INSEKTER Malar Bland malarna finns larver med olika levnadssätt. Flera gör gångar (minerar) i blad eller frukter, till exempel syrenmal, Gracillaria syringella, respektive rönnbärsmal, Argyresthia conjugella. Kastanjemalen, Cameraria orhidella, kom 2003 in i Sverige från Sydeuropa. Spinnmalarnas larver uppträder ofta i stor mängd och kaläter buskar och träd samt spinner in stammar och grenar i en tät vävnad. Spinnmalar är vanliga på hägg. Larver av kålmalen, Plutella xylostella, ger fönstergnag på kål och lökmal gnager inuti bladverket på lök och purjolök. Den minerande tomatmalen, Tuta absoluta, har sedan 2006 etablerat sig i många europeiska länder, men den har ännu inte konstaterats i svenska tomatodlingar.
•
Feromonpreparat används för prognos av flygningsperioder samt till förvirring, det vill säga för att hindra hanarna att hitta honor att para sig med.
•
Kemisk bekämpning sker med olika preparat i olika kulturer, se listor med godkända växtskyddsmedel.
•
Vare sig man bekämpar biologiskt eller kemiskt är det viktigt att spruta medan larverna är små samt att upprepa behandlingen under vissa omständigheter.
•
Jordflylarver kan, under lämpliga förutsättningar, bekämpas med bevattning. Tidpunkten måste avgöras med hjälp av prognosverksamhet.
•
Frostfjäril och lindmätare kan i mindre odlingar bekämpas med limgördlar eller tjärband runt trädstammar på sensommaren och hösten. I större odlingar används limgördlar eller tjärband för prognos.
•
Tandsydmott, Duponchelia fovealis: UV-lampor fångar in och dödar de flygande fjärilarna. Biologisk bekämpning är under prövning. I övrigt kan larven bekämpas på liknande sätt som andra fjärilslarver.
Mott I gruppen mottfjärilar finns en art, tandsydmott, Duponchelia fovealis, som blivit en besvärlig skadegörare i bland annat Holland. Det finns risk för att den sprider sig vidare norrut med plantmaterial. Hösten 2007 gjordes det första fyndet i en sydsvensk växthusodling. Larven äter på plantans stambas och spinner in den och plantans nedre delar, vilket gör att den kan vara svår att upptäcka. Den är 20 till 30 millimeter lång, beige eller brunfärgad med svart huvud. Larven föredrar att ge sig på krukväxter som kalanchoe, begonia och cyklamen men kan även angripa perenner som alunrot, Heuchera.
STEKLAR Steklar och flugor kan ibland förväxlas men skiljs åt genom att steklarna har två par vingar medan flugorna har ett par.
Myror Myror är inte direkta växtskadegörare men de kan underminera plantor så att de torkar ut. De kan också sprida bladlöss i odlingen.
Parasit- och gallsteklar Tandsydmott, Duponchelia fovealis, är en besvärlig skadegörare, bland annat i Holland. I Sverige påträffades det första angreppet 2007.
Växtskydd •
Biologisk bekämpning med Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai kan ge bra effekt på fjärilslarver om de är små.
Parasit- och gallsteklarnas larver är fotlösa och lever ofta inne i andra insekter eller växter och orsakar gallbildningar. I denna grupp söker man, och har funnit, arter som kan användas till biologisk bekämpning, till exempel Encarsia formosa. Till skadegörarna i denna grupp hör ekgallstekeln, som ger galläpplen på ek.
–63–