Page 1

Översyn av det generella biotopskyddet

• Jordbruksverket föreslår ändringar av det generella biotopskyddet för att möta behovet av förändringar i jordbruket och därmed förbättra förutsättningarna att långsiktigt bevara odlingslandskapets värden. • Stenmurar, diken och andra skyddade småbiotoper i odlingslandskapet är viktiga livsmiljöer för växter och djur. Biotopernas kulturella värde speglar tidigare generationers insatser för att utveckla jordbruket. • I vissa fall kan biotoperna försvåra rationellt brukande av åkermark i framförallt skogs- och mellanbygderna.

Rapport 2013:10


Översyn av det generella biotopskyddet Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och beskriva eventuella problem med det generella biotopskyddet när det gäller möjligheterna att bedriva jordbruk samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. I uppdraget ingår att vid behov föreslå ändringar. Uppdraget redovisas i denna rapport.

Författare Charlotta Carlsson Knut Per Hasund Stina Nilsson Anna Nordberg David Ståhlberg (red.) Omslagsfoto Johan Wallander


Sammanfattning Stenmurar, öppna diken, våtmarker och andra kulturskapade småbiotoper och restmiljöer i odlingslandskapet har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Dels för att de fungerar som livsmiljöer för växter och djur, dels för att de bidrar till att knyta samman miljöer som annars är isolerade. En fungerande biologisk infrastruktur behövs för att upprätthålla ekosystemtjänster som pollinering, näringsrening och landskapsbild. Frågan är hur vi på bästa sätt kan säkerställa att småbiotoper finns kvar i ett öppet och varierat odlingslandskap i framtiden; hur kan vi bromsa den förlust av småbiotoper som beror på att odlingslandskapet i stora delar av landet håller på att övergå till skog? En förutsättning för att behålla odlingslandskapets värden är att jordbruket är livskraftigt. God arrondering och tillgång till åkermark som kan brukas rationellt är nyckelfrågor för företag som står i beredskap att utveckla verksamheten t.ex. i samband med ett generationsskifte. Konkreta åtgärder för ett skogsbygdsföretag i en sådan situation kan vara att lägga igen ett gränsdike eller att flytta på stenmurar för att möjliggöra ett rationellt brukande. Att det går att bruka åkermarken rationellt i skogs- och mellanbygderna är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa hävden av naturbetesmarker. Jordbruksverket föreslår därför att utveckling av jordbruk ska kunna vara ett särskilt skäl för dispens från det generella biotopskyddet. Avgörande ska vara om dispensen kan förväntas bidra till att göra verksamheten mer ekonomiskt hållbar och därmed kan bidra till långsiktigt aktivt brukande. Hur vanlig en biotop är i en trakt ska kunna vägas in i en dispensprövning. Generellt sett råder det brist på småbiotoper i slättbygderna medan vissa biotoper är mycket vanliga i skogs- och mellanbygderna i framförallt södra delen av landet. För att förenkla bedömningen av om en rationaliseringsåtgärd är lönsam eller inte föreslår vi att ett kalkylverktyg utvecklas. Jordbruksverket föreslår även att direkta natur- och miljövårdsmotiv ska kunna vara skäl för dispens. Det kan handla om åtgärder för att slippa ifrån ineffektiv dubbelkörning med risk för markpackning och ineffektiv hantering av gödsel och växtskyddsmedel. Det kan också handla om åtgärder som vi idag inte kan förutse. Biotoper som försvårar modern jordbruksdrift har inte med nödvändighet högre naturvärde än biotoper som ur brukningssynpunkt är bättre belägna. Många lantbrukare uttrycker en vilja att bygga upp nya biotoper utmed åkerkanter eller på andra platser där de inte hindrar brukandet. Jordbruksverket föreslår att sådana brukarinitiativ ska tas tillvara som en del av en helhetslösning vid hanteringen av biotopskyddsärenden. Även om biotopskyddet togs bort i vissa skogs- och mellanbygder skulle sannolikt relativt få biotoper tas bort. Det kostar mycket att ta bort en stenmur eller att lägga igen ett dike. Vidare så är det en liten andel av biotoperna som ligger som odlingshinder på åkermark. Huvuddelen av biotoperna ligger på betesmark eller på åkerkanter som gränsar mot skog eller betesmark. En majoritet av det gamla odlingslandskapets biotoper är idag övervuxna av skog.


I områden med intensiv jordbruksproduktion finns det starka miljömässiga behov att på strategiska ställen anlägga t.ex. våtmarker för att minska övergödningen och för att stärka den biologiska mångfalden. Markägare är mindre intresserade av att vidta naturvårdsinsatser om insatsen kan innebära att marken blir permanent skyddad. Jordbruksverket föreslår att nyanlagda biotoper ska kunna undantas från skydd. Hanteringen av biotopskyddet måste vara förutsägbar, tydlig och ändamålsenlig. Därför föreslår vi att en uppräkning av vad som får beaktas som dispensskäl förs in i miljöbalken och att det förs in en bestämmelse i förordningen om områdesskydd om att nyanlagda biotoper ska kunna undantas från det generella biotopskyddet.


Innehåll 1 Inledning......................................................................................................................................................... 1 1.1 Uppdraget................................................................................................................................................. 1 1.2 Avgränsning............................................................................................................................................. 1

2 Bakgrund......................................................................................................................................................... 3 2.1 Hot mot småbiotoper i odlingslandskapet........................................................................ 3 2.2 Miljökvalitetsmål................................................................................................................................... 4 2.3 Internationella åtaganden............................................................................................................. 5 2.4 Regler, förarbeten och tillämpning ........................................................................................ 5 2.5 Kulturskapade småbiotoper i några grannländer......................................................... 9

3 Enkätundersökning....................................................................................................................... 11 3.1 Länsstyrelserna................................................................................................................................... 11 3.2 Lantbrukare........................................................................................................................................... 20 3.3 Rådgivare................................................................................................................................................ 26

4 Geografisk information............................................................................................................ 31 4.1 Utbredning av småbiotoper...................................................................................................... 31 4.2 Fältstorlek................................................................................................................................................ 32 4.3 Exempelrutor........................................................................................................................................ 34

5 Ekonomiska perspektiv............................................................................................................ 38 5.1 Företagsekonomiska kostnader och nyttor................................................................... 38 5.2 Samhällsekonomiska kostnader och nyttor................................................................... 42 5.3 Beräkning av företags- och samhällsekonomisk lönsamhet i några exempel.................................................................................................................................. 43 5.4 Samhällsekonomiska slutsatser.............................................................................................. 51

6 Slutsatser .................................................................................................................................................... 53 7 Förslag............................................................................................................................................................. 55 7.1 Reglerna för dispenshanteringen ska förtydligas...................................................... 55 7.2 En biotops vanlighet i en trakt ska kunna vägas in i en prövning om dispens .......................................................................................................... 57 7.3 Nyanlagda biotoper ska kunna undantas från biotopskyddet........................ 57 7.4 Övrigt......................................................................................................................................................... 58

8 Referenser................................................................................................................................................... 60 Bilagor 1. Uppdragsbeslut 2. Enkäter 3. Enkätsvar 4. Samhällsekonomiskt perspektiv på biotoper och biotopskydd 5. Förutsättningar för ”Geografisk modell för indelning av jordbruksmarken efter brukningstid” 6. Företags- och samhällsekonomiska nettonuvärden – kalkylresultat


1 Inledning 1.1 Uppdraget Det generella biotopskyddet innebär att vissa företrädesvis kulturskapade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen alltid är skyddade om de är belägna i odlingslandskapet (se vidare avsnitt 2.4.1). Syftet med skyddet är att bevara biologisk mångfald. Regeringen gav i december 2012 uppdrag åt Jordbruksverket att efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet kartlägga och beskriva problem med nuvarande tillämpning av det generella biotopskyddet vad gäller förutsättningarna att varaktigt bedriva jordbruk samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Jordbruksverket ska även föreslå ändringar i nuvarande tillämpning av regelverket i syfte att förbättra möjligheterna att varaktigt bedriva jordbruk, t.ex. genom utökade möjligheter till dispens från biotopskyddet. Vidare ska Jordbruksverket identifiera eventuella behov av ändringar i regelverket. (bilaga 1) När biotopskyddet infördes 1994 hade en stor del av variationen och mångfalden av restbiotoper och landskapselement framförallt i slättlandskapen försvunnit. Biotopskyddet har enligt uppdragsbeskrivningen bidragit till bevarande av biologisk mångfald. Enligt uppdragsbeskrivningen har det dock även framkommit att biotopskyddet ibland kan innebära ett hinder för att flytta stora maskiner och jordbruksredskap mellan skiftena och för att skapa större sammanhängande skiften. Hindren och svårigheterna att få dispens för även små ingrepp upplevs ibland så stora att alternativet anges bli upphörd jordbruksdrift, som därmed skulle medföra än större skada för den biologiska mångfalden och kulturmiljön.

1.2 Avgränsning Vi har enbart granskat det generella biotopskyddet i förhållande till jordbruket och odlingslandskapets värden. Vi har inte granskat hur det generella biotopskyddet kan påverka andra näringar eller samhällsintressen. Vi har fokuserat på övergripande principiella frågor och inte på tillämpningsdetaljer som bör vara enkla att justera i vägledande dokument. Parallellt med utredningen har Naturvårdsverket fattat beslut om en ny biotopskyddsvägledning.1 Av våra slutsatser framgår det om vi anser att ändringar behöver göras utöver den vägledning som Naturvårdsverket ger i den nya handboken. I ett fall uppmärksammar vi också tillämpningsproblem som eventuellt kan uppstå till följd av den nya vägledningen. Det gäller underhåll av diken. Det generella biotopskyddet är ett av flera styrmedel som syftar till att bibehålla odlingslandskapets värden. Miljöersättningar, liksom kompensationsbidrag till områden med sämre förutsättningar att bedriva jordbruk, är andra. Förutsättningarna att höja nivåerna på ersättningar och stöd är begränsade och att utreda sådana 1 Naturvårdsverket, 2012. Biotopskyddsområden. Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 § miljöbalken. Handbok 2012:1.

1


möjligheter ligger utanför ramarna för det här uppdraget. Förslag på ändringar av miljöersättningar har tagits fram i Jordbruksverkets arbete med ett nytt Landsbygdsprogram.2 Kartläggningen har vi huvudsakligen gjort genom att skicka ut enkäter till berörda aktörer och genom att sammanställa geografisk information. Härutöver har vi gjort företags- och samhällsekonomiska beräkningar. I den mån det är motiverat utifrån de slutsatser vi drar av kartläggningen och beräkningarna föreslår vi ändringar som kan bidra till att öka förutsättningarna att varaktigt bedriva jordbruk samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.

2 Jordbruksverket, 2012. Tekniskt underlag. Landsbygdsprogram 2014–2020. Rapport 2012:15.

2


2 Bakgrund 2.1 Hot mot småbiotoper i odlingslandskapet Stenmurar, öppna diken, våtmarker och andra kulturskapade småbiotoper och restmiljöer i odlingslandskapet har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Dels för att de i sig är livsmiljöer för växter och djur som är anpassade till ett öppet landskap. Dels för att de tillför småskalig variation i landskapet och bidrar till att knyta samman annars isolerade värdekärnor i landskapet. Att landskapsvariation är av grundläggande betydelse för odlingslandskapets biologiska mångfald är väl belagt.3 Det är också viktigt att framhålla att en fungerande biologisk infrastruktur är nödvändigt för att bibehålla ekosystemtjänster som pollinering, näringsrening och landskapsbild. Hoten mot odlingslandskapets natur- och kulturvärden kommer från två motsatta håll. I en stor del av Sverige pågår en igenväxning av tidigare jordbruksmark, samtidigt som en intensifiering av jordbruket sker i de kvarvarande områdena. Båda processerna leder till förlust av livsmiljöer och därmed förlust av biologisk mångfald. I slättbygder med intensiv jordbruksproduktion är den biologiska mångfalden och följaktligen förekomsten av ekosystemtjänster beroende av småbiotoper som trädor, småvatten, åkerholmar och områden i anslutning till infrastruktur. Utvecklingen för småbiotoperna som helhet är oklar, men det råder en brist i slättbygderna. I utpräglade slättbygder behöver det framöver skapas nya småbiotoper.4 I skogs- och mellanbygderna försvinner småbiotoperna sannolikt främst som en följd av nedläggning av jordbruksföretag med efterföljande igenväxning. Till exempel återfinns i dag mer än hälften (80 000 kilometer) av Sveriges stenmurar i skogen.5 Dessa stenmurar vittnar om att marken tidigare har använts på ett annat sätt, men deras betydelse som livsmiljö för odlingslandskapets växter och djur har försvunnit. Minskning av antalet jordbruksföretag fortsätter och antalet företag med nötkreatur har t.ex. minskat med mer än 50 procent sedan 1990, samtidigt som den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat från 36 till 71 djur.6 Djuren koncentreras därmed till färre platser vilket kan leda till betesdjursbrist och upphörd hävd i delar av Sverige. Bevarandet av natur- och kulturvärden i skogsbygd är sannolikt främst beroende av fortsatt förekomst av lantbruk, men även skötseln av småbiotoper som stenmurar, odlingsrösen och öppna diken spelar roll. Generellt kan man anta att den relativa betydelsen för biologisk mångfald av en enskild biotop minskar med ökad förekomst av biotoptypen i landskapet. Den omvända situationen gäller i områden där det finns få småbiotoper och där varje biotop har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det innebär att även i områden där det generellt sett är gott om

3 Jordbruksverket, 2007. Ett rikt odlingslandskap – underlag för fördjupad utvärdering 2008. Rapport 2007:15. 4 Jordbruksverket, 2004. Mer småbiotoper i slättbygden. Rapport 2004:23. 5 Opublicerade data 2013 från Nationell inventering av landskapet i Sverige, SLU. 6 Jordbruksverket, 2011. Jordbruket i siffror 1866-2007.

3


vissa biotoper kan andra biotoptyper utgöra en bristvara och ha stor betydelse för den biologiska mångfalden. Den generella förekomsten av småbiotoper i ett område är därför inte avgörande utan det är de olika biotoptypernas talrikhet som måste bedömas. I områden där lönsamheten i produktionen är låg är sannolikheten för att produktionen läggs ner större än i områden där lönsamheten är god. Sett utifrån biologisk mångfald är det i områden med låg lönsamhet viktigt att i första hand förbättra lönsamheten och därmed förhindra nedläggning av jordbruket. I områden med god lönsamhet är det viktigaste att bevara och öka förekomsten av småbiotoper, eftersom produktionen i dessa områden kommer att finnas kvar i vilket fall som helst (tabell 1). Tabell 1. I områden med många småbiotoper och låg lönsamhet i produktionen är betydelsen för biologisk mångfald av varje enskild småbiotop relativt liten, medan sannolikheten för att produktionen läggs ned är hög. Här är det framför allt viktigt att öka lönsamheten i produktionen för att minska risken för nedläggning. I områden med god lönsamhet men få småbiotoper är det för den biologiska mångfalden framför allt viktigt att bevara och sköta småbiotoper, eftersom sannolikheten för att produktionen läggs ner är låg. Slättbygd – få biotoper

Skogs- och mellanbygd – många biotoper

Sannolikhet att produktionen läggs ner

Låg

Hög

Relativ betydelse för biologisk mångfald av att enstaka biotoper tas bort

Hög

Låg

2.2 Miljökvalitetsmål Stenmurar, diken och andra skyddade och biologiskt värdefulla småbiotoper har uppkommit genom jordbruk och vittnar om tidigare generationers insatser för att utveckla jordbruket. På så sätt speglar biotoperna på ett tydligt sätt den dynamik mellan produktion och biologisk mångfald som är grunden för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Målet är att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ett rikt odlingslandskap är beroende av ett svenskt jordbruk där det är möjligt att kombinera god konkurrenskraft med att bevara odlingslandskapets biologiska, kulturella och sociala värden. Möjligheten att nå målet är därför tätt sammankopplad med jordbrukets utveckling. Enligt Jordbruksverkets bedömning är det inte möjligt att uppnå målet år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.7 Arealen jordbruksmark minskar. I glesbygdsregioner sker det på grund av nedläggning, medan orsaken i tillväxtregioner är exploatering av marken. Många arter och naturtyper i odlingslandskapet är hotade. I delar av Sverige finns det för få betesdjur som håller gräsmarker öppna. I slättbygder med intensiv jordbruks7 Underlag till Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.

4


produktion råder det brist på småbiotoper och andra restmiljöer av betydelse för den vilda mångfalden. Den tekniska utvecklingen av jordbruket leder till större och tyngre maskiner som riskerar att öka markpackningen och därmed minska markens produktionsförmåga. Effektivare körning och användning av fasta körspår är åtgärder som kan begränsa problemen med markpackning. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv gäller biologisk mångfald i vid mening, dvs. alla typer av miljöer och organismer, inklusive sådana som finns i odlingslandskapet. Miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker och Ingen övergödning har tydlig koppling till kulturskapade våtmarker i odlingslandskapet. För att målen ska uppnås krävs utveckling eller nyanläggning av våtmarker, fosfordammar, tvåstegsdiken8, intelligenta skyddszoner9 m.m. i strategiska lägen i områden med intensiv jordbruksproduktion.

2.3 Internationella åtaganden Sverige har flera internationella åtaganden som påverkar den nationella hanteringen av småbiotoper.10 Anledningen till att Sverige införde ett generellt biotopskydd var dock nationella överväganden och alltså inte att Sverige hade åtagit sig att införa just den skyddsformen. Om reglerna för generellt biotopskydd ändras behöver det ändå säkerställas att det är i enlighet med Sveriges åtaganden.

2.4 Regler, förarbeten och tillämpning Här följer en kort introduktion till nuvarande regler om och tillämpning av det generella biotopskyddet. För ytterligare information hänvisas till den i inledningen nämnda biotopskyddsvägledningen som nyligen har beslutats av Naturvårdsverket.

2.4.1 Biotoper i odlingslandskapet har varit skyddade i 20 år Artskyddet i Sverige var länge baserat på fridlysning och skydd av särskilt utpekade arter och områden. Mot slutet av 1980-talet väcktes frågan om ett generellt skydd av vissa typer av livsmiljöer för utsatta djur- eller växtarter. 1991 infördes det generella biotopskyddet i naturvårdslagen.11 Vilka biotoper som skulle skyddas generellt specificerades 1994.12 Bestämmelserna flyttades över till miljöbalken 1999.13 Följande biotoper är alltid skyddade om de är belägna i odlingslandskapet: alléer, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker (inklusive öppna diken), stenmurar och åkerholmar.14 8 www.greppa.nu. 9 www.balticdeal.eu/measure/phytoremediation-active-buffer-zones. 10 Se bl.a. Konventionen om biologisk mångfald (CBD), EU:s naturvårdsdirektiv (Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet) samt Europeiska landskapskonventionen. 11 21 § naturvårdslagen (1964:822). 12 19 a § och bilaga 1 till naturvårdsförordningen (1976:484). 13 7 kap. 11 § miljöbalken. 14 5 § och bilaga 1 till förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

5


I propositionen En god livsmiljö15 angav regeringen bl.a. följande skäl till att införa ett generellt skydd av biotoper i odlingslandskapet: Jordbruket i Sverige har genom seklerna bidragit till att utforma en levande landsbygd och ett öppet landskap. Jordbruket har bidragit till att artrikedomen i Sverige har förändrats och i vissa fall ökat. Under de senaste decennierna har emellertid det mekaniserade och kemikalieintensiva jordbruket fört med sig en rad negativa miljöeffekter. Användningen av bekämpningsmedel utgör t.ex. ett hot mot djur och växter i odlingslandskapet. Genom de åtgärder som regeringen tidigare vidtagit minskar nu användningen av bekämpningsmedel. Användningen av handelsgödsel och stallgödsel har lett till ökande läckage av närsalter till vattendragen och avgång av ammoniak till luften. En ökad stordrift och utdikning av våtmarker leder till en utarmning av biotoper. I propositionen Strategi för biologisk mångfald16 gjorde regeringen ytterligare överväganden: Inom jordbruket utgår strategin från insikten att näringen bygger på av människan delvis skapade och underhållna ekosystem. Det innebär att brukningssystem som värnar den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet måste upprätthållas. Bevarandeaspekter på jordbrukslandskapet kommer därför naturligt att innefatta såväl kulturhistoriska aspekter som den biologiska mångfalden. I många fall är dessa brukningsformer idag inte lönsamma i ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns dock ett stort intresse och en vilja hos jordbrukarna i landet att värna detta betydelsefulla naturoch kulturarv, om möjlighet ges. De landskapselement som är en viktig förutsättning för djurs och växters fortlevnad i odlingslandskapet måste bevaras. […] Hänsynsregler och biotopskydd i kombination med ekonomisk ersättning torde vara det sätt som bäst bevarar dessa värden.

2.4.2 Dispens Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken är det förbjudet att inom ett biotopskyddsområde bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Dispens från förbudet får ges i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl. Enligt förordningen om områdesskydd prövar länsstyrelserna frågor om dispens. Vid dispensansökningar ska följande två intresseavvägningsregler tillämpas: 1. Proportionalitetsprincipen. 7 kap. 25 § miljöbalken innebär att hänsyn ska tas till enskilda intressen vid prövning av frågor om skydd av områden och att en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten därför inte får gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Enligt förarbetena till miljöbalken innebär det att en inskränkning från det allmännas sida av enskilds rätt att använda sin egendom förutsätter att det föreligger en rimlig balans eller proportionalitet mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av inskränkningen. En myndighets ingripande mot enskild får alltså inte gå utöver vad som är erforderligt för ändamålets vinnande. Vidare anges i proposi15 Prop.1990/91:90. 16 Prop. 1993/94:30.

6


tionen att det sagda avspeglas i nuvarande 2 kap.15 § första stycket regeringsformen, där det framgår att en förutsättning för rätt att ta annans egendom i anspråk och inskränka användningen av mark eller byggnad är att förfogandet avser ett angeläget allmänt intresse. I motiven till grundlagsstadgandet anges att med angelägna allmänna intressen avses främst sådana ingrepp som är motiverade med hänsyn till naturvårds- och miljöintressen.17 2. Förenlighet med förbudets syfte. Den andra intresseavvägningsregeln finns i 7 kap. 26 § miljöbalken. Där anges att dispens enligt bland annat 7 kap. 11 § miljöbalken från förbud får ges endast om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte. 2.4.2.1 Särskilda skäl

När en dispensansökan prövas stämmer länsstyrelsen först av om det finns särskilda skäl att bevilja dispens.18 Då gör länsstyrelsen även intresseavvägningen enligt 7 kap. 25-26 §§ miljöbalken. Vidare väger länsstyrelsen in om dispens kan beviljas utifrån de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och reglerna om hushållning i 3-4 kap. miljöbalken. Om länsstyrelsen kommer fram till att dispens kan beviljas så formulerar länsstyrelsen, efter samråd med sökanden, de villkor för dispensen som behövs. 2.4.2.2 Kompensationsåtgärder

Om det inte är tillräckligt med skadebegränsande åtgärder så ser länsstyrelsen efter om den möjlighet som finns i 16 kap. 9 § miljöbalken att besluta om kompensationsåtgärder ska utnyttjas. Länsstyrelsen förenar i så fall dispensen med en skyldighet att utföra eller bekosta ”särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför”. Det är alltså inte så att kompensationsåtgärder alltid blir aktuella vid beslut om dispens från det generella biotopskyddet. Enligt förarbetena till 16 kap. 9 § miljöbalken ska det vid bedömningen av om villkor ska meddelas med stöd av paragrafen ha betydelse hur allvarligt intrång som verksamheten medför samt vilken nytta som åtgärder enligt paragrafen medför.19 2.4.2.3 Ersättning

Det finns ersättningsbestämmelser i miljöbalken som kan bli aktuella i samband med dispensärenden. Av 31 kap. 4 § första stycket tredje punkten följer att fastighetsägaren har rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras, om beslutet gäller dispensavslag enligt 7 kap. Länsstyrelsen kan enligt 31 kap. 12 § miljöbalken kräva att eventuella ersättningsanspråk måste lämnas inom en viss tid efter beslut om dispensavslag. Av 31 kap. 13 § miljöbalken följer vidare att om fastighetsägaren som gör anspråk på ersättning inte

17 Prop. 1997/98:45 En ny miljöbalk sid. 321. 18 Särskilda skäl kan enligt Naturvårdsverkets nya handbok vara t.ex. exploatering av stort allmänt intresse, annat naturvårdsintresse eller hälsa och säkerhet. Andra omständigheter som kan vägas in, men som inte i sig kan vara ett särskilt skäl är enligt den nya handboken t.ex. avsaknad av hotade arter, en biotops vanlighet och rationalisering av jordbruksdriften. 19 Prop. 1997/98:45 En ny miljöbalk sid. 209.

7


kommer överens med länsstyrelsen så ska fastighetsägaren väcka talan mot länsstyrelsen inom ett år från att beslutet om dispensavslag har vunnit laga kraft. Talan ska väckas hos mark- och miljödomstol.

2.4.3 Prejudicerande domar Regeringsrätten gav i en dom i ett mål om borttagande av delar av stenmurar flera vägledande principer för prövningen av dispensansökningar.20 Regeringsrätten var inte enig utan tre ledamöter avslog ansökan om dispens medan två ansåg att ansökan skulle bifallas. Ytterligare vägledande principer av relevans för möjligheterna att bedriva jordbruk följer av tre domar i miljööverdomstolen.21 2.4.3.1 Ringa naturvärde är inte i sig ett skäl för dispens

Regeringsrätten kom fram till att det faktum att en biotop har ett ringa naturvärde inte i sig innebär att det finns särskilda skäl för dispens, eftersom bevarandet av biotoper är ett starkt allmänt intresse. 2.4.3.2 En biotops vanlighet i en trakt kan vägas in i en prövning

Vidare konstaterade Regeringsrätten att det förhållandet att en viss biotop var vanligt förekommande i en trakt inte ensamt kunde utgöra skäl för dispens, men att det kunde påverka avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen. I det sammanhanget påminde domstolen om att man alltid bör beakta att liknande dispensansökningar kan komma in och att man bör ha ett långsiktigt perspektiv så att biotopskyddet inte urholkas genom ett flertal dispenser. 2.4.3.3 Försvårande av jordbruksdriften är inte i sig skäl för dispens

Regeringsrätten slog även fast att det förhållande att de sex aktuella skiftena som var omgivna av stenmurar och av vilka flertalet inte omfattade mer än cirka två hektar gjorde att moderna maskiner inte kunde användas, vilket hindrade köp av tjänster från s.k. maskinringar och medförde oacceptabelt höga kostnader, visserligen försvårade jordbruksdriften men att olägenheterna av biotopskyddet inte var så stort att det rådde ett missförhållande mellan det allmänna intresset av att bevara stenmurarna och den belastning som förbudet innebar för jordbruksverksamheten. 2.4.3.4 Rationalisering är inte i sig skäl för dispens

Miljööverdomstolens dom 2006:16 gällde en ansökan om tillstånd att kulvertera tre öppna diken om ca 100 meter med hänvisning till att det skulle förbättra brukningsförhållandena inom skiftena avsevärt. Miljööverdomstolen kom enhälligt fram till att ansökan skulle avslås med hänvisning till följande skäl. Det ansågs särskilt, med hänsyn till den rätt för fastighetsägare att erhålla ersättning som finns enligt 31 kap. miljöbalken, uppenbart att ifrågavarande biotopskydd inte lände den sökande till sådan nackdel att det skulle kunna motivera den begärda dispensen. Vidare angavs att syftet med skyddet av öppna diken är att för framtiden bevara växt- och djurliv i den biotopen genom att förhindra igenläggning eller andra åtgärder som kan skada denna miljö. 20 RÅ 1997:59. 21 MÖD 2006:16, 2005:49 och 2002:80.

8


Just den generella skyddsformen angavs i förarbetena till lagstiftningsärendet om miljöbalken som skäl för att kunna medge dispens för ”vissa oförutsedda situationer”.22 Möjligheten till mer rationell jordbruksdrift kunde enligt miljööverdomstolen inte anses ha varit oförutsedd vid skyddets införande. Enbart den möjligheteten kunde inte anses utgöra sådana särskilda skäl som kunde medföra dispens. Att i detta fall ge dispens skulle enligt Miljööverdomstolen för övrigt stå i strid med bestämmelsen i 7 kap. 26 § miljöbalken. 2.4.3.5 En biotop som ligger i en betesmark med svagt bete är inte skyddad

Miljööverdomstolens dom MÖD 2005:49 behandlade frågan om vilka stenmurar som omfattas av det generella biotopskyddet, alltså vad som är ”stenmur i jordbruksmark”. Miljööverdomstolen kom enhälligt fram till att den i målet aktuella marken, som hade använts för bete men som sedan några år inte hade betats förutom att ett fåtal får från en grannfastighet tidvis hade betat där, inte kunde anses användas för jordbruksändamål. Stenmuren omfattades därför inte av det generella biotopskyddet. 2.4.3.6 Orimliga kompensationsåtgärder är inte ok som villkor för dispens

I miljööverdomstolens avgörande MÖD 2002:80 uppstod frågan om det var rätt att i tillståndet för ett reningsverk ställa villkor om att den sökande kommunen skulle komplettera reningsverket med anläggande av en våtmark. Miljödomstolen godtog det kravet. Miljööverdomstolen däremot upphävde villkoret med hänvisning till att en våtmarks fosforreducerande effekt skulle vara mycket begränsad och fördelarna för miljön därigenom små, särskilt med beaktande av de utsläppsnivåer som fastställts för anläggningen. Mot denna bakgrund och de driftkostnader som skulle uppkomma ansåg domstolen att kravet på våtmark var orimligt. Av avgörandet följer alltså att den myndighet som överväger att besluta om kompensationsåtgärder ska väga in inte endast verksamhetens intrång mot nyttan av åtgärderna, utan också rimligheten i kompensationsåtgärden om man väger dess nytta mot dess kostnader.

2.5 Kulturskapade småbiotoper i några grannländer I Finland finns inget generellt skydd av småbiotoper i odlingslandskapet. Småbiotoperna värnas genom miljöersättningar för skötsel av biotoperna. Miljöersättningar omfattar även småbiotoper eller s.k. mångfaldsobjekt i skogsmark. På Åland har man valt att ta bort miljöersättningarna för småbiotoper för att minska den administrativa bördan. Enligt tjänstemän på Jordbruksbyrån under Ålands landskapsregering har det inte lett till att biotoperna försvinner i någon större utsträckning.23 Däremot har underhållet blivit eftersatt sedan miljöersättningarna togs bort. Danmark har ett generellt skydd av stenmurar och jordvallar men inte av öppna diken. Diken är skyddade om de är kulturminnen, annars inte. Det generella skyddet av stenmurar är i stor utsträckning baserat på de kulturhistoriska värdena. Lagstiftningen innebär att murarna inte får tas bort eller ändras. Kommunerna har 22 Prop.1997/98:45 En ny miljöbalk, del 1, s. 313-314. 23 Sölve Högman, e-post 2013-02-15.

9


rätt att besluta om undantagsregler för hela trakter.24 En kommun som beslutar om undantag ska göra en bedömning av murarnas skyddsvärde och peka ut vilka murar i kommunen som har högt skyddsvärde och vilka som har lägre skyddsvärde. Bedömningen ska baseras både på kulturhistoriska och biologiska värden. I Danmark finns liksom i Finland och Sverige miljöersättningar för skötsel av småbiotoper.

24 Kulturarvsstyrelsen, 2009. Vejledning om beskyttede sten- og jorddiger.

10


3 Enkätundersökning Vi skickade ut enkäter till samtliga länsstyrelser, lantbruksföreträdare på regional nivå samt lantbruksrådgivare i hela landet. Flertalet av enkätfrågorna utformade vi specifikt efter målgrupp (bilaga 2). Kompletterande uppgifter om bl.a. dispenser fick vi från Naturvårdsverket. Syftet med enkäterna var att utifrån både produktions- och bevarandeperspektiv kartlägga vilka eventuella problem som finns med det generella biotopskyddet samt i förekommande fall omfattningen av dessa. Ett övergripande motiv var att klargöra i vilken mån biotopskyddet är av strategisk betydelse för olika intressen samt om det finns några geografiska mönster. Enkätfrågorna gällde både regler och nuvarande tillämpning av dem.25 Vi bad även om förslag på ändringar.

3.1 Länsstyrelserna Frågorna till länsstyrelserna krävde samverkan mellan ett flertal funktioner. Vissa frågor var av teknisk karaktär. Andra krävde avvägningar mellan naturvård, kulturmiljövård och lantbruk. Av de 21 länsstyrelserna svarade samtliga utom Gotland. Länsstyrelsen på Gotland framförde att de har samma syn på det generella biotopskyddet som Kalmar. De berörda funktionerna på Länsstyrelsen i Skåne gav separata svar.

3.1.1 Dispensstatistik Antalet ärenden om dispens från det generella biotopskyddet varierar mellan verksamhet, biotoptyp och län (tabell 2 och 3). Tabell 2. Ansökningar om dispens från det generella biotopskyddet mellan 1994 och 2004 fördelade på verksamhet och biotoptyp. Lantbruksföretag

Vatten- Alléer miljöera

Rösen

Åkerholmar

Källor

Pilevallar

Totalt

150

80

8

31

8

0

0

277

Markägare m.fl. privatpers.

76

53

72

12

2

0

1

216

Vägverket (nu Trafikverket)

76

21

68

25

13

2

0

205

Kommuner

62

48

27

4

2

0

0

143

Företag (ej lantbruk)

35

32

34

7

4

0

0

112

Vägföreningar

36

2

4

5

0

1

0

48

Myndigheter (ej Vägverket)

23

8

7

4

0

0

1

43

0

0

1

0

0

0

0

1

458

244

221

88

29

3

2

1 045

Svenska kyrkan Totalt a

Stenmurar

Våtmarker, småvatten och diken

25 Under tiden för enkätundersökningen fattade Naturvårdsverket beslut om en ny vägledning. Svaren på enkätfrågorna speglar inte den nya vägledningen.

11


Tabell 3. Ansökningar från lantbrukare om dispens från det generella biotopskyddet 2010Tabell 3. Ansökningar från lantbrukare om dispens från det generella biotopskyddet 2012 fördelade på län och biotoptyp. En majoritet av ärendena i Skåne avser dispenser 2010-2012 fördelade på län och biotoptyp. En majoritet av ärendena i Skåne avser dispenser kopplade till kopplade till anläggning av våtmarker. anläggning av våtmarker.

Vattenmiljöera

Stenmurar

Alléer

a

Åkerholmar

Rösen

Källor

Pilevallar

Totalt

Vattenmiljöer Stenmurar Alléer Åkerholmar Rösen0 Källor Pilevallar Totalt 16 12 1 5 0 155 Skåne 121 16 2 12 0 1 50 047 0 155 V. Götaland 32 13 0 0 V. Götaland 32 11 13 3 0 0 2 00 035 0 47 Västmanland 19 2 0 Västmanland 2 1 11 0 00 020 0 35 Östergötland 6 1 19 12 03 Östergötland 1 0 12 0 00 019 0 20 Halland 6 5 6 8 01 Halland 50 8 0 00 016 0 19 Kalmar 1 14 6 0 10 Kalmar 14 0 0 0 00 18 0 16 Norrlandslänen 7 0 1 1 00 Norrlandslänen 00 1 1 00 035 0 8 Övriga län 12 11 7 11 00 Övriga län 12 11 11 0 1 0 0 35 Totalt 204 62 55 7 6 1 0 335 Totalt 204 62 55 7 6 1 0 335 aa Våtmarker, småvatten och diken Våtmarker, småvatten och diken Skåne

121

Både under under perioden 2010-2012 kom färre än än hälften av Både perioden1994-2004 1994-2004och ochunder underperioden perioden 2010-2012 kom färre hälften av dispensansökningarna från lantbrukare och markägare. Övriga ansökdispensansökningarna från lantbrukare och markägare. Övriga ansökningar gäller i hög ningar gäller i hög grad kommunal planering och utbyggnad av infrastruktur. De för grad kommunal planering och utbyggnad av infrastruktur. De vanligaste skälen vanligaste skälensamman för dispens samman med samhällsutbyggnad dispens hänger medhänger samhällsutbyggnad och avvärjande av och t.ex.avvärtrafikfara jande av t.ex. trafikfara (figur 1). (figur 1). Skäl för dispens Antal dispenser

200 150 100 50 0

Figur 1. Skäl som angetts i beslut om att bevilja dispens från det generella biotopskyddet under Figur2011-2012. 1. Skäl somStatistiken angetts i beslut om att bevilja från det generella biotopskyddet åren är ofullständig när dispens det gäller ärenden om våtmarker. under åren 2011-2012. Statistiken är ofullständig när det gäller ärenden om våtmarker.

Under perioden 2010-2012 fattade länsstyrelserna ca 340 beslut i ärenden från lantbrukare. Nästan hälftenfattade av ärendena, över 150, hanterades Länsstyrelsen i Skåne. Under perioden 2010-2012 länsstyrelserna ca 340 beslut i av ärenden från 26 Flertalet av lantbrukarärendena i Skåneöver gällde anläggning lantbrukare. Nästan hälften av ärendena, 150, hanteradesav avvåtmarker. LänsstyrelsenVästra i Götaland hanterade under samma period nästan 50 ärenden frånavlantbrukare, Skåne. Flertalet av lantbrukarärendena i Skåne gällde anläggning våtmarker.26 medan Västmanland hanterade knappt Östergötland och 50 Halland hanterade ca 20 ärenden Västra Götaland hanterade under40. samma period nästan ärenden från lantbrukare, medan Västmanland hanterade knappt 40. Östergötland och Halland hanterade ca 20 ärenden vardera. Kalmar hanterade något färre än 20 lantbrukar­ärenden. Norrlandslänen hanterad tillsammans färre än tio ärenden från lantbrukare. 26 Att anlägga en våtmark kan t.ex. innebära påverkan på ett öppet dike. 26 Att anlägga en våtmark kan t.ex. innebära påverkan på 18ett öppet dike. 12


Under 2010 fattade länsstyrelserna beslut i sammanlagt ca 270 ärenden om dispens från det generella biotopskyddet. Nio av tio ansökningar beviljades. Antalet ansökningar från lantbrukare var knappt 100. Av ansökningarna från lantbrukare beviljades åtta av tio. Avslagen gällde huvudsakligen igenläggning av diken. Knappt 60 av lantbrukarärendena gällde vattenmiljöer. Mer än hälften av dessa avsåg dispenser kopplade till anläggning av våtmarker i Skåne. Andra vanliga ansökningar från lantbrukare gällde hantering av alléträd (17 ansökningar) och ingrepp i stenmurar (16 ansökningar). Övriga lantbrukarärenden gällde stenrösen och åkerholmar. Flest lantbrukarärenden hanterades av länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland (knappt 60 respektive drygt tio). Norrlandslänen hanterade tillsammans färre än fem biotopskyddsärenden från lantbrukare.

3.1.2 Mörkertal Mängden dispensärenden och utfallen av dem ger inte en fullständig bild av om det generella biotopskyddet är en aktuell fråga. Det kan finnas skäl att avstå från att söka dispens även om behov finns. Mängden och typen av informella frågor från brukare om skyddade biotoper kan komplettera bilden. Samtliga länsstyrelser uppgav att personal med mycket brukarkontakt regelbundet får frågor om skyddade biotoper. Enligt enkätsvaren handlar de frågor som stödkontrollanter m.fl. får både om skötsel (särskilt av våtmarker och alléer) och om att ta bort eller göra ingrepp i för brukandet skrymmande biotoper. I det senare fallet är frågor om att lägga igen diken och att ta bort eller öppna stenmurar vanligast. Dikesfrågorna förekommer i hela landet medan frågorna om stenmurar är begränsade till skogs- och mellanbygderna i Götaland och Svealand. Frågor om odlingsrösen överlappar geografiskt med frågorna om stenmurar, men förekommer dessutom i Jämtland. Frågor om åkerholmar är begränsade till norra Götaland, Svealand och Jämtland. En majoritet av länsstyrelserna uppgav att det får ”klart fler”, ”dubbelt så många” eller flerfaldigt fler” dispensförfrågningar än kompletta dispensansökningar (figur 2). Västra Götaland, Jönköping, Östergötland, Örebro, Västmanland och Gävleborg uppgav att antalet förfrågningar är flerfaldigt större än antalet dispenser. Ett flertal av länsstyrelserna påpekade att lantbrukare som är varse att utveckling av jordbruksverksamhet inte beaktas som ett godtagbart dispensskäl avstår från att söka. Flera länsstyrelser pekade även på att avgiften (2 500 kronor) kan uppfattas som hög. Skåne misstänkte att långa handläggningstider (i genomsnitt fem månader) kan ha en avhållande verkan.

13


Dispenser: förfrågningar vs ansökningar 7 6

Antal

5 4 3 2 1 0 Ingen uppfattning

Något fler Klart fler Flerfaldigt fler förfrågningar förfrågningar förfrågningar än ansökningar än ansökningar än ansökningar

Figur2.2.”Hur ”Hur förhåller antalet kompletta dispensansökningar till det totala antalet direkta eller Figur förhåller sigsig antalet kompletta dispensansökningar till det totala antalet indirekta dispensförfrågningar?” Två län ligger mellan ”något fler” och ”klart fler. I ”klart fler” direkta eller indirekta dispensförfrågningar?” Två län ligger mellan ”något fler” och ”klart ingår ”dubbelt så många”. Gotland har inte svarat på enkäten. fler. I ”klart fler” ingår ”dubbelt så många”. Gotland har inte svarat på enkäten.

Samtliga länsstyrelser utom Västerbotten gjorde bedömningen att skyddade biotoper tas Samtliga länsstyrelser Västerbotten bedömningen att skyddade biobort olovligen. Flera utom län påtalade att detgjorde inte finns någon systematisk toper tas bort olovligen. Flera län påtalade att det inte finns någon systematisk tilltillsynsverksamhet. Flertalet av länen uppgav att de främst får upplysningar via synsverksamhet. Flertalet av länen uppgav att de främst får upplysningar via allmänheten. Några län uppgav att de även får indikationer via stödkontrollanter, allmänheten. Några länkommunala uppgav att de även får indikationer blockredigerare och tjänstemän. En mindre via del stödkontrollanter, av de misstänkta ingreppen blockredigerare och kommunala tjänstemän. En mindre del av de blir föremål för brottsutredningar. Under perioden 2010-2012 misstänkta gjorde länsstyrelserna ingreppen blir föremål för brottsutredningar. perioden 2010-2012(tabell gjorde 4). drygt 60 åtalsanmälningar för brott mot detUnder generella biotopskyddet länsstyrelserna drygt 60 åtalsanmälningar för brott mot det generella biotopskyddet 4). Tabell 4.(tabell Åtalsanmälningar fördelade på län och biotoptyp under perioden 2010-2012. a

Stenmurar Alléer Åkerholmar Vattenmiljöer Rösen Källor Pilevallar Totalt Tabell 4. Åtalsanmälningar fördelade på län och biotoptyp under perioden 2010-2012. 13 2 Åkerholmar 1 0 V. Götaland Skåne 13 21 4 0 Jönköping V.Dalarna Götaland 1 01 55 Jönköping 1 4 3 12 Norrlandslänen Dalarna 1 5 11 3 0 Övriga län Norrlandslänen 3 1 30 150 Totalt a Övriga län 11 Våtmarker, småvatten och3 diken 1   Skåne

Totalt a

Stenmurar

30

Alléer

15

0

Vatten- Rösen miljöera 5

8

1 1 0  0 0 5

2 0 0 1 8

7

Källor

0

0

2

0

0

1

0

0

0

0

0

0

2

1

1 Pile- 0 1 vallar2 0 0 0  0 0 0  0 0 0  0 5 0 0 7 2

0 0 16 1 09 08 06 14

Totalt

0

20

0

63

0 0 0 0 0 0 0

3.1.3 Fungerar biotopskyddet? Våtmarker, småvatten och diken

Länsstyrelsernas bedömningar av om det generella biotopskyddet fungerar 3.1.3 Fungerar ibiotopskyddet? tillfredställande förhållande till möjligheterna att bedriva jordbruk och bevara odlingslandskapets värden skiljer Sydsverige och resten av landet Länsstyrelsernas bedömningar av omsig detmellan generella biotopskyddet fungerar till- (figur 3). fredställande i förhållande till möjligheterna att bedriva jordbruk och bevara odlingslandskapets värden skiljer sig mellan Sydsverige och resten av landet (figur 3). 20 14

16 9 8 6 4 20 63


Antal

8 6 4 2 0

Biotopskyddet vs jordbruk och biologisk mångfald

Nej Ja Götaland

Svealand, Norrland

Figur3.3. ”Är ”Ärdet detgenerella generellabiotopskyddet, biotopskyddet,såså som detser ser och tillämpas idag, tillfredsställande i Figur som det utut och tillämpas idag, förhållande till möjligheterna att varaktigt bedriva jordbruk och bevara (och utveckla!) tillfredsställande i förhållande till möjligheterna att varaktigt bedriva jordbruk och bevara odlingslandskapets naturoch kulturvärden?” Uppsala och Östergötland har ingen klar (och utveckla!) odlingslandskapets natur- och kulturvärden?” Uppsala och Östergötland har uppfattning. Skåne harSkåne ingenhar enhetlig Gotland Gotland har inte har svarat enkäten. ingen klar uppfattning. ingen uppfattning. enhetlig uppfattning. intepå svarat på enkäten.

I Götaland ansåg samtliga län utom Halland, Södermanland samt natur- och vattenvårdsfunktionerna i Skåne att det generella biotopskyddet är relativt problematiskt Iför Götaland ansåg samtliga länvissa utomskogsHalland, samt natur- och jordbruket i åtminstone ochSödermanland mellanbygder. Naturvårdsfunktionen i vatten­ i Skåne att fåtaliga det generella biotopskyddet är relativt probleSkånevårdsfunktionerna kommenterade dock att de biotoperna i slättbygderna relativt sett har matiskt för jordbruket i åtminstone vissa skogsochi skogsmellanbygder. Naturvårds­­ Västra högre naturvårdsvärde än motsvarande biotoper och mellanbygderna. funktionen i Skåne kommenterade dock att gäller de fåtaliga biotopernakan i slättbygderna Götaland framhöll att skyddet, som även nya biotoper, komma i konflikt med relativt sett har högre naturvårdsvärde än motsvarande biotoper i skogsoch meldet behov av nyanläggning som finns i vissa trakter. lanbygderna. Västra Götaland framhöll att skyddet, som även gäller nya biotoper, kan komma i konflikt med det behov av nyanläggning som finns var i vissa trakter. Ett tema som återkom i kommentarerna från Götalandslänen att dålig arrondering är en påtagligt faktor för jordbruket i skogs- ochvar mellanbygderna och att den Ett tema som begränsande återkom i kommentarerna från Götalandslänen att dålig arrondenuvarande tillämpningen gör det ommöjligt att få dispens för att förenkla ring är en påtagligt begränsande faktor för jordbruket i skogs- och mellanbygjordbruksdriften. Blekinge och Jönköpinggör befarade att lantbrukarna har lågt förtroende derna och att den nuvarande tillämpningen det ommöjligt att få dispens för att för det generella biotopskyddet ochoch menade att i nuläget det dispensmöjligheter förenkla jordbruksdriften. Blekinge Jönköping befaradefinns att lantbrukarna har för vägbyggen och liknande samhällsutveckling men i princip inte för lågt förtroende för det generella biotopskyddet och menade att i nuläget finns det jordbruksverksamhet. Både Blekinge och Jönköping betonade samtidigt att en dispensmöjligheter för vägbyggen och liknande samhällsutveckling men i princip skyddslagstiftning i någon form behövs. Kalmar uttryckte att lantbrukarna upplever inte för jordbruksverksamhet. Både Blekinge och Jönköping betonade samtidigt biotopskyddet som ett mycket och att en flexiblare hantering av skyddet att en skyddslagstiftning i någonstort formproblem behövs. Kalmar uttryckte att lantbrukarna är en avgörande faktor för jordbrukets fortlevnad. Västra Götaland ochhanteÖstergötland upplever biotopskyddet som ett mycket stort problem och att en flexiblare relativiserade och menade att exploatering av åkermark är ring av skyddetbiotopskyddsproblematiken är en avgörande faktor för jordbrukets fortlevnad. Västra Götaland ett betydligt större problem. Kronoberg menade att även om det finns större problem än och Östergötland relativiserade biotopskyddsproblematiken och menade att explobiotopskyddet så ska en sådanstörre omständighet hindra att skyddet atering av åkermark är inte ett betydligt problem. Kronoberg menade ändras att äveni en sådan riktning att det blir enklare att varaktigt bedriva jordbruk. om det finns större problem än biotopskyddet så ska inte en sådan omständighet hindra att skyddet ändras i en sådan riktning att det blir enklare att varaktigt 3.1.4 jordbruk. Kan biotopskyddet innebära konflikter mellan olika bedriva

miljömål?

Syftet med biotopskyddet ärinnebära biologiskkonflikter mångfald. mellan Några län redovisade fall av konflikter 3.1.4 Kan biotopskyddet olika miljömål? med andra miljömål eller fall av målkonflikter inom Ett rikt odlingslandskap. Halland, Syftet med biotopskyddet är biologisk mångfald. Någranaturlän redovisade fall av Kronoberg och Örebro uppgav att konflikter mellan och kulturmiljövård ibland konflikter med andra miljömål eller fall av målkonflikter inom Ett rikt odlingsförekommer i samband med hantering av alléer. Västra Götaland uppgav att landskap. Halland, Kronobergi vattendrag och Örebrohar uppgav att konflikter konflikter mellan och sjöar och anläggningar av våtmarker lett till mellannaturLevande kulturmiljövård vattendrag och ibland Ingen förekommer övergödning.i samband med hantering av alléer. Västra Götaland uppgav att anläggningar av våtmarker i vattendrag har lett till konflikter mellan Levande sjöar och vattendrag övergödning. Blekinge och Smålandslänen pekadeoch på Ingen att dålig arrondering i kombination med moderna jordbruksmaskiner kan leda till irreversibla markpackningsskador. Blekinge och Smålandslänen pekade på att dålig arrondering i kombination med Åkermarkens produktionsförmåga ingår i Ett rikt odlingslandskap. För normal moderna jordbruksmaskiner kan leda till irreversibla markpackningsskador. Åker21 15


markens produktionsförmåga ingår i Ett rikt odlingslandskap. För normal rotutveckling och för att växtnäring ska kunna utnyttjas optimalt fordras en bra rotutvecklingStrukturen och för atthar växtnäring skabetydelse kunna utnyttjas fordras bra jordstruktur. också stor för att optimalt dräneringen ska en fungera. jordstruktur. Strukturen har också stor ineffektiv betydelse för att dräneringen ska fungera. Dålig Dålig arrondering kan också innebära hantering av växtskyddsmedel arrondering kan också innebära ineffektiv hantering av växtskyddsmedel samt större samt större åtgång av drivmedel. åtgång av drivmedel. 3.1.5 Vad bör kunna vägas in i en dispens?

3.1.5 Vad bör kunna vägas in i en dispens?

För att få dispens måste det finnas särskilda skäl (se 2.4.2). Härutöver kan ytterligare faktorer vägasmåste in i dispensprövningen. kan vägas in, både För att få dispens det finnas särskilda Vad skäl som (se 2.4.2). Härutöver kansärskilda ytterligare skäl och vägas ytterligare faktorer, är därför av central betydelse. Debåde flesta länsstyrelfaktorer in i dispensprövningen. Vad som kan vägas in, särskilda skäl och ytterligare faktorer, är därför av central betydelse. De flesta var öppna serna var öppna för att en dispensprövning bör kunna beaktalänsstyrelserna fler skäl och väga in för att en dispensprövning beaktaenligt fler skäl och vägapraxis in fleroch omständigheter än fler omständigheter än vad bör somkunna är brukligt nuvarande tillämpvad som är 4). brukligt enligt nuvarande praxis och tillämpning (figur 4). ning (figur Att väga in vid en dispensprövning 14 12

Antal

10 8

Ja

6 4

Nej

2

Ingen uppfattning

0

Figur 4. 4. ”Anser niatt att något något eller Figur ”Anser ni eller några några av av följande följande skäl skäl borde bordekunna kunnabidra bidratill till möjligheterna möjligheternaatt få dispens: kompensationsåtgärder om åtgärderna kan bidra minst lika mycket till biologisk att få dispens: kompensationsåtgärder om åtgärderna kan bidra minst lika mycket till mångfald som ursprungsbiotopen, rationalisering av jordbruket i skogs- och mellanbygd, risk för biologisk mångfald som ursprungsbiotopen, rationalisering av jordbruket i skogs- och nedläggning av jordbruksmark och/eller risk för markpackning?” Gotland har inte svarat på mellanbygd, risk för nedläggning av jordbruksmark och/eller risk för markpackning?” enkäten. Gotland har inte svarat på enkäten.

När det gällde att särskilt ta ställning till om kompensationsåtgärder, rationalisering av jordbruket i skogsoch mellanbygd, av jordbruksmark och risk för När det gällde att särskilt ta ställningrisk till för om nedläggning kompensationsåtgärder, rationalisemarkpackning borde kunnaoch bidra till att få dispens Västmanland, Dalarna och ring av jordbruket i skogsmellanbygd, risk förvar nedläggning av jordbruksVästernorrland genomgående avvisande. Kalmar, Västra Götaland och Norrbotten var mark och risk för markpackning borde kunna bidra till att få dispens var genomgående positiva. Västmanland, Dalarna och Västernorrland genomgående avvisande. Kalmar, Västra Götaland och Norrbotten var genomgående positiva. De som var avvisande till att väga in förslag på kompensationsåtgärder menade att ett sådant är principiellt felin eftersom utmanar miljöbalkens systematik och De somförfarande var avvisande till att väga förslag det på kompensationsåtgärder menade att ett sådant förfarande är principiellt fel eftersom det utmanar miljöbalkens systematik och skulle kunna innebära att den som 22 har förutsättningar att kompensera för en skada skulle kunna köpa sig en orättvis fördel.

16


Avsaknad av möjlighet till rationalisering av jordbruket i skogs- och mellanbygd hänger samman med nedläggningsrisken, vilket flera av länen påpekade. En majoritet av länen ansåg att både rationaliseringsbehov och nedläggningsrisk borde kunna beaktas som skäl, även om bland annat Värmland och Gävleborg föreslog omskrivningar som ”möjligheter att skapa bättre förutsättningar för ett uthålligt lantbruk”. Båda länen gjorde bedömningen att igenväxning är ett större hot mot den biologiska mångfalden än miljörisker förknippade med ett aktivt jordbruk. Södermanland, Västmanland, Dalarna och Västernorrland var avvisande till båda skälen. Södermanland menade att riskerna bör ses i ett större perspektiv, Västmanland menade att om man öppnade upp för rationalisering riskerar alla småbiotoper försvinna, Dalarna förordade höjda miljöersättningar för svårbrukade åkrar och Västernorrland ansåg att skyddade biotoper inte är någon begränsning för jordbruket i Västernorrland. En tredjedel av länen hade ingen uppfattning när det gällde risken för markpackning. Blekinge, Smålandslänen, Västra Götaland och Norrbotten ansåg att risken borde beaktas. Kalmar ansåg att markpackning var ett tungt vägande skäl eftersom bördig åkermark kan förstöras för lång framtid plus att dubbelkörningar kan leda till övergödning och dubbla doser av bekämpningsmedel. Västra Götaland betonade samtidigt vikten av att göra individuella bedömningar.

3.1.6 Kompensationsåtgärder Även om det enligt den nuvarande tillämpningen av biotopskyddsreglerna inte är tillrådligt att väga in förslag på kompensationsåtgärder i en dispensprövning27 har länsstyrelserna möjlighet att efter prövningen ställa villkor om kompensation. Skåne, Halland, Västra Götaland, Kalmar, Jönköping och Örebro uppgav att de åtminstone i vissa typer av fall brukar ställa villkor om kompensationsåtgärder i dispensbeslut till lantbrukare. Ett vanligt exempel enligt länsstyrelsernas uppgifter är att ersätta ett alléträd med ett nytt inklusive att skapa en faunadepå av död ved. Inget län uppgav att de utöver att skapa faunadepåer hade verkat för möjligheten att ersätta en förlorad biotop med en annan typ av biotop. Kalmar och Jönköping uppgav dock att de kan komma att öppna upp för möjligheten. Kalmar menade att det kan vara lämpligt att ersätta en vanligt förekommande biotop med någon biotop som det råder brist på i omgivningen. Jönköping förtydligade att kostnaderna inte får vara oskäliga. Länsstyrelsernas ÅGP-handläggare28 har stor erfarenhet av skötsel och nyanläggning av småbiotoper. Det finns ett par hundra åtgärdsprogramprogram för enskilda arter eller för enskilda typer av miljöer. I dessa program finns en stor mängd förslag på åtgärder, inklusive förslag på anläggning av biotoper. Såväl handläggarnas generella erfarenheter av praktiska naturvårdsåtgärder som de specifika åtgärdsbehoven skulle kunna bidra till lyckade kompensationsåtgärder. Flertalet av länen såg en potential i att koppla samman kompensationsåtgärder med ÅGP. Bland annat Jönköping skickade samtidigt med brasklappen att det är olämpligt att inskränka kompensationsåtgärder till hotade arter. Kalmar och Uppland framhöll att potentialen i första hand ligger i att tillvara ÅGP-handläggarnas

27 Jfr. dock figur 1. 28 Handläggare av åtgärdsprogram för hotade arter.

17


generella erfarenheter av konkreta naturvårdsåtgärder. Blekinge uppfattade att frågeställningen var begränsad till kompensation av livsmiljöer för ÅGP-arter och menade att potentialen därmed är låg eftersom de generellt skyddade biotoperna, enligt erfarenheterna från Blekinge, sällan utgör livsmiljö för ÅGP-arter. Blekinge påtalade dock, liksom många andra län, att alléer har en direkt koppling till åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd i odlingslandskapet. Insatser för skyddsvärda träd hörde också till de vanligare förslagen på kompensationsåtgärder. Andra förslag var t.ex. anläggning av blommande kantzoner och dödvedsdepåer eller att betala in en ersättning till en kompensationspool för riktade, strategiska åtgärder (tabell 5). Skåne betonade vikten av specifika åtgärder. Jönköping påpekade att länens lanskapsstrategier skulle kunna vara till hjälp vid val av kompensationsåtgärder. Stockholm och Västernorrland var inne på att en kompensation företrädesvis bör innebära att en förlorad biotop ersätts med en likadan. Utifrån det synsättet anförde Stockholm att en ny biotop bör anläggas innan en gammal tas bort så att den nya biotopen kan koloniseras av de arter som den är avsedd för. Västernorrland menade att en nyanlagd biotop svårligen, eller bara på mycket lång sikt, kan utveckla samma värden som motsvarande äldre biotop. Västernorrland menade vidare att forskning, utveckling och erfarenhet måste byggas upp innan kompensation eventuellt kan bli ett verktyg för naturvård. Tabell 5. Förslag på kompensationsåtgärder. Restaurera odlingslandskapsmiljöer Skötsel av ängsrester Insådd av ängsblommor Anlägga blommande kantzoner Bygga spridningszoner Skapa sandmiljöer Plantering av ekar Insatser för alléer Skapa hålträd Andra insatser för skyddsvärda träd Anlägga dödvedsdepåer Återanvända kulturved för lavar Insådd av åkerogräs Anlägga småvatten Insatser för groddjur Betala till en kompensationspool

3.1.7 Landskapsperspektiv På frågan om det generella biotopskyddet skulle kunna hanteras utifrån ett landskapsperspektiv menade Värmland och Örebro att alla enskilda biotoper bör ha samma skyddsvärde. Jönköping menade att det finns goda möjligheter att använda landskapsanalyser i hanteringen av biotopskyddet. Ett flertal län pekade på behovet av kartläggning; därefter skulle man kunna utarbeta strategier där skyddsvärdet kunde graderas.

18


3.1.8 Nyanläggning av biotoper Genom bl.a. regionalt prioriterade insatser (Utvald miljö) inom Landsbygdsprogrammet har länsstyrelserna möjlighet att via projekt- och investeringsstöd initiera nyanläggning av biotoper där sådana behövs för att stärka biologisk mångfald eller motverka övergödning. I princip alla länen uppgav att de arbetar med nyanläggning av våtmarker. Andra typer av nyanläggningar förekommer mer sporadiskt. Flertalet av länen ansåg att de borde medverka mer till nyanläggning, bl.a. i biotopfattiga slättbygdsområden, för att kunna leva upp till Ett rikt odlingslandskap. Västra Götaland menade att det finns en okunskap om att nya biotoper blir skyddade och befarade att om alla nyanlagda biotoper blir skyddade kan det hindra viljan att skapa nya biotoper. Endast Skåne och Västra Götaland uppgav dock att de mött markägare som tvekat att nyanlägga pga. biotopskyddet. Flera län menade att de markägare som är intresserade av att nyanlägga tillhör en kategori av brukare som redan från början har ett starkt naturintresse och därför inte upplever ett framtida skydd som något problem.

3.1.9 Är rätt biotoper skyddade? Inget län hade några invändningar mot urvalet av biotoper i det generella biotopskyddet; inga av biotoperna ansågs sakna skyddsvärde i ett övergripande perspektiv. Dock var det många länsstyrelser som lyfte fram andra kulturskapade småbiotoper som, enligt deras mening, borde vara minst i paritet med de biotoper som ingår i det generella biotopskyddet. De småbiotoper som särskilt framhölls var solitära lövträd och husbehovstäkter. Andra exempel var brynmiljöer och artrika vägkanter.

3.1.10 Övriga kommentarer och förslag Bland länsstyrelsernas fria kommentarer finns ett brett spektrum av förslag: från att i högre grad väga in kulturmiljöaspekterna i skyddet till att utreda möjligheterna till bättre samordning av regler inom jord- och skogsbruk; dagens skarpa sektorsuppdelning är till förfång både för markägare och biologisk mångfald (tabell 6).

19


Tabell 6. Sammanfattning av fria förslag och kommentarer från länsstyrelserna. Synpunkterna är grovt sorterade efter tema. Det behövs mer information och rådgivning till markägare om biotopernas värden Höj kulturmiljöstödet Höj kulturmiljöstödet för biotoper som utgör påtagliga brukningshinder Ge stöd för alléskötsel Kulturmiljöstödet måste harmonisera med biotopskyddet Kulturmiljöaspekterna borde vägas in mer uttryckligt i skyddet Avvägningen mellan natur och kulturmiljö är svår när det gäller alléer Vägledningen behöver förtydliga vilka biotopförbättrande åtgärder som är ok Skyddet av alléer behöver bli flexiblare Definitionerna behöver förtydligas, gäller t.ex. bredd på vattendrag och storlek på åkerholme Behov av vägledning för klimatanpassning (gäller dränering) Viktigt att vara öppen för framtida behov: specificera därför ej skäl för dispens direkt i lagtexten Förslag på kompensationsåtgärder ska ej automatiskt få leda till dispens Nyanläggning av biotoper måste främjas Överväg om alla nya biotoper måste skyddas Artrika vägkanter bör få högre bevarandestatus Biotopskyddet berör även bebyggelse och infrastruktur Biotopskyddet berör i högre grad vägbyggen och liknande samhällsutveckling än jordbruk Riktlinjer behövs för biotopskydd i stadsmiljö Den skarpa gränsen mellan jord- och skogsbruk är ett generellt problem för biologisk mångfald Regeringen bör utreda möjligheterna till bättre samordning av regler för jord- och skogsbruk Odlingslandskapets kulturmiljövärden finns idag i skogen Igenväxning är ett större hot mot odlingslandskapet än borttagande av enstaka biotoper Det generella biotopskyddet har en prägel av södra Sverige Biotopskyddet kan hindra landsbygdsutveckling generellt Viktigt att uppmärksamma hur biotoperna bidrar till odlingslandskapets upplevelsevärden Biotopskyddet kan vara tuvan som stjälper Samverkan mellan naturvård, lantbruk och kulturmiljö kan bli bättre inom länsstyrelsen Viktigt att länsstyrelsen får vara med i den fortsatta processen kring det generella biotopskyddet Vore önskvärt med en mer omfattande utredning av biotopskyddet

3.2 Lantbrukare För att täcka in lantbrukarnas perspektiv skickade vi en enkät till LRF:s samtliga 17 regionkontor. I utskicket betonade vi att svaren så långt som möjligt skulle spegla de olika erfarenheter medlemmarna i regionerna har av det generella biotopskyddet. Regionkontoren eller regionstyrelserna från tio av LRF:s 17 regioner svarade på enkäten. Blekinge, Kronoberg och Kalmar bildar tillsammans region Sydost. Stockholm, Uppland och Västmanland bildar region Mälardalen. I övrigt följer regionerna länsindelningen. I Götaland och Svealand svarade samtliga regioner utom Dalarna. Västra Götaland och Värmland svarade tillsammans liksom Södermanland och Örebro. I Norrland var det endast Jämtland som svarade.

20


enkäten. Blekinge, Kronoberg och Kalmar bildar tillsammans region Sydost. Stockholm, Uppland och Västmanland bildar region Mälardalen. I övrigt följer regionerna länsindelningen. I Götaland och Svealand svarade samtliga regioner utom Dalarna. Västra Götaland och Värmland svarade tillsammans liksom Södermanland och Örebro. I Norrland var det endast Jämtland som svarade.

3.2.1 ÄrÄr skyddade biotoper ett hinder för jordbruket? 3.2.1 skyddade biotoper ett hinder för jordbruket? Samtliga problem med skyddade biotoper somsom försvårar bru-brukandet Samtligaregioner regionervittnade vittnadeom om problem med skyddade biotoper försvårar kandet (figur 5). Jämtland uppgav att problem förekommer i viss utsträckning. (figur 5). Jämtland uppgav att problem förekommer i viss utsträckning. Regionerna i Regionerna i Götaland och Svealand uppgav att problemen är för påtagliga för lantGötaland och Svealand uppgav att problemen är påtagliga lantbrukare i skogs- och brukare i skogs- och mellanbygderna. mellanbygderna.

Antal

Biotopskydd vs lantbruk 7 6 5 4 3 2 1 0 Nej

Ja, i viss Ja, påtagligt Ja, påtagligt utsträckning i vissa för vissa områdening typer av företag

Annat

Figur inom er er region upplever att att detdet generella Figur5.5. ”Förekommer ”Förekommerdet detatt attlantbrukare lantbrukare inom region upplever generella biotopskyddet är ett problem? än ett svar regionerDe som svarade ”annat” biotopskyddet är (Mer ett problem? (Merkan än stämma.)” ett svar kanDe stämma.)” regioner som svaradeuppgav att problemen är generella. ”annat” uppgav att problemen är generella.

Problemen handlar i huvudsak om svårigheter att få till god arrondering. Jönköping Problemen handlar i huvudsak om svårigheter att få till god arrondering. Jönkömenade att problemen i första hand drabbar större företag. Sydost och Gotland uppgav ping menade att problemen i första hand drabbar större företag. Sydost och Gotatt problemen särskilt kommer till uttryck i samband med företagsförändringar som land uppgav att problemen särskilt kommer till uttryck i samband med markförvärv och generationsskiften. Västra Götaland och Värmland påtalade att företagsförändringar som markförvärv och generationsskiften. Västra Götaland problemen är störst för de företag som har omfattande vallodling samt för de och Värmland påtalade att problemen är störst för de företag som har omfattande växtodlingsföretag som har annan körningsintensiv odling av t.ex. specialgrödor som vallodling samt för de växtodlingsföretag som har annan körningsintensiv odling potatis. I slättbygderna uppstår enligt både Östergötland och Mälardalen av t.ex. specialgrödor som potatis. I slättbygderna uppstår enligt både Östergötbiotopskyddsproblem när t.ex. vägbyggen snörper av åkrar och tidigare, ur land och Mälardalen biotopskyddsproblem när t.ex. vägbyggen snörper av åkrar brukningssynpunkt, oproblematiska biotoper hamnar mitt i ett nytt åkerfragment. och tidigare, ur brukningssynpunkt, oproblematiska biotoper hamnar mitt i ett nytt åkerfragment. 3.2.2 Dispenser, utveckling av jordbruk och nedläggning Många lantbrukare upplever att dispens endast27beviljas i enstaka fall (figur 6). Regionkontoret i Jämtland var minst pessimistiskt. Sydost, Jönköping och Gotland uppgav att det är mer eller mindre stopp med dispenser. Skåne uppgav att större dispensansökningar ibland leder till dispens för att öppna en stenmur eller göra en dikesöverfart, men att sådana dispenser ofta upplevs som avslag eftersom det inte avhjälper grundproblemet med brukandet av små skiften. Östergötland kommenterade att lantbrukare upplever att länsstyrelsen inte lyssnar på lösningsförslag som presenteras i form av t.ex. kompensationsåtgärder.

21


Antal Antal

uppgav att det är mer eller mindre stopp med dispenser. Skåne uppgav att större uppgav att det är mer eller mindre stopp med dispenser. Skåne uppgav att större dispensansökningar ibland leder till dispens för att öppna en stenmur eller göra en dispensansökningar ibland leder till dispens för att öppna en stenmur eller göra en dikesöverfart, men att sådana dispenser ofta upplevs som avslag eftersom det inte dikesöverfart, men att sådana dispenser ofta upplevs som avslag eftersom det inte avhjälper grundproblemet med brukandet av små skiften. Östergötland kommenterade avhjälper grundproblemet med brukandet av små skiften. Östergötland kommenterade att lantbrukare upplever att länsstyrelsen inte lyssnar på lösningsförslag som presenteras att lantbrukare upplever att länsstyrelsen inte lyssnar på lösningsförslag som presenteras i form av t.ex. kompensationsåtgärder. i form av t.ex. kompensationsåtgärder.

8 8 6 6 4 4 2 2 0 0

Möjligheter till dispens Möjligheter till dispens

I hög grad I hög grad

I vissa typer I vissa typer av fall av fall

I enstaka fall I enstaka fall

Aldrig Aldrig

Figur6.6.”Upplever ”Upplever ni att er region är möjligt för lantbrukare få dispens från det generella Figur ni att detdet i eri region är möjligt för lantbrukare att få att dispens från det Figur 6. ”Upplever ni att det i er region ärer?” möjligt för lantbrukare att få dispens från det generella biotopskyddet när det är enligt generella biotopskyddet närmotiverat det är motiverat enligt er?” biotopskyddet när det är motiverat enligt er?”

Antal Antal

Jämtland bedömde att dispensfrågan kan vara ett problem t.ex. om jordbruk ska startas Jämtlandbedömde bedömdeattattdispensfrågan dispensfrågan vara problem jordbruk Jämtland kankan vara ett ett problem t.ex.t.ex. om om jordbruk ska ska startas upp, men att frågan generellt sett inte är av kritisk betydelse. Regionerna i Svealand och upp, men frågan generellt sett inte avärkritisk betydelse. Regionerna i Svealand och startas upp,att men att frågan generellt sett är inte av kritisk betydelse. Regionerna i Götaland bedömde att svårigheterna att få dispens är ett starkt bidragande hinder för Götalandoch bedömde attbedömde svårigheterna att få dispens starktärbidragande hinder för Svealand Götaland att svårigheterna att är få ett dispens ett starkt bidrajordbrukets utveckling eller långsiktiga fortbestånd i skogs- och mellanbygderna jordbrukets ellerutveckling långsiktiga fortbestånd i skogsoch mellanbygderna gande hinder utveckling för jordbrukets eller långsiktiga fortbestånd i skogs- och (figur 7). Sydost påpekade att det skiljer mycket från företag till företag och (figur 7). Sydost(figur 7). påpekade att det skiljer mycket från företag mellanbygderna Sydost påpekade att det skiljer myckettill frånföretag företagoch till poängterade samtidigt, liksom flera andra regioner, att biotopskyddet är en av många poängterade samtidigt, samtidigt, liksom flera andra regioner, att biotopskyddet är en av många företag och poängterade liksom flera andra regioner, att biotopskyddet begränsande faktorer. ärbegränsande en av mångafaktorer. begränsande faktorer.

10 10

Biotopskyddet vs utveckling av jordbruket Biotopskyddet vs utveckling av jordbruket

5 5 0 0

Nej Nej

I vissa I vissa områden områden

Generellt Generellt

Figur 7 ”Upplever ni att eventuella svårigheter att få dispens från det generella biotopskyddet är Figur 77”Upplever niniattatt eventuella svårigheter attatt få dispens från detdet generella Figur ”Upplever eventuella svårigheter få dispens generella biotopskyddet ett starkt bidragande hinder för jordbrukets utveckling eller från för fortsatt jordbruksdrift i er är biotopskyddet är ett starkt bidragande hi nder för jordbrukets utveckling eller för fortsatt i er ett starkt bidragande hinder för jordbrukets utveckling eller för fortsatt jordbruksdrift region?” jordbruksdrift i er region?” region?”

Jämtland uppgav att det är sällsynt att lantbrukare avstår från att söka dispens trots att Jämtlanduppgav uppgavattattdetdetärär sällsynt att lantbrukare avstår från söka att söka dispens trots att Jämtland lantbrukare avstår biotop från att som dispens trots de upplever ett behov av sällsynt att ändraatteller ta bort någon försvårar brukandet. de upplever ett behov av att ändra eller ta bort någon biotop som försvårar brukandet. att de uppleveri Götaland ett behov av ändra eller ta bort någon som att försvårar bru- avstår Regionerna ochattSvealand bedömde att detbiotop är vanligt lantbrukare Regionerna i Götaland och Svealand bedömde att det är vanligt att lantbrukare avstår kandet. Regionerna i Götaland och Svealand bedömde att det är vanligt att lantbrukare avstår från att söka dispens eftersom lantbrukarna upplever att det inte 28 28 finns några dispensmöjligheter (figur 8).

22


från att söka dispens eftersom lantbrukarna upplever att det inte finns några dispensmöjligheter (figur 8).

Antal Antal

10

Behov av dispens vs ansökan om dispens

5 0

Nej

Ja

Figur region attatt lantbrukare undviker att söka dispens trotstrots ett ett uppenbart Figur8.8. ”Är ”Ärdet detvanligt vanligti er i er region lantbrukare undviker att söka dispens uppenbart behov?” behov?”

3.2.3 av av biotoper 3.2.3 Borttagande Borttagande biotoper

3.2.3 Borttagande av biotoper

Jämtland uppgav att lantbrukare i sällsynta fall för att spara tid och pengar tar bort Jämtland uppgav att lantbrukare i sällsynta fall Jönköping för att spara tid och att pengar eller förändrar biotoper som försvårar brukandet. bedömde det tar bort eller förändrar biotoper som försvårar brukandet. Jönköping bedömde att det nuförtiden är nuförtiden är sällsynt eftersom vitesbeloppen är höga. Skåne, Halland, och Östersällsynthade eftersom är höga. Skåne,bedömde Halland,attoch götland ingenvitesbeloppen uppfattning. Övriga regioner detÖstergötland är vanligt att hade ingen uppfattning. Övriga regioner bedömde att det är vanligt att lantbrukare tar lagen i egna lantbrukare tar lagen i egna händer eftersom dispensmöjligheterna är obefintliga händer eftersom dispensmöjligheterna är obefintliga (figur 9). (figur 9).

Antal Antal

Olagliga ingrepp i biotoper 6 4 2 0

Nej

Ja

Ingen uppfattning

Figur änän i marginell omfattning) att att lantbrukare i er region Figur9.9. ”Förekommer ”Förekommerdet det(mer (mer i marginell omfattning) lantbrukare i er region förändrar förändrar eller tar bort generellt skyddade biotoper utan att ansöka om tillstånd?” eller tar bort generellt skyddade biotoper utan att ansöka om tillstånd?”

3.2.4 Kompensationsåtgärder

3.2.4 Kompensationsåtgärder Jämtlandmenade menadeatt attdet detinte intefinns finns några marginaler lantbrukare att erbjuda Jämtland några marginaler förför lantbrukare att erbjuda kompensationsåtgärdersom somenendel deli ett i ett dispensförfarande. Halland svarade kompensationsåtgärder dispensförfarande. Halland svarade nej nej med motiveringen att det måste bedömas från fall till fall. Övriga regioner bedömde att med motiveringen att det måste bedömas från fall till fall. Övriga regioner lantbrukare någon måni någon eller i mån relativt hög utsträckning är öppna för att flytta bedömde att ilantbrukare eller i relativt hög utsträckning är öppna för eller anlägga nya biotoper (figur 10; förslag på kompensationsåtgärder i tabell 7). att flytta eller anlägga nya biotoper (figur 10; förslag på kompensationsåtgärder i Ett flertal av regionerna påpekade samtidigt att kompensationsåtgärder inte får bli ett generellt tabell 7). Ett flertal av regionerna påpekade samtidigt att kompensationsåtgärder krav och att en kompensationsåtgärd måste stå i rimlig proportion värdet av den inte får bli ett generellt krav och att en kompensationsåtgärd måste ståtill i rimlig biotop somtill man önskar ändra ellersom ta bort. proportion värdet av den biotop man önskar ändra eller ta bort.

Antal

Kompensationsåtgärder 6 4 2 0 Nej

Ja

Annat svar

29

Figur ”Tror niniatt i eri region överlag kankan tänka sig att medel Figur10. 10. ”Tror attlantbrukare lantbrukare er region överlag tänka sig för attegna för egna medel anlägga en anlägga en ny biotop som kompensation för att få ta bort eller modifiera en skyddad ny biotop som kompensation för att få ta bort eller modifiera en skyddad biotop som försvårar biotop som försvårar jordbruket?” Fleraatt regioner uppgav att lantbrukare i viss mån kan vara jordbruket?” Flera regioner uppgav lantbrukare i viss mån kan vara intresserade av intresserade av kompensationsåtgärder kompensationsåtgärder (”annat svar”).(”annat svar”). Tabell 7. Förslag på kompensationsåtgärder. 23


Tabell 7. Förslag på kompensationsåtgärder. Anlägga våtmarker Anlägga dammar Plantera alléer Skapa kantzoner Skapa skogsbryn Röja fram nedlagd naturbetesmark Återskapa och sköta ängsmark Sköta nya impediment (t.ex. vid vindkraftverk) Anlägga biologiskt värdefulla stenrösen

3.2.5 av biotoper 3.2.5 Nyanläggning Nyanläggning av biotoper

En majoritet av regionerna bedömde att det ofta finns ett intresse från brukarhåll Enatt majoritet regionerna bedömde att det oftaanlägga finns ett intresse från brukarhåll av att av anlägga av våtmarker, skapa viltvårdsmiljöer, alléer och liknande anlägga skapagoda viltvårdsmiljöer, anläggalogiskt alléer och liknande (figur 11).våtmarker, Bra rådgivning, markförutsättningar, regelverk och (figur någon 11). Bra rådgivning, goda markförutsättningar, logiskt regelverk och någon form av ekonomiskt form av ekonomiskt stöd är de incitament eller grundvillkor som behövs, enligt stöd är de incitament eller grundvillkor som behövs, enligt regionföreträdarna. regionföreträdarna.

Antal

Intresse för nyanläggning 5 4 3 2 1 0

Figur 11. ”Om man bortser från kompensationsåtgärder och enbart betraktar nyanläggFigurupplever 11. ”Omniman bortser fråni er kompensationsåtgärder och betraktar nyanläggning: ning: att lantbrukare region är intresserade av attenbart anlägga våtmarker, skapa upplever ni att lantbrukare i er region är intresserade av att anlägga våtmarker, skapa viltvårdsmiljöer, anlägga alléer och liknande?” viltvårdsmiljöer, anlägga alléer och liknande?”

Flera av regionerna menade att oviljan att tappa förfoganderätten över sin mark kan få lantbrukare att avstå från att anlägga biotoper (figur 12). Västra Götaland och Värmland uttryckte att en att rejäl överkompensation i form av ersättning är nödFlera av regionerna menade oviljan att tappa förfoganderätten över sin mark kan få vändigt för att en brukare överhuvudtaget ska vilja överlåta sin mark. Mälardalen lantbrukare att avstå från att anlägga biotoper (figur 12). Västra Götaland och påtalade attuttryckte ingen vet att vilka som råderi om 20av år.ersättning Sydost trodde å Värmland en omständigheter rejäl överkompensation form är nödvändigt andra att den överhuvudtaget som anlägger t.ex. våtmark inte sin tänker på att den är skyddad för attsidan en brukare skaenvilja överlåta mark. Mälardalen påtalade att utan till de nyttor som densom skaråder bidra om till. 20 år. Sydost trodde å andra sidan att den ingenmer vetser vilka omständigheter som anlägger t.ex. en våtmark inte tänker på att den är skyddad utan mer ser till de nyttor som den ska bidra till.

Antal

Skydd av nyanlagda biotoper 6 4 2 0

24

Nej

Ja

Ingen


lantbrukare att avstå från att anlägga biotoper (figur 12). Västra Götaland och Värmland uttryckte att en rejäl överkompensation i form av ersättning är nödvändigt för att en brukare överhuvudtaget ska vilja överlåta sin mark. Mälardalen påtalade att ingen vet vilka omständigheter som råder om 20 år. Sydost trodde å andra sidan att den som anlägger t.ex. en våtmark inte tänker på att den är skyddad utan mer ser till de nyttor som den ska bidra till.

Antal

Skydd av nyanlagda biotoper 6 4 2 0 Nej

Ja

Ingen uppfattning

Figur biotopskyddet, mer änän i marginell omfattning, kankan få lantbrukare i er i er region Figur12. 12. ”Tror ”Trorniniattatt biotopskyddet, mer i marginell omfattning, få lantbrukare region från att avstå frånnyanlägga att nyanlägga en våtmark)?” från att avstå från att (t.ex.(t.ex. en våtmark)?”

3.2.6 Övriga kommentarer och förslag Av de fria kommentarerna från LRF:s regionala företrädare framkommer bl.a. att biotopskyddet kan hindra nysatsningar och bidra till inlåsningseffekter i skogs31 och mellanbygd (tabell 8). Tabell 8. Sammanfattning av fria förslag och kommentarer från lantbrukare. Synpunkterna är grovt sorterade efter tema. Mycket viktig fråga i skogs- och mellanbygd Inlåsningseffekter i skogs- och mellanbygd – svårt att hänga med utvecklingen i omvärlden Skyddet hindrar nysatsningar Framtida utveckling av företag behöver beaktas vid prövning av dispens Moderna jordbruksmaskiner behöver utrymme Jordbrukets behov av rationalisering måste beaktas Rationalisering kan behövas även på slätten – men här är kompensation viktigare Dispens ska ges om brukaren presenterar förslag på nettogivande kompensation Försvårat brukande måste beaktas för att höja reglernas legitimitet Risk för att lantbrukare tar lagen i egna händer Ersättning för försvårat brukande är inte en framkomlig väg – skyddet behöver ändras Ersättningssystem behövs En biotops vanlighet i en trakt måste vägas in Biotopernas värde varierar – olämpligt med generella regler Den biologiska mångfalden hänger inte på några borttagna biotoper I de flesta fall saknas ekonomiska incitament för borttagande Max 5-10 % av biotoperna kommer att tas bort – kvarvarande biotoper kommer gynnas Igenväxning är ett större hot mot biologisk mångfald än borttagande av biotoper Igenväxning leder till förlust av rekreativa världen – drabbar besöksnäringen Ineffektiv körning på trånga åkrar innebär risk för markpackning Ineffektiv körning innebär ineffektiv växtskydds- och växtnäringshantering Dubbelkörning innebär onödig förbrukning av drivmedel Tillämpningen av biotopskyddet har skärpts över åren Utbyggnad av infrastruktur är skäl för dispens men utveckling av lantbruk är aldrig ok Länsstyrelsens handläggningstid måste begränsas till sex veckor Avgiften för ansökan om dispens måste sänkas – bör vara gratis vid avslag Naturvårdsenheten på länsstyrelsen är mycket stelbent och byråkratisk Länsstyrelsen måste medverka i förutsättningslösa samråd Stärk länsstyrelsens miljörådgivning och integrera miljö med produktion och utveckling Lantbrukare värnar om biotoper oavsett skydd

25


3.3 3.3 Rådgivare Rådgivare

För att få en relativt oberoende indikation på i vilken utsträckning det generella För att få en relativt oberoende på inverkan i vilken utsträckning det generella biotopskyddet kan ha en påtagligtindikation begränsande på jordbruksprodukbiotopskyddet kantill ha flertalet en påtagligt begränsande inverkan på jordbruksproduktionen tionen vände vi oss av landets drygt 100 växtodlingsrådgivare. Vi fick vände vi oss till flertalet av landets drygt 100 växtodlingsrådgivare. Vi fick 36 36 oberoende svar. Av dessa representerade 21 svar från rådgivare som huvudsak29 oberoende dessa representerade 21 svar frånFjorton rådgivare som huvudsakligen ligen arbetarsvar. med Av rådgivning i de stora slättbygderna. rådgivare hade 29 arbetar med rådgivning i de stora slättbygderna. Fjorton rådgivare hade tyngdpunkten tyngdpunkten i Götalands och Svealands skogs- och mellanbygder exklusive Goti Götalands och Svealands skogsoch mellanbygder exklusive Gotland. Från Gotland land. Från Gotland fick vi ett oberoende svar som bestod av en sammanvägd fick vi ett oberoende svar som bestod av en sammanvägd bedömning gjord av fem bedömning gjord av fem rådgivare. I analyserna valde vi att behandla Gotland rådgivare. I analyserna valde vi att behandla Gotland som en egen kategori. som en egen kategori. Ingen rådgivare med huvudsaklig tyngdpunkt i Norrland Ingen rådgivare huvudsaklig tyngdpunkt i Norrland svarade på enkäten. svarade på med enkäten.

3.3.1 Får Får rådgivare frågor om skyddade biotoper? 3.3.1 rådgivare frågor om skyddade biotoper? Figur 13 visar att rådgivare i skogs- och mellanbygderna får väsentligt fler frågor Figur 13 visar att rådgivare i skogs- och mellanbygderna får väsentligt fler frågor om om skyddade biotoper än rådgivare i slättbygderna. Överlag får rådgivare från skyddade biotoper än rådgivare i slättbygderna. Överlag får rådgivare från Götalands Götalands södra slättbygder färre frågor än rådgivare från de övriga slättbygderna. södra slättbygder färre frågor än rådgivare från de övriga slättbygderna. På följdfrågan På följdfrågan om vilka biotoper som oftast var föremål för brukarfrågor domineom vilka biotoper som oftast var föremål för brukarfrågor dominerade diken bland rade diken bland svaren från slättbygdsrådgivarna. I skogs- och mellanbygderna svaren från slättbygdsrådgivarna. I skogs- och mellanbygderna var det ungefär lika var det ungefär lika vanligt med frågor om diken och stenmurar. Frågor om andra vanligt med frågor om diken och stenmurar. Frågor om andra biotoper förekom i biotoper förekom i betydligt lägre grad. De gotländska rådgivarna angav både betydligt lägre grad. De gotländska rådgivarna angav både diken och stenmurar. diken och stenmurar. Borttagande av biotoper

Procent

60 Slättbygd

40

Skogs- och mellanbygd

20 0

Frågor per år

Figur 13. ”Hur vanligt är det att du, från olika brukare, får frågor som direkt eller Figur 13. ”Hur vanligt är det att du, från olika brukare, får frågor som direkt eller underförstått underförstått handlar om att ta bort eller göra ingrepp i generellt skyddade biotoper?” På handlar om att ta bort eller göra ingrepp i generellt skyddade biotoper?” På Gotland var den Gotland var den bedömningen sammanvägda”1-5 bedömningen sammanvägda frågor per ”1-5 år”. frågor N=36. per år”. N=36.

3.3.2 Utveckling av jordbruk Samtliga rådgivare i skogs- och mellanbygd bedömde att svårigheter att få dispens från det generella biotopskyddet är ett starkt bidragande hinder för jordbrukets utveckling eller för fortsatt långsiktig jordbruksdrift i åtminstone vissa trakter (figur 14). Även bland slättbygdsrådgivarna förekom bedömningen att svårigheter att få dispens kan hämma jordbrukets utveckling. En betydande andel av slättbygdsrådgivarna ansåg dock att svårigheter att få dispens inte var ett stort problem för slättbygdsjordbruket. På följdfrågan om vilka typer av dispenser som skulle vara av avgörande betydelse dominerade igenläggning av diken bland svaren från de slättbygdsrådgivare som uppgett att dispensproblem var en kritisk fråga. Rådgi29 Götalands södra (Gss), Götalands (Gns) och Svealands slättbygder (Ss); varna i skogsochslättbygder mellanbygderna gjorde inorra hög slättbygder grad bedömningen att borttagande jfr. figur 19.

29 Götalands södra slättbygder (Gss), Götalands norra slättbygder (Gns) och Svealands slättbygder 33 (Ss); jfr. figur 19. 26


hämma jordbrukets utveckling. En betydande andel av slättbygdsrådgivarna ansåg dock att svårigheter att få dispens inte var ett stort problem för slättbygdsjordbruket. På följdfrågan om vilka typer av dispenser som skulle vara av avgörande betydelse dominerade igenläggning av diken bland svaren från de slättbygdsrådgivare som uppgett att dispensproblem var en kritisk fråga. Rådgivarna i skogs- och mellanbygderna gjorde i hög grad bedömningen att borttagande av stenmurar för att få av stenmurar för att få större sammanhängande åkrar var den mest kritiska frågan. större sammanhängande åkrar var den mest kritiska frågan. Igenläggning av diken kom Igenläggning av diken kom överlag i andra hand. överlag i andra hand. Biotopskyddet vs utveckling av jordbruket

Procent

80 60

Slättbygd

40 Skogs- och mellanbygd

20 0

Figur dispens från detdet generella Figur14. 14. ”Bedömer ”Bedömerdu duatt atteventuella eventuellasvårigheter svårigheterattattfåfå dispens från generella biotopskyddet är biotopskyddet är ett starkt bidragande hinder för jordbrukets utveckling eller för fortsatt ett starkt bidragande hinder för jordbrukets utveckling eller för fortsatt långsiktig jordbruksdrift i långsiktig jordbruksdrift i ditt område/dina delområden?” På Gotland var den ditt område/dina delområden?” På Gotland var den sammanvägda bedömningen ”Nej”. sammanvägda bedömningen ”Nej”. Slättbygdsrådgivarna Götalands södra Slättbygdsrådgivarna från Götalands södra slättbygderfrån svarade i högre gradslättbygder ”Nej” än övriga slättbygdsrådgivare. N=36. svarade i högre grad ”Nej” än övriga slättbygdsrådgivare. N=36.

3.3.3 Risk för nedläggning

3.3.3 Risk för nedläggning Enmajoritet majoritetavavrådgivarna rådgivarna i skogsmellanbygd bedömde att förbättrade En i skogsochoch mellanbygd bedömde att förbättrade disdispensmöjligheter skulle kunna vara av avgörande betydelse för mer än en tiondel av pensmöjligheter skulle kunna vara av avgörande betydelse för mer än en tiondel företagen inom rådgivningsdistrikten vid valet mellan nedläggning och fortsatt av företagen inom rådgivningsdistrikten vid valet mellan nedläggning och fortsatt långsiktigjordbruksverksamhet jordbruksverksamhet (figur 15). andel av slättbygdsrådgivarna långsiktig (figur 15). EnEn storstor andel av slättbygdsrådgivarna bedömde att frågan skulle kunna vara av avgörande betydelse för högst en procent av bedömde att frågan skulle kunna vara av avgörande betydelse för högst en procent företagen. av företagen. Risk för nedläggning

Procent

60 40 Slättbygd

20

34

0 Ingen <1 uppf.

1-10 11-25 26-50 >50

Skogs- och mellanbygd

Procentandel företag som kan komma att lägga ner

Figur andel avav jordbruksföretagen i ditt område/dina delområden skulle, Figur15. 15. ”För ”Förhur hurstor stor andel jordbruksföretagen i ditt område/dina delområden skulle, enligt enligt din bedömning, förbättrade dispensmöjligheter sannolikt kunna av avgörande din bedömning, förbättrade dispensmöjligheter sannolikt kunna varavara av avgörande betydelse i betydelse i valet mellan nedläggning och fortsatt långsiktig jordbruksverksamhet?” På var den valet mellan nedläggning och fortsatt långsiktig jordbruksverksamhet?” På Gotland Gotland var den bedömningen sammanvägda”<1 bedömningen ”<1 procent”. N=36. sammanvägda procent”. N=36.

27


3.3.4 Kompensationsåtgärder

3.3.4 Kompensationsåtgärder En övervägande övervägandemajoritet majoritetavavrådgivarna rådgivarna bedömde lantbrukare i behov av dispens En bedömde att att lantbrukare i behov av disskulle kunna tänka sig att kompensationsåtgärder omom detdet kunde pens skulle kunna tänka sigbekosta att bekosta kompensationsåtgärder kundebidra till dispens (figur 16). Många rådgivare betonade dock betydelsen av proportionalitet och bidra till dispens (figur 16). Många rådgivare betonade dock betydelsen av proporpåpekadeoch att påpekade det bordeatt vara att få medelatt från landsbygdsprogrammet för att tionalitet detmöjligt borde vara möjligt få medel från landsbygdsprotäcka oproportionerliga kostnader. grammet för att täcka oproportionerliga kostnader. Kompensationsåtgärder Procent

100

Slättbygd

50 0 Ja

Nej

Skogs- och mellanbygd

Figur lantbrukare i ditt område/dina delområden kankan tänka sig att Figur16. 16. ”Tror ”Trorduduattatt lantbrukare i ditt område/dina delområden tänka sigför attegna för egna medel medel anlägga en ny biotop som kompensation få taeller bort modifiera eller modifiera en skyddad anlägga en ny biotop som kompensation för attför få att ta bort en skyddad biotop som biotop somjordbruket?” försvårar jordbruket?” På Gotland den sammanvägda bedömningen ”Ja”. försvårar På Gotland var den var sammanvägda bedömningen ”Ja”. N=36. N=36.

Anläggning av våtmarker, flytt av diken, samt – i skogs- och mellanbygd – anläggning av stenbiotoper där de ej flytt hindrar brukandet, de kompensationsåtgärder som Anläggning av våtmarker, av diken, samt –var i skogsoch mellanbygd – anläggrådgivarna överlag trodde att lantbrukarna skulle vara mest intresserade av. ning av stenbiotoper där de ej hindrar brukandet, var de kompensationsåtgärder Dock lyftes åtskilliga andraöverlag biotoper framatt som fullt möjliga (tabell som rådgivarna trodde lantbrukarna skulle vara9). mest intresserade av. Dock lyftes åtskilliga andra biotoper fram som fullt möjliga (tabell 9). Tabell 9. Förslag på kompensationsåtgärder.

Tabell 9. Förslag på kompensationsåtgärder. Slättbygd Skogs- och mellanbygd

Anlägga våtmarker Slättbygd

Anlägga Skogsochvåtmarker mellanbygd

Flytta diken Anlägga våtmarker

Flytta diken Anlägga våtmarker

Anlägga Flytta dikenblommande kantzoner

Anlägga Flytta dikenstenbiotoper

Anläggablommande alléer kantzoner Anlägga

Anläggastenbiotoper blommande kantzoner Anlägga

Anläggaalléer pilevallar Anlägga

Skapa buskkanter Anlägga blommande kantzoner

Anlägga Anläggapilevallar buskage

Skapa buskkanter Plantera häckar

Anlägga buskage Plantera lähäckar

Plantera häckar Skapa brynmiljöer

Plantera lähäckar Skapa brynmiljöer

Skapa Skapabrynmiljöer biotoper för pollinatörer

Skapa brynmiljöer Anlägga beetlebanks

Skapa biotoper för pollinatörer Anlägga alléer

Anlägga Anläggabeetlebanks stenbiotoper

Anlägga alléer Göra viltvårdande insatser

Anlägga Avsättastenbiotoper obrukade fältkanter

Göra viltvårdande insatser Skötsel av naturbetesmarker

Avsätta obrukade fältkanter

Skötsel Betalaavtillnaturbetesmarker en kompensationspool Betala till en kompensationspool

3.3.5 Nyanläggning Samtliga rådgivare upplevde att det fanns ett visst intresse från brukarhåll av att anlägga våtmarker, skapa viltvårdsmiljöer, anlägga alléer och liknande (figur 17). Intresset för nyanläggning bedömdes generellt vara något större i skogs- och mellanbygd än i slättbygd.

36

28


3.3.5 Nyanläggning Samtliga rådgivare upplevde att det fanns ett visst intresse från brukarhåll av att anlägga våtmarker, skapa viltvårdsmiljöer, anlägga alléer och liknande (figur 17). Intresset för nyanläggning bedömdes generellt vara något större i skogs- och mellanbygd än i slättbygd. Intresse för nyanläggning

Procent

80 60

Slättbygd

40

Skogs- och mellanbygd

20 0

Figur kompensationsåtgärder och enbart betraktar Figur17. 17. ”Om ”Omman manbortser bortserfrån från kompensationsåtgärder och enbart betraktar nyanläggning: nyanläggning: upplever du atti lantbrukare i ditt område/dina är intresserade upplever du att lantbrukare ditt område/dina delområden delområden är intresserade av att anlägga av att anlägga våtmarker, skapa viltvårdsmiljöer, anlägga alléer och liknande?” Påvar Gotland våtmarker, skapa viltvårdsmiljöer, anlägga alléer och liknande?” På Gotland den var den sammanvägda bedömningen ”Ganska hög grad”. sammanvägda bedömningen ”Ganska hög grad”. N=36.N=36.

3.3.5 Nyanläggning

Merän änen enfjärdedel fjärdedelavavrådgivarna rådgivarna bedömde brukare avstår att nyanlägga Mer bedömde attatt brukare avstår frånfrån att nyanlägga biotoper eftersom intevill villfåatt fåsinsin mark permanent skyddad (Figur Samtidigt Samtligaeftersom rådgivare det fanns ett visst skyddad intresse från brukarhåll av att anlägga biotoper dedeupplevde inte mark permanent (figur 18). 18). Samtidigt uppgav flera rådgivare att de inte var medvetna om att nyskapade biotoper kan omfattas våtmarker, viltvårdsmiljöer, och liknandebiotoper (figur 17). för uppgav flera skapa rådgivare att de inte var anlägga medvetnaalléer om att nyskapade kanIntresset av skydd. nyanläggning bedömdes generellt vara något större i skogsoch mellanbygd än i omfattas av skydd. slättbygd.

Procent Procent

Skydd av nyanlagda biotoper 50 40 80 30 60 20 10 40 0 20

Intresse för nyanläggning

Slättbygd Slättbygd Skogs- och mellanbygd Skogs- och mellanbygd

0

Figur 18. ”Tror du att biotopskyddet, mer än i marginell omfattning, kan få lantbrukare i ditt område/dina delområden att avstå från att nyanlägga (t.ex. en våtmark)?” På Gotland var den sammanvägda bedömningen ”Ingen uppfattning”. Flera av rådgivarna uppgav att de inte förstod frågan, och efter återkoppling framgick de inte omfattning, var medvetna om biotopskyddet kan Figur ”Tror attbortser biotopskyddet, mer det än iatt marginell kanbetraktar få att lantbrukare i Figur18. 17.nyskapade ”Omdu man från kompensationsåtgärder och enbart nyanläggning: gälla för biotoper. N=36. ditt område/dina delområden iatt avstå från att nyanlägga (t.ex.ärenintresserade våtmark)?” På upplever du att lantbrukare ditt område/dina delområden avGotland att anlägga var den sammanvägda bedömningen ”Ingen uppfattning”. Flera av rådgivarna uppgav att våtmarker, skapa viltvårdsmiljöer, anlägga alléer och liknande?” På Gotland var den de inte förstod frågan, och efter återkoppling framgick det att de inte var medvetna om att sammanvägda bedömningen ”Ganska hög grad”. N=36. biotopskyddet kan gälla för nyskapade biotoper. N=36. 37

Mer än en fjärdedel av rådgivarna bedömde att brukare avstår från att nyanlägga Ibiotoper de fria kommentarerna framförde rådgivarna bl.a. att ett rationellt bruk18). av åkereftersom de inte vill få sin mark permanent skyddad (Figur Samtidigt mark i skogsoch mellanbygderna är viktigt för bevarandet av naturbetesmarker uppgav flera rådgivare att de inte var medvetna om att nyskapade biotoper kan omfattas och att dialogen med länsstyrelserna behöver bli bättre (tabell 10). Rådgivarna av skydd. påpekade också att många biotoper kräver skötsel och att behovet av skydd generellt är högre i slättbygderna än i övriga jordbruksbygder.

rocent

Skydd av nyanlagda biotoper

50 40 30 20

Slättbygd 29


Tabell 10. Sammanfattning av fria förslag och kommentarer från lantbruksrådgivare. Synpunkterna är grovt sorterade efter tema. Det är stora skillnader mellan brukare i synen på biologisk mångfald Slättbygdernas småbiotoper måste skyddas Småbiotoper kräver ofta skötsel Skyddet hindrar nyanläggning av alléer Brukarna vet ej att nyanlagda biotoper är skyddade Våtmarkshandläggare saknas på länsstyrelsen i E-län Det är viktigt med konkurrenskraft – men ställ motkrav för miljön Morot istället för piska Det bör vara möjligt att få LBP-stöd för dyra kompensationsåtgärder Flexiblare regler skulle leda till bättre dialog Stela regler skapar en negativ inställning till biotoperna Brukarna har svårt att förstå syftet med nuvarande regler En biotops vanlighet i en trakt bör vägas in i en dispensprövning Länsstyrelsen säger nej till allt Det är meningslöst att försöka söka dispens Brukarna frågar ej länsstyrelsen i tveksamma fall Handläggningstiden för dispensärenden måste vara kort God arrondering är av central betydelse En brukare kan ha upp till 150 skiften som i snitt är <1 ha Rationellt bruk av åkermark gynnar naturbetesmarkerna Endast gårdsstödet hindrar (temporärt) smååkrar från att växa igen Hårdgjorda ytor i tätorter kräver dränering på landet

30


4 Geografisk information Vi gjorde geografiska analyser för att få en uppfattning om var i landskapet de vanligaste småbiotoperna finns, hur stor andel av dem som är odlingshinder och var i landet problemen med odlingshinder är störst. Observera att biotoper som har ursprung i det öppna odlingslandskapet tappar sin ursprungliga betydelse för biologisk mångfald om de blir övervuxna av skog.

4.1 Utbredning av småbiotoper Knappt tio procent av den totala längden av stenmurar och diken i Sverige ligger på eller i anslutning till åkermark (tabell 11).30 En mindre andel ligger som odlingshinder inne i åkrarna och en större andel ligger på gränsen till skog och betesmark. Cirka en fjärdedel av alla obrukade kantzoner på eller i anslutning till åkermark ligger som odlingshinder mellan åkrar. Stenmurar och diken är en delmängd av dessa kantzoner. Diken ligger i högre grad än stenmurar som odlingshinder mellan åkrar. Tabell 11. Förekomst av stenmurar och öppna diken. Data från NILS 2007. Biotoptyp

Totalt i Sverige (km)

På eller i anslutning till åkermark (km)

Stenmurar

145 000

13 800

Diken

983 000

89 700

Biotopskyddet gäller bara biotoper som ligger i odlingslandskapet. Mer än hälften (80 000 km) av stenmurarna ligger på skogsmark (tabell 12).31 Av stenmurarna i odlingslandskapet ligger en dryg fjärdedel på eller i anslutning till åkermark, resten ligger företrädesvis i betesmark. Tabell 12. Fördelning av stenmurar på olika markslag. Data från NILS 2013. Hela landet

Totalt (km)

Skogsmark inklusive hygge

75 411

Jordbruksmark och tidigare jordbruksmark

51 930

Övrig mark

11 041

En geografisk sammanställning av stenmurar och diken som är anslutna till kulturmiljöstödet i Landsbygdsprogrammet speglar var i landet biotoperna är vanligast (figur 19). Stenmurar har en tydlig tyngdpunkt i Götalands skogs- och mellanbygder. Öppna diken är vanliga i de flesta jordbruksbygder. Anslutningen till kulturmiljöstödet indikerar att öppna diken generellt sett är särskilt talrika i jordbruksbygder i Svealand och norra Götaland.

30 Glimskär m.fl., 2008. Småbiotopsuppföljning i NILS år 2007. Nationell inventering av landskapet i Sverige, SLU, arbetsrapport 2008:239. 31 Opublicerade data 2013 från Nationell inventering av landskapet i Sverige, SLU.

31


Figur 19. Utbredning av stenmurar och diken med kulturmiljöstöd. Till höger produktionsområden: 1 Götalands södra slättbygder, 2 Götalands mellanbygder, 3 Götalands norra slättbygder, 4 Svealands slättbygder, 5 Götalands skogsbygder, 6 Mellersta Sveriges skogsbygder, 7 Nedre Norrland och 8 Övre Norrland.

4.2 Fältstorlek Öppna diken och stenmurar är linjära element som ibland delar av åkrar, vilket ur brukningssynpunkt är problematiskt om åkrarna är små. För att få en uppfattning om hur storleken på fälten varierar i landet tog vi med hjälp av Jordbruksverkets blockdatabas fram hur åkrarnas storlek varierar i olika produktions- och stödområden (tabell 13; figur 20). Tabell 13. Andel areal av små respektive stora åkrar i olika produktions- och stödområden i förhållande till total åkerareal i de i olika områdena (jfr. figur 20). Produktionsområden

0-1 ha

≥5 ha

LFA-område

0-1 ha

≥5 ha

Götalands södra slättbygder

2%

86 %

1

24 %

15 %

Götalands mellanbygder

4%

65 %

2a

12 %

32 %

Götalands norra slättbygder

3%

76 %

2b

16 %

28 %

Svealands slättbygder

4%

69 %

3

17 %

28 %

Götalands skogsbygder

16 %

32 %

4:a

8%

47 %

Mellersta Sveriges skogsbygder

10 %

44 %

4:b

4%

68 %

Nedre Norrland

16 %

29 %

5:a

23 %

20 %

Övre Norrland

13 %

30 %

5:b

11 %

42 %

5:c

8%

47 %

5:m

3%

66 %

9

2%

78 %

32


Figur 20. Totalantal smååkrar i olika stödområden (LFA). Till höger indelningen av LFAområden. LFA = less-favoured areas.

För att belysa var i landet det finns särskilt hög täthet av smååkrar – dvs. områden där det potentiellt kan vara möjligt att slå samman åkrar – tog vi fram en karta där medelarealen för åkrarna var mindre än två hektar och antalet åkrar var över 24 inom en kvadratkilometerruta (figur 21). Vi satte gränsen vid 24 eftersom en klassuppdelning i fem klasser efter s.k. natural breaks i ArcGIS resulterade i att den högsta klassen började vid 24.

33


Figur 21. Täthet av smååkrar. Kvadratkilometerrutor som har minst 24 smååkrar (varje åker < 2 ha). Till höger produktionsområden: 1 Götalands södra slättbygder, 2 Götalands mellanbygder, 3 Götalands norra slättbygder, 4 Svealands slättbygder, 5 Götalands skogsbygder, 6 Mellersta Sveriges skogsbygder, 7 Nedre Norrland och 8 Övre Norrland.

4.3 Exempelrutor Enligt enkätundersökningen (kapitel 3) tenderar stenmurar och diken vara ett problem för rationellt bruk av åkermark i framförallt Götalands skogs- och mellanbygder. Problem förekommer dock även i andra delar av landet och då handlar det företrädesvis om diken. För att på ett konkret sätt åskådliggöra biotopmängden i åkermark digitaliserade vi synliga odlingshinder i fem kvadratkilometerstora exempelrutor (figur 22-26). Rutornas placering valde vi godtyckligt ut i jordbruksbygder med hög täthet av smååkrar (figur 21) eller hög täthet av diken (figur 19). Utifrån flygbilder och blockgränser ritade vi i ArcGIS in linjära biotoper som delade av åkermark. Därefter beräknade vi den genomsnittliga längden av odlingshinder i meter per hektar. Observera att exempelrutorna och beräkningarna ska ses just som exempel.

34


Figur 22. Linderödsåsen i Skåne. Linjära biotoper som delar av åkermark i en kvadratkilometerruta. Den sammanlagda längden är 9 300 meter vilket ger 93 meter per hektar. Gröna ytor är betesmark. Till höger: flygbild av en del av området.

Figur 23. Norra Öland. Linjära biotoper som delar av åkermark i en kvadratkilometerruta. Den sammanlagda längden är 7 850 meter vilket ger 79 meter per hektar. Gröna ytor är betesmark. Till höger: flygbild av en del av området.

35


Figur 24. Falbygden i Västergötland. Linjära biotoper som delar av åkermark i en kvadratkilometerruta. Den sammanlagda längden är 8 400 meter vilket ger 84 meter per hektar. Gröna ytor är betesmark. Till höger: flygbild av en del av området.

Figur 25. Bohuslän. Linjära biotoper som delar av åkermark i en kvadratkilometerruta. Den sammanlagda längden är 3 584 meter vilket ger 36 meter per hektar. Gröna ytor är betesmark. Till höger: flygbild av en del av området.

36


Figur 26. Sydvästra Mälardalen. Linjära biotoper som delar av åkermark i en kvadratkilometerruta. Den sammanlagda längden är 1 693 meter vilket ger 17 meter per hektar. Observera att vi i beräkningarna har räknat bort en å som rinner genom rutan. Gröna ytor är betesmark. Till höger: flygbild av en del av området.

37


5 Ekonomiska perspektiv I kapitlet presenterar vi beräkningar av företags- och samhällsekonomiska konsekvenser av att ta bort kulturskapade småbiotoper (landskapselement) som ligger på åkermark. En utförlig bakgrundsbeskrivning av det samhällsekonomiska perspektivet på biotoper och biotopskydd finns i bilaga 4.

5.1 Företagsekonomiska kostnader och nyttor 5.1.1 Vad avgör de företagsekonomiska konsekvenserna? De företagsekonomiska effekterna av att ta bort landskapselement varierar kraftigt från fall till fall, både på kostnads- och intäktssidan. Givetvis har elementets storlek betydelse, men också flera andra variabler. De viktigaste faktorerna som påverkar de företagsekonomiska intäkterna och kostnaderna är: • Fältstorlek (ursprungsfält – fält efter rationalisering) • Fältform, arrondering • Elementets storlek (längd, bredd) • Elementtyp (punkt- eller linjeelement; stenmur, dike osv.) • Elementkaraktäristika (med/utan snår, vindskydd, m.m.) • Växtföljd (vallodling, ettåriga grödor) • Skördenivåer (bördighet, klimatzon o.d.) • Företagsspecifika faktorer (maskinpark, arbetskraft) Hur stora ursprungsfälten är i jämförelse med fältstorleken efter rationaliseringsåtgärden har stor betydelse för lönsamheten. Beräkningar visar att vinsten i växtodlingen oftast avtar eller avklingar vid fältstorlekar kring fem till åtta hektar efter borttagandet (jfr. 5.3.1). Fältformen före men även efter ett eventuellt borttagande har stor betydelse. Fält med icke-linjära kanter eller sneda kanter i förhållande till körriktningen vid brukande är avsevärt mer tidskrävande och ger dessutom större ytor av dubbelspridning eller mistor. Såmaskiner m.m. har viss arbetsbredd, vilket ger trianglar vid sneda kanter. Framför allt kan det vara lönsamt att ta bort kortare linjeelement som går tvärs mot körriktningen. Med en relativt liten åtgärd kan man då få längre kördrag och göra en stor tidsbesparing. Bland övriga faktorer kan nämnas att landskapselement med slån eller sly inte sällan har avsevärt högre årliga kostnader för röjning, vilket kan ge en högre inbesparing om sådana element försvinner. Ogrässpridningen från element kan också variera märkbart från plats till plats. Vid bedömning av om det är företagsekonomiskt lönsamt bör man således beakta att det är stora skillnader mellan: • Linjära element – punktelement • Element med raka kanter – andra kantformer • Linjära element parallellt med körriktningen – tvärs körriktningen • Rektangulära fält – fält med annan form

38


5.1.2 Illustration av hur fältform och fältstorlek påverkar körtid För att illustera hur fältform och fältstorlek påverkar körtiden har vi gjort modellberäkningar på tio verkliga block (figur 27-29; tabell 14).32 Vi utgick från fem blockpar bestående av två åkrar som är belägna bredvid varandra med en linjär biotop som skiljer dem åt. I första körningen beräknade vi körtid för varje fält för sig. I den andra körningen beräknade vi körtiden om det linjära element som skiljer fälten åt tas bort och fälten slås samman. I figur 27 och figur 28 visas två blockpar med liknade form men där det är stora skillnader i areal. I figur 29 visas två blockpar som har ungefär samma areal men där det är stor skillnad på fältens form. I modellen har vändtegarna i ett fält skilts ifrån övriga fältet. På små och oregelbundna fält utgör vändtegen en stor andel jämfört med vad som gäller för regelbundna och stora fält. Utgör vändtegen en stor andel av fältets sammanlagda yta är detta en form av brukningshinder som resulterar i relativt hög körtid per hektar. I modellen används den blockdatabas som Jordbruksverket har tagit fram för att administrera jordbrukarstöden. I modellkörningarna antogs att samtliga fält odlas med spannmål och brukas på samma sätt. De moment som ingår i körningen är harvning, K-gödsling, sådd, vältning, sprutning, tröskning, halmpress stubbearbetning och plöjning. I bilaga 5 presenteras modellförutsättningarna ytterligare, där finns bl.a. antalet körningar som gjorts och maskinernas arbetsbredd.

32 Geografisk modell för indelning av jordbruksmark efter brukningstid framtagen av Jordbruksverket.

39


Figur 27. Liknande form men olika storlek. Block 1 och 2 är båda 1 ha. Körtiden är 6,4 tim/ha. Om fälten slås samman blir körtiden 4,6 tim/ha. Block 3 och 4 är 4 respektive 6 ha. Körtiden är 3,4 tim/ha. Om fälten slås samman blir körtiden 2,7 tim/ha. Observera att kartorna har olika skalor.

Figur 28. Liknande form men olika storlek. Block 5 och 6 är båda 12 ha. Körtiden är 2,4 tim/ha. Om fälten slås samman blir körtiden 2,1 tim/ha. Block 7 och 8 är 1,5 respektive 3,1 ha. Körtiden är 4,1 tim/ha. Om fälten slås samman blir körtiden 3,4 tim/ha. Observera att kartorna har olika skalor.

40


Figur 29. Liknande storlek men olika form. Block 1 och 2 är båda 1 ha. Körtiden är 6,4 tim/ha. Om fälten slås samman blir körtiden 4,6 tim/ha. Block 9 och 10 är 1,4 respektive 1,0 ha. Körtiden är 6,3 tim/ha. Om fälten slås samman blir körtiden 5,3 tim/ha. Observera att kartorna har olika skalor.

Tidsvinsterna efter det att blocken slagits samman är störst för blocken 1 och 2 samt 9 och 10 (tabell 14). Båda dessa blockpar består av små fält som ger mycket fältkanter och därmed korta kördrag och dubbelkörningar. Anledningen till att tidsvinsten för block 9 och 10 är mindre än för block 1 och 2 är att de förra är oregelbundna och har en del åkerholmar. Block 5 och 6 respektive 7 och 8 har jämförbar form på fälten men block 5 och 6 är avsevärt större än block 7 och 8. Tidsvinsten för block 5 och 6 är enbart 14 min/ha medan den är 41 min/ha för block 7 och 8. Tabell 14. Brukningstid per odlingssäsong före och efter borttagande av linjära biotoper i åkrar som skiljer sig från varandra med avseende på form och storlek.

Block nr

Körtid efter sammanslagning (min/ha)

Skillnad i körtid (min/ha)

Areal (ha)

Körtid (min/ha)

1

0,9

401

2

1,07

354

275

101

3

5,9

188

4

4,25

223

160

43

5

12,6

144

6

12,2

140

128

14

7

1,49

271

8

3,12

233

204

41

9

1,35

381

10

0,99

378

318

62

41


5.2 Samhällsekonomiska kostnader och nyttor Beräkningarna av den samhällsekonomiska lönsamheten av att ta bort landskapselement och slå samman mindre fält till större har fyra huvudmoment: 1. Beräkning av de företagsekonomiska kostnaderna och intäkterna av åtgärden. 2. Justering av de företagsekonomiska kostnaderna och intäkterna till samhällsekonomiska. 3. Beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna och nyttorna av förändringar av tillgången på övriga nyttigheter. Främst handlar det om att beakta värdet av biologisk mångfald, kulturarv och andra kollektiva nyttigheter. 4. Beräkning av åtgärdens samhällsekonomiska nettonuvärde sker genom att inkludera alla samhällsekonomiska kostnader och nyttor för varje år och diskontera dessa med en samhällsekonomisk räntesats. Metoden för beräkning av företagsekonomiska effekter (huvudmoment 1) har beskrivits kort i föregående avsnitt med tillhörande bilagor. Justeringen av de företagsekonomiska kostnaderna och intäkterna till samhällsekonomiska sådana (huvudmoment 2) går dels ut på att exkludera företagsekonomiska effekter som inte ska räknas in bland de samhällsekonomiska, dels ut på att använda samhällsekonomiskt relevanta priser i stället för de företagsekonomiska som lantbruket möter. Eftersom skatter i sig inte är någon samhällsekonomisk kostnad utan fråga om en transferering mellan parter i samhället, så ska de företagsekonomiska kostnaderna för exempelvis arbetsgivaravgifter inte inkluderas i den samhällsekonomiska kalkylen. Och det företagsekonomiska priset på arbetskraft m.m. är i regel givet på marknaden, men det korrekta samhällsekonomiska priset är i stället samhällets alternativvärde på arbetskraften. Vid arbetslöshet skulle det kunna vara noll, trots att lönerna som företagen betalar är betydligt högre. Likaså kan priset på kapital skilja sig, där företagen kan behöva betala en marknadsmässig ränta om t.ex. fem procent per år, samtidigt som den samhällsekonomiska räntan kan vara tre procent per år. Sådana skillnader förklarar varför den samhällsekonomiska lönsamheten skiljer sig från den företagsekonomiska i redovisningen av några exempel på rationaliseringsåtgärder nedan. I denna förenklade samhällsekonomiska studie har arbetskostnaderna justerats för arbetsgivaravgifter och sociala avgifter. Inga justeringar har gjorts för att det samhällsekonomiska alternativvärdet kan skilja sig från de marknadsmässiga priserna. Huvudmoment 3, att beräkna det samhällsekonomiska värdet av den förändrade tillgången på kollektiva nyttigheter, har gjorts genom att multiplicera längden av det borttagna landskapselementet med dess samhällsekonomiska pris i kr/m. Det samhällsekonomiska priset (= marginalvärdet vid optimal mängd) är baserat på vetenskapliga värderingsstudier. Detta pris omfattar alla (positiva) kollektiva nyttigheter knutna till landskapselementet, dvs. biologisk mångfald, kulturarv och övriga sociala kvaliteter. Priset har fastställts med hänsyn till samhällets marginalnytta, som estimerats dels direkt från befintliga WTP-studier33, dels från ekologisk 33 Individernas sammantagna betalningsvilja brukar användas som mått på det samhällsekonomiska bruttovärdet. Det skrivs ofta som WTP (willingness to pay).

42


bristanalys (Artdatabanken, 2008; Hasund, 1998; Hasund, 2005; Hasund m.fl. 2011; Hasund, 2011; Jordbruksverket, 2006; Naturvårdsverket, 1997). Metoderna för skattning av samhällsekonomiska värden har utvecklats väsentligt, men estimaten är ändå behäftade med avsevärd osäkerhet. Därför har kalkylerna gjorts med två priser, ett baspris som är det pris som används i ”mest troligt”-kalkylerna, och ett högpris, som används i känslighetsanalys för att studera hur utfallet förändras om de kollektiva nyttigheterna värderas högre. De samhällsekonomiska priserna34 som används i denna studie redovisas i tabell 15. Tabellen anger priser för genomsnittsvärden. I verkligheten råder naturligtvis stora variationer från landskapselement till landskapselement, där vissa kan vara mycket kulturhistoriskt värdefulla och andra inte, osv. Tabell 15. Samhällsekonomiska priser på några linjära landskapselements kollektiva nyttigheter. Baspris anger mest troligt pris, och Högpris ifall värdet är högre än vad som förefaller troligast enligt det vetenskapliga underlaget. Baspris kr/m och år

Högpris kr/m och år

Öppet dike

1,5

3,0

Renar mellan åkerskiften

0,5

1,0

Brukningsväg

1,5

3,0

Stenmur

3,0

6,0

Källor: Artdatabanken, 2008; Hasund, 1998; Hasund, 2005; Hasund m.fl., 2011; Hasund, 2011; Jordbruksverket, 2006; Naturvårdsverket, 1997

Beräkningen av nettonuvärdena (huvudmoment 4) har gjorts genom att diskontera samtliga samhällsekonomiska negativa effekter (kostnader) och positiva effekter (intäkter, nyttor) för den initiala åtgärden (ta bort landskapselement, slå samman fält) och följdeffekter kommande år enligt algoritm i bilaga 4. Beräkningarna bygger på antagandet att de rör som läggs vid igenfyllning av diken har en ekonomisk varaktighet av 30 år. Tidshorisonten för övriga samhällsekonomiska effekter är i kalkylen satt till 75 år.35

5.3 Beräkning av företags- och samhällsekonomisk lönsamhet i några exempel Detta avsnitt redovisar resultaten från beräkningar av den företags- och samhällsekonomiska lönsamheten av att ta bort landskapselement och slå samman mindre fält till större. I bilaga 6 finns en utförligare redovisning av kalkylresultaten, med känslighetsanalys av utfallet vid olika antaganden eller förutsättningar. Beräkningarna är bara för några exempel, och ska ses som grova, indikativa kalkyler. De täcker långt ifrån alla situationer. Kalkylerna bygger på vissa förenklade

34 Ytterligare priser finns dokumenterade i utredningens underlagsmaterial. 35 Tidshorisonten för samhällsekonomiska effekter är i princip evigheten, dvs. utan någon bortre tidsgräns. Effekter efter 50 år får dock oftast mycken liten tyngd i kalkylerna eftersom de diskonteras ned vid en räntesats högre än ett par procent. Dessutom råder så stor osäkerhet om hur jordbruket ser ut om 75 år att det kan tyckas föga meningsfullt att inkludera effekter så långt in i framtiden. Det vore dock att underskatta framtida förluster av biologisk mångfald m.m. att sätta tidsgränsen vid 30 år.

43


antaganden och är genomsnittsvärden (alltså inte plats- eller gårdsspecifika), men bör ändå ge en orientering om den ungefärliga storleken av kostnader och intäkter för de valda exemplen. Det har inom uppdragets begränsade tidsram inte funnits möjlighet varken att utföra detaljerade och mer precisa beräkningar, eller beräkningar för fler scenarier. De företagsekonomiska vinsterna av att ta bort landskapselement kan vara stora, inte minst i form av tidsbesparing i växtodlingen. Kostnaderna för att lägga igen diken eller schakta bort stenmurar och åkerholmar kan emellertid också vara höga, så lönsamheten varierar från mycket positiv till mycket negativ. Tre huvudfall kan urskiljas som företagsekonomiskt intressanta: 1. Ta bort mindre del av linjeelement för att få åtkomst med bredare maskiner 2. Ta bort hela linjeelement för att öka fältstorlek 3. Ta bort linje- eller punktelement för att få rationellare fältform Både 2 och 3 kan tillsammans motivera att man vill ta bort ett visst element. De samhällsekonomiska kostnaderna och nyttorna skiljer sig från de företagsekonomiska. Värdet av biologisk mångfald och andra kollektiva nyttigheter ingår i den samhällsekonomiska nyttan, men inte i den företagsekonomiska (med undantag för pollinering av grödor m.m. som inte är kollektiva nyttigheter); se bilaga 4. Dessutom är endast en del av de företagsekonomiska kostnaderna (arbetskraft, traktorbränsle m.m.) och intäkterna (spannmål, foder m.m.) i växtodlingen också samhällsekonomiska. Skillnader finns både i vad som ska räknas in, och i vad som är företagsekonomiskt respektive samhällsekonomiskt pris. För den vinstmaximerande lantbrukaren är det företagsekonomiska nettonuvärdet som avgör ifall en åtgärd är lönsam eller inte. Om målet är samhällsekonomiskt effektiva lösningar är det i stället det samhällsekonomiska nettonuvärdet som bestämmer vilka landskapselement som bör tas bort eller bevaras. Skillnaden mellan dessa lönsamhetsvärden kan motivera politiska åtgärder som reglerar företagarnas beteende i samhällsekonomiskt önskvärd riktning. De företagsekonomiska kalkylerna har genomförts genom att först beräkna vad åtgärden innebär i form av ökad investeringskostnad, minskad tidsåtgång och fältkantseffekter m.m., och sedan diskontera dessa årliga effekter till ett nettonuvärde. Hur tidsåtgången i växtodlingen förändras vid sammanslagning till större fält och annan fältform har beräknats med hjälp av två, alternativa modeller.

5.3.1 Genomsnittlig faktisk fältarrondering i LFA-områden Resultaten härrör från kalkyler gjorda med underlag från den s.k. FF-modellen36 för beräkning av körtid vid olika fältstorlek och form. De bygger på faktiska förhållanden där ingångsvärden är hämtade från en databas med ca 2 000 fält inom olika LFA-områden37. Jämförelsen är gjord mellan: 36 Modellen är utvecklad av Per Persson, Jordbruksverket, och finns dokumenterad på Jordbruksverket med beteckningen Fältformsmodellen, eller FF-modellen. Frågor om modellen besvaras av Torben Söderberg eller Thord Karlsson. 37 LFA-områden, less-favoured areas: områden med naturgivet sämre förutsättningar för jordbruk (jfr. figur 20). Områdena har av EU fastställda avgränsningar.

44


-- ”Små fält”, definierade som fält < 1 ha, med genomsnittsarean 0,74 ha, och -- ”Normala fält”, definierade som fält > 2 ha, med genomsnittsarean 2,4 ha. De resultat som erhållits från modellkörningarna har därefter använts i täckningsbidragskalkyler, TB3 (Agriwise, 2013; HIR Malmöhus, 2013). Där har alla arbetsmomentens kostnader för maskiner, insatsvaror och arbetskraft prissats. Bland annat är priset på arbete 200 kr/tim. Den beräknade kostnaden i kalkylen för att ta bort landskapselement har skrivits av på 30 år med fem procent i företagsekonomisk och tre procent i samhällsekonomisk ränta. Det första exemplet gäller produktionsområdet Götalands skogsbygder och vid odling av ensilagevall. Tidsåtgången i växtodlingen minskar med ca 20 procent sett över alla arbetsmoment under året om man tar bort linjeelement så att fältstorleken ökar från ”små” till ”normala” fält. Det kan illustreras av en sammanslagning av tre fält á 0,74 ha till ett 2,4-hektars fält. Företagsekonomiskt innebär det: -- minskade kostnader i vallodlingen med ca 900 kr/ha och år pga. lägre maskinoch arbetskostnader, -- ökade intäkter med 450 kr/ha och år genom ca fem procent högre avkastning per hektar, till följd av större odlad areal, minskad dubbelkörning och mindre mistor, och -- en ökad kostnad för att ta bort landskapselementen. I detta exempel är kostnaden skattad till 13 000 kr (200 m á 60 kr/m) för att ta bort en enkelmur eller till 42 000 kr för igenläggning av litet dike med rör. Exemplet avser sammanslagning av tre rektangulära fält á 1 ha åtskilda av två diken á 100 m till ett fält som är 3 ha. Totalt skulle åtgärden ge ca 1 350 kr högre täckningsbidrag (TB3) per år, vilket ska vägas mot kostnaden att ta bort landskapselementet (tabell 16). Det andra exemplet är identiskt med det första, beskrivet ovan, men kalkylen avser i stället spannmålsodling i Götalands skogsbygder. Företagsekonomiskt innebär sammanslagningen av de tre beskrivna fälten: -- minskade kostnader i spannmålsodlingen med ca 750 kr/ha och år, pga. lägre maskin- och arbetskostnader, -- ökade intäkter med ca 300 kr/ha och år genom ca fem procent högre avkastning per hektar, till följd av större odlad areal, minskad dubbelkörning och mindre mistor, och -- en ökad kostnad för att ta bort landskapselementen. Det innebär att täckningsbidraget (TB3) ökar med ca 1 050 kr/ha och år efter att man lagt igen dikena mellan fälten (tabell 16). De företagsekonomiska effekterna för motsvarande fall i Götalands mellanbygder är ungefär lika stora, dvs. ca 1 400 kr/ha mer i täckningsbidrag i vallodlingen och 1 080 kr/ha i spannmålsodlingen (tabell 16).

45


Tabell 16. Företagsekonomiska kostnader och intäkter av att slå samman tre fält á 1 ha åtskilda av 2*100 m landskapselement. Kalkyl för genomsnittligt typfall i Götalands skogsbygder respektive Götalands mellanbygder för vall- och spannmålsodling enligt FF-modellen. Minskade kostnader

kr/ha/år Variationa

600 – 900

Ökade intäkter

Ökat täckningsbidrag

kr/ha/år kr/ha/år

Kostnad för att ta bort 200 m landskapselement Litet dike

Litet dike + rör

Enkelmur

Dubbel­­mur

kr

kr

kr

kr

300 – 600 900 – 1500

Götalands skogsbygder Vallodling

900

450

1350

25 000

42 000

13 000

38 000

Spannmåls­ odling

750

300

1050

25 000

42 000

13 000

38 000

Götalands mellanbygder Vallodling

900

500

1400

25 000

42 000

13 000

38 000

Spannmåls­ odling

750

330

1080

25 000

42 000

13 000

38 000

a Variation i tidsåtgång och avkastning beroende av olika fältformer, fältstorlekar och odlingsområden (LFA-områden).

Den diskonterade och sammanräknade företagsekonomiska lönsamheten är i de flesta fall hög, även om det i verkligheten kan förekomma enskilda situationer där så inte är fallet (tabell 17). Särskilt vid vallodling kan det vara mycket företagsekonomiskt lönsamt att genomföra billiga åtgärder, som att ta bort smala enkelmurar eller bara fylla igen mindre diken.38 Det genomsnittliga nettonuvärdet för åtgärden att ta bort 200 m landskapselement varierar från 6 400 kr vid igenläggning av mindre diken med rör, till 49 000 kr vid bortförsel av enkelmurar. Samhällsekonomiskt är lönsamheten inte lika entydig, trots att det rör sig om sammanläggning av mycket små åkrar (tabell 17). I både vall- och spannmålsodling är det vanligtvis lönsamt att ta bort enkla stenmurar och fylla igen små diken utan att rörlägga. Däremot är det samhällsekonomiskt mycket ineffektivt att rörlägga diken eller ta bort breda stenmurar. Tabell 17. Företags- och samhällsekonomisk lönsamhet av att slå samman tre fält á 1 ha åtskilda av 2*100 m landskapselement. Kalkyl för genomsnittligt typfall i Götalands skogsbygder för vall- och spannmålsodling enligt FF-modellen. Nettonuvärde (N) i kronor. Litet dike igenfyllning

Litet dike rörläggning

Enkelmur

Dubbelmur

Företagsekonomiskt nettonuvärde Vallodling

35 000

20 000

49 000

24 000

Spannmålsodling

23 000

6 400

35 000

10 000

14 000

-7 900

13 000

-32 000

2 900

-19 000

1 000

-44 000

Samhällsekonomiskt nettonuvärde Vallodling Spannmålsodling

38 Täckningsbidraget är högre i vallodlingen än i spannmålsodlingen både före och efter åtgärderna. 46


5.3.2 Sammanslagning av typfält Inbesparad körtid och företagsekonomiska brukningskostnader har kalkylerats för några typexempel på borttagande av landskapselement. Resultaten har erhållits genom beräkningar i en syntetisk kalkylmodell för beräkning av körtider vid olika fältform och fältstorlek (Danmarks Jordbrugsforskning, 2004). Nettonuvärdena har diskonterats för årliga effekter 30 år efter att åtgärden genomförs enligt algoritm i bilaga 4. Fall 1 innebär sammanslagning av två rektangulära fält á 2 ha med sidorna 1:2 till ett fält som är 4 ha stort och har sidorna 1:4. 100 m

2 fält á 2 ha

100 m

1 fält á 4 ha 400 m

Denna fältrationalisering innebär att man tar bort ett tvärgående linjeelement och därmed kan öka kördragen och minska vändtiderna. Tidsbesparingen blir därför relativt stor: 0,54 tim/ha för alla arbetsmomenten över året. De minskar från beräknade 5,40 tim/ha och år till 4,86 tim/ha och år, vilket sammantaget blir 2,16 tim/år för de fyra hektaren. Företagsekonomiskt innebär det en kostnadsbesparing med ca 360 kr/ha och år, eller drygt 1 400 kr/år för åtgärden. Kostnaderna minskar för traktor, bränsle, förare plus redskap med sammantaget ca 660 kr/tim. Förändrade intäkter och kostnader av ökad odlingsareal, dubbelspridning, mistor och andra positiva eller negativa kanteffekter tillkommer, men de torde vara avsevärt lägre. Kostnadsbesparingen ska vägas mot kostnaden att ta bort det linjära elementet. Om det handlar om att bara fylla igen ett litet dike kostar det ca 12 000 kr, men ska man rörlägga ett litet eller mellanstort dike blir totalkostnaden 21 000 kr respektive 47 000 kr. Stenmurar är billigare att ta bort, från drygt 5 000 kr totalt för en liten enkelmur till 19 000 kr för en två meter bred dubbelmur. Om denna rationaliseringsåtgärd är lönsam eller inte varierar starkt från fall till fall (tabell 18).39 Det beror bland annat på vilket slags landskapselement som tas bort, och i fråga om diken om man behöver lägga rör eller inte. Tabell 18. Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet (nettonuvärde) att slå samman två rektangulära åkrar á 2 ha till en åker med fältform 1:4 genom att ta bort landskapselement vid spannmålsodling. Företagsekonomiskt nettonuvärde, kr Litet dike, ingen rörläggning Litet dike, läggs igen med rör Stenmur, enkelmur Stenmur, dubbelmur

Samhällsekonomiskt nettonuvärde, kr

7 600

8 800

-900

-1 200

14 000

9 000

1 200

-8 800

39 Den företags- och samhällsekonomiska lönsamheten skiljer sig av flera anledningar, bl.a. beräknas kostnader för arbete olika och så tillkommer värdet av de kollektiva nyttigheter i det samhällsekonomiska värdet (jfr. bilaga 4). Den relativa styrkan av dessa skillnader kan slå olika från situation till situation. 47


Företagsekonomiskt är denna typ av fältsammanslagning klart lönsam om det innebär att man tar bort mindre stenmurar eller bara behöver fylla igen diken. Det företagsekonomiska nettonuvärdet är 7 600 kr av att fylla igen ett litet dike och 14 000 kr av att ta bort smala enkelmurar. Den företagsekonomiska lönsamheten av att ta bort breda stenmurar är tveksam, men ofta positiv (beräknat genomsnittligt nettonuvärde 1 200 kr). Att lägga igen diken med rör är inte företagsekonomiskt lönsamt: nettonuvärdet beräknas vara -900 kr för ett litet dike och -27 000 kr för ett mellanstort dike (vid kalkylräntan fem procent). Åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam om det handlar om att ta bort mindre stenmurar eller bara fylla igen ett mindre dike. Nettonuvärdena är då i båda fallen ca 9 000 kr. Däremot är det samhällsekonomiskt mycket olönsamt att ta bort större stenmurar. Nettonuvärdet är negativt, -8 800 kr. Inte heller om man måste lägga igen diken med rör är åtgärden samhällsekonomiskt lönsam. Det beräknade netto­ nuvärdet är negativt, både om det handlar om att lägga igen ett litet dike eller ett dyrare, mellanstort dike, och både om man använder tre procent eller fem procent kalkylränta. Det samhällsekonomiska nettonuvärdet är ca -1 200 kr för fallet med litet dike och kalkylräntan tre procent per år. För ett mellanstort dike är nettonuvärdet så lågt som -26 000 kr för åtgärden. Avgörande för den samhällsekonomiska lönsamheten är framför allt kostnaden att ta bort landskapselement och tidsvinsten av rationellare fält. Värdet av de förlorade kollektiva nyttigheterna är normalt betydligt mindre. Fall 2 innebär sammanslagning av två triangulära fält á 2 ha till ett kvadratiskt fält som är 4 ha stort. 200 m 200 m

200 m 200 m

Tidsbesparingen av att ta bort det snedgående linjeelementet är relativt stor: 0,88 tim/ha och år eller totalt ca 3,5 tim/år för åtgärden. Att vinsten blir så stor beror både på att man ökar fältstorleken och att man får ett fyrkantigt i stället för tringelformade fält. Företagsekonomiskt innebär det en kostnadsbesparing med knappt 600 kr/ha och år, eller drygt 2 300 kr/år för åtgärden. Även i detta fall tillkommer givetvis förändrade intäkter och kostnader av ökad odlingsareal, dubbelspridning, mistor och andra positiva eller negativa kanteffekter. Kostnadsbesparingen ska vägas mot kostnaden att ta bort det linjära elementet som för t.ex. att fylla igen ett litet dike blir 35 000 kr, men för att ta bort enkel stenmur stannar vid 18 000 kr. Denna typ av fältsammanslagning är inte företagsekonomiskt lönsam då det gäller igenläggning av diken men lönsam om det handlar om att ta bort enkla stenmurar (tabell 19). Det företagsekonomiska nettonuvärdet för att bara fylla igen ett litet dike är ca 4 900 kr vid kalkylräntan tre procent och -2 600 kr vid kalkylräntan fem procent. Behöver man lägga rör sjunker den företagsekonomiska lönsamheten till -27 000 kr för ett mindre dike. Stenmurar är företagsekonomiskt lönsamma att ta bort om det handlar om enkelmurar (N = 15 000 kr), men inte om det handlar om bredare dubbelmurar (N = -21 000 kr).

48


Det samhällsekonomiska nettonuvärdet för att bara fylla igen ett litet dike är i storleksordningen 400 kr. Smala enkelmurar är samhällsekonomiskt lönsamma att ta bort (N = 2 700 kr), till skillnad från breda dubbelmurar (N = -44 000 kr). Tabell 19. Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet (nettonuvärde) att slå samman två triangelformade åkrar á 2 ha till en kvadratisk åker genom att ta bort landskapselement vid spannmålsodling. Företagsekonomiskt nettonuvärde, kr

Samhällsekonomiskt nettonuvärde, kr

Litet dike, ingen rörläggning

-2 600

400

Litet dike, läggs igen med rör

-27 000

-31 000

Stenmur, enkelmur Stenmur, dubbelmur

15 000

2 700

-21 000

-44 000

Fall 3 innebär sammanslagning av två rektangulära fält á 2 ha med sidorna 1:2 till ett kvadratiskt fält som är 4 ha stort. 100 m

100 m

200 m

200 m 200 m

I detta fall blir tidsbesparingen inte lika stor, utan ca 0,15 tim/ha och år. Brukningstiden för det nya 4-hektarsfältet blir därför ca 1 timme mindre än för de två ursprungliga fälten. Per hektar minskar tidsåtgången från 5,40 tim/år till 5,25 tim/ år. Den årliga kostnadsbesparingen blir då 100 kr/ha, eller 400 kr totalt för denna sammanslagning. Kostnaden att ta bort ett mellanliggande, medelstort dike är ca 470 kr/m, vilket i detta fall blir 94 000 kr. Ett litet dike som kan fyllas igen utan rör beräknas kosta ca 125 kr/m att lägga igen, vilket skulle ge en betydligt lägre företagsekonomisk totalkostnad, 25 000 kr. Företagsekonomiskt är det ännu billigare att ta bort en enkelmur, vilket i detta fall skulle kosta ca 13 000 kr. Företagsekonomiskt är det synnerligen olönsamt att både ta bort längsgående diken och stenmurar för sammanslagning av fält av denna typ och storlek (tabell 20). Nettonuvärdet är t.ex. -19 000 kr om det rör sig om ett litet dike som kan läggas igen utan rör. Inte heller smala stenmurar är företagsekonomiskt lönsamma att ta bort för dessa fält (N = -7 000 kr). Dessa åtgärder är också samhällsekonomiskt klart olönsamma (tabell 20). Det gäller även smala murar (N = - 19 000 kr). Tabell 20. Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet (nettonuvärde) att slå samman två rektangulära åkrar á 2 ha till en kvadratisk åker genom att ta bort landskapselement vid spannmålsodling. Företagsekonomiskt nettonuvärde, kr

Samhällsekonomiskt nettonuvärde, kr

Litet dike, ingen rörläggning

-19 000

-18 000

Litet dike, läggs igen med rör

-36 000

-42 000

-7 000

-19 000

-32 000

-60 000

Stenmur, enkelmur Stenmur, dubbelmur

49


Fall 4 innebär även det en sammanslagning av två rektangulära fält med sidorna 1:2 till ett kvadratiskt fält, men i detta fall ökar fältstorleken i stället från 4 ha till 8 ha. 140 m

140 m

280 m

280 m

280 m

Tidsbesparingen blir relativt liten av att öka fältstorleken till en kvadrat om 8 ha, och mindre per hektar än att göra motsvarande förändring upp till 4 ha (Fall 3). Tidsåtgången minskar från 5,03 tim/ha och år till 4,95 tim/ha och år, dvs. med 0,08 tim/ha och år. De årliga företagsekonomiska kostnaderna beräknas därmed minska med ca 200 kr/ha, eller 1 600 kr totalt för sammanslagningen. Kostnaden att fylla igen ett mellanliggande, litet dike beräknas bli 35 000 kr, eller för att ta bort en enkelmur knappt 18 000 kr. Det är både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt mycket olönsamt att genomföra sammanslagningen av rektangulära åkrar med längsgående landskapselement till kvadratiska fält av denna storlek (tabell 21). Det gäller för alla slags landskapselement som analyserats. Att ta bort smala enkelmurar betalar t.ex. inte sina företagsekonomiska kostnader (N = -12 000 kr) då det rör sig om så stora fält. Tabell 21. Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet (nettonuvärde) att slå samman två rektangulära åkrar á 4 ha med fältformen 1:2 till en kvadratisk åker genom att ta bort landskapselement vid spannmålsodling. Företagsekonomiskt nettonuvärde, kr

Samhällsekonomiskt nettonuvärde, kr

Litet dike, ingen rörläggning

-29 000

-31 000

Litet dike, läggs igen med rör

-53 000

-61 000

Stenmur, enkelmur

-12 000

-30 000

Stenmur, dubbelmur

-47 000

-87 000

I Fall 5 beräknas tids- och kostnadsbesparingen av att kunna använda bredare maskiner för fältstorleken 4 ha vid rektangulära fält med sidlängderna 1:4; se figur nedan. När många fält på en gård är mindre än 2 ha måste maskinstorleken anpassas till detta, vilket innebär att maskinkapaciteten kommer att minska och brukningstiden öka kraftigt för hela gården. Alternativt kan lantbrukaren överge de minsta och mest svårbrukade fälten eller bara ha betesdrift på dem. Betesdrift kan vara ett bra alternativ, men även då kan man behöva ta upp passager för betesdjuren genom linjeelementen. 400 m 100 m

1 fält á 4 ha

Med samma fältform (rektangel 1:4) men med mindre och smalare maskiner så ökar den årliga brukningstiden för spannmålsodling med 1,9 tim/ha. För 4 ha motsvarar det 7,6 tim/år, eller ca 5 000 kr/år (1 250 kr/ha och år). Kostnaderna för brukaren att ta bort några få meter linjära landskapselement är relativt liten.

50


Det kan därför vara företagsekonomiskt mycket lönsamt att vidga öppningarna till fälten genom linjära element så att man kan använda bredare maskiner (tabell 22). Beräkningarna visar att det företagsekonomiska nettonuvärdet av att vidga öppningen med tio meter är i storleksordningen 70 000 kr, även när det är aktuellt att ta bort bredare stenmurar eller rörlägga mellanstora diken. Samhällsekonomiskt är åtgärden än mer lönsam (tabell 22). Nettonuvärdet av att ta bort diken är ungefär 80 000 kr och stenmurar 120 000 kr. Det förklaras främst av att den samhällsekonomiska diskonteringsräntan är lägre än den företagsekonomiska räntan, tre procent i stället för fem procent. Åtgärden innebär dessutom relativt låga förluster av småbiotoper och andra kollektiva nyttigheter i och med att det bara är högst tio meter linjeelement som försvinner. Tabell 22. Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet (nettonuvärde) att vidga infartsöppningen till ett 4-hektars fält genom att ta bort landskapselement. Företagsekonomiskt nettonuvärde, kr

Samhällsekonomiskt nettonuvärde, kr

Litet dike, ingen rörläggning

71 000

82 000

Litet dike, läggs igen med rör

70 000

81 000

Stenmur, enkelmur

72 000

120 000

Stenmur, dubbelmur

70 000

120 000

5.4 Samhällsekonomiska slutsatser Den företags- eller samhällsekonomiska lönsamheten av att öka fältstorleken genom att ta bort mellanliggande, linjära landskapselement varierar kraftigt från fall till fall, från mycket olönsamt till mycket lönsamt. Vid mycket små fältstorlekar (< 1 ha; tabell 17) är det företagsekonomiskt mycket lönsamt att ta bort åtskiljande linjeelement. Även samhällsekonomiskt är det lönsamt att ta bort smala stenmurar och fylla igen små diken som inte behöver rörläggas. Däremot är det olönsamt att ta bort breda stenmurar och rörlägga diken. Att vidga öppningarna till fält så att man kan använda bredare, mer tidsbesparande jordbruksredskap är den klart mest lönsamma åtgärden, både företags- och samhällsekonomiskt (Fall 5). När åtgärden innebär att endast några få meter linjeelement berörs så medför det förhållandevis små kostnader för själva borttagningen och i form av förluster av kollektiva nyttigheter. Företagsekonomiskt är det i regel lönsamt att ta bort smala enkelmurar. I alla exempelfallen var nettonuvärdena höga, utom vid sammanslagning till fyra och åtta hektar stora fält. Det kan också vara företagsekonomiskt lönsamt att ta bort breda stenmurar eller fylla igen små diken om man tar bort tvärgående linjeelement så att kördragen i växtodlingen blir längre (Fall 1). Annars är det inte lönsamt att ta bort breda stenmurar. Med undantag för sammanslagning av mycket små fält (tabell 17) blir de företagsekonomiska nettonuvärdena av att lägga igen diken med rör negativa trots att flera av exempelfallen gäller sammanslagning av relativt små fält där tidsvinsterna per hektar blir stora. Det företagsekonomiskt mest lönsamma fallet av fältsammanslagning var att ta bort tvärgående element (Fall 1), följt av att slå samman triangelformade fält till

51


rektangulära (Fall 2), och därefter att ta bort längsgående element för att skapa ett fyra hektar stort fält (Fall 3). Minst lönsamt var att skapa ett åtta hektar stort fält av två rektangulära fält (Fall 4). Samhällsekonomiskt är det mindre lönsamt att ta bort landskapselement för att skapa större eller fyrkantiga åkrar, såvida inte det handlar om mycket små fält (tabell 17). Kalkylerna visar att det, med några undantag, är samhällsekonomiskt mycket ineffektivt i de situationer som exempelfallen representerar. Undantag gäller enkelmurar, som det även samhällsekonomiskt är lönsamt att ta bort om det innebär att man tar bort tvärgående element (Fall 1) eller sammanslagning av triangelformade fält till rektangulära (Fall 2). Ett annat tydligt undantag är igenfyllning av små diken (utan att behöva lägga rör) i samband med borttagande av tvärgående element (Fall 1). Här ska igen framhållas att beräkningarna är behäftade med osäkerhet och avser genomsnittsvärden. I verkligheten varierar förhållandena drastiskt, både vad gäller de företagsekonomiska kostnaderna och intäkterna och landskapselementens biologiska, kulturhistoriska och sociala värden (jfr. bilaga 4). För de valda exemplen och angivna förutsättningarna bör dock resultaten vara tillräckligt tillförlitliga för att ge en skattning av de ungefärliga värdena. Utfallet av kalkylerna är dessutom så entydigt att det inte råder någon tveksamhet om de samhällsekonomiska slutsatserna. Att ta bort landskapselement för att skapa större fält är inte samhällsekonomiskt effektivt om det handlar om att rörlägga diken eller att ta bort breda stenmurar. Däremot finns det starka samhällsekonomiska skäl till att vidga öppningar till fält så att de kan brukas med bredare maskiner eller att skapa passager för betesdjur. I vissa fall är det också samhällsekonomiskt motiverat att fylla igen små diken eller att ta bort smala stenmurar såvida de inte har särskilt höga värden av kollektiva nyttigheter.

52


6 Slutsatser Enligt enkätundersökningen råder det samsyn bland myndigheter, lantbrukare och lantbruksrådgivare om att odlingslandskapets kulturskapade och biologiskt värdefulla småbiotoper är beroende av ett levande jordbruk. Det råder också samsyn om att stenmurar och diken som delar upp småfält kan vara ett hinder för rationellt brukande av åkermark. Det sammanfattar knäckfrågan för den här utredningen: Hur kan vi på bästa sätt hantera en skyddslagstiftning som riskerar att påverka grundförutsättningen för de värden som ska skyddas? Uttalade brukningsproblem kopplade till småbiotoper sammanfaller enligt vår kartläggning med var i landet biotoperna är mest talrika per ytenhet och var tätheten av smååkrar är störst. Uttalade problem med stenmurar förekommer framförallt i Götalands skogsbygder och på vissa håll i Götalands mellanbygder. Uttalade problem med diken förekommer i samma områden, men även i jordbruksbygder i Svealand. Att döma av enkätsvaren är biotopskyddet en liten fråga för lantbruket i Norrland. Enligt den nuvarande tillämpningen av det generella biotopskyddet kan utveckling och modernisering av jordbruket inte i sig vara skäl för dispens. Enligt vår kartläggning innebär det att lantbrukare avstår från att söka dispens även om behov finns. Den kritiska frågan ur biotopskyddssynpunkt är när stenmurar och diken fragmenterar redan små åkrar. Dagens jordbruksmaskiner är dimensionerade för större åkrar. I det avseendet finns det ingen skillnad mellan slättbygd och skogsbygd. Av enkätsvaren framgår det att god arrondering är en nyckelfråga för heltidsjordbrukare som vill eller har behov av att utveckla företaget. Det framgår också att svårigheterna att få dispens ställs på sin spets i samband med företagsförändringar som markförvärv eller generationsskifte. Vikande lönsamhet för jordbruket är ett övergripande hot mot odlingslandskapet i stora delar av landet utanför slättbygderna. Enkätsvaren pekar tydligt på att det ur miljösynpunkt är strategiskt viktigt att underlätta för lantbruksföretag som är beredda att investera och göra långsiktiga satsningar. Att åkermarken går att bruka rationellt i skogs- och mellanbygderna är inte minst av stor vikt för att långsiktigt kunna bibehålla det nätverk av naturbetesmarker som utgör ryggrad för odlingslandskapets biologiska mångfald i dessa bygder. Även om biotopskyddet togs bort i vissa skogs- och mellanbygder skulle sannolikt relativt få biotoper tas bort. Enligt våra kalkyler är det förenat med ansenliga kostnader att ta bort en stenmur eller att lägga igen ett dike. Vår sammanställning av geografisk information visar vidare att det endast är en liten andel av biotoperna som ligger som odlingshinder inne på åkermark. Huvuddelen av de skyddade biotoperna ligger på betesmark eller på åkerkanter som gränsar mot skog eller betesmark. En majoritet av det gamla odlingslandskapets biotoper är idag övervuxna av skog, vilket innebär att de har tappat sin ursprungliga betydelse för biologisk mångfald. Biotoper som är belägna i skogsmark omfattas inte av det generella biotopskyddet. Modellberäkningarna i den här rapporten visar att kostnaderna för att lägga igen ett dike eller ta bort en stenmur ofta är högre än vinsterna. Det gäller ur både företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. Att ta bort breda stenmurar eller rör-

53


lägga diken för att skapa större åkrar är enligt våra kalkyler inte lönsamt om åkrarna redan går att bruka med moderna maskiner. Tidsvinsterna blir måttliga. Däremot är det tydligt lönsamt att vidga öppningar i stenmurar för att komma åt att bruka åkrar med bredare maskiner. Att ta bort smala murar eller att fylla igen mindre diken som delar av små åkrar kan också vara tydligt företags- och samhällsekonomiskt lönsamt såvida inte biotoperna (landskapselementen) i fråga har särskilt höga värden i form av kollektiva nyttigheter (landskapsbild, biologisk mångfald etc.). Många lantbrukare uttrycker enligt enkätsvaren en vilja att flytta biotoper som försvårar modern jordbruksdrift till åkerkanter eller andra platser där de inte hindrar framkomligheten. Det kan också handla om att som ersättning för en borttagen biotop anlägga helt nya biotoper som det ur ekologisk synvinkel råder brist på i trakten. Det finns ett starkt stöd från framförallt lantbrukare och rådgivare, men även från många länsstyrelser, om att förslag från brukare ska tas till vara som en del i en dialoginriktad helhetslösning vid prövning av dispenser. Enkätsvaren visar att ur brukningssynpunkt är biotopskyddsproblemen i stort sett begränsade till diken och stenmurar. Odlingsrösen kan ibland väcka irritation eftersom också stentippar som växer fram genom pågående jordbruksdrift blir skyddade. Åkerholmar ligger i regel där de ligger eftersom de inte lämpar sig för odling. Alléer engagerar både brukare och myndigheter, men då handlar det inte främst om brukningsrelaterade frågor utan om konflikter mellan natur- och kulturmiljövård kring skötselåtgärder. Att kulturskapade biotoper i odlingslandskapet ofta behöver underhållas är något som uppmärksammas generellt. I slättbygderna är brukningsproblem kopplade till småbiotoper generellt sett små. Det framgår inte minst av enkätsvaren från lantbruksrådgivarna. I områden med intensiv jordbruksproduktion finns istället miljömässiga behov av att skapa t.ex. våtmarker. Från länsstyrelserna finns en vilja att stödja naturvårdsinsatser i slättbygderna. Från brukarhåll finns överlag ett intresse för naturvård om det finns ekonomiska incitament och produktionen inte blir lidande. Enligt enkätsvaren från lantbrukarna finns det dock en ovilja att anlägga biotoper som blir skyddade.

54


7 Förslag Utifrån den problembild som har tecknats i den här rapporten presenterar vi några förslag på ändringar av det generella biotopskyddet med syfte att förbättra möjligheterna att bedriva jordbruk samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Vi anser att skyddet ska finnas kvar. Ändringsförslagen handlar om att göra skyddet mer ändamålsenligt i förhållande till sitt syfte. Inga av ändringsförslagen kommer i konflikt med de s.k. tvärvillkorsreglerna för gårdsstödet och miljöersättningarna.

7.1 Reglerna för dispenshanteringen ska förtydligas Det behöver tydliggöras vad som ska beaktas i en dispensprövning. Prövningen ska vara förutsägbar för både myndigheter och enskilda. Därför föreslår vi att reglerna i miljöbalken ändras så att det införs en uttömmande uppräkning av vad som får beaktas som skäl för dispens. Liknande bestämmelser finns beträffande strandskyddet i 7 kap. 13 – 18 h §§ miljöbalken. En skiss på hur reglerna skulle kunna se ut följer. 7 kapitlet 11 b § miljöbalken Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om dispens från skyddet i 11 § första stycket 1 får man endast beakta om verksamheten eller åtgärden 1. Behövs ur försvarssynpunkt, 2. Behövs ur trafiksäkerhetssynpunkt, 3. Behövs ur miljö-, naturvårds- eller kulturmiljövårdssynpunkt, 4. Är nödvändig för utvecklingen av eller bibehållandet av ett aktivt brukande av jordbruksmark, 5. Utgör en del av ett naturvårdsinitiativ som innebär att en eller flera biotoper kommer att nyanläggas, eller 6. Tillgodoser ett angeläget allmänt eller enskilt intresse som inte kan tillgodoses genom någon annan, mindre ingripande lösning. Den första punkten är i enlighet med praxis på området. Vi föreslår att regeln om vägplan och järnvägsplan i 7 kap. 11 a § miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari 2013 ska vara kvar. Eftersom det av trafiksäkerhetsskäl kan uppstå ett behov av verksamheter eller åtgärder som berör biotoper vid befintliga vägar, där det inte upprättas någon vägplan, så bör 11 b § andra punkten införas. Den tredje punkten avser situationen där det finns miljö-, naturvårds- eller kulturmiljövårdsaspekter som gör att ingreppet i den skyddade biotopen sett ur ett helhetsperspektiv framstår som angeläget. I de fall det finns olika intressen sett ur miljö-, naturvårds- eller kulturmiljövårdssynpunkt får en intresseavvägning ske. Miljöaspekten kan t.ex. handla om att flytta på en stenmur för att slippa ifrån ineffektiv dubbelkörning med risk för markpackning och ineffektiv hantering av gödsel och växtskyddsmedel. Effektivare körning innebär även lägre förbrukning av drivmedel. Det är också viktigt att vara öppen för framtida behov. Det kan t.ex. handla om vattenreglerande åtgärder till följd av ett förändrat klimat. Naturvårds-

55


verkets nya handbok40 anger att risk för markpackning ska kunna vägas in i en dispensprövning. Vi anser att det är av stor vikt att det framgår att miljörisker av detta slag i vissa fall ska kunna utgöra särskilda skäl för dispens. Det är även viktigt att det blir tydligt att fler faktorer, t.ex. vattenreglerande åtgärder till följd av ett förändrat klimat, kan behöva vägas in i framtida dispensprövningar. Den fjärde punkten innebär att utveckling av eller bibehållande av ett aktivt brukande av jordbruksmark ska kunna vägas in i bedömningen. Det kan handla om att vidta arronderingsförbättringar i skogs- och mellanbygd. Enligt nuvarande praxis kan inte ett motiv som hänger samman med utveckling av lantbruk vara ett särskilt skäl för dispens. Samtidigt är utvecklingsåtgärder som igenläggning av gränsdiken eller flytt av stenmurar i små skogsbygdsåkrar ibland av stor betydelse för att jordbruksmarken ska kunna fortsätta brukas eller brukas i större omfattning. Aktivt brukande är i sig en förutsättning för att bibehålla odlingslandskapets natur- och kulturvärden i stort. Det finns ofta stora miljömässiga fördelar av att kunna öka eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark, men denna punkt föreslås eftersom det finns fall där åtgärdens betydelse för ett aktivt brukande ska vägas samman med miljöskäl eller kunna utgöra ensamt skäl för dispens. Ett aktivt brukande har också betydelse för effektiv användning av markresurser. Den här rapporten visar att jordbruket behöver större möjligheter till dispens från det generella biotopskyddet för att möjliggöra långsiktigt hållbara ekonomiska satsningar. Vi föreslår därför att åtgärder för utveckling av eller bibehållande av aktivt brukande ska utgöra ett särskilt skäl i en prövning av dispens från det generella biotopskyddet. Vid tillämpningen av den fjärde punkten anser vi inte att det ska krävas att den sökande visar att verksamheten kommer att läggas ner eller bli olönsam om inte dispens medges, eftersom det även kan bero på andra faktorer. Det avgörande ska vara om dispensen kan förväntas bidra till att göra verksamheten mer ekonomiskt hållbar och därmed kan bidra till långsiktigt aktivt brukande. Självfallet ska detta endast kunna leda till dispens när reglerna om intresseavvägning i 7 kap. 25-26 §§ miljöbalken är uppfyllda. Lönsamhetskalkyler ska kunna göras enligt det verktyg för bedömning som vi under 7.4.4 föreslår ska utvecklas. När det gäller punkt 5 så menar Jordbruksverket att nyanläggning av en eller flera biotoper som normalt sett skyddas av det generella biotopskyddet eller som på annat sätt har betydelse för odlingslandskapet ska kunna vägas in i bedömningen av huruvida dispens ska ges. Punkt 5 ska endast tillämpas när åtgärden eller verksamheten vid en samlad bedömning framstår som en vinst för miljön eller naturvården. Odlingslandskapet är en dynamik mellan produktion och kulturskapade värden. Biotoper som försvårar modern jordbruksdrift har inte med nödvändighet högre naturvärde än biotoper som ur brukningssynpunkt är bättre belägna. Många lantbrukare uttrycker enligt vad som har framgått av den här rapporten en vilja att ersätta biotoper som försvårar modern jordbruksdrift med biotoper som inte hindrar brukandet. Det kan handla om att flytta biotoper eller att anlägga helt nya. För att leva upp till Ett rikt odlingslandskap är det nödvändigt att ha en helhetssyn på brukandet och brukandets indirekta värden. Genom att i dispensprövningen väga in förslag på helhetslösningar kan hanteringen ske i dialog mellan den sökande 40 Naturvårdsverket, 2012. Biotopskyddsområden. Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 § miljöbalken. Handbok 2012:1.

56


och myndigheten vilket också kan bidra till ökad acceptans för regelverket. På det viset får den sökande ett incitament att själv se över vilka naturvårdsmöjligheter och behov som finns i området. Det är lämpligt att åtgärdsförslag som är i linje med regionala landskapsstrategier eller andra naturvårdsprogram tillmäts särskild tyngd vid en prövning. Nyanläggningsförslag som är oproportionerligt dyra i förhållande till det ingrepp som dispensen avser ska till viss del kunna finansieras via Landsbygdsprogrammet.41 Liksom nuvarande praxis ska kompenserande eller förbättrande åtgärder inte vara något krav för dispens om dispensen avser ett ingrepp i en biotop som uppenbart har ringa värde för den biologiska mångfalden. Den sjätte punkten ska tillämpas i de situationer där dispensansökan kan beviljas enligt förarbeten eller praxis på området. Här kan t.ex. forskningsarbete och undersökningar utgöra skäl för dispens.

7.2 En biotops vanlighet i en trakt ska kunna vägas in i en prövning om dispens En biotops vanlighet i en trakt ska mer än vad som är fallet idag vägas in i den intresseavvägning som ska göras enligt 7 kap. 25 § miljöbalken. Det ska inte ensamt kunna göra att dispens beviljas. Däremot är det allmänna intresset av att bevara en viss skyddad biotop normalt mindre i de områden där biotopen är rikligt förekommande. Det är viktigt att den aspekten tas tillvara i intresseavvägningar. Naturvårdsverkets nya handbok är tydlig med att en biotops vanlighet ska kunna vägas in i en prövning om dispens. Regeringsrätten har uttalat att en riklig förekomst av en biotop i vissa fall kan försvaga det naturvårdsintresse som biotopskyddet är avsett att tillgodose.42 En samlad bedömning ska göras i varje enskilt fall. En beviljad dispens i ett visst område betyder inte att fler dispenser måste ges i samma område. Länsstyrelserna har redan nu möjlighet att i sina landskapsstrategier peka ut områden och enskilda objekt med högt skyddsvärde. Länsstyrelserna har också möjlighet att peka ut områden och enskilda objekt som utifrån sin vanlighet kan anses ha lägre skyddsvärde. De regionala landskapsstrategierna, liksom andra planverktyg, som kommunala naturvårdsprogram och översiktsplaner, bör användas i högre grad för att förenkla och effektivisera hanteringen av dispenser.

7.3 Nyanlagda biotoper ska kunna undantas från biotopskyddet I framförallt slättbygderna finns det starka miljömässiga behov av att på strategiska ställen anlägga våtmarker, intelligenta skyddszoner, tvåstegsdiken, viltvårdsmiljöer, kreotoper, trädrader etc. (jfr. 2.2). För att leva upp till miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap krävs omfattande insatser.43 Defi41 T.ex. projektstöd inom Utvald miljö. 42 RÅ 1997 ref 59. 43 I miljömålspropositionen (2009/10:155) är nyanläggning en prioriterad insats för att uppnå Ett rikt odlingslandskap och anläggning av våtmarker är en prioriterad insats för att uppnå Ingen övergödning.

57


nitionerna av de generellt skyddade biotoperna gäller även nyanlagda biotoper. Enligt den här rapporten kan det få markägare att avstå från miljö- och naturvårdsinsatser. Vi föreslår därför att det förs in en bestämmelse i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. om att en biotop som anläggs i miljö-, naturvårds- eller kulturmiljövårdssyfte ska kunna undantas från biotopskyddet. Den som anlägger en ny biotop och önskar undantag ska kunna anmäla det till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska efter rutinkontroll koordinatsätta och registrera biotopen i naturvårdsregistret. Förslaget gäller inte biotoper som anläggs som kompensationsåtgärder enligt 16 kap. 9 § miljöbalken. I den mån biotopen i framtiden utvecklar höga naturvärden ska biotopen kunna avgränsas som ett biotopskyddsområde enligt förfarandet i 7 kap. 11 § första stycket 2 för beslut om biotopskyddsområden. Det är svårt att förutse om höga naturvärden kommer att utvecklas, och hur lång tid det i så fall kan ta, men den vägledning som finns på området bör följas så att de biotoper som är undantagna från det generella biotopskyddet enligt ovan bedöms på samma sätt som övriga biotoper som kan pekas ut. Om det beslutas att en biotop utgör del av ett biotopskyddsområde kan bestämmelserna i 31 kap. 4 § miljöbalken om intrångsersättning bli tillämpbara. Om nu gällande regler skulle fortsätta att gälla skulle nyanlagda biotoper omfattas av det generella biotopskyddet, och lantbrukaren skulle kunna ansöka om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken om denne fick avslag på en dispensansökan. Ersättningsreglerna kan alltså bli aktuella i båda fallen. Om vissa nyanlagda biotoper undantas från det generella biotopskyddet så kan det bli aktuellt med följdändringar i regelverket för miljöersättningar.

7.4 Övrigt Det finns fler åtgärder som kan vidtas för att hanteringen av det generella biotopskyddet ska bli mer ändamålsenlig och effektiv. Det finns också aspekter som kan behöva utredas vidare.

7.4.1 Handläggningstiden för dispensärenden Det är av stor vikt att handläggningstiden för dispensärenden inte är oskälig. Det är därför nödvändigt att länsstyrelserna ser över sina handläggningsrutiner.

7.4.2 Uppdaterad vägledning Det är viktigt att Naturvårdsverkets nya handbok är öppen för förändringar när det är påkallat. Skötsel av alléer och hantering av stentippar är exempel på områden som kan behöva uppmärksammas.

7.4.3 Underhåll av öppna diken Förhållandet mellan miljöbalkens krav på underhåll av öppna diken och det generella skyddet av dessa diken bör utredas närmare. Öppna diken i jordbruksmark är en del av jordbrukets avvattningssystem och därmed en förutsättning för att marken ska kunna brukas och därmed för måluppfyllelsen av Ett rikt odlingslandskap. Underhåll av diken i jordbruksmark är en viktig del för att avvattningen ska fungera. En del av landets öppna diken ingår i markavvattningssamfälligheter

58


medan andra ägs av enskilda fastighetsägare. I Naturvårdsverkets nya handbok nämns underhåll av öppna diken som ett skäl för dispens. Vidare nämns att normal underhållsrensning som utförs med iakttagande av hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken normalt inte behöver dispensprövas.44 Bland annat följande bör utredas närmare: • Under vilka omständigheter kan länsstyrelsen neka verksamhetsutövaren dispens? • Vilka konsekvenser kan dispensförfarandet få för jordbruksmark och andra värden?

7.4.4 Verktyg för bedömning av åtgärders ekonomiska lönsamhet Den företags- och samhällsekonomiska lönsamheten av att ta bort landskapselement och slå samman åkrar varierar från mycket negativ till mycket positiv beroende på platsspecifika förhållanden. Det kan därför finnas anledning att utveckla ett kalkylverktyg för att bedöma om en viss rationaliseringsåtgärd är lönsam eller inte. I kalkylverktyget skulle man kunna skriva in parametervärden för en uppsättning variabler som gäller för det aktuella fallet. Elementtyp (typ av biotop), fältstorlek, fältform (ett urval standardtyper), längd på berört element och huruvida elementet har ordinära eller särskilt höga biologiska värden eller andra landskapsvärden är variabler som bör ingå. Kalkylverktyget skulle framför allt kunna användas av länsstyrelserna för att bedöma om en åtgärd är företags- respektive samhällsekonomiskt lönsam.

7.4.5 Kompensation via naturvårdsfonder och ekokonton Kompensationskrav som ställs som villkor efter en dispensprövning skulle kunna inbegripa att betala en avgift till en nationell eller regional naturvårdsfond för framtida strategiska naturvårdsåtgärder eller till ett s.k. ekokonto för redan utförda åtgärder.45 Avgiften ska stå i proportion till det ingrepp som dispensen avser. Möjligheterna att bygga upp en naturvårdsfond liksom konceptet med ekokonto är av generell betydelse när det gäller kompensationsåtgärder kopplade till samhällsutbyggnad. Vi föreslår att frågan utredas vidare i ett brett perspektiv varvid erfarenheter från Tyskland särskilt bör beaktas.

44 Sid. 103 och 137. 45 Se vidare Persson, 2011. Att förstå miljökompensation.

59


8 Referenser Agriwise, 2013. Kalkyler för områdena Gsk och Gmb samt vårkorn och ensilage två skördar. www.agriwise.org. Inst. för ekonomi, SLU. Artdatabanken, 2008. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007. Danmarks Jordbrugsforskning, 2004. Bygholm, DRIFT 2004. www.landbrugsinfo.dk/ Itvaerktoejer/Maskiner-og-arbejde/Sider/Beregn_ arbejdsbehovet _ved_markarbejde_me.aspx. Senast besök 20130305. Glimskär, A., Allard, A., Högström, M., Marklund, L., Nilsson, B., Ringvall, A., Sundquist, S., 2008. Småbiotopsuppföljning i NILS år 2007. Nationell inventering av landskapet i Sverige, SLU, arbetsrapport 2008:239. Hasund, K. P., 1998. Valuable Landscapes and Reliable Estimates. I Dabbert, S., Dubgaard, A., Slangen, L., Whitby, M. (red.), The Economics of Landscape and Wildlife Conservation. CAB International, Wallingford, New York, sid. 65-83. Hasund, K.P., 2005. Developing policy indicators of agri-environmental public goods. Inst. för ekonomi, SLU, arbetsrapport 2005:5. Hasund, K. P., 2011. Developing environmental policy indicators by criteria indicators on the public goods of the Swedish agricultural landscape. Journal of Environmental Planning and Management 54: 7-29. Hasund, K. P., Kataria, M. , Lagerkvist, C. J., 2011. Valuing public goods of the agricultural landscape – A choice experiment using reference points to capture observable heterogeneity. Journal of Environmental Planning and Management 54: 31-53. HIR Malmöhus, 2013. Maskinkostnadskalkyler. Maskinkostnader 2011. Underlag och kalkylexempel för lantbruksmaskiner. www.hirmalmohus. se/?p=30212&m=3909. Maskinkalkylgruppen & HIR. Jordbruksverket, 2004. Mer småbiotoper i slättbygden. Rapport 2004:23. Jordbruksverket, 2006. Kulturhistoriska bidrag och särdrag. Rapport 2006:10. Jordbruksverket, 2007. Ett rikt odlingslandskap – underlag för fördjupad utvärdering 2008. Rapport 2007:15. Jordbruksverket, 2011. Jordbruket i siffror 1866-2007. Jordbruksverket, 2012. Tekniskt underlag. Landsbygdsprogram 2014–2020. Rapport 2012:15. Kulturarvsstyrelsen, 2009. Vejledning om beskyttede sten- og jorddiger. Danmarks kulturministerium. Naturvårdsverket, 1997. Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500. Naturvårdsverket, 2012. Biotopskyddsområden. Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 § miljöbalken. Handbok 2012:1. Persson, J., 2011. Att förstå miljökompensation. Melicamedia. Regeringen, 1991. En god livsmiljö. Prop.1990/91:90.

60


Regeringen, 1994. Strategi för biologisk mångfald. Prop. 1993/94:30. Regeringen, 1998. En ny miljöbalk. Prop. 1997/98:45. Regeringen, 2010. Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete. Prop. 2009/10:155. SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, 2008. ABC i CBA. Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn. Rapport 2008:9.

61


Bilaga 1. Uppdragsbeslut.

62


63


Bilaga 2a. Enkät till länsstyrelserna. Bilaga 2a. Enkät till länsstyrelserna. Biotopskydd, jordbruk och biologisk mångfald Hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald hänger samman. I vissa delar av landet är intensifiering en utmaning. I andra delar är igenväxning en utmaning. Mot bakgrund av dessa premisser ska Jordbruksverket kartlägga och beskriva eventuella problem med det generella skyddet av diken, stenmurar och andra kulturskapade och generellt skyddade biotoper i odlingslandskapet. Jordbruksverket ska om det behövs föreslå ändringar i nuvarande tillämpning av det generella biotopskyddet samt identifiera eventuella behov av regeländringar. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet och redovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 mars 2013. Kartläggningen kommer till stor del göras med hjälp av enkätfrågor till bl.a. länsstyrelserna. Vissa frågor vänder sig till särskilda sakhandläggare. Andra frågor kräver avvägning mellan olika sakområden. Det är därför viktigt att enkäten når ut till såväl landsbygd/lantbruk som naturvård/kulturmiljö. Jordbruksverket önskar ett samordnat svar via share point senast 31 januari. Kontakt på Jordbruksverket är david.stahlberg@jordbruksverket.se, tel. 036-15 60 32 Nr 1

Fråga Till stödhandläggare, kontrollanter m.fl. handläggare som har frekvent brukarkontakt Hur vanligt är det att ni, i årsgenomsnitt per handläggare, får frågor som (a) direkt eller underförstått handlar om att ta bort eller göra ingrepp i generellt skyddade biotoper och (b) handlar om nyanläggning eller skötsel av generellt skyddade biotoper? 1 = Aldrig 2 = 1-5 gånger per år 3 = 6-10 gånger per år 4 = Mer än 10 gånger per år Specificera i förekommande fall vilka biotoper det oftast handlar om i (a) respektive (b).

2

Till handläggare av biotopskyddsärenden Hur många kompletta ansökningar om dispens från det generella biotopskyddet fick ni (totalt på myndigheten) från lantbrukare eller företrädare för lantbrukare under åren 2010-2012 (specificera per år och biotoptyp samt ange antal bifall inom parantes)?

3

Till handläggare av biotopskyddsärenden Har ni någon uppfattning om i vilken utsträckning generellt skyddade biotoper tas bort utan tillstånd i ert län? Följdfrågor: (a) Hur blir ni varse att biotoper försvinner? (b) Hur många åtalsanmälningar gjordes mellan 2010-2012 (specificera per år och biotoptyp)?

4

Till hela myndigheten Mellan tummen och pekfingret, hur förhåller sig antalet kompletta dispensansökningar (A) till det totala antalet direkta eller indirekta dispensförfrågningar (F)? (Frågan avser ansökningar och förfrågningar från lantbrukare angående det generella biotopskyddet.) 1 = F är något större än A 2 = F är klart större än A 3 = F är dubbelt så stor som A 4 = F är flerfaldigt större än A Följdfråga: Vad anser ni att skillnaden beror på?

5

Till handläggare av biotopskyddsärenden Vilka funktioner medverkar i handläggningen av biotopskyddsärenden? Följdfråga:

72 64


I vilken utsträckning medverkar funktioner från landsbygds-/lantbrukssidan? 1 = Aldrig 2 = Sällan (Exemplifiera) 3 = Vanligtvis (Hur?) 6

Till handläggare av biotopskyddsärenden Ställer ni villkor om kompensationsåtgärder i dispensbeslut (avser beslut till lantbrukare)? 1 = Aldrig 2 = Sällan 3 = I vissa typer av fall (Vilka?) 4 = Vanligtvis Följdfråga: Om 2-4, handlar det företrädesvis om nyanläggning av samma typ av biotop på annan del av fastigheten? Beskriv ev. andra exempel.

7

Till hela myndigheten Anser ni att något eller några av följande skäl borde kunna bidra till möjligheterna att få dispens (motivera svar)? (a) Kompensations- åtgärder om åtgärderna kan bidra minst lika mycket till biologisk mångfald som ursprungsbiotopen. (b) Rationalisering av jordbruket i skogs- och mellanbygd. (c) Risk för nedläggning av jordbruksmark. (d) Risk för markpackning.

8

Till handläggare som arbetar med åtgärdsprogram för hotade arter Kan ni se någon potential i att koppla samman kompensationsåtgärder med ÅGP? Exemplifiera och motivera svar.

9

Till naturvårdshandläggare Vilka typer av småbiotoper, ekologiska strukturer och ekologiska processer har störst behov av skydd och förstärkning för att Ett rikt odlingslandskap ska uppnås i ert län (särskilj i förekommande fall mellan slättbygd, mellanbygd och skogsbygd)? Följdfrågor: (a) Är det rätt typ av biotoper som är skyddade? (b) Hur ser ni på möjligheten att hantera det generella biotopskyddet utifrån ett landskapsekologiskt perspektiv?

10

Till hela myndigheten Vilka typer av småbiotoper har, genom er medverkan, anlagts på eller i anslutning till jordbruksmark i ert län? Följdfrågor: (a) Anser ni att ni borde medverka mer till nyanläggning? (b) Hur är responsen hos markägarna vid information om biotopskyddet i samband med nyanläggning? (c) Har ni upplevt att biotopskyddet har försvårat nyanläggning? Exemplifiera samt bedöm hur pass omfattande detta problem isåfall är.

11

Till hela myndigheten Har ni upplevt att olika miljömål har kommit i konflikt vid tillämpningen av det generella biotopskyddet? Om ja, exemplifiera.

12

Till hela myndigheten Är det generella biotopskyddet, så som det ser ut och tillämpas idag, tillfredsställande i förhållande till möjligheterna att varaktigt bedriva jordbruk och bevara (och utveckla!) odlingslandskapets natur- och kulturvärden? Om nej, vilka typer av problem har ni upplevt, hur pass vanliga är de och i vilka geografiska områden i ert län är problemen störst? Hur relevanta är problemen i förhållande till andra faktorer som påverkar jordbruk och biologisk mångfald?

13

Till hela myndigheten Övriga synpunkter och förslag.

73 65


Bilaga 2b. Enk채t till LRF:s regionkontor.

66


67


68


Bilaga 2c. Enk채t till v채xtodlingsr책dgivare.

69


70


71


Bilaga 3a. Sammanställning av enkätsvar från länsstyrelserna. (Sammanställningen omfattar endast svar på frågor av avvägningskaraktär.) Tabell 1. ”Är det generella biotopskyddet, så som det ser ut och tillämpas idag, tillfredsställande i förhållande till möjligheterna att varaktigt bedriva jordbruk och bevara (och utveckla!) odlingslandskapets natur- och kulturvärden?” Nej AB

Ja

X

Kommentar Med allt större maskiner krävs större ytor för vändning, etc., där diken och småhinder blir till problem. Enligt en prejudicerande dom är ”rationalisering” inte ett särskilt skäl som kan åberopas för dispens från biotopskyddet. Det innebär att vi inte kan bevilja en dispens där t.ex. diken ska läggas igen för att få bättre svängrum för moderna maskiner. Vet ej om situationen skiljer i olika delar av länet.

AC

X

Vi upplever inga problem med de biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet. Jordbruken blir färre men allt större företag och det kan vara så att bönderna får allt svårare att ta hänsyn till småbiotoperna som öppna diken och trånga alléer. I inlandet finns många fina småbiotoperna t.ex. stenmurar, odlingsrösen men avfolkning och igenväxning är ett hot mot dem som är svårt att avhjälpa.

BD

X

Det är sällan biotopskyddet som är problemet för jordbruket i vårt län. Det handlar mer om lönsamhet och nyrekrytering av jordbrukare. Det vore olyckligt om man tog bort det generella biotopskyddet då det ju tillkommit av en anledning – att alltför många småbiotoper togs bort. Det är ju inte heller så att de har ökat sedan biotopsyddet infördes. Har svårt att bedöma frågan, kulturmiljö får oftast frågan om att underhålla eller restaurera småbiotoper. Vi hanterar inte frågan om det i förhållande till att bevara och utveckla jordbruksdriften. Men möjligheterna att bevara och utveckla odlingslandskapets kulturvärden (där biotoperna ingår) borde vara större.

-

Troligen inte, andra faktorer är viktigare/mer avgörande för lantbrukets vara eller inte vara. Det är viktigt med dispensmöjligheter. Dock har vi ytterst få dispensärenden som rör jordbrukslandskapet. Generellt är vi restriktiva till dispenser. Rationalisering är inget skäl.

X

Det är sällan biotopskyddet som är problemet för jordbruket i vårt län.

-

Det är svårbedömt. Biotopskyddet i sig är inte det största hotet för jordbruksnäringen. Lönsamheten generellt är för låg och det beror på många faktorer. Lönsamheten tillsammans med exploatering av jordbruksmark är de långsiktigt viktigaste frågorna att lösa för ett fortsatt aktivt jordbruk och därmed bevarandet och utvecklingen av natur- och kulturvärden. Om inte lantbruket får ut mervärde för det som produceras tack vare att det är producerat i just Sverige med de lagar och regler som vi har utan produktionen behöver inriktas mot än mer mot världs­ marknadspris kommer kraven troligen öka på att göra nödvändiga rationaliseringar. I övrigt går det att jämföra biotopskyddet med t ex skogsbrukets sektorsansvar och den generella naturvårdshänsynen i skogsbruket.

C

-

D E

-

F

X

Det vore olyckligt om biotopskyddet tas bort då det bromsar försvinnandet av småbiotoper och kulturvärdet. Men mängden av en biotop i omgivningen borde kunna spela in. Ett generellt skydd tenderar ofta till att man inte tar hänsyn till de lokala förutsättningar som ofta råder på olika platser i länet. Vi instämmer med G-län när det gäller arronderingen. Lantbrukare har nog generellt sett svårt att känna förtroende för dessa regler eftersom det i dagsläget i stort sett är omöjligt att få dispens som lantbrukare samtidigt som det går att bevilja det om det gäller vägbyggen och liknande för samhällsnyttan. Det är inte bra med ett regelverk där de som är berörda skakar på huvudet åt det. Förtroendet är viktigt och nu finns det chans att se över detta.

G

X

Det finns säkert andra faktorer som påverkar mer, men samtidigt ska inte det hindra att man förenklar lantbrukets möjligheter att varaktigt bedriva jordbruk och bevara odlingslandskapets natur och kulturvärden. Ett generellt skydd tenderar ofta till att man inte tar hänsyn till de lokala förutsättningar som ofta råder på olika platser i länet. T.ex. hur många meter stenmur man vill ta bort, är det en fin lagd mur eller inte, hur mycket mer stenmur finns det på skiftet mm. Att man inte ges möjlighet att förbättra arronderingen kan i vissa fall säkert leda till att skiften istället tas ur produktion, vilket leder till att de växer igen. Det i sin tur kan leda till att vissa natur- och kulturvärden skadas eller blir mindre tillgängliga. Det generella biotopskyddet bromsar upp försvinnandet av småbiotoper. Många andra faktorer som påverkar småbiotoperna negativt finns också. Viktigt för den biologiska mångfallden är att inte biotopskyddet urvattnas för mycket. Redan idag använder vi proportionalitetsprincipen i många ärenden. Om man kan visa att jordbruksföretaget i hög grad påverkas negativt, av ett avslag på en dispensansökan, så medges vanligen dispens.

H

X

Framförallt otillfredsställande i biotoprika miljöer på Öland och i skogs- och mellanbygd på fastlandet. Lagstiftningen är för generell. Problemen upplevs av lantbrukarna som mycket stora, och en avgörande faktor för jordbrukets fortlevnad.

I

[X]

[Generellt sett samma uppfattning som H-län]

K

X

Vi instämmer i F-läns synpunkter.

72


M

X

N

X

Landsbygd och kontroll: Vi upplever att man vid tillståndsprövning lägger för lite vikt vid kulturvärdena. En ersättningsmur har inte samma kulturvärde som den gamla man tar bort. Ett annat problem är alla de kulturelement som tas bort eftersom de saknar biotopskydd, t ex brukningsvägar och renar mellan åkerskiften. Ytterligare ett problem är bristen på möjlighet att kontrollera att biotopskyddet efterlevs. Vid brukarkontakt framkommer att de kan känna sig frustrerade över avslag på ansökan att få t ex lägga igen diken eller ta bort hela muren eftersom de då inte kan bruka åkrarna effektivt. Detta gäller främst brukare i norra Skånes skogsbygd. Naturvård: Ja i stort sett! Man kunde dock tänka sig att det skedde en viss regional anpassning av vilka biotoper som ingår i det generella skyddet. I södra och västra Skånes slättbygder är alla kvarvarande småbiotoper av mycket stort värde, medan ”samma” biotop i Skånes skogs- eller mellanbygder har ett relativt sett mindre värde. Ersättningarna inom landsbygdsprogrammet borde dessutom höjas rejält för lantbruk som har eller nyanlägger småbiotoper! Fiske- och vattenvård: Ja. Det är en förutsättning för att bevara befintliga värden. Det är återigen inget offensivt redskap. Utvald miljö och kompetensutveckling: Nej. Det verkar vara mycket svårt att kombinera detta bevarande och vårdande med jordbruksdriften. Till en del handlar problematiken om att betesdjuren minskar. Det hade behövt vara lönsamt att använda områden med småbruten åker till bete.

X

O

X

Vi har svårt att bedöma frågan. För möjligheten att varaktigt bedriva jordbruk är biotopskyddet inte det största hotet. Exploatering av jordbruksmark för verksamheter (t.ex. externa köpcentra), bostäder och infrastruktur är ett vida större hot mot jordbruk och biologisk mångfald än det försvårande som biotopskyddet i vissa fall kan innebära. Problem med biotopskyddet varierar mellan bygder. Det är förmodligen ett större problem i områden med bruten terräng och stor förekomst av stenmurar, åkerholmar, rösen, diken m.m. som omfattas av biotopskyddet. t.ex. i Falbygden, Sjuhärad, Bohuslän, delar av Dalsland. Där finns stor risk att jordbruksmark läggs ner om man inte kan bruka den rationellt. Vi ser brister i att utveckla natur- och kulturvärden. Som lagstiftningen ser ut idag uppmuntrar den inte till nyskapande av biotoper. Det finns en stor kunskapsbrist kring biotopskyddet. Lantbrukare behöver också bättre stöd för hur man ska sköta sin åkermark i anslutning till en biotop, t ex. var går gränsen mellan åkerholmen som ska skyddas och fältet? Var är det möjligt att t.ex. göra en kemisk bekämpning utan att förstöra det skyddade objektet och samtidigt hålla åkermarken fri från rotogräs? Regelverk för miljöstöd måste gå hand i hand med biotopskyddet, annars risk att lantbrukaren inte förstår att biotopen är skyddad och hur biotopen ska skötas. Exempelvis är en allé med 5 träd på rad biotopskyddad, medan 7 träd på rad krävs för att få kulturmiljöstöd för allé.

S

X

Det generella biotopskyddet borde kunna hanteras utifrån regionala förhållanden. Det är viktigt att det finns möjligheter att kunna göra avvägningar då värden som är kopplade till det öppna landskapet är hotade. Det är naturligtvis självklart att det är helt andra orsaker och drivkrafter bakom den negativa utvecklingen av jordbruksmarkens brukning i skogs- och mellanbygderna än det generella biotopskyddet. Men just därför torde det vara av stor vikt att kunna göra regionala avvägningar vid de – trots allt väldigt enstaka – förfrågningar om dispenser som inkommer för att underlätta ett fortsatt brukande och därmed säkerställa värden knutna till odlingslandskapet.

T

X

Det generella biotopskyddet tillkom för att värna de biologiska och kulturhistoriska värdena i jordbrukslanskapet. Genom att antalet småbiotoper minskat är det av stor vikt att behålla de småbiotoper som finns kvar. Därmed har biotopskyddet fortfarande en mycket viktig funktion att fylla! Enligt vår bedömning är det generella biotopskyddets negativa inverkan på möjligheterna till fortsatt brukande av jordbruksmarken en relativt liten inverkan i förhållande till andra faktorer. De stora problemen är istället jordbrukets låga lönsamhet, internationella prissvängningar på livsmedel, krångligt utformade miljöstödsregler osv.

U

X

I länet återstår så pass lite biotoper att markägarna enligt Länsstyrelsens uppfattning generellt sett inte ser skyddet som ett jättestort problem (dock problem för vissa enskilda markägare) i förhållande till möjligheterna att varaktigt bedriva jordbruk, och det gör inte Länsstyrelsen heller.

W

X

Det generella biotopskyddet som det ser ut idag är en förutsättning för att bevara odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Om biotopskyddet försvårar möjligheterna för att bedriva jordbruk bör andra åtgärder utredas.

X

X

Som nämnts tidigare är ett aktivt jordbruk nödvändigt för att biotoperna bevaras i längden. Vi ser, mot denna bakgrund, att det kan finnas skäl att se över om det ska finnas olika villkor eller möjligheter till dispens i olika områden av landet – beroende på de förutsättningar som råder där. Vi ser även att det kunde vara värdefullt att inventera och peka ut särskilt värdefulla biotoper där t.ex. intresset av att bevara dessa i alla lägen väger högre än andra intressen.

Y

X

Z

X

Biotopskyddet är inte ett problem för jordbruket i länet.

73


Risk för nedläggning

Risk för markpackning

AB

Ja

-

-

-

AC

Nej

-

Ja

-

Kompensationsåtgärder är bra, men ska inte användas för att ”köpa” sig dispens. Däremot är det viktigt att arbeta med kompensation i de fall dispens givits på andra grunder.

BD

Ja

Ja

Ja

Ja

Samtliga alternativ borde kunna vara delar av motivet, särskilt om man utför kompensation.

C

Ja

-

-

-

D

Ja

Nej

Nej

-

Risker och möjligheter bör ses i ett längre tids- och hållbarhetsperspektiv. Det är allmänt vedertaget att rationaliseringen av jord- och skogsbruk under flera årtionden orsakat många arters försvinnanden från flera områden. De få småbiotoperna som finns kvar är väldigt viktiga för att bevara ett växt och djurliv. Vi har mycket svårt att se att nedläggning av jordbruksmark skulle orsakas av några mindre småbiotoper. Kompensationsåtgärder kan förstås vara en väg att gå om det är möjligt.

E

Ja

Ja

Ja

Nej

Ja till kompensation under vissa omständigheter. Observera dock att det inte generellt går att ”byta” en biologisk mångfald mot en annan. Observera också att även kulturmiljövärdena påverkas även om detta inte primärt ska hanteras vid handläggningen. Ja till rationalisering om alternativet till utebliven rationalisering är att det aktiva lantbruket upphör. Det är viktigare med ett aktivt lantbruk än enskilda biotopskyddselement. Det svåra är dock att avgöra hur stor påverkan just biotopskydden har i beslutet om att sluta med aktivt lantbruk. Idag beaktas det omgivande landskapet och bygden vid handläggningen av biotopskydd. Det är viktigare med ett aktivt lantbruk än enskilda biotopskyddselement. Det svåra är dock att avgöra hur stor påverkan just biotopskydden har i beslutet om att sluta med aktivt lantbruk. I det enskilda fallet bör det finnas möjlighet att bevilja dispens om det annars finns stor risk att värdefull jordbruksmark ur natur- och kulturmiljösynpunkt hotas av nedläggning. Vi bedömer dock att detta inte är allmänt förekommande just nu i länet. Markpackning har inte förts fram som faktor vid handläggningen i vårt län men det påverkar möjligheten att långsiktigt producera på ett optimalt och resurseffektivt sätt.

F

Nej

Ja

Ja

Ja

Kompensationsåtgärder bör inte i sig utgöra särskilda skäl. Det ska inte vara möjligt att köpa sig rätten att skada naturmiljön. I annan prövning brukar kompensationsåtgärder komma först efter att man konstaterat särskilda skäl. Biotopskyddet infördes just på grund av rationaliseringar i jordbruket och många av småbiotoperna försvann. Därför vore det olyckligt om rationalisering av jordbruket blev ett särskilt skäl rakt av. Då förfelas syftet med biotopskyddet. Däremot borde det finnas möjligheter att i vissa fall hänvisa till rationalisering av jordbruket, särskilt om det finns risk att marken slutar att brukas. Hänsyn bör då tas till skiftesstorlek, hur biotopen ligger i skiftet, vilken åtkomst till marken som behövs samt mängden av biotopen i omgivningen. Det kan ju finnas 100 rösen och då kanske det inte är någon större skada att ta bort några stycken. Svårigheten blir dock att dra gränsen när det är ”lagom” mycket av biotopen kvar i omgivningen. Kompensationsåtgärder bör ställas som krav, t.ex. att ett röse flyttas till en annan plats. Naturvärdet i den nya biotopen kommer på sikt att närma sig det som tagits bort. En ökad markpackning riskerar att öka utsläppen av näringsämnen i våra sjöar och vattendrag samtidigt som det kommer att gå åt mer energi för att kunna bruka dessa arealer, vilket är negativt ur miljösynpunkt. Man riskerar också att få en ökad förekomst av ogräs pga. en sämre bearbetning på dessa marker, vilket kan leda till en ökad användning av bekämpningsmedel.

G

Ja?

Ja

Ja

Ja

När det gäller rationaliseringen av jordbruket i skogs- och mellanbygd är det viktigt att vi kan göra så mycket som möjligt för att underlätta brukandet av åkermarken. Dels för att undvika att mark tas ur produktion pga. att man inte kommer in på skiftena längre med dagens maskiner. Eller att man pga. att skiftena är för svårbrukade istället väljer att arrendera mark längre bort med långa transportsträckor som följd, vilket ger en ökad miljöpåverkan. En ökad markpackning riskerar att öka utsläppen av näringsämnen i våra sjöar och vattendrag samtidigt som det kommer att gå åt mer energi för att kunna bruka dessa arealer, vilket är negativt ur miljösynpunkt. Man riskerar också att få en ökad förekomst av ogräs pga. en sämre bearbetning på dessa marker, vilket kan leda till en ökad användning av bekämpningsmedel.

Rationalisering i skogsoch mellanbygd

Kompensationsåtgärder

Tabell 2. ”Anser ni att något eller några av följande skäl borde kunna bidra till möjligheterna att få dispens: kompensationsåtgärder om åtgärderna kan bidra minst lika mycket till biologisk mångfald som ursprungsbiotopen, rationalisering av jordbruket i skogs- och mellanbygd, risk för nedläggning av jordbruksmark och/eller risk för markpackning?” Kommentar

74


H

Ja

Ja

Ja

Ja

Kompensationsåtgärder kan förstås vara ett alternativ, men det är viktigt att de i så fall verkligen kompenserar! Att lägga en borttagen stenmur i en betesmark eller i ett impediment kan t.ex. inte räknas som en kompensationsåtgärd. Det är i åkerlandskapet som småbiotoperna behövs! Rationalisering kan utgöra skäl om alternativet är nedläggning av jordbruksmark. Risk för nedläggning kan vara det viktigaste skälet för dispens, eftersom det på sikt annars hotar det öppna odlingslandskapet och dess värden. Markpackning är också ett tungt vägande skäl, då värdefull åkermark kan förstöras för lång framtid. Den markpackning som orsakas av dubbelkörningar, leder också till onödig övergödning och dubbla doser av bekämpningsmedel.

I

[Ja]

[Ja]

[Ja]

[Ja]

[Generellt sett samma uppfattning som H]

K

Nej

Ja

Ja

Ja

Samma som F.

M

Ja?

Ja?

Ja?

-

Landsbygd och kontroll: För att uppnå målet att hålla landskapet öppet krävs ibland att jordbruket rationaliseras. Ett företag utan ekonomisk vinst läggs snart ner, med igenväxning och avfolkning som följd. Finns ingen ekonomisk anledning bör man vara restriktiv med tillstånd. En ersättningsmur har inte samma värde som den gamla muren, varken med avseende på natur- eller kulturvärde. Därför kan en mur som plockas bort lika gärna ersättas med något annat med biologiska värden som är värdefullt för området. Markpackning har vi ingen åsikt om. Naturskydd och naturvård: Kompensation låter bra i teorin men det är sällan som kompensationen når upp till samma biologiska kvalitet eller har samma ekosystemtjänstfunktioner som den biotop som tas bort. Ska man använda sig av kompensationsåtgärder borde dessa åtföljas av någon form av kontrollprogram, dvs. för att man ska kunna påvisa de positiva effekter man eftersträvar. Sedan kommer man ju till frågan om vad som händer om detta inte sker, blir det då tal om någon form av ekonomisk kompensation? En tumregel är att kompensationsåtgärder ska undvikas och endast nyttjas då inga andra möjligheter finns och ytterst sällan vara ett skäl till dispens. Angående rationalisering och nedläggning går det inte att uttala sig generellt, utan här måste de ekonomiska aspekterna vägas mot de naturvärden som påverkas, alltså krävs även fortsättningsvis en prövning. Fiske- och vattenvård: Det måste alltid finnas särskilda skäl för att få dispens. Vi bedömer inte att något av de fyra angivna skälen i sig kan utgöra särskilda skäl. Kompensationsåtgärder kan komma i fråga om det föreligger särskilda skäl att medge dispens, men vi anser inte att olika typer av ”markbyten” kan vara skäl i sig. Vi ger t.ex. dispens för att ta bort ett öppet dike om diket införlivas i en större våtmark, dvs. om biotopens naturvärde ökar. Under särskilda omständigheter kan det vara aktuellt att diskutera kompensationsåtgärder på annan plats, om de på ett väsentligt sätt bidrar till ökad biologisk mångfald, t.ex. bättre spridningskorridorer för isolerade populationer. Rationalisering bedöms inte vara särskilt aktuellt i Skåne. Nedläggning bedöms inte vara särskilt aktuellt i Skåne. Markpackning är en viktig faktor, men är sällan uppe till diskussion i våra ärenden.

N

Nej

Nej

Ja

Nej

Kompensationsåtgärder kan aldrig vara ett skäl för dispens. Rationalisering är inte något skäl för dispens. Rationaliseringen är ju en av orsakerna till att skyddet infördes. Om jordbruksmarken verkligen skulle läggas igen kan det vara ett skäl, med det är alltid svårt att bedöma. Markpackning bör motverkas på annat sätt. Inte något skäl för att ge dispens.

O

Ja

Ja

Ja

Ja

Kompensation kan vara en faktor i ställningstagandet men inte ett skäl i sig. Det är väldigt viktigt att biotopskyddet inte blir en ingång för ändrad praxis för kompensationsåtgärder generellt i miljöbalken. Hur och vem avgör om kompensationsåtgärden blir lika bra som den biotop som tas bort? Nationell vägledning behövs. Rationalisering och nedläggning kan beaktas redan idag, men ska inte i sig själv vara ett särskilt skäl. Det är dock mycket viktigt att lönsamma företag med investeringsvilja finns kvar i skogs och mellanbygd, annars finns stor risk att marken slutar brukas. Markpackning bör beaktas men individuell bedömning är viktigt.

75


S

Nej

Ja

Ja

-

Kompensationsåtgärder kan aldrig vara ett skäl för dispens. Detta är en grundläggande förutsättning och strider mot gällande lagstiftning och inte bara biotopskyddet. Biotopskyddet infördes mycket på grund av rationaliseringar i jordbruket då många av småbiotoperna försvann. Därför vore det naturligtvis olyckligt om rationalisering av jordbruket blev ett särskilt skäl rakt av. Då förfelas syftet med biotopskyddet. Med detta sagt, känns det viktigt att kunna få en hantering av biotopskyddet som tar hänsyn till de regionala förhållandena på ett sätt som utformningen och praxis idag inte medger. I skogs- och mellanbygderna är det viktigt att kunna bibehålla ett aktivt brukande av den öppna marken. Exempelvis kan igenläggning av ett dike säkerställa att ett åkerområde kommer att fortsatt brukas – till gagn för den biologiska mångfalden, miljömål om odlingslandskapet och de andra skyddade biotoper som finns inom området. I skogs- och mellanbygderna är nedläggning och igenväxning av åkermarken en pågående realitet. Ett aktivt jordbruk är förutsättningen för att upprätthålla odlingslandskapets biotoper. I olika områden av landet råder olika risker för att miljömål inte uppnås. I den allra största delen av Värmlands län är igenväxning ett större hot mot den biologiska mångfalden än miljörisker förknippade med ett aktivt jordbruk. För att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras inom odlingslandskapet inom stora delar av länet är därför möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för ett uthålligt brukande viktigt och bör därför kunna vägas in som särskilt skäl. Som nämnts ovan är det därför viktigt att det generella biotopskyddet kan hanteras med hänsyn till regionala förhållanden. Det finns en uppenbar koppling mellan rationalisering och nedläggning som är viktig att komma ihåg, men bedömningen av särskilt skäl borde kanske ändå utgå från risk för nedläggning.

T

Nej

Ja

Ja

Nej

Ur kulturmiljösynpunkt är kompensationsåtgärder generellt problematiskt då det kulturhistoriska värdet försvinner när ett element tas bort. Läget är en del av värdet. När dispens beviljas är det viktigt att se på rimliga möjligheter till kompensation för att bidra till miljömålen. I skogs- och mellanbygd kan det vara motiverat att bevilja dispens för att ge förutsättningar för fortsatt brukande. Samtidigt är det viktigt att inte tillåta dispens för alla typer av ”rationaliseringsåtgärder”. Det generella biotopskyddet har en försumbar påverkan på markpackningsproblematiken i stort.

U

Nej

Nej

Nej

Nej

Kompensationsåtgärder kan aldrig vara ett skäl för att få dispens. Om rationalisering vägs in kommer alla biotoper att försvinna, detta var ett av huvudskälen till att biotopskyddet infördes. Det är omöjligt att bedöma om jordbruksmarken verkligen skulle läggas ned eller om man bara använder argumentet för att nå framgång. Markpackning bör motverkas genom teknisk utveckling eller bättre körsätt.

W

Nej

Nej

Nej

Nej

Inget av de uppräknade skälen borde kunna bidra till möjligheterna att få dispens, kompensationsåtgärder är ju något som ska göras utöver att dispens kan medges – man ska inte kunna köpa sig dispens genom att göra en kompensationsåtgärd. Andra åtgärder såsom högre miljöersättningar för brukande av svårbrukad åkermark med bibehållande av småbiotoper ger en betydligt med attraktiv landskapsbild och landsbygd, än om dessa småbiotoper tas bort.

X

-

Ja

Ja

-

Ett aktivt jordbruk är förutsättningen för att upprätthålla odlingslandskapets biotoper. I olika områden av landet råder olika risker för att miljömål inte uppnås. I Gävleborgs län är beskogning och igenväxning ett större hot mot den biologiska mångfalden än vad ett aktivt jordbruk kan sägas vara. Under de förhållanden som råder är snarast det aktiva jordbruket det som behöver värnas för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Vi ser därför att möjligheter att skapa bättre förutsättningar för ett uthålligt lantbruk kan vara skäl för att ge dispens från det generella biotopskyddet. I sammanhanget ska aktivt jordbruk tolkas som aktiv skötsel.

Y

Nej

Nej

Nej

Nej

I vårt län är biotopskyddet inget problem.

Z

Nej

Nej

Ja

Nej

Endast risk för nedläggning kan bidra till dispens. Generellt ska biotopskydden värnas, det bör vara den allmänna hållningen. Men möjligheten till dispens bör bero på vilken miljö som avses. I Jämtlands län kanske man kan godkänna att småvatten i jordbruksmark kan läggas igen om jordbruksmarken riskerar att läggas ner, då vi har så mycket rikkärr i länet. Å andra sidan: arealen småvatten i jordbrukslandskapet är ytterst liten, den finns i skogsmarken… Finns källor kvar ska ju de värnas! Alléer med inhemska trädslag bör man värna, sådana har vi lite av här. Bör inte i förväg vara möjligt att lova kompensation för dispens. Hur ska man kunna bedöma att det fungerar? Det finns en koppling mellan rationalisering och nedläggning men vi föreslår bedömningen utifrån risk för nedläggning.

76


Tabell 3. Fria kommentarer och förslag. AB

Det är väldigt kostnadskrävande för en privatperson att sköta om en allé. Förr var det oftast herrgårdar och slott med god ekonomi som anlade alléer. Kanske är det en ekologisk vinst att ägarna inte beskär sina alléträd i tid och otid, men å andra sidan kanske trädens ålder skulle förlängas om de blev beskurna ibland. Möjlighet till ekonomiskt stöd för skötsel av alléer skulle behövas.

AC

Stöden till skötsel av landskapselement inom jordbrukets miljöersättningar skulle behöva höjas för småbiotoperna. Utökad samverkan med t ex hembygdsföreningar i nästa programperiod – de kanske kan sköta särskilt unika småbiotoper i områden som saknar hävd men för detta krävas då särskild finansiering.

BD

Odlingslandskapet har under 1900-talet blivit alltmer storskaligt och arealen slåtter- och betesmark har minskat kraftigt på grund av rationaliseringar i jordbruket. Detta har påverkat den biologiska mångfalden negativt då livsmiljöerna för växt- och djurarter som är anpassade till slåtterängar och betesmarker har försvunnit. I dagens ofta enhetliga odlingslandskap är biotoper som tillexempel stenmurar, åkerholmar och småvatten viktiga livsmiljöer för många växter och djur. Det generella biotopskyddet är en viktig skyddsform då biotoperna spelar en viktig roll som refuger för flora och fauna.

C

Väldigt få lantbrukare som idag får ersättning för att sköta biotoper gör detta av ekonomiska skäl. Antigen kan ersättningen tas bort, eller om vi vill att fler ska sköta biotoperna så krävs betydligt högre ersättning. Bättre definitioner av biotoperna i lagstiftningen (förordningen) skulle vara bra. Är det exempelvis lagens intention att biotoper i stadsmiljö ska omfattas av skyddet. Vi har många frågor som rör bebyggd miljö. Det är skillnad på alléträd och alléträd. En del är gamla och andra kan vara mycket unga – men de har samma skydd. Det bör vara enklare att få byta ut unga träd än de med högre naturvärden. Även kulturmiljövärden och värden för landskapsbilden bör spela roll, även om denna paragraf i första hand bör värna om den biologiska mångfalden. Ibland är det inte heller att ersätta en allé på samma plats och då bör regelverket öppna för att man ska kunna ersätta den på annan plats inom en viss area.

D

Vore bra med en noggrannare rapport/ utredning och analys om biotopskyddets fördelar och nackdelar sett ur brukaden och natur och kuturvårdsaspekter.

E

Observera att biotopskyddet är kopplat till flera andra verksamheter än bara jordbruket. Vi har t ex flera ärenden som rör bebyggelseutveckling och infrastruktur etc. Landsbygdsprogrammets regler och definitioner till stöd för miljövärden och biologisk mångfald bör harmonieras med biotopskyddsreglerna så att brukare kan få ersättning för bevarande och vård av biotopelementen En handbok om handläggning av biotopskydd är under framtagande av Naturvårdsverket. Denna blir viktig för en ökad samsyn av handläggningen av biotopskyddsärenden på länsstyrelserna och t ex en möjlighet att tydliggöra skäl för dispens etc. Fortsatt aktivt deltagande från berörda enheter inom länsstyrelsen är viktigt för att stämma av riktningsförändringar i biotopskyddshandläggning och andra omvärldsfaktorer.

F

När vi arbetade med denna enkät deltog en representant från varje berörd enhet: natur, landsbygd och kulturmiljö. Vi samarbetade med alla frågor trots att bara en av oss arbetar med handläggning av biotopskyddet. Vi slogs då av hur viktigt det är att det finns en bra dialog mellan dessa olika enheter och att vi är enade utåt. Vi kommer att jobba för en ökad samverkan på vår länsstyrelse. Vi fick känslan av att det finns viljor som är emot detta och markerar härmed att vi inte delar den uppfattningen.

G

I väntan på nationella riktlinjer gällande hanteringen av trädvårds-/biotopskyddsärenden som berörs av både kulturminneslagen och miljöbalken internremiterar kulturmiljö dessa ärenden till naturvård. Detta efter att länsstyrelsens jurister gjort tolkningen att även alléer i kyrkomiljöer omfattas av det generella biotopskyddet. Kulturmiljö är dessutom inblandad i den handläggning som berör alléer inom kulturmiljöns riksintressen. I dessa ärenden gäller det att pröva ärendet parallellt med tydliga rutiner från kultur- och naturvärdessynpunkt, en uppgift som inte alltid är lätt.

H

-

I

-

K

Inga

M

Inga

N

Inga

77


O

Nyanlagda biotoper (ej anlagda som kompensationsåtgärd): En ökning av nya biotoper måste främjas. Om alla nyanlagda biotoper blir biotopskyddade kan det hindra viljan att skapa nya biotoper. Man måste t.ex. överväga om alla stentippar och öppnade kulverteringar alltid ska vara biotopskyddade inom ett år. Ytterligare synpunkter till fråga om vad som bör kunna vägas in i en dispensprövning: Inte bra om man generellt listar vilka skäl som ska finnas för dispens i lagstiftningen då skälen kan variera och nya kan tillkomma. Vid en eventuell lagändring är det viktigt att kompensationsåtgärder inte automatiskt leder till dispens. Viktigt med individuell prövning. En lagändring riskerar att innebära en allmän försvagning av områdesskydden i miljöbalken och kan strida mot den vedertagna synen på kompensation som skäl för intrång i skyddad natur. Landsbygdsutveckling och biotopskydd: Biotopskyddet kan upplevas som ett hinder även för andra verksamheter på landsbygden. Att bo och verka på landsbygden bör vara ett lika beaktansvärt intresse som att bedriva lantbruk. Ex. i de fall biotopskyddet hindrat möjligheten att hålla vägar öppna vintertid. Biotopskyddet i förändrat klimat: En analys och vägledning behövs för hur klimatanpassningsåtgärder ska bedömas i förhållande till biotopskyddet. Ex. dränering, översvämning, öppna upp kulverterade diken, bredda diken, tvåstegsdiken. Stöd: Kultstödet bör differentieras, ex. bör en biotop som är ett odlingshinder ge ett högre stöd än ett som ligger i åkerkanten. Svaren i enkäten har arbetats fram av gemensamt av Landsbygd, Naturvård, Kulturmiljö, Vattenvård, Rätts.

S

Igenväxningen på och runt generellt skyddade biotoper bedömer vi vara ett mycket större hot mot värdena som är knutna till biotoperna än aktiva åtgärder för att ta bort eller göra ingrepp i dem. När marken runt en skyddad biotop har vuxit igen tillräckligt mycket klassas marken istället som skog och det generella skyddet gäller inte längre. Överhuvudtaget är ett övergripande problem att nuvarande regelverk, såväl lagstiftning som regler för ekonomiskt stöd, är uppbyggda kring en strikt åtskillnad mellan jordbruksmark och skogsmark. Exempelvis är stora naturvärden, till exempel många hotade arter, knutna till olika former av övergångar eller mosaiker av skog och jordbruksmark, och dessa värden blir många gånger svåra att hantera med regelverk som förutsätter en skarp uppdelning mellan skog och jordbruksmark. Det förhållandet att vissa biotoper har ett starkt generellt skydd så länge de ligger i jordbruksmark, men förlorar sitt skydd om den omgivande marken övergår till skogsmark, är en del av denna problematik. Även utvecklingen av en ökad bioenergiproduktion kan i vissa fall försvåras av regelverk som egentligen i onödan förutsätter en åtskillnad mellan vad som är skogsproduktion och vad som är jordbruksproduktion. Det vore bra om regeringen lät en särskild utredning ta ett helhetsgrepp om denna problematik och föreslå hur regelverk för skogsmark respektive jordbruksmark så långt möjligt kan samordnas. Länsstyrelsen ser gärna att Jordbruksverket framför detta i sin redovisning av det nu aktuella utredningsuppdraget.

T

I stort tycker vi att gällande regler för det generella biotopskyddet fungerar bra. Det är viktigt att fortsatt höja förståelsen och öka medvetandegraden för det generella biotopskyddet hos markägarna dvs. på information om hur viktiga dessa småbiotoper är. De flesta dispensärenden rörande biotopskyddet som handläggs kommer dock från andra aktörer, t ex Trafikverket, ledningsärenden (nedgrävning av el, tele eller bredband) och enskilda markägare vid planärenden. Det rör sig alltså om fall då allmänna intressen berörs. En så viktig och komplex fråga som biotopskyddet fordrar mer tid för att ett relevant beslutsunderlag ska kunna tas fram och det kräver en djupare analys och en mer omfattande utredning. Frågorna är vagt formulerade vilket gör tolkningen av dem svår. Det drar ned kvalitén på enkäten och ger ett sämre beslutsunderlag.

U

Det behöver tydliggöras bättre vilka biotopförbättrande ingrepp som kan tillåtas påverka biotopskyddade strukturer och hur denna avvägning ska göras.

W

Odlingslandskapets småbiotoper representerar nästan alltid kulturvärden, ofta mycket höga kulturvärden. De ger en variation i landskapet som har en stor betydelse för dess biologiska och kulturhistoriska innehåll och för människors upplevelse av landskapet och därmed attraktivitet för boende och turism. En levande landsbygd behöver vara öppen och brukad, men inte på bekostnad av ett varierat och innehållsriks odlingslandskap med en bibehållen lokal och regional karaktär.

X

I vissa fall behövs förtydligade definitioner av biotoperna, till exempel hur och var mäts bredden på vattendrag, minsta storlek för åkerholme. Det är viktigt att lst får vara med i det fortsatta arbetet med dessa frågor

Y

Inga

Z

Möjligheten att använda biotopskyddet till att utveckla och bevara natur- och kulturvärden finns, men de har prägel av södra Sverige. Dagens odlingslandskap skiljer sig i areal idag och för 100 år sedan och många av naturvärdena i forna tiders odlingslandskap, dvs. fäbodar, utmarksslåttermarker, våtslåttermarker, ängar etc., ligger idag i skogsmark. Artrika vägkanter bör få ökad status, här är hot i form av nedgrävning av elledningar, bredband och andra ”rör” stor. Nedläggning av jordbruk och är det största problemet samt felaktig skötsel av ängsmarker, men det är ju kopplade till olika ekonomiska marknadsfaktorer. Biotopskyddet är nog det minsta problemet, men kan vara tuvan som välter ett stort lass…

78


Bilaga 3b. Sammanställning av enkätsvar från LRF:s regionkontor. Tabell 1. ”Förekommer det att lantbrukare inom er region upplever att det generella biotopskyddet är ett problem? (Mer än ett svar kan stämma.)” Ja, i viss utsträckning, ej tydligt mönster

Ja, påtagligt i vissa områden

Ja, påtagligt för vissa typer av företag

Ja, annat

Kommentar

Nej

Skåne

X

Halland

X

Sydost

X

Jönköping

X

V. Götaland, Värmland

X

X

Framförallt skogs- och mellanbygder. De vanligaste problemen är att öppna diken, stengärden, stenrösen och åkerholmar i odlingslandskapet inte får förändras. Detta gäller framförallt i skogs- och mellanbygder. De lantbruk som berörs får svårare att följa med i den rationalisering av produktionen som sker fortlöpande, och får därmed försämrad lönsamhet. Till sist kan granplantering bli enda alternativet. Vanliga problem är vid rationaliseringar för att få ett effektivare brukande av marker och komma in med maskiner på åkrar. Tänker man på varför rösen, gärdsgårdar, märgelhålor mm. har kommit till är det för att förbättra jorden, förenkla odlingen och bilda gränser. Det finns ett mörkertal i detta. Eftersom lantbrukarna vet att det är krångligt så ansöker man inte om att få flytta gärdsgårdar m.m. för man utgår från att det ändå blir nej.  X Lantbrukare i alla de tre län vi representerar har problem med det generella biotopskyddet och i princip gäller de alla slags företag. Extra påtagliga blir problemen vid exploatering och rationaliseringar t.ex. efter markförvärv Det är ett generellt problem med stenmurar, men det finns även problem med öppna diken, småvatten och odlingsrösen. Att rationalisering inte är skäl nog för dispens upplever lantbrukarna som ett mycket stort problem.  X I Jönköpings län finns ca 14 000 taxerade jordbruksfastigheter men endast 3 700 lantbruksföretagare. Det innebär att många har ett eller flera arrenden. Många större lantbruksföretag har mellan 10 och 20 arrenderade fastigheter. Rekordet är en lantbrukare som brukar 38 gårdar. Problem med det generella biotopskyddet finns över hela länet. Problemet är förmodligen marginellt för många av de mindre företagen (fritids- och deltidsföretagare) medan de större företagen med större maskiner och större krav på rationellt brukande och som brukar ca 75 % av totala åkerarealen har uppenbara problem på grund av det omöjliga att kunna ta bort även små och ur biologisk synvinkel helt ointressanta biotoper.   Problemen är störst där jordbruksföretagen består av många och små skiften (Sjuhärad, Bohuslän, Dalsland exkl. dalboslätten, S, Ö och N Skaraborg samt hela Värmland exkl. vissa av de Vänernära odlingsbygderna i Karlstadskommun). Problemen är störst i de företag som har omfattande vallodling samt för de växtodlingsföretag som har annan ”körningsintensiv” odling av exv. specialgrödor såsom potatis mm. Problem uppstår också i gränszonerna mellan intensivare och mer extensiva odlingsbygder. I gränsbygderna brukas ofta de mer småskurna markerna av företag som har basen i de mer intensiva odlingsbygderna och som därför har optimerat maskinparkerna efter dessa. Dessa företags maskinparker ”växer ofta ur” bruket av mindre åkerskiften. De mest frekventa problemen är relaterade till svag arrondering.

79


Nej

Ja, i viss utsträckning, ej tydligt mönster

Ja, påtagligt i vissa områden

Ja, påtagligt för vissa typer av företag

Ja, annat

X

Söderman- land, Örebro

X

Mälardalen

X

Gotland

X

Jämtland

X

Östergötland

Biotopskyddet är ett av de största hoten mot åkermarken i Östergötlands mellan- och skogsbygder. När rationaliseringen ställer krav på effektivare brukande måste man kunna minska antalet åkerholmar, flytta ett odlingsröse eller lägga igen ett kort dike. När inte detta är möjligt läggs marken först extensiv vall, sedan i träda och sista steget blir det skogsplantering. Problemen är störst i bygder med mycket odlingshinder, t.ex. diken, rösen, alléer, små åkerholmar – detta är alltså i mellanbygd. I slättbygd uppstår problem i samband med att mark tas i anspråk för t.ex. vägar där den kvarvarande marken splittras i ännu mer orationella tegar, en utveckling man som brukare inte kan rå för. Främst utanför det öppna slättlandskapet. I det brutna landskapet i skogsoch mellanbygderna finns det många öppna diken som kan vara ett hinder för moderna maskiner i lantbruket. För att driva rationella jordbruk blir det därför viktigt att få lägga igen diken då det medför mindre dieselförbrukning, mindre jordpackning och bättre bördighet. Detsamma gäller när samhället eller andra aktörer tar mark i anspråk av enskilda markägare för olika infrastrukturprojekt som vägbyggen, V/A eller annan samhällsutbyggnad. Här händer det att Trafikverket har betalat för dräneringsrör men garanterar inte att diket får läggas igen, en åtgärd som markägaren ofta får söka dispens för på länsstyrelsen men ofta får avslag. Vi vill här påpeka att det finns stora kostnader för att kulvertera eller ta bort biotoper som sten eller åkerholmar vilket gör att sådana åtgärder enbart motiveras när det är rationellt för brukandet. Gotland har stora riksintressen inom natur- och kulturvård. Därför har vi många biotoper i odlingslandskapet sparade, både välbehållna och mindre välbehållna. Lantbrukarna på Gotland har format detta unika landskap med hjälp av betesdjur. I dagsläget står vi inför många generationsskiften ute på gårdarna. Det innebär oftast stora investeringar för att kunna leva på sina företag, vilket vi tydligt sett de senaste åren då många expanderat sitt företag. Det generella biotopskydd som idag finns skapar problem för de lantbrukare som vill satsa på en framtid och vi har i vissa fall sett att ungdomarna väljer en annan framtid än att bruka fädernegården. Det är framförallt stenmurar, öppna diken, odlingsrösen och åkerholmar som man anser sig inte kunna komma vidare med.

80


Tabell 2. ”Upplever ni att det i er region är möjligt för lantbrukare att få dispens från det generella biotopskyddet när det är motiverat enligt er?” I vissa typer av fall

I enstaka fall

Aldrig

Skåne

Kommentar

I hög grad

X

Dispens ges bara i enstaka fall och endast i form av exempelvis en öppning i ett stengärde eller en överfart över ett dike. Det går inte att få förändra hela diket eller stengärdet, trots att det är i skogs- och mellanbygd med rikligt med biotoper och med små åkerlappar. Vi vill poängtera att lantbrukare oftast upplever en sådan dispens som ett avslag, eftersom en öppning/överfart i stengärde/dike inte avhjälper grundproblemet med brukandet av små skiften.

Halland

X

Sydost

X

Har blivit svårare och svårare.

Jönköping

X

Känner inte till något fall där dispens beviljats. Länsstyrelsen säger att de får förfrågningar från lantbrukare men mycket få ansökningar. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att lantbrukaren inser att det är lönlöst att söka dispens. Av de ansökningar som kommer in och där dispens beviljas kommer det övertygande antalet från Trafikverket och andra myndigheter eller affärsverk. Intressant är att det då ofta rör sig om biotoper som markägaren gärna vill bevara och som han/hon själv aldrig skulle kommit på idén att ta bort – en allé exempelvis.

V. Götaland, Värmland

X

Östergötland

X

Bara i mycket enstaka fall. Oftast är det en rigid hantering och i de flesta fall regionstyrelsen känner till har lantbrukaren erbjudit kompensatoriska åtgärder t.ex. återskapat en ny våtmark på annat ställe, flyttat ett odlingsröse eller liknande. Ändock har det varit mycket sällan som dispens har beviljats.

Södermanland, Örebro

X

Mälardalen

X

Gotland

X

I vår region har det varit direkt stopp med dispenser då länsstyrelsen mycket sällan har utfärdat sådana. Därför har även lantbrukarna blivit uppgivna i det meningsfulla att söka dispenser.

Jämtland

X

Det söks sällan dispens och av de gånger det söks dispens menar handläggare att utfallet varierar beroende på ärende.

81


Tabell 3 ”Upplever ni att eventuella svårigheter att få dispens från det generella biotopskyddet är ett starkt bidragande hinder för jordbrukets utveckling eller för fortsatt jordbruksdrift i er region?”

Nej

Ja, i vissa områden

Ja, generellt

Skåne

X

Framförallt i skogs- och mellanbygder, där det finns många biotopskyddade objekt.

Halland

X

I mellanbygd och skogsbygd.

Sydost

X

Egentligen mer från företag till företag – starkt bidragande är det inte överallt, men bidragande kan det vara för många företag – i ärlighetens namn finns även andra problem (konkurrenskraft/lönsamhet och vildsvin för att nämna två) – men biotopskyddet tar mycket energi och engagemang från lantbruksföretagen.

Jönköping

X

Ja, generellt för hela regionen.

V. Götaland, Värmland

X

Östergötland

X

Södermanland, Örebro

X

För enskilda är biotopskyddet en starkt bidragande faktor men det finns så många andra faktorer som också är avgörande – det är alla negativa faktorer som sammantaget skapar allvarliga utvecklingsproblem.

Mälardalen

X

Huvudsakligen i områden utanför slättlandskapet.

Gotland

X

Framförallt på Storsudret samt även i viss mån Fårö är det i stort sett totalstopp för dispenser. Därför får man inte några yngre att investera och utveckla företag i dessa områden. Det är dock inte enbart detta utan lönsamhet är också avgörande för om man satsar, men man ser sig ofta begränsad i utveckling och expansion pga. det generella biotopskyddet. Nämnda områden innehåller stora naturoch kulturvärden av riksintresse och då dessa förutsätter betesdrift så är samhället också på sikt en förlorare.

Jämtland

X

Kan vara ett problem i mer intensivt brukade områden, vid rationalisering och om jordbruk ska startas upp – men generellt sätt nej.

Kommentar

Östergötland består av slättbygd som i norr och söder avgränsas av en omfattande mellan- och skogsbygd. I slättlandskapet skulle villkorade dispenser med kompensationsåtgärder öka möjligheten till rationalisering, inte minst vid infrastrukturell påverkan såsom t.ex. vägbyggen och annat som ändrat ett fälts ursprungsstorlek. I mellan- och skogsbygden är det generella biotopskyddet ett starkt bidragande hinder för jordbrukets utveckling.

82


Tabell 4. ”Är det vanligt i er region att lantbrukare undviker att söka dispens trots ett uppenbart behov? Om ja, varför?”

Nej

Ja

Skåne

X

Halland

X

Kommentar Lantbrukarna upplever att det är omöjligt att få den dispens de önskar. En dispens som medger öppning/överfart i stengärde/dike avhjälper inte grundproblemet vid brukande av små skiften, och upplevs därmed som ett avslag. Andra skäl för att avstå att söka är att det upplevs mycket omständligt och dyrt. Det är svårt att få myndigheterna med sig.

Sydost

X

Det är i princip omöjligt att få dispenser värda namnet.

Jönköping

X

V. Götaland, Värmland

X

Östergötland

X

Södermanland, Örebro

X

Mälardalen

X

Gotland

X

Finns det dispensmöjlighet? Det har vi aldrig märkt i Jönköpings län! Det finns ju ingen anledning att söka för något man vet är omöjligt att f å dispens för. Den ovisshet som det ligger i sakens natur att det följer med en dispensansökan skrämmer. Denna rädsla förstärks av att den tidigare myndighetshanteringen av sådana ansökningar upplevs som både obegriplig och nyckfull. Därtill är kostnaden för en ansökan självfallet återhållande. Alternativet som väljs blir istället ofta att man aktivt planterar igen otillgänglig odlingsmark, lämnar den för fäfot eller i bästa fall sköter den som träda. Förhandskontakter eller erfarenheter från grannar ger vid handen att man oftast får avslag. För att man inte vet om kravet på dispens; för att man inte tycker att åtgärden har någon betydelse eller för att man vill undvika att skapa uppmärksamhet kring en tveksam åtgärd eller lägga pengar på en ansökan när man vet att oddsen för att dispensen ska bli beviljad är ytterst liten. Det finns ingen anledning att kasta bort pengar på en ansökan när man på förhand vet att det blir avslag. Till 99 % så vet man att man får avslag

Jämtland

X

Det är inte vanligt men det förekommer. Det undviks för att man vill slippa krånglet med att söka dispens.

83


Tabell 5. ”Förekommer det (mer än i marginell omfattning) att lantbrukare i er region förändrar eller tar bort generellt skyddade biotoper utan att ansöka om tillstånd?”

Nej

Ja

Ingen uppfattning

Skåne

X

Halland

X

Sydost

X

Jönköping

X

V. Götaland, Värmland

X

Östergötland

Södermanland, Örebro

X

Mälardalen

X

Gotland

X

Jämtland

X

X

Kommentar

Lantbrukarna vet med sig att de inte får dispens. För att hänga med i utvecklingen känner man sig tvungen att ta lagen i egna händer. Utvecklingen i jordbruket går otroligt fort och det innebär att lagen i dag har blivit kontraproduktiv. Ska inte alla företagare ha möjlighet att använda bästa tillgängliga teknik? Lantbruksföretagarna måste kunna konkurrera på någorlunda lika villkor. Man förstår inte syftet med lagen, och det generella biotopskyddet är alltför generellt. Det är en sak att skydda något som det är ont om eller skydda vissa delar av det som det finns mycket av, men att skydda allt när det finns gott om den specifika biotopen det är svårt att förstå. Idag är det förknippat med så stora sanktioner i form av viten och krav på återställande att man inte vågar. När detta sker är motivgrunden densamma som anges i svaret på frågan om att avstå från att söka dispens. Agerandet att ”ta lagen i egna händer” bör ses som ytterligare ett alternativ till agerande utöver de som omnämns i det svaret. Om så sker, är det inget lantbrukare pratar om varför LRF saknar möjlighet att bedöma detta. För att man inte vet om kravet på dispens; för att man inte tycker att åtgärden har någon betydelse eller för att man vill undvika att skapa uppmärksamhet kring en tveksam åtgärd eller lägga pengar på en ansökan när man vet att oddsen för att dispensen ska bli beviljad är ytterst liten. I det moderna lantbruket blir maskinerna större och större från år till år. Det är ingen nyhet och sker över hela världen. När lönerna stiger är jordbrukets enda möjlighet att anpassa sig via rationalisering. Detta är knappast något nytt det heller. I Mälardalen har antalet aktiva brukare minskat med bortåt åttio procent det senaste femtio åren och de flesta gårdar brukar inte sin mark själv. Sammanslagning av åkrar i större enheter har under nästan hela nittonhundratalet varit bärande för staten i syfte att nedbringa livsmedelspriset. Kvar efter den eran var större utfallsdiken och gränsdiken. Om nu marken brukas av en och samma lantbrukare är just gränsdikena ofta ett hinder för rationell brukning och de fyller inte sällan sin funktion annat än som just gräns. I det läget sker inget underhåll och diket försvinner. Med ny positioneringsteknik läggs ofta även de andra dikena igen, då de inte har någon praktisk funktion utöver dränering. De orsakar dubbelt så stor vändteg med kraftiga skördeförluster som följd, de orsakar fosforutsläpp, de hindrar gödsling och bekämpning om de är blåmålade och de kostar mycket pengar att underhålla. När lantbrukaren försöker få förståelse för detta hos Länsstyrelsen möts han eller hon av ett ”nej” med slentrianmässig hänvisning till det generella biotopskyddet. Då är det kanske inte så konstigt att dikena får växa igen och brukas över av misstag. Bättre då att tillåta igenläggning av de diken som inte uppvisar något större bevarandevärde. Då kan åkermarken överleva istället för att bli exempelvis skogsmark eller, i värsta fall, mark utan produktion eller värde vare sig för jord-/ skogsbruket eller för miljö-/naturvård. Det vore önskvärt att bekymra sig mer om de biotoper som verkligen är skyddsvärda än att hindra bevarandet av landsbygdens miljö och förutsättningarna att bedriva verksamhet. Som en slutkläm vill vi också säga att det är en sak att skydda något som det är ont om eller skydda vissa delar av det som det finns mycket av, men att skydda allt när det finns gott om den specifika biotopen det är svårt att förstå. Man vet att man inte får dispens och då kan det vara bättre att ta ”lagen i egna händer”. Bättre att smyga bort än att väcka den björn som sover anser många. De ser helt enkelt inte behovet av att spara alla dessa mil med stenmurar. Många har också större maskiner som inte tar sig fram och därför behöver kunna ta sig in på de små åkrarna. Det är inte vanligt men det förekommer. För att spara tid och pengar.

84


Tabell 6. ”Tror ni att lantbrukare i er region överlag kan tänka sig att för egna medel anlägga en ny biotop som kompensation för att få ta bort eller modifiera en skyddad biotop som försvårar jordbruket? Om ja, exemplifiera.”

Nej

Ja

Kommentar

Skåne

-

-

Halland

X

Det finns enskilda lantbrukare som uttryckt en vilja att på egen hand bekosta kompensationsåtgärder. Våtmarker, stenrösen, röja fram nedlagd naturbetesmark, återskapa och sköta ängsmark eller plantera alléer har angetts som alternativ. Detta medför dock stora kostnader för redan belastade lantbruksföretag, varför det inte går att dra slutsatsen att lantbrukare överlag har denna inställning. Den stora vinsten med lättnader i biotopskyddet är ju att kunna upprätthålla ett odlingsbart landskap, hålla förbuskning och granplantering borta från odlingsoch betesmark och på så vis behålla den biologiska mångfalden. Går inte att ange generellt. Det får ses från fall till fall.

Sydost

-

-

Jönköping

X

V. Götaland, Värmland

X

Östergötland

-

-

Södermanland, Örebro

X

Mälardalen

X

Gotland

-

-

Jämtland

X

Det här måste diskuteras från fall till fall – liksom ekonomin för att genomföra den kompensatoriska åtgärden. Det får dock inte bli så att man för att ta bort minsta biotop tvingas göra stora kompensatoriska åtgärder. Det får inte bli ett sätt för myndigheterna att tvinga fram anläggandet av nya biotoper utan ersättning. Krav på kompensatoriska åtgärder skulle kunna vara ett alternativ då man tar bort en för orten sällsynt biotop och då ersätter den med en liknade eller en annan typ som bedöms än mer värdefull men inte för att ersätta borttagning av en ur biologisk mångfald, trivial biotop. Många brukare anger sig vara beredda att flytta den biotoptyp de vill modifiera eller ta bort. Våtmarker bedöms dessutom ofta vara både gångbart för brukaren och värdefullt för miljön liksom att anlägga biologiskt värdefulla stenrösen o.dyl. För Östergötlands del är det främst kortare (oftast) sträckor av öppna diken, odlingsrösen eller åkerholmar som är det största rationaliseringshindret. En kompensatorisk åtgärd i form av att återskapa ett dike/våtmark i anslutning till fältet, men i ett bättre läge eller flytta ett mindre odlingsröse skulle nog rätt många lantbrukare kunna hantera. Dock skulle det ju få vara rimliga kravnivåer för den kompensatoriska åtgärden för att lantbrukaren skulle vara beredd att vidta den. I viss utsträckning, dock ej för mindre objekt, t.ex. rösen, om kompensationsåtgärden ska fortsätta störa driften (i fältkant OK). För större objekt, t.ex. igenläggning av öppna diken finns en acceptans för detta. Kan gälla våtmarker, dammar, kantzoner, skötsel av nya impediment (t.ex. vid vindkraftverk) Våtmarker, skogsbryn, alléer t.ex. Samtidigt skulle vi också vilja säga att frågan är fel ställd. Det nuvarande lantbrukslandskapet är ett resultat av att vi bönder under århundraden grävt diken, plockat sten och lagt stengärdsgårdar, i syfte för att förbättra odlingsbetingelserna, hade inte dessa åtgärder utförts hade många av dagens skyddade biotoper inte heller funnits. Det hade istället varit helt andra naturtyper på dessa marker, som troligtvis inneburit ett nära 98-100 % skogsbevuxet landskap. Landskapets nuvarande utseende och dess naturbiotoper är därför i mångt och mycket en kulturellt präglad funktion av tidigare historisk eller pågående markanvändning Vi känner att detta ofta glöms bort i debatten om skyddade biotoper. Med andra ord den biologiska mångfalden har förändrats under århundradena utifrån frånvaro eller närvaro av mänsklig påverkan. Den kommer fortsätta förändras, oavsett om vi anlägger nya konstgjorda biotoper eller inte. Att som kompensationsåtgärd anlägga en ny biotop för att ta bort/modifiera en befintlig skyddad biotop är något som vi ser som fullt möjligt. Här kommer naturligtvis flera avväganden att behöva göras som kommer att styras av ofta unika förutsättningar i form av den befintliga biotopens naturvärde och kostnaden för en kompensationsåtgärd/ny skyddad biotop. Det beror helt enkel på vad man pratar om. Är det stenmurar som finns i miltals så är det mindre troligt. Det är ju inte fråga om man skall ta bort allt utan bara där det kan bli underlättnad ex. för att komma fram med maskiner. Är det åkerholmar då får man fundera vad syftet är och till vilka kostnader. Att lantbrukaren skall finansiera nya biotoper är mindre troligt då man redan idag har svårt med lönsamheten. När det gäller öppna diken finns en större vilja att kompensera nya biotoper på mer lämplig plats är det dike som man lägger igen. De marginalerna finns inte och många kan anse att det är ett gemensamt ansvar att bevara dessa.

85


Tabell 7. ”Om man bortser från kompensationsåtgärder och enbart betraktar nyanläggning: upplever ni att lantbrukare i er region är intresserade av att anlägga våtmarker, skapa viltvårdsmiljöer, anlägga alléer och liknande? Om ja, vilka faktorer eller incitament är avgörande för att en idé ska realiseras?”

I ganska hög grad

I begränsad omfattning

Nej

Kommentar

I hög grad

Skåne

X

Framförallt en rimlig ersättning för mark och arbete.

Halland

X

Sydost

X

Bra rådgivning, goda markförutsättningar, logiskt regelverk hos myndigheterna i övrigt, någon form av ekonomiskt stöd. Ekonomi, bra naturliga förutsättningar, mark att ”avvara”, positiv ”goodwill” från samhället och myndigheter för åtgärden, mm. Om lantbrukaren upplever att han/hon blir hindrad att rationalisera i sitt företag pga. av biotopskyddet, så blir han/hon mindre intresserad av att bjuda till med nyanläggningar av andra slag, t.ex. våtmarker. Det gäller att hitta den goda och konstruktiva dialogen – en ”win-win”-situation. Enkel handläggning och när det gäller större objekt, bidrag för anläggandet. Det avgörande incitamentet är att det finns ett fungerande ersättningssystem av det slag Landsbygdsprogrammet erbjuder. Lantbrukarens ekonomi och naturliga förutsättningar på gården samt intresse för naturskapande åtgärder. En icke oväsentlig faktor för intresset är tillgång från medel inom bl.a. utvald miljö. Dessa måste dock vara på en nivå där lantbrukarens arbetsersättning blir skälig. En allmänt utbredd uppfattning inom LRF och lantbrukarkåren är att det är samhället som lägger störst värde i all alla olika biotoper bevaras och att det därmed är samhället som ska ta största kostnaden för detta, inte den enskilde näringsidkaren. Det måste finnas en ekonomi (stöd eller andra intäkter som tillsammans överstiger kostnaden), att det finns möjlighet/är lämpligt att avvara mark (dvs. mer attraktivt i marginalbygder), att det går att överbrygga juridiska hinder på ett smidigt sätt (t.ex. vattendom). Finns det inga stöd att få är nog intresset ganska begränsat då dessa åtgärder i mindre eller större omfattning begränsar den egna fastighetens möjligheter att producera nyttigheter med mer monetära värden. Lantbrukarens ekonomi och naturliga förutsättningar på gården samt intresse för naturskapande åtgärder. Finns det något man kan ha utbyte med så är det oftast avgörande över vad lantbrukarens inställning till detta. Att det finns förutsättningar i form av tid, pengar och mark. Morötter hellre än piskor.

Jönköping V. Götaland, Värmland Östergötland

X X -

-

-

-

Södermanland, Örebro

X

Mälardalen

X

Gotland

-

-

-

-

Jämtland

X

86


Tabell 8. ”Tror ni att biotopskyddet, mer än i marginell omfattning, kan få lantbrukare i er region från att avstå från att nyanlägga (t.ex. en våtmark)?”

Nej Ja

Skåne

X

Halland

X

Du får ytterligare en myndighetsinblandning i din verksamhet.

Sydost

-

-

Vi tror inte att de som idag nyanlägger t.ex. våtmarker främst tänker på dem som ingående i biotopskyddet, utan ser mer till andra nyttor. Däremot kan biotopskyddet i vissa fall vara ett hinder för nyanläggning.

Jönköping

-

-

V. Götaland, Värmland

X

Östergötland

-

-

Södermanland, Örebro Mälardalen

X

Gotland

X

Jämtland

X

X

Kommentar

Utan någon som helst tvekan, satsningar av detta slag upplevs pga. regelverket kring det generella biotopskyddet som irreversibla och brukaren måste i nuläget uppleva att han/hon är mycket väl (över-) kompenserad genom landsbygdsprogrammet för att överhuvudtaget överväga att skapa nya biotopskyddsmiljöer. Största drivkraften för en lantbrukare att t.ex. anlägga en våtmark kan vara att göra detta som en del i en annan anläggning t.ex. en bevattningsdamm eller anläggning för att minska växtnäringsläckage. Kopplingen mellan biotopskydd och intresse ligger främst i att ett starkt biotopskydd ger ett minskat intresse, då det redan finns ”tillräckligt” med skyddade biotoper. För en del är det så, man vill inte lämna ifrån sig marken och därigenom försämra möjligheterna för nästa generation, men det finns många andra faktorer också. Framförallt är det osäkerheten av hur förfoganderätten över marken påverkas. Ponera att en våtmark anläggs, vilka framtida restriktioner som uppstår i framtiden för avveckling av våtmarker vet dock ingen. Kanske blir det omöjligt att efter ca 20 år att återföra våtmarken till jord- eller skogsbruksmark? Detta är något som måste klarläggas för att ge möjlighet till ett välinformerat beslut. Innan så sker kommer de tveksamheter som för närvarande finns ifråga om framtida förfoganderätt att resultera i att många aktiva lantbrukare avstår från att anlägga våtmarker, alléer, mm. Lantbrukaren som anlägger en våtmark gör det av andra skäl och intressen. Vi tror inte det är därför man gör det utan för att det finns andra nyttor med det. Biotopskyddet och främst fornminnen kan ju stoppa lantbrukarens från att verkställa anläggningen av våtmarken i vissa fall. Det kan förekomma men problemet bedöms inte som utbrett.

87


Tabell 9. Fria kommentarer och förslag. Skåne

Halland

Sydost

Jönköping

V. Götaland, Värmland

För lantbruket i skogs- och mellanbygd är detta en mycket viktig fråga. Lantbruket i dessa områden har svårt att hänga med i den pågående rationaliseringen och riskerar att slås ut på sikt. Redan idag sker en omvandling av åker- och betesmarker i skogs- och mellanbygder till granplanteringar. Detta gynnar varken den biologiska mångfalden eller ett öppet och vackert landskap där människor vill bo och verka. Vi anser att det lantbruk vi har idag värnar biotoper. Tas biotopskyddslagstiftningen bort så tror vi inte att det innebär att biotoper kommer att försvinna. Som brukare av marken så har du den till låns för kommande generationer. Kunskapen om detta gör att man som lantbrukare väger in naturhänsynen i sitt åkerbruk. Som vi tidigare nämnt har lagstiftningen förlorat sitt eget syfte. Företagaren måste vara rationell och om lagstiftningen innebär ett för stort hinder så innebär det att man slutar bruka marken eller tar saken i egna händer och gör brukandet mer lönsamt. Om man trots lagstiftningen fortsätter att bruka små fält som är olönsamma, så innebär detta även ökad miljöpåverkan. Markpackningen blir större på de små fälten, avkastningen minskar, det blir mycket dubbelkörning med så väl växtnäring som växtskyddsmedel. Den förändringen som har skett med maskinparkerna på gårdarna bara under de senaste 10 åren är fascinerande – och på intet sätt anpassad till de små fält som biotopskyddslagstiftningen binder oss fast vid. Att betala ersättning för intrånget, som gjorts i vissa fall, är inte en framkomlig väg – den här marken behövs för att företagen ska kunna utvecklas och fortsatt vara konkurrenskraftiga. Förslag: Lagstiftningen måste ta hänsyn till rationaliseringsbehovet på det enskilda företaget i både i nutid och framtid. Vi måste behålla konkurrenskraften så att vi även i framtiden kan bruka våra marker. Lagstiftningen kan inte verka generellt – det är inte samma biotoper som är hotade överallt i landet. Det som är extra skyddsvärt i ett område, behöver inte vara det i ett annat område. Lagstiftningen och Naturvårdsverkets Allmänna råd (95:4) måste ändras så att det blir möjligt för myndigheterna att ge dispenser som gör reell nytta för berörda lantbrukare. Det måste bli lätt att få dispens och handläggningstiden får inte ta mer än 6 veckor. Det ska heller inte kosta något att söka dispens (mindre kostnad för beviljad dispens, men ingen kostnad för avslag). Avslutande kommentar: Vi hoppas mycket på att nödvändiga förändringar av biotopskyddslagstiftningen kommer till stånd! Detta kommer på intet sätt innebära att alla biotoper kommer att försvinna, men kanske 5-10 % behöver tas bort. Det i sin tur kommer innebära att markerna sköts fortsättningsvis och innebär stor nytta för de kvarvarande biotoperna. Tolkning av befintlig lagstiftning har förändrats under åren och tolkningen har blivit betydligt hårdare. I en förändrad lagstiftning måste hänsyn tas till biotopens vanlighet. En åkerholme i ett intensivt jordbrukslandskap har givetvis ett större skyddsvärde än när samma biotop finns i hundratal på en brukningsenhet. Vi påstår också att det inte är borttagande av en och annan biotop som är eller kommer att var det stora hotet mot den biologiska mångfalden. Även i vårt län minskar djurantalet (om än i långsam takt), betesdriften på naturbetesmarker minskar och åkermark överges och får växa igen, inte allt för sällan med granskog. Från myndighetshåll får man det ofta att låta som om en lindring i den nu rigida lagstiftningen skulle få till följd att mängder av biotoper skulle försvinna. Så kommer det inte att bli. För det klart övervägande antalet åkerholmar, stenrösen och stenmurar saknas det ekonomiska incitament för borttagning eller så är det tekniskt ointressant – åkerholmen utgörs av berg eller stenröset är lagt på berg vilket gör att kostnaderna för borttagning överstiger nyttan. Regelverket bör utformas så att en brukare som kan redovisa kompensatoriska åtgärder av minst samma biologiska värden som de som tas bort genom en föreslagen åtgärd SKA dispens medges. Dörren för åtminstone någon form av intresseavvägning måste öppnas genom att försvårad brukning lyfts in i regelverket som en grund för att medge dispens. Det nuvarande regelverket, där sådana omständigheter överhuvudtaget inte kan beaktas hur omfattande de än är, är kontraproduktivt för miljön och medverkar till att sänka regelverkets anseende betydligt hos de som berörs av det.

88


Östergötland

Vi ser lagstiftningen som ett stort hinder och det medför att många lantbrukare, särskilt i skog och mellanbygden, ger upp och inte vill fortsätta med brukandet av marken. Värdefulla områden blir igenvuxna och lantbruket minst sagt läggs för fäfot, och samhället mister stora natur- och kulturvärden. Den viktiga besöksnäringen påverkas också negativt på det unika landskapet är en viktig attraktion. Är det vad man eftersträvar i landsbygdsprogrammet med den satsning miljöstöden innebär? Den tröghet vi upplever med länsstyrelsens naturvårdsenhet känns också som mycket stelbent och byråkratiskt. Att bruka mindre fält medför ökad belastning både när de gäller förbrukning av bränsle och marktryck samt dubbelkörning som i sin tur medför ökad förbrukning av växtnäring och växtskyddsmedel, vilket inte kan ligga i linje med uttalade miljömål. I den ökade konkurrensen som finns idag har detta medfört större maskiner och de är inte anpassade för små fält. Problemen är påtagliga då all mark för produktion av grödor till gården behövs och brist på mark gör att det blir en faktor som förhindrar nysatsningar och rationaliseringar. Förslag på förändringar: Anpassa lagstiftningen så den tar hänsyn till framtida utveckling av företaget. Konkurrenskraften är avgörande för framtida brukande av gårdarna. Lagstiftningen kan inte vara generell då olika biotoper inte har samma värde. Det som finns mycket av i ett område kan finnas lite av i ett annat område. På ett litet fält där det redan finns tiotalet åkerholmar måste det kunna gå att plocka bort de två-tre biotoperna som försvårar brukandet mest. I slättlandskapet kan detta också vara nödvändigt, men här kanske kravet på kompensationsåtgärder ska vara viktigare. En bedömning bör ske från fall till fall av vad och hur mycket som skall bevaras för framtiden. Där efterfrågar vi tydligare direktiv för länsstyrelserna. Lagstiftningen måste anpassas så att myndigheter kan bevilja dispenser lättare. För lantbrukaren måste det bli lättare att söka dispens och att kostnaden för denna inte är stor. Vid avslag skall ansökan vara kostnadsfri samt handläggningen för detta skall vara max 6 veckor. Söderman- Man skulle behöva se över dispensmöjligheterna för det generella biotopskyddet så att rationaliseland, ring är ett skäl för dispens. Även då förutsättningarna för produktion förändras av faktorer som Örebro ligger utanför en kontroll – t ex vid ny vägdragning som splittrar åkrar bör dispens kunna medges utan krångel. Dessutom bör man titta på någon form av naturvårdsavtal som följer nyanlagda biotoper, ett avtal som ska kunna omförhandlas t ex efter 15-25 år – som alternativ till att även nya biotoper får biotopskydd. Mälardalen Vi känner att det är av stor vikt att juridiskt klarlägga vad som händer efter att en konstgjord våtmark skapats. Är det t.ex. så att om 20 år efter att våtmarken anlagts blir det omöjligt att återföra den till jord- eller skogsbruksmark? Låt länsstyrelserna fortsätta med rådgivning och information om biotoperna. Gör det också utifrån ett för lantbrukaren positivt sätt, som utgår efter förutsättningen att lantbrukaren ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet men också kunna utveckla befintlig verksamhet. Länsstyrelserna kan inte enbart vara en passiv kontrollinstans av biotopskydd. De behöver en mer pragmatisk inställning i sin prövning om dispens kan medges för ett biotopskydd. Här är det viktigt att länsstyrelserna medverkar till att förutsättningslösa samråd verkligen äger rum, när en ansökan om att diskutera ett biotopskydd kommer in. Det nuvarande systemet upplevs här som att länsstyrelserna nekar samtliga ansökningar om dispenser även när dispensförslag inges som innehåller kompensationsåtgärder. I övrigt har vi tagit del av vad andra LRF regioner anser i frågan och vill här speciellt lyfta fram de kommentarer som LRF Sydost lämnat i sitt remissvar. Gotland Vi ser lagstiftningen som ett stort hinder och det medför att många lantbrukare, särskilt i de ovan angivna ytterområdena, ger upp och inte vill fortsätta med brukandet av marken. Värdefulla områden blir igenvuxna och lantbruket minst sagt läggs för fäfot, och samhället mister stora naturoch kulturvärden. Den viktiga besöksnäringen påverkas också negativt på det unika landskapet är en viktig attraktion. Är det vad man eftersträvar i landsbygdsprogrammet med den satsning miljöstöden innebär? Den tröghet vi upplever med länsstyrelsens naturvårdsenhet känns också som mycket stelbent och byråkratiskt. Att bruka mindre fält medför ökad belastning både när de gäller förbrukning av bränsle och marktryck samt dubbelkörning som i sin tur medför ökad förbrukning av växtnäring och växtskyddsmedel. I den ökade konkurrensen som finns idag har detta medfört större maskiner och de är inte anpassade för små fält. Problemen är påtagliga då all mark för produktion av grödor till gården behövs och brist på mark gör att det blir en faktor som förhindrar nysatsningar och rationaliseringar. Förslag på förändringar: Anpassa lagstiftningen så den tar hänsyn till framtida utveckling av företaget. Konkurrenskraften är avgörande för framtida brukande av gårdarna. Lagstiftningen kan inte vara generell då olika biotoper har inte samma värde. Det som finns mycket av i ett område kan finnas lite av i ett annat område. Här bör en bedömning av vad och hur mycket skall bevaras för framtiden. Där efterfrågar vi tydligare direktiv för länsstyrelserna. Lagstiftningen måste anpassas så att myndigheter kan bevilja dispenser lättare. För lantbrukaren måste det bli lättare att söka dispens och att kostnaden för denna inte är stor. Vid avslag skall ansökan vara kostnadsfri samt handläggningen för detta skall vara max 6 veckor. Jämtland Biotopskyddet får inte hindra utveckling och det måste därför finnas en flexibilitet i systemet. Det är inte samma biotoper som är hotade överallt i landet och det måste därför finnas bra förutsättningar att söka dispens med rimliga handläggningstider. Det bör även finnas ett väl fungerande ersättningssystem.

89


Bilaga 4. Samhällsekonomiskt perspektiv på biotoper och biotopskydd

Vad menas med samhällsekonomiskt värde? Kort genomgång av begrepp, synsätt, innebörd I det samhällsekonomiska perspektivet ses allt i en gemensam dimension, en värdedimension. Det innebär att om man väljer A före B så tolkas det enligt samhällsekonomisk värdeteori som att A har ett högre värde än B. Värden är således något subjektivt, som tillskrivs. De är inte objektiva, inneboende och konstanta, utan kan förändras om t.ex. ny kunskap eller högre inkomster gör att man värderar någonting högre. Människornas egna värderingar är grunden för alltings värde. Det samhällsekonomiska värdet av någonting, t.ex. en stenmur, bestäms som summan av dess värde för alla individer i samhället. I värdet ingår inte bara vad det är värt att ha stenmuren just nu, utan också hur vi nu värderar att den finns nästa vecka och in i framtiden, dvs. summan av dess värden över tid. Eftersom resurser är begränsade medför varje produktions- och konsumtionsval att man måste avstå någonting annat. En viss arbetstimme kan användas till att endera plöja, reparera hus eller läsa en god bok. Och det går inte att samtidigt odla potatis och vete på ett visst hektar åker. Med alternativvärdet menas värdet av den alternativa användning av en resurs som skulle ge högst nytta. Det kan ses som en kostnad. För normala, privata resurser, tjänster och varor finns det uttryckt i deras pris. Värdet av någonting är därför vad man är villig att uppoffra av allt annat för att få detta man efterfrågar. Det är vad man maximalt är villig att avstå som bestämmer värdet: om någon är villig att avstå 35 kr men inte 35,01 kr så är värdet för denne person just då 35 kr. Individernas sammantagna betalningsvilja brukar följaktligen användas som mått på det samhällsekonomiska bruttovärdet. Det skrivs ofta som WTPs (Willingness To Pay). Det samhällsekonomiska nettovärdet är totalnyttan minus totalkostnaden. Om en individ är villig att maximalt betala 4 kr för ett kg vete och kostnaden för att producera detta kg vete är 1 kr, så är dess samhällsekonomiska (netto-)värde 3 kr. Skulle priset för ett kg vete vara 1,50 kr så gör därmed individen en nyttovinst, motsvarande 2,50 kr. Detta kallas konsumentöverskottet (KÖ). Samtidigt tjänar odlaren 0,50 kr, vilket är dennes producentöverskott (PÖ) för detta kg vete. Det samhällsekonomiska värdet kan också beskrivas som summan av individernas konsumentöverskott och företagens producentöverskott. I det samhällsekonomiska värdet ingår samtliga nyttor. Alla motiv för alla individer i samhället att värdera påverkar det totala samhällsekonomiska värdet (TEV, Total Economic Value). För t.ex. en stenmur kan värdet bestå av biologiska värden, kulturmiljövärden, estetiska värden (landskapsbild), jakt, erosionsskydd och andra ekosystemtjänster. En inom välfärdsteorin ofta använd indelning av TEV i kategorier som baseras på motiven för värdering finns återgiven i Figur 1. De två huvudkategorierna är användarvärden respektive icke-användarvärden (non-use values). Användarvärdena omfattar allt sådant som ger individerna konsumtionsnytta. Exempel på konsumtionsnytta från livsmedel är givetvis näring och smakupplevelser, medan det för en stenmur kan vara skönhetsupplevelser. En stenmur kan ge både direkt nytta (rekreationsvärden; det är själva stenmuren man uppskattar) och indirekt nytta i form av bland annat ekosystemtjänster (habitat för pollinerare som ökar skörden; det är inte stenmuren utan skördeprodukterna man önskar konsumera). Användarvärdena omfattar inte bara stenmurarnas eller andra 90


företeelsers tjänster just nu, utan också deras förväntade framtida värden. Ickeanvändarvärdena kan indelas i existensvärden (vad någon är villig att betala för att något ska finnas utöver vad det är värt för ens egen konsumtion, t.ex. en avlägsen regnskog som man aldrig kommer att besöka), altruistiska värden (om någon värderar att andra ska få glädje av stenmurarna) och arvsvärden (vad nu levande värderar att framtida generationer ska få det bättre). Att inte beakta indirekta användarvärden eller icke-användarvärden kan innebära att man kraftigt underskattar det samhällsekonomiska värdet av landskapselementen (Hasund, 1998; Hasund m.fl., 2011).

Total Economic Value, TEV:

Icke-användarvärden

Användarvärden Direkta

Indirekta

Existensvärden

Altruistiska värden

Arvsvärden

Konsumtions- Options- Informationsvärden värden väntevärden

Nuvarande Framtida värden värden Figur 1. Det totala samhällsekonomiska värdet, TEV, uppdelat på värdekategorier efter motiven för värdesättning.

Ett viktigt nationalekonomiskt begrepp är marginalvärdet, som uttrycker vad det är värt att få en liten enhet till. Vanligtvis är marginalvärdet högt vid små mängder, men ju mer som produceras (eller bevaras), desto mer sjunker marginalvärdet. Ifall matproduktionen är liten kan betalningsviljan för ett kg spannmål vara mycket hög, men värdet av ett ytterligare kg vete kan vara nära noll om produktionen redan överstiger konsumtionsbehoven. På samma sätt kan samhällets betalningsvilja för landskapselement vara relativt hög om det bara finns en liten mängd, men om det däremot finns tusentals mil av stenmurar är marginalvärdet av en meter stenmur troligen lågt. Det är marginalvärdet som ligger till grund för rationella beslut: ska vi producera ytterligare en enhet eller inte? Så länge som marginalvärdet är högre än marginalkostnaden (kostnadsökningen att producera en enhet till) så är det samhällsekonomiskt lönsamt att öka produktionen. I Figur 2 nedan illustreras hur marginalvärdet minskar och marginalkostnaden ökar då mängden som produceras och konsumeras ökar. Där framgår också vad som vore ett samhällsekonomiskt effektivt pris och hur stort konsument- och producent­ överskotten är vid olika mängder. Det största möjliga samhällsekonomiska värdet uppnås om man ökar produktionen (eller bevarar) till den mängd där samhällets marginalkostnad blir lika med samhällets marginalnytta. Observera att värde inte är samma sak som pris.

91


Värde i kronor per landskapselement MBs

MC

ps* PÖ

qm*

qs*

Samhällets marginalnytta, MBs

Antal landskapselement

Brukarnas marginalkostnad, MC

Figur 2. Principskiss över vad som vore samhällsekonomiskt optimal mängd (qs*) av

Figur 2. Principskiss över vad som vore samhällsekonomiskt optimal mängd (q s*) av landskapslandskapselement i odlingslandskapet, och vad pris som(pvore optimalt pris (ps*) per element i odlingslandskapet, och vad som vore optimalt s*) per landskapselement. Längs den landskapselement. Längs den horisontella axeln anges mängden horisontella axeln anges mängden (antalet) landskapselement, och längs den(antalet) vertikala värden och kostnader. Marginalnyttan de kollektiva nyttigheterna till kostnader. en början hög men faller sedan, landskapselement, ochavlängs den vertikala värdenäroch Marginalnyttan av de eftersom det finns en hög efterfrågan påbörjan att ha åtminstone någrasedan, landskapselement ochfinns de arter kollektiva nyttigheterna är till en hög men faller eftersom det en hög m.m. som de ger. Efter hand inträder dels en allt starkare budgetrestriktion, dels en mättnadsefterfrågan på att ha åtminstone några landskapselement och de arter m.m. som de ger. effekt. Marginalnyttan av få ett landskapselement till är lägre om det redan finns 500 000 stycken i Efter hand inträder dels en att alltha starkare budgetrestriktion, dels av enskördeförluster mättnadseffekt. en region. Marginalkostnaderna kvar landskapselementen består och Marginalnyttan av få ett landskapselement till är lägre om det redan stycken i ökade brukningskostnader. De är till en början noll (eller negativa), men stiger finns sedan500 000 ju fler samär företagsekonomiskt hället Det kostar ingenting q*m eftersom dessabestår en önskar region.bevara. Marginalkostnaderna att att ha producera kvar landskapselementen av skördeförluster lönsamma att bevara. Utan miljöpolitiska skulle denna mängd landskapselement finnas och ökade brukningskostnader. De styrmedel är till en början noll (eller negativa), men stiger sedan ju på en marknad. landskapselement kräver efter allt större meddessa är fleroreglerad samhället önskar Fler bevara. Det kostar ingenting att hand producera q*mresurser eftersom succesivt ökande marginalkostnader, om brukarna är rationella och gör de billigaste åtgärderna företagsekonomiskt lönsamma att bevara. styrmedel skullefler denna marginalnytta lika storUtan som miljöpolitiska marginalkostnaden – att bevara eller först. Vid Q*S är samhällets mängd landskapselement finnas på en oreglerad marknad. Fler landskapselement kräver färre landskapselement skulle ge lägre total samhällsnytta. Landskapselementens samhällsekonoefter hand alltillustreras större resurser med ökande marginalkostnader, om brukarna är miska nettovärde av ytorna KÖsuccesivt + PÖ i figuren.

rationella och gör de billigaste åtgärderna först. Vid Q*S är samhällets marginalnytta lika

47 Sammanfattningsvis så innebär samhällsekonomisk att produktionen ska ge största möjliga stor som marginalkostnaden – att bevara effektivitet fler eller färre landskapselement skulle ge lägre nettonytta, dvs. totala bruttonyttan minus totalkostnaden. Resursmängd, resursmix, produktionsteknik, total samhällsnytta. Landskapselementens samhällsekonomiska nettovärde illustreras av konsumtionsmängd och konsumtionsmix ska maximera samhällets välfärd över tiden. Varje bit mark ska ytorna KÖ + PÖ i figuren. till exempel skötas på ett sätt som långsiktigt ger den högsta möjliga nyttan för dagens och framtidens

Sammanfattningsvis så innebär samhällsekonomisk effektivitet46 att produktionen Samhällsekonomisk effektivitetnettonytta, är ett strikt definierat begrepp; se t.ex. Arrow & Debreu, 1954; Bohm ska ge största möjliga dvs. totala bruttonyttan minus totalkostnaden. 1996; eller Varian 1992. Resursmängd, resursmix, produktionsteknik, konsumtionsmängd och konsumtionsmix ska maximera samhällets välfärd över tiden. Varje bit mark ska till 104 exempel skötas på ett sätt som långsiktigt ger den högsta möjliga nyttan för dagens och framtidens samhällsindivider sammantaget. Om någon värderar skönhet eller skalbaggar så ska dessa värden räknas med på samma sätt som vete eller timmer. 47

46 Samhällsekonomisk effektivitet är ett strikt definierat begrepp; se t.ex. Arrow & Debreu, 1954; Bohm 1996 eller Varian 1992.

92


För privata varor med väl definierade äganderätter (t.ex. traktorer och vete) leder fria marknader mot samhällsekonomiskt effektiv produktion, givet att vissa förutsättningar är uppfyllda (Bohm, 1996). Det är de aldrig helt i verkligheten. Bland annat ska det finnas fullständig information om alla alternativ. En annan viktig orsak till varför en fri marknad inte ger samhällsekonomiskt optimal mängd av flertalet miljökvaliteter är förekomsten av s.k. marknadsbrister. Enligt den välfärdsekonomiska förklaringsmodellen är det externa effekter i form av ekosystemtjänster med karaktären av icke-utestängbarhet och/eller icke-rivalitet som är huvudorsaken till varför värdefulla landskapselement tas bort eller inte hävdas på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt. Om samhällsekonomisk effektivitet eftersträvas skulle det motivera politiska styrmedel som korrigerar för dessa marknadsbrister. Externa effekter är sådana som påverkar andra individers eller företags nytta respektive vinst utan att det utgår någon kompensation. Vissa av dem kan i princip hanteras av marknaden, men de leder till ineffektivitet framför allt då de 1) omfattar kollektiva nyttigheter eller 2) berör många individer eller företag. Kollektiva nyttigheter är sådana varor, tjänster eller konsumtionsresurser som kännetecknas av icke-utestängbarhet eller icke-rivalitet i konsumtion. Icke-utestängbarhet innebär att det inte går att hindra någon från att konsumera eller få nytta av nyttigheten (resursen, varan, tjänsten) som efterfrågas. Det gäller även om personen inte har rätt till den eller inte har bidragit till att den finns. Det är därför inte rationellt för den enskilde att betala eller göra uppoffringar för att bevara småbiotoperna i odlingslandskapet, så var och en hoppas att få nytta av det landskap som andra tillhandahåller. Icke-utestängbarhet ger incitament till snålskjutsbeteende hos miljökonsumenterna. Trots att många individer faktiskt efterfrågar och vore villiga att betala för ett rikare landskap så kommer inte detta till uttryck på marknaden. Och då markägarna eller brukarna inte får betalt, så finns varken ekonomiska incitament eller finansiering till att bevara eller sköta landskapselementen. Det leder till suboptimal produktion, det vill säga mindre kollektiva nyttigheter än vad som vore motiverat (figur 2) med hänsyn till våra värderingar (Randall, 1972). Icke-rivalitet i konsumtion innebär att någons nyttjande av en vara eller tjänst inte minskar andras nytta eller vinst. Även denna egenskap kan förekomma i en skala från ingen till total rivalitet, med trängselvaror som mellanform. Om konsumtion inte minskar andras båtnad så medför det att marknaden underskattar det samhällsekonomiska totalvärdet, med suboptimal produktion som följd (Randall, 2002; Samuelson, 1954) Kostnader och nyttor av småbiotoper i åkerlandskapet – en överblick De samhällsekonomiska effekterna av att bevara eller ta bort småbiotoper i odlingslandskapet består dels av kostnader som t.ex. ändrad brukningstid i växtodlingen eller nyttor i form av mer eller mindre biologisk mångfald, m.m. Alla positiva effekter – i bemärkelsen något som värderas positivt av minst någon i samhället – behandlas som nyttor i den samhällsekonomiska analysen, medan uppoffringar betraktas som kostnader. Det innebär som påpekats ovan att helt olika effekter som en stekelart, landskapsbild, traktorbränsle eller havreskörd mäts och kan vägas mot varandra i en gemensam värdedimension. Denna är kardinal och kvantifierad i monetära termer.

93


Kostnader och nyttor av småbiotoper i åkerlandskapet – en överblick De samhällsekonomiska effekterna av att bevara eller ta bort småbiotoper i odlingslandskapet består dels av kostnader som t.ex. ändrad brukningstid i växtodlingen eller nyttor i form av mer eller mindre biologisk mångfald, m.m. Alla positiva effekter – i bemärkelsen något som värderas positivt av minst någon i samhället – behandlas som nyttor i den samhällsekonomiska analysen, medan uppoffringar betraktas som kostnader. Deteller innebär som landskapselement påpekats ovan att heltärolika effekter som en stekelart, Att bevara ta bort samhällsekonomiskt två sidor av landskapsbild, traktorbränsle eller havreskörd mäts och kan vägas mot varandra i en gemensam samma mynt. En nytta av att bevara en åkerholme, t.ex. dess floravärden, värdedimension. Denna är kardinal och kvantifierad i monetära termer.

behandlas som en kostnad (förlust av flora) om man i stället analyserar vad det om man tar bort Vilkentvåansats man väljer är därför egalt, Att bevara eller medför ta bort landskapselement är åkerholmen. samhällsekonomiskt sidor av samma mynt. En nytta av attmen bevara en åkerholme, t.ex. dess floravärden, behandlas som en kostnad (förlust av flora) om man i stället i denna rapport analyseras nyttor och kostnader av att ta bort landskapselement.

analyserar vad det medför om man tar bort åkerholmen. Vilken ansats man väljer är därför egalt, men i denna rapport analyseras nyttor och kostnader av att ta bort De samhällsekonomiska effekterna kanlandskapselement. indelas i företagsekonomiska (privata) res-

pektive kollektiva nyttor och kostnader. Den totala samhällsekonomiska netto-

De samhällsekonomiska effekterna kan indelas i företagsekonomiska (privata) respektive kollektiva nyttan Ts av att t.ex. anlägga en allé eller lägga igen ett dike kan därför skrivas nyttor och kostnader. Den totala samhällsekonomiska nettonyttan Ts av att t.ex. anlägga en allé eller lägga igen ett dike kansom: därför skrivas som: (

)

(

)

105 (benefits), Bk är övriga samhällsekonomiska där Bf är företagsekonomiska nyttor nyttor i form av kollektiva nyttigheter, Cf är företagsekonomiska kostnader och Ck är övriga samhällsekonomiska kostnader. Bs uttrycker alla samhällsekonomiskt positiva effekter, nyttor, dvs.Balla slags positivt värderade effekter summerat för där Bf är företagsekonomiska nyttor (benefits), k är övriga samhällsekonomiska nyttor i form av på motsvarande sätt alla samhällsekoalla individer och företag i samhället. s ärC kostnaderCoch kollektiva nyttigheter, Cf är företagsekonomiska k är övriga samhällsekonomiska nomiskaalla kostnader. samhällsekonomiskt positiva effekter, nyttor, dvs. alla slags positivt värderade kostnader. Bs uttrycker

effekter summerat för alla individer och företag i samhället. Cs är på motsvarande sätt alla För attkostnader. kunna jämföra effekter över tid beräknar man det samhällsekonomiska samhällsekonomiska

netto­nuvärdet Ns genom att diskontera framtida effekter (se t.ex. SIKA, 2008 eller

För att kunna jämföra effekter över2006). tid beräknar man detär samhällsekonomiska nettonuvärdet att s genom Boardman m.fl., Hur mycket t.ex. en liten miljövinst år ett N värd jämfört diskontera framtida effekter (se t.ex. SIKA, 2008 eller Boardman m.fl., 2006). Hur mycket är t.ex. en liten med en något större miljövinst år 20? Nettonuvärdet beräknas: miljövinst år ett värd jämfört med en något större miljövinst år 20? Nettonuvärdet beräknas: ∫

Ju högre räntesats, r, och ju längre in i framtiden någonting inträffar (t är större), desto mindre vikt läggs vid effekten. Ju högre räntesats, r, och ju längre in i framtiden någonting inträffar (t är större),

desto mindre vikt läggs vid effekten.

Det är nettonuvärdet som avgör om en åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. Om åtgärden att ta Det ärhar nettonuvärdet som avgör om en ärdet samhällsekonomiskt lönsam eller bort en viss stenmur ett nettonuvärde som är mindre än åtgärd noll så är inte samhällsekonomiskt effektivt att genomföra den. inte. Om åtgärden att ta bort en viss stenmur har ett nettonuvärde som är mindre

än noll så är det inte samhällsekonomiskt effektivt att genomföra den.

Företagsekonomiska kostnader och nyttor

Företagsekonomiska kostnader och nyttor

De privata eller företagsekonomiska nyttorna och kostnaderna av att bevara eller ta bort landskapselement är dels sådana De somprivata är förknippade med växtodlingen, delsnyttorna övriga effekter som tillfallerav markägaren, eller företagsekonomiska och kostnaderna att bevarat.ex. eller eventuell ved eller jaktmöjligheter. I normalfallet är växtodlingskostnaderna och nyttorna klart större än ta bort landskapselement är dels sådana som är förknippade med växtodlingen, övriga privata effekter.

dels övriga effekter som tillfaller markägaren, t.ex. eventuell ved eller jaktmöjligheter. I normalfallet är växtodlingskostnaderna och kommer nyttornaattklart större än övriga Kostnaderna och vinsterna i växtodlingen av att ta bort landskapselement fördelas mellan privata effekter. producenterna (markägare, brukare) och konsumenterna. De senare får del av eventuella

rationaliseringsvinster genom ökat utbud och sänkta priser. I denna rapport tillskrivs dock alla Kostnaderna och vinsterna i växtodlingen avsvenska att ta bort landskapselement ekonomiska effekter i växtodlingen jordbruksföretagen, eftersom bönder numera verkar på kommer en internationell marknad och effekterna på den totala jordbruksproduktionen och och på priserna är i det att fördelas mellan producenterna (markägare, brukare) konsumenterna. De närmaste försumbara av de åtgärder som är aktuella här. senare får del av eventuella rationaliseringsvinster genom ökat utbud och sänkta

priser. I denna rapport tillskrivs dock alla ekonomiska effekter i växtodlingen jordbruksföretagen, eftersom svenska bönder numera verkar på en internationell marknad effekterna på den totala jordbruksproduktionen och på priserna är i Initiala kostnaderoch (kostnad att ta bort landskapselementet) det närmaste försumbara av de åtgärder som är aktuella här. Förändrade framtida kostnader i växtodlingen (årliga kostnader)

De företagsekonomiska kostnaderna kan indelas i:  

I de initiala ”engångskostnaderna” ingår dels kostnader för arbete och material att t.ex. lägga igen ett dike, dels s.k. transaktionskostnader i form av tid m.m. för att ansöka om tillstånd, rapportera till myndigheter osv. Ur ett rent företagsperspektiv kan detta ses som en investeringskostnad. Även myndigheterna får 94 transaktionskostnader i samband med tillståndsgivning, kontroll o.d.


De företagsekonomiska kostnaderna kan indelas i: • Initiala kostnader (kostnad att ta bort landskapselementet) • Förändrade framtida kostnader i växtodlingen (årliga kostnader) I de initiala ”engångskostnaderna” ingår dels kostnader för arbete och material att t.ex. lägga igen ett dike, dels s.k. transaktionskostnader i form av tid m.m. för att ansöka om tillstånd, rapportera till myndigheter osv. Ur ett rent företagsperspektiv kan detta ses som en investeringskostnad. Även myndigheterna får transaktionskostnader i samband med tillståndsgivning, kontroll o.d. De årliga kostnaderna som skulle kunna uppkomma i växtodlingen av att ta bort landskapselement kan vara av följande slag: • Lägre skörd pga. att ekosystemtjänsten pollinering minskar • Lägre skörd pga. färre naturliga predatorer på skadeinsekter • Ökade kostnader för bekämpning av växtskadegörare till följd av färre naturliga predatorer • Lägre skörd pga. ökad (vind-)erosion • Lägre skörd pga. ökad uttorkning (kanteffekt) • Mindre ved och flis från landskapselement i framtiden • Minskad mängd jaktbart vilt, lägre jaktarende Det är dessa kostnader över tid tillsammans med de initiala kostnaderna som brukaren väger mot uppkomna vinster i växtodlingen för att avgöra om det är företags- och privatekonomiskt lönsamt att ta bort ett landskapselement. De årliga företagsekonomiska vinsterna av att ta bort landskapselement består dels av minskade kostnader (-Cf), dels av ökade intäkter (+Bf): • Minskad arbetstid i växtodlingen (jordbearbetning, sådd, skörd, m.m.); (-Cf) • Minskad traktor- och maskintid (bränsle, underhåll, kapitalkostnader; möjlighet att anskaffa större maskiner); (-Cf) • Minskad dubbelspridning av utsäde vid icke-rektangulära fält och där fältbredden inte är en multipel av såmaskinernas arbetsbredd; (-Cf) • Minskad dubbelspridning av gödsel; (-Cf) • Minskad dubbelspridning av bekämpningsmedel; (-Cf) • Mindre yta av såmistor vid icke-rektangulära fält och där fältbredden inte är en multipel av såmaskinernas arbetsbredd; (+Bf) • Mindre yta av gödslingsmistor; (+Bf) • Mindre yta av bekämpningsmistor; (+Bf) • Minskad jordpackning vid vändtegar (alv plus matjord); (+Bf) • Minskade skördeförluster pga. mindre ogrässpridning, kanteffekt; (+Bf) • Minskade skördeförluster pga. mindre spridning av växtskadegörare, kanteffekt; (+Bf) • Ökad odlingsareal efter att landskapselementet tagits bort; (+Bf) • Positiva läglighetseffekter pga. snabbare upptorkning om våren, kanteffekt; (+Bf) • Mindre drösning och jämnare mognadskvalitet pga. homogenare fält; (+Bf) • Minskad arbets- och maskintid för röjning av sly och snår längs landskapselementen; (-Cf) 95


Av dessa företagsekonomiska vinster är i allmänhet minskade kostnader för arbete och maskiner de största posterna. Det kan påpekas att eventuellt ökade fastighetsvärden inte kan adderas till dessa poster eftersom det skulle innebära dubbelräkning. En förändring i fastighetsvärdet av fältrationalisering är ju orsakad av de uppräknade effekterna. Biologisk mångfald och andra kollektiva nyttor De samhällsekonomiska värdena inkluderar förutom livsmedel som produceras på åkrarna och tid eller andra produktionsresurser med alternativvärden också alla andra nyttigheter som är beroende av landskapselementen; se ovan. Flertalet av dessa varor eller tjänster kan ses som en kombination av ekosystemtjänster (av naturen givna) och jordbruksprodukter (utan jordbrukets hävd skulle de helt eller delvis försvinna). Till dem hör inte minst biologisk mångfald. Landskapselementen avkastar eller ”producerar” en artrikedom som efterfrågas av samhället: försvinner dessa småbiotoper så minskar den biologiska mångfalden. Denna efterfrågan är lika reell som efterfrågan på privata nyttigheter som t.ex. böcker och bilar, men kan inte komma till uttryck på marknaden eftersom landskapselementens övriga samhällsekonomiska nyttor oftast har karaktären av kollektiva nyttigheter. Visserligen kan landskapselementens övriga nyttor också vara privata, men dessa värden är totalt sett avsevärt lägre. Det finns bland annat indikationer på att fastighetsvärdena för fritidshus är beroende av det omgivande kulturlandskapets kvaliteter (Jordbruksverket, 2010). Landskapselementens kollektiva nyttigheter kan delas in i följande huvudkategorier: • Biologisk mångfald -- Flora -- Fauna # Habitat för växtplats, boplats, skydd, hibernering, födosök # Spridningskorridorer, ekologisk konnektivitet • Kulturarv • Övriga sociala nyttor -- Landskapsbild, estetiska kvaliteter, visuella upplevelser -- Friluftslivets framkomlighet (linjeelement) -- Friluftslivets aktiviteter (bärplockning m.m.) -- Regional och lokal identitet Utförligare beskrivningar av dessa frågor finns i de inledande avsnitten. De samhällsekonomiska värden som är knutna till dessa nyttigheter ska vägas samman med de företagsekonomiska intäkterna och kostnaderna om man önskar beräkna vad som är samhällsekonomiskt lönsamt.

96


Referenser Arrow, K. J., Debreu, G., 1954. Existence of an Equilibrium for a Competitive Economy. Econometrica 22:265-290. Boardman A., Greenberg D., Vining A., Weimer D., 2006. Cost benefit-analysis. Concepts and practice. 3:e uppl., Pearson International Edition. Bohm, P. 1996. Samhällsekonomisk effektivitet. SNS-förlag, Stockholm. Hasund, K. P., 1998. Valuable Landscapes and Reliable Estimates. I: Dabbert, S., Dubgaard, A., Slangen, L., Whitby, M. (red.), The Economics of Landscape and Wildlife Conservation. CAB International, Wallingford, New York, sid. 65-83. Hasund, K. P., Kataria, M., Lagerkvist, C. J., 2011. Valuing public goods of the agricultural landscape – A choice experiment using reference points to capture observable heterogeneity. Journal of Environmental Planning and Management 54: 31-53. Jordbruksverket, 2010. Ängs- och betesmarkers betydelse för fastighetsvärden. Rapport 2010:5. Randall, A., 1972. Market Solutions to Externality Problems: Theory and Practice. American Journal of Agricultural Economics 54: 175-183. Randall, A., 2002, Valuing the outputs of multifunctional agriculture. European Review of Agricultural Economics 29: 289-307. SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, 2008. ABC i CBA. Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn. SIKA Rapport 2008:9. Samuelson, P. A., 1954. The Pure Theory of Public Expenditure. The Review of Economics and Statistics 36: 387-389. Varian, H. R., 1992. Microeconomic Analysis. 3:e uppl, W. W. Norton & Company, New York, London.

97


Bilaga 5. Förutsättningar för ”Geografisk modell för indelning av jordbruksmarken efter brukningstid”.

Nedan följer en beskrivning av hur modellen är uppbyggd; beskrivningen är hämtad från ”Geografisk modell för indelning av jordbruksmarken efter brukningstid”, framtagen av Jordbruksverket. En kärnpunkt i modellen är att man via programmering och IT-bearbetningar av blockdatabasens uppgifter kan simulera körningar i fält på ett sätt som visar körtider för alla arbetsmoment som hänger samman med vallodling och spannmålsodling. De grundläggande samband vi utgått från i detta arbete kan sammanfattas på följande sätt. -- Varje fält läggs in i ett finmaskit rutnät. För varje körning bestäms bredden på rutan efter bredd på redskapet som används för det aktuella arbetsmomentet. -- Vändtegsområde bestäms som en buffertzon utmed fältkanten vars bredd bestäms efter bredden på redskapet. -- Brukningshinder över 25 kvm inne i fältet omges också av en buffertzon. -- Rutor i rutnätet som täcks av buffertzoner motsvarande vändtegar markeras i modellen med röd färg. -- Området innanför vändtegarna betraktas i princip som mer lättbrukade och markeras med rosa eller blå färg. -- För att få fram längd på kördrag i det blå och rosa området bestäms fältets huvudbrukningsriktning som är det längsta avståndet mellan två motstående vändtegar på fältet (med vissa undantag för fältglipar och brukningshinder). -- Längden på ett kördrag inne i fältet mäts efter antal obrutna blå eller rosa rader av rutor. -- Körningar på röda områden bestäms efter antal obrutna röda rutor och koefficient för dubbelkörning m.m. -- Körtiden i blått och rosa område bestäms efter längden på varje kördrag och antaganden om körhastighet. Tidstillägg görs för tid på vändteg då man avslutat ett kördrag och övergår till nästa. -- För rött område bestäms också arbetstiden efter längd på kördrag men körhastigheten är betydligt lägre än för blått område. Särskild koefficient används för samtliga tidstillägg som rör körning på vändteg (dubbelkörning, att traktorn backas m.m.). -- Buffertzoner runt brukningshinder behandlas antingen som rosa eller rött område. Avgörande för om ett kördrag markeras med rosa eller blå färg är längden på kördraget. Är kördraget över en viss längd betraktas kördraget som lättbrukat och markeras med blått i modellen. I annat fall markeras kördraget med rosa färg och ges en lägre körhastighet än blåmarkerade kördrag. För riktigt stora fält med fördelaktiga brukningsförhållanden har vi också lagt in gröna partier som utgör del av blått fält men där körhastigheten kan ökas ytterligare. Gröna områden rör enbart körhastigheter för vissa arbetsmoment och har totalt sett ingen större påverkan på utfallet i arbetsbehov. För några enstaka geografiska områden kan dessa dock ge ett visst utslag. Nedan visas ett exempel på hur blocken delas in i olika områden. Förutsättningarna för körningen av de fem blockparen presenteras i tabell 1. 98


Tabell 1. Olika arbetsmomenten, antal körningar som gjorts av varje moment, hur många drag som varje moment har genomförts, arbetsbredden på maskinerna, vändtegens bredd, vilka körhastigheter (”färg”) som är möjliga och vilken ställtid som krävs för varje block. Alla dessa förutsättningar har varit desamma för de sex blockpar (blocknummer 1–12) som analyserats i den här studien. Typgård

Antal Antal Area Arbets- Vändkördrag (an- bredd teg (m) ningar del) (m)

Spannmål

röd

röd Ställtid Tid, faktor (min/ vändskifte) ning (min)

rosa blå

Harvning

1

2

1

9

15

6,5

12

2,5

8

0

K-gödsling

1

1

1

24

24

10,9 10,9 10,9

10,9

2,5

3

0

Sådd

1

1

1

6

24

6

7

9

12

2,5

4

0

Vältning

1

1

0,5

12

24

5

6

7

8,5

2,5

5

0

Sprutning

2

1

1

24

24

7

7

7

7

2,5

5

0

Tröskning

1

1

1

7,5

24

6

7

8

10

2,5

8

0

Halmpress

1

1

0,5

7,5

24

5

6

7

9

2,5

8

0,5

Stubbearbetning

1

1

0,5

6

24

6

7

9

11

2,5

3

0

Plöjning

1

1

1

2,8

15

4

5

8

9

2,5

6

0

99

7

10

super


Bilaga 6. Företags- och samhällsekonomiska nettonuvärden – kalkylresultat. Resultat från DRIFT 2004-modellen Tabell 1. Företags- och samhällsekonomiska lönsamhet (nettonuvärde) av att sammanlägga två rektangulära åkrar á 2 ha till en åker med fältform 1:4 (Fall 1) genom att ta bort linjära landskapselement vid spannmålsodling Diskonte- Summa ringsnettonuränta värden Företagsekonomiska effekter

%

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

Litet dike

0

Litet dike

3

Litet dike

5

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

Mellanstort dike

5

Stenmur, enkelmur

0

Stenmur, enkelmur

3

Stenmur, enkelmur

5

Stenmur, dubbelmur

0

Stenmur, dubbelmur

3

Stenmur, dubbelmur

5

kr

År 0

År 1

År 2

År 3 osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

-12500

1426

1426

12324

-12500

1384

1344

7592

-12500

1358

1293

-21000

1426

1426

3824

-21000

1384

1344

-908

-21000

1358

1293

-47000

1426

1426

-22176

-47000

1384

1344

-26908

-47000

1358

1293

-6286

1426

1426

18538

-6286

1384

1344

13807

-6286

1358

1293

-18857

1426

1426

5967

-18857

1384

1344

1235

-18857

1358

1293

Forts.

100


Diskonteringsränta Samhällsekonomiska effekter

Summa nettonuvärden

%

kr

År 0

År 1

År 2

År 3 osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

Dike: Baspris kollektiva nyttor (1,50 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

Litet dike

0

Litet dike

3

Litet dike

5

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

Mellanstort dike

5

-9070

1029

1029

8842

-9070

999

970

5428

-9070

980

933

-19857

1029

1029

-1210

-19857

999

970

-4661

-19857

980

933

-44571

1029

1029

-25924

-44571

999

970

-29374

-44571

980

933

-19857

879

879

Dike: Högpris kollektiva nyttor (3,00 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

-5665

-19857

853

828

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

-7583

-19857

837

797

Litet dike

0

-44571

879

879

Litet dike

3

-30379

-44571

853

828

Litet dike

5

-32297

-44571

837

797

Mellanstort dike

0

-19857

879

879

Mellanstort dike

3

-5665

-19857

853

828

Mellanstort dike

5

-7583

-19857

837

797

-6286

879

879

Stenmur: Pris koll. nytt. (3,00 resp. 6,00 kr/m/år) Stenmur, enkelmur

0

Stenmur, enkelmur

3

9015

-6286

853

828

Stenmur, enkelmur

5

6098

-6286

837

797

Stenmur, dubbelmur

0

-18857

579

579

Stenmur, dubbelmur

3

-8781

-18857

562

545

Stenmur, dubbelmur

5

-10701

-18857

551

525

101


Tabell 2. Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet (nettonuvärde) av att slå samman två triangelformade åkrar á 2 ha till en kvadratisk åker (Fall 2) genom att ta bort landskapselement vid spannmålsodling. Diskonte- Summa ringsnettonuränta värden Företagsekonomiska effekter

%

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

Litet dike

0

Litet dike

3

Litet dike

5

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

Mellanstort dike

5

Stenmur, enkelmur

0

Stenmur, enkelmur

3

Stenmur, enkelmur

5

Stenmur, dubbelmur

0

Stenmur, dubbelmur

3

Stenmur, dubbelmur

5

kr

År 3

År 0

År 1

År 2

osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

-35350

2323

2323

5104

-35350

2256

2190

-2607

-35350

2213

2107

-59388

2323

2323

-18934

-59388

2256

2190

-26645

-59388

2213

2107

-132916

2323

2323

-92462

-132916

2256

2190

-100173

-132916

2213

2107

-17776

2323

2323

22678

-17776

2256

2190

14967

-17776

2213

2107

-53328

2323

2323

-12874

-53328

2256

2190

-20585

-53328

2213

2107

Forts.

102


Diskonteringsränta Samhällsekonomiska effekter

Summa nettonuvärden

%

kr

År 0

År 1

År 2

År 3 osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

Dike: Baspris kollektiva nyttor (1,50 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

Litet dike

0

Litet dike

3

Litet dike

5

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

Mellanstort dike

5

-25651

1497

1497

409

-25651

1453

1411

-4558

-25651

1425

1357

-56155

1497

1497

-31106

-56155

1453

1411

-34893

-56155

1425

1357

-126046

1497

1497

-100997

-126046

1453

1411

-104784

-126046

1425

1357

-56155

1072

1072

Dike: Högpris kollektiva nyttor (3,00 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

-43706

-56155

1041

1011

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

-43159

-56155

1021

973

Litet dike

0

-126046

1072

1072

Litet dike

3

-113597

-126046

1041

1011

Litet dike

5

-113050

-126046

1021

973

Mellanstort dike

0

-56155

1072

1072

Mellanstort dike

3

-43706

-56155

1041

1011

Mellanstort dike

5

-43159

-56155

1021

973

-15929

1072

1072

Stenmur: Pris koll. nytt. (3,00 resp. 6,00 kr/m/år) Stenmur, enkelmur

0

Stenmur, enkelmur

3

2745

-15929

1041

1011

Stenmur, enkelmur

5

-814

-15929

1021

973

Stenmur, dubbelmur

0

-47786

224

224

Stenmur, dubbelmur

3

-43885

-47786

217

211

Stenmur, dubbelmur

5

-44629

-47786

213

203

103


Tabell 3. Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet (nettonuvärde) att slå samman två rektangulära åkrar á 2 ha till en kvadratisk åker (Fall 3) genom att ta bort landskapselement vid spannmålsodling. Diskonte- Summa ringsnettonuränta värden Företagsekonomiska effekter

%

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

Litet dike

0

Litet dike

3

Litet dike

5

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

Mellanstort dike

5

Stenmur, enkelmur

0

Stenmur, enkelmur

3

Stenmur, enkelmur

5

Stenmur, dubbelmur

0

Stenmur, dubbelmur

3

Stenmur, dubbelmur

5

kr

År 0

År 1

År 2

År 3 osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

-25000

396

396

-18104

-25000

384

373

-19419

-25000

377

359

-42000

396

396

-35104

-42000

384

373

-36419

-42000

377

359

-94000

396

396

-87104

-94000

384

373

-88419

-94000

377

359

-12571

396

396

-5676

-12571

384

373

-6990

-12571

377

359

-37714

396

396

-30819

-37714

384

373

-32133

-37714

377

359

Forts.

104


Diskonteringsränta Samhällsekonomiska effekter

Summa nettonuvärden

%

kr

År 0

År 1

År 2

År 3 osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

Dike: Baspris kollektiva nyttor (1,50 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

Litet dike

0

Litet dike

3

Litet dike

5

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

Mellanstort dike

5

-18141

27

27

-17664

-18141

27

26

-17755

-18141

26

25

-39714

27

27

-42207

-39714

27

26

-40526

-39714

26

25

-89141

27

27

-91635

-89141

27

26

-89954

-89141

26

25

-39714

-273

-273

Dike: Högpris kollektiva nyttor (3,00 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

-51117

-39714

-265

-257

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

-46372

-39714

-260

-247

Litet dike

0

-89141

-273

-273

Litet dike

3

-100545

-89141

-265

-257

Litet dike

5

-95799

-89141

-260

-247

Mellanstort dike

0

-11265

-273

-273

Mellanstort dike

3

-16012

-11265

-265

-257

Mellanstort dike

5

-15107

-11265

-260

-247

-11265

-273

-273

Stenmur: Pris koll. nytt. (3,00 resp. 6,00 kr/m/år) Stenmur, enkelmur

0

Stenmur, enkelmur

3

-19361

-11265

-265

-257

Stenmur, enkelmur

5

-16576

-11265

-260

-247

Stenmur, dubbelmur

0

-33795

-873

-873

Stenmur, dubbelmur

3

-59712

-33795

-847

-823

Stenmur, dubbelmur

5

-50797

-33795

-831

-791

105


Tabell 4. Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet (nettonuvärde) att slå samman två rektangulära åkrar á 4 ha med fältformen 1:2 till en kvadratisk åker (Fall 4) genom att ta bort landskapselement vid spannmålsodling. Diskonte- Summa ringsnettonuränta värden Företagsekonomiska effekter

%

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

Litet dike

0

Litet dike

3

Litet dike

5

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

Mellanstort dike

5

Stenmur, enkelmur

0

Stenmur, enkelmur

3

Stenmur, enkelmur

5

Stenmur, dubbelmur

0

Stenmur, dubbelmur

3

Stenmur, dubbelmur

5

kr

År 0

År 1

År 2

År 3 osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

-35000

422

422

-27645

-35000

410

398

-29047

-35000

402

383

-58800

422

422

-51445

-58800

410

398

-52847

-58800

402

383

-131600

422

422

-124245

-131600

410

398

-125647

-131600

402

383

-17600

422

422

-10245

-17600

410

398

-11647

-17600

402

383

-52800

422

422

-45445

-52800

410

398

-46847

-52800

402

383

Forts.

106


Diskonteringsränta Samhällsekonomiska effekter

Summa nettonuvärden

%

kr

År 0

År 1

År 2

År 3 osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

Dike: Baspris kollektiva nyttor (1,50 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

-25397

-71

-71

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

-31027

-25397

-69

-67

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

-28212

-25397

-67

-64

Litet dike

0

-55599

-71

-71

Litet dike

3

-61229

-55599

-69

-67

Litet dike

5

-58414

-55599

-67

-64

Mellanstort dike

0

-124798

-71

-71

Mellanstort dike

3

-130428 -124798

-69

-67

Mellanstort dike

5

-127613 -124798

-67

-64

-55599

-491

-491

Dike: Högpris kollektiva nyttor (3,00 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

-73703

-55599

-476

-463

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

-66598

-55599

-467

-445

Litet dike

0

-124798

-491

-491

Litet dike

3

-142902 -124798

-476

-463

Litet dike

5

-135797 -124798

-467

-445

Mellanstort dike

0

-15771

-491

-491

Mellanstort dike

3

-24317

-15771

-476

-463

Mellanstort dike

5

-22688

-15771

-467

-445

Stenmur: Pris koll. nytt. (3,00 resp. 6,00 kr/m/år) Stenmur, enkelmur

0

-15771

-491

-491

Stenmur, enkelmur

3

-30347 -15771

-476

-463

Stenmur, enkelmur

5

-25333 -15771

-467

-445

Stenmur, dubbelmur

0

-47313

-1331

-1331

Stenmur, dubbelmur

3

-86839 -47313

-1292

-1254

Stenmur, dubbelmur

5

-73243 -47313

-1267

-1207

107


Tabell 5. Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet (nettonuvärde) av att vidga infartsöppning till 4 -hektars fält (Fall 5) genom att ta bort landskapselement vid spannmålsodling. Diskonte- Summa ringsnettonuränta värden Företagsekonomiska effekter

%

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

Litet dike

0

Litet dike

3

Litet dike

5

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

Mellanstort dike

5

Stenmur, enkelmur

0

Stenmur, enkelmur

3

Stenmur, enkelmur

5

Stenmur, dubbelmur

0

Stenmur, dubbelmur

3

Stenmur, dubbelmur

5

kr

År 0

År 1

År 2

År 3 osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

-1250

5122

5122

87933

-1250

4972

4828

70934

-1250

4878

4645

-2100

5122

5122

87083

-2100

4972

4828

70084

-2100

4878

4645

-4700

5122

5122

84483

-4700

4972

4828

67484

-4700

4878

4645

-629

5122

5122

88555

-629

4972

4828

71555

-629

4878

4645

-1886

5122

5122

87297

-1886

4972

4828

70298

-1886

4878

4645

Forts.

108


Diskonteringsränta Samhällsekonomiska effekter

Summa nettonuvärden

%

kr

År 0

År 1

År 2

År 3 osv.

kr/år

kr/år

kr/år

kr/år

Dike: Baspris kollektiva nyttor (1,50 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

Litet dike

0

Litet dike

3

Litet dike

5

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

Mellanstort dike

5

-907

4219

4219

81645

-907

4097

3977

63895

-907

4019

3827

-1986

4219

4219

80566

-1986

4097

3977

62816

-1986

4019

3827

-4457

4219

4219

78095

-4457

4097

3977

60345

-4457

4019

3827

-1986

4204

4204

Dike: Högpris kollektiva nyttor (3,00 kr/m/år) Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

0

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

3

Gränsdike (litet, ingen rörläggning)

5

80121

-1986

4082

3963

Litet dike

0

62524

-1986

4004

3814

Litet dike

3

-4457

4204

4204

Litet dike

5

-4457

4082

3963

Mellanstort dike

0

Mellanstort dike

3

-563

4204

4204

Mellanstort dike

5

-563

4082

3963

-563

4204

4204

77649

72650

Stenmur: Pris koll. nytt. (3,00 resp. 6,00 kr/m/år) Stenmur, enkelmur

0

Stenmur, enkelmur

3

124317

-563

4082

3963

Stenmur, enkelmur

5

81361

-563

4004

3814

Stenmur, dubbelmur

0

-1690

4174

4174

Stenmur, dubbelmur

3

123191

-1690

4082

3963

Stenmur, dubbelmur

5

80234

-1690

4004

3814

109


110


111


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-13/10-SE • RA13:10

ra13_10  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you