fakta
Slåtter Ibland kan det finnas vissa partier med högvuxen gödselpåverkad vegetation i ängen, till exempel hundkäx och brännässla. Dessa oönskade växter bör slås av tidigt, det vill säga innan frösättning hunnit ske, alternativt ryckas upp med roten.
En hässja ger höet goda chanser att torka även om det kommer en och annan regnskur. Bratomta äng i Rönnäs, Dalarna.
diskussion
Väderlek och årsmån påverkade tidpunkten för slåttern. Förr gav man akt på tecken i naturen för att se när tiden var inne, till exempel när frökapslarna på ängsskallran började skallra, när slåttergubbens båda drängar var framme, det vill säga när de nedre blommorna slog ut eller när slåtterblomman visade sin första blomma.
Inom naturvården diskuteras idag behovet av ett bredare synsätt avseende tidpunkten för slåtter, val av slåtterredskap och slåttermetod. Ny forskning har till exempel visat att om man slår vid en senare tidpunkt kan detta gynna många olika insektsarter. Men en mycket sen slåttertidpunkt kan eventuellt resultera i minskad mångfald bland kärlväxterna, särskilt om det finns problem med oönskad vegetation. En annan fråga är om enbart skärande eller klippande redskap måste användas i skötseln för att behålla mångfalden av arter. Även olika moment av hävden diskuteras: Behöver man slå ängen extremt torra år? Ska man lämna mindre ytor oslagna, så kallade hänsynsytor? Ska man avstå från att slå slåtterängen helt enstaka år med hänsyn till vissa växt- och djurarter? Kan bränning av ytan under tidig vår vara en alternativ skötselmetod till själva slåttern? Många av dessa diskussioner utgår från tankegångar där man med nya metoder imiterar gamla skötselformer för att gynna den biologiska mångfalden. Problemet är att andelen blomrika marker är mycket begränsad idag jämfört med för hundra år sedan. Att imitera en äldre skötsel på små ytor är därför en komplicerad fråga som inte har någon given lösning. Grundregeln om att följa den lokala hävdtraditionen kommer i framtiden förmodligen att få samsas med rekommendationer som innefattar en större variation av metoder. På flera områden finns idag forskning som ger nya möjligheter, bland annat val av redskap och bränning som alternativ till slåtter. Undersökningar i bland annat Halland, har visat att bränning inte påverkar insekter eller växter negativt. Men bränning bör ske med försiktighet på kalkrik mark eftersom man där riskerar att förändra pHvärdet och kanske på sikt sammansättningen av växter och svampar.
Torkning och höbärgning Det avslagna höet bör få torka på platsen antingen i strängar, utbrett på marken eller i andra former som hässjor, stackar eller volmar. Denna hantering gynnar ytterligare fröspridning i ängen. Lämnas det avslagna höet kvar några dagar i slåtterängen skyddas även kvarvarande växter från uttorkning på grund av starkt solljus under det känsliga skedet direkt efter slåttern. Om det avslagna materialet däremot får ligga kvar för länge kan växtligheten ta skada. Lämnas avslaget gräsmaterial till förmultning uppstår dessutom en oönskad gödslingseffekt som blir större ju mer material som lämnas kvar. En sådan oönskad gödslingseffekt kan på sikt leda till att vegetationens sammansättning förändras negativt med större inslag av mer kvävegynnade arter. Var därför noggrann vid räfsningen så att så mycket som möjligt av det avslagna materialet förs bort. 20