företagande. Viktiga delar i detta arbete har under året varit att arbeta vidare med de synpunkter och förslag som framkom under Förenklingsresan för lantbrukare, att genomföra Förenklingsresan för livsmedelsindustrin och att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar vid exempelvis regelverks- och rutinöversyner. Förenklingsresan för lantbrukarna, som påbör­ jades 2013, fokuserade på det som lantbrukarna upplever som krångligt i sin vardag och på vad Jordbruksverket och andra myndigheter kan göra för att underlätta för företagen. Förenklingsresan resulterade i en gemensam handlingsplan för alla de berörda myndigheterna och för branschorgani­ sationen Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Handlingsplanen innehåller totalt 212 priorite­ rade punkter. Dessa är bl.a. inriktade på samordning av kontroller, bemötande, kommunikation, doku­ mentation, regler m.m. Vissa delar av handlings­ planen har myndigheter och branschorganisationer arbetat med enskilt och kunnat lösa direkt medan flera av delarna har krävt ett gemensamt arbete av inblandade parter. Arbetet med den gemensamma handlingsplanen avslutades med en rapport under mars månad 2016. På Jordbruksverket föll 148 av punkterna i handlingsplanen. Vid avrapporte­ ringen av arbetet i mars månad hade 108 eller drygt 70 % av dessa genomförts. Exempel på genomförda förenklingar är att fler av kontrollerna föranmäls, vissa av djurskyddsreglerna har blivit enklare, en samverkande kundsupport/kundtjänst med läns­ styrelserna och ett webbforum om miljötillsyn. Av de punkter i handlingsplanen som genomförts kommer vi kontinuerligt att arbeta vidare med 33 för att åstadkomma ytterligare förenklingar. Detta gäller bl.a. bemötande, klarspråk, samordning, dokumen­ tering och rapportering. Vid avrapporteringen pågick arbete med ytterligare 13 punkter i handlingsplanen och ytterligare 8 punkter skulle genomföras under 2016 och 2017. Vid analys av punkterna i handlings­ planen har 18 av de som Jordbruksverket ansvarade för bedömts inte vara genomförbara.

142

Delvis 10% Nej 12%

Figur 16  Resultatet av arbetet med de 148 prioriterade synpunkter i handlingsplanen för Förenklingsresan för lantbrukare som föll på Jordbruksverket. Källa: Jordbruksverket Förenklingsresan för livsmedelsindustrin, som påbörjades 2015, har fortsatt under 2016. Resan, som planerades och genomfördes tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket har inneburit att 7 industrier av olika inriktning, storlek och geogra­ fisk placering besökts. Dessutom har ett besök gjorts hos Svensk Dagligvaruhandel. Förslag och syn­ punkter har också samlats in vid Jordbruksverkets livsmedelsseminarium i januari 2016. Upplägget har varit detsamma som vid tidigare förenklings­ resa med förberedande besök och efterföljande ”köksbordssamtal” mellan generaldirektörerna och respektive företagsledning. Även andra myndigheter och aktörer har varit inbjudna efter önskemål från företagen. Alla synpunkter har listats och katego­ riserats. Utifrån detta har vi tre myndigheter som deltagit sammanställt en handlingsplan, som pre­ senterats på ett särskilt event i Stockholm i oktober. Totalt innehåller handlingsplanen 36 förenklings­ områden, varav 5 helt faller på Jordbruksverket och 7 på Jordbruksverket tillsammans med de två övriga myndigheterna. Ännu återstår arbete med ytterligare förankring av handlingsplanen såväl internt som externt och själva förändringsarbetet. Uppföljning och avrapportering av denna förenklingsresa kommer ske under hösten 2017. Vi är också aktiva i förenklingsarbete på EU-nivån vilket bl.a. omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. Flera av de förenklingsförslag som framkommit under förenklingsresan för lant­ brukarna och i de nationella svenska diskussionerna har tagits upp av EU-kommissionen i deras förenk­ lingsarbete, exempelvis i den s.k. Refit-plattformen och Omnibusförordningen.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Foto: Fari Sah

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Under året har vi även träffats en gång per månad och tagit fram förenklingsförslag i den så kallade SAM-arbetsgruppen vilken består av LRF, LRF mjölk, LRF konsult, länsstyrelserna, Hushållningssällskapet, Näringsdepartementet och Jordbruksverket. Arbetet i denna grupp har bl.a. resulterat i förenklingar kring tvärvillkoren och syftet är att på sikt förenkla hela systemet kring tvärvillkor. Detta förenklingsarbete har presenterats för EU-kommissionen och samtliga medlemsstater. Utöver detta bedriver Jordbruksverket även annat förenklingsarbete. Som exempel på detta kan nämnas det arbete som görs i handlingsplanerna för

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

gris, mjölk samt nöt och lamm. Handlingsplanerna ägs av branschorganisationerna men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvar, t.ex. sådant som rör våra regelverk. Förenklingsarbetet sker kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinarie arbete. Förslag till förenklingar samlas in internt och externt och förs in i en tidsatt handlingsplan. Förenklingsarbetet följs upp genom månatliga avstämningar där repre­ sentanter från samtliga berörda avdelningar på Jordbruksverket deltar.

143


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Genomförande av jordbruks- och landsbygdspolitiken Jordbruksverket ska genomföra jordbruksoch landsbygdspolitiken på ett sätt som är effektivt för företagen, minskar risken för sanktioner och är effektivt för myndighe­ terna. Jordbruksverket ska styra handläggning och kontroll samt noggrant följa utvecklingen under stödåret för att säkerställa att direktstö­ den till lantbruket och stöd till landsbygds­ utveckling i så  stor utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt undersöka möjligheten till förskottsutbetal­ ningar av stöd inom ramen för EU-regelverket.  Arbetet med att införa den nya jordbruks- och fiskeri­ politiken har fortsatt under 2016. Detta gäller såväl i arbetet med utformning av regelverk, IT-system, information, rutiner, utbildningar som underlag inför möten inom EU. Under räkenskapsåret 2016 har de totala ut­veck­ lingsutgifterna uppgått till 100,1 miljoner kronor varav 65,8 miljoner kronor lånefinansieras och skrivs av på fem år framåt. Resterande dryga 34,3 miljoner kronor har kostnadsförts under året.

Implementering av reformerna Implementeringen av reformerna har fortsatt under 2016. Arbetet har organiserats både i projekt och i linjeverksamhet. IT-utvecklingen av handlägg­ ningssystem för jordbrukarstöden (Jorden) har skett i projekt, det samma gäller utvecklingen av system för kontroller samt projekt- och företagsstöd. Även 2016 har varit mycket intensivt med flera leveranser av funktioner och tjänster för externa kunder och interna kunder (Jordbruksverket och partners såsom länsstyrelserna). Den förskjutning som vi tog med oss in i 2016 har inneburit att vi tvingats göra flera prioriteringar under året. Dessa prioriteringar har i sin tur inne­ burit att det även för 2017 kommer att krävas mycket arbete för att kunna slutföra reformarbetet.

Jordbrukarstöden Inom processen för jordbrukarstöd finns bland annat de nyutvecklade IT-systemen Jorden, Atlas och Falken. Under 2016 har mycket av det arbete som tidigare gjordes inom ramen för ProCAP, gjorts inom linjeverk­ samheten. IT-utvecklingen sker delvis i projektform. Stor vikt har lagts på att hålla ihop jordbrukarstöds­ processen och att se helheten i de prioriteringar som gjorts löpande. Informationsspridning, internt och externt, har fortsatt varit ett viktigt område. Under 2016 har vi kunnat avsluta delar av det utvecklingsarbete som vi tvingades skjuta framåt under 2015.

144

Projekt Jorden Projekt Jorden ansvarar för att bygga det hand­ läggningssystem som Jordbruksverket och läns­ styrelserna använder för att handlägga direktstöd och arealbaserade ersättningar inom landsbygds­ programmet. Inom projektet sker den detaljerade kravställningen samt utvecklingen av systemet för de olika stöden och ersättningarna. Under 2016 har projektet levererat funktionalitet för att slututbetala förgröningsstödet, nötkreaturs­ stödet samt stödet för unga jordbrukare för stödåret 2015. Projektet har också levererat funktionalitet för att delutbetala miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar, för vallodling samt kompensa­ tionsstödet för 2016. Under 2016 har projektet också levererat funktionalitet för att delutbetala direkt­ stöden vilket vi tidigare aldrig har gjort i Sverige. Även under 2016 har vi tvingats till hårda pri­ oriteringar och det kvarstår reformarbete som ska slutföras under 2017.

Projekt Atlas Atlas är ett system för att hantera kontroller på plats av direktstöd, miljöersättningar och kompensations­ stödet. Systemet innefattar också registerkontroller. Under 2016 har projektet fortsatt att utveckla kontroll­ funktionalitet utifrån den nya jordbruksreformen. Projektet har utvecklat systemstöd för fjärranalys samt kontroller av nötkreatursstödet och kompen­ sationsstödet. Projektet har börjat utveckla IT-stöd för uppföljning av kontrollverksamheten, men det kvarstår en hel del arbete. För de befintliga stöden i Atlas har vi gjort en stor genomgång och uppdatering av alla kontrollvillkor som kontrolleras i fält. Under 2017 kommer projektet att utveckla de sista reformdrivna kontrolldelarna från den nya jordbruks­ politiken. Det innebär bl.a. att systemstöd för tvärvill­ korskontroller ska byggas och de nya stöden minska kväveläckage och skyddszoner ska ingå i Atlas.

Projekt Falken Under 2016 har Jordbruksverkets mobila plattform och applikationen för att fånga data i fält vidare­ utvecklats. Under året har ett antal förenklingar i den befintliga funktionaliteten för arealkontroller införlivats. Ett exempel på förenkling är att vi gjort åtgärder som minskat antalet moment för en kontroll av åkermark. Under 2015 års kontrollsä­ song krävdes ca 25 moment för en åkermark, under 2016 har antalet för en åkermark minskats till ca 5 stycken. Detta är tack vare ett förenklings­arbete som genomförts med kontrollpunkterna. Ytterligare två processer på plattformen har vi implementerat, det gäller en funktionalitet för Ängsoch betesmarksinventering (Tuva) och funktionalitet för Internkontroll (Argus).

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Projekt och företagsstöden När det gäller projekt- och företagsstöden (PoFstöden) kunde vi genomföra de första förskotts- och delutbetalningarna i maj. Det blev möjligt att göra delutbetalningar i alla typer av ärenden från mitten av augusti. Möjligheten att handlägga ärenden om slututbetalning öppnades i oktober och det har varit möjligt att genomföra slututbetalningar för alla ärenden sedan i mitten av december.

landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogram­ met och programmet för lokalt ledd utveckling inom social- och regionalfonden. I takt med att gränssnitt byggs i olika IT-systemen kan BLIS utvecklas och rapporter och informationspaneler byggas. De första rapporterna är nu i produktion så att alla berörda myndigheter kan följa framstegen lättare. Grunden är också lagd så att arbetet under 2017 kan leda till att många av de viktigaste rapporterna färdigställs.

Reformarbete 2017

Projekt Fortuna Projektet Fortuna tog över ProCAP och omfattade både IT-utveckling, regler och processer och för­ ändringsarbete i form av information och annat förändringsarbete. Fortuna avslutades i juni och har levererat: • en reviderad föreskrift för landsbygds-, havs- och fiskeri- samt LLU-programmen • blanketter och anvisningar för ansökan av de stöd som införts 2016 och blanketter och anvis­ ningar för utbetalningar • rutiner för ansökan, handläggning och att fatta beslut, både för stöd, förskott och delutbetalning • utbildning för handläggare för Jordbruksverket och samarbetspartners • e-tjänster för ansökan om stöd samt förskott och del- och slututbetalning för landsbygds-, havsoch fiskeri samt LLU-programmen • IT-stöd för handlägga och fatta beslut om stöd, förskott och delutbetalning. Även i Fortuna har vi fått göra prioriteringar och det kvarstår utvecklingsarbete för år 2017.

Rapportering och statistik IT-stödet BLIS Under år 2016 har utvecklingen av beslutsstödet BLIS kommit igång på allvar. BLIS är det IT-stöd som ska servera statistik om både direktstöden,

Reformarbetet kommer att fortsätta under 2017. Arbetet kommer att pågå både i projektform och i linjens ordinarie arbete. I detta ligger: • Stödformer som infördes både 2015 och 2016 och där arbetet inte är avslutat, innebärande att slututbetalning av direktstöd och arealbaserade landsbygdsstöd görs 2017 • Systemstöd för tvärvillkorsavdrag, brukarskiften och återkrav • Byte av sökande/stödmottagare i FLIT (system för att hantera ansökningar av projekt- och företagsstöd) • Ändra beslut/omprövning i FLIT • Utökade gränssnitt FLIT-BLIS • Återkrav i FLIT m.m. • Utformning av rapporter (BLIS) Under 2017 beräknas att Jordbruksverket avslutar den omfattande implementeringen av den nya poli­ tiken. Utvecklingsutgiften under året budgeteras till 98 miljoner kronor varav 70 miljoner kronor lånefi­ nansieras och skrivs av fem år framåt. Av nedanstående tabell framgår bl.a. de totala utvecklingskostnaderna för implementeringen av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken under perioden 2012 till 2016 samt vad som planeras utföras under 2017. Den totala utvecklingskostnaden beräknas ligga på ca 590 miljoner kronor. Kostnaden fördelas ut under perioden 2012 till 2022 via direkta kostnader och avskrivningar.

Tabell 65  Jordbruksverkets finansiering av utvecklingskostnaderna med de nya reformerna under perioden 2012–2017 och planerad finansiering 2018–2022, mnkr Utfall 2012–2015 Utgift utveckling 392 Finansiering anslag 1:8 165 Finansiering TA-medel 82 Upptagna lån 149 Kostnad avskrivning 11 Kostnad per år 247

Utfall 2016 100 46 28 60 40 74

Budget Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt 590 981 49 34 30 25 15 6 370 27 24 24 19 11 5 2202 82 291 46,5 58 54 44 26 11,5 291 76 58 54 44 26 11 590

1. Utgifter 2017 m.m. enligt beslutad budget 2016-12-29, vi planerar för 98 mnkr i utgifter (nyutveckling) för att få implementeringen av de nya reformerna helt klart under 2017. 2. Under perioden beräknas att totalt 220 miljoner kronor i TA-medel kan finansiera del av utvecklingskostnaderna. Av beloppet står landsbygdsprogrammet för 213 mnkr och fiskeriprogrammet för resterande 7 mnkr. Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

145


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Arbete med att förebygga och minimera risk för finansiella korrigeringar Jordbruksverket ska redovisa vilka insatser som har genomförts och som planeras för att förebygga och minimera risken för finansiella korrigeringar av EU-medel. Jordbruksverket arbetar ständigt med att minimera risken för finansiella korrigeringar. Många av insat­ serna återkommer årligen medan andra är resultat av de revisionspåpekanden som gjorts avseende olika delar i stödprocessen. Inriktningen för att minska riskerna för finansiella korrigeringar är en naturlig del i verksamheten, både vid förvaltning av redan existerande system och vid nyutveckling av system. I samband med införandet av den nya jordbruks­ politiken för 2014–2020 har vi bland annat arbetat med att förbättra handläggarstödet så att det blir tydligare för stödmyndigheterna hur de ska arbeta. En ökad användning av e-handläggning minskar risken för felaktig handläggning. Genom ”En väg in”, en samverkande kundtjänst för Jordbruksverkets och länsstyrelsens gemensamma kunder, minskar vi risken för felaktiga ansökningar genom att förbättra möjligheterna att ge kunden rätt svar från början. Vi ser positivt på att vi i det nya programmet har fått möjlighet att införa schabloner för kostnader inom t.ex. enhetskostnader för stallplatser, indirekta kost­ nader inom lokalt ledd utveckling och klumpsumma för bildandet av partnerskap inom europeiska inno­ vationspartnerskapet (EIP). Detta bör minska risken för stödmottagare att göra fel i sin redovisning. Inom stödhanteringen anses finansiella fel på maximalt 2 % av stödbeloppet vara acceptabla. För de utgifter där denna andel tydligt överstiger 2 % ska en handlingsplan tas fram för att åtgärda bristerna. Jordbruksverkets handlingsplan för att minska felfrekvenser i landsbygdsprogrammet är ett viktigt redskap för att följa upp och åtgärda brister som iakt­ tagits såväl vid revisioner som i stödhandläggningen vid genomförandet av landsbygdsprogrammet. Den har varit ett arbetsredskap under flera år och för­ valtningsmyndigheten och utbetalningsfunktionen ansvarar gemensamt för den. På Jordbruksverket arbetar vi aktivt utifrån handlingsplanen med att åtgärda fel och brister och följa upp resultatet. En särskild arbetsgrupp har tillsatts med personer från

146

både förvaltningsmyndigheten och utbetalnings­ funktionen. Ambitionen är att arbetsgruppen ska verka för att Jordbruksverket tar hand om identifie­ rade brister på ett strukturerat sätt och så tidigt som möjligt. Ajourhållning av blockdatabasen har under 2016 gått igenom cirka 500 000 block, ungefär 40 % av samtliga block. Uppgifterna i blockdatabasen är grunden för utbetalningarna av gårdsstödet och de arealbaserade landsbygdsstöden. En hög kvalitet i blockdatabasen är en förutsättning för korrekta utbetalningar. Jordbruksverkets internkontroll bedriver en verksamhet i enlighet med EU-kommissionens ackrediteringsförordning. Verksamheten granskar funktionen i förvaltnings- och kontrollsystemet. Internkontrollen granskar både Jordbruksverkets egen stödhantering och verksamheten vid de myn­ digheter och organisationer som har delegerade uppgifter. Kontrollen uppmärksammar också väl fungerande verksamhet i syfte att myndigheterna ska ha goda exempel och kunna ta fram åtgärder som säkrar en tillräcklig kvalitet. Kontroller genom­ förs både genom system- och ärendegranskningar. Under 2016 har internkontrollen genomfört system­ granskningar inom fem, genom riskanalys utvalda, riskområden. Två av områdena som valdes har legat inom upphandlingsområdet, som vi tidigare sett brister i under föregående års granskningar. Granskning av ärenden inom de fem områdena kommer att utföras under 2017 eftersom ansökningar om utbetalningar har försenats innevarande år. Resultatet från systemgranskningen har presenterats för varje berörd verksamhet under 2016. Resultatet från ärendegranskningarna kommer att presenteras under 2017 när de genomförts. Internkontrollen har begärt att verksamheterna med allvarliga brister tar fram en plan för hur de ska åtgärda bristerna. Effekten av dessa åtgärder kommer att följas upp vid kommande års internkontroll. Jordbruksverket genomför flera olika utbild­ ningar och informationsinsatser för att höja sin egen personals kompetens och den hos de myndigheter och LAG (lokala aktionsgrupper) som har delege­ rade uppgifter. För att förbättra förståelsen av det informationsmaterial som är avsett för framför allt stödmottagare pågår också åtgärder för att öka vår förmåga att skriva klarspråk. Åtgärderna omfattar både utbildningar och utvärderingar av enskilda personers förmåga.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Användning av TA-medel inom Landsbygds- och fiskeriprogrammen Jordbruksverket ska lämna en redovisning av användningen av TA-medel (Teknisk Assistans) från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jord­ bruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.

Uppföljning och utvärdering TA-medel finansierar Jordbruksverkets arbete med uppföljning och utvärdering av programmen.

Uppföljning och utvärdering av havs- och fiskeriprogrammet samt landsbygdsprogrammet 2007–2013 Uppföljningen av programmen består av analyser, sammanställningar och resultatredovisningar. Ett flertal olika indikatorer används för att visa program­ mens utfall, resultat och effekter. Indikatorvärdena samlas in på olika sätt. Utvecklingen inom pro­ grammen presenteras inom en årlig genomförande­ rapport som visar vilka produktiva och finansiella resultat som programmet uppnått. Under 2016 har den sista årsrapporten för lands­ bygdsprogrammet rapporterats till EU-kommissionen. Ett flertal olika indikatorer används för att visa pro­ grammens utfall, resultat och effekter. Utvärderingen av programmen samordnas av ett utvärderingssekretariat. Inom landsbygdspro­ grammet har arbetet under 2016 till största delen handlat om ex post-utvärdering som genomförts av fyra olika forskargrupper och vars resultat finns på Jordbruksverkets webbplats. En utvärdering om far­ tygsskrotning har också genomförts, liksom en om vallersättning och kompensationsbidraget.

Uppföljning och utvärdering Ett stort arbete har gjorts för att kravställa hur IT-systemen ska byggas för att vi ska kunna få ut de uppgifter som behövs för att kunna följa upp och utvärdera programmen. Rapporteringar till EU-kommissionen har skickats i den omfattning som det har funnits uppgifter. Under året har utvärderingssekretariatet startat upp flera utvärderingar. Det handlar om flera utvär­ deringar med syfte att få fram metoder eller kunskap som underlättar utvärderingen av programmets slutliga resultat. En omfattande ESI-fondgemensam utvärdering om genomförandeorganisationerna

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

och ESI-fondernas bidrag till 2020-målen har pågått under hela året. Exempel på andra utvärderingar som startats är utvärderingar om våtmarker och bio­ logisk mångfald, attityder till miljöersättningar och om bredband. Dessutom har sekretariatet förberett ett flertal utvärderingar som startar under 2017.

Landsbygdsnätverket Merparten av kostnaderna utgör ersättningar för utlägg som nätverkets medlemsorganisationer haft när de utfört operativa insatser enligt handlings- och aktivitetsplaner. En annan stor del av kostnaderna utgörs av löner för det samordnande nätverkskans­ liet på knappt 8 heltidstjänster. Därutöver är det kostnader för att arrangera konferenser och inköp av tjänster, t.ex. skribent och filmproduktionstjänster. Alla intresseorganisationer och myndigheter, som är verksamma på nationell nivå och som är viktiga för att nå målen med landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt lokalt ledd utveck­ ling kan bli medlemmar i Landsbygdsnätverket. Vid årsskiftet 2016/2017 har nätverket 88 organisationer och myndigheter med som medlemmar. Av dessa är 32 operativa i olika arbetsgrupper. Nätverket leds av en styrgrupp som representerar 15 av medlemsorganisationerna och myndigheterna. Alla medlemmar i nätverket kan föreslå ämnes­ områden som man tillsammans med resurser från nätverkets budget behöver jobba med. Under 2015–2016 är det gröna näringar, innovationer i jordbruket, lokalt ledd utveckling, integration, naturturism, service i landsbygder och unga i lands­ bygdsutveckling som styrgruppen har prioriterat. Därutöver har en tematisk grupp för fiskeri- och vattenbruk startats 2016. Denna grupp har haft två möten under året. Informationen om dessa insatser sprids fortlöpande via Landsbygdsnätverkets webb­ plats och nyhetsbrev. Under 2016 har Landsbygdsnätverket i maj haft ett särskilt nätverksmöte med leadergrupper som har finansiering från Havs- och fiskerifonden. I samband med nätverksträffen för Leaderområden hölls också en särskild workshop med temat fisketurism.

ÖK – sekretariatet Kostnaderna avser lönekostnader för arbete med förberedande/genomförande av sammanträden för programmens övervakningskommittéer samt arbete med årsrapporterna för Landsbygds- och fiskeripro­ grammen som lämnas till EU i juni varje år samt rese- och konferenskostnader för övervakningskom­ mittéerna inom respektive program. Årsrapporterna utgör de största rapporteringsdelarna inom ramen för programmen och de ska också godkännas av övervakningskommittéerna innan de skickas för slutligt godkännande av EU-kommissionen

147


Foto: Lena Clarin

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Förberedelse inför programperiod 2014–2020 TA-medel har belastats med 13,3 miljoner kronor för avskrivningskostnader och 14,6 miljoner kronor i direkta kostnader för implementeringen av programmen. Se vidare under rubriken ”Genomförande av jordbruks- och fiskeripolitiken”.

Genomförande (Jordbruksverket) TA-medel har använts för att täcka en mindre del av förvaltnings- och utbetalningsmyndighetens kost­ nader för genomförande av landsbygdsprogrammet. I arbetet ingår support till länsstyrelserna, viss upp­ följning, förvaltning och styrning av programmen samt arbetet med utbetalning av stöden.

Blockdatabasen Kostnaderna avser arbete med att uppdatera och att hålla en god kvalité på blockdatabasen.

148

beslut om stöd samt handläggning av ansökningar om utbetalning inom lokalt ledd utveckling. Verksamheten är under uppbyggnad och rekryte­ ringen kommer att pågå t.o.m. 2018. Under 2016 har medlen också används till riktade utbildningar av Leaderkontoren. Detta för att öka kunskapen kring vilken dokumentation som krävs av stödmottagare vid ansökan om utbetalning för att de ska kunna ge stöd åt sina projektsökande. Vidare har tillsynsbesök genomförts under året i hälften av områdena. Andra viktiga arbetsuppgifter inkluderar kravställning för IT-stöd samt kommunikationsinsatser. Verket har deltagit vid den nationella Leaderträffen i Varberg i september samt vid Kommissionens CLLD-konferens i Båstad.

Genomförande (länsstyrelserna) TA-medel till länsstyrelserna har fördelats på varje länsstyrelse enligt en av Jordbruksverkets fastställda fördelningsnyckel. Länsstyrelserna har i likhet med 2015 använt TA-medel till att finansiera:

Lokal ledd utveckling

• övergripande planering, samordning och genom­ förande av landsbygdsprogrammet

Under 2016 har TA-medel finansierat uppbyggna­ den med verkets arbete med handläggningen av

• handläggning av jordbrukarstöd – SAM (gransk­ ning av stöd som ingår i landsbygdsprogrammet)

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

• fältkontroller

Sametinget

• handläggning ansökan och utbetalning av projekt­stöd, miljöinvestering

Sametinget har använt sina pengar till personalkost­ nader för handläggning av olika stöd, transporter med flyg, konsulter, kurs och konferensavgifter och kostnader som tillkommer såsom resor (bilhyra, biljetter, hotell).

• blockdatabas • extern och intern information inom lantbruk och landsbygd • genomförandestrategi • uppföljning och utvärdering av Lands­bygds­programmet • införande av SAM internet ansökningar om miljöersättning • överklagningar som rör stödutbetalningar och återkrav • åtagandeplaner • granskning och urval av marker som berättigar till de högre ersättningarna i Landsbygdsprogrammet • kontroll djurmärkning och journalföring • handlingsplan för Landsbygdsprogrammet m.m.

Miljöanalys TA-medel har tilldelats SLU:s, Sveriges lantbruks­ universitet fortlöpande miljöanalys (Foma) för de verksamheter som har koppling till åtgärder i landsbygdsprogrammet. Under 2016 har inga ut­be­ talningar avseende 2016 gjorts till SLU.

Tillväxtverket Tillväxtverket har sökt inom serviceområdet. De har bland annat besökt olika seminarium/konferen­ ser, anordnat serviceträffar med länsstyrelser och deltagit i en filminspelning som en del i deras hand­ lingsplan inom landsbygdsprogrammet. De har även deltagit vid två utbildningsdagar vid Jordbruksverket i Jönköping. Resekostnader har utgjort en stor del av ansökan där personal behövt ta sig till orterna där träffarna ägt rum.

Ekonomistyrningsverket TA-medel finansierar revision av programmet som företrädesvis genomförs av Ekonomistyrnings­verket, som är reviderande myndighet inom programmet, i syfte att uppfylla de krav på effektiv förvaltning av EFF-medel (programperioden 2007–2013) i Sverige.

Tabell 66  TA-medel utfall 2016, tkr Landsbygdsprogrammet 2014–2020 Uppföljning och utvärdering Landsbygdsnätverket Övervakningskommittén Förberedelser inför programperiod 2014–2020 Genomförande

Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020

19 128

1 502

8 945

734

Socialfonden 2014–2020

Regionalfonden 2014–2020

115

115

Total 20 861 9 679

493

73

25 725

2 182

64

64

27 907

693

9 441

0

9 441

Blockdatabasen

19 978

0

Lokalt ledd utveckling

15 973

1 337

480

480

18 270

99 683

5 829

659

659

106 830

Summa Jordbruksverket Genomförande (Länsstyrelserna) Miljöanalys (SLU) Sametinget Tillväxtverket

113 777

113 777

0

0

0

2 500

2 500

779

Ekonomistyrningsverket Totalt

19 978

779 2 613

216 739

8 442

2 613 659

659

226 499

Källa: Jordbruksverket

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

149


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Genetisk mångfald Jordbruksverket ska redovisa sina genomförda insatser samt hur man samverkar med berörda myndigheter kring kartläggning och över­ vakning av genetisk mångfald hos vilda och domesticerade växter och djur inom de areella näringarna. Jordbruksverkets roll är därvid begränsad till jordbrukets och vattenbrukets växter och djur. Jordbruksverket arbetar med den genetiska mång­ falden inom programmet för odlad mångfald, POM, inom arbetet med hotade husdjursraser samt inom det löpande arbetet med att bevara biologisk mångfald och ängs- och betesmarker. Jordbruksverket, tillsammans med Artdata­ banken, redovisade på en konferens i Litauen i september 2016 status för svenska insatser avseende kulturväxtsläktingar, in situ-bevarande samt – i förekommande fall – bevarande av populationer. Jordbruksverket har också under året, under ledning av NordGen, aktivt medverkat i projektet Ecosystem services: genetic resources and crop wild relatives, med finansiering av Nordiska ministerrådet. Projektet har bland annat lett fram till konkreta rekommendationer. Sveriges nationella genbank för vegetativt förökade växter invigdes i juni månad. Av budgetskäl har inga särskilda medel kunnat sättas av för analys av genetisk diversitet i det insamlade växtmaterialet. Jordbruksverket har även, genom POM, aktivt medverkat i det europeiska samar­ betsprogrammet ECPGR – European Cooperative Programme for Plant Genetic Resources – samt svarat för det nationella genomförandet av och rap­ porteringen kring uppföljningen av FAO:s globala handlingsplan för växtgenetiska resurser. Handlingsplanen Bevara, nyttja och utveckla handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser 2010–2020 har reviderats under 2016. Utifrån handlingsplanen arbetar Jordbruksverket tillsammans med aktörer inom husdjursområdet för att säkerställa att svenska husdjur bevaras, nyttjas och utvecklas hållbart. Jordbruksverket har en råd­ givande referensgrupp med en bred kompetens från bland annat SLU, Växa Sverige, Fåravelsförbundet, olika rasbevarande föreningar och länsstyrelsen samt Näringsdepartementet. Forskningen inom husdjursområdet är viktig. Denna bedrivs natio­ nellt men även gemensamt inom Norden bland annat stöttat och koordinerat av NordGen. Viss uppföljning av trender sker och rapportering till FAO:s globala databas över husdjur (DAD-IS) görs. Informationsinsatser har påbörjats för att göra hand­ lingsplanen mer känd och använd. För de hotade husdjursraserna har rasförening­ arna tagit fram avelsplaner för respektive ras. Dessa

150

innehåller uppgifter om populationsstorlek, trender, avelsmål m.m. I avelsplanerna ska fokus ligga på hur man arbetar för att bevara den genetiska variationen och för att undvika inavel. Det innebär att en viss indirekt övervakning av den genetiska mångfalden sker. Avelsplanerna godkänns av Jordbruksverket. För övriga husdjursraser har avelsorganisationerna plan och riktlinjer som anger hur de ska arbeta och som också innehåller avelsmål, hur avelsvärdering ska utföras m.m. Näringen själv sköter mycket av detta. Jordbruksverkets arbete med genetisk mångfald hos vild biologisk mångfald är indirekt och sam­ manfaller med våra insatser för att nå gynnsam bevarandestatus för odlingslandskapets arter och naturtyper. Det arbetet sker främst genom bevarande av livsmiljöer och spridningsvägar, vilka möjliggörs genom miljöersättningar, kompetensutveckling, råd­ givning och arbetet med grön infrastruktur. En viktig del i vårt arbete är att inventera och bevara Sveriges ängs- och betesmarker. Geografisk och ekologisk bredd i det arbetet möjliggör bevarande av en bred genetisk variation av vilda kulturväxtsläktingar, vilka under lång tid använts som foder i svensk animalieproduktion.

Kompetenscentrum för 3R-frågor Jordbruksverket ska redovisa det arbete som under året bedrivits inom verkets kompetenscen­ trum för 3R-frågor, dvs att ersätta, begränsa och förfina djurförsöken. I redovisningen ska t.ex. ingå en redogörelse för det samarbete som bedrivits med övriga berörda aktörer vid universitet och högskolor, forskningsbeviljande myndigheter och organ, övriga myndigheter, näringslivet och berörda organisationer. Jordbruksverket har under året lagt grunden till ett kompetenscentrum för 3R-frågor, dvs. att ersätta, begränsa och förfina djurförsök. Verket har gjort en rättsutredning över vad som krävs för att skapa rättssäkra förutsättningar för organisationen, bemanningen och för hur arbetet bör drivas bl.a. i form av besluts- och arbetsordning. Detta föreslås bl.a. ske genom införandet av 3R-centret i förord­ ning (SFS 2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk samt i egna föreskrifter. Jordbruksverket har genom den nationella kommittén för skydd av djur som används för veten­ skapliga ändamål arbetat tillsammans med berörda aktörer vid universitet och högskolor, forsknings­ beviljande myndigheter och organ, andra myndig­ heter, näringslivet och berörda organisationer. Den nationella kommittén har hållit fyra möten under året. Mötena har gett tillfälle till informationsutbyte

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

och tjänat som avstämningstillfällen för det arbete som bedrivits under året i kommittén, i de till kom­ mittén knutna Etik- och utbildningsutskottet och Brukarutskottet, samt den centrala och de regionala djurförsöksetiska nämnderna. Jordbruksverket har under hösten arbetat tillsam­ mans med de av regeringen utvalda myndigheterna som ska ta fram en strategi för sitt 3R-arbete; Havsoch vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårds­ verket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Två möten har hållits och förslag på strategier med vissa gemensamma grunder har tagits fram. Tre av myndigheterna har också delat med sig av sina egna strategiförslag till förmån för övriga. Personal från Jordbruksverket har också deltagit i internationella möten på området; European Commission Scientific Conference: Non-animal app­ roaches – the way forward, Phasing out animal expe­ riments, the next steps: applying openness, scientific justification and transparent reporting (anordnat av den nederländska nationella kommittén) samt ANIMPACTs senaste vetenskapliga konferens.

Uppdrag att bistå Miljömålsrådet

Samverkansåtgärder som Jordbruksverket har ansvar för Övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och Sveriges geologiska undersökning samarbetar i ett projekt som handlar om övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark. Projektet fokuserar på skogsbryn, vilka är biologiskt värdefulla miljöer. Inom projektet ska vi sammanställa kunskap om skogsbryn, identi­ fiera hinder och bromsklossar för önskad utveckling och föreslå åtgärder för att öka mängden värdefulla skogsbryn. Under 2016 har vi gett Centrum för biologisk mångfald (CBM) i uppdrag att göra en litteraturgenomgång och ta fram en kunskapssam­ manställning om bryn. Arbetsgruppen har också börjat identifiera hinder och möjligheter i nuvarande styrmedel. Under 2017 kommer vi att utreda behovet av ytterligare styrmedel för skötsel och anläggning av bryn och ta fram ett informationsmaterial som alla deltagande myndigheter ställer sig bakom. Informationsmaterialet ska rikta sig till markägare, maskinförare och rådgivare inom såväl skogs- som jordbruk.

Jordbruksmarkens värde Myndigheterna ska bistå Miljömålsrådet i arbetet med att identifiera effektiva samar­ beten och åtgärder inom myndigheternas verksamhetsområden och befintliga resurser. Myndigheterna ska ta fram en åtgärdslista som senast den 1 mars varje år, från och med 2016, ska publiceras på www.miljömål.se. Myndigheterna ska i sina respektive årsredovis­ ningar redogöra för hur arbetet fortgår med de åtgärder som myndigheten meddelat att de ska genomföra i de åtgärdslistor som tas fram inom ramen för uppdraget.

Jordbruksverket, Boverket och länsstyrelserna sam­ arbetar i ett projekt med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken. Projektet syftar till att underlätta kommunernas arbete vid värdering och hantering av jordbruksmark i planprocessen. Projektet har inletts under hösten 2016 och en projektplan är framtagen. Under senare delen av 2016 har nya aspekter på frågan utretts och en grund lagts för 2017, då projek­ tet ska arbeta med pilotkommuner. Projektet pågår under perioden 2016–2017.

Fysisk påverkan i jordbruksvatten

Översikt över aktiviteter i Miljömåls­ rådet där Jordbruksverket deltar Pågående och genomförda åtgärder Jordbruksverket har sedan starten 2015 deltagit i Miljömålsrådet. Vi deltar i sammanlagt 10 olika samverkansprojekt inom Miljömålsrådets gemen­ samma åtgärdslista. Tre av dessa leder vi, medan i de sju övriga deltar vi i arbetet. Vi arbetar även med 20 egeninitierade projekt. Projekten är i de flesta fall tvååriga och slutredovisas först 2017. Åtgärderna beskrivs i tabellerna nedan.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Jordbruksverket arbetar tillsammans med Havsoch vattenmyndigheten (HaV) i ett flerårigt projekt med att ta fram underlag för avvägningar mellan vattenmiljö och jordbruk. Under 2016 har projektet fokuserat på att beskriva och utvärdera åtgärder som behövs i vattendrag där fysiska förändringar, exem­ pelvis fördjupning av vattendrag, inte gör det möjligt att nå upp till god ekologisk status. Fältstudier har genomförts tillsammans med markägare, länssty­ relse och Vattenmyndigheter i olika delar av landet för att belysa de praktiska och ekonomiska effekter sådana åtgärder ger på jordbruksproduktionen samt jordbrukslandskapets andra kultur- och miljö­ värden. Resultatet ska användas som underlag för HaV:s vägledning om vattendirektivet.

151


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Strategi för odlingslandskapets biologiska mångfald

Foto: Lena Clarin

Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarie­ ämbetet och länsstyrelserna arbetar tillsammans med att ta fram en strategi för att stärka odlingsland­ skapets biologiska mångfald. Arbetet sker under 2016–2017. Projektet är ursprungligen en egeninitie­ rad åtgärd av Jordbruksverket men har under 2016 utvecklats till ett samverkansprojekt. Under 2016 har arbetet främst fokuserat på att ta fram kunskapsun­ derlag om tillstånd och hot för odlingslandskapets biologiska mångfald. Med hjälp av jordbrukssta­ tistik och modeller analyserar vi också jordbrukets hittillsvarande och framtida utveckling. Arbetet med att ta fram ytterligare kunskapsunderlag fort­ sätter under första hälften av 2017. Därefter påbörjas arbetet med att ta fram själva strategin.

Samverkansåtgärder där andra myndigheter har drivansvar (Aktiviteternas resultat redovisas av drivansvarig myndighet.)

152

Åtgärdsrubrik samt händelser

Drivansvarig myndighet

Tidsplan

Påbörjat / Klart

Möjligheter och hinder för bioenergiproduktion inom svenskt jord- och skogsbruk

Skogsstyrelsen

2016

I stort sett klart

Bevarande och skydd av källmiljöer

Sveriges geologiska undersökning

2016 – 2017

Påbörjat

En samordnad plan för genomförande av åtgärder enligt havsmiljöförordningens åtgärdsprogram

Havs- och vattenmyndigheten

2016 – 2021

Påbörjat

Handlingsplaner för Grön infrastruktur

Naturvårdsverket

2016 – 2017

Påbörjat

Åtgärder för alternativ till kemisk bekämpning av växtskadegörare

Kemikalieinspektionen

2016 – 2017

Påbörjat

Nationell samverkan – minskat matsvinn i livsmedelskedjan

Livsmedelsverket

2016 – 2017

Påbörjat

Regional landskapsanalys

Trafikverket

2016 – 2017

Påbörjat

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Egna åtgärder för 2016–2019 Åtgärdsrubrik

Syfte

Tidsplan

Påbörjat / Klart

Förstärkt tillsyns­ vägledning

Jordbruksverket avser att utöka tillsynsvägledningen inom följande områden: Underhåll av markavvattnings­ anläggningar, växtnäringsförluster från jordbruket, IED-direktivet och BAT-slutsatser, hänsyn till natur- och kultur­värden i jordbruket och om reglerna för spridning av växtskyddsmedel.

2016–2019

Påbörjat

Samverkansgrupp för infrastrukturens gräsmarker

Jordbruksverket avser att arbeta med och vidareutveckla arbetet inom samverkansgrupp för gräsmarker i infra­ strukturmiljöer. Arbetet sker tillsammans med flera andra aktörer som Trafikverket, Svenska kraftnät, Artdatabanken, Vattenfall, Swedavia och forskare.

2016–2018

Pågår

Odlingslandskapets betesdjur

Jordbruksverket avser att uppdatera och utveckla modellen (hävdmodellen) över tillgång till betesdjur i odlingslandskapet.

2016

Klar

Exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket ska följa upp omfattningen av exploatering av jordbruksmark 2011–2015.

2016–2017

Pågår

Översyn av föreskrift om hänsyn till natur- och kulturvärden

Jordbruksverket avser att genomföra en översyn av före­skriften (SJVFS 1999:119) om hänsyn till naturoch kulturvärden i jordbruket.

2016–2017

Inte påbörjad

Strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Presenteras under Strategi för odlingslandskapets biologiska mångfald ovan.

2016–2017

Pågår

Småbiotopsindex

Jordbruksverket avser att ta fram index för biologisk mångfald och småbiotoper med utgångspunkt i NILSdata och regional miljöövervakning.

2016–2017

Pågår

Återinventering av ängs- och betesmarker

Jordbruksverket kommer att driva och samordna en återinventering av de ängs- och betesmarker som ingick i den tidigare ängs- och betesmarksinventeringen (2002–2004).

2016–2020

Pågår

Fosforkampanj inom Greppa Näringen

Jordbruksverket avser att i samarbete med andra organisationer som driver Greppa Näringen genomföra en fosforkampanj under kommande år. Syftet är att förstärka och fokusera den rådgivning om fosfor­åtgärder som redan pågår.

2016–2017

Pågår

Underlag för plats­ anpassade åtgärder

Jordbruksverket avser att ta fram beslutsunderlag för genomförande av platsanpassade åtgärder för att minska fosforförluster i områden där åtgärderna ger god effekt.

2016–2019

Pågår

Kompetensutveckling: Vattenhushållning – demonstrationer och information

Jordbruksverket avser att öka kompetensen inom vatten­hushållning (dränering, översvämningsskydd och bevattning) hos jordbrukets rådgivare, konsulter och entreprenörer, samt enskilda lantbrukare.

2016–2020

Pågår

Underlätta god­kännandet av låggiftiga medel

Jordbruksverket avser att tillsammans med Kemikalie­ inspektionen fortsätta arbeta för att växtskyddsmedel med låg risk kan godkännas i Sverige. Arbetet ska leda till en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel och lägre miljö- och hälsorisker inom jordbruket.

2016–framåt

Pågår

Åtgärder i handlingsplanen om hållbar användning av växtskyddsmedel

Jordbruksverket avser att arbeta med utbildning, information och rådgivning för att begränsa användningen av produkter för tillväxtreglering i stråsäd och för att undvika behov av medel för nedvissning.

2016–2017

Pågår

Utveckling av olika möjligheter till hjälp för lantbrukarna att uppfylla dokumentationskraven

Jordbruksverket avser att ta fram en sprutjournal till hjälp för lantbrukaren att uppfylla de dokumentationskrav som finns vad gäller användningen av växtskyddsmedel.

2016–2017

Pågår

Öka tillgången till korrekt information om godkända växtskyddsmedel på Jordbruksverkets webbplats

Jordbruksverket avser att säkra tillgången till bättre och stabilare information om godkända växtskyddsmedel på den egna webbplatsen. Åtgärden omfattar information om olika preparat såsom doser, godkända grödor etc.

2016–2017

Pågår

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

153


ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Utveckling av råd­ givningsverktyget VERA

Jordbruksverket kommer inom ramen för samarbets­ projektet Greppa Näringen vidareutveckla klimat- och energiberäkningsverktygen i Greppa Näringens beräkningsverktyg VERA som används i Greppa Näringens rådgivning Klimatkollen och Energikollen.

2016–2017

Påbörjat

Utveckling av råd­ givningsunderlag inom klimat och energi i Greppa Näringen

Målet är att rådgivarna ska ha ett bättre underlag för att uttala sig om nytta med olika åtgärder och risker för växt­ husgasförluster i jordbruksdriften.

2016–2017

Påbörjat

Utredning: Hållbar mat?

Jordbruksverket avser att genomföra en utredning om hållbar mat och ett projekt med informationsinsatser om hållbar mat riktade till unga konsumenter och skolelever.

2016–2017

Påbörjat

Åtgärder för att minska svinnet av frukt, grönt och spannmål

Jordbruksverket ska arbeta vidare med ett pågående nordiskt projekt om svinnet i primärproduktionen. Ett minskat svinn är önskvärt ur ett klimatperspektiv, men även ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv och ekonomiskt perspektiv.

2016

I stort sett klart

En satsning på en övergång till fossilfritt jordbruk

Jordbruksverket avser att sprida information om möjligheten till en övergång till ett fossilfritt jordbruk framförallt gällande mobila arbetsmaskiner.

2016

Klart. Seminarium hölls i november 2016.

Digitalt först – för en smartare livsmedelskedja

Jordbruksverket har fått i uppdrag att vara utvecklingsmyndighet för livsmedelskedjan och upp­ draget löper under åren 2016–2018. Målsättningen med uppdraget är att förbättra tillgängliggörande av information för ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Syftet är att skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lösningar så att målen om ökad tillväxt i livsmedelskedjan nås. Jordbruksverket ska sträva efter att sätta medborgaren och företagaren i centrum för arbetet och främja öppen och datadri­ ven innovation. Uppdraget ska genomföras i nära samarbete med Livsmedelsverket samt i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivet och andra relevanta aktörer. Uppdraget ska även utföras i dialog med Näringsdepartementet. I augusti lämnade Jordbruksverket en delrap­ port där vi identifierar och prioriterar potentiella områden för uppdraget. Delrapporten innehåller nio

Foto: Lena Clarin

Jordbruksverket har blivit utsett till utveck­ lingsmyndighet och har fått ansvaret att driva uppdraget Smartare livsmedelskedja i nära sam­ arbete med Livsmedelsverket och i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivet och andra relevanta aktörer inom livsmedels­ kedjan. Enligt uppdraget är det viktigaste effekt­ målet att öka tillväxten inom livsmedelskedjan. åtgärdsförslag, som syftar till att uppfylla målet med uppdraget. Under hösten har vi levererat beslutsun­ derlag och nyttoanalyser till Näringsdepartementet för bedömning av fortsättning av uppdraget. En åtgärd som riktar sig till första ledet i livs­ medelskedjan handlar om hur IoT1-baserad teknik påverkar och kan effektivisera det svenska jordbru­ ket. En förstudie är påbörjad. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har även påbörjat arbete kring Öppna data. I ett första steg har respektive myn­ dighets webbsidor uppdaterats genom att samla information kring den öppna data som finns idag på ett sätt så att den blir mer tillgänglig och lättare att hitta. Jordbruksverket planerar för deltagande i Hack for Sweden, som är en tävling där uppgiften för deltagarna är att under 24 timmar lösa samhälls­ utmaningar med hjälp av öppna data.

1  Internet of things

154

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


Finansiell redovisning


FINANSIELL REDOVISNING

Inledning Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan avrundningsdifferenser förekomma.

Brytdag Löpande redovisning och anslagsavräkning för räkenskapsåret har gjorts fram till och med den 5 januari 2017. Därefter har intäkter och kostnader över 100 tkr periodiserats.

Ändrade redovisningsprinciper Avsatta medel på personalens löner, så kallade omställningsmedel, har tidigare i sin helhet redovisats under upplupna kostnader. I år har en bedömning gjorts av vad som inte kommer att nyttjas under 2017 och detta redovisas istället som en avsättning.

Räntekontokredit och låneram Jordbruksverket hemställde om en utökad kredit för räntekontot redan i början av januari 2016. Under första halvåret har krediten överskridits under ett fåtal dagar på grund av att regleringar inom framförallt landsbygdsprogrammet är försenade. Enligt regeringsbeslut 2016-06-22 har räntekontokrediten för året ökat från 110 000 tkr till 130 000 tkr. I samma beslut framgår att låneramen har höjts från 260 000 tkr till 274 000 tkr.

Värdering av fordringar och skulder Kundfordringar som är förfallna mer än sex månader redovisas som osäkra. Kundfordringar samt utestående fordran i verkets stödutbetalningssystem, BETAL redovisas efter avdrag för förväntade kundförluster. Värderingsprinciperna avseende varulager och förråd framgår av noter till respektive post. Värdering av fordringar och skulder i euro har värderats till balansdagens kurs. Kursen per 2016-1231 är 9,5669 kr/euro.

156

Avskrivningarna görs på en beräknad livslängd på tre till sju år. Avskrivningstiden på tjänstebilar är individuellt beräknad per bil utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och åtta år. Ersättningsmöbler kostnadsförs direkt men nyanskaffning till en fungerande enhet aktiveras. Jordbruksverket har kostnadsfört inköp av ersättningsmöbler med totalt 966 tkr. Egenutvecklade IT-system aktiveras som en immateriell tillgång där en bedömd nyttjande­period är tre år eller mer och nedlagda kostnader för den aktiveringsbara delen uppgår till minst 5 000 tkr. Den aktiveringsbara delen exkluderar kostnader för utbildning och administrativa kostnader som inte är direkt hänförbara till investeringen. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och fem år. Inköp av programvaror samt licenser aktiveras när en garanterad nyttjandeperiod är tre år eller mer och nedlagda kostnader uppgår till mer än 100 tkr. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och fem år. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras när den ekonomiska livslängden uppgår till minst tre år och nedlagda kostnader uppgår till minst 50 tkr per projekt. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och fem år.

Värdering av bemyndigande Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda har i redovisning av beställningsbemyndigande tagits upp till det belopp som förväntas belasta framtida anslag. Med inte beloppsbestämda åtaganden menar vi ersättningarna som är utformade på ett sådant sätt att värdet av åtagandet beror på vad lantbrukaren anger i nästkommande års ansökan om stöd, t.ex. arealer, vilken gröda, vilken typ av skötsel och i förekommande fall antal djur. Basen för värderingen har beräknats utifrån de åtaganden som finns kvar efter 2016. Därefter har även ett genomsnittligt historiskt värde beräknats utifrån faktiskt utbetalade belopp. Antalet åtaganden har sedan multiplicerats med det historiska beräknade värdet. Se även vidare i avsnitt Bemyndigande samt not 70.

Värdering av anläggningstillgångar

Förskott från Europeiska jordbruks­ fonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 2014–2020

Maskiner, inventarier, installationer m.m. är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Maskiner och inventarier med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde överstigande 20 tkr har aktiverats.

Under februari 2016 utbetalade EU motsvarande 1 % av det totala bidraget för landsbygdsprogrammet för 2014–2020 om 162  363 tkr (17  456 tusen euro). Totalt har Jordbruksverket erhållit 485  466 tkr (52 367 tusen euro), motsvarande 3 % av den totala

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

programbudgetens EU-del, vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6125, Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. För­skotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden tidigast under 2023. I balansräkningen redovisas förskottet som en periodavgränsningspost om 500 990 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Förskott från Havs- och fiskeri­ programmet (EHFF) 2014–2020 Under mars 2016 har Jordbruksverket fått förskott om 10 720 tkr (1 130 tusen euro) från EU vilket motsvarar 1 % av den totala programbudgetens EU-del avseende havs- och fiskeriprogrammet för perioden 2014–2020. Jordbruksverket har fått motsvarande 3  % av den totala programbudgeten vilket motsvarar 32 130 tkr (3 388 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6214, Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020. Dessa förskott från EU kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden tidigast under 2023. I mars fick Jordbruksverket även ett årligt förskott om 20 934 tkr (2 259 tusen euro) som kommer att avräknas i samband med avslut av räkenskapsåret. I balansräkningen redovisas förskotten som en period­ avgränsningspost om 54 027 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Förskott från EU:s fiskerifond (EFF) 2007–2013 Under räkenskapsåret 2008 utbetalade EU förskott om 35 832 tkr (3  827 tusen euro) till Fiskeriverket vilket motsvarade 7 % av det totala bidraget från EU avseende fiskeriprogrammet för programperioden 2007–2013. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden under 2017. I balansräkningen redovisas förskottet som en periodavgränsningspost om 36  608  tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Förskott från Europeiska socialfonden (ESF) 2014–2020 Jordbruksverket har under mars 2016 fått förskott om 737 tkr (78 tusen euro) från EU för lokalt ledd utveckling inom socialfonden vilket motsvarar 1 % av programmet. Jordbruksverket har fått motsvarande totalt 3 % av den totala programbudgetens EU-del vilket motsvarar 2 200 tkr (235 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6414, Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden tidigast under 2023. I mars fick Jordbruksverket även ett årligt förskott om 1 482 tkr (157 tusen euro) som kommer att avräknas i samband med avslut av räkenskapsåret. I balansräkningen

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

redovisas förskotten som en periodavgränsningspost om 3 752 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Förskott från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 2014–2020 Under februari och mars 2016 har Jordbruksverket fått förskott om 740 tkr (80 tusen euro) från EU för lokalt ledd utveckling inom regionala utvecklingsfonden vilket motsvarar 1 % av programmet. Jordbruksverket har fått motsvarande totalt 3 % av den totala programbudgetens EU-del vilket motsvarar 2 231 tkr (240 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6314, Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden tidigast under 2023. I mars fick Jordbruksverket även ett årligt förskott om 1 517 tkr (160 tusen euro) som kommer att avräknas i samband med avslut av räkenskapsåret. I balansräkningen redovisas förskotten som en periodavgränsningspost om 3 824 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Potentiella återkrav avseende stödåren 2001–2016 m.m. Stöd från tidigare programperioder Per den 31 december uppgår den pågående handläggningen (vid framförallt länsstyrelserna) av återkrav till ett belopp om ca 21 500 tkr (f.år 20 400 tkr). Uppskattningsvis kommer större delen av beräknat återkravsbelopp att beslutas under 2017. Antalet ärenden beräknas till knappt 3 700 stycken och avser framförallt gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag som till huvuddelen avser stödåren 2007–2016. Drygt 40 % av det uppskattade beloppet om cirka 21  500 tkr utgör EU:s fordran (Jordbruks- och fiskerifonderna) och resterande del utgör statens fordran. Liksom tidigare, med hänvisning till ESV:s föreskrifter till 3 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, utgör inte det skattade beloppet för ärenden som inte är beslutade, en ekonomisk händelse i denna förordnings mening. Med hänvisning till detta redovisas inte denna post i balans- och resultaträkningen. Uppskattningen av de s.k. potentiella återkraven lämnas bara som en ekonomisk upplysning inom linjen som en eventualtillgång.

Nya stödformer från programperioden 2014–2020 Som en följd av att slututbetalningarna för stödår 2015 har gjorts sent har arbetet med återkrav skjutits framåt i tiden och något belopp kan i dagsläget inte uppskattas. För stödår 2016 har vi ännu inte gjort några slututbetalningar och således finns det därför inga potentiella återkrav ännu.

157


FINANSIELL REDOVISNING

Likvida medel/betalningar Jordbruksverket har två betalningsflöden, ett räntebärande och ett icke räntebärande. Det räntebärande flödet består av förvaltningsanslaget inklusive sex resultatområden. Det icke ränte­ bärande flödet avser s.k. sakanslag för finansiering av framförallt transfereringar.

Undantag EA-regler enligt regleringsbrev Investeringar i anläggningstillgångar som sker under anslaget 1:22 Stöd till innehavare av fjäl­ lägenheter m.m. ska inte finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Dessa investeringar ska i stället finansieras från anslag. Jordbruksverket medges undantag från 14 § anslagsförordningen (2011:223) i de delar som rör anslagsavräkningen av myndighetsuppdrag till resultatområde Distriktsveterinärerna på anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet. Av anslagsbelastningen om 104 305 tkr har 102 921 tkr bokförts på undantagsregeln. För fytosanitär verksamhet medges undantag från krav på full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Utgifter som inte finansieras med avgifter ska finansieras med anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare. Totalt har 2 030 tkr i anslagsmedel tillförts resultatområdet Växt och Tillsyn. Vidare medges Jordbruksverket undantag från 14 § anslagsförordningen i de delar som rör anslagsavräkningen. Jordbruksverket medges även undantag från 14 § anslagsförordningen avseende anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. Avräkning får i stället göras minst halvårsvis.

Finansiella korrigeringar från EU samt skadestånds- och tvisteärenden Finansiella korrigeringar från EU som har reglerats under året Under våren reglerades totalt 3 450 tusen euro (32 352 tkr) som avsåg revision av arealstöden inom landsbygdsfonden (EJFLU). EU har dragit av 362 euro (3 tkr) från rekvisitionen för med­finansiering av TSE-kontroller för 2015 på grund av att verket har rekvirerat mer än vad EU ersätter. Under hösten reglerades totalt 10 909 tusen euro (103 136 tkr) för att Europeiska kommissionen (KOM) ansåg efter revision av gårdsstöd 2012 och 2013 att det bl.a. var brister i riskanalysen för fjärranalys­ kontroller. Sverige har tagit ärendet till EU-domstolen. I dagsläget går det inte att bedöma om Sverige kommer ha någon framgång i denna överklagan.

158

I samband med avslut av landsbygdsfonden 2007– 2013 i december reglerades totalt 3 885 tusen euro (37 817 tkr). Det avsåg Jordbruksverkets granskning av LB-stöden (EJFLU – ej IAKS) under hösten 2014 för räkenskapsåret 2014. Denna granskning ledde till att verket korrigerar tidigare rapporterade utgifter inom landsbygdsfonden (EJFLU) med 3  475  tusen euro. Avdrag gjordes även för administrativa misstag 9 tusen euro samt administrativa misstag och del av återkrav som inte har kunnat drivas in inom tidsgränsen om 401 tusen euro. Under våren 2015 gav KOM Ekonomistyrningsverket i uppdrag att granska fler ärenden (LB-stöd) vilket har inneburit att fel­frekvensen har ökat. KOM har i skrivelse den 30 april 2015 föreslagit en ytterligare korrigering om ca 563 tusen euro (motsvarande 5 300 tkr) vilket reglerades i augusti. Reglering har gjorts för avslut av räkenskaperna för jordbruksfonden EGFJ 2015 för administrativa misstag och del av återkrav som inte har kunnat drivas in inom tidsgränsen om 37 tusen euro (358 tkr). Avdrag har även gjorts för försenad utbetalning om 689 euro (7 tkr). Reglering har gjorts med 379 tusen euro (3 639 tkr) för att KOM inte anser att de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats för skolmjölkstödet uppfyller aktuella regelverk samt att det är tveksamheter kring hur delar av hanteringen av stöd inom omstrukturering socker har utformats. Jordbruksverket har betalat ut stöd inom honungsprogrammet efter det datum som KOM har fastställt som sista dag på grund av bifall av överklagade ärenden. Vid kommittémöte i november fastställdes en tidskorrigering till 12 tusen euro (120 tkr) som reglerades i december 2016.

Finansiella korrigeringar från EU – utestående revisionsärenden m.m. Under 2011 reviderade Europeiska kommissionen (KOM) operativa program och erkännanden genomförda av producentorganisationer inom frukt och grönsaker. I skrivelse den 3 juli 2014 har KOM föreslagit en korrigering om 1 545 tusen euro. Under augusti 2014 har Jordbruksverket begärt att ärendet överlämnas till förlikningsorganet. KOM har i skrivelse 2016-06-15 föreslagit att korrigeringen sänks till 1 279 tusen euro men detta har sedan sänkts ytterligare på grund av felräkning i skrivelse 2016-07-06 till 1 244 tusen euro. Korrigeringsbeloppet fastställdes senare i skrivelse 2016-09-05 till 1  275 tusen euro, motsvarande 12 196 tkr. Korrigering är upptagen som en periodavgränsningspost. Axel 1 och 3 reviderades i juni 2014. I Årsredo­ visningen för 2015 redovisades detta som en avsättning eftersom KOM ännu inte hade tagit ställning till finansiell korrigering. I skrivelse 2016-04-18 har

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

KOM föreslagit en korrigering på 9 839 tusen euro (94 125 tkr). Jordbruksverket har i juni lämnat in en begäran om förlikning. Korrigeringen är upptagen som en periodavgränsningspost. I september 2015 fick verket en rapport från KOM avseende brister i genomförande av stödåtgärder inom axel 2 inom landsbygdsprogrammet. Under hösten har ett förslag kommit från KOM där de har dragit ner förväntad korrigering om 1 179 tusen euro till 265 tusen euro (2 533 tkr) vilket redovisas som en periodavgränsningspost. Den förväntade korrigeringen har tidigare redovisats som en avsättning. Beloppet kommer att dras av först vid det slutliga avslutet av programperioden under 2017. Jordbruksverket redovisar avslut av räkenskaperna 2015 för jordbruksfonden EJFLU avseende administrativa misstag om 21 tusen euro (198 tkr) som periodavgränsningspost. I september kom ett förslag från KOM, som Jordbruksverket godkände i oktober, om 108 tusen euro (1  030 tkr) avseende konstaterad felfrekvens överstigande 2  %. Detta belopp redovisas som periodavgränsningspost. I skrivelse 2016-12-22 har KOM föreslagit en finansiell korrigering om 1  615 tusen euro (15  454 tkr) för försenade utbetalningar av nötkreatursstöd. I skrivelse 2017-01-20 har Jordbruksverket bemött föreslaget och ansett att ingen korrigering ska göras. I avvaktan på KOM´s svar redovisar vi ändå före­slaget belopp som en periodavgränsningspost. Därutöver finns det ytterligare två öppna revision­ särenden avseende grundläggande kontroller skolmjölkstödet och stöd inom frukt och grönt. I dessa ärenden har KOM ännu inte tagit ställning till någon finansiell korrigering. I skrivelser 2016-12-22 och 2017-01-30 har KOM angett att det är brister i grundläggande kontroller som skulle kunna medföra en schablonkorrigering med 10 % på stöd utbetalade under 24 månader. Utifrån inkomna revisionsrapporter, regelverk m.m. har Jordbruksverket bedömt en maximal schablonkorrigering om 5  % vilket uppskattas till ca 11 000 tkr. Beloppet redovisas som en avsättning. Totalt redovisas ca 13 122 tusen euro, motsvarande ca 125 535 tkr vid värdering till balansdagens kurs som en periodavgränsningspost och 11 000 tkr som en avsättning. Under hösten gjordes ytterligare revisioner av KOM avseende arealbaserade stöd inom EGFJ och EJFLU, fiskeriprogrammet 2007-2013, nötkreatursstödet samt projekt- och företagsstöd finansierade av landsbygdsprogrammen 2007–2013 och 2014–2020. Den 14 februari 2017 inkom en skrivelse från KOM över utförd revision i oktober 2016 av nötkreaturs­ stödet m.m. I skrivelsen har KOM föreslagit procentuella korrigeringar. Jordbruksverket har inte haft möjlighet att värdera föreslagen korrigering varför inget värde tas upp under avsättningar. I övriga ärenden har det ännu inte inkommit några

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

rapporter från KOM. Jordbruksverket har därför inte kunnat bedöma några korrigeringsbelopp för dessa revisioner.

Ersättning inom växtskyddsområdet Potatisodlare har under åren 2012 och 2013 ansökt om ersättning enligt växtskyddslagen om ca 12 600 tkr. Förvaltningsrätten avslog potatisodlarnas ersättningskrav under hösten 2015. Domarna i de tre ersättningsärendena har överklagats till kammarrätten. Kammarrätten gav prövningstillstånd i september 2016. Eftersom målen i dagsläget inte är avgjorda redovisas beloppet dels som en periodavgränsningspost om 1 250 tkr och dels som eventualförpliktelse inom linjen i balansräkningen med 11  350 tkr. Bedömningen av periodavgränsningsposten har gjorts utifrån utfall i tidigare mål.

Skadeståndskrav En importör av foder har riktat skadeståndsanspråk om 1 439 tusen euro (13 767 tkr enligt balansdagens kurs) samt 192 tkr mot Jordbruksverket efter det att ett parti, som senare visade sig vara smittat av salmonella, efter provtagning frisläpptes av Jordbruksverket och därefter levererades till importörens kund. Importören har som grund för sitt skadeståndsanspråk angett att Jordbruksverket har överträtt EU-rättslig lagstiftning vid kontrollen av och frisläppandet av partiet och därigenom gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Justitiekanslern har i beslut uttalat att Jordbruksverket inte har gjort sig skyldig till något sådant fel eller sådan försummelse eller överträdelse av EU-rätten som kan grunda ett skadeståndsansvar. Importören har därefter valt att stämma staten. En rättsprocess pågår nu vid Stockholms tingsrätt där staten företräds av Justitiekanslern. Importören har dock försatts i konkurs. Konkursförvaltaren har meddelat att konkursboet inte övertar talan. Konkursgäldenären för dock talan vidare mot staten. Ärendet är inte avgjort. Bedömningen är att det är en låg risk att Jordbruksverket ska bli skadeståndsskyldig. Dock redovisas yrkat belopp om totalt ca 13 960 tkr som en eventualförpliktelse inom linjen i balansräkningen.

Övriga större projekt m.m. Jordbrukspolitiken från 2014, Införandeprojektet Inför stödsäsongen 2014 och 2015 har nya reformer införts och även under 2016 har nya stödformer införts. Detta medför bland annat fortsatt utveckling av IT-stöd för tre områden; direktstöd (gårdsstöd), landsbygdsprogram och nytt havs- och fiskeriprogram. Implementeringsarbetet beräknas avslutas under 2017.

159


FINANSIELL REDOVISNING

De totala utgifterna under perioden 2012–2015 för införande inom program ProCAP uppgick till 372 155 tkr varav 149 348 tkr bokfördes som anläggningstillgång och kostnadsförs i form av avskrivningar under åren 2014–2020. Under hösten 2015 fortsatte utvecklingen i mindre projekt och totala utgifterna för detta uppgick till 19 981 tkr varav 6 308 tkr redovisades som pågående arbete. I samband med Årsredovisningen har det framkommit att vissa delar inom direktstöd, miljö­ ersättningar och kontroll som utvecklades under åren 2014 och 2015 inte uppfyller den förväntade verksamhetsnyttan. Delar har fått kompletteras, korrigeras och i vissa fall byggas om under året. Jordbruksverket uppskattar detta till ca 7 000 tkr. En nedskrivning med motsvarande belopp har därför gjorts i redovisningen. Under 2016 har arbetet fortsatt både i projektform och inom linjens ordinarie arbete. De totala utgifterna för implementeringen under året uppgår till 100 090 tkr. Ej aktiveringsbara delar om 34 303 tkr har kostnadsförts direkt. Totalt redovisas 72 095 tkr (varav 6  308 tkr för år 2015) under immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. Upptagning av lån görs löpande. Aktivering (dvs. IT-systemen börjar användas och avskrivning påbörjas) har gjorts av delar som togs i bruk i juni respektive oktober om totalt 37 432 tkr. Eftersom utvecklingsarbetet i övrigt inte är avslutat redovisas kvarstående nedlagda utgifter om 34 663 tkr som en pågående utveckling i årsredovisningen. Totalt beräknas aktiveringen för det fortsatta arbetet att uppgå till drygt 142 000 tkr när det avslutas under 2017.

IT-utvecklingsprojekt UPA/Frej Projekt UPA - Kundanpassad webb för utsädesföretag ska optimera resultatområde Utsädes administrativa service. Målsättningen är att minska den administrativa bördan för utsädesföretag och enskilda brukare. Projektet är uppdelat i tre delar. Fas 1 och 2 är avslutade. De totala utgifterna för fas 3 har under året uppgått till 1 997 tkr. Ej aktiveringsbara delar om 1 417 tkr har kostnadsförts direkt. I balansräkningen har vi redovisat 7 282 tkr som pågående arbete för åren 2011 till 2015. Av detta har utgifterna för åren 2011–2012 om 933 tkr kostnadsförts under året på grund av att byggd funktionalitet inte längre är aktuell. I balansräkningen redovisas 6  929 tkr under immateriella anläggningstillgångar. Eftersom utvecklingsarbetet inte är avslutat redovisas ned­ lagda kostnader som en pågående utveckling i års­ redovisningen. Aktiveringen av Projekt Frej (motsvaras av fas 3) beräknas ske under början av 2018 till ett beräknat belopp om ca 12 000 tkr.

160

IT-utvecklingsprojekt LINK RO Distriktsveterinärerna har upphandlat ett nytt journal- och faktureringssystem som implementerats. Projektet har varit uppdelat i två delar. Fas 1 avslutades under 2014 och fas 2, som innehöll delar som blev avgränsade i fas 1, avslutades i december 2016. De totala utgifterna för fas 2 under året uppgår till 582 tkr. Totalt redovisas 3 191 tkr under immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. Aktivering sker från 1 januari 2016.

IT-utvecklingsprojekt Argus Under året har utveckling av IT-stöd för mobil internkontroll påbörjats. Det är ett verksamhetsprojekt (Argus) som arbetar med att ta fram funktionalitet för internkontrollprocessen för arealbaserade kontroller på plats. Totalt nedlagda utgifter uppgår till 6 072 tkr. I balansräkningen redovisas 3 707 tkr under immateriella anläggningstillgångar. Eftersom utvecklingsarbetet inte är avslutat redovisas nedlagda utgifter som en pågående utveckling i årsredovisningen. Aktivering beräknas ske under början av 2018 till ett beräknat belopp om ca 6 700 tkr.

Kommentarer till utfall Resultaträkning Större förändringar jämfört med föregående år kommenteras nedan. Projekt finansierade av bl.a. MSB har inte kunnat genomföras i tänkt omfattning på grund av tre större djursjukdomsutbrott vilket leder till att intäkter av bidrag har minskat. Finansiella intäkter har ökat något vilket dels beror på den negativa räntan men även på ökade ränteintäkter för kundfordringar. Övriga driftkostnader har minskat vilket främst beror på lägre konsultkostnader för utökad ajourhållning av blockdatabasen, där vi hade extra medel under åren 2014 och 2015, samt för IT-konsulter. IT-utvecklingen i samband med införandet av nya jordbruks- och fiskeripolitiken leder till att avskrivningarna har ökat. Fordringar EU i samband med årsredovisningen har minskat samt periodiserade kursdifferenser förklarar förändring av saldot för uppbördsverksamheten. Saldo för transfereringar beror på förändring av periodiserade finansiella korrigeringar.

Resultatområde Distriktsveterinärerna (DV) Resultatet för Distriktsveterinärorganisationen uppvisar för året ett överskott om 2 511 tkr. Resultatet är något bättre jämfört budget och jämfört med föregående år. Det ackumulerade resultatet uppgår till 1 913 tkr.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Totalt har intäkter av avgifter och andra ersättningar ökat med cirka 3 % jämfört med föregående år. Antalet förrättningar har däremot minskat med 1  %. Förhållandet förklaras av att förrättningarna generellt sett blir mer omfattande. Minskningen av antalet förrättningar är mest påtaglig inom lantbrukets djur. Minskningen under året uppgår till 7 % och förklaras av ännu ett ansträngt år inom branschen. Personalkostnaderna, som är den enskilt största kostnadsposten, har ökat med knappt 4  %. En betydande förklaring är ökade kostnader i och med nytt tjänstepensionsavtal. Övriga driftskostnader är i stort oförändrade jämfört med föregående år.

Hundregister visar ett resultat för 2016 på 1 734 tkr som leder till att det ackumulerade överskottet ökar till 2 691 tkr. Personalkostnaderna m.m. har blivit lägre än budgeterat samt att intäkterna är något högre. Vi avvaktar intäktsutvecklingen under 2017 och om trenden håller i sig med ökande överskott så planerar vi för en avgiftssänkning. Tranportörregister (inklusive exportpass) har under 2016 återbetalat 1 848 tkr till transportörer på grund av felaktig debiterad avgift från tidigare år. Årets resultat uppgår till ett underskott om 899 tkr och det ackumulerade underskottet uppgår till 592 tkr.

Resultatområde Växt

Resultatområde Tillsyn

Årsresultatet för resultatområdet slutar på ett överskott om 969 tkr vilket innebär att det ackumulerade ingående underskottet övergår i ett ackumulerat överskott om 296 tkr. Det är flera poster som avviker jämfört med ursprunglig budget, totalt sett har intäkterna ökat och kostnaderna minskat. En ny avgiftsbelagd verksamhet – Godkännande av utrustning för spridning av växtskyddsmedel – har också tillkommit vilket har gett ett överskott.

Resultatområdet består av 11 verksamheter. Års­ resultatet slutar på ett överskott om 6 077 tkr vilket ger ett ackumulerat överskott om 4 706 tkr. Av det ackumulerade överskottet så avser 2 404 tkr Fytosanitär verksamhet. Under 2016 visar verksamheten på ett överskott om 1 916 tkr som beror främst på lägre kostnader än budgeterat. Överskottet kommer att minska framöver. Vid införande av Santé-paketet kommer vi att behöva införa Traces (en gemensam databas för hela EU för att registrera när djur och vissa djur­produkter förflyttas) istället för som idag verkets IT-system IMPA (importkontrollsystem för fytosanitär kontroll samt kvalitetskontroll) alternativt utveckla IMPA. Med stor sannolikhet kommer vi även behöva utveckla ett system för hantering av elektroniska sundhetscertifikat. Kvalitetskontroll står för 1 686 tkr av det ackumulerade överskottet om 4  706 tkr. Under 2016 visar verksamheten ett överskott om 1 210 tkr. Överskottet beror på att importen blev högre än beräknat samt att kostnaden för IT-utveckling blev lägre än budgeterat. Framöver kommer verksamheten att vara med och delfinansiera införandet av Traces alternativt utvecklingen av IMPA, se ovan under avsnittet om fytosanitär verksamhet, vilket kommer leda till att en del av överskottet minskar. Foderkontroll har under 2016 gått bättre än förväntad ursprunglig budget och det beror främst på att uppdragsintäkterna har ökat.

Resultatområde Djur Årsresultatet för resultatområdet slutar på ett underskott om 474 tkr vilket medför att det ackumulerade överskottet minskar till 2 816 tkr. Resultatområdet består av 16 olika verksamheter. Nedan kommenteras fem av dessa. Regional djurförsöksetisk nämnd visar på ett årsöverskott om 605 tkr vilket leder till att det ackumulerade underskottet minskar till -4 682 tkr. I årsöverskottet om 605 tkr ingår en överföring av 4  000  tkr från medel på förvaltningsanslaget för central djurförsöksetisk nämnd. Exklusive denna överföring så är resultat för året -3 395 tkr. I början av 2017 ska ett avgiftssamråd med ESV påbörjas för att kraftigt höja avgifterna så att verksamheten kommer i balans inom en femårsperiod. Ban- och tävlingsveterinärer visar ett överskott för 2016 på 172 tkr och det ackumulerade överskottet ökar till 2 579 tkr. Under 2016 budgeterade man att genomföra en utbildning för veterinärer men pga. tre större djursjukdomsutbrott har detta arbete senarelagts till 2017. Under 2017 planeras fler regionala träffar för att vägleda och utbilda i särskilda frågor. Vi planerar även att köpa in en webbutbildning under 2017 vilket kommer leda till att det ackumulerade överskottet kommer att minska framöver. Övriga officiella uppdrag visar ett överskott för 2016 på 150 tkr och det ackumulerade överskottet ökar till 1  095 tkr. Ett ökat antal förrättningar har medfört att verksamhetens överskott har ökat istället för att minska. Under 2017 planera man att köpa in en webbutbildning vilket kommer att minska det ackumulerade överskottet.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Resultatområde Utsäde Årsresultatet för resultatområdet slutar med ett överskott om 607 tkr vilket minskar det ackumulerade underskottet till 966 tkr. Huvudorsaken till det positiva resultatet är de besparingar som har genomförts under de senaste åren men även på vissa priskorrigeringar som genomförts under året. Inom resultatområdet pågår ett kostnadskrävande generationsskifte av IT-system. De stora utvecklingskostnaderna för det nya IT-systemet Frej kommer att innebära en tung ekonomisk belastning för resultat­ området under flera år framöver.

161


FINANSIELL REDOVISNING

Resultatområde Tjänsteexport Årsresultatet för resultatområdet slutar med ett underskott om 1 971 tkr vilket leder till att ackumulerat överskott minskar till 396 tkr. Under året har Jordbruksverkets tjänsteexport arbetat med att söka nya projekt hos SIDA och EU. Detta ha resulterat i ett nytt bilateralt projekt i Moldavien på tre år som signerades i november och ett Twinningprojekt i Moldavien som är på två år (påbörjas i februari 2017) där Sverige samarbetar med Litauen och Lettland.

Balansräkning Större förändringar jämfört med föregående år kommenteras nedan. Förändringen avseende immateriella anläggningstillgångar framgår ovan under Övriga större projekt m.m. Ökningen beror på införandet av nya jordbruks- och fiskeripolitiken. Även ökningen av Lån i Riksgäldskontoret beror på dessa projekt. Övriga upplupna intäkter har ökat något pga. upplupna intäkter EU. Finansiella korrigeringar har reglerats under året vilket påverkar balansposterna övriga avsättningar och upplupna kostnader som minskar. Ökningen av övriga skulder beror på att ett företag har inbetalat säkerheter på mer än 10 000 tkr. Under året har vi fått förskott från EU, se finansiell redovisning – Inledning vilket leder till att oförbrukade bidrag ökar.

Säkerheter Säkerheter av bankgarantier och pantförskrivningar ställda i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning samt kommissionens förordningar för systemet med säkerheter uppgår 2016-12-31 till 32 stycken (f.år 36 stycken) om sammanlagt 124 934 tkr (f.år 119 743 tkr).

Anslagsredovisning Årets tilldelning av anslagsmedel enligt regleringsbrevet och regeringsbeslut är 15 173  060 tkr samt omdisponerade anslagsbelopp uppgår till -3 453 tkr. Det ingående överföringsbeloppet från 2015 uppgår till 1  931  436 tkr efter att fyra anslagsposter har avslutats med ett ingående sparande om 843 tkr.

162

Indragning av positiva överföringsbelopp har gjorts med 1 921 751 tkr vilket innebär att det totala ingående disponibla överföringsbeloppet uppgår till 9 685 tkr. Indrag har även gjorts på anslag 1:18 med 31 200 tkr. Medgivet överskridande på anslag 1:6.1 uppgår till 12 155 samt på anslag 1:12.1 med 31 119 tkr. Totalt disponibelt belopp uppgår därmed till 15 191 366 tkr. Belastningen på anslagen under året har varit 12 158 902 tkr. Totalt utgående överföringsbelopp uppgår till 3 032 464 tkr. I princip hela överföringsbeloppet rör ej utnyttjade anslagsmedel inom gårdsstödet och landsbygds- och fiskeriprogrammen.

Bemyndigande Tilldelad bemyndiganderam uppgår till totalt 25 500 000 tkr och utestående åtaganden uppgår till totalt 4 231 421 tkr.

Övrigt Transparanslagen Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser (transparenslagen) syftar till att ge Europeiska kommissionen insyn i förbindelser mellan det allmänna och offentliga företag. Redovisning enligt lagen gäller bland annat för verksamhet som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 106.2 i EUF-fördraget och som fått ersättning för detta samt dessutom bedriver annan ekonomisk verksamhet. Distriktsveterinärerna har anförtrotts uppgift att tillhandahålla veterinär service som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse. Verksamheten erhåller ersättning för detta. Distriktsveterinärerna bedriver även annan ekonomisk verksamhet. Bland Distriktsveterinärernas kunder finns djurhållare som också är statliga myndigheter, landsting eller kommuner. Dessa kunder betalar för tjänster enligt gällande taxa. I not 32 finns en uppställning av den ekonomiska redovisning Distriktsveterinärerna ska kunna redovisa i enlighet med EU:s regler om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

RESULTATRÄKNING Tkr

Not

2016-01-01 – 2016-12-31

2015-01-01 – 2015-12-31

828 940

827 663

561 585

556 554

19 642

24 289

2 967

2 235

1 413 134

1 410 741

-901 941

-872 839

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar

1

Intäkter av bidrag Finansiella intäkter

2

Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal

3

Kostnader för lokaler

-57 703

-59 415

Övriga driftkostnader

-403 232

-460 807

-558

-395

Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar

4

-72 187

-52 278

Summa kostnader

14-16

-1 435 621

-1 445 734

Verksamhetsutfall

-22 487

-34 993

Uppbördsverksamhet Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras

5

8 273 795

7 236 752

Finansiella intäkter

6

119 337

205 535

Finansiella kostnader

6

-2 291

-407 700

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo

7

-8 955 959

-8 370 333

-565 118

-1 335 746

11 327 325

9 092 500

4 273

7 793

Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag

8

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag

9

0

3 038

Finansiella intäkter

10

106 209

121 058

Finansiella kostnader

10

-182 732

-108 657

Lämnade bidrag

11

-11 173 358

-9 054 606

81 717

61 126

-505 888

-1 309 613

Saldo Årets kapitalförändring

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

12,32,34

163


FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning Tkr

Not

2016-12-31

2015-12-31

TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Pågående utveckling

13

48 490

16 199

Balanserade utgifter för utveckling

14

146 718

155 769

195 208

171 968

3 549

4 261

Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet

15

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

16

Summa materiella anläggningstillgångar

60 870

64 527

64 419

68 788

29 577

28 931

29 577

28 931

43 010

44 117

Varulager m.m. Varulager och förråd

17

Summa varulager m.m. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter

20 284

18 011

5 842 690

6 211 899

5 905 984

6 274 027

19

21 808

22 117

867

585

20

11 475

10 262

34 150

32 964

329 966

364 414

Kassa och bank

114

116

Summa Kassa och bank

114

116

6 559 418

6 941 208

Övriga kortfristiga fordringar

18

Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket

21

Kassa och Bank

SUMMA TILLGÅNGAR

164

33

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Tkr

Not

2016-12-31

2015-12-31

KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital

22

194 197

194 197

Balanserad kapitalförändring

23

5 559 566

6 869 180

-505 888

-1 309 613

5 247 875

5 753 764

Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital

24

Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

25

0

201

Övriga avsättningar

26

12 200

51 494

12 200

51 695

Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret

27

261 179

224 248

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret

28

47 753

90 080

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

45 438

53 701

Leverantörsskulder

59 253

54 731

Övriga kortfristiga skulder

29

Summa skulder m.m.

36 904

24 662

450 527

447 422

Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader

30

228 171

304 891

Oförbrukade bidrag

31

620 645

383 436

848 816

688 327

6 559 418

6 941 208

Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

33

Eventualtillgångar Pågående handläggning av återkrav rörande i huvudsak jordbrukarstöden beräknas till ca 21 500 tkr varav EU-delen beräknas till ca 8 600 tkr, se vidare Finansiell redovisning – Inledning.

Ansvarsförbindelser Jordbruksverket har tre ärenden i förvaltningsrätten rörande ersättningar enligt växtskyddslagen om totalt ca 11 350 tkr samt ett skadeståndsärende om ca 13  960 tkr, se vidare Finansiell redovisning – Inledning.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

165


FINANSIELL REDOVISNING

Anslagsredovisning Anslag (tkr)

Benämning

23 1:8

Statens jordbruksverk

11 943

535 700

1:8.1

Förvaltningskostnader

35

11 943

535 700

23 1:4.1

Bidrag till veterinär fältverksamhet

36

0

104 305

23 1:5

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

6 319

14 933

23 1:5.2

Djurhälsovård

23 1:6

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

1:6.1

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

38

1:6.2

Bidrag till bekämpande av djursjukdomar

1:6.4

Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller

23 1:9.1

Bekämpande av växtskadegörare

23 1:10

Gårdsstöd m.m.

1:10.1

Gårdsstöd m.m.

1:10.4

EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar

43

216

1 200

23 1:11.1

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

44

17 095

128 000

23 1:12.1

Finansiella korrigeringar m.m.

45

18 647

150 472

23 1:13

Strukturstöd till fisket m.m.

24 548

24 250

1:13.1

Strukturstöd fiske – EHFF 2014–2020

46

4 148

24 250

1:13.3

Strukturstöd till fisket m.m. – Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007–2013

47

20 400

0

23 1:14

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m

103 207

137 000

1:14.1

EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. – EHFF 2014–2020

48

54 936

137 000

1:14.3

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. – Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007–2013

49

48 271

0

23 1:16

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

108

83 000

1:16.1

Exportfrämjande åtgärder

50

55

7 000

1:16.3

Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn

51

2

7 000

1:16.4

Offentliga måltider

52

0

63 000

1:16.7

Jakt och fiske

53

51

6 000

166

Not

37

Ingående överföringsbelopp

Årets tilldelning enligt regleringsbrev

6 319

14 933

1 750

124 349

-968

50 000

39

196

33 349

40

2 522

41 000

41

1

5 000

170 031

7 632 000

169 815

7 630 800

42

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Omdisponerat anslagsbelopp / Utnyttjad del av medgivet överskridande

Indragning

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

0

0

547 643

-538 296

9 347

0

0

547 643

-538 296

9 347

0

0

104 305

-104 305

0

0

-6 319

14 933

-11 562

3 371

0

-6 319

14 933

-11 562

3 371

12 155

-2 718

135 536

-138 957

-3 421

12 155

0

61 187

-66 187

-5 000

0

-196

33 349

-33 230

119

0

-2 522

41 000

-39 540

1 460

0

-1

5 000

-5 000

0

0

-170 031

7 632 000

-6 449 235

1 182 765

-8 000

-169 815

7 622 800

-6 441 414

1 181 386

8 000

-216

9 200

-7 821

1 379

0

-17 095

128 000

-140 800

-12 800

31 119

-18 647

181 591

-181 591

0

0

-24 548

24 250

-2 809

21 441

0

-4 148

24 250

-3 258

20 992

0

-20 400

0

449

449

0

-103 207

137 000

-2 464

134 536

0

-54 936

137 000

-3 138

133 862

0

-48 271

0

674

674

2 100

-108

85 100

-84 227

873

2 100

-55

9 100

-9 100

0

0

-2

7 000

-7 000

0

0

0

63 000

-62 128

872

0

-51

6 000

-5 999

1

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

167


FINANSIELL REDOVISNING

Anslag (tkr)

Benämning

23 1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

1:18.1

Landsbygdsstöd – del till SJV, EU 2014–2020

1:18.2

Landsbygdsstöd – Honungsprogrammet

1:18.3

Ingående överföringsbelopp

Årets tilldelning enligt regleringsbrev

898 885

3 894 866

54

842 811

3 564 116

55

15

2 780

Landsbygdsstöd – Lokalt ledd utveckling (LLU) 2014–2020, nationella medel

56

18

2 970

1:18.4

Nationella stöd, stödområde 1–5

57

-1 290

325 000

1:18.9

Landsbygdsprogram 2007–2013

58

57 331

0

23 1:19

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

666 663

2 230 764

1:19.1

Från EU-budgeten landsbygd – Lokalt ledd utveckling (LLU), medel från Europeiska regionala utvecklings­ fonden och Europeiska socialfonden

59

0

4 180

1:19.2

Från EU-budgeten landsbygd – del till SJV, EU 2014–2020

60

557 707

2 223 804

1:19.4

Från EU-budgeten landsbygd – Honungsprogrammet

61

15

2 780

1:19.7

Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU-medel

62

108 940

0

23 1:20

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

831

72 830

1:20.1

Försöks- och utvecklingsverksamhet

63

93

15 330

1:20.2

Hållbar användning av bekämpningsmedel

64

738

2 500

1:20.4

Stöd för metangasreducering

0

55 000

23 1:21.1

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

65

0

4 116

23 1:22.1

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

0

1 029

27 1:1.2

Avgiften till Europeiska unionen, Sockeravgifter ANSLAG TOTALT

Not

66

11 409

30 446

1 931 436

15 173 060

Avslutade anslag/anslagsposter Det ingående överföringsbeloppet för anslagspost 14 1:6.4 Programmet för lokalt ledd utveckling om 59 tkr är omdisponerat och anslagspost 23 1:16.5 Måltidslyftet om 22 tkr är indraget. Anslagsposterna 19 1:4.3 Programmet för lokalt ledd utveckling om 764 tkr samt 23 1:6.3 Bidrag till obduktionsverksamheten om -2 tkr är avslutade.

168

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Omdisponerat anslagsbelopp / Utnyttjad del av medgivet överskridande

Indragning

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

0

-931 375

3 862 376

-2 797 250

1 065 126

0

-874 011

3 532 916

-2 486 755

1 046 161

0

-15

2 780

-2 769

11

0

-18

2 970

-576

2 394

0

0

323 710

-314 767

8 943

0

-57 331

0

7 617

7 617

0

-666 663

2 230 764

-1 603 128

627 636

0

0

4 180

-275

3 905

0

-557 707

2 223 804

-1 606 551

617 253

0

-15

2 780

-2 769

11

0

-108 940

0

6 467

6 467

0

-831

72 830

-69 308

3 522

0

-93

15 330

-15 321

9

0

-738

2 500

-2 456

44

0

0

55 000

-51 531

3 469

0

0

4 116

-4 116

0

0

0

1 029

-1 029

0

-5 553

-11 409

24 893

-24 825

68

39 821

-1 952 951

15 191 366

-12 158 902

3 032 464

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

169


FINANSIELL REDOVISNING

Inkomsttitlar Tkr Off.titelBeteckning

Benämning

2627 001

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

2714 411

Sanktionsavgifter m.m., Kreditering av förverkade säkerheter m.m.

2811 277

Övriga inkomster av statens verksamhet

6111 001

Gårdsstöd

6113 001

Övriga interventioner

6115 001

Djurbidrag

6119

Övriga bidrag från Europiska garantifonden för jordbruket

6119 001

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket

6119 002

Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder

6123 001

Europeiska utvecklings- och garantifonden – garantisektionen 2000–2006

6124 001

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013

6125 001

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020

6213

Bidrag från Europiska fiskefonden 2007–2013

6213 001

Bidrag från fonden för fiskets utveckling 2007–2013

6213 002

Kursdifferenser från EU:s fiskerifond

6214 001

Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020

Not

67

68

69

Utfall 2016-01-01– 2016-12-31

Utfall 2015-01-01– 2015-12-31

59

411

2 127

4 661

2 364

3 078

6 345 238

6 271 956

127 496

121 682

-4

349

9 746

3 946

-2 835

202 183

-113

-232

405 262

0

1 966 784

1 621 131

22 005

78 520

361

3 352

35 762

21 410

6214 002

Kursdifferenser från EU:s fiskerifond 2014–2020

183

-

6314 011

Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020, Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från ERUF och ESF 2014–2020

3 455

1 491

6414 003

Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020, Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från ERUF och ESF 2014–2020

3 413

1 463

6911 003

Övriga bidrag från EU, Jordbruks- och livsmeddelsstatistik

1 555

2 752

9473 011

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

33 101

32 180

8 955 959

8 370 333

SUMMA

170

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Bemyndigande Anslag

Anslags­benämning

Not

Tilldelad bemyndiganderam

Tkr 23 1:11.1 Intervention för

jordbruksprodukter m.m.

Ingående åtaganden

Utestående åtaganden

2016

2016

Prognos över utestående åtagandes fördelning per år

2017

2018

115 000

67 641

86 867

53 603

33 264

2019

2020

2021

2022

2023–

23 1:13.1 Strukturstöd till

70

170 000

0

15 547

5 000

5 000

2 000

1 000

2 000

547

23 1.14.1 Från EU-budgeten

70

830 000

0

46 951

8 000

8 000

8 000

8 000

8 000

6 951

14 205 000

417 853

2 311 048

705 264

638 428 494 759 364 856

78 287 15 454 14 000

14 188 252

415 221

2 306 256

701 551

638 128 494 459 364 377

78 287 15 454 14 000

3 188

2 632

3 188

3 188

13 560

0

1 604

525

10 000 000

286 472

1 711 008

487 251

fisket m.m. – Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 2014–2020 finansierade struk­ tur­stöd till fisket m.m. – Europeiska havs- och fiskeri­ fonden (EHFF) 2014–2020

23 1:18

1:18.1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Landsbygdsstöd – del till SJV, EU 2014–2020

70

1:18.2

Landsbygdsstöd – Honungs­pro­ grammet

1:18.3

Landsbygdsstöd – Lokalt ledd utveckling (LLU)

23 1:19

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

1:19.1

Från EU-budgeten 70 landsbygd – Lokalt ledd utveckling (LLU), medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden

41 596

0

2 803

501

1:19.2

Från EU budgeten landsbygd – del till SJV, EU 2014–2020

70

9 955 216

283 840

1 705 017

483 562

1:19.4

Från EU budgeten landsbygd – Honungs­programmet EU-finansiering

3 188

2 632

3 188

3 188

1:20.4

Miljöförbättrande 70 åtgärder i jordbruket Stöd för metangas­ reducering

180 000

115 000

60 000

60 000

25 500 000

886 966

Summa

70

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

300

300

479

469 068 388 782 294 950

764

724

33 802 20 891 16 264

1 064

468 554 388 058 293 886

33 802 20 891 16 264

4 231 421 1 319 118 1 153 760 893 541 668 806 122 089 43 843 30 264

171


FINANSIELL REDOVISNING

Finansieringsanalys Tkr

2016

2015

Not

Drift Kostnader

-1 363 379

-1 393 327

71

Finansiering av drift Intäkter av anslag

828 940

827 663

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

560 992

555 297

19 642

24 289

2 967

2 235

Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift

1 412 541

Ökning (-) av lager

72

1 409 484

-646

-65

14 038

27 669

73

Minskning (-) av kortfristiga skulder

-96 083

-79 407

74

KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT

-33 530

-35 646

Minskning (+) av kortfristiga fordringar

Investeringar Investeringar i materiella tillgångar

-22 605

-20 340

Investeringar i immateriella tillgångar

-69 723

-85 819

Summa investeringsutgifter

-92 328

75 -106 159

Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret - amorteringar Försäljning av anläggningstillgångar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fodringar och skulder KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR

172

95 091

127 536

-58 160

-80 847

1 809

3 941 38 740

76 50 630

3 777 -49 811

74 -55 529

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

2016

2015

Not

Uppbördsverksamhet Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras

8 273 795

7 236 752

117 046

-202 165

Förändring av kortfristiga fordringar

352 819

1 502 684

73

Förändring av kortfristiga skulder

221 801

-161 944

74

Finansiella intäkter och kostnader

Inbetalningar i uppbördsverksamhet

8 965 461

8 375 327

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

-8 955 959

-8 370 333

9 501

4 994

KASSAFLÖDE TILL UPPBÖRDSVERSAHET Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag

-11 173 358

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

-9 054 606 -11 173 358

-9 054 606

Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET

11 255 075

9 115 732

77

11 255 075

9 115 732

81 717

61 126

Övrigt Rättning balanserat kapital FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Minskning (-) av kassa, bank Minskning (+) av räntekontokredit Riksgälden Minskning (-) av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

0

4 744

7 877

-20 312

274 450

294 762

-2

-2

42 327

-66 259

-34 448

45 949

7 877

-20 312

282 327

274 450

173


FINANSIELL REDOVISNING

Sammanställning över väsentliga uppgifter Tkr

2016

2015

2014

2013

2012

- beviljad

274 000

250 000

190 000

220 000

170 000

- utnyttjad

261 179

224 248

177 559

139 121

118 661

- beviljad

130 000

110 000

110 000

110 000

78 000

- maximalt utnyttjad

117 825

103 970

89 473

71 667

67 598

0

0

357

259

139

283

259

0

7

83

3 371

13 452

13 866

12 537

741

- avgiftsbelagd verksamhet, budget 1)

566 100

557 800

548 700

537 100

519 800

- avgiftsbelagd verksamhet, faktiskt utfall

549 727

531 629

534 734

528 777

519 724

8 487

11 473

10 429

10 702

12 901

561 585

556 554

559 029

552 016

533 366

733 766

437 546

952 204

1 253 086

1 373 097

17 800

2 260

372 997

111 313

15 627

3 032 464

1 932 278

348 620

1 453 950

2 395 900

4 231 421/ 25 500 000

886 966/ 24 377 820

3 481 127/ 21 619 854

6 529 287/ 8 251 500

7 610 099/ 6 814 500

Låneram i Riksgäldskontoret

Kontokrediter hos Riksgäldskontoret

Räntekonton - räntekostnader - ränteintäkter Avgiftsintäkter - avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen

- övriga intäkter Summa avgiftsintäkter Anslagskrediter ramanslag - beviljad - utnyttjad (på anslagspostnivå) Anslagssparande (ram) Totalt gjorda åtaganden jämfört med summan av tilldelade bemyndigande Årsarbetskrafter (ÅAK), st

1 250

1 201

1 206

1 207

1 180

Medelantalet anställda, st 2)

1 320

1 297

1 275

1 273

1 257

Driftkostnad/årsarbetskraft, tkr

1 090

1 160

1 148

1 141

1 142

-505 888

-1 309 613

422 505

1 050 351

1 402 243

5 559 566

6 869 180

6 441 931

5 391 581

3 989 337

Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring

1. Avser verksamhet inom de 7 resultatområdena Växt, Vatten (upphörde från och med 2016-01-01), Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport och Distriktsveterinärerna exklusive myndighetsuppdrag och övriga anslagsfinansierade delar. Budgeterad del har rensats från anslagsmedel från anslagsposterna 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet och 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare samt budgeterade myndighetsuppdrag om totalt ca 111 000 tkr (f.år 111 000 tkr) för att få en korrekt jämförelse. 2. Av medelantalet tillsvidareanställda 2016 är 918 stycken kvinnor (f.år 904 st.) och 402 stycken är män. (f.år 393 st.).

174

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Notförteckning

Not 2

Finansiella intäkter

Specifikation (tkr)

Not 1

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2015

283

259

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret

1 147

498

Ränteintäkter kundfordringar

1 533

1 475

Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret

Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen Specifikation (tkr)

2016

2016

2015

Publikationer

480

405

Övrigt

909

4 408

Övriga finansiella intäkter Summa

4

3

2 967

2 235

Tjänsteexport

1 982

8 639

Summa

3 371

13 452

2016

2015

6 214

5 478

Kostnaden för löner exkl. arbetsgivaravgifter m.m. uppgår till 621 179 tkr (f.år 610 949 tkr). Av detta avser 14 998 tkr (f.år 14 998 tkr) arvoden till styrelse, kommittéer och uppdragstagare (ej anställd personal). Ersättningar till ledamöter i insynsrådet m.m. (tkr)

Uppdrags och offentligrättsliga intäkter Specifikation (tkr)

Enligt regl. brev1

RO Växt

5 600 -

0

1 618

RO Djur

33 800

29 681

31 839

RO Utsäde

32 500

30 953

30 877

RO Tillsyn

31 000

31 352

26 778

452 000

451 527

435 039

11 200

-

-

566 100

549 727

531 629

RO Vatten

3

RO DV RO Tjänsteexport

2

Summa

1. Exklusive anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, 1: 9 Bekämpande av växtskadegörare samt myndighetsuppdrag om ca 111 000 tkr (f.år 111 000 tkr).

Not 3

Kostnader för personal

Generaldirektör – Bruttolön Leif Denneberg Förmåner

1 373 tkr 0 kr

Insynsrådsledamöter – Arvode Anders Hartman

6,0

Anniqa E Nygård

6,0

Björn Risinger

7,5

2. RO Tjänsteexport redovisas i sin helhet under Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen.

Irene Oscarsson

6,0

3. RO Vatten upphörde 2016-01-01.

Jens Mattsson

7,5

Övriga intäkter

Monica Haider

6,0

Sven Stenson

6,0

Åsa Domeij

5,0

Specifikation (tkr)

2016

2015

Övriga intäkter4

7 894

10 216

593

1 257

8 487

11 473

Reavinst vid försäljning Totalt

4. Övriga intäkter avser i huvudsak intäkter från övrig försäljning m.m.

Totalt (tkr) Totala intäkter

2016

2015

561 585

556 554

Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Leif Denneberg Ledamot i styrelsen för Arbetsgivarverket, Ledamot i insynsrådet för Havs- och vattenmyndigheten, ledamot i insynsrådet för Länsstyrelsen Jönköpings län, och även rådsledamot i ESVs Internrevisionsråd. Anders Hartman Ledamot i L-O Andersson Åkeri AB och HLK i Sverige AB. Anniqa E Nygård Ledamot i Edgården AB. Björn Risinger Ordförande i insynsrådet för Naturvårdsverket, Ledamot i Länsstyrelsens insynsråd för Gotlands län. Åsa Domeij Ledamot i SMAKS styrelse. Monica Haider Ledamot i Parlamentariska landsbygdskommittén, Länsstyrelsen i Kronoberg län och viltförvaltningsdelegationen Kronoberg.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

175


FINANSIELL REDOVISNING

Not 4

Not 8

Finansiella kostnader – Drift

Specifikation (tkr)

2016

2015

Räntekostnader leverantörsfakturor

-133

-36

Övriga finansiella kostnader

-425

-359

Summa

-558

-395

Not 5

Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras

Specifikation (tkr)

2016

2015

EU:s garantifond för jordbruket

6 595 947

5 728 382

EU:s landsbygdsfond (EJFLU) 2014–2020

1 630 613

516 655

EU:s fiskerifond (EHFF) 2014–2020

5 111

1 720

EU:s regionalfond (ERUF) 2014–2020

140

1 236

EU:s socialfond (ESF) 2014–2020

135

1 241

1 804

897 763

EU:s fiskerifond (EFF) 2007–2013

928

46 825

EU: landsbygdsfond (EJFLU) 2000–2006

-88

-137

33 101

32 180

Övriga bidrag från EU/ Statistik

1 555

2 751

Övrigt

4 549

8 136

8 273 795

7 236 752

EU:s landsbygdsfond (EJFLU) 2007–2013

Egna medel/Produktionsavgift socker

Summa

Not 6

Finansiella intäkter och kostnader – Uppbörd

Specifikation (tkr) Kursvinster(+)/-förluster(-)

2016

2015

-2 291

205 535

Orealiserade kursvinster(+)/-förluster(-) – Periodavgränsningspost

119 337

-407 700

Summa

117 046

-202 165

Not 7

Uppbördsverksamhet saldo

Saldobeloppet avser EU-medel för perioden nov-dec 2016 som tillförts statsbudgeten först jan-feb 2017 och EU-medel för perioden nov–dec 2015 som inte disponeras av myndigheten. I beloppet ingår även kursvinst (netto) om 117 046 tkr (f.år kursförlust 202 165 tkr) varav 52 706 tkr avser orealiserad kursförlust för 2016 samt 172 045 tkr avser återförd orealiserad kursförlust från 2015.

Medel som erhållits från myndigheter

Specifikation (tkr) Havs- och vattenmyndigheten FORMAS MSB SLV

2015

0

5 094

96

25

375

2 133

802

541

Naturvårdsverket

3 000

0

Summa

4 273

7 793

Not 9

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag

Specifikation (tkr)

2016

2015

Stiftelsen Lantbrukets Utveckling

0

3 421

Övrigt

0

-383

Summa

0

3 038

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader – Transfereringar Specifikation (tkr)

2016

2015

-182 732

-57 163

Finansiella korrigeringar – periodavgränsningspost

64 409

120 702

Finansiella korrigeringar – avsättning

40 494

-51 494

1 306

356

-76 523

12 401

Finansiella korrigeringar – reglerade mot EU 1

Inbetalda återkrav Summa

2

1. Se även not 45 2. Av beloppet redovisas 106 209 tkr (f. år 121 058 tkr) som finansiella intäkter.

Not 11 Lämnade bidrag Specifikation (tkr)

2016

2015

EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ)

-6 594 384

-5 720 725

EU:s Landsbygdsfond (EJFLU)

-1 561 845

-1 369 179

EU:s fiskerifond (EFF)

-551

-45 395

EU:s socialfond (ESF)

0

-1 241

EU:s regionalfond (ERUF)

0

-1 236

-2 454 859

-1 403 912

-29 612

-24 135

-532 107

-488 783

-11 173 358

-9 054 606

Svensk finansiering av EGFJ, EJFLU, EFF, ESF och ERUF Egna medel/Produktionsavgift socker Övriga nationella bidrag Summa

176

2016

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Not 12 Årets kapitalförändring

Not 15 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Kapitalförändringen består av periodiserade intäkter och kostnader i uppbörds- och transfereringsavsnitten samt över-/ underskott för avgiftsfinansierad verksamhet. I saldot ingår även förskotterade kostnader inom bl.a. landsbygdsprogrammet (EU-finansiering) som ännu inte har rekvirerats. (tkr)

2016

2015

-565 118

-1 335 746

Resultatområde DV

2 511

-832

Resultatområde Växt, Vatten1, Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänste­ export

5 207

-4 645

Uppbördsverksamhet

Transfereringsverksamhet Landsbygdsprogrammet Summa

(tkr) IB Ack anskaffningsvärde Årets inköp Utrangering UB Ack anskaffningsvärde

61 126

-30 205

-29 516

-505 888

-1 309 613

2015

33 000

31 041

664

2 559

0

-600

33 664

33 000

IB Ack avskrivningar

-28 739

-28 066

Årets avskrivningar

-1 376

-1 205

0

532

-30 115

-28 739

3 549

4 261

Utrangering UB Ack avskrivningar Bokfört värde

81 717

2016

Avskrivningsperiod

3/5 år

1.  RO Vatten upphörde 2016-01-01.

Not 13 Pågående utveckling Det pågår utveckling av nya IT-system. Dessa system redovisas under immateriella anläggningstillgångar, se även Finansiell redovisning – Inledning, under Övriga större projekt. I Hermes ingår pågående utveckling i beloppet för balanserade utgifter för utveckling Specifikation (tkr)

2016

2015

34 663

6 308

UPA

6 929

7 282

LINK

3 191

2 609

Ny reform

Argus Summa

3 707

0

48 490

16 199

Not 14 Balanserade utgifter för utveckling (tkr)

2016

2015

401 209

257 862

37 432

143 347

438 641

401 209

IB Ack avskrivningar

-245 440

-221 425

Årets avskrivningar

-39 483

-24 016

-7 000

0

UB Ack avskrivningar

-291 923

-245 440

Bokfört värde

146 718

155 769

IB Ack anskaffningsvärde Årets inköp UB Ack anskaffningsvärde

Nedskrivning

2

Avskrivningsperiod

3/5 år

1. Aktivering överensstämmer med ESV:s föreskrifter till 5 kap. § 2 FÅB och prövningen har genomförts enligt ESV:s allmänna råd till den nämnda paragrafen. 2. Nedskrivning har gjorts av delar i ProCAP, se Finansiell redovisning – Inledning.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

177


FINANSIELL REDOVISNING

Not 16 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Inventarier (tkr) IB Ack anskaffningsvärde

Datorer

Transportmedel

Totalt

2016

2015

2016

2015

2016

2015

2016

2015

101 707

102 282

41 100

38 579

74 863

81 528

217 670

222 389

Årets inköp

10 284

6 804

3 026

2 712

8 631

8 265

21 941

17 781

Försäljn/utrangering

-6 964

-7 379

-13 778

-191

-8 011

-14 930

-28 753

-22 500

UB Ack anskaffningsvärde

105 027

101 707

30 348

41 100

75 483

74 863

210 858

217 670

IB Ack avskrivningar

-82 397

-81 902

-34 780

-27 685

-35 966

-36 254

-153 143

-145 841

Årets avskrivningar

-7 715

-7 722

-4 873

-7 286

-11 740

-12 049

-24 328

-27 057

Försäljn/utrangering

6 964

7 227

13 778

191

6 740

12 337

27 482

19 755

UB Ack avskrivningar

-83 148

-82 397

-25 875

-34 780

-40 965

-35 966

-149 989

-153 143

Bokfört värde

21 879

19 310

4 473

6 320

34 518

38 897

60 870

64 527

Specifikation (tkr)

2016

2015

Förutbetalda hyror

Avskrivningsperiod

5/7 år

3 år

Utnyttjad låneram uppgår till 261 179 tkr (f.år 224  248 tkr). Den utgående balansen för immateriella och materiella anläggningstillgångar enligt not 13 till 16 uppgår till 259 627 tkr (f.år 240 756 tkr). Skillnaden om -1 552 tkr (f.år 16 508 tkr) beror på att i december togs lån upp för pågående IT-utveckling men vid bedömning av egenutvecklade system i samband med årsredovisningen framkom att vissa delar inte uppfyller den förväntade verksamhetsnyttan och nedskrivning har gjorts med 7 000 tkr. Av denna anledning överstiger därför upptagna lån anläggningstillgångarna i balansräkningen.

Not 17 Varulager och förråd Posten avser medicin och förbruknings-material för resultatområde DV, förbrukningsmaterial resultatområde Utsäde och pass för sällskapsdjur inom resultatområde Djur. Värdering har skett enligt inköpspris.

3/8 år

Not 19 Förutbetalda kostnader

11 369

11 200

Licenskostnader

7 912

8 182

Övrigt

2 527

2 735

21 808

22 117

Bokfört värde

Not 20 Övriga upplupna intäkter I posten ingår upparbetade intäkter för resultatområdena Distriktsveterinärerna, Utsäde med flera om totalt 4 360 tkr samt upplupna intäkter från EU rörande medfinansiering av sjukdomsutbrott om 7 115 tkr, totalt 11 475 tkr.

Not 18 Övriga kortfristiga fordringar Specifikation (tkr) EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ)

2016

2015

5 484 351

5 252 766

EU:s Landsbygdsfond 2007–2013 (EJFLU)

0

394 090

EU:s landsbygdsfond 2014–2020 (EJFLU)

304 478

475 206

2 737

0

0

20 823

Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020 (ERUF)

184

0

Europeiska socialfonden 2014–2020

184

0

Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020 (EHFF) Europeiska fiskerifonden (EFF)

Produktionsavgift socker – Egna medel

-4 787

0

Återkrav

54 251

67 775

1 292

1 239

Övrigt Bokfört värde

178

5 842 690 6 211 899

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Not 21 Avräkning med statsverket Specifikation (tkr)

Not 22 Statskapital 2016

2015

0

0

-8 955 959

-8 370 333

8 955 959

8 370 333

0

0

167 660

126 381

0

4 744

11 620 607

9 415 628

-11 665 371

-9 379 093

Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde1 Skuld avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Rättning av balanserat kapital

4

Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke ränte­ bärande flöde1,2 Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde

167 660

Ingående balans

-11 942

-16 529

Redovisat mot anslag

538 295

505 673

-535 700

-501 086

-9 347

-11 942

9 631

10 769

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln

-2 637

-1 138

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

6 994

9 631

Anslag i räntebärande flöde

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

2016

2015

- Jordfonden

194 197

194 197

Bokfört värde

194 197

194 197

Länsstyrelserna har redovisat följande uppgifter om Jordfonden till Jordbruksverket. Varulager av fastigheter per 2016-12-31 uppgår till 159 651 tkr (f.år 145  731 tkr). Försäljnings- och driftsnettot som förts till inkomsttitel 2811 av länsstyrelserna uppgår till ett överskott om 22 851 tkr (f.år överskott om 5 540 tkr).

Not 23 Balanserad kapitalförändring Specifikation (tkr) Uppbördsverksamhet2

122 896

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

Specifikation (tkr)

Resultatområde DV Resultatområde Växt, Vatten, Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport Transfereringsverksamhet2 Övrigt

1

Bokfört värde

2016

2015

5 801 147

7 137 128

-598

234

2 040

6 685

-204 968

-266 329

-38 055

-8 538

5 559 566

6 869 180

1. Avser förskotterade kostnader inom bl.a. landsbygdsprogrammet, EU-finansiering. 2. Fordran återkrav om 235 tkr har felaktigt redovisats under uppbördsverksamhet istället för transfereringsverksamhet 2015, se även not 24.

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisat mot anslag Ingående balans

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken3 Ingående balans

199 065

197 844

Inbetalningar i icke räntebärande flöde

44 346

4 324

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

-33 988

-3 103

Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken

209 423

199 065

Avräkning med statsverket Totalt

329 966

364 414

1. Under året har finansiell korrigering EU om 182 733 tkr reglerats mot EU genom att avräknas mot utbetalda stöd, dvs inkomsttitel har tillförts medel och anslag 1:12 posten 1 har belastats. Inga kassamässiga regleringar har skett. 2. För vissa utgifter som belastar icke räntebärande anslag sker utbetalning av praktiska skäl från räntekontot. Reglering om ca 100 miljoner kronor sker från statens centralkonto till räntekontot i januari/februari 2017. 3. Under övriga fordringar/skulder på statens centralkonto redovisas jordfonden (se not 22) samt säkerheter (se not 29). 4. Avstämning av balanserat kapital har gjorts av åren 1991–2014. Felaktig redovisning har rättats 2015 med 4 744 tkr.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

179


FINANSIELL REDOVISNING

Not 24 Specifikation myndighetskapital Uppbörds­ verksamhet

Kapital­ förändring enl RR

6 919

7 137 128

-1 309 613

5 753 764

-274 867

6 919

7 137 128

-1 309 613

5 753 764

31 610

-5 477

-1 335 746

1 309 613

0

Specifikation (tkr)

Statskapital

Balanserad kapital­ förändring anslags­ finansierad verksamhet

Föregående års UB

194 197

-274 867

A Ingående balans

194 197

Föregående års kapitalförändring Justering av 20151

Balanserad kapital­ förändring avgifts­ finansierad verksamhet

235

-235

0

Årets kapitalförändring B Summa årets förändring C Utgående balans

194 197

Summa

-505 888

-505 888

31 845

-5 477

-1 335 981

803 725

-505 888

-243 022

1 442

5 801 147

-505 888

5 247 875

1  Fordran återkrav om 235 tkr har felaktigt redovisats under uppbördsverksamhet i stället för anslagsfinansierad verksamhet.

Not 25 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Not 27 Lån i Riksgäldskontoret Specifikation (tkr)

Posten avser pensionsförpliktelser avseende avtal PA 03. (tkr) Ingående avsättning + Årets pensionskostnader - Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning

2016

2015

201

71

0

259

-201

-129

0

201

2016

2015

11 000

51 494

1 200

0

12 200

51 494

Not 26 Övriga avsättningar Specifikation (tkr) Finansiell korrigering Omställningsmedel2 Bokfört värde

1

1. Finansiella korrigeringar som inte är säkra till belopp eller tid redovisas som en övrig avsättning, se även Finansiell redovisning – Inledning. 2. Omställningsmedel har tidigare i sin helhet redovisats under upplupna kostnader. I år har en bedömning gjorts vad som kommer att nyttjas under 2017 och därför istället redovisas som en avsättning.

2016

Ingående skuld till Riksgäldskontoret

2015

224 248

177 559

Nyupptagna lån

95 091

127 536

Årets amortering

-58 160

-80 847

261 179

224 248

Bokfört värde

Enligt regeringsbeslut 2016-06-22 höjdes beviljad låneram från 260 000 tkr till 274 000 tkr (f.år 250 000 tkr). I december togs lån upp för pågående IT-utveckling men vid bedömning av egenutvecklade system i samband med årsredovisningen framkom att vissa delar inte uppfyller den förväntade verksamhetsnyttan och nedskrivning har gjorts med 7 000 tkr. Anläggningstillgångarna uppgår till 259 627 tkr efter nedskrivning, se not 16.

Not 28 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Enligt regeringsbeslut 2016-06-22 höjdes kreditramen för anslagsposten 1:8.1 Förvaltningskostnader, inklusive verksamhet på 6 resultatområden, från 110 000 tkr till 130 000 tkr. Utnyttjandet av kreditramen har varit som högst 117 825 tkr under året, se även Finansiell redovisning – Inledning.

Not 29 Övriga kortfristiga skulder Specifikation (tkr)

2016

2015

Preliminärskatt

15 645

14 306

Säkerheter

15 226

4 868

5 288

4 933

Köttklassificering Övrigt Bokfört värde

180

745

555

36 904

24 662

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Not 30 Upplupna kostnader Specifikation (tkr)

2016

2015

Semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter

69 524

70 789

Arbetsbefrielsedagar inkl sociala avgifter (RO DV)

15 375

16 368

Finansiella korrigeringar EU

125 535

189 943

Övrigt

17 737

27 791

228 171

304 891

2016

2015

EU:s landsbygdsfond 2014–2020 (EJFLU)

500 990

318 915

EU:s fiskerifond 2007–2014 (EFF)

36 608

34 955

EU:s fiskerifond 2014–2020 (EHFF

Bokfört värde

Not 31 Oförbrukade bidrag Specifikation (tkr)

54 027

20 635

EU:s regionala utvecklingsfond 2014–2020 (ERUF)

3 824

1 461

EU:s socialfond 2014–2020 (ESF)

3 752

1 433

599 201

377 399

Summa förskott EU

Förskott EU är värderat till balansdagens kurs 2016-12-31 om 9,5669 kr/euro. Oförbrukade bidrag från myndigheter: Myndighet (tkr) Havs- och vattenmyndigheten

Belopp

Planeras användas

15 000

mer än 3 år

FORMAS

1 944

3 mån–1 år

MSB

1 601

3 mån–1 år

Naturvårdsverket

783

3 mån–1 år

Kemikalieinspektionen

392

3 mån–1 år

Livsmedelsverket

239

3 mån–1 år

Lantmäteriverket

130

3 mån–1 år

SMHI

81

3 mån–1 år

SLU

24

3 mån–1 år

Summa

20 194

Utöver detta har verket oförbrukade bidrag om knappt 1 250 tkr från organisationer. Totalt uppgår oförbrukade bidrag till 620 645 tkr (f.år 383 436 tkr).

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

181


FINANSIELL REDOVISNING

Not 32 Resultaträkning för resultatområde Distriktsveterinärerna Tkr

Redovisning enligt Transparanslagen i enlighet med EU:s regler om tjänster av allmänekonomiskt intresse

Not 2016-01-01– 2015-01-01– 2016-12-31 2015-12-31

I

2016

Non-economic Intäkter

13 704

Finansiella intäkter

Verksamhetens intäkter

44

Intäkter från anslag 1:4

1

102 921

100 958

Kostnader non-economics

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2

455 539

440 499

Kostnader för personal Kostnader för lokaler

-637

1 182

1 339

Övriga driftkostnader

-1 420

1 779

1 662

561 421

544 458

Avskrivningar och nedskrivningar

-375 007

-362 220

-21 095

-19 571

-140 791

-141 468

-462

-367

Intäkter av bidrag Finansiella intäkter

4

Summa intäkter Verksamhetens kostnader 3

Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar

Finansiella kostnader

4

Intäkter SGEI Economic Intäkter från kund jour/rikstäckning

58 475

Intäkt Jour och beredskap/ smittskydd anslag

39 540

-558 910

-545 290

Årets kapitalförändring

2 511

-832

Finansiella intäkter

Ackumulerad kapitalförändring

1 913

-598

Intäkter SGEI economics

2. I intäkter av avgifter och andra ersättningar ingår 3 418 tkr (f.å 4 208 tkr) avseende intäkter för interna uppdrag rörande smittsamma djursjukdomar. Detta har eliminerats i Jordbruksverkets totala resultaträkning. I totalbeloppet ingår även 2 261 tkr (f.å 2 102 tkr) som avser intäkter för uppdrag av myndighetskaraktär såsom gränskontroll, intyg vid in- och utförsel inom EU m.m. Realisationsvinst vid försäljning/utrangering av inventarier ingår med 593 tkr (f.å1 158 tkr). 3. Lokalhyror för centralt placerad personal ligger kostnadsmässigt under posten övriga driftkostnader i och med att de betalas via en administrativ ersättning.

518 467 1 654 520 121

Kostnader SGEI economics Kostnader för personal

-348 155

Kostnader för lokaler

-19 585

Övriga driftkostnader

-130 710

Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella kostnader

III

Distriktsveterinärerna utför tjänster som med statsstödsterminologi betecknas icke ekonomisk verksamhet (varmed avses tjänster till myndigheter), tjänster av allmän ekonomiskt intresse (varmed avses veterinär service av allmänt intresse) och kommersiell verksamhet (varmed avses veterinärtjänster i övrigt).

Intäkter non SGEI

-20 012 -429

Resultat SGEI economics

4. För att ge en mer rättvisande bild redovisas räntor brutto inom resultatområde DV. Totalt för Jordbruksverket redovisas räntor däremot netto.

1 231

Economic non SGEI 27 471

Finansiella intäkter

81

Kostnader non SGEI Kostnader för personal

-15 528

Kostnader för lokaler

-873

Övriga driftkostnader

-8 661

Avskrivningar och nedskrivningar

-1 023

Finansiella kostnader Resultat non SGEI Intäkter totalt Kostnader totalt Resultat totalt

182

420 452

Intäkt Rikstäckning anslag

-21 664

1. Intäkten utgörs av ersättning från anslagsposten 1:4.1, Bidrag till veterinär fältverksamhet. Intäkten utgör 58 475 tkr (f.å 56 525 tkr) för rikstäckande verksamhet och smittskyddsberedskap, 39 540 tkr (f.å. 39 720 tkr) för jourverksamhet och 4 906 tkr (f.å 4 713 tkr) som utgått till avlägset boende djurägare.se not 36.

-163

II

-21 555

Summa kostnader

-521 -9

Resultat non-economic

Kostnader för personal Kostnader för lokaler

-11 324

-24 1 443 561 421 -558 910 2 511

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Not 33 Balansräkning för resultatområde Distriktsveterinärerna Tkr

2016-12-31

2015-12-31

Tkr

TILLGÅNGAR

KAPITAL OCH SKULDER

Immateriella anläggningstillgångar

Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring

2016-12-31

2015-12-31

-598

234

Pågående utveckling

3 191

2 608

Balanserade utgifter för utveckling

8 418

11 785

Kapitalförändring enligt resultaträkning

2 511

-832

11 609

14 393

Summa myndighetskapital

1 913

-598

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

0

17

Summa avsättningar

0

17

Lån i Riksgäldskontoret

58 398

65 285

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

17 983

17 479

Leverantörsskulder

19 674

14 759

Summa immateriella anläggningstillgångar

Avsättningar

Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet

1 469

1 324

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

50 157

53 319

Summa materiella anläggningstillgångar

51 626

54 643

Varulager m.m. Varulager och förråd

27 673

25 614

Summa varulager m.m.

27 673

25 614

33 908

35 543

4 779

3 526

994

1 090

39 681

40 159

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar

Skulder m.m.

Övriga kortfristiga skulder

16 179

12 660

112 234

110 183

Upplupna kostnader

53 251

55 154

Summa periodavgränsnings­poster

53 251

55 154

167 398

164 756

Summa skulder m.m. Periodavgränsningsposter

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

5 720

5 848

Övriga upplupna intäkter

1 679

1 829

Summa periodavgränsningsposter

7 399

7 677

29 296

22 154

Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

114

116

29 410

22 270

167 398

164 756

183


FINANSIELL REDOVISNING

Not 34 Resultatområden (tkr)

Ackumulerat resultat t.o.m. 2014

Resultat 2015

Intäkter 2016

Kostnader 2016

Resultat/ Ackumulerat Budgeterade Budgeterade Budgeterat Budgeterat utfall 2016 utgående intäkter enl. kostnader resultat enligt ackumulerat reglerings- utgående enl. 2016 regleringsenl. brev regleringsbrev reglerings2016 brev 2016 brev 2016 2016

Offentligrättslig verksamhet Djur1 Växt

2

3 848

-558

33 871

-34 345

-474

2 816

33 800

-36 300

-2 500

-3 872

1 931

-2 604

10 864

-9 895

969

296

9 500

-10 100

-600

-616

Utsäde

-2 076

70

8 915

-8 457

458

-1 548

9 300

-8 900

400

-1 676

Tillsyn4

988

-2 352

31 110

-25 040

6 070

4 706

29 700

-29 100

600

-2 465

0

0

2 261

-2 261

0

0

2 000

-2 000

0

0

4 691

-5 444

87 021

-79 998

7 023

6 270

84 300

-86 400

-2 100

-8 629

-898

1 331

23 502

-23 353

149

582

24 100

-23 400

700

287

3

Distrikts­ veterinärerna5 Delsumma Uppdragsverksamhet Utsäde3

-7

0

3 800

-3 793

7

0

3 700

-3 700

0

0

234

-832

559 160

-556 649

2 511

1 913

553 800

-553 700

100

-4 810

Tjänsteexport6

2 899

-532

1 982

-3 953

-1 971

396

11 200

-11 400

-200

1 404

Delsumma

2 228

-33

588 444

-587 748

696

2 891

592 800

-592 200

600

-3 119

Totalt

6 919

-5 477

675 465

-667 746

7 719

9 161

677 100

-678 600

-1 500

-11 748

Tillsyn

4

Distrikts­ veterinärerna5

1. Resultatområde Djur omfattar införsel av djur, GMO-verksamhet, godkännande av anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering av animaliska biprodukter, pass för sällskapsdjur, djurmärken, exportpass, hundregister, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (1988:539), prövning av ansökan om legitimation eller annan verksamhet enligt 4 kap. lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, utbildning av officiella veterinärer, den del av gräns­ kontroll och övriga officiella uppdrag t.ex. karantänsuppdrag som inte utförs av Distriktsveterinärerna, prövning enligt lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion samt regionala djurförsöksetiska nämnder. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 190 tkr (f.år 249 tkr) intern försäljning av pass för sällskapsdjur till Distrikts­veterinärstationer samt 4 000 tkr avser en överföring från anlagspost 1:8.1 villkor 2, Centrala djurförsöksetiska nämnden till Regionala djurförsöksetiska nämnder. Utfallet 2016 blev ca 2 100 tkr högre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2016. Detta beror till stor del på att avgiftsområdena hundregister samt ban- och tävlings­ veterinärer gick bättre än förväntat, se även kommentar i Finansiell redovisning – Inledning. 2. Resultatområde Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter, ekologisk produktion, godkännande av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och ärenden om växtförädlarrätt och sortlista liksom GMO-verksamhet men exklusive tillsyn. Även myndighetsuppdrag inräknat. Enligt regleringsbrev medges växtinspektionen undantag från 5§ avgiftsförordningen. Utgifter som inte finansieras med avgifter ska finansieras med anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 3 979 tkr (f.år 3 847 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter varav 1 536 tkr (f å 1 267 tkr) från anslaget 1:9 Bekämpande av växtskade­ görare och resterande del från anslaget 1.8 Statens jordbruksverk. I intäkterna ingår också bidrag från EU med 600 tkr samt lönebidrag med 71 tkr. Utfallet 2016 blev ca 1 600 tkr högre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2016, se kommentar Finansiell redovisning – Inledning. 3. Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde och viss analys exklusive tillsyn. Uppdragsverksamheten inom RO utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdrag är inräknat. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 976 tkr (f.år 847 tkr) myndighetsuppdrag för internationella uppdrag. 229 tkr (f.år 368 tkr) avser ersättningar för interna uppdrag för provtagning och analyser samt 259 tkr för lönebidrag. Utfallet 2016 blev ca 500 tkr lägre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2016. 4. Resultatområde Tillsyn omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, GMO-verksamhet inom växtområdet, retursystem för plast­ flaskor och metallburkar, anläggningar för animaliska biprodukter, fodertillverkning, verksamhet inom utsädesområdet, kontroll enligt lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion, emballagekontroll Kina, centralt vattenbruksregister samt kontroll av kläckeri- och avelsanläggningar. Uppdragsverksamheten inom RO Tillsyn utgörs av köttklassificering. Köttklassificeringen har en skuld till slakteribranschen på 5 288 tkr (f.år 4 933 tkr) för perioden 1997 till 2016. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 1 683 tkr (f. år 1 837 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter från anslaget 1:8 Statens jordbruksverk avseende köttklassificeringen, 1 381 tkr (f.år 1 086 tkr) avser reglering av interna uppdrag och 494 tkr (f.år 1 049 tkr) avser medel från anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare till fytosanitär verksamhet. Utfallet blev ca 5 500 tkr högre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2016, se kommentar Finansiell redovisning – Inledning. 5. Resultatområde Distriktsveterinärerna, se not 32 och 33. 6. Resultatområde Tjänsteexport omfattar uppdragsverksamhet som utgörs av internationellt utvecklingssamarbete. Utfallet 2016 blev ca 1 800 tkr lägre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2016, se kommentar Finansiell redovisning – Inledning.

184

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Not 35 Anslag 1:8, posten 1 Förvaltningskostnader

Län (tkr)

Jordbruksverket disponerar det ingående överföringsbeloppet för anslagsposten 1 om 11 943 tkr. Enligt regeringsbeslut 2016-06-22 ökar anslaget med 5 000 tkr för djurskyddskontroller till 535 700 tkr. Kostnaden för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård enligt villkor 1 uppgår till 1 690 tkr (f.år 1 612 tkr) av högst 1 700 tkr. Anslagsposten har enligt villkor 2 finansierat verksamheten i Centrala djurförsöksetiska nämnden med 682 tkr (f.år 504 tkr) av högst 5 000 tkr. Inom högst beloppet får även medel användas till att finansiera ackumulerat underskott för de regionala djurförsöksetiska nämnderna inom RO Djur enligt regeringsbeslut 2016-10-13. Under året har 4 000 tkr överförts till verksamheten. Enligt villkor 3 har 9 121 tkr av minst 8 500 tkr av anslagsmedlen använts för åtgärder inom det nationella programmet för växtgenetiska resurser. Av anlagsmedlen ska enligt villkor 4 minst 3 000 tkr användas för kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker samt uppföljning av småbiotoper inom NILS (nationell inventering av landskapet i Sverige). Jordbruksverket har använt 3 471 tkr. Enligt villkor 6 har högstbeloppet om 6 000 tkr utbetalats för länsstyrelsernas arbete med tvärvillkorskontroller. Anslaget har även använts för att ersätta Tullverkets särkostnader för exportbidragskontroller av jordbruksprodukter med 451 tkr (högst 600 tkr) enligt villkor 7. I utbetald ersättning ingår 54 tkr för kontroller om förbud mot utsläppande på marknaden samt import av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls enligt samma villkor, samt kontroller av handel med sälprodukter om 92 tkr. Jordbruksverket har betalat 200 tkr till MSB som abonnemangsavgift för radiokommunikationssystemet RAKEL enligt villkor 8. Enligt villkor 9 får högst 1  000 tkr användas med anledning av särskilda krav från EU-kommissionen på grund av att Jordbruksverket underlåtit att iaktta skyldigheten att fastställa och betala in traditionella egna medel. Inga medel har använts enligt villkoret. Av anslaget har 5 986 tkr av minst 5 000 tkr använts för att underlätta export av livsmedel och jordbruksprodukter enligt villkor 10. Jordbruksverket har använt 5  059 tkr av minst 5  000 tkr för arbetet med djurskyddskontroller enligt villkor 11.

Stockholm

130

89

86

Uppsala

198

158

152

Södermanland

143

121

104

Östergötland

456

451

435

Jönköping

257

226

261

Kronoberg

244

200

208

Kalmar

513

532

410

Gotland

342

249

173

Blekinge

40

36

44

Skåne

310

349

328

Halland

326

275

289

Västra Götaland

561

490

567

Värmland

313

315

311

Örebro

117

142

123

28

26

30

Dalarna

246

198

261

Gävleborg

109

115

118

Västernorrland

279

303

350

Jämtland

526

521

388

Västerbotten

358

406

450

Norrbotten

312

295

283

5 808

5 497

5 371

Not 36 Anslag 1:4, posten 1 Bidrag till veterinär fältverksamhet Av anslagsbelastningen om 104 305 tkr har 102 921 tkr tillförts resultatområde Distriktsveterinärerna, se resultaträkning not 32. Av anslaget får högst 7  300 tkr användas för att minska vissa avlägset boende djurägares veterinärkostnader. Ersättning har utgått med 4 906 tkr (f.år 4  713 tkr) till kunder som använder distriktsveterinärer och 902 tkr (f.år 784 tkr) har utbetalats till privata veterinärer. Ersättningen har fördelats enligt följande:

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Västmanland

Summa

2016

2015

2014

Not 37 Anslag 1:5, posten 2 Djurhälsovård Det ingående överföringsbeloppet på anslags-posten om 6 319 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2016-01-28. Av anslaget får högst 8 000 tkr användas för stöd för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt enligt villkor 4. Av beloppet har 2 721 tkr använts för detta ändamål. Det utgående överföringsbeloppet om 3  371 tkr beror bland annat på att ansökningar till stödet för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt har varit lägre än anslaget belopp.

Not 38 Anslag 1:6, posten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Enligt regeringsbeslut 2016-12-01 har Jordbruksverket ett medgivet överskridande med 23 600 tkr varav 12 155 tkr har utnyttjats. I samma beslut ökade anslagskrediten till 5 000 tkr För smittskyddsberedskapsuppgifter med anledning av epizooti- samt zoonoslagen får Jordbruksverket enligt villkor 2 använda 2 000 tkr, härav har 1 663 tkr använts under 2016. Jordbruksverket får enligt villkor 4 använda högst 2 000 tkr. Av dessa har 1 313 tkr använts för särskilda undersökningar avseende främst zoonoser, serologiska undersökningar, undersökningar avseende salmonella samt bidrag för särskilda undersökningar vid obduktioner.

185


FINANSIELL REDOVISNING

Enligt villkor 5 får Jordbruksverket använda högst 2 500 tkr för att ersätta producenter för vissa kostnader vid upptäckt av EHEC-smitta i samband med besättningsstudier eller åtgärder som har till syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning av EHEC-bakterien. Härav har 1 256 tkr använts. Det utgående överföringsbeloppet om -5 000 tkr ryms inom anslagskrediten på 5 000 tkr. Utestående åtaganden för anslagsposten uppgår till 1 406 tkr.

Not 39 Anslag 1:6, posten 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar Hela det ingående överföringsbeloppet om 196 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2015-12-18.

Not 40 Anslag 1:6, posten 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Hela det ingående överföringsbeloppet om 2 522 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2015-12-18.

Not 41 Anslag 1:9, posten 1 Bekämpande av växtskadegörare Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet på 1 tkr indraget.

Not 42 Anslag 1:10, posten 1 Gårdstöd m.m. Hela det ingående överföringsbeloppet på 169 815 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2015-12-18. Enligt regeringsbeslut 2017-02-02 har 8 000 tkr omdisponerats till anslagsposten 4. Av anslaget har 12 493 tkr betalats ut till jordbrukare som producerat komjölk enligt förordningen (2015:610) om en särskild åtgärd för at stödja jordbrukare inom sektorn för animalieproduktion. Jordbruksverket får högst betala ut 77 400 tkr enligt villkor 4. Under 2015 betalade vi ut 64 856 tkr, totalt har 77 349 tkr utbetalats. Att anslagsutfallet är 1 181 386 tkr lägre än tilldelat belopp beror på att det inte har gjorts någon slututbetalning av gårdsstödet 2016.

Not 43 Anslag 1:10, posten 4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är det ingående överföringsbeloppet på anslagsposten 4 om 216 tkr indraget. Enligt regeringsbeslut 2017-02-02 har 8 000 tkr omdisponerats från anslagsposten 1. Utgående överföringsbelopp uppgår till 1 379 tkr. Utbetalningar av medfinansierade djurvärden och saneringskostnader för sjukdomsutbrotten blev lägre än beräknat för 2016.

Anslagskrediten ökade från 6 400 tkr till 12  800 tkr enligt regeringsbeslut 2016-06-22. Det utgående överföringsbeloppet om -12 800 tkr täcks av anslagskrediten.

Not 45 Anslag 1:12, posten 1 Finansiella korrigeringar m.m. Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 18 647 tkr indraget. Enligt regeringsbeslut 2016-06-22 fick Jordbruksverket ett medgivet överskridande om 75 000 tkr. I regeringsbeslut 2016-12-01 togs detta bort och anslaget ökade med 75 000 tkr till 150 472 tkr. Belastningen på anslaget avser främst finansiella korrigeringar från EU-kommissionen (KOM) om totalt 182 733 tkr. Korrigeringarna från KOM rör bl.a. revision av arealstöd, bristande riskanalys vid urval fjärranalys, se vidare Finansiell redovisning – Inledning. Därutöver har anslagsposten netto tillförts 1 306 tkr avseende inbetalningar i återkravsärenden som tidigare har korrigerats av KOM. Anslaget har även belastats av skadestånd om 15 tkr samt 149 tkr för tidskorrigering m.m.. Enligt regeringsbeslut 2017-02-02 har Jordbruksverket beviljats medgivet överskridande med 31 200 tkr varav 31 119 tkr har utnyttjats.

Not 46 Anslag 1:13, posten 1 Strukturstöd fiske – EHFF 2014–2020 Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 4 148 tkr indraget. Enligt villkor 2 har anslaget använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell i avsnitt Återrapporteringskrav. -- Av högst 1  830 tkr har 1  045 tkr utbetalats till Ekonomi­ styrningsverket för revisionskostnader så väl EFF som EHFF. -- Av högst 3 290 tkr har 2 332 tkr utbetalats för uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den del av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i Havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling (LLU), fondsamordning, förvaltning av programrelaterade IT-system samt informationsinsatser. Att anslagsutfallet är 20 992 tkr lägre än tilldelat belopp beror på den sena uppstarten av programmet.

Not 47 Anslag 1:13, posten 3 Strukturstöd till fisket m.m. – Europiska fiskerifonden (EFF) 2007–2013 Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 20 400 tkr indraget. Det positivt utgående överföringsbelopp avser inbetalningar.

Not 44 Anslag 1:11, posten 1 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Not 48 Anslag 1:14, posten 1 EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EHFF 2014–2020

Det ingående överföringsbeloppet på anslagsposten om 17 095 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2015-12-18.

Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 54 936 tkr indraget.

186

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Enligt villkor 3 har anslaget använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande, se även tabell i avsnitt Återrapporteringskrav. -- Av högst 2 745 tkr har 1  568 tkr utbetalats till Ekonomi­ styrningsverket för revisionskostnader av så väl EFF som EHFF. -- Av högst 4 936 tkr har 3 497 tkr använts för uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den del av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i Havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling (LLU), fondsamordning, förvaltning av programrelaterade IT-system och informationsinsatser. Att anslagsutfallet är 133 862 tkr lägre än tilldelat belopp beror på den sena uppstarten av programmet.

Not 49 Anslag 1:14, posten 3 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. – Europiska fiskerifonden (EFF) 2007–2013 Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 48 271 tkr indraget. Det positivt utgående överföringsbelopp avser inbetalningar.

Not 50 Anslag 1:16, posten 1 Exportfrämjande åtgärder Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 55 tkr indraget. Enligt regeringsbeslut 2016-06-22 har 2 100 tkr omdisponerats till anslaget. Av anslaget har Jordbruksverket betalat ut 9 100 tkr till Sveriges export- och investeringsråd enligt villkor 1 avseende exportfrämjande av svenska livsmedel.

Not 51 Anslag 1:16 posten 3, Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 2 tkr indraget. Enligt villkor 1 har 1 000 tkr utbetalas efter rekvisition till Sametinget för att fortsätta skapa möjligheter till diversifiering och strukturomvandling samt nyetablering inom de samiska näringarna. Av anslaget har 6 000 tkr enligt villkor 2 använts till projekt för att säkra tillgången till växtskyddsmedel i grödor som odlas i liten omfattning eller begränsade användningsområden och därigenom stärka konkurrensen i livsmedelskedjan.

Not 52 Anslag 1:16 posten 4, Offentliga måltider Enligt regeringsbeslut 2016-06-22 har anslaget ökat med 38 000 tkr. Enligt villkor 1 får högst 5 000 tkr utbetalas som bidrag till Livsmedelsverket för att ansvara för ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Av detta har 4 834 tkr utbetalats.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

Av anslaget har 57 293 tkr av högst 58 000 tkr enligt villkor 2 utbetalats till jordbrukare som producerat komjölk, en särskild åtgärd för att stödja jordbrukare inom sektorn för animalie­produktion.

Not 53 Anslag 1:16 posten 7, Jakt och fiske Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 51 tkr indraget. Enligt villkor 1 får 2 000 tkr användas för att koordinera svensk vattenbruksnäring. Jordbruksverket har använt 2 000 tkr. Enligt villkor 2 får 1  000 tkr utbetalats till SLU för deras avelsarbete på regnbåge för att förbättra den odlade fiskens egenskaper. Hela beloppet har utbetalats. Av anslaget får enligt villkor 3 högst 3 000 tkr utbetalas som bidrag till Livsmedelsverket för att täcka kostnader för livsmedels­ kontroll av tvåskaligt blötdjur, härav har 2 999 tkr utbetalats.

Not 54 Anslag 1:18, posten 1 Landsbygdsstöd – del till SJV, EU 2014–2020 Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet på 842 811 tkr indraget. Enligt regeringsbeslut 2016-06-22 har anslaget minskat med 38 000 tkr. Enligt regeringsbeslut 2016-12-01 har anslaget minskat med 75 000 tkr. Enligt regeringsbeslut 2017-02-02 har 31 200 tkr indragits. Enligt villkor 2 får högst 2 974 tkr finnas tillgängligt för bekämpning av massförekomst av mygg härav har 2 893 tkr använts. Enligt villkor 3 har anslaget använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell i avsnitt Återrapporteringskrav. Outnyttjade medel från 2015 för kostnader avseende 2015 avsatta för motsvarande ändamål får disponeras. -- Av högst 78 098 tkr har 53 899 tkr använts för uppföljning och utvärdering, inklusive utvärderingssekretariat, för övervakningskommitténs sekretariat, fondsamordning, förvaltning av lokalt ledd utveckling (LLU), förberedelse av ny jordbrukspolitik, programändringar och programskrivning, ajourhållning och uppdatering av blockdatabasen. -- För det nationella landsbygdsnätverket har använts 5 313 tkr. -- Av högst 1 487 tkr för Sametingets kostnader för programmets genomförande har använts 1 485 tkr som avser kostnader för 2015. -- Av högst 1 487 tkr för Tillväxtverkets kostnader för programmets genomförande har 463 tkr använts. -- Av högst 11 896 tkr har inget utbetalats för 2016 till Sveriges lantbruksuniversitets för fortlöpande miljöanalys för att följa utvecklingen inom de miljökvalitetsmål vilka programmets åtgärder riktas mot -- Av högst 67 212 tkr har 67 584 tkr användas för länsstyrelsernas kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. Av detta avser 43 343 tkr kostnader för år 2015. Av högst beloppet ska 9 517 tkr användas för upprättande av åtagandeplaner under åren 2016–2017 för betesmarker och slåtterängar. Under året har 20 158 tkr använts till åtagandeplaner för betesmarker och slåtterängar. I beloppet ingår även utbildningar som rör 2015.

187


FINANSIELL REDOVISNING

Finansieringsandelen för TA-medel är för svenskfinansierad del 59,4 % och EU-finansierad 40,6 %. I regleringsbrevet är högstbeloppen beräknade utifrån 59,48 % respektive 40,52 %. Anslagsutfallet har varit 1 046 161 tkr lägre än tilldelade medel. Detta beror på förseningar inom vissa delar i programmet.

Not 55 Anslag 1:18, posten 2 Landsbygdsstöd – Honungsprogrammet Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 15 tkr indraget.

NOT 56 Anslag 1:18, posten 3 Landsbygdsstöd – Lokalt ledd utveckling (LLU) 2014–2020 nationella medel. Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 18 tkr indraget. Enligt villkor 2 får anslagna medel användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande, se även tabell i avsnitt Återrapporteringskrav. -- Högst 474 tkr från Europeiska regionala utvecklingsfonden härav har 329 tkr använts -- Högst 465 tkr från Europeiska socialfonden härav har 330 tkr använts. Att anslagsutfallet är 2 394 tkr lägre än tilldelat belopp beror på den sena uppstarten av programmet.

Not 57 Anslag 1:18, posten 4 Nationellt stöd, stödområde 1–5 Av anslaget har 2 759 tkr använts av högst 2 960 tkr för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige till ersättning för merkostnader för transport av självdöda eller nödslaktade tamdjur från jordbruk i norra Sverige.

Not 58 Anslag 1:18, posten 9 Landsbygdsprogram 2007–2013 Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 57 331 tkr indraget. Det positiva utgående överföringsbeloppet avser inbetalningar.

Not 59 Anslag 1:19, posten 1 från EU-budgeten landsbygd – lokalt ledd utveckling (LLU), medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Enligt villkor 2 får anslagna medel användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande se även tabell i avsnitt Återrapporteringskrav. -- Av högst 474 tkr från Europeiska regionala utvecklings­fonden har 329 tkr använts. -- Av högst 465 tkr från Europeiska socialfonden har 330 tkr använts. -- Att anslagsutfallet är 3 905 tkr lägre än tilldelat belopp beror på den sena uppstarten av programmet.

188

Not 60 Anslag 1:19, posten 2 från EU-budgeten landsbygd – del till SJV, EU 2014–2020 Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 557 707 tkr indraget. Enligt villkor 2 får högst 2 026 tkr användas till bekämpning av massförekomst av mygg inom ramen för landsbygdsprogrammet 2014–2020. Härav har 1 977 tkr använts. Enligt villkor 3 har anslaget använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande, se även tabell i avsnitt Återrapporteringskrav. Outnyttjade medel från 2015 för kostnader avseende 2015 avsatta för motsvarande ändamål får disponeras. -- Av högst 53 202 tkr har 36 839 tkr använts för uppföljning och utvärdering, inklusive utvärderingssekretariat, för övervakningskommitténs sekretariat, fondsamordning, förvaltning av lokalt ledd utveckling (LLU), förberedelse av ny jordbruks­ politik, programändringar och programskrivning, ajourhållning och uppdatering av blockdatabasen. -- För det nationella landsbygdsnätverket har använts 3 632 tkr. -- Av högst 1 013 tkr har 1 015 tkr använts för Sametingets kostnader för programmets genomförande. Dessa kostnader avser 2015. -- Av högst 1 013 tkr för Tillväxtverkets kostnader för programmets genomförande har 316 tkr använts. Dessa kostnader 2015. -- Av högst 8 104 tkr har inget utbetalats för 2016 till Sveriges lantbruksuniversitets för fortlöpande miljöanalys för att följa utvecklingen inom de miljökvalitetsmål vilka programmets åtgärder riktas mot. -- Av högst 45 788 tkr har 46 193 tkr använts för länsstyrelsernas kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. Av dessa kostnader avser 29 625 tkr 2015. Av beloppet ska 6 483 tkr användas för upprättande av åtagandeplaner under åren 2016–2017 för betesmarker och slåtterängar. Under året har 13 778 tkr använts men här ingår även kostnader som rör 2015. Finansieringsandelen för TA-medel är 59,4 % svenskfinansierad del och 40,6 % EU-finansierad. I regleringsbrevet är högstbeloppen beräknade utifrån 59,48 % respektive 40,52 %. Det utgående överföringsbeloppet på 617 253 tkr beror på förseningar inom vissa delar i programmet.

Not 61 Anslag 1:19, posten 4 från EU-budgeten landsbygd – Honungsprogrammet Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 15 tkr indraget.

Not 62 Anslag 1:19, posten 7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU-medel Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 108 940 tkr indraget. Det positiva överföringsbeloppet avser inbetalningar.

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL REDOVISNING

Not 63 Anslag 1:20, posten 1 Försöks- och utvecklingsverksamhet

Not 68 Inkomsttitel 6119 002, Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder

Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 93 tkr indraget. Av anslagna medel har, enligt villkor 3, utbetalats 2 500 tkr till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- och rådgivningsverksamhet samt 750 tkr till Stiftelsen trädgårdsodlingens elitplantstation.

Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. Under 2016 uppgår kursförlusten för av EU inbetalade belopp till 2 834 tkr. Föregående år bokfördes en kursvinst på 202 183 tkr. Återflödet från EU för förskotterade stöd som utbetalades i december 2015 gav en kursförlust medan återflödet för utbetalade stöd inom landsbygdsfonden har resulterat i kursvinster.

Not 64 Anslag 1:20, posten 2 Hållbar användning av bekämpningsmedel Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 738 tkr indraget.

Under hösten 2014 började förskottet från EU:s landsbygdsfond (EJFLU) 2007–2013 att avräknas eftersom vi hade nått 95 % av programmet. Återflödet från EU i december avser slutregleringen.

Not 65 Anslag 1:21, posten 1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Bidrag får beviljas till genomgripande omarrondering (genomgripande strukturrationalisering) men även till successiv omarrondering. Anslaget ska i första hand disponeras för projekt i Dalarnas län. Totalt får enligt villkor 3 högst 500 tkr av medlen även disponeras för projekt i Västra Götalands- och Värmlands län. Inga medel har använts till dessa två län under 2016.

Not 66 Anslag 1:1, Avgiften till Europeiska gemenskapen, posten 2 Sockeravgifter Enligt regleringsbrev 2015-12-18 är hela det ingående överföringsbeloppet om 11 409 tkr indraget. Enligt regeringsbeslut 2016-06-22 har 6  553 tkr omdisponerats från anslaget. I samma beslut sänktes anslagskrediten till 2 257 tkr. I regeringsbeslut 2016-11-24 tillfördes anslaget 2 324 tkr varav 1 000 tkr via omdisponering.

Not 67 Inkomsttitel 2714 411Sanktionsavgifter mm Inkomsttiteln består av följande poster Specifikation, tkr

2016

2015

Återkrav enligt 1306/2013 och 1290/2005 (20 %)

726

1 302

Förverkade säkerheter

206

184

75

1 104

Återkrav av gårdsstöd 2005–2007 (100 %)

458

1 008

Återkrav av gårdsstöd 2008 (100 %) 

662

1 063

2 127

4 661

Tvärvillkor 1306/2013 och 73/2009 (25 %)

Summa

Not 69 Inkomsttitel 6124 001, Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013

Not 70 Bemyndigande anslag För anslagsposterna 1:13.1/1:14.1 Havs- och fiskerifonden 2014– 2020 samt anslagsposterna 1:18.1/1:19.2 Landsbygdsprogrammet 2014–2020 inrymmer bemyndiganderamarna beslut för hela programperioden därför är utnyttjandet av ramarna lågt. Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda har i redovisning av beställningsbemyndigande tagits upp till det belopp som förväntas belasta framtida anslag. Av det totala utestående åtagandet under anslagsposterna 1:18.1/1:19.2 består ca 10 % respektive 9 % av stöd som inte är beloppsbestämda. I regleringsbrev för år 2016 är det angivet att de utestående åtaganden per 2016-12-31 ska vara infriade senast år 2023. I landsbygdsprogrammet 2000-2006 beslutades om åtaganden för stöd till våtmarker som var 20-åriga och där en del har slutår först under 2025. Belopp som beräknas att infrias under år 2024-2025 gällande stöd till våtmarker uppgår till 4 200 tkr respektive 2 800 tkr under anslagsposterna 1:18.1/1:19.2. För anslagsposterna 1:18.3/1:19.1 Landsbygdsstöd – Lokalt ledd utveckling 2014–2020 har 1 604 tkr respektive 2 803 tkr av bemyndiganderamarna nyttjats. Det låga utnyttjandet förklaras av förseningar i programstarten. På anslagsposten 1:20.4 Stöd för metangasreducering har 60 000 tkr nyttjats av bemyndiganderam på 180 000 tkr. I bemyndiganderamen ingår beslut för två år framåt men i det utestående åtagandet ingår beslut för ett år framåt.

Not 71 Finansieringsanalys, Kostnader Specifikation, tkr Verksamhetens kostnader

2015 -1 445 734

72 187

52 278

55

129

Avgår: Avskrivningar och nedskrivningar Reaförlust Summa

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

2016 -1 435 621

-1 363 379 -1 393 327

189


FINANSIELL REDOVISNING

FASTSTÄLLANDE

Not 72 Finansieringsanalys, Intäkter av avgifter och andra ersättningar Specifikation, tkr Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Not 75 Finansieringsanalys, Investeringar i immateriella tillgångar

2016

2015

561 585

556 554

Avgår: Reavinst

-593

-1 257

Summa

560 992

555 297

2016

2015

Förändring av: - Pågående arbete - Fordringar - Periodavgränsningsposter Totalt

2016

2015

Årets inköp – Balanserade utgifter (not 14)

-37 432

-143 347

Pågående utveckling enligt BR

-48 490

-16 199

16 199

73 727

-69 723

-85 819

Avgår: Pågående utveckling föregående år Summa

Not 73 Finansieringsanalys, Minskning (+) av kortfristiga fordringar Specifikation, tkr

Specifikation, tkr

Not 76 Finansieringsanalys, Försäljning av anläggningstillgångar Specifikation, tkr

2016

2015

Försäljning av materiella anläggningstillgångar1

1 809

3 941

Summa

1 809

3 941

0

1 278

368 043

257 518

-1 186

1 271 557

366 857

1 530 353

1. I beloppet ingår försäljning/utrangering med 1 271 tkr se not 16, realisationsvinst 593 tkr se not 1 och realisationsförlust om 55 tkr se not 71.

-352 819

-1 502 684

Not 77 Finansieringsanalys, Medel som erhållits för finansiering av bidrag

14 038

27 669

Avgår: Fordran EU som redovisas under avsnitt Uppbördsverksamhet Summa

Not 74 Finansieringsanalys, Ökning (+) av kortfristiga skulder

Specifikation, tkr Medel som erhållits från statsbudgeten enligt RR Medel som erhållits från myndigheter

Specifikation, tkr

2016

2015

-39 495

-51 624

8 501

-10 131

- Periodavgränsningsposter

160 489

-282 844

Totalt

129 495

-241 351

-3 777

-

-221 801

-161 944

-96 083

-79 407

Förändring av: - Avsättningar - Skulder (exkl. RGK)

Övriga erhållna medel enligt RR Finansiella kostnader (se not 10) Summa

2016

2015

11 327 325

9 092 500

4 273

7 793

0

3 038

-76 523

12 401

11 255 075

9 115 732

Avgår: Leverantörsskulder som redovisas under avsnitt Investeringar1 Förskott EU som redovisas under avsnitt Uppbördsverksamhet Summa

1 För 2015 ingår beloppet i förändring av kortfristiga skulder under driftavsnittet.

190

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016


FINANSIELL FASTSTÄLLANDE REDOVISNING

Fastställande Fastställande av årsredovisning 2016

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Jönköping 14 februari 2017

Leif Denneberg Generaldirektör

JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

191


FINANSIELL REDOVISNING

192

JORDBRUKSVERKETS Ã…RSREDOVISNING 2016


Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R16/Årsredovisning-SE Årsredovisning 2016

ovr402  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you