Om konsten att jämställdhets säkra ett landsbygdsprogram Kortversion av rapporten Jämställdhet – företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2012 av Caroline Wigren-Kristoferson.
2
Visst kan landsbygdsprogrammet bli mer jämställt! Den här skriften förklarar hur man kan göra landsbygdsprogrammet mer jämställt utifrån en studie som Jordbruksverket beställt av entreprenör skapsforskaren Caroline Wigren-Kristoferson vid CIRCLE och Sten K Johnson, Center for entrepreneurship vid Lunds Universitet. Den är en kvalitativ uppföljning av utfallet av företagsstöden och målet att öka kvinnors andel av företagandet på landsbygden. Caroline har gjort djupintervjuer med handläggare på åtta länsstyrelser. 70 handläggare från hela landet svarade också på en enkät. Hon genomförde även en analys av samtliga företagsstöd som sökts och beviljats mellan åren 2007 och 2012. Rapporten Jämställdhetsrapport – Företagsstöd inom landsbygdsprogrammet ges ut av Jordbruksverket.
3
Varför får mest män företagsstöd? Är du chef eller handläggare av stöd inom landsbygdsprogrammet? Tycker du det är svårt att ta hänsyn till programmets horisontella prioriteringar? Då är du inte ensam. Bara var fjärde handläggare tycker det är lätt. Och när det gäller den horisontella prioriteringen jämställdhet har vi en lång väg att gå. Bara 16 procent av ansökningarna av företagsstöd kommer från kvinnor. Dessutom får män sina ansökningar beviljade i högre grad än kvinnor. Det känns så där, eller hur? Men vad gör vi åt det? För att svara på den frågan har Jordbruksverket låtit forskaren Caroline Wigren- Kristoferson undersöka vad som ligger bakom statistiken. De förslag utifrån hennes studie som rör programutformning etc. lyfts på nationell nivå. I det här häftet hittar du resultat och konkreta tips på hur du och dina kollegor kan tänka och agera i framtiden utifrån ett regionalt perspektiv. De går också bra att använda i leadersammanhang. Läs och tänk efter. Vad kräver förankring, möten och vad kan du och dina kollegor göra direkt? Du har säkert egna tankar och idéer som kan komplettera de här. Det viktigaste är att göra. Då kör vi!
4 Foto: Shutterstock
5 Foto: SmĂĽlandsbilder.se
Resultat från studien: 90 procent håller med om att handläggningen av företagsstöd är tydligt kopplad till länets genomförandestrategi. 80 procent håller med om att deras läns strategi tagits fram och anpassats till länet där de är verksamma. Det innebär att den rådande strukturen som finns i ett län kan påverka hur en genomförandestrategi ser ut. Har ett län en struktur som domineras av manligt könade sektorer, kan strategin komma att stödja det redan befintliga företagandet, dvs. mäns företagande. Så gör vi! Vi funderar hur kvinnors företagande ser ut i vårt län. Vi funderar också hur vi definierar landsbygds utveckling. Hur ser vi kvinnors företagande som landsbygdsutvecklande? Hur inkluderar vi kvinnors företagande i vårt läns handlingsplan för åren 2014– 2020?
6
7 Foto: SmĂĽlandsbilder.se
8 Foto: Jessica Alaniesse-Karlsson
Resultat från studien: 57 procent håller med om att deras läns genomförandestrategier försöker nå de horisontella målen. Att gå från ord till handling verkar däremot inte alltid lätt. Det finns önskemål om en ökad tydlighet om vad de horisontella målen är och när man uppnår dem. Så gör vi! Vi definierar tillsammans vad vi menar med jämställdhet i vårt län. Vi utvecklar bryggor mellan landsbygdsprogrammet och strukturfonderna. Vi säkerställer att alla vet vad som krävs för att landsbygdsprogrammet 2014–2020 ska bli jämställt. Vi gör regelbundna avstämningar.
9
10 Foto: SmĂĽlandsbilder.se
Resultat från studien: Endast 36 procent håller med om att det finns en koppling mellan arbetet med företagsstöd inom landsbygdsprogrammet och länsstyrelsens övriga jämställdhetsarbete. De län som har en sådan koppling har betydligt bättre jämställdhetssiffror än de andra. Så gör vi! Vi samarbetar aktivt och har regelbundna träffar med vår jämställdhetsansvarige om hur vi arbetar med jämställdhet inom ramen för landsbygdsprogrammet.
11
Resultat från studien: Nästan 73 procent håller med om att de upplever sig kunna göra en mer rättvis bedömning av ansökan om de träffar den sökande och han/hon får förklara sin idé. Men det är endast 14 procent som i de flesta fallen besöker företaget när de bedömer en ansökan. Svaren kan tolkas som att man gärna hade träffat den sökande, om tiden hade räckt till. Bristen på tid kan få som konsekvens att man förbiser goda idéer.
Så gör vi! Vi för en diskussion om hur vi handlägger ansökningar som rör idéer som vi inte känner till sedan tidigare. Vi funderar över hur och när vi avsätter tid för att göra företagsbesök.
12
13 Foto: SmĂĽlandsbilder.se
14 Foto: Urban Wigert
Resultat från studien: Strax över 53 procent håller med om att det, trots att de ofta hade kontakt med kvinnan i lantbruksföretaget under själva ansökningsprocessen, är mannen som står som sökande. Det kan finnas olika förklaringar till det, som att mannen äger lantbruket och måste stå som sökande. Men det kan även bero på normer och värderingar, vem man ser som företagaren. Så gör vi! Vi är medvetna om vilka föreställningar vi har om entreprenörskap och företagande och vi arbetar med och mot dessa. I vår kommunikation med kvinnor försöker vi bidra till att stärka deras egen bild av dem själva som företagare. När kvinnor är aktivt involverade i det som man söker stöd för, uppmuntrar vi dem så långt det går, att själva stå som sökande.
15
Resultat från studien: Under landsbygdprogrammets inledande del spreds information om programmet primärt genom redan etablerade nätverk, vilket innebar att främst lantbrukare fick information om programmet. Det krävs nya vägar och kanaler för att nå företag som inte är lantbruk. 47 procent svarar att de håller med om att den stora andelen ansökningar inom axel 1 ofta är framskriven av konsulter. Det visar på betydelsen av de etablerade nätverken. Så gör vi! I vår kommunikationsplanering som är kopplad till den regionala handlingsplanen, funderar vi på hur vi på bästa sätt når målgruppen kvinnor och nätverk för kvinnor. Vi funderar på hur kvinnor som verkar i andra sektorer än de gängse, kan få hjälp att skriva sina ansökningar och vilka kontakter vi behöver ta med andra etablerade aktörer för att kvinnor ska kunna få den hjälpen.
16
17 Foto: SmĂĽlandsbilder.se
18 Foto: SmĂĽlandsbilder.se
Resultat från studien: Endast 34 procent håller med om att man i samband med att man lägger ut information om företagsstöd på sin webbplats har en aktiv dialog med de informationsansvariga om formuleringar och val av bilder för att nå ut till rätt och nya målgrupper. Man kan tolka det som att det sker ett relativt ringa arbete för att man från länsstyrelserna skall nå ut till andra grupper än lantbrukarna. Så gör vi! I samband med att vi lägger ut information på webbplatsen om stöden i landsbygdsprogrammet funderar vi på vilka bilder vi väljer. Vi ser till att också kvinnor finns med på bilderna. Vi ser till att även sektorer där fler kvinnor finns, är representerade. Vi ser över hur texten är riktad.
Hela rapporten Jämställdhet – företagsstöd inom ramen för landsbygdsprogrammet, hittar du här: www.jordbruksverket.se/jamstalldhet2007-2012 För mer hjälp att jämställdhetssäkra landsbygdsprogrammet, ta kontakt med ditt lokala eller regionala resurscentrum.
19
Bara 16 procent av ansökningarna av företagsstöd inom landsbygdsprogrammet kommer från kvinnor. Dessutom får män sina ansökningar beviljade i högre grad. Jordbruksverket lät forskaren Caroline Wigren-Kristoferson göra en studie för att ta reda på orsakerna bakom den skeva könsfördelningen och vad som går att göra åt problemet. I den här häftet finns konkreta tips för chefer och handläggare om hur man kan arbeta för att förändra statistiken.
Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se LS12 2013-08-28