Page 1

Budgetunderlag

för räkenskapsåren 2014–2016

Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle


Budgetunderlag

för räkenskapsåren 2014–2016


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

5


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Innehåll Sammanfattning räkenskapsåren 2014–2016........................................................................................................9 Förslag till verksamhetens finansiering.................................................................................................................. 11 Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2013........................................................................................................ 15 1:8 Statens jordbruksverk, anslagspost 1–2...................................................................................................... 17 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, anslagspost 1.................................................................................. 23 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder anslagsposterna 2 och x................................. 24 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, anslagsposterna 1–4........................................ 28 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar, anslagspost 1........................................................................................ 34 1:10 Gårdsstöd m.m., anslagspost 1 och 4........................................................................................................... 35 1:11 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, anslagspost 1........................................... 37 1:12 Finansiella korrigeringar m.m., anslagspost 1........................................................................................... 41 1:13 Strukturstödet till fisket m.m., anslagspost 3............................................................................................. 43 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., anslagspost 3.................................. 45 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 1–4, 7 och 9–10.................................................... 46 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 4, 8, och x............................................ 50 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagsposterna 3, 7 och x................................................................................................................................ 54 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, anslagsposterna 1, 2 och 3............................................... 57 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., anslagspost 1...................................................................... 60 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., anslagspost 1................................................................... 61 1:1 Avgiften till Europeiska unionen, anslagspost 2....................................................................................... 62 Övriga ekonomiska villkor, investeringar.............................................................................................................. 64 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras...................................................................................... 66 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras................................................................................. 67 Uppbörd inklusive återflöden från EU.................................................................................................................... 68 Bemyndiganden............................................................................................................................................................. 70 Bilaga 1 Landsbygdsprogrammet 2007-2013..................................................................................................... 73

7


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Sammanfattning räkenskapsåren 2014–2016 Budgetunderlag lämnas till regeringskansliet i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovis­ ning och budgetunderlag. Jordbruksverket hemställer om en anslagsnivå om 4 721 890 tkr under år 2014. För åren 2015 och 2016 räknas med 3 146 744 tkr respektive 1 558 744 tkr. För några anslag föreslås anslagsnivåer för 2014 som är högre än beräknade belopp i budget­ propositionen 2012/13:1. Skälen till dessa föreslagna höjningar är bland annat att ambitionsnivåer har höjts och en anpassning till kommissionens ackrediteringsregler för utbetalningsstället Jord­ bruksverket. Jordbruksverket återkommer så snart det är möjligt med kompletteringar av verkets merkostnader från 2013 för implementeringen av reformen av jordbruks- och fiskeripolitiken. Jordbruksverket ska verka för goda förutsättningar för att uppnå ett dynamiskt och konkurrens­ kraftigt näringsliv och samtidigt främja hållbarhet och ett gott djurskydd. Regler ska när så är möjligt vila på vetenskaplig grund. För att nå dessa mål behövs medel för tillämpad forskning om djur- och växtskydd. Ifråga om stödhanteringen är målen att aktivt minska den administrativa bördan för kunderna och att minimera risken för finansiella korrigeringar. Ökad tillgång till infor­ mation är också högt prioriterat. • För anslagsposten 1:8.1, Statens jordbruksverk, Förvaltningskostnader föreslås en höjning av anslagsnivån från 2014. Höjningen härleds till stor del av kostnader för Jordbruksverket som det enda ackrediterade utbetalningsstället. Uppgifter föreslås överföras från länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget till Jordbruksverket. En del av anslagshöjningen avser också ajourhållningen av blockdatabasen. Vidare hemställs om anslagsmedel för att kunna inrätta ett nationellt kompetenscenter för frågor rörande alternativa metoder till djurförsök samt för att driva arbetet, krisberedskap m.m. Merkostnader för arbetet med de nya programmen kommer att kompletteras senare när förutsättningarna har klarnat. • För anslaget 1:5, Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder föreslås att en ny anslags­ post Djurskyddsbefrämjande åtgärder inrättas från 2014 vars anslagsmedel om hemställda 9 000 tkr ska användas för forskning och åtgärder för att främja djurskyddet. Vidare hemställs om en ökning med ca 800 tkr för s.k. djurhälsovårdsaktiviteter under anslagsposten 2. • För anslaget 1:6, Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar föreslås en höjning av anslagsnivån för ökade kostnader vid sjukdomsutbrott för anslagsposten 1 om 50 000 tkr. För anslagsposten 3 föreslås en höjning av anslagsnivån med 1 000 tkr för att klara av Jordbruks­ verkets målsättning att ca 4 000 lantbruksdjur inklusive fjäderfä ska obduceras varje år. För anslagsposten 4 föreslås en höjning av anslagsnivån med 300 tkr för övervakningsprogram för att bl.a. kunna följa spridningen av rävens dvärgbandmask. • För anslaget 1:12.1, Finansiella korrigeringar m.m. är föreslaget belopp ca 110 000 tkr högre än vad som framgår i budgetpropositionen. Av beräknad anslagsbelastning på 185 000 tkr är 160 000 tkr befarade korrigeringar i pågående revisionsärenden. Därutöver beräknas att ca 20 000 tkr kan bli föremål för s.k. korrigering i samband med deklarationerna till EU av utbetalda belopp inom fiskerifonden. Resterande belopp om 5 000 tkr avser schablonmässiga kostnader. • För anslaget 1:13, Strukturstöd till fisket m.m. räknas med en belastning om ca 8 000 tkr högre än vad som beräknades i propositionen. • För anslaget 1:14, Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., räknas med en belastning om 12 500 tkr högre än vad som beräknades i propositionen.

9


• För anslaget 1:20, Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket föreslås ytterligare närmare 52 200 tkr utöver den nivån som är föreslagen i budgetpropositionen för 2014. Ökningen avser framförallt medel för forskning och utveckling rörande integrerat växtskydd inom ramen för direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och för strategin för växtskyddsmedel m.m. • För anslaget 1:21.1, Stöd till jordbrukets rationalisering föreslås att anslagsnivån höjs till 5 000 tkr för att kunna utnyttja den markreserv som byggts upp i nya omarronderingsområden. • För anslaget 1:22.1, Stöd till innehavare av fjällägenheter, föreslås en höjning av anslagsnivån till 3 000 tkr för att kunna klara av det löpande underhållet av statens fastigheter. För respektive anslagspost är det vid prognostiserade överskott år 2013 inte medräknat något disponibelt ingående överskott 2014. Jordbruksverket har enbart beräknat anslagsbelastningar från 2014 och framåt som är hänför­ liga till de nuvarande programperioderna och för beslutade stöd/åtaganden som bygger på dagens regelverk men som kommer att finansieras av de nya programmen. Detta berör direkt anslagsposterna 1:10.1, 1:11.1, 1:13.3, 1:14.3, 1:18.9 och 1:19.7 För garantifonden EGFJ för jordbruket är det i huvudsak restutbetalningar avseende de årsvisa stöden samt vissa interventionsstöd som kommer att finansieras inom det nya programmet (belastningar på anslagen 1:10 och 1:11). Inom ramen för nuvarande fiskerifondsbudget (EFF) kan beviljade stöd betalas ut t.o.m den 31 december 2015, det är dessa belopp som är med i anslagsbelastningen (belastningar på anslagen 1:13 och 1:14). Det är inte aktuellt med att vissa beslut om utbetalning ska belasta nästa programperiods budget. Inom ramen för nuvarande landsbygdsprogramsbudget (EJFLU) kan stöd som beviljas t.o.m. 2013 under axlarna 1,3, 4 och 5 betalas ut fram t.o.m. 31 december 2015 och det är dessa belopp som är med i anslagsbelastningen för 2014 och 2015. För beslutade fleråriga åtaganden för miljöersättningar (axel 2) beräknas att anslagsbelastningen för 2014 och framåt belastar det nya programmet och dessa belopp har redovisats separat under en ny anslagspost. Det bör observeras att verket ännu inte har beräknat anslagsbelastningar för ett övergångsår 2014 om vi antar att det nya landsbygdsprogrammet gäller först från 2015. Enligt beräkningar hemställs om en total bemyndiganderam för berörda anslag om 2 596 000 tkr för år 2014 avseende förpliktelser som infrias under 2015 och framåt. Vidare föreslås 383 305 tkr i anslagskrediter 2014 vilket framgår i särskild tabell. Räntekontokrediten för förvaltningen m.m. föreslås till 110 000 tkr och låneramen föreslås till 190 000 tkr för räkenskapsåret 2014. Avgiftsinkomster som disponeras inom de sex resultatområden beräknas till 550 710 tkr för år 2014. Samtliga belopp är redovisade i 2013-års prisnivå. Eurokurs 8,60 kr har genomgående använts för aktuella anslagsposter.

10


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Förslag till verksamhetens finansiering Samtliga belopp i tabellerna är i tkr och i 2013 års prisnivå. Gråmarkerade belopp avser förslag till höjning av anslaget i förhållande till Budgetpropositionen 2012/13:1 för år 2014. Tilldelat Anslag (tkr) 1:8

1:6

Förslag

Förslag

2013

2014

2015

2016

 

Statens jordbruksverk

505 621

588 196

566 196

561 196

1.8.1

Förvaltningsanslag

474 381

556 956

534 956

529 956

1.8.2

Statistik

31 240

31 240

31 240

31 240

107 301

107 301

107 301

107 301

1:4 1:5

Förslag

Bidrag till veterinär fältverksamhet  

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

12 433

22 750

23 300

24 000

1:5.2

Djurhälsovård

12 433

13 750

14 300

15 000

1:5.x

Djurskyddsbefrämjande medel

 

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

1:6.1

0

9 000

9 000

9 000

124 349

175 649

178 249

175 649

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

50 000

100 000

100 000

100 000

1:6.2

Bidrag till bekämpande av djursjukdomar

33 349

33 349

33 349

33 349

1:6.3

Bidrag till obduktionsverksamheten

7 000

8 000

8 000

8 000

1:6.4

Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller

34 000

34 300

36 900

34 300

1:9.1

Bekämpande av växtsjukdomar

5 000

5 000

5 000

5 000

1:10

Gårdsstöd m.m.

5 819 000

131 290

1 400

1 400

1:10.1

Gårdsstöd m.m.

5 813 500

129 890

0

0

1:10.4

EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar

5 500

1 400

1 400

1 400

Intervention för jordbruksprodukter

258 300

88 000

32 000

0

1:11.1 1:12.1

 

Finansiella korrigeringar m.m.

190 472

185 000

75 000

75 000

1:13

 

Strukturstödet till fisket m.m. – EFF 2007–2013

37 919

32 100

30 800

0

1:14

 

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. – EFF 2007–2013

91 793

87 900

77 600

0

1:16

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

83 660

57 596

19 500

0

1:16.1

Exportfrämjande åtgärder

16 500

16 500

16 500

0

1:16.2

Matlandetkonferens och gastronomiska regioner

1:16.3

Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn

1:16.4

Kommunikation

1:16.7

Jakt och fiske

1:16.9

Insatser vid slakt

1:16.10 1:18

4 600

 

 

26 660

26 660

0

7 000

7 000

0

18 800

7 436

3 000

3 100

 

 

Offentliga måltider och utveckling av livsmedels­ kontroll

7 000

 

 

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

3 200 436

1 683 831

1 088 190

416 218

311 000

308 000

308 000

308 000

0

0

0

0

1:18.4

Nationellt stöd, stödområde 1–3

1:18.5

Återföring av handelsgödselskatt

1:18.8

Honungsprogrammet, nationell medfinansiering

1:18.9

Landsbygdsprogram 2007–2013

1:18.x

Landsbygdsprogram 2014–2020

1:19

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (ram) 1:19.3

Honungsprogrammet, EU-finansiering

1:19.7

Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU-medel

1:19.x

Landsbygdsprogram för Sverige år 2014–2020, EU-medel

11

0

2 500

3 500

3 500

3 500

2 886 936

978 400

590 900

0

393 931

185 790

104 718

2 780 043

1 446 669

834 010

84 782

2 500

3 500

3 500

3 500

2 777 543

1 137 400

686 300

0

305 769

144 210

81 282


Tilldelat Anslag (tkr)

Förslag

Förslag

Förslag

2013

2014

2015

2016

 

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

29 330

80 005

77 505

77 505

1:20.1

Försöks- och utvecklingsverksamhet

22 830

74 380

74 380

74 380

1:20.2

Hållbar användning av bekämpningsmedel

2 500

3 125

3 125

3 125

1:20.3

Omställningspremie och energieffektivisering

4 000

2 500

1:21.1

 

Stöd till jordbrukets rationalisering

2 616

5 000

5 000

5 000

1:22.1

 

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

1 029

3 000

3 000

3 000

1:20

1:1

Avgiften till Europeiska unionen

23 453

22 693

22 693

22 693

1:1.2

Sockeravgifter

23 453

22 693

22 693

22 693

Totalt anslag

13 272 755

4 721 980

3 146 744

1 558 744

 

 

Avgiftsinkomster som disponeras (tkr) Offentlig rättslig verksamhet

Beslut

Förslag

Förslag

Förslag

2013

2014

2015

2016

 

 

 

 

Djur

33 400

33 800

33 500

33 500

Växt

5 100

5 100

5 100

5 100

Tillsyn

29 000

31 800

31 800

31 800

Utsäde

8 700

8 700

8 700

8 700

Distriktsveterinärna

4 400

4 400

4 400

4 400

 

 

 

 

11 400

12 000

12 000

12 000

Uppdragsverksamhet Vatten Tillsyn

2 707

2 700

2 700

2 700

Utsäde

23 410

23 410

23 410

23 410

Distriktsveterinärerna

424 900

428 800

428 800

428 800

Summa:

543 017

550 710

550 410

550 410

Ovanstående tabell är rensad från intäkter från anslagen 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet till resultatområde Distriktsveterinärerna och från 1:9.1 Bekämpande av växtsjukdomar till resultat­område Växt samt från myndighetsbidrag. Se prognostiserade resultat för verksamheterna under avsnitt Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras.

12


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

 

 

 

Tilldelat

Anslagskrediter (tkr)

Förslag

2013

2014

Statens jordbruksverk

16 433

17 600

1.8.1

Förvaltningskostnader

15 496

16 700

1.8.2

Statistik

937

937

0

0

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

373

413

Djurhälsovård

373

413

1:8

1:4.1

Bidrag till veterinär fältverksamhet

1:5 1:5.2 1:5.x

-

0

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

3 730

14 670

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

1 500

10 000

1:6.2

Bidrag till bekämpande av djursjukdomar

1 000

1 000

1:6.3

Bidrag till obduktionsverksamheten

210

240

1 020

3 430

150

150

1:6 1:6.1

1:6.4 1:9.1

Djurskyddsbefrämjande åtgärder

Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Bekämpande av växtsjukdomar

1:10

Gårdsstöd m.m

581 900

13 129

1:10.1

Gårdsstöd m.m.

581 735

12 989

1:10.4

EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar

165

140

1:11.1

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

25 830

8 800

1:12.1

Finansiella korrigeringar m.m.

19 047

18 500

1:13.3

Strukturstödet till fisket m.m. – (EFF) 2007–2013

3 791

3 210

1:14.3

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. – (EFF) 2007–2013

9 179

8 790

1:16

Konkurrenskraftig livsmedelsektor

2 299

2 038

1:16.1

Exportfrämjande åtgärder

495

495

1:16.2

Matlandetkonferens och gastronomiska regioner

138

-

1:16.3

Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre komptens i livsmedelsektorn

799

800

1:16.4

Kommunikation

210

0

1:16.7

Jakt och fiske

564

744

1:16.9

Insatser vid slakt

1:16.10

Offentliga måltider och utveckling av livsmedelskontroll

1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

-

0

-

288 694

146 538

1:18.4

Nationellt stöd, stödområde 1–3

0

9 240

1:18.5

Återföring av handelsgödselskatt

0

-

1:18.8

Honungsprogrammet, nationell medfinansiering

1:18.9

Landsbygdsprogram 2007–2013

1:18.x

Landsbygdsprogram 2014–2020

1:19.3

Honungsprogrammet, EU-finansiering

1:19

0

105

288 694

97 800 39 393

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1:19.7

Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU medel

1:19.x

Landsbygdsprogram för Sverige år 2014–2020, EU medel

1:20

277 754

144 422

0

105

277 754

113 740 30 577

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

760

2 325

1:20.1

Försöks- och utvecklingsverksamhet

685

2 231

1:20.2

Hållbar användning av bekämpningsmedel

75

94

1:20.3

Omställningspremie och energieffektivisering

1:21.1

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

1:22.1

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

1:1.2  

93

Avgiften till Europeiska unionen, sockeravgifter  

Totalt anslagkrediter

13

120

0

78

150

103

300

2 345

2 269

1 232 466

383 305


Bemyndiganden (tkr) Anslag

Anslagsbenämning

2013 Tilldelat

2014 Föreslagen bemyndiganderam

2014 Utestående förpliktelser

2015 Infriade förpliktelser

2016 – Infriade förpliktelser

1:11.1

Offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag

86 000

80 000

80 000

48 000

32 000

1:13.3

Strukturstöd till fisket m.m.

40 500

31 000

30 767

30 767

0

1:14.3

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

130 500

78 000

77 570

77 570

0

1:18.8

Honungsprogrammet, nationell medfinansiering

2 500

3 500

3 500

3 500

0

1:18.9

Landsbygdsprogram 2007–2013

1 352 0001)

1 200 000

1 170 032

776 659

145 254

1:19.3

Honungsprogrammet, EU-finansiering

2 500

3 500

3 500

3 500

0

1:19.7

Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU-medel

1 629 0001)

1 200 000

1 173 728

830 468

112 746

3 243 000

2 596 000

2 539 097

1 770 464

290 000

Totalt bemyndiganden

1) Verket har hemställt om bemyndiganderam för anslag 1:18.9 och 1:19.7 på 2 776 000 tkr respektive 2 835 000 tkr i skrivelse 2013-01-24.

Övriga ekonomiska villkor (tkr)  

Tilldelat 2013

Förslag 2014

Förslag 2015

Förslag 2016

Låneram

220 000

190 000 

180 000

170 000

Räntekontokredit

110 000

110 000 

110 000

78 000

Jordfondsram

194 197

220 000

220 000

220 000

14


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2013 Statens jordbruksverk, Förvaltningskostnader (1:8.1) Merkostnaderna för ProCAP-projektet beräknas inte kunna inrymmas i disponibla anslagsmedel jämte nuvarande anslagskredit om drygt 15 000 tkr. Jordbruksverket beräknas återkomma i juni med begäran om höjd anslagskredit. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (1:6.1) Tilldelat anslag är 50 000 tkr för år 2013. Genomsnittlig anslagsbelastning de senaste fem åren har varit närmare 130 000 tkr. I dagsläget ligger prognosen på en anslagsbelastning om 100 000 tkr. Jordbruksverket följer sjukdomsläget under våren och vid befarat överskridande av anslag åter­ kommer verket i särskild skrivelse med hemställan om ytterligare anslagsmedel. Finansiella korrigeringar m.m. (1:12.1) Tidigare år har delar av kostnaden för ESV:s revision av fiskerifonden finansierats med s.k. TAmedel inom fiskerifonden EFF. P.g.a. medelsbrist är detta inte möjligt från och med 2013. Verket återkommer med en hemställan under juni 2013 om att revisionskostnaderna för ESV i egenskap av s.k. Revisionsmyndighet för fiskerifonden EFF belastar anslaget med ca 2 000 tkr. Vidare hemställs om ett klargörande om att korrigeringar och egna rättelser som beslutas av verket, avseende räkenskaper inom jordbruksfonderna (EFGJ och EJFLU) och fiskerifonden (EFF), kan belasta anslaget. Se vidare sid 42 andra stycket. Strukturstöd till fisket m.m. Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007–2013 (1:13:3) För anslagsposten 3, Strukturstöd till fisket m.m., prognostiseras ett utestående åtagande om 62 853 tkr per den 31 december, 2013. Anslagsposten har i dagsläget en bemyndiganderam om 40 500 tkr. Anledningen till att beräknat utestående åtagande ökar beror på att utbetalningstakten fortsatt är betydligt lägre än vad som tidigare förväntats samt att beslutstakten kommer att öka ytterligare under året för att möjliggöra fullt utnyttjande av programmet. Jordbruksverket åter­ kommer senare med en särskild hemställan för anslagsposten när en översyn har gjorts av beräk­ ningarna i samband med anlagsprognosen i juni. Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007–2013 (1:14.3) För anslagsposten 3, Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., prognostiseras ett utestående åtagande om 165 481 tkr per den 31 december, 2013. Anslagsposten har i dagsläget en bemyndiganderam om 130 500 tkr. Anledningen till höjt beräknat utestående åtagande, se tidi­ gare text under anslag 1:13. Jordbruksverket återkommer senare med en särskild hemställan för anslagsposten när en översyn har gjorts av beräkningarna i samband med anlagsprognosen i juni. Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, Nationellt stöd stödområde 1–3 (1:18.4) Ingående underskott 2013 uppgår till -14 413 tkr (11 500 tkr av anslaget drogs in under hösten 2012). Summa disponibelt belopp 2013 uppgår till 296 587 tkr, beräknad anslagsbelastning är 307 860 tkr. Jordbruksverket återkommer i särskild skrivelse i juni om begäran av ytterligare anslagsmedel för att täcka befarat underskott. Alternativt kan anslagskredit beviljas som kortsiktigt täcker behovet.

15


Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, Honungsprogrammet, nationell medfinansiering (1:18.8) Om det beslutas att kommande Honungsprogram för år 2014–2017 ska uppgå till 7 000 tkr finan­ sierat av anslagsposterna 1:18.8/1:19.3 med 50 % vardera så återkommer Jordbruksverket under juni 2013 med en hemställan om att bemyndiganderamen höjs till 3 500 tkr för anslagsposten. Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, Landsbygdsprogram 2007–2013 (1:18.9) Jordbruksverket har i särskild skrivelse daterad 24 januari, 2013 hemställt om att den totala bemyndiganderamen för anslaget 1:18, anslagspost 9 höjs från 1 352 000 tkr till 2 776 000 tkr. Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, Honungsprogrammet, EU-finansiering (1:19.3) Om det beslutas att kommande Honungsprogram för år 2014–2017 ska uppgå till 7 000 tkr finan­ sierat av anslagsposterna 1:18.8/1:19.3 med 50 % vardera så återkommer Jordbruksverket under juni 2013 med en hemställan om att bemyndiganderamen höjs till 3 500 tkr för anslagsposten. Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, Landsbygdsprogram 2007–2013, EU-medel (1:19.7) Jordbruksverket har i särskild skrivelse daterad 24 januari, 2013 hemställt om att den totala bemyndiganderamen för anslaget 1:22 anslagspost 7 höjs från 1 629 000 tkr till 2 835 000 tkr. Avgiften till Europeiska unionen, Sockeravgifter (1:1.2) Den 26 februari tas det beslut om möjlighet att omklassicificera utomkvotsocker till kvotsocker till reducerad straffavgift. Verket räknar med att berört sockerbolag ansöker om tilldelning av kvot och kommer betala in avgiften till Jordbruksverket. 75 % av det inbetalda beloppet ska betalas in till EU och blir då en anslagsbelastning på anslag 1:1.2 under mars månad, detta belopp beräknas att uppgå till 10 000 tkr. Beloppet läggs till produktionsavgiften på 22 297 tkr. Hur stor anslags­ belastningen blir vet verket först när berört sockerbolag har blivit tilldelad kvot (om de ansöker om nedsatt överskottsavgift). Verket återkommer i början av mars vilka anslagsmedel som behöver tillföras anslagsposten under mars månad.

16


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

1:8 Statens jordbruksverk, anslagspost 1–2 Totalt (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

3 547

9 325

 

 

 

Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag

3 547

8 469

 

 

 

496 588

505 621

588 196

566 196

561 196

Disponibla medel

500 135

514 090

 

 

 

Utfall

-492 301

-529 090

-587 339

-564 939

-561 596

7 834

-15 000

857

1 257

-400

Totalt utgående anslagssparande Ap 1 Förvaltningskostnader Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag

 

 

 

 

 

3 547

7 834

 

 

 

3 547

7 834

 

 

 

496 588

474 381

556 956

534 956

529 956

Disponibla medel

500 135

482 215

 

 

 

Utfall

-492 301

-497 215

-556 956

-534 956

-529 956

7 834

-15 000

 

 

 

Utgående anslagssparande Ap 2 Statistik** Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

 

 

 

 

 

1 860

1491*

 

 

 

699

635

 

 

 

Anslag

30 943

31 240

31 240

31 240

31 240

Disponibla medel

31 642

31 875

 

 

 

Utfall

-30 151

-31 875

-30 383

-29 983

-31 640

1 491

0

857

1 257

-400

Utgående anslagssparande

* Ingående anslagssparande på 635 tkr från budgetår 2012 avseende anslagsposten 1:17 (2012) Livsmedelstatistik. ** För en ökad jämförbarhet för 1:8.2 Statistik har uppgifterna för räkenskapsåret 2012 avseende anslagen 1:17.1 och 1:18.1 lagts in i tabellen enbart på postnivån.

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Förvaltningskostnader Utgående positivt överföringsbelopp 2012 uppgick till 7 834 tkr vilket ligger under vad som är budgeterat att disponeras 2013. Att det blev ett utgående överskott 2012 hänger samman med att det är knappt 16 000 tkr kvar av de anslag för återkravsarbetet som erhölls extra 2012 samt att av erhållna anslag för förenklingsmedel under 2011 och 2012 ligger drygt 3 300 tkr som oförbru­ kade. Om man rensar det utgående överskottet om drygt 7 800 tkr från anslag för återkrav- och förenklingsarbete som inte förbrukats 2012 samt från ett ingående sparande från 2011 om drygt 3 500 tkr kan årsresultatet 2012 beräknas till ett underskott om ca 15 000 tkr. Kostnader för Pro CAP-arbetet (förberedelser för införande av ny jordbruks- och fiskeripolitik från 2014) under 2012 uppgick till ca 21 800 tkr varav de s.k. merkostnaderna under förvaltnings­ anslaget uppgick till ca 12 100 tkr avseende i huvudsak extraanställd personal i den ordinarie verksamheten (p.g.a. att fast personal arbetar i projektet) och IT-konsulter. Den större delen av beräknat årsunderskott 2012 om drygt 15 000 tkr beror på merkostnader i pro­ jektet. I skrivelse januari 2012 hemställde verket om ytterligare 12 700 tkr i anslagsmedel för mer­ kostnaderna under 2012 men inga ytterligare medel erhölls detta år. Merkostnaderna blev dock något lägre vilket bl.a. har sin orsak i osäkerheten om när den nya jordbrukspolitiken ska träda i kraft.

17


År 2013

Härledningen av förändringen av anslagsbeloppet mellan 2012 och 2013 framgår av nedanstående tabell. Tkr Anslagsbelopp 2012 496 588 Avdrag nivåsänkning förenklingsmedel (14 till 12 mnkr) - 2 000 Avdrag återkravsarbete 2012 -45 510 Införandeprojekt Pro CAP 20 000 Drift djursjukdata 3 000 PLO-omräkning 2013 (ca 0,5 % på ca 450 mnkr) 2 303 Anslagsbelopp 2013 – beslut 2012-12-20 474 381 I fastställd förvaltningsbudget 2013 beräknas att anslagskrediten under året utnyttjas i det när­ maste maximalt. Det ingående överskottet från 2012 ligger ca 5 000 tkr under mot vad som bud­ geterades i december 2012. Kvarvarande anslagsmedel för återkravs- och förenklingsarbetet om ca 19 300 tkr är budgeterade och beräknas förbrukas under 2013. I den fastställda budgeten för Pro CAP-projektet beräknas kostnaderna till ca 31 000 tkr på förvaltningsanslaget varav ca 11 000 tkr finansieras med befintliga resurser medan resterande finansieras med erhållna tillfälliga anslagsmedel. Ytterligare 17 000 tkr av projektets kostnader beräknas kunna finansieras med s.k. TA-medel inom nuvarande landsbygdsprogram. Resterande kostnader i projektet om knappt 35 000 tkr läggs upp som en investering där avskrivningskostnader belastar anslaget/anslagen först när investeringen används. Jordbruksverket planerar nu att införandet av såväl den nya livsmedelspolitiken som landsbygds­ politiken börjar gälla först 2015 vilket medför en översyn av hela Pro CAP-projektet. Verket räknar dock fortfarande med att det nya fiskeriprogrammet ska införas under 2014. I budgetunderlaget för perioden 2013–2015 (2012-02-27) beräknade Jordbruksverket en total­ kostnad för projektet om knappt 290 000 tkr varav verkets del stod för ca 274 000 tkr. Beräkning­ arna grundades då på tidigare genomförda reformer, projekt och erfarenheter från dessa. Övriga myndigheters kostnader i projektet beräknades då till ca 16 000 tkr och verket utgick ifrån att även dessa skulle hanteras inom projektets ramar. Vidare bedömde verket att omprioriteringar kunde göras av befintliga resurser vilket medför att ca 15 % av projektets kostnader motsvarande ca 42 000 tkr kunde frigöras inom befintlig budget. Resterande ca 242 000 tkr utgjorde en mer­ kostnad i projektet (om man exkluderar erhållna förenklingsmedel om ca 5 000 tkr som beräknas finansiera delar av projektet). Under dessa förutsättningar hemställde verket om 12 700 tkr år 2012, 48 200 tkr 2013, 43 800 tkr 2014 och 35 700 tkr 2015. För resterande år fram t.o.m. 2019 beräknades merkostnader i form av avskrivningar till ytterligare ca 102 000 tkr. Under 2013 har verket erhållit 37 000 tkr (varav 17 000 tkr tilldelats på anslagsposterna 1:18.9 och 1:19.7) jämfört med hemställan om drygt 48 000 tkr. Erhållet belopp beräknas inte vara till­ räckligt eftersom en lägre andel beräknas lånefinansieras varför merkostnaderna ligger kvar på tidigare beräknad nivå trots att vissa delar i projektet kommer att flyttas fram i tiden eftersom att införandet av den nya jordbrukspolitiken förskjuts till 2015. Senare under våren beräknar verket att hemställa om en höjning av anslagskrediten till det dubbla d.v.s. sex procent motsvarande ca 30 000 tkr. Verket har i dessa kostnader inte räknat med att ersätta övriga myndigheters delta­ gande i projektet. Efter besked från Kommissionen är det inte aktuellt att vissa delar kan finan­ sieras med s.k. TA-medel ur fiskerifonden EFF. Förskjutning i tid kommer att innebära fördyringar i projektet framöver. Budgeten för Pro CAPprojektet kommer att revideras när förutsättningarna för den nya jordbrukspolitiken har klarnat. Jordbruksverket återkommer i frågan till Regeringskansliet under våren.

18


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

År 2014

Pro CAP-projektet I avvaktan på ny budget för Pro CAP-projektet ligger regeringens föreslagna 20 000 tkr med i hemställan av anslagsmedel 2014 under förvaltningsanslaget. Verket utgår vidare ifrån att mer­ kostnader kan finansieras med s.k. TA-medel inom såväl landsbygdsfonden som fiskerifonden (avseende det nya programmet). Vad gäller landsbygdsfonden gäller det att under förlängningsåret 2014 ta höjd för denna kostnad. Jordbruksverket återkommer med ny budget så snart det är möj­ ligt. Budgeten kommer att visa beräknade merkostnader samt möjlig finansiering på TA-medel medan resterande merkostnader belastar förvaltningsanslaget 1:8. Ajourhållning av blockdatabasen Kostnaden för ajourhållning av blockdatabasen uppgick 2012 till drygt 34 600 tkr varav 17 000 tkr finansierades med s.k. TA-medel inom landsbygdsprogrammet. Under 2011 uppgick kostnaden till ca 33 500 tkr. Inför 2013 hemställde verket ånyo om ytterligare anslagsmedel för ajourhållningen av blockdatabasen. Jordbruksverket erhöll återigen 17 000 tkr i anslagsmedel från landsbygdspro­ grammet att jämföras med hemställan om 21 500 tkr. För att komma upp till den beräknade kost­ nadsnivån om ca 34 000 tkr har verket återigen omprioriterat verksamhet och avsatt ytterligare 4 500 tkr av förvaltningsanslagets ordinarie budgetram. De tillförda medlen är en nödvändig sats­ ning som får tas på bekostnad av andra nödvändiga åtgärder. Det är väsentligt att blockdatabasen underhålls årligen till en omfattning som krävs för att inte Sverige ska drabbas av framtida finan­ siella korrigeringar. Som nämnts i tidigare skrivelser finns det för närvarande begränsade möjlig­ heter till automatiska uppdateringar vilket innebär att det årliga arbetet framöver kommer att förbruka stora personella resurser. Detta innebär att kostnaden till stor del ligger kvar på nivån 34 000 tkr årligen. För 2014 beräknas att 21 500 tkr behövs i ytterligare anslagsmedel för ajourföringen av blockdata­ basen för att komma upp till den totala budgetnivån om ca 34 000 tkr. Verket anser att kostnaden i sin helhet bör belasta förvaltningsanslaget och inte att delar ska belasta landsbygdsprogrammet. Krav på ackrediterat utbetalningsställe m.m. Jordbruksverket som utbetalande organ påverkas av de nya tillämpningsföreskrifterna som antogs inför räkenskapsåret 2007 i kommissionens förordning 885/2006 avseende godkännande av ut­betalningsställen. Ändringen innebär att ett utbetalningsställe endast bör godkännas om det upp­ fyller ett antal obligatoriska kriterier som fastställs på EU-nivå. Dessa nya föreskrifter ger också kommissionen möjlighet att tillgripa finansiella korrigeringar i det fall ett ackrediterat utbetal­ ningsställe ej uppfyller de fastställda kraven. Under 2011 och 2012 utredde Jordbruksverket vilka åtgärder och förändringar i den externa och interna organisations- och kontrollstrukturen som behöver vidtas för att uppfylla kraven. I skrivelse 2012-10-02 har Jordbruksverket översänt rap­ porten ”Genomgång av Jordbruksfondernas ackrediteringsvillkor samt sektorspecifika kontroll­ systemförslag till ändringar” till regeringskansliet. Av rapporten kan utläsas ett antal förslag på förändringar vars merkostnader för verket sammanlagt uppgår till minst 45 500 tkr. Följande upp­ gifter föreslås överföras från länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget till Jordbruksverket och merkostnaden för verket fördelas enligt följande; Tkr *Mottagande och registrering av ansökan 9 000 *Beslut om stödutbetalning och återkrav ? *Hantering av återkrav (i rapporten 11–12 mnkr) 11 500 *Administrativ hantering av Leader 19 000

19


Merkostnaden för ”Beslut om stödutbetalning…” bedöms kostnadsneutral totalt sett och även inom respektive berörd myndighet, dock innebär förändringen ökade kostnader för Jordbruks­ verket bland annat avseende hantering och arkivering av handlingar vars kostnader ännu inte har beräknats. Vidare bedöms att det finns ett behov av att utöka resurserna inom Jordbruksverkets interna kontroll. Resursbehovet för denna uppgift bedöms till 6 000 tkr årligen. Totalt hemställs således om 45 500 tkr årligen från 2014 med tillägg av att verket återkommer om merkostnaden för beslutsdelen som omnämnts ovan. Av rapporten kan vidare utläsas att ca 43 500 tkr kan omfördelas från övriga myndigheters anslag. Införlivande av direktivet för hållbar användning av bekämpningsmedel m.m. För 2014 och framåt hemställs om ytterligare 1 575 tkr för arbete med införlivande av direktivet för hållbar användning av bekämpningsmedel. Arbetet innefattar förvaltardelar som koordinering med andra EU-länders nationella implemente­ ring, framtagning av föreskrifter och tillhörande styrdokument i form av riktlinjer och vägledning. Verksamhet i motsvarande omfattning finansieras t.o.m. 2013 med medel från landsbygdspro­ grammet. Verket ansvarar även för att nödvändiga förutsättningar för att genomföra integrerat växtskydd skapas. Det ska enligt direktivet ske genom att yrkesmässiga användare har tillgång till informa­ tion, verktyg för övervakning av skadegörare och ogräs och för beslutsfattande samt till rådgiv­ ningstjänster om integrerat växtskydd. Arbetet sker vid Växtskyddscentralerna. Verksamheten syftar till att ge förutsättningar för konkurrenskraftig odling samtidigt som beslutade ambitioner på miljöområdet tillgodoses. Verksamheten finansieras för närvarande fullt ut av landsbygdspro­ grammet. Fortsatt genomförande av befintliga åtaganden 2014 och framåt förutsätter fortsatt finansiering från landsbygdsprogrammet även efter 2013. Om möjligheten till finansiering via landsbygdsprogrammet begränsas kommer behov av ytterligare medel under förvaltningsanslaget 1:8.1 att uppstå. Se vidare i budgetunderaget under anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Krisberedskap Jordbruksverket har de senaste åren genomfört ett flertal projekt som finansierats med medel från anslaget 2:4 Krisberedskap. En stor del av projekten har implementerats fullt ut i linjeverksam­ heten och resulterat i att Jordbruksverket har förbättrat sin krisberedskap inom verkets ansvarsom­ råde. Den befintliga ramen har dock inte gett utrymme för att fullt ut kunna dra nytta av den ökade kunskapen och den ökade förmågan till samverkan som projekten har genererat. Jordbruksverket äskar därför extra medel till att implementera och effektivt förvalta den kunskap och de erfaren­ heter såväl som fullfölja den ökade samverkan som projekt finansierade med medel från anslaget 2:4 Krisberedskap har resulterat i. I avvaktan på ställningstagande hur denna verksamhet långsik­ tigt ska finansieras (d.v.s. vilken anslagspost) hemställer Jordbruksverket om 4 000 tkr årligen under förvaltningsanslaget 1:8. Inrättande av ett Nationellt kompetenscenter för 3R-frågor vid Jordbruksverket Den 14 juni 2012 redovisade Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet och Vetenskaps­ rådet ett gemensamt förslag till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) om hur det fram­ tida nationella arbetet med 3R-frågor (alternativa metoder till djurförsök) kunde utvecklas. Förslaget innebar bl.a. att ett Nationellt kompetenscenter för 3R-frågor skulle inrättas vid Jord­ bruksverket för att fungera som Nationella kommitténs verkställande organ och se till att Sverige levde upp till kraven gällande alternativa metoder till djurförsök i det nya direktivet. Enligt för­ slaget skulle kompetenscentrets resurser bestå av fem handläggare med vetenskaplig kompetens

20


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

samt resurser till att kunna beställa utredningar inom områden där kunskapsunderlaget är bristfäl­ ligt. Årskostnaden för personalkostnaden skattades till 5 000 tkr och totalt, inklusive rörliga kost­ nader, skattades det föreslagna kompetenscentret kosta 10 000 tkr per år. Övrigt • Jordbruksverket har inte tagit upp några kostnader för t.ex. digitalisering av landskapselement inom ekologiska fokusområden som ligger som förslag i den nya jordbrukspolitiken. Verket har inte heller tagit med kostnader för ev. inventering av stödberättigande jordbruksmark vid ändring av definitioner. Om detta ska genomföras uppgår kostnaderna till betydande belopp vilket har informerats om särskilt till landsbygdsdepartementet. • Under anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. har verket hemställt om 2 000 tkr i anslagsmedel för att täcka del av Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader vid granskning av fiskerifonden EFF. Om detta inte är möjligt hemställs att ytterligare medel anslås förvalt­ ningsanslaget under åren 2013–2015. Härledning av hemställt anslagsbelopp för 2014 framgår av nedanstående tabell Tkr Anslagsbelopp 2013 474 381 Införandeprojekt Pro CAP (utöver nivån 2013 om 20 000 tkr) +? Ajourhållning blockdatabas +21 500 Förändrade ackrediteringskrav +45 500+? Införande direktiv hållbar användning av bekämpningsmedel +1 575 Krisberedskap + 4 000 Nationellt kompetenscenter 3R-frågor +10 000 Digitalisering av landskapselement m.m. ? Revisionskostnader avseende fiskerifonden EFF ? Föreslaget anslagsbelopp 2014 556 956 År 2015

Jordbruksverket återkommer om ny budget för Pro CAP-projektet när förutsättningarna för den nya jordbruks- och fiskeripolitiken har klarnat. I avvaktan på detta läggs regeringens förslag enligt budgetproposition 2013 in i nedanstående tabell d.v.s. att anslagsförstärkningen 2015 och även 2016 minskar från 20 000 tkr till 10 000 tkr. Som tidigare nämnts utgår verket ifrån att delar av projektet även framöver kan finansieras med TA-medel ur såväl landsbygdsfonden som fiskeri­ fonden. Härledning av hemställt anslagsbelopp för 2015 framgår av nedanstående tabell Hemställt anslagsbelopp för 2014 556 956 Avdrag förenklingsmedel -12 000 Införandeprojekt Pro CAP (=10 000–20 000) -10 000 Föreslaget anslagsbelopp 2015 534 956

21


År 2016

Enligt proposition sänks anslaget med 5 000 tkr från 2016 avseende arbete med djurskyddskon­ troll. Verket har årligen under fyra år erhållit 5 000 tkr. Se vidare kommentarer om Pro CAP ovan under rubrik År 2015. Härledning av hemställt anslagsbelopp för 2016 framgår av nedanstående tabell Hemställt anslagsbelopp för 2015 534 956 Avdrag djurskyddskontroll -5 000 Införandeprojekt Pro CAP (samma nivå som 2015) 0 Föreslaget anslagsbelopp 2016 529 956

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabellerna ovan för peri­ oden 2014–2016 samt en anslagskredit om 16 000 tkr år 2014. OBS! beloppen kommer att förändras när mer klarhet råder i hur regelverket blir för den nya jordbruks- och fiskeripoli­ tiken. Jordbruksverket beräknas kunna återkomma senare under 2013.

Anslagspost 2 Statistik Beräkningsgrunden utgörs av de krav som följer av förordningen (2001:100) om den officiella sta­ tistiken och av EU: s direktiv, förordningar och beslut samt gentlemen’s agreement inom området jordbruksstatistik. Dessutom produceras statistik över konsumtionen av livsmedel. Denna statistik kommer från och med 2013 att klassificeras som officiell statistik. Den EU-reglerade omfattande strukturundersökningen genomförs vart tredje år, 2013 och 2016. Det innebär att hela anslaget (31 240 tkr) behöver belastas år 2016, medan belastningen de mel­ lanliggande åren 2014 och 2015 begränsas till runt 30 000 tkr. Det innebär alltså att anslagskredit/ anslagssparande mellanliggande år är viktigt för att finansiera strukturundersökningen 2016. Från och med 2011 har en neddragning av anslaget genomförts med 2 000 tkr. Jordbruksverket minskade då granskningen och därmed kvaliteten i skördeundersökningarna (rådets förordning (EG) 543/2009) och minskade ambitionsnivån avseende IT-utveckling. Utvecklingen av statistik på det ekologiska området sköts också på framtiden. Det innebär att vissa åtgärder som senarelades måste göras under år 2013. Detta innefattar nöd­ vändigt underhåll av IT-system samt den utökning av produktionen av statistik inom det ekolo­ giska området som beslutats enligt förordning (EC) No 889/2008 artikel 93 paragraf 4, och som berör år 2012 års förhållanden. Av ovanstående skäl och då de EU-reglerade undersökningarna inom jordbruksområdet i flera fall genomförs vartannat/vart tredje år är anslagskrediten om 3 % viktig för att möjliggöra att i någon mån fördela resurser mellan åren.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslaget enligt tabellen ovan för åren 2014– 2016 samt en årlig anslagskredit om 937 tkr.

22


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, anslagspost 1 (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Anslag

105 966

107 301

107 301

107 301

107 301

Utfall

-105 966

-107 301

-107 301

-107 301

-107 301

0

0

0

0

0

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Under anslaget anvisas medel för ersättning för veterinär service enligt förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse omfattande rikstäckande djurhälsovård, del­ tagande i beredskapsorganisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt ersättning för beredskap för djursjukvård under jourtid. Under anslaget anvisas även medel för att minska avlägset boende djurägares veterinärkostnader för vård av livsmedelsproducerande djur. Anslaget inrymmer medel för distriktsveterinärerna samt de privata veterinärerna med åtagande inom ramen för anslaget. Jordbruksverket har under 2010 och 2011 genomfört pilotverksamhet gällande upphandling av vete­ rinär jourberedskap. Under åren har verket genomfört upphandlingar i närmare 25 områden. Ytter­ ligare 24 upphandlingar har genomförts under år 2012. Distriktsveterinärerna har tilldelats uppdragen i samtliga områden. Regeringsuppdraget har redovisats till regeringen den 28 november, 2011. Ersättning till avlägset boende djurägare syftar till att minska kostnaderna för animalieproduktio­ nens djurägare om avståndet till veterinär överstiger 45 minuters restid. Ersättning lämnas vid för­ rättningar rörande akut sjuka djur som uteslutande hålls för produktion av livsmedel. Tkr Ersättning till avlägset boende djurägare -varav via privata veterinärer

2012 Utfall

2013 Beräknat

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

5 984

7 300

7 300

7 300

7 300

675

650

650

650

650

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabell ovan för perioden 2014–2016. Av beloppet föreslås att ersättning till avlägset boende kan uppgå årligen till högst 7 300 tkr.

23


1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder anslagsposterna 2 och x Totalt (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

379

-340

 

 

 

0

-340

 

 

 

Anslag

12 933

12 433

22 750

23 300

24 000

Disponibla medel

12 933

12 093

 

 

 

Utfall

-12 654

-12 433

-22 750

-23 300

-24 000

279

-340

 

 

 

Ap 2 Djurhälsovård

 

 

 

 

 

Ingående sparande

0

-340

-340

0

0

Disponibelt anslagssparande

0

-340

 

 

 

Anslag

9 933

12 433

13 750

14 300

15 000

Disponibla medel

9 933

12 093

 

 

 

-10 273

-12 433

-13 750

-14 300

-15 000

Utgående sparande

-340

-340

 

 

 

Ap 4 Djursjukdata

 

 

 

 

 

Ingående sparande

379

 

 

 

 

0

 

 

 

 

3 000

 

Disponibla medel

3 000

 

Utfall

-2 381

 

Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande

Totalt utgående sparande

Utfall

Disponibelt anslagssparande Anslag

Utgående sparande

619*

 

 

 

 

Ap X Djurskyddsbefrämjande medel

 

 

 

 

 

Ingående sparande

 

 

 

 

 

Disponibelt anslagssparande

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

9 000

9 000

9 000

Disponibla medel

 

 

 

 

 

Utfall

 

 

-9 000

-9 000

-9 000

Utgående sparande

 

 

 

 

 

* Anslagspost 1:6.4 år 2012. Verksamheten under anslagsposten har överförts till Jordbruksverkets förvaltningsanslag 1:8.1 från 2013. Hela det utgående anslagssparandet drogs in.

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 2 Djurhälsovård Medel från denna anslagspost går till olika djurhälsovårdsaktiviteter avseende nötkreatur, svin, fjä­ derfä, får, hästar och odlad fisk. Mottagare är branschens organisationer såsom till exempel Svensk Mjölk, Svenska Djurhälsovården AB (SvDHV), Svenska Fåravelsförbundet, Svenska Hästavelsförbundet och Fiskhälsan FH AB. Medlen används till förebyggande åtgärder och utvecklingsarbete på djurhälsoområdet. Detta har stor betydelse för att producera säkra livsmedel och vidmakthålla djurhållning som uppfyller högt ställda etiska och kvalitativa krav från konsu­ menten. Den förebyggande djurhälsovårdens främsta uppgift är att genom rådgivning inom avel, skötsel, utfodring och gårdsmiljö minska eller balansera de olika riskfaktorerna för olika sjuk­ domar samt för förebyggande smittskyddsåtgärder. Det finns en rad sjukdomar som förekommer

24


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

bland djur. Nämnas bör djursjukdomarna PMWS (postweaning multisystemic wasting syndrome) på svin och fotröta på får som båda påvisats under 2000-talet i landet. Akut lunginflammation på slaktsvin och diarréer på smågrisar liksom lunginflammationer och diarréer på kalvar är ett stän­ digt problem. Dessa djursjukdomar motverkas främst genom skötsel- och djurmiljöåtgärder samt förebyggande smittskyddsåtgärder (biosäkerhet). En god djurhälsa minskar behovet av antibiotika­ behandling och därmed minskad risk för utveckling av antibiotikaresistens. Dessutom fortsätter strukturrationaliseringen i det svenska lantbruket, vilket leder till allt större djurbesättningar och allt mer högproducerande djur. Detta ger ökad risk för djursjukdomar, speciellt infektions- och ämnesomsättningssjukdomar. Stora besättningar är också svårare att sanera från djursmittor än små besättningar. Hälsovårdsprogrammen bedöms få stor betydelse för möjligheten att nå det upp­ satta målet inom djurpolitiken. Under flera år har dessa aktiviteter tilldelats drygt 9 900 tkr årligen men ansökningar från bran­ schens organisationer har varit i storleksordningen 13 000–15 000 tkr. Med tanke på behovet av ytterligare anslagsmedel för att kunna genomföra prioriterade djurhälsovårdsaktiviteter hemställer verket om en utökning av anslagsbeloppet från 2014. Kastrering av hangrisar görs för att förhindra att grisarna utvecklar galtlukt och galtsmak i köttet. Ersättningen är en åtgärd som ryms inom djurskyddet. Målet med ersättningen är att den nuva­ rande oskyddade kastreringen av smågrisar ska ersättas med antingen en bedövad och smärt­ lindrad kastrering av smågrisar eller en vaccination av slaktsvin mot galtlukt. Till och med 2017 har regeringen anslagit 19 miljoner kronor för ersättningen. Denna budget ska täcka dels den ersättning som betalas ut till smågris- och slaktsvinsproducenterna, dels den kostnad Jordbruksverket har för att administrera ersättningen. Producenterna ersätts för kostnader som de har från och med den 1 september 2012 till och med 2017. Anslutningen till ersättningen förväntas inledningsvis att vara ganska måttlig för att årligen öka. 2013 förväntas drygt två mil­ joner kronor att betalas ut medan knappt fem miljoner kronor förväntas betalas ut 2017. De producenter som bedövar och smärtlindrar smågrisar kommer att ersättas för kostnader för bedövnings- och smärtlindringsmedel, kostnader för kanyler och sprutor samt den extra arbets­ kostnad ingreppet medför. De producenter som vaccinerar slaktsvin mot galtlukt kommer att ersättas för kostnader för vaccin, kostnader för den säkerhetsspruta som används samt den extra arbetskostnad som ingreppet medför.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 13 750 tkr för 2014, 14 300 tkr för 2015 och 15 000 tkr för 2016 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

Anslagspost X Djurskyddsbefrämjande medel Medel på denna anslagspost ska gå till forskning och åtgärder för att främja djurskyddet. Jord­ bruksverket har de senaste åren fram till 2011 fördelat ca 6 000 tkr årligen. 2012 flyttades dessa medel till Formas i form en särskild pott för djurskyddbefrämjande forskning. Formas fick i upp­ drag att fördela medlen efter samråd med Jordbruksverket. Under 2012 kom ingen utlysning av dessa medel till stånd från Formas. Jordbruksverket anser att det finns skäl att återinföra ett särskilt anslag för djurskyddsbefrämjande forskningsmedel som fördelas av Jordbruksverket. Skälen till detta framgår nedan. Medlen till forskning och djurskyddsbefrämjande åtgärder har tidigare fördelats till olika forsk­ nings- och åtgärdsprojekt samt för utveckling av ny teknik för djurhållning. De senaste åren har

25


ca 6 000 tkr fördelats årligen. Jordbruksverkets ambition är att stödja forskningsprojekt för djur­ skyddsbefrämjande åtgärder som har hög vetenskaplig kvalitet och ett tydligt djurskyddsper­ spektiv. Regeringen visar i uppdrag och regleringsbrev till verket att djurskyddslagstiftningen bör moder­ niseras och utvecklas. Utvecklingen av regelverket ska bygga på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. För att utveckla regelverket på ett tillfredställande sätt är det av oerhört stort värde att myndigheten har tillgång till öronmärkta medel för att kunna prioritera områden där behovet av forskning är extra stort för att Jordbruksverket ska fullgöra sitt uppdrag. Finansiering av priorite­ rade forskningsprojekt är myndighetens verktyg i föreskriftsarbetet. Regeringens uttalade vilja är också att utvecklingen ska ske genom införandet av mer egenkontroll och omsorgsprogram som ska bygga på välfärdsparametrar. För att detta ska vara möjligt krävs att resurser även framöver satsas på forskning för framtagande av välfärdsparametrar för olika djurslag. Även för att effektivare utveckla en riskbaserad djurskyddskontroll krävs utökad kun­ skap. Behovet av denna forskning är tydligast utpekad av regeringen i de uppdrag som verket erhållit för livsmedelsproducerande djur. Medel för djurskyddsbefrämjande åtgärder finansierar samtidigt projekt inom specifika regeringsuppdrag som myndigheten tilldelats där extern finansie­ ring inte följt uppdraget. Exempel på detta är bland annat alternativ till kastration av gris (där myndigheten satsat 3,9 miljoner kronor på flera värdefulla projekt) och villkorad läkemedelsan­ vändning för mjölkkor. Utan möjligheten att själv finansiera projekt kan myndigheten enbart vädja till andra forsknings­ organ om var prioriteringar ska göras. Jordbruksverket prioriterade bland annat i utlysningen av medel år 2010 området för grupphållning av katt eller hund på begränsad yta, eftersom dagens krav i regelverket inte har vetenskaplig grund. Länsstyrelsen har i egenskap av operativ kontroll­ myndighet samtidigt efterfrågat vägledning för välfärdsbedömning vid föreläggande och/eller omhändertagande då sällskapsdjur hålls i stora grupper på begränsad yta. En sådan behovsbaserad grund för prioritering kan vara svår att vidarebefordra till ett externt finansieringsorgan. Jordbruksverkets allomfattande uppdrag är att stödja den gröna sektorn. I det arbetet för myndig­ heten en löpande behovsanalys i direkt dialog med näringen. Där identifieras områden där ökad kunskap är önskvärt/nödvändigt och sedermera bör prioriteras forskningsmässigt för att näringen ska utvecklas i positiv riktning. Denna dialog förs naturligt i det dagliga arbetet, i Djurskyddsrådet och specifikt i de djurslagsvisa referensgrupper myndigheten har. Detta arbete gör att Jordbruks­ verket har en naturlig direkt dialog med näringen på ett sätt som universiteten i mångt och mycket saknar. Efter direkta önskemål från näringen har verket finansierat projekt för utveckling av nya, ur djurskyddssynpunkt bättre, gasblandningar vid gasbedövning av gris och utveckling av utbild­ ningsmaterial för slakteripersonal för kompetenscertifiering som kommer att krävas efter över­ gången från nationellt regelverk till slaktförordning (EG) 1099/2009. Verket har också finansierat ett projekt om betestidens effekt på klövhälsan för mjölkkor, då näringen efterfrågat möjlighet att dela upp betesperioden vid önskemål. Detta låg sedan till grund för den föreskriftsändring som genomfördes våren 2012. Ytterligare ett exempel på en studie som genomförts med dessa medel är en logistikundersökning avseende transporter av djur till slakt. Resultaten av studien visar på en stor potential att samtidigt som man kan minska transportkostnader och miljöbelastning går det att förbättra djurvälfärden genom färre stopp och kortare transporttider. Forskning av detta slag som visar möjligheter att för­ bättra såväl djurskydd som ekonomi har stor betydelse för näringens möjlighet att utveckla sin konkurrenskraft och utveckla en långsiktigt hållbar produktion. Den praktiskt tillämpbara forskning som ofta behöver göras i samband med att föreskrifter behöver ses över eller för att genomföra regeringsuppdrag kan ofta ha svårt att konkurrera med

26


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

projekt av grundforskningskaraktär. Dessutom kommer ofta såväl uppdrag som önskemål om att genomföra studier av ny teknik med relativt kort varsel, som kan vara svårt att förena med de fasta tider för ansökan som flertalet forskningsmedel har. Genom att disponera egna djurskyddsbefräm­ jande medel kan Jordbruksverket bidra till en ökad flexibilitet, vilket är till gagn för syftet med medlen, och något som kan bidra till att aktörerna upplever en betydligt minskad administrativ börda. Anslagsposten har under ett antal år legat på 6 000 tkr årligen. För att inte tvingas prioritera bort mycket angelägna områden bedömer Jordbruksverket att posten bör ökas till 9 000 tkr. För Jordbruksverket är det av högsta vikt att även fortsättningsvis ha i uppdrag att finansiera forskning och utveckling avseende djurskyddsbefrämjande åtgärder. För att göra detta på ett effek­ tivt och tillfredställande sätt äskar härmed Jordbruksverket om tilldelning med 9 000 tkr årligen under perioden 2014–2016. Förslag till (del)finansiering är att 6 000 tkr överförs från Formas till Jordbruksverket.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 9 000 tkr årligen för åren 2014–2016.

27


1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurs­ sjukdomar, anslagsposterna 1–4 Totalt (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Totalt ingående sparande

10 387

20 381

 

 

 

-872

0

 

 

 

Disponibelt anslagssparande Anslag

150 349

124 349

175 649

178 249

175 649

Disponibla medel

149 477

124 349

 

 

 

Utfall

-129 096

-174 349

-175 649

-178 249

-175 649

20 381

-50 000

 

 

 

 

 

 

 

 

10 046

17 367

 

 

 

0

0

 

 

 

Totalt utgående anslagssparande Ap 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag

73 000

50 000

100 000

100 000

100 000

Disponibla medel

73 000

50 000

 

 

 

Utfall

-55 633

-100 000

-100 000

-100 000

-100 000

Utgående anslagssparande

17 367

-50 000

*

 

 

 

 

 

 

 

1 106

429

 

 

 

0

0

 

 

 

33 349

33 349

33 349

33 349

33 349

Ap 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel

33 349

33 349

 

 

 

Utfall

-32 920

-33 349

-33 349

-33 349

-33 349

429

0

 

 

 

 

 

 

 

 

107

0

 

 

 

Utgående anslagssparande Ap 3 Bidrag till obduktionsverksamheten Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag

0

0

 

 

 

7 000

7 000

8 000

8 000

8 000

Disponibla medel

7 000

7 000

 

 

 

Utfall

-7 000

-7 000

-8 000

-8 000

-8 000

Utgående anslagssparande

0

0

 

 

 

Ap 4 Bidrag till utveckling och genomförande

 

 

 

 

 

-872

2 585

 

 

 

Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag

-872

0

 

 

 

37 000

34 000

34 300

36 900

34 300

Disponibla medel

36 128

34 000

 

 

 

Utfall

-33 543

-34 000

-34 300

-36 900

-34 300

2 585

0

 

 

 

Utgående anslagssparande

* Verket kommer lämna in en hemställan under juni 2013.

Beräkningsförutsättningar Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot allvarliga smittsamma djursjukdomar främst enligt epizooti- och zoonoslagstiftningen samt för bidrag till kontrollprogram, obduktionsverksamhet, utveckling och genomförande av sjuk­ domsövervakning samt kostnader för provtagning av TSE, Aviär influensa och övriga sjukdoms­ kontroller som EU ställer krav på.

28


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Anslagspost 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Medel från denna anslagspost utgörs i första hand av medel som lämnas i ersättning till djurägare med anledning av statliga beslut om smittbekämpning enligt epizooti- och zoonoslagarna. Rätten till ersättning är garanterad i lagstiftningen och kan inte vägras med hänvisning till att medel saknas. Det totala behovet av ersättningar från denna anslagspost är mycket svårbedömt eftersom både antalet fall av epizootiska och zoonotiska sjukdomar varierar från år till år och den ersättnings­ berättigade kostnaden för varje fall varierar mycket. Bekämpnings- och saneringsåtgärder varierar mycket efter vilken sjukdom det gäller. Antalet djur som måste avlivas samt hur lång tid en sane­ ring tar att genomföra påverkar i mycket stor utstäckning utbetalningarnas storlek. Även tidpunkten när en djurhållare kommer in med ansökan om ersättning för uppkomna och ersättnings­berättigade kostnader har betydelse. En spärr av en besättning med animalieproduktion ligger ofta över åtmins­ tone ett årsskifte. År med utbrott av t.ex. newcastlesjuka och mjältbrand i djurbesättningar medför att ersättnings­ beloppen blir avsevärt större. Därtill kommer utredningar och bekämpning av salmonella. Bekämpningen av salmonella kan i svåra fall vara mycket tidskrävande och ge upphov till både höga saneringskostnader och omfattande produktionsbortfall för de drabbade företagen. Salmonella

Trenden med ökning av kostnader för bekämpning av salmonella har brutits och vi ser en lägre kostnad 2011 och 2012 än de två föregående åren. Ett aktivt arbete med att hålla nere sanerings­ kostnaderna har gett genomslag. Antalet gårdar som spärrats är relativt oförändrat och även antalet stora besättningar med komplexa strukturer. Om inga förändringar sker i ersättningsreglerna och om antalet smittade gårdar ligger kvar i samma omfattning som de senaste åren, kan kostnaderna för bekämpning hållas oförändrade de närmast kommande åren. Under 2013 planeras en sero­ logisk undersökning av tankmjölk för att bedöma hur utbredd infektion med Salmonella Dublin är i svenska nötkreatursbesättningar. Resultatet ska jämföras med motsvarande undersökning genom­ förd 2007. Samtidigt ska möjligheten att utrota Salmonella Dublin från landet utvärderas och nytta vägas mot kostnad. Detta kan innebära en förändrad kostnadsbild för Salmonellabekämpningen. Newcastlesjuka

Sedan 1995 har det förekommit ett eller två fall vart eller vartannat år av Newcastlesjuka hos fjä­ derfä. År 2012 var det inget utbrott av Newcastlesjuka i landet däremot under 2011 drabbades tre besättningar som troligen smittats via den vilda fågelpopulationen. Under 2010 och 2011 sågs en ökad sjuklighet och dödlighet, p.g.a. duvvarianten av viruset som orsakar newcastlesjuka, hos vilda stadsduvor på flera olika ställen i landet. Samma virus kan om det kommer in i en fjäderfä­ besättning orsaka newcastlesjuka vilket sannolikt skedde vid tre tillfällen 2011. Det bör därför ingå i beräkningarna att ytterligare utbrott kommer att ske under perioden 2014–2016. Utbetal­ ningar till drabbade djurägare under åren har i snitt varit 4 mkr per år. Därtill kommer kostnader för veterinärt arbete och analyskostnader. Om viruset fortsatt cirkulerar bland svenska vilda duvor ökar risken för introduktion av smitta i besättningar. Newcastlesjukan kan därför prognostiseras kosta staten 8–10 mkr per år under åren 2014–2016. Antibiotikaresistens

Internationellt sett är detta ett växande problem på djursidan. Även om resistensläget fortfarande är gott i Sverige så finns det en reell risk att fler fall av resistenta bakterier påvisas, både på säll­ skapsdjur, häst och hos lantbrukets djur i framtiden. Under hösten 2012 påvisades MRSA (Meti­ cillinresistenta Staphylococcus areus) i en mjölkkobesättning relaterad till hög frekvens av

29


juverinflammation i besättningen och smitta hos människor som skötte djuren. Det är i dagsläget mycket svårt att bedöma behovet av åtgärder som kan behöva vidtas och om det kan bli aktuellt med övervaknings- eller kontrollprogram och i vilken omfattnings som då behövs. Det kommer med största sannolikhet behöva avsättas medel för att förebygga uppkomst och motverka sprid­ ning av resistenta bakterier men i dagsläget är storleksordningen på detta ännu oklart. Problematiken rörande MRSA beskrivs under anslagspost 1:6.2. Medel behöver avsättas för att stötta sanering av besättningar med påvisad smitta med i storleksordning 5 000 tkr per år. VTEC/EHEC

Under årens lopp har EHEC fall hos människa kunnat kopplas till djurbesättningar och medel från anslagsposten har tagits i bruk för provtagningar i sådana besättningar. Normalt har typ O157:H7 varit dominerande men nu har andra typer (O26 och O103) blivit vanligare på humansidan. Det föreslås att 4 000 tkr årligen kan avsättas för detta under perioden 2013–2015. Se vidare text avse­ ende förslag på kommande kontrollprogram under anslagsposten 1:6.2. Belastningen på denna anslagspost beror på vilka sjukdomar som lyder under epizootilagen som introduceras till landet samt på hur många fall av salmonella som påvisas i djurbesättningar. Därför är och förblir belastningen på anslagsposten svårbedömd. Då det sker en strukturomvand­ ling med färre och större besättningar som följd medför det ökade kostnader för veterinärt arbete, analyskostnader, bekämpnings- och saneringskostnader när en besättning drabbas. Anslagskrediten bör ligga på 10 % eftersom anslagsposten är svår att budgetera utifrån kommande smittsamma djursjukdomar som ersätts enligt epizooti- och zoonoslagen. Sammanfattningsvis framgår beräknade kostnader 2013–2016 under anslagsposten i nedanstående tabell (tkr)

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Salmonella – Ersättningar/Bidrag

61 400

58 400

58 400

58 400

Epizootier – Ersättningar/Bidrag

10 000

10 000

10 000

10 000

3 600

3 600

3 600

3 600

Personalkostnader – Ersättningsärenden Veterinär- och laboratoriekostnader

11 000

11 000

11 000

11 000

Bisjukdomar

4 000

4 000

4 000

4 000

Tillsyn hälsoprogram m.M.

1 000

1 000

1 000

1 000

Fiskhälsan och SVA

2 000

2 000

2 000

2 000

EHEC/VTEC

4 000

4 000

4 000

4 000

MRSA

2 000

5 000

5 000

5 000

Övrigt (brevduvevaccin m.m.)

1 000

1 000

1 000

1 000

100 000

100 000

100 000

100 000

Summa

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 100 000 tkr årligen för åren 2014–2016 samt en årlig anslagskredit om 10 %.

30


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Anslagspost 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar Bekämpningsprogram för allvarliga djursjukdomar har pågått under lång tid. Programmen startas oftast med en frivillig anslutning och flera av programmen blir senare obligatoriska för att till slut efter friförklaring övergå till en övervakningsfas. Under fasen när djursjukdomen bekämpas och programmet är obligatoriskt är kostnaderna höga för att senare bli lägre då bekämpningspro­ grammet övergår till en övervakningsfas. Sverige har för närvarande EU-status som nationellt fri­ förklarat land från leukos, IBR, Tuberkulos och Brucellos hos nötkreatur, Aujeszkys sjukdom hos svin och Brucellos hos får och get. BVD-programmet planeras att helt övergå i övervakningsfas. Program som pågår är också paratuberkulos hos nötkreatur, Maedi-visna hos får och tuberkulos­ program på hägnad hjort, campylobacterprogram för slaktkyckling, frivilligt salmonellakontroll­ program för värphöns respektive matfågel, samt smittskyddsberedskap på gårdsnivå. EHEC/VTEC

Tidigare har ett förslag till program tagits fram för VTEC 0157:H7. Rapporter från humansidan under de senare åren indikerar dock att den relativa betydelsen av just denna typ har minskat och andra typer (O26 och O103) ökar i betydelse. Det planerade programmet behöver därför revideras och under 2012 satsades mycket medel på inventering och forskning där både humansidan och djursidan är involverade för att få underlag för ett mer riskbaserat program. I besättningar där man hittar bakterien är tanken att djurägaren ska få speciell rådgivning angående sanering m.m. Målsättningen med programmet är att minska risken för att människor ska insjukna. EHEC/VTEC ger i regel inga symptom hos djuren och djurägaren får därför inga ekonomiska inci­ tament för att delta i programmet. Kostnaden för programmet bör delas mellan näring och stat. Jordbruksverket planerar att återkomma med hemställan om medel för ett program som syftar till att kontrollera VTEC/EHEC under år 2014 och föreslår att medfinansiering från EU söks. Antibiotikaresistens

Internationellt sett är detta ett växande problem på djursidan liksom det är på humansidan. Även om resistensläget fortfarande är gott i landet så finns det en reell risk att fler fall av resistenta bak­ terier påvisas, både på sällskapsdjur, häst och hos lantbrukets djur i framtiden. Det är i dagsläget mycket svårt att bedöma behovet av vilka åtgärder som kan behöva vidtas och om det kan bli aktu­ ellt med övervaknings- eller kontrollprogram och i vilken omfattnings som då behövs. Det kommer med största sannolikhet behöva avsättas medel för att förebygga uppkomst och motverka spridning av resistenta bakterier men i dagsläget är storleksordningen på detta ännu oklart. En av de viktigaste åtgärderna är att hindra smittspridning mellan besättningar genom smittskyddsföre­ byggande åtgärder. Jordbruksverket har under de senare åren beviljat medel till näringens organi­ sationer och till SVA för att få fram bra underlag om de enskilda smittskyddsförebyggande åtgärdernas relativa betydelse och underlag om vad som dessa åtgärder kostar och vad vinsten i minskad sjuklighet kan beräknas vara. Svensk Mjölk och Svenska Djurhälovården håller på att ta fram smittskyddsförebyggande program för nötkreatur och gris. För att kunna administrera ett sådant program behöver näringen utveckla ett IT-verktyg vilket medför ökade kostnader för 2013. Vinsten med smittskyddsförebyggande åtgärder är främst två. För det första minskar behovet av antibiotika och därmed minskad risk för antibiotikaresistensutveckling och för det andra en viss minskning av spridning av antibiotikaresistensspridning mellan besättningar. Jordbruksverket avser fortsätta satsa på smittskyddsförebyggande åtgärder, som med all sannolikhet också kommer att vara ett krav i EU:s kommande djurhälsolagstiftning. Studier har visat att förekomsten av MRSA (meticillinresistenta staphylococcus aerus) hos svenska grisar är mycket låg bland slaktsvin och en studie genomförd årskiftet 2011–2012 indike­ rade att avelsgrisbesättningarna är fria från MRSA. Det finns goda grunder att anta att förekom­

31


sten också är ringa bland avelsgrisar och det är viktigt att hålla den låg då avelsgrisarna annars sprider smittan nedåt i avelspyramiden. Ett övervakningsprogram i avelspyramiden bör därför startas och smittade besättningar få hjälp med sanering. Planerat övervakningsprogram bör rymmas inom befintliga budgetramar. Viss statlig ersättning till drabbade djurägare för provtag­ ning och sanering bör ges då dessa åtgärder främst vidtas för att främja folkhälsan, se ap 1.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 33 349 tkr årligen under perioden 2014–2016 samt en årlig anslagskredit om 1 000 tkr. Jordbruksverket återkommer under perioden med särskild ansökan vad det gäller kontrollprogram rörande VTEC/EHEC och vill peka på att utveckling och spridning av antibiotikaresistenta bakterier kan medföra att kontroll- och övervakningsprogram behöver upprättas.

Anslagspost 3 Bidrag till obduktionsverksamhet Obduktionsverksamheten är mycket betydelsefull för landets smittskyddsberedskap. Jordbruks­ verkets målsättning har hittills varit att ca 4 000 lantbruksdjur inklusive fjäderfä ska obduceras varje år med det är inte möjligt med den nuvarande medelstilldelningen. De totala kostnaderna för obduktionsverksamheten har varit högre än de tilldelade medlen på denna anslagspost. Jordbruks­ verket har i oktober 2010 lämnat en rapport om obduktionsverksamheten där det framkommer hur viktigt det är att denna verksamhet bedrivs för att bland annat kunna påvisa smittor i landet. Både 2008 och senast sommaren 2011 kunde till exempel mjältbrand påvisas till följd av obduktion. Vidare utgör materialet från obduktionsverksamheten en bra källa för att följa antibiotikaresistens­ situationen. Av rapporten framkommer också att det är viktigt att vidmakthålla antalet obduktions­ platser och förbättra transportlogistiken av kadaver.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 8 000 tkr årligen för åren 2014–2016 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

Anslagspost 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Under anslagsposten disponerar Jordbruksverket medel för att kartlägga och dokumentera sjuk­ domsläget för bl.a. de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggsgarantier. Sjukdomskontroller som EU ställer krav på är t ex tuberkulos och brucellos hos nötkreatur, TSE sjukdomar hos nötkreatur (BSE-galna kosjukan) och får (Scrapie) och fågelinfluensa hos fjäderfä och vilda fåglar har också utförts med dessa medel. Oavsett om Sveriges tilläggsgarantier kommer att kvarstå i nuvarande omfattning eller inte så kommer provtagningen och dokumentationen över vissa sjukdomar att vara nödvändig för att visa frihet. Sverige måste också ha en övervakning för att visa frihet från Blå­ tunga. Dessa kontroller beräknas kosta ca 20 000 tkr per år. TSE (BSE och Scrapie)

Aktiviteten inom detta område styrs förordning 999/2001/EG. Förordningen är under omarbetning och enligt ett förslag som röstats för i SKLD ska Sverige kunna besluta att upphöra med provtag­ ning av friska djur i slakten. Beslutet kommer troligen inte att vara slutligt antaget förrän i mitten av mars 2013 så det råder en viss osäkerhet kring detta men vi bedömer att det är troligt att beslutet antas och räknar därför med detta i prognosen. För resterande provtagning av de olika riskgrupperna räknar vi med i stort sett oförändrad provtagning.

32


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Aviär influensa

Övervakningen av fjäderfä och döda vilda fåglar (s.k. fallvilt) beräknas fortgå under perioden. Sverige har enligt beslut från Kommissionen för 2013 tilldelats ett maxbelopp av 30 teuro (258 tkr). Den totala kostnaden för övervakning hos vilda fåglar och fjäderfä beräknas till drygt 1 728 tkr, varav 1 050 tkr är för fjäderfä och resterande för vilda fåglar. Den nationella kostnaden kommer därmed att ligga på ca 1 470 tkr. Eftersom övervakningen revideras årligen får dessa siffror preliminärt gälla per år även för perioden 2014–2016. PRRS

Efter utbrottet av PRRS under sommaren 2007 genomfördes en intensiv provtagning för att kunna friförklara landet igen. Efter detta reviderades provtagningen för att bättre kunna fånga upp even­ tuell smitta. Det är angeläget att följa upp denna sjukdom under de kommande åren på samma nivå som skett sedan 2008. Rävens dvärgbandmask

Den normala övervakningen sedan början på 2000-talet har varit 300 rävar per år och denna över­ vakning bör fortsätta under åren 2014, 2016 och 2017 och Jordbruksverket hemställer därför om en tilldelning av 400 tkr per år för dessa år. För 2015 hemställer Jordbruksverket om en tilldelning av 3 000 tkr för en större undersökning som motsvarar 3 000 rävar och som motsvarar den som genomförs under 2012/2013. En sådan undersökning ger en indikation om spridningstakten över en 3-års period. De EU-medfinansierade delarna av omnämnda program finansieras under anslaget 1:10 anslags­ post 4, EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar. Anslagskrediten bör vara minst 10 % eftersom de provtagningsprogram EU ställer krav på till en del måste finansieras nationellt. Utökade eller nya provtagningsprogram kan bli aktuella och beslutas i vissa fall snabbt och då måste medel till den svenska finansieringen finnas tillgängliga. Sammanfattningsvis framgår beräknade kostnader 2013–2016 under anslagsposten i nedanstående tabell. (tkr)

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Övervakningsprogram (PRRS, Leukos, IBR, m.fl.)

20 000

20 000

20 000

20 000

BSE/TSE (nöt och får/get riskdjur)

11 200

11 200

11 200

11 200

BSE/TSE (normalslakt nöt) Aviär influensa Dvärgbandmask Övervakningsprogram Blåtunga Övrigt (utbildning m.m.) Summa

0

0

0

0

1 400

1 500

1 500

1 500

0

400

3 000

400

 200

200

200

200

1 200

1 000

1 000

1 000

34 000

34 300

36 900

34 300

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 34 300 tkr för 2014, 36 900 tkr för 2015 och 34 300 tkr för 2016 samt en årlig anslagskredit om 10 %.

33


1:9 Bekämpande av växtsjukdomar, anslagspost 1 (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Ingående sparande

8

 

 

 

 

Disponibelt anslagssparande

0

 

 

 

 

Anslag

5 000

5 000

5 000

5 000

5 000

Utfall

-5 000

-5 000

-5 000

-5 000

-5 000

0

0

 

 

 

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Anslaget finansierar bl.a. marknadskontroller (slumpmässiga kontroller av förekomst av växt­ skadegörare på växter och växtprodukter inom EU), kostnader för av Kommissionen beslutade gemensamma inventeringar för att kartlägga utbredningen av nya skadegörare, beredskapsåtgärder och akuta skyddsåtgärder till följd av angrepp av karantänsskadegörare. Här ingår också kostnader för diagnos av växtskadegörare utförda av kontrakterade laboratorier. Dessutom finansieras delar av kostnaderna för EU-arbetet och den internationella verksamheten inom det fytosanitära området. Anslaget, som omfattar 5 000 tkr, får även användas för ersättning för vissa förluster till följd av åtgärder enligt växtskyddslagen (1972:318). Någon sådan ersättning har dock inte betalats ut sedan 1996 utan anslaget används istället fullt ut i den löpande verksamheten. Jordbruksverket väntar för närvarande på en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i ett mål avse­ ende ersättning till följd av ett beslut om åtgärder enligt växtskyddslagen. Det kan inte uteslutas att denna dom, direkt eller indirekt kan komma att påverka den tidigare ytterst restriktiva håll­ ningen som verket haft i frågan om ersättning enligt växtskyddslagen. Om så skulle bli fallet, kommer detta att avsevärt inkräkta på verkets möjligheter att fullfölja de övriga åtagande som finansieras av anslaget. Jordbruksverket avser att återkomma till frågan om anslagets storlek, så snart Högsta Förvalt­ ningsdomstolen har avgett sin dom.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 5 000 tkr årligen för åren 2014–2016 samt en anslagskredit om 3 %.

34


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

1:10 Gårdsstöd m.m., anslagspost 1 och 4 Totalt (tkr) Totalt ingående sparande

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

251 488

660 819

-43 754

 

 

Disponibelt anslagssparande Anslag

0

0

 

 

 

6 583 000

5 819 000

131 290

1 400

1 400

Disponibla medel

6 583 000

5 819 000

 

 

 

Utfall

-5 922 181

-5 862 754

-131 290

5 600

1 600

660 819

-43 754

 

 

 

Totalt utgående anslagssparande Ap 1 Gårdstöd m.m. Ingående sparande

 

 

 

 

 

247 010

654 421

-46 854

 

 

 

 

Disponibelt anslagssparande Anslag

0

0

 

6 572 500

5 813 500

129 890

Disponibla medel

6 572 500

5 813 500

 

 

 

Utfall

-5 918 079

-5 860 354

-129 890

7 000

3 000

654 421

-46 854*

 

 

 

 

 

 

 

4 478

6 398

3 100

 

 

Utgående anslagssparande Ap 4 EU-medfinansiering av bekämp. av djursjukdomar Ingående sparande

0

0

 

 

 

Anslag

Disponibelt anslagssparande

10 500

5 500

1 400

1 400

1 400

Disponibla medel

10 500

5 500

 

 

 

Utfall

-4 102

-2 400

-1 400

-1 400

-1 400

Utgående anslagssparande

6 398

3 100

 

 

 

* Beräknat utgående negativt anslagssparande 2013 inryms i beviljad anslagskredit.

Beräkningsförutsättningar Jordbruksverket har inte beräknat några anslagsbelastningar för stödåren 2014 och framåt som är hänförliga till den nya programperioden för stöd som finansieras av jordbruksfonden. Belastning­ arna 2014 och framåt avser för posten 1 resterande utbetalningar för stödår 2013 och äldre som till största delen kommer att finansieras av nuvarande programbudget. Det är enbart restutbetalningar som görs från den 16 oktober 2014 som kommer att finansieras av den nya programbudgeten.

Anslagspost 1 Gårdsstöd m.m. (mnkr) Specifikation anslagspost 1:10.1 Gårdstöd m.m. (mnkr) Gårdstöd Nationellt kuvert Återkrav Anslagsbelastning

2013

2014

5 838,1

117,2

27,3

27,8

-5,0

-15,0

5 860,4

130,0

Modulering

216,0

1,5

Extra modulering (hälsokontrollen)

218,7

1,6

Summa modulering

434,7

3,1

Prognostiserade anslagsutfall för stödåren 2013 är beräknad på eurokursen 8,60 kr. Eurokursen fastställs den 1 oktober för innevarande stödår. Avviker fastställd eurokurs från 8,60 kr minskar eller ökar anslagsbelastningarna.

35


Gårdsstöd m.m.

Prognosen på anslagsbelastningarna för 2013 avser dels restutbetalningar av 2012 års gårdsstöd och 98 % av 2013 års gårdsstöd som betalas ut i slutet av året. Vidare ingår utbetalningar av stöd till kvalitetscertifiering. Från och med stödåret 2009 görs ett s.k. moduleringsavdrag på direktstöden i samband med utbe­ talningen genom ett nettoavdrag. Avdraget görs på belopp som överstiger 5 000 euro i direktstöd för varje ansökan. För 2009 blir avdraget 7 procent och fram till 2012 ökas avdraget med 1 pro­ cent per år. Dessutom får ansökningar med mer än 300 000 euro att få ytterligare 4 procent avdrag för belopp över den nivån. Från och med stödåret 2012 frikopplas både handjursbidraget och stödet till stärkelsepotatis och euroramen tillförs gårdsstödet. Eftersom nu gällande regelverk medger utbetalningar t.o.m. stödåret 2013 lämnas inga prognoser för kommande stödår. Djurbidrag

Från och med stödåret 2012 frikopplades handjursbidraget och motsvarande euroram har tillförts gårdsstödet.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabell ovan för åren 2014–2016 samt en årlig anslagskredit om 10 % av anslagsbeloppet.

Anslagspost 4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar Medfinansieringen av djursjukdomsprogrammen innefattar för närvarande övervakningspro­ grammet för TSE (BSE och scrapie), aviär influensa hos vilda fåglar och tamfjäderfä och det för­ utses att vi kan använda medel för övervakning av blåtunga. Under perioden 2014–2016 kan medfinansiering för ett EHEC/VTEC program och för MRSA komma att sökas. Jordbruksverket planerar att återkomma till detta senare under år 2014. Aviär influensa

Sverige har enligt beslut från Kommissionen tilldelats ett maxbelopp av 30 teuro (ca 258 tkr). Den totala kostnaden för övervakning hos vilda fåglar och fjäderfä beräknas till 1 728 tkr, varav 1 050 tkr är för fjäderfä och resterande för vilda fåglar. Eftersom övervakningen revideras årligen får dessa siffror preliminärt gälla per år även för perioden 2014–2016. TSE (BSE och Scrapie)

Prognosen för 2014 till 2016 är osäker då regelverket för närvarande genomgår en översyn. Vi utgår ifrån att det förslag som finns om ändrade regler för provtagning vid slakt går igenom och att vi därför får en minskning av kostnaderna för provtagning under perioden. I annat fall blir minsk­ ningen mindre. Den totala kostnaden för övervakningsprogrammet från och med 2014 beräknas bli ca 12 300 tkr. Möjlig ersättning från EU är 8,5 euro per test för nötkreatur och 15 euro för test på får (max 1500) och get varvid den nationella delen beräknas till ca 11 200 tkr och EU-delen till ca 1 100 tkr (denna anslagspost).

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten med 1 400 tkr årligen 2014– 2016 samt en årlig anslagskredit om 10 %.

36


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

1:11 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, anslagspost 1 (tkr) Totalt ingående sparande

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

147 147

133 321

 

 

 

-1 681

0

 

 

 

Disponibelt anslagssparande Anslag

322 097

258 300

88 000

32 000

 

Disponibla medel

320 416

258 300

 

 

 

Utfall

-175 478

-137 450

-88 000

-32 000

 

Totalt utgående anslagssparande

144 937

120 850

 

 

 

148 828

133 321

 

 

 

0

0

 

 

 

284 797

258 300

88 000

32 000

 

Ap 1 Offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel

284 797

258 300

 

 

 

Utfall totalt

-151 476

-137 450

-88 000

-32 000

 

Offentlig lagring Övrig intervention

-5 380

-2 350

0

0

 

-145 715

-135 100

-88 000

-32 000

 

-381

0

0

0

 

133 321

120 850

 

 

 

 

 

 

 

 

Exportbidrag Utgående anslagssparande Ap 5 Omstruktureringsfond för socker Ingående sparande

-1 681

 

 

 

 

Disponibelt anslagssparande

-1 681

 

 

 

 

Anslag

37 300

 

 

 

 

Disponibla medel

35 619

 

 

 

 

Utfall

-24 002

 

 

 

 

Utgående anslagssparande

11 617*

 

 

 

 

* Anslagspost 1:12.5 år 2012, anslagsposten har avslutats 2013.

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag Jordbruksverket har inte beräknat någon anslagsbelastning från 2014 och framåt som är hänförligt till den nya programperioden. Belastningarna 2014 och 2015 avser beslutade stödåtgärder enligt dagens regelverk varav det som utbetalas från de 16 oktober 2014 kommer att finansieras av det nya programmet. Att beräkna medelsbehovet för interventionsåtgärder och exportbidrag för jordbruks- och livsmedels­ produkter är svårt till följd av flera svårkontrollerbara och oförutsägbara faktorer. Dessa faktorer kan enskilt påverka medelsbehovet men i de flesta fall samverkar de med direkt inverkan på de volymer som blir föremål för intervention/exportbidrag samt på stödnivåerna. Medelsbehovet påverkas bl.a. av följande: • Skördeutfall/produktion av reglerade produkter inom Sverige, inom EU och på världsmark­ naden • Utbud, efterfrågan och marknadspriser på produkterna inom Sverige, inom EU och på världs­ marknaden 37


• Svängningar i valutakurser • Beslut inom EU • Förändringar i EU: s regelverk • Åtaganden inom GATT/WTO • Beslut av enskilda företagare Offentlig lagring

Anslaget berör spannmål, skummjölkspulver, nötkött och smör. Det används till att köpa upp, lagra och sälja nämnda produkter om vissa förutsättningar, som är olika för varje produkt, är upp­ fyllda. Tidpunkter för uppköp och försäljning är beroende av marknadens utveckling och kommis­ sionens beslut. De produkter som kan vara aktuella för inköp, lagring och försäljning under perioden är spannmål och skummjölkspulver. Det skummjölkspulver som vi hade i våra lager i början av år 2012 har utlagrats till Italien enligt kommissionens förordning (EU) nr 807/2010 för leverans av livsmedel från interventionslager till förmån för de sämst ställda i unionen jämfört med förordning (EU) nr 562/2011. Den spannmål som vi har i våra lager består av korn som är inköpt under år 2009 och år 2010. Enligt Rådets Förordning (EG) nr 1234/2007 är möjligheten för att intervenera korn numera begränsad till de tillfällen som kommissionen beslutar att marknadsläget kräver intervention och då öppnar upp möjligheter för detta. Det korn som vi nu har i våra lager har fördelats till de sämst ställda länderna i unionen enligt förordning (EU) nr (807/2010) jämfört med (EU) nr 562/2011. Under år 2012 lagrades 55 964,4 ton ut till Malta, Tjeckien och Rumänien. Slovakien meddelade i juli 2012 att de inte avsåg att hämta ut sin tilldelning på 8855,795 ton. Tidigare prognoser avseende spannmålskörden i världen 2012/13 pekade på rekordskörd. I takt med ny information om framförallt torkan som drabbade USA har dock dessa prognoser revide­ rats. Som mest uppskattades skörden till ca 1 870 milj ton. Nuvarande prognos uppgår till ca 1 777 milj ton beroende på torr väderlek i USA, Australien, svarta havsområdet och både torrt och blött i EU. Marknadsbalansen totalt för spannmål har försämrats i och med skördereducering­ arna. Skördeutfallet 2012/13 innebär att lagren kommer att minska i världen. En fortsatt snäv balans förväntas råda då lagerminskningar även skedde under 2010/11 och i stort sett att ingen lageruppbyggnad skedde under 2011/12. Särskilt viktigt är att lagernivåerna i de viktigare export­ länderna beräknas vara på en låg nivå. Världsmarknadspriserna är därför fortsatt förhållandevis höga. International Grains Council har i sin senaste femårsprognos beräknat att (förutom en viss återhämtning av skörden nästa år) en fortsatt snäv marknadsbalans kommer att råda som i sin tur bedöms medföra goda prisutsikter för odlare på sikt. Att åstadkomma framtida prognoser för spannmål är omöjligt med alla osäkra faktorer som påverkar spannmålsmarknaden och behovet att sälja till intervention. Övrig intervention

Stöd till privat lagring Stöden berör smör, skummjölkspulver, nötkött, får- och lammkött samt griskött. Tidpunkter för inlagring är beroende av marknadens utveckling, regelverket och kommissionens beslut. Mejeri­ produkterna och nötköttet inom stödet påverkas av vad som händer med mjölkproduktionen. Går den ner kommer detta sannolikt att påverka stödet. Under 2012 lagrades en tre gånger så stor mängd in jämfört med 2011. Därför sålde Arla (den enda aktören på svenska marknaden) en del av det vidare då allt inte gick att använda i produktionen. För 2013 planerar Arla att lagra in

38


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

ca 1 500 ton vilket är något mindre än den mängd som lagrades in 2012. Hur anslutningen till detta stöd kommer att bli påverkas sannolikt av om det ges exportbidrag för smör eller inte. Återköp m.m. Systemet berör återköp av frukt och grönsaker samt fisk. Endast fisk bedöms även fortsättningsvis att vara aktuellt för återköp. Stöd lämnas till erkända producentorganisationer (PO) som fått ett flerårigt verksamhetsprogram godkänt. Stödets storlek är bland annat beroende av organisationens storlek. Under år 2012 har stöd för operativt program betalats ut till två producentorganisationer inom fiskeriområdet. De två pelagiska producentorganisationerna har på egen begäran fått sina erkän­ nanden återkallade för att kunna bilda en ny gemensam pelagisk producentorganisation. Swedish pelagic federation producers organisation bildades i oktober 2012 och erhöll erkännande av Jordbruksverket enligt Rådets förordning (EG) nr104/2000 den 18 december 2012. Den 31 december, 2012, fanns det totalt 6 erkända producentorganisationer inom fiskeriområdet. På området frukt och grönt finns idag 9 erkända PO, dock är endast åtta av dem aktiva. Ytterligare en PO diskuterar huruvida de ska fortsätta sin verksamhet varför stödet kan väntas sjunka något de kommande åren. Stöd vid förbrukning Stöden har berört stärkelse, socker och skummjölkspulver. Ingen av produkterna förväntas vara berörda de närmaste åren. Stöd till marknadsföringsprojekt m.m. Stöd finns för projekt riktade mot inre marknaden, projekt riktade mot tredje land samt åtgärder riktade för något speciellt ändamål. Omfattningen är beroende av kvaliteten på föreslagna projekt samt tillgång till nationell finansiering. Stöd för att stärka konkurrenskraften mot substitut Stöd lämnas till producenter av potatisstärkelse. Stödet har fasats ut och betalades ut för sista gången 2012. Stöd för att stärka konkurrenskraften mot import Stöd lämnas till torkat foder. Stödet har nu fasats ut och betalades ut för sista gången under 2012. Skolmjölksstöd EU ger stöd till skolor och förskolor som serverar barnen mjölk, fil, yoghurt och ost. Syftet är att ge barn möjlighet att dricka och äta mer av dessa varor. Stödet bedöms ligga kvar på samma nivå för de kommande åren. Beräkningsgrunder Prognoserna för övrig intervention bygger i huvudsak på trender från tidigare år och kommande kända förändringar i regelverken. Sammanfattningsvis framgår beräknade kostnader under anslagsposten i nedanstående tabell.

39


(tkr)

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

0

0

0

2 600

0

0

0

0

0

50 000

48 000

32 000

0

0

0

82 000

40 000

 

Stöd till privat lagring – griskött Stöd till privat lagring – smör Marknadsföringsstöd Stöd till producentorganisationer för frukt och grönt Ersättning till producenter av potatisstärkelse Skolmjölksstödet Produktionsstöd för torkat foder

0

0

0

500

0

0

135 100

88 000

32 000

Stöd producentorganisationer – återköp av fisk Summa

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabell för åren 2014– 2016. Med tanke på osäkerheten om framtida anslagsbelastningar hemställs om en årlig anslagskredit om 10 %.

40


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

1:12 Finansiella korrigeringar m.m., anslagspost 1 (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Ingående sparande

27 099

8 921

-3 607

 

 

Disponibelt anslagssparande

27 099

8 921

 

 

 

Anslag

410 472

190 472

185 000

75 000

75 000

Disponibla medel

437 571

199 393

 

 

 

Utfall

-428 650

-203 000

-185 000

-75 000

-75 000

8 921

-3 607*

 

 

 

Utgående anslagssparande

* Beräknat utgående negativt anslagssparande 2013 inryms i beviljad anslagskredit

Beräkningsförutsättningar Den beräknade anslagsbelastningen är svårbedömd. Från och med 2012 beräknar/uppskattar Jord­ bruksverket även finansiella korrigeringar i de öppna revisionsärendena där varken Kommissionen (KOM) har föreslagit korrigeringsbelopp eller där verket på KOM:s begäran beräknat skada för fonderna. Osäkerheten vad det faktiskt blir för korrigeringsbelopp och när i tiden det ska belasta anslaget är mycket stor. Under 2012 har verket belastat anslaget med korrigeringar om 2 257 tkr rörande fiskerifonden EFF avseende belopp som utbetalats under åren 2009–2011. Beloppet har dragits ifrån tidigare insända utgiftsdeklarationer till KOM efter att revisionsmyndigheten Ekonomistyrningsverket har granskat ärenden samt att KOM i skrivelse har meddelat att aktuella belopp ska korrigeras innan utbetalning sker för resterande del i insända rekvisitioner under 2012. Jordbruksverket fastställde årsräkenskaperna 2012 för den Europeiska Jordbruksfonden för lands­ bygdsutveckling (EJFLU) den 7 februari 2013. Mot bakgrund av den allvarliga revisionskritik som EU:s revisionsrätt och Ekonomistyrningsverket riktat mot hanteringen av EJFLU i Sverige under tidigare år genomförde Jordbruksverket under hösten 2012 en utökad granskning av dessa ärenden. Granskningen har omfattat 24 beslutsmyndigheter, samtliga länsstyrelser, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Granskningen bestod dels av en substansgranskning och dels av en systemgranskning. Resultatet av substansgranskningen summerar upp till finansiella fel motsvarande 3,32 procent i felaktigt beslutade utbetalningar av stöd. För att hantera den finansiella risken som granskningsre­ sultat medfört har Sverige korrigerat sina räkenskaper med avseende på EJFLU 2012 med ca 3 805 teuro (motsvarande ca 32 723 tkr, beräknad eurokurs 8,60). Anslagsbelastning beräknas ske när EU-kommissionen godkänner räkenskaperna i slutet av april 2013. Förfarandet görs i syfte att minimera de negativa konsekvenserna för Sverige och innebär att vi undantar EU-medfinansiering motsvarande beloppet 3 805 teuro. Nedan sammanfattas fördelarna med en ”självkorrigering”: • Inget krav på reservation i försäkran till EU-kommissionen • EU-kommissionen kan godkänna räkenskaperna den 30 april 2013, eftersom felet redan har korrigerats. • En eventuell högre schablonmässig korrigering av EU-kommissionen i ett senare skede und­ viks.

41


• EU-delen av det utökade stödutrymmet kan eventuellt återanvändas i EJLFU-programmet. • Sparar kostnader genom att effektivisera proceduren Av budgetpropositionen framgår att ”Anslaget används för eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som Europeiska kommissionen kan komma att ålägga Sverige efter granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfonder och EU:s fiskefond”. Av meningen kan man tolka in att korrigeringar och egna rättelser som beslutas av verket får finansieras av anslaget. I det senare fallet har KOM ännu inte gjort något uttalande utan korrigeringen bygger helt på resultat av egna fördjupade kontroller. Verket beräknar att KOM tar beslutet om årsräkenskaperna i slutet av april och indirekt tar man även beslutet om det korrigerade beloppet varför ändamålet med anslaget synes vara korrekt. Även i det första fallet gällande fiskerifonden hade KOM ett klart budskap i skrivelsen varför även detta inryms i skrivningen. Om det ändå bedöms att egna korrigeringar, av det slaget som beskrivits ovan inte kan belasta anslaget efter de skrivningar (och syften) som framgår av budgetproposition och regleringsbrev hemställer verket om att detta klargörs. Vidare hemställer verket om att delar av revisionskostnaderna för Ekonomistyrningsverket i egen­ skap av s.k. Revisionsmyndighet för fiskerifonden EFF kan belasta anslaget med ca 2 000 tkr årligen för perioden 2013–2015. Tidigare år har revisionskostnaden kunnat finansieras med s.k. TA-medel inom programmet men p.g.a. medelsbrist är detta inte möjligt från 2013. Verket har i prognos den 16 januari 2013 beräknat anslagsbelastningen 2013 till 227 000 tkr. I denna skrivelse har belastningen sänkts till 203 000 tkr. Sänkningen av anslagsbelastningen grundar sig framförallt på att tidigare beräknat belopp om ca 20 000 tkr som beräknas undantas i kommande deklarationer avseende fiskerifonden nu har flyttats fram till 2014. Vidare har den slut­ liga korrigeringen för EJFLU-delen enligt ovan sänkts med ca 7 000 tkr i jämförelse mot tidigare beräkning. Av den beräknade anslagsbelastningen 2013 är drygt 185 000 tkr beslutade alternativt föreslagna/beräknade belopp av KOM medan resterande belopp utgörs av uppskattningar i pågå­ ende revisionsärenden alternativt belopp som Jordbruksverket kommer att korrigera i kommande deklarationer inom jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) och/eller fiskerifonden (EFF). Jordbruksverket räknar i dagsläget med ett anslagsutfall 2014 om ca 185 000 tkr varav knappt 160 000 tkr avser befarade korrigeringar i pågående revisionsärenden. Därutöver beräknas att ca 20 000 tkr kan bli föremål för s.k. korrigering i deklarationerna av fiskerifonden p.g.a. att ären­ dena betalas ut försent och strider mot ”n+2-regeln”. Skrivelse har skickats till länsstyrelserna med påtalan om risken för indragning av medel från EU om inte länsstyrelserna och Jordbruks­ verket ökar handläggnings- och utbetalningstakten fram t.o.m. september 2013. Resterande belopp om ca 5 000 tkr avser schablonmässiga kostnader bl.a. tekniska kostnader för offentlig lagring, skadestånd, revisionskostnader, m.m. Anslagsutfallen under åren 2015 och 2016 beräknas schablonmässigt uppgå till 75 000 tkr årligen. Med tanke på osäkerheten i kommande anslagsbelastningar bör eventuella anslagssparanden kunna disponeras mellan åren. Jordbruksverket återkommer löpande till Regeringskansliet om framtida anslagsbehov.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning av anslagsmedel om 185 000 tkr för år 2014 och 75 000 tkr årligen för åren 2015–2016. Vidare hemställer verket om att anslagets användnings­ område klargörs så att egna korrigeringar liksom ersättning till delar av Ekonomistyrnings­ verkets revisionskostnader rörande EFF kan täckas av anslagsmedel. Dessutom hemställs om en anslagskredit motsvarande 10 % av beviljat anslagsbelopp.

42


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

1:13 Strukturstödet till fisket m.m., anslagspost 3 (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Ingående sparande

24 415

23 797

17 997

 

 

Disponibelt anslagssparande

24 415

2 772

 

 

 

Anslag

18 482

37 919

32 100

30 800

0

Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande

42 897

40 691

 

 

 

-19 100

-22 694

-32 100

-30 800

0

23 797

17 997

 

 

 

Beräkningsförutsättningar Jordbruksverket har inte beräknat någon anslagsbelastning från 2014 och framåt som är hänförligt till den nya programperioden. Anslagsbelastningarna 2014 och 2015 avser innevarande programperiod.

Anslagspost 3, Strukturstöd till fisket m.m. – EFF 2007–2013 Anslaget avser i huvudsak strukturstöd rörande den Europeiska Fiskerifonden (EFF) under pro­ gramperioden 2007–2013. Anslaget 1:13 avser den statliga svenska andelen och anslag 1:14 avser den EU-finansierade delen. Jordbruksverket har inte beräknat någon anslagsbelastning från 2014 och framåt som är hänförligt till den nya programperioden. Fiskeriprogrammet sträcker sig över åren 2007–2013 och har en budget på drygt 490 mnkr i EUmedel, vilka ska medfinansieras med motsvarande summa nationella medel. Det nationella beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Fiskeriprogrammets programmål är att: • Kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation • Lönsamheten i fiskerinäringen ska öka • Främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen • De negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska • Bidra till hållbar miljö och naturliga fiskebestånd Fiskeriprogrammet består av fem prioriterade områden och varje prioriterat område ska bidra till att uppfylla ett eller flera av programmålen. Prioriterat område 1 – Anpassning av gemenskapens flotta

Åtgärderna inom prioriterat område 1 syftar till att anpassa fiskeansträngningen till beståndssitua­ tionen samt förbättra lönsamheten i berörda företag. Ett annat mål är att höja kunskapsnivån inom yrkeskåren och skapa säkrare arbetsplatser. Budgeten för prioriterat område 1 omfattar 22 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna. Prioriterat område 2 – Vattenbruk insjöfiske, beredning och saluföring

Åtgärderna inom prioriterat område 2 syftar till att utveckla livskraftiga företag som kan produ­ cera livsmedel av hög kvalitet och skapa sysselsättning under miljömässigt goda former. Budgeten för prioriterat område 2 omfattar 21 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna.

43


Prioriterat område 3 – Åtgärder av gemensamt intresse

Åtgärderna inom prioriterat område 3 syftar till att skydda och utveckla miljön, stärka konkurrens­ kraften, näringen och forskningen. Åtgärderna ska vara av en sådan art att resultaten kommer fler än enskilda fiskare eller företag till del. Budgeten för prioriterat område 3 omfattar 37 % av pro­ grambudgeten av de totala offentliga utgifterna. Prioriterat område 4 – Hållbar utveckling i fiskeområden

Prioriterat område 4 är ett komplement till de övriga gemenskapsinstrumenten för att utveckla fis­ kerinäringen. Särskilt fokus läggs på socioekonomiska åtgärder och skapande av nya arbetstill­ fällen genom lokal förankring och integrerade strategier. Stödet ska företrädesvis inriktas på område med låg folktäthet eller områden där fiske är på tillbakagång eller små fiskesamhällen, både vid kust och i inland. Budgeten för prioriterat område 4 omfattar 15 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna. Prioriterat område 5 – Tekniskt stöd

Åtgärderna inom prioriterat område 5 syftar till att underlätta programmets genomförande genom att stöd exempelvis kan lämnas till förberedelse, förvaltning, övervakning, utvärdering, kontroll, revision m.m. Budgeten för prioriterat område 5 omfattar 5 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabellen ovan för åren 2014–2016 samt om en årlig anslagskredit om 10 % av anslagsbeloppet.

44


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

1:14 Från EU-budgeten finansierade struktur­ stöd till fisket m.m., anslagspost 3 (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Ingående sparande

118 852

147 571

42 528

 

 

Disponibelt anslagssparande

118 852

9 939

 

 

 

Anslag

66 263

91 793

87 900

77 600

0

185 115

101 732

 

 

 

Utfall

-37 544

-59 204

-87 900

-77 600

0

Utgående anslagssparande

147 571

42 528

 

 

 

Disponibla medel

Beräkningsförutsättningar Jordbruksverket har inte beräknat någon anslagsbelastning från 2014 och framåt som är hänförligt till den nya programperioden. Belastningarna 2014 och 2015 avser innevarande programperiod

Anslagspost 3, Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. – EFF 2007–2013 Anslagsposten avser strukturstöd rörande den Europeiska Fiskerifonden (EFF) under programperi­ oden 2007–2013. Anslagsposten 1:14.3 avser den EU-finansierade delen. Jordbruksverket har inte beräknat någon anslagsbelastning från 2014 och framåt som är hänförligt till den nya programpe­ rioden. Fiskeriprogrammet sträcker sig över åren 2007–2013 och har en budget på drygt 490 mnkr EUmedel, vilka ska medfinansieras med motsvarande summa svenska medel. Fiskeriprogrammets programmål är att: • Kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation • Lönsamheten i fiskerinäringen ska öka • Främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen • De negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska • Bidra till hållbar miljö och naturliga fiskebestånd Se vidare under anslagsposten 1:13.3 som beskriver de fem prioriterade områdena inom pro­ grammet.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabellen ovan för åren 2014–2016 samt om en årlig anslagskredit om 10 %.

45


1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 1–4, 7 och 9–10 Totalt (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Totalt ingående sparande

13 350

9 925

 

 

 

0

0

 

 

 

Disponibelt anslagssparande Anslag

81 760

83 660

57 596

19 500

0

Disponibla medel

81 760

83 660

 

 

 

Utfall

-71 835

-82 252

-57 596

-19 500

0

Totalt utgående anslagssparande

9 925

1 408

 

 

 

Ap 1 Exportfrämjande åtgärder

 

 

 

 

 

510

1 004

 

 

 

0

0

 

 

 

Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag

17 500

16 500

16 500

16 500

 

Disponibla medel

17 500

16 500

 

 

 

Utfall

-16 496

-16 500

-16 500

-16 500

 

1 004

0

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående anslagssparande Ap 2 Matlandetkonferens och gastronomiska regioner Ingående sparande

 

 

 

 

 

Disponibelt anslagssparande

 

 

 

 

 

Anslag

 

4 600

 

 

 

Disponibla medel

 

4 600

 

 

 

Utfall

 

-4 600

 

 

 

Utgående anslagssparande

 

0

 

 

 

Ap 3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre komptens i livsmedelsektorn

 

 

 

 

 

5 831

1 910

 

 

 

Ingående sparande

0

0

 

 

 

Anslag

Disponibelt anslagssparande

29 660

26 660

26 660

 

 

Disponibla medel

29 660

26 660

 

 

 

Utfall

-27 750

-26 660

-26 660

 

 

1 910

0

 

 

 

Utgående anslagssparande Ap 4 Kommunikation Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

 

 

 

 

 

296

190

 

 

 

0

 

 

 

 

Anslag

7 000

7 000

7 000

 

 

Disponibla medel

7 000

7 000

 

 

 

Utfall

-6 810

-7 000

-7 000

 

 

190

0

 

 

 

Utgående anslagssparande Ap 7 Jakt och Fiske Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

 

 

 

 

 

5 893

6 400

158

 

 

0

0

 

 

 

Anslag

15 000

18 800

7 436

3 000

 

Disponibla medel

15 000

18 800

 

 

 

Utfall

-8 600

-18 642

-7 436

-3 000

 

Utgående anslagssparande

6 400

158

158

 

 

46


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Totalt (tkr) Ap 9 Insatser vid slakt Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

 

 

 

 

 

820

421

1 250

 

 

0

0

 

 

 

Anslag

1 600

3 100

 

 

 

Disponibla medel

1 600

3 100

 

 

 

Utfall

-1 179

-1 850

 

 

 

421

1 250

 

 

 

Ap 10 Offentliga måltider och utveckling av livsmedelskontroll

Utgående anslagssparande

 

 

 

 

 

Ingående sparande

0

0

 

 

 

Disponibelt anslagssparande Anslag

0

0

 

 

 

9 000

7 000

 

 

 

Disponibla medel

9 000

7 000

 

 

 

Utfall

-9 000

-7 000

 

 

 

0

0

 

 

 

Utgående anslagssparande Ap 11 Musselkontroll *

 

 

 

 

 

Ingående sparande

0

 

 

 

 

0

 

 

 

 

Anslag

Disponibelt anslagssparande

2 000

 

 

 

 

Disponibla medel

2 000

 

 

 

 

Utfall

-2 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

Utgående anslagssparande

* anslagspost 1:19.11 år 2012 har avslutats 2013.

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Exportfrämjande åtgärder Jordbruksverket beräknar att betala ut 13 500 tkr efter rekvisition till Exportrådet för verksamhet som avser exportfrämjandet av livsmedel. 500 000 kr ska användas för utvärdering av exportfräm­ jande insatser och resterande 2 500 tkr avser landgodkännande vid livsmedelsexport.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning enligt tabell ovan till anslagsposten för åren 2014–2016 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

Anslagspost 2 Matlandetkonferensen och gastronomiska regioner Jordbruksverket har ingen vetskap om vilka områden som regeringen kommer att bevilja anslags­ medel till varför inga medel har tagits upp i budgetunderlag från 2014.

Anslagspost 3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn Förordningen som reglerar detta anslag är ett stöd för aktörer inom livsmedelssektorn för åtgärder som syftar till förbättrad konkurrenskraft inom livsmedelssektorn. Stöd kan lämnas till företag, organisationer, stiftelser, institutioner och offentliga aktörer. Stöd får beviljas för projekt med

47


inriktning på utveckling av innovativa produkter, processer eller tekniker. Stöd kan även beviljas för kompetensutveckling, information och kunskapsspridning samt för anlitande av konsulttjänster och för projekt med ekologisk inriktning eller fokus på den offentliga måltiden i skola, vård och omsorg. Satsningarna ska pågå t o m 2014.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 26 660 tkr för år 2014 samt en anslagskredit om 3 %.

Anslagspost 4 Kommunikation Anslagsposten får användas till arbetet med kommunikation för att förmedla bilden av Sverige – det nya matlandet i enlighet med den kommunikationsplattform som finns framtagen för arbetet och i enlighet med regeringsbeslut L2012/452. Av anslaget får 2 600 tkr användas av Jordbruksverket och 4 400 tkr ska utbetalas till Visit Sweden. Kommunikationssatsningen ”Sverige det nya matlandet” fortlöper även 2014. Totalbudgetens omfattning är 7 miljoner även för år 2014.  Hur fördelningen kommer att se ut 2014 har jordbruksverket ingen kännedom om.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 7 000 tkr för år 2014.

Anslagspost 7 Jakt och Fiske Vid konferens i Göteborg under februari 2011, om vattenbrukets framtida möjligheter framkom att det under fyra år (2011–2014) ska avsättas 3 000 tkr årligen till svenskt vattenbruk. Kostnader för 2012 uppgår till 3 722 tkr med ett nyttjande av anslagskrediten med 722 tkr. För 2013 beräknas anslagsbelastningen uppgå till 2 842 tkr (med ett utnyttjande av anslagskrediten med 564 tkr). Anslagsbelastningen för år 2014 blir då 2 436 tkr. Jordbruksverket har under åren 2011 och 2012 erhållit 8 500 tkr per år som stärkt nationell med­ finansiering av det svenska fiskeriprogrammet. För år 2013 är tilldelningen 7 000 tkr. Stöd inom programmet kan beviljas t o m utgången av 2013 och medel kan betalas ut två år därefter, d.v.s. t. o. m 2015. För att kunna matcha utbetalningar av EU-medel fram till och med 2015 hemställer Jordbruksverket om en tilldelning av 5 000 tkr för år 2014 och 3 000 tkr för år 2015. Beräknade utestående åtaganden per 2013-12-31 beräknas att uppgå till 8 000 tkr.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 7 436 tkr för år 2014 samt med 3 000 tkr för år 2015 samt en anslagskredit om 10 %.

Anslagspost 9 Insatser vid slakt Testerna inom normalslakten för 2014 och framåt har tagits upp under anslagsposten 1.6.4, Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller.

48


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Anslagspost 10 Offentliga måltider och utveckling av livsmedelskontroll Jordbruksverket har ingen vetskap om vilka områden som regeringen kommer att bevilja medel till varför inga medel har tagits upp i budgetunderlaget från 2014.

49


1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 4, 8, och x. Totalt (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

Totalt ingående sparande

749 960

557 356

 

 

 

Disponibelt anslagssparande

447 398

414 523

 

 

 

Anslag

3 111 951

3 200 436

1 683 831

1 088 190

416 218

Disponibla medel

3 559 349

3 614 959

 

 

 

-3 001 993

-3 404 457

-1 683 831

-1 088 190

-415 218

557 356

210 502

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall Totalt utgående sparande Ap 4 Nationellt stöd, stödområde 1–3 Ingående sparande

-7 023

-14 413

-11 273

 

 

Disponibelt anslagssparande

-7 023

-14 413

 

 

 

Anslag

299 500

311 000

308 000

308 000

308 000

Disponibla medel

292 477

296 587

 

 

 

-306 890

-307 860

-308 000

-308 000

-308 000

-14 413

-11 273

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall Utgående sparande Ap 5 Återföring av handelsgödselskatt Ingående sparande

24 233

7 443

 

 

 

Disponibelt anslagssparande

24 233

7 443

 

 

 

0

0

 

 

 

Anslag Disponibla medel Utfall

24 233

7 443

 

 

 

-16 790

-7 443

 

 

 

7 443

0

 

 

 

 

 

 

 

116

 

 

 

Utgående sparande Ap 8 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering Ingående sparande

31

Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel

Disponibla medel Utfall Utgående sparande

 

 

3 500

3 500

2 500

 

 

 

-2 500

-3 500

-3 500

-3 500

116

0

 

 

 

 

 

 

 

 

732 719

564 210

 

 

 

Utgående sparande

Disponibelt anslagssparande

  3 500

2 500

Ap 9 Landsbygdsprogram 2007–2013

Anslag

0 2 500

-2 384

Utfall

Ingående sparande

0 2 500

430 188

421 493

 

 

 

2 809 951

2 886 936

978 400

590 900

 

3 240 139

3 308 429

 

 

 

-2 675 929

-3 086 654

-978 400

-590 900

1 000

564 210

221 775

 

 

 

Ap X Landsbygdsprogram 2014–2020

 

 

 

 

 

Ingående sparande

 

 

 

 

 

Disponibelt anslagssparande

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

393 931

185 790

104 718

Disponibla medel

 

 

 

 

 

Utfall

 

 

-393 931

-185 790

-104 718

Utgående sparande

 

 

 

 

 

50


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Beräkningsförutsättningar Jordbruksverket har inte beräknat någon anslagsbelastning från 2014 och framåt som är hänförligt till den nya programperioden. Verket återkommer om beräknade anslagsbelastningar som ska finansiera det nya landsbygdsprogrammet när såväl budgetramar som regelverk har klarnat. Vidare har verket heller inte beräknat anslagsbelastningar för ett övergångsår 2014 om vi antar att det nya programmet gäller först från 2015. Belastningar på den tillagda anslagsposten ”X Landsbygdspro­ gram 2014–2020” avser beräknade utfall för infriade åtaganden för åtgärder inom axel 2 som avser stödåren 2014 och framåt som ska finansieras av den nya programbudgeten.

Anslagspost 4 Nationellt stöd, stödområde 1–3 Under anslagsposten utbetalas olika stöd för att förbättra lönsamheten i norra Sveriges jordbruk. Den största delen av anslaget avser pristillägg för mjölk. Ett bidrag för transport av djurkadaver från stöd­ områden till destruktion i södra Sverige finansieras också genom anslaget. Jordbrukarna i norra Sve­ rige får därigenom samma kostnad för hanteringen av döda djur som i södra och mellersta Sverige.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 308 000 tkr för åren 2014– 2016 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

Anslagspost 8 Stöd till biodling År 2012 finansierades den svenska delen av det nationella honungsprogrammet via anslagspost 1:21.8 (2 500 tkr) och den av EU finansierade delen av 1:22.3 (2 500 tkr). Stödet till biodlingen från dessa anslagsposter uppgick 2012 till sammanlagt 5 000 tkr. År 2012 innebar det andra året inom det befintliga nationella honungsprogrammet (2011–2013). Programmet kommer att för var­ dera av de tre åren att omfatta 5 000 tkr. Sverige har av alla EU: s länder gjort den näst lägsta satsningen om man jämför tillgängliga medel i nationella programmet i förhållande till antal bisamhällen. Samtidigt har Sverige underskott på nationellt producerad honung. Kombinerat med en hög medelålder bland biodlarna, underskott på pollinatörer i stora delar av Sverige, hög vinterdödlighet på bin under några år och det faktum att varroakvalstret snart finns i hela Sverige motiverat att Sverige ökar sin satsning på biodling. Sverige behöver satsa extra mycket på rekrytering av nya biodlare, bättre förutsättningar till yrkesbiodlare och på förebyggande bihälsoarbete. En del av denna satsning bör vara att vi ökar möjligheterna till finansiering inom det nationella program som ska gälla åren 2014–2016. Jordbruksverket föreslår att det nationella programmet för vart och ett av åren 2014–2016 ska omfatta 7 miljoner kronor. Grunden för att öka anslagsnivån är det allvarliga läget inom biodlingen och det rådande under­ skottet av pollinatörer i kombination att biodlingen i Sverige befinner sig i en strukturomvandling som innebär fler biodlare med yrkesinriktad biodling och mer handel med levande bin över nationsgränser. Åtgärder för att vända utvecklingen med förluster av bisamhällen är bland annat att ekonomiskt stödja driften av en bihälsoorganisation inklusive uppbyggande av bra egenkontroll­ program för biodlare, samt tillämpad forskning kring bihälsa och vissa patogener som drabbar bin. Tilldelningen till medlemsstaternas honungsprogram grundar sig på antalet bisamhällen i med­ lemsstaterna.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 3 500 tkr årligen för åren 2014–2016 samt en årlig anslagskredit om 3 %. 51


Anslagspost 9 Landsbygdsprogrammet 2007–2013 (ram) Under anslagsposten redovisas finansiering av landsbygdsprogrammet 2007–2013. Programmet följer strukturen i rådets förordning (EG) nr 1698/05 om stöd för landsbygdsutveckling från Euro­ peiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Stödåtgärderna är uppdelade i 4 stycken axlar som speglar målen för den gemensamma jordbrukspolitikens pelare II (lands­ bygdsutveckling). Jordbruksverket har inte beräknat någon anslagsbelastning från 2014 och framåt som är hänförligt till den nya programperioden. När det gäller nationella offentliga medel på anslagsposten finns en diskrepans mellan de principer som legat till grund för finansieringen på statsbudgeten och de utgifter som redovisats till EU. Anslagsposten har finansierat utgifter från ansökningsår 2007 (miljöersättningar och LFA) samt övriga stöd från den 1 januari 2007. Motsvarande anslagspost för EU-medel följer däremot lands­ bygdsprogrammets finansieringsplan och har finansierat samtliga utgifter från programmets början, dvs. 16 oktober 2006 oavsett ansökningsår/beslutsår. Programmets budget, som omfattar 7 år och som är finansierad genom svenska offentliga utgifter och genom EU:s landsbygdsfond, uppgår i och med programändring 10 till 4 231 mneuro, vilket med kursen 9,0 motsvarar 38 086 mnkr. Programmet har genom hälsokontrollen och EU:s åter­ hämtningsplan för den finansiella krisen tillförts EU-medel från år 2010. De tillförda budgetmedlen måste användas inom de s.k. fem utmaningarna (förnyelsebar energi, åtgärder mot klimatförsäm­ ringen, ökad biologisk mångfald, förbättrad struktur i mjölksektorn och förbättrad vattenförvalt­ ning) samt för bredbandsförstärkningar. En programändring genomfördes därför under 2009. Ytterligare svenska medel har tillförts för bredbandsinsatser. En teknisk ändring har också gjorts av programmets budget för att även inkludera utbetalningar under fjärde kvartalet 2006 och under 2007 avseende tidigare programperiod som belastat innevarande programperiods budget. • Axel 1 har som mål att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket. Denna axel motsvarar 17 % av programmets totala utgifter under programperioden. • Axel 2 har som mål att förbättra miljön och landsbygden. Axelns utgifter motsvarar efter pro­ gramändringen 63,8 % av programmets totalbudget av offentliga utgifter. • Axel 3 handlar om allmän landsbygdsutveckling. Axeln motsvarar efter programändring 10 10,5 % av hela programmets offentliga finansiering. • Axel 4 avser stöd till olika former av landsbygdsutveckling som genomförs genom den s.k. Leadermetoden. Av den offentliga finansieringen för axel 4 förutsätts att kommunerna svarar för 30 %. Endast ett fåtal av Sveriges kommuner står utanför något leaderområde. Budgeten för axel 4 motsvarar 5,4 % av programmets offentliga budget. • Tekniskt stöd, så kallade TA-medel finansierar förberedelser, administration, övervakning, utvärdering, information och kontroller av Landsbygdsprogrammet. Budgeten motsvarar 3 % av den totala programbudgeten.

Anslagspost x Landsbygdsprogrammet 2014–2020 (ram) Beräknad anslagsbelastning under 2014–2020 består av infriandet av fleråriga åtaganden av miljö­ ersättningar och s.k. LFA-stöd som beräknas att finnas per 2013-12-31. Beräkningsgrund

Det finns en relativt stor osäkerhet i prognosunderlaget i synnerhet avseende de sista åren i pro­ gramperioden. Jordbruksverket arbetar aktivt tillsammans med berörda myndigheter för att för­ bättra måluppfyllelsen för de åtgärder där måluppfyllelsen är låg, t ex rådgivningsinsatser inom ekologisk produktion. Detta arbete kan förhoppningsvis leda till en ökad efterfrågan på berörda miljöersättningar

52


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Prognoserna för axel 1, 3 och 4 samt Utvald miljö är förhållandevis säkrare prognoser belopps­ mässigt. Osäkerheten ligger istället i tidpunkten för utbetalning. Därutöver utgör dessa delar av programmet en betydligt mindre del av den totala budgeten (ca 30 %). Även det s.k. LFA-stödet (kompensationsbidraget) inom axel 2 är relativt stabilt prognosmässigt. Regeringen har beslutat om en programändring (programändring 10), men den är fortfarande inte godkänd av Kommissionen. Förslaget innehåller i de finansiella delarna förstärkningar till bred­ bandsinsatser och den teknisk ändring av programmets budget som nämns ovan för att även inklu­ dera utbetalningar under fjärde kvartalet 2006 och under 2007 avseende tidigare programperiod som belastat innevarande programperiods budget. I och med att programändringarna är beslutade av regeringen beaktar vi dem i prognosen fr.o.m. januari 2013.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabellen ovan för åren 2014–2016 samt en anslagskredit som årligen motsvarar 10 % av beräknat anslagsbelopp.

53


1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagsposterna 3, 7 och x Totalt (tkr) Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

1 106 363

812 120

 

 

 

486 059

447 817

 

 

 

2 985 447

2 780 043

1 446 669

834 010

84 782

Disponibla medel

3 471 506

3 227 860

 

 

 

Utfall

-2 659 386

-2 822 169

-1 446 669

-834 010

-83 782

812 120

405 691

 

 

 

Totalt utgående sparande Ap 3 Honungsprogrammet, EU-finansiering Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag

 

 

 

 

 

31

116

 

 

 

 

 0

 

 

 

2 500

2 500

3 500

3 500

3 500

Disponibla medel

2 500

2 500

 

 

 

Utfall

-2 384

-2 500

-3 500

-3 500

-3 500

116

0

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående sparande Ap 7 Landsbygdsprogam för Sverige år 2007–2013, EU-medel Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

1 106 332

812 004

 

 

 

486 059

447 817

 

 

 

Anslag

2 982 947

2 777 543

1 137 400

686 300

 

Disponibla medel

3 469 006

3 225 360

 

 

 

Utfall

-2 657 002

-2 819 669

-1 137 400

-686 300

1 000

812 004

405 691

 

 

 

Ap X Landsbygdsprogam för Sverige år 2014–2020, EU-medel

 

 

 

 

 

Ingående sparande

 

 

 

 

 

Utgående sparande

Disponibelt anslagssparande

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

305 769

144 210

81 282

Disponibla medel

 

 

 

 

 

Utfall

 

 

-305 769

-144 210

-81 282

Utgående sparande

 

 

 

 

 

Beräkningsförutsättningar Jordbruksverket har inte beräknat någon anslagsbelastning från 2014 och framåt som är hänförligt till den nya programperioden. Verket återkommer om beräknade anslagsbelastningar som ska finansiera det nya landsbygdsprogrammet när såväl budgetramar som regelverk har klarnat. Vidare har verket heller inte beräknat anslagsbelastningar för ett övergångsår 2014 om vi antar att det nya programmet gäller först från 2015. Belastningar på den tillagda anslagsposten ”X Landsbygdspro­ gram för Sverige 2014–2020, EU-medel” avser beräknade utfall för infriade åtaganden för åtgärder inom axel 2 som avser stödåren 2014 och framåt som ska finansieras av den nya program­ budgeten.

54


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Anslagspost 3 Honungsprogrammet, EU-finansiering Det nationella honungsprogrammet som år 2012 finansierades av anslagsposterna 1:21.8 och 1:22.3 har godkänts av EU att uppgå totalt till 5 000 tkr för år 2012. För åren 2011–2013 är det beslutat att det svenska nationella honungsprogrammet ska behålla nivån på 5 000 tkr varav 2 500 tkr medfinansieras av EU. Tilldelningen till medlemsstaternas honungsprogram grundar sig på antalet bisamhällen i medlemsstaterna. Att bibehålla nivån om totalt 5 000 tkr motiveras av att det är nödvändigt med delfinansiering av de omfattande förebyggande insatser inom bihälso­ området som är under uppbyggnad, samt tillämpad forskning om och kartläggning av förekomsten av olika patogener som drabbar bin. Det övergripande syftet med insatserna är att hejda den för­ höjda bidödlighet som noterats globalt. Resultaten av den tillämpade forskning som hittills del­ finansierats med anslag från denna anslagspost och som publiceras framöver kan gynna såväl svenska som andra europeiska biodlare. Beräknat belopp för 2014 i Jordbruksverkets tidigare avgivna budget byggde på att EU-medfinansieringen förmodades öka till 75 %. De utfästelser som gjorts från Europaparlamentet och kommissionen rörande detta har dock inte bekräftats under år 2012. Det grundläggande regelverket för honungsprogrammet är fortfarande under förhandling och som det ser ut nu kommer medlemsländerna att kunna bidra med en större summa än kom­ missionen, d.v.s. det kan de facto bli en procentuell sänkning av den EU-finansierade delen för de medlemsländer som vill satsa på sin biodlingssektor. Innan säkrare besked i frågan givits utgår Jordbruksverket från att EU:s delfinansiering ligger kvar på 50 %.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 3 500 tkr för åren 2014– 2016 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

Anslagspost 7 Landsbygdsprogrammet för Sverige år 2007–2013, EU-medel (ram) Under anslagsposten redovisas EU:s finansiering av landsbygdsprogrammet 2007–2013. Pro­ grammet följer strukturen i rådets förordning (EG) nr (1698/05) om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Stödåtgärderna är uppdelade i 4 stycken axlar som speglar målen för den gemensamma jordbrukspolitikens pelare II (lands­ bygdsutveckling). Vidare omfattar den femte axeln s.k. tekniskt stöd (TA-medel). Se vidare under anslagspost 1:18.9 där det framgår beskrivning till respektive axels omfattning m.m. Jordbruks­ verket har inte beräknat någon anslagsbelastning från 2014 och framåt som är hänförligt till den nya programperioden. När det gäller nationella offentliga medel på anslagspost 1:18.9 finns en diskrepans mellan de principer som legat till grund för finansieringen på statsbudgeten och de utgifter som redovisats till EU. Anslagsposten 1.18.9 har finansierat utgifter från ansökningsår 2007 (miljöersättningar och LFA) samt övriga stöd från den 1 januari 2007. EU-medel på anslagspost 1:19.7 följer däremot landsbygdsprogrammets finansieringsplan och har finansierat samtliga utgifter från pro­ grammets början, dvs. 16 oktober 2006 oavsett ansökningsår/beslutsår. Programmets budget, som omfattar 7 år och som är finansierad genom svenska offentliga utgifter och genom EU:s landsbygdsfond, uppgår i och med programändring 10 till 4 231 mneuro, vilket med kursen 9,0 motsvarar 38 086 mnkr. Programmet har genom hälsokontrollen och EU:s åter­ hämtningsplan för den finansiella krisen tillförts EU-medel från år 2010. De tillförda budget­ medlen måste användas inom de s.k. fem utmaningarna (förnyelsebar energi, åtgärder mot klimatförsämringen, ökad biologisk mångfald, förbättrad struktur i mjölksektorn och förbättrad vattenförvaltning) samt för bredbandsförstärkningar. En programändring genomfördes därför under 2009. Ytterligare svenska medel har tillförts för bredbandsinsatser. En teknisk ändring har

55


också gjorts av programmets budget för att även inkludera utbetalningar under fjärde kvartalet 2006 och under 2007 avseende tidigare programperiod som belastat innevarande programperiods budget.

Anslagspost x Landsbygdsprogrammet 2014–2020 (ram) Beräknad anslagsbelastning under 2014–2020 består av infriandet av fleråriga åtaganden av miljö­ ersättningar och s.k. LFA-stöd som beräknas att finnas per 2013-12-31. Beräkningsgrund

Det finns en relativt stor osäkerhet i prognosunderlaget i synnerhet avseende de sista åren i pro­ gramperioden. Jordbruksverket arbetar aktivt tillsammans med berörda myndigheter för att för­ bättra måluppfyllelsen för de åtgärder där måluppfyllelsen är låg, t ex rådgivningsinsatser inom ekologisk produktion. Detta arbete kan förhoppningsvis leda till en ökad efterfrågan på berörda miljöersättningar Prognoserna för axel 1, 3 och 4 samt Utvald miljö är förhållandevis säkrare prognoser belopps­ mässigt. Osäkerheten ligger istället i tidpunkten för utbetalning. Därutöver utgör dessa delar av programmet en betydligt mindre del av den totala budgeten (ca 30 %). Även det s.k. LFA-stödet (kompensationsbidraget) inom axel 2 är relativt stabilt prognosmässigt. Regeringen har beslutat om en programändring (programändring 10), men den är fortfarande inte godkänd av Kommissionen. Förslaget innehåller i de finansiella delarna förstärkningar till bred­ bandsinsatser och den teknisk ändring av programmets budget som nämns ovan för att även inklu­ dera utbetalningar under fjärde kvartalet 2006 och under 2007 avseende tidigare programperiod som belastat innevarande programperiods budget. I och med att programändringarna är beslutade av regeringen beaktar vi dem i prognosen fr.o.m. januari 2013. Utnyttjande av EU-budgeten för Landsbygdsprogrammet 2007–2013

Prognosen visar på ett underutnyttjande av EU-budgeten (dvs. den EU-finansierade delen av pro­ grammet) på 2,8 mneuro. Genomsnittskurserna för EU-fondsåren 2007–2012 på den EU-finansie­ rade delen blev ca 9,30 kr/euro. Prognosen för EU-fondsåren 2013–2015 är beräknat på eurokurs 8,60. Av bilaga 1 framgår hittills utnyttjad EU-budget samt prognos på utnyttjande t.o.m. 2015.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabellen ovan för åren 2014–2016 samt en anslagskredit som årligen motsvarar 10 % av beräknat anslagsbelopp.

56


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, anslagsposterna 1, 2 och 3 Totalt (tkr) Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

923

1 094

 

 

 

0

0

 

 

 

Anslag

30 330

29 330

80 005

77 505

77 505

Disponibla medel

30 330

29 330

 

 

 

Utfall

-29 236

-29 330

-80 005

-77 505

-77 505

1 094

0

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående sparande Ap 1 Försöks- och utvecklingsverksamhet Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

423

0

 

 

 

0

0

 

 

 

Anslag

22 830

22 830

74 380

74 380

74 380

Disponibla medel

22 830

22 830

 

 

 

Utfall

-22 830

-22 830

-74 380

-74 380

-74 380

Totalt utgående sparande

0

0

 

 

 

Ap 2 Hållbar användning av bekämpningsmedel

 

 

 

 

 

Ingående sparande

 

176

 

 

 

Disponibelt anslagssparande

 

0

 

 

 

2 000

2 500

3 125

3 125

3 125

Anslag Disponibla medel

2 000

2 500

 

 

 

Utfall

-1 824

-2 500

-3 125

-3 125

-3 125

176

0

 

 

 

 

 

 

 

 

500

918

 

 

 

Utgående sparande Ap 3 Omställningspremie och energieeffektivisering Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag

 

0

 

 

 

5 500

4 000

2 500

 

 

Disponibla medel

5 500

4 000

 

 

 

Utfall

-4 582

-4 000

-2 500

 

 

918

0

 

 

 

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Försöks- och utvecklingsverksamhet Punkt 1. Försöks- och utvecklingsverksamhet

Försöks- och utvecklingsverksamhet är ett värdefullt instrument för att stimulera uppfyllandet av miljömålen, bidra till ökad miljö- och resurseffektivitet inom de gröna näringarna och till en mer konkurrenskraftig produktion. Inom området Genetiskt modifierade växters påverkan på den bio­ logiska mångfalden ger den också möjlighet att ta fram oberoende underlag för riskhantering av genetiskt modifierade organismer. Resultaten av den försöks- och utvecklingsverksamhet som Jordbruksverket stödjer med hjälp av anslaget används bl.a. inom landsbygdsprogrammets åtgärd för kompetensutveckling inom axel 2. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att driva olika handlingsprogram inom områdena minskade risker vid användning av växtskyddsmedel, minskat växtnäringsläckage, ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet samt ökad ekologisk produktion inklusive förbättrad djurhälsa inom ekologisk produktion.

57


De ytterligare medlen som äskas under anslagspost 1 Försöks- och utvecklingsverksamhet (FoU) ska användas till FoU kopplat till arbete med integrerat växtskydd inom ramen för direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel 20 200 tkr, med strategin för växtskydd med 25 000 tkr och arbetet att gynna tillgången till växtskyddsmedel i små grödor (trädgårdsgrödor m.m.) och för små användningsområden vilket motsvarar 3 000 tkr per år. Under denna anslagspost äskas också medel för att genomföra arbetet med strategin för växtskyddsmedel vilket motsvarar 3 350 tkr. Försöks- och utvecklingsverksamhet är viktigt och grundläggande för verksamheten och är en för­ utsättning för att driva utvecklingen mot att uppfylla direktivets och miljömålens målsättningar samt en mer konkurrenskraftig produktion. Tidigare har försöks- och utvecklingsverksamheten delvis finansierats av återförda skatter på handelsgödselmedel (dnr 07-2447/10). De båda upp­ gifter som försöks- och utvecklingsverksamheten avser att stödja kan kortfattat beskrivas enligt följande: • Genomförande av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, för vilket 20 200 tkr äskas, innebär att Jordbruksverket kommer att ha ett nationellt ansvar för arbete med föreskrifter, tillsynsvägledning, kontroll av tvärvillkor för de delar som berör jordbruks­ sektorn. Verket ansvarar även för att nödvändiga förutsättningar för att genomföra integrerat växtskydds skapas. Det ska enligt direktivet ske genom att yrkesmässiga användare har till­ gång till information, verktyg för övervakning av skadegörare och ogräs och för beslutfattande samt till rådgivningstjänster om integrerat växtskydd. • Syftet med strategin för växtskyddsmedel, för vilket 28 000 tkr äskas, är att förbereda jord­ bruks- och trädgårdsnäringen inför att växtskyddsmedel fasas ut från marknaden. Strategin ska identifiera allvarliga situationer, medel och metoder som är alternativ till kemiska växtskydds­ medel. Den ska också innehålla förslag till åtgärder som bidrar till att behålla förutsättningarna för en konkurrenskraftig produktion. Några orsaker till att antalet växtskyddsmedel blir färre på den svenska markanden är skärpta krav för att godkänna sådana produkter, begränsad svensk marknad, nya växtskadegörare inkl. ogräs och växtskyddsmedel som tappar bekämp­ ningseffekt.  (Jordbruksverkets rapport 2011:38, Strategi för växtskyddsmedel). Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 74 380 tkr årligen för åren 2014–2016 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

Anslagspost 2 Hållbar användning av bekämpningsmedel Medlen som äskas under anslagspost 2 Hållbar användning av bekämpningsmedel ska användas till arbete med att genomföra direktivet om hållbar användning av växtskyddsmedel. Ytterligare 625 tkr krävs i samband med införlivandet av direktivet för hållbar användning av bekämpnings­ medel för en utökad verksamhet med bidrag till utrustning för funktionstest av spridningsutrust­ ning samt standardisering.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 3 125 tkr årligen för åren 2014–2016 samt oen årlig anslagskredit om 3 %.

58


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Anslagspost 3, Omställningspremie och energieffektivisering Jordbruksverket har fått i regeringsuppdrag att tillsammans med Transportstyrelsen genomföra projektet MetandieselEfterKonvertering av Arbetsmaskiner (MEKA-projektet). Inom projektet ska ett antal arbetsmaskiner konverteras till biogasdrift och testas i verklig drift. Projektet pågår 2012– 2015 och ska slutredovisas till regeringen senast den 30 november, 2015.

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 2 500 tkr för år 2014.

59


1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., anslagspost 1 (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

0

0

 

 

 

Anslag

2 616

2 616

5 000

5 000

5 000

Utfall

-2 616

-2 616

-5 000

-5 000

-5 000

0

0

 

 

 

Ingående sparande

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Stödet används vid genomförandet av omarronderingar i områden med dålig fastighetsstruktur som bidrag till genomförandet av fastighetsbildningsförrättningar. I jordförvärvsförordningen (2005:522) finns de områden som utgör omarronderingsområden angivna. Omarronderingar genomförs främst i Dalarnas län men även i Västra Götalands län och i Värmlands län. Länsstyrelsen i Dalarnas län fick år 2009 i uppdrag från regeringen att utarbeta en långsiktig strate­ gisk plan för genomförande av omarronderingar i länet. Planen redovisar det mycket stora behovet av omfattande omarronderingar i länet, behovet av att påskynda genomförandet, kostnader och intäkter, inte minst för samhället, samt behovet av och lönsamheten i statligt stöd till att genomföra dessa åtgärder. Genomförandet utgör enligt planen en viktig grundval för landsbygdsutvecklingen i länet. I planen föreslås att åtgärderna ska genomföras under 20 år istället för 90 år som arbetet beräknas ta med nuvarande takt. För att klara detta beräknades behovet av statligt stöd till 45 000 tkr i genomsnitt per år. Därtill behövde jordfonden utökas till 269 000 tkr då prisutvecklingen på fast­ igheter urholkar fondens köpkraft. Jordbruksverket konstaterar att utan ett utökat anslag och en utökad jordfond så kan inte ens nuva­ rande nivå på verksamheten upprätthållas i Dalarnas län. Länsstyrelsen måste då besluta om omfattande förändringar i sin nuvarande omarronderingsverksamhet. Planerad verksamhet får skjutas på framtiden eller över huvud taget inte alls genomföras. Ett bättre tillvaratagande av till­ växten i skogen erhålls därmed inte till men för både industrin och sysselsättningen i dessa bygder. Den positiva utveckling som erhållits i bygder som omarronderats kommer därmed inte de bygder som enligt den gjorda planen behöver omarronderas tillgodo. Under år 2013 har 1 500 tkr tillförts Jordbruksverket, för omarrondering i Dalarnas län, från anslaget 1:1 Skogsstyrelsens anslagspost 1, Förvaltningskostnader. Verket har således under år 2013 ett belopp om totalt 4 116 tkr att disponera stöd till omarronderingar. Jordbruksverket bedömer sammanfattningsvis att om det arbete som hittills lagts ner och den markreserv som byggt upp i nya omarronderingsområden ska kunna utnyttjas på bästa sätt så måste anslaget utökas kommande år och bör långsiktigt uppgå till en nivå som inte understiger 5 000 tkr. Dessutom måste jordfondsramen utökas med knappt 26 000 tkr för att bästa resultat ska kunna erhållas i pågående omarronderingsverksamhet och att statens inlösenskyldighet enligt 12 § jordförvärvslagen (1979:230) ska kunna uppfyllas.

Jordbruksverket hemställer för åren 2014 – 2016 om att anslagsnivån årligen bör uppgå till minst 5 000 tkr samt om en årlig anslagskredit om 150 tkr. Verket hemställer även att ramen för jordfonden utökas med knappt 26 000 tkr till 220 000 tkr.

60


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., anslagspost 1 (tkr) Ingående sparande

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

0

0

 

 

 

Anslag

1 029

1 029

3 000

3 000

3 000

Utfall

-1 029

-1 029

-3 000

-3 000

-3 000

0

0

 

 

 

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Fjällägenheter är en upplåtelseform liknande jordbruksarrende och har av staten som fastighetsä­ gare använts när mark upplåtits i fjällen för ursprungligen jordbruksändamål. För upplåtelserna gäller jordabalkens regler för jordbruksarrenden. Till skillnad mot vad som vanligen gäller för ett jordbruksarrende ingår i upplåtelsen rätt att ta virke och ved för husbehov samt rätt att jaga och fiska på mycket stora områden. Jordbruksverket och Fastighetsverket har utrett förutsättningarna för att i en än snabbare takt kunna avveckla kvarvarande fjällägenheter och då kommit fram till att detta inte är möjligt med hänsyn till arrendelagstiftningen m.m. Avvecklingen sker således i den takt som arrendelagstiftningen medger och med den hänsyn som enligt regeringen bör tas till innehavaren av lägenheten och dennes situation. Under år 2012 har inga beslut om nedläggning och försäljning av fjällägenheter fattats av Jordbruksverket. Fastig­ hetsverket har fortfarande inte kunnat träffa avtal med de sex innehavarna som sedan tidigare av Jordbruksverket medgivits möjlighet till friköp. Förutom det lagfästa besittningsskyddet som gäller för upplåtelserna så har staten dessutom påtagit sig en omfattande underhållsskyldighet på fjällägenheterna. Besittningsskyddet medför att en avveckling av dessa mot arrendatorns önskan är förenad med stora svårigheter. Anslagsmedel för att kunna uppfylla underhållsskyldigheten kommer därför att även framledes att behövas. Anslagsnivån, 1 029 tkr, är nu sådan att det saknas förutsättningar för att genomföra ett löpande och väl planerat underhåll av fjällägenheterna. Brister i det löpande underhållet leder i sin tur till att antalet akuta och mycket kostsamma åtgärder ökar. Underhållet är dessutom kostsamt på grund av att fjällägenheterna är ensligt belägna, vissa i väglöst land, och starkt påverkade av klimatet. Det föreligger ett årligt behov av minst 3 000 tkr under budgetperioden för att klara det löpande underhållet. Jordbruksverket bedömer således sammanfattningsvis att anslagsnivån för åren 2014–2016 behöver höjas för att verket ska kunna genomföra statens underhållsskyldighet m.m. på fjällägen­ heterna. Även anslagskrediten behöver utökas för att kunna möta akuta åtgärder.

Jordbruksverket hemställer för åren 2014–2016 om ett årligt anslagsbelopp om 3 000 tkr samt en anslagskredit om 10 %.

61


1:1 Avgiften till Europeiska unionen, anslagspost 2 Ap 2 Sockeravgifter (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

2 877

-874

 

 

 

0

-874

 

 

 

Anslag

45 483

23 453

22 693

22 693

22 693

Disponibla medel

45 483

22 579

 

 

 

Utfall

-46 357

-29 300

-22 693

-22 693

-22 693

-874

-6 721*

 

 

 

Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

Utgående sparande

* 26 februari 2013 tar KOM beslut om nedsatt överskottsavgift för omklassificering av utomkvotsocker till kvotsocker. Verket räknar med att berört sockerbolag ansöker och betalar in 9 339 tkr, 75 % av detta ska betalas till KOM via anslaget. Verket återkommer i början av mars vilka anslagsmedel som behöver tillföras anslagsposten.

Anslagspost 2 Sockeravgifter Beräkningsförutsättningar Sockerregleringen inom EU skiljer sig ifrån många andra regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken genom att avgifter tas ut av producenter i förhållande till deras produktionskvot som fastställts av EU. Inkomna avgifter tillförs EU-budgetens inkomstsida och används för finan­ siering av olika åtgärder inom den totala jordbruksregleringen. Medlemstaterna har rätt till avdrag för egen administration motsvarande 25 % av produktions­ avgiften. Från och med 1 mars 2014 kan avdraget för medlemsstaternas egen administration minskas till 10 % av produktionsavgiften vilket inte har beaktats i prognoserna. Från och med regleringsåret 2008/09 uppgår Sveriges produktionskvot för socker till 293 186 ton. Kvoten beräknas ligga fast under nu aktuella år. Produktionsavgiften för socker är fastställd till 12 euro/ton årligen (betalning ifrån sockerföretaget sker i februari). För närvarande finns inget som indikerar att ändringar av kvoter och avgifter kommer att ske de närmaste åren. Avdrag för medlemsstaternas egen administration motsvarande 25 % av produktionsavgiften har dragits ifrån i prognoserna. I nedanstående tabell redovisas budgetbelastningen för beloppen som ingår i anslagsposten. Euro­ kursen 8,60 kr har använts i beräkningarna. För anslagsbelastning 2013 ska kurs från 1 oktober, 2012 användas (8,4498 kr). År Produktionsavgift 2014 22 693 tkr 2015 22 693 tkr 2016 22 693 tkr Under 2012 har det vid två tillfällen varit möjligt för berört sockerbolag att ansöka om tilldelning av kvot för att omklassificera utomkvotsocker till kvotsocker till reducerad straffavgift. Socker­ bolaget tog denna möjlighet och betalade in avgiften till Jordbruksverket. EU ska ha 75 % av inbetalt belopp och denna överföring sker genom belastning under denna anslagspost. Verket har inte vetskap om detta kommer bli aktuellt under perioden 2014–2016 varför hänsyn till detta inte är taget i budgetunderlaget.

62


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Under 2008 har enligt länsrättsdomar återbetalning skett av produktionsavgifter för regleringsåren 2003/2004 och 2004/2005 om cirka 25,5 mnkr. Enligt ytterligare en länsrättsdom har för regle­ ringsåret 2005/2006 i februari 2009 återbetalning skett om cirka 50,6 mnkr. Beslutad förordning 1193/09 som gäller retroaktivt för de tre produktionsåren 2003/2004–2005/2006 innebär att sock­ ernäringen ska betala in produktionsavgifter återigen om 74,5 mnkr för regleringåren 2003/2004– 2005/2006. Det har under hösten 2012 framkommit att även den nya förordningen är ogiltig. EU-domstolen upphävde förordningen i dom 27 september 2012 varvid förvaltningsrätten upp­ hävde Jordbruksverkets beslut om återkrav. Jordbruksverket har backat fordran och istället hem­ ställt till EU den 8 januari 2013 om att få rätt att belasta EU:s konto hos Riksgäldskontoret med 57 109 tkr avseende berörda regleringsår. Detta belopp motsvarar 75 % av de belopp som berörda företag har inbetalat för dessa regleringsår och som under tidigare år har redovisats till EU. Verket beräknar att beloppet kommer återbetalas och då krediteras anslagsposten 1:1.2 under år 2013. Under våren 2013 planerar KOM att ta beslut om nya förordningar gällande regleringsåren 2003/2004–2005/2006 som ska gälla retroaktivt. Detta innebär i så fall att verket ska fakturera berört sockerbolag för produktionsavgifter retroaktivt för berörda perioder och att belopp kommer betalas in till inkomsttiteln 9473, 75 % av detta belopp ska betalas in till EU och belastar då anslag 1:1.2. I lämnade siffror ingår inte återbetalningen av 57 109 tkr till anslaget ej heller ev. ny produktionsavgift. Verket återkommer så fort vi har vetskap om det beslutas någon ny förordning om sockeravgifter för regleringsåren 2003/2004–2005/2006.

Jordbruksverket hemställer för åren 2014–2016 om ett årligt anslagsbelopp om 22 693 tkr samt en årlig anslagskredit om 2 269 tkr.

63


Övriga ekonomiska villkor, investeringar  

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

118 661

 

 

 

Beräknad nyinvestering

81 800

63 900

45 150

30 300

- varav imm.AT som finansieras av Jordbruksverket

36 800

43 600

24 850

10 000

Kvarstående lån från 2012-12-31

- varav imm.AT som finansieras av externa medel

0

0

0

0

47 160

47 610

54 300

50 000

555

544

260

180

Beräknad kvarstående lån 30/6

135 990

167 460

183 630

159 480

Beräknad kvarstående lån 31/12

153 856

170 690

161 800

142 280

Låneram

220 000

190 000

180 000

170 000

1 600

2 000

2 200

2 000

1,20

1,20

1,20

1,20

 

 

 

 

19 550

22 880

23 140

21 230

28 655

26 186

33 100

30 590

555

544

260

180

22 000

4 000

8 000

8 000

5 000

5 000

5 000

5 000

IT-mjukvara (RO DV) – 5 år

10 000

5 000

1 000

1 000

IT-hårdvara (1:9 m.fl.) – 3 år

5 500

5 000

5 000

5 000

36 800

43 600

24 850

10 000

2 500

1 300

1 300

1 300

81 800

63 900

45 150

30 300

1

Beräknad avskrivning - varav avskrivning mot externa medel

Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för lån Finansiering av räntor och amorteringar/avskrivning Resultatområde Distriktsveterinärerna Anslag 1:8, 1:18/1:19 och övriga resultatområden

2

Externa medel Nyinvestering

 

Tjänstebilar (RO DV) – 6 resp. 8 år Veterinärutr., möbler, lokaler m.m. (RO DV) – 5 resp. 7 år

IT-mjukvara (1:9 m.fl.) – 4 resp. 5 år

3

Inventarier, lokaler m.m.(1:9 m.fl.) – 5 resp. 7 år Summa nyinvestering:

1) Om Jordbruksverket erhåller bidrag från myndigheter för investeringar redovisas dessa som oförbrukade bidrag hos Jord­ bruksverket. Dessa investeringar tas upp som anläggningstillgångar, men däremot tas inte lån upp hos Riksgälden för dessa investeringar. 2) Amortering och ränta belastar 1:8 och resultatområden direkt. Anslag 1:18/1:19 belastas direkt för de delar som rör gjorda investeringar/utvecklingsprojekt inom landsbygdsprogrammet upp till de nivåer som villkorats under de s.k. TA-medel. 3) De egenbyggda IT-applikationerna som planeras att lånefinansieras avser kvarstående utveckling inom UPA (förbättringar av verksamhetssystem för hantering av RO Utsädes verksamhet) om ca 4,4 mnkr 2013 samt införande av förändringar av jordbruks- och fiskeripolitiken inom program Pro Cap om totalt knappt 96 mnkr fördelat på åren 2013 till och med 2015 (ca 32,4 mnkr, 43,6 mnkr resp. 19,9 mnkr). För IT-projekt 2016 har 10 mnkr uppskattats. 4) Jordbruksverket aktiverar egenutvecklade IT-stöd där en bedömd nyttjandeperiod är 3 år eller mer och nedlagda kostnader för den aktiveringsbara delen uppgår till minst 5 mnkr. Avskrivningstiden kan variera mellan 3–5 år. Aktivering sker även av inköp av programvaror samt licenser när en garanterad nyttjandeperiod är 3 år eller mer och nedlagda kostnader uppgår till 100 tkr

Jordbruksverket har år 2013 en låneram i Riksgäldskontoret om totalt 220 000 tkr. Eftersom infö­ randet av programmen för den nya livsmedelspolitiken och landsbygdspolitiken preliminärt flyttas fram med ett år så har verket inte behov av denna höga ram. Låneramen kan alltså sänkas till 180 000 tkr för 2013. För 2014 behöver låneramen uppgå till 190 000 tkr. Åren därefter kan låne­ ramen succesivt sänkas. Mellan räkenskapsåren kan t.ex. nyupplåningen av tjänstebilar inom RO Distriktsveterinärerna bli mer eller mindre jämfört med upptagna värden i tabellen ovan och det­ samma gäller utveckling av IT-system inom program Pro Cap som redovisas som pågående arbete. Det behövs därför en marginal mellan beräknat kvarstående lån och låneramsbeloppet. Verket har räknat med en marginal om ca 20 000–30 000 tkr vilket framgår i ovanstående tabell.

64


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Jordbruksverket hemställer om en låneram om 190 000 tkr för år 2014.

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Jordbruksverket har i dagsläget en räntekontokredit om 110 000 tkr tkr vilket bedöms som till­ räcklig för 2014.

Jordbruksverket hemställer om en räntekontokredit om 110 000 tkr för år 2014.

Behov av lokaler Enligt förordningen (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter redovisa större förändringar i sitt behov av lokaler. Uppgifterna ska omfatta de tre närmaste räkenskaps­ åren. Förutom tillfälliga projektlokaler för förväntade större IT-projekt under 2013–2015 förväntas i dagsläget inte några större förändringar vad avser lokalbehov 2014–2016 för Jordbruksverket.

65


66

8 700

661 707

-666 300

-533 800

-23 900

-4 400

-13 700

 

-4 400

-8 500

-30 600

-11 700

-35 300

 

-4 593

-2 500

400

7

0

 

0

200

-1 600

800

-1 900

 

670 000

535 200

24 300

4 400

14 900

 

4 400

8 700

31 800

12 500

33 800

 

-668 800

-535 200

-24 200

-4 400

-14 800

 

-4 400

-8 500

-30 900

-12 600

-33 800

 

669 700

535 200

24 300

4 400

14 900

 

4 400

8 700

31 800

12 500

33 500

 

-668 500

-535 200

-24 100

-4 400

-14 800

 

-4 400

-8 500

-30 800

-12 600

-33 700

 

1 200

0

200

0

100

 

0

200

1 000

-100

-200

 

Beräknat 2015  Intäkter Kostnader Resultat

669 700

535 200

24 300

4 400

14 900

 

4 400

8 700

31 800

12 500

33 500

 

-668 300

-535 200

-23 900

-4 400

-14 800

 

-4 400

-8 500

-30 800

-12 600

-33 700

 

1 400

0

400

0

100

0

0

200

1 000

-100

-200

 

Beräknat 2016  Intäkter Kostnader Resultat

9 615

4 595

-218

0

-896

 

0

-323

-2 144

1 762

6 839

 

Ack res 2016

Uppdragsverksamheten utgörs av vattenhushållning, köttklassificering och distriktsveterinärverksamhet. Myndighetsuppdrag från anslaget 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet är medräknat. Uppdragsverksamhet finns vidare inom resultatområde utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdrag är inräknat.

Uppdragsverksamhet

Resultatområdet Distriktsveterinärerna innefattar officiella uppdrag som utförs av distriktsveterinärer. Myndighetsuppdrag är inräknat.

Resultatområde Tillsyn omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, GMO-verksamhet inom växtområdet, retursystem för plastflaskor och metall­ burkar, äggmärkning, anläggningar för animaliska biprodukter, fodertillverkning och verksamhet inom utsädesområdet. Myndighetsuppdrag är inräknat.

Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde och viss analys exklusive tillsyn. Myndighetsuppdrag är inräknat.

Resultatområde Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter,GMO-verksamhet men exklusive tillsyn. Myndighetsuppdrag är inräknat.

Resultatområde Djur omfattar införsel av djur, GMO-verksamhet, godkännande av anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering av animaliska bipro­ dukter, pass för sällskapsdjur, djurmärken, exportpass, hundregister, prövning av ansökan om legitimation eller annan verkasamhet enligt 4 kap. lagen (2009:302) verksamhet inom djurens hälsooch sjukvård, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (1988:539) samt den del av gränskontroll och övriga officiella uppdrag t.ex. karantänsuppdrag som inte utförs av Distriktsveterinärerna.

Offentligrättslig verksamhet

1 200

0

100

0

100

 

0

200

900

-100

0

 

Beräknat 2014  Intäkter Kostnader Resultat

Jordbruksverket hemställer om att få disponera inkomsterna från ovanstående verksamheter.

10 408

7 095

Summa

24 300

-1 318

Utsäde

Distriktsveterinärerna

531 300

4 407

-7

13 700

-1 196

 

Vatten

 

Uppdragsverksamhet

Tillsyn

0

4 400

-1 123

Distriktsveterinärerna

Utsäde

12 500

29 000

1 262

-3 444

Växt

Tillsyn

 

Prognos 2013  Intäkter Kostnader Resultat

33 400

 

Ack Res 2012

9 139

Djur

Offentligrättslig verksamhet

 Resultatområde

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras


0

Ack res 2012

1 500

0

1 500

Prognos 2013 Intäkter Kostnader Resultat 1 500

0

1 500

Prognos 2013 Intäkter Kostnader Resultat 1 500

0

1 500

Prognos 2013 Intäkter Kostnader Resultat

Avgiftsintäkterna från ärenden om växtförädlarrätt och sortlista redovisas mot inkomsttitel 2552 övriga offentligrättsliga avgifter.

Ärenden om växtförädlarrätt och sortlista

Verksamhet 

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras 1 500

0

1 500

Beräknat 2016 Intäkter Kostnader Resultat

0

Ack res 2016

BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

67


Uppbörd inklusive återflöden från EU Inkomsttitel (Tkr) 2 552 505

Övriga offentligrättsliga avgifter, växtsortavgifter

 Not

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

 

1 485

1 500

1 500

1 500

1 500

2 627 001

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

 

0

0

0

0

0

2 714 411

Sanktionsavgifter m.m., Kreditering av förverkade säkerheter m.m.

1

249 161

100 000

7 000

7 000

7 000

2 811 277

Övriga inkomster

 

1 123

1 000

1 000

1 000

1 000

6 111 001

Gårdsstöd

 

5 608 421

5 639 588

123 500

-6 650

-2 850

6 113 001

Övriga interventioner

 

150 566

136 299

88 000

32 000

0

6 114 001

Exportbidrag

 

570

0

0

0

0

6 115 001

Djurbidrag

 

312 071

0

0

0

0

6 116 001

Offentlig lagring

 

62 691

8 845

0

0

0

6 119 001

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket

 

9 128

4 900

4 900

4 900

4 900

6 119 002

Kursdifferenser från Europeiska garantifonden för jordbruket

4

-248 107

77 200

0

0

0

6 123 001

Europeiska utvecklings- och garantifonden – garantisektionen 2000–2006

2

-536

-500

-300

-200

-100

6 124 001

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013

3

2 564 427

2 695 332

724 000

0

0

6 212 001

Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2000–2006

7

0

-13 993

0

0

0

6 213 002

Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2007–2013

8

2 257

56 300

117 800

73 800

0

6 911 003

Övriga bidrag från EU, Jordbruks- och livsmedelsstatistik

 

3 239

2 227

2 438

1 557

2 339

6 912 001

Bidrag från EU: s omstruktureringsfond för sockersektorn

6

24 002

0

0

0

0

6 912 002

Kursdifferenser från EU: s jordbruksfonder

 

-56

0

0

0

0

9 473 011

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

5

53 278

39 300

30 257

30 257

30 257

 

Totalt

 

8 793 721

8 747 998

1 100 095

145 164

44 046

1) Posten innehåller följande delar, dels 20 % av återbetalda belopp avseende oegentligheter och bedrägerier enligt Rådets förordning EG nr 1290/05), 25 % av avdrag för tvärvillkoren i enlighet med rådets förordning (EEG nr 1782/03) samt säkerheter som har förverkats. Fr.o.m. 2011 tillförs titeln återbetalda felaktigt utbetalda gårdsstöd för stödåren 2005–2008 som är kopplade till den finansiella korrigeringen KOM har beslutat på S. Under 2012 inkom ca 39 mnkr. Under 2013 beräknas att 38,8 mnkr inbetalas och tillförs titeln. De totala återkraven som tillförs titeln beräknas således till knappt 106 mnkr. Vidare tillförs titeln medel på anslagsbelastade korrigeringar under anslaget 1:12.1 om 115 mnkr 2013 enligt regeringsbeslut 2012-12-20. Resterande fastställda och reglerade korrigeringsbelopp för stödår 2008 utöver 115 mnkr ska belasta inkomsttitel 2714 och tillföras inkomsttitel 6111 eller 6124, detta belopp uppgår till ca 60 mnkr. Efter 2013 räknas med att återflödet är 7 mnkr årligen avseende det som framgår av första meningen. 2) Fr.o.m. 2007 redovisas endast återkrav avseende Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000–2006 på inkomsttiteln. 3) Medlemsstaterna rekvirerar medel fyra gånger per år. Jordbruksverket har totalt erhållit 127 795 teuro i förskott vid pro­ grammets början. Förskotten kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden. På beräknat belopp för åter­ redovisade medel från EU så har förskottet räknats av med 1 099 037 tkr (med en beräknad kurs om 8,60 kr/euro) under år 2014–2015. Inga förskott eller återföring av belopp från EU avseende den nya programperioden är medräknade än så länge. 4) För rekvirerade belopp som av Sverige utbetalas i svenska kronor inom EU: s jordbruksfonder bär Sverige kursrisken. Fr.o.m. 2007 redovisas kursdifferenser för EU: s jordbruksfonder på undertiteln 6119 02 ”Kursdifferenser från EU: s jord­ bruksfonder”. När ca 60 % av beräknat årsåterflöde för räkenskapsåret 2013 har influtit avseende titlar inom intervallet 6111–6119, 6123–6124 uppgår kursvinsten till cirka 77 200 tkr (per 2013-02-26). Återflödet från EU som har föranlett kursvinsten

68


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

avser utbetalningar gjorda under perioden 16/10–31/12 2012 inom EU:s garantifond för jordbruket, landsbygdsfonden samt fiskreglering där rekvisitioner har gjorts i euro. För resterande del av året antas att nettodifferensen blir noll. 5) Jordbruksavgifter uppbärs och redovisas av Tullverket medan Jordbruksverket handhar uppbörden av produktionsavgifter på socker. För produktionsavgiften görs 25 % avdrag för medlemsstatens administration innan uppburna medel regleras mot EU via belastning på anslagsposten 1:1.2. Under 2008 har enligt länsrättsdomar återbetalning skett av produktionsav­ gifter för regleringsåren 2003/2004 och 2004/2005 om cirka 25,5 mnkr. Enligt ytterligare en länsrättsdom har för regle­ ringsåret 2005/2006 i februari 2009 återbetalning skett om cirka. 50,6 mnkr. Beslutad förordning 1193/09 som gäller retroaktivt för de tre produktionsåren 2003/2004–2005/2006 innebär att sockernäringen ska betala in produktionsavgifter återigen om 74,5 mnkr för regleringåren 2003/2004–2005/2006. Det har under hösten 2012 framkommit att även den nya förordningen är ogiltig. EU-domstolen upphävde förordningen i dom 27 september 2012 varvid förvaltningsrätten upp­ hävde Jordbruksverkets beslut om återkrav. Jordbruksverket har backat fordran och istället hemställt till EU den 8 januari 2013 om att få rätt att belasta EU:s konto hos Riksgäldskontoret med 57 109 tkr avseende berörda regleringsår. Detta belopp motsvarar 75% av de belopp som berörda företag har inbetalat för dessa regleringsår och som under tidigare år har redovisats till EU. Verket beräknar att beloppet kommer återbetalas och då krediteras anslaget 1.1.2. Under våren 2013 pla­ nerar KOM att ta beslut om nya förordningar gällande regleringsåren 2003/2004–2005/2006 som ska gälla retroaktivt. Detta innebär i så fall att verket ska fakturera berört sockerbolag för produktionsavgifter retroaktivt för berörda period och att belopp kommer betalas in till inkomsttiteln. I lämnade siffror ingår ingen uppskattning av detta belopp, verket åter­ kommer om detta. I beloppet för 2013 ingår en överskottsavgift för omklassificering av utomkvotsocker till kvotsocker om ca 9,6 mnkr samt produktionsavgift för regleringsåret Vidare beräknas att ca 29,7 mnkr betalas in i produktionsavgifter för regleringsåret 2012/2013. 6) Inkomsterna avser tillfällig omstruktureringsavgift för sockersektorn enligt Rådets förordning (EG nr 320/06). 7) Ej utnyttjat förskott uppgår till 1 627 teuro vilket ska betalas tillbaka till EU. Detta belopp beräknas att betalas tillbaka under 2013 med 13 993 tkr (beräknad kurs 8,60 kr/euro). 8) Förskott om 3 827 teuro har utbetalats till Fiskeriverket avseende fiskeriprogrammet 2007–2013. Förskottet kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden och beräknas att räknas av mot återflöde från EU under åren 2015– 2016 med drygt 32 912 tkr (kurs 8,60 kr/euro). Inga förskott eller återföring av belopp från EU avseende den nya pro­ gramperioden är medräknade än så länge.

69


Bemyndiganden Uppställningen av bemyndiganden följer ESV: s föreskrifter till 9 kap. 3 § Förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m., anslagspost 1 Räkenskapsår (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

2017– Beräknat

Ingående åtaganden

44 413

69 937

80 000

 

 

 

Nya åtaganden

69 937

60 063

48 000

 

 

 

Infriade åtaganden

44 413

50 000

48 000

48 000

32 000

 

Utestående åtaganden vid årets slut

69 937

80 000

80 000

 

 

 

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

80 000

80 000

80 000

 

 

 

2015 Beräknat

2016 Beräknat

2017– Beräknat

Anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m., anslagspost 3 Räkenskapsår (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

Ingående åtaganden

25 882

37 585

62 853

 

 

 

Nya åtaganden

22 159

44 561

0

 

 

 

Infriade åtaganden

10 456

19 293

32 086

30 767

 

 

Utestående åtaganden vid årets slut

37 585

62 853

30 767

 

 

 

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

41 500

40 500

31 000

 

 

 

Jordbruksverket har bemyndigande att godkänna stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 40 500 tkr under år 2013. Vid beräkning av utestående åtaganden per 2012-12-31 gjordes en prognos över utestående åtaganden per 2013-12-31, detta belopp uppgick till 62 853 tkr. Verket planerar att återkomma med en hemställan i juni om utökade bemyndiganderamar för anslagsposten för år 2013.

Anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., anslagspost 3 Räkenskapsår (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

Ingående åtaganden

97 510

135 945

165 482

 

 

 

Nya åtaganden

68 435

88 941

0

 

 

 

Infriade åtaganden

2015 Beräknat

2016 Beräknat

2017– Beräknat

30 000

59 404

87 912

77 570

 

 

Utestående åtaganden vid årets slut

135 945

165 482

77 570

 

 

 

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

177 000

130 500

78 000

 

 

 

Jordbruksverket har bemyndigande att godkänna stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 130 500 tkr under år 2013. Vid beräkning av utestående åtaganden per 2012-12-31 gjordes en prognos över utestående åtaganden per 2013-12-31, detta belopp uppgick till 165 482 tkr. Verket planerar att återkomma med en hemställan i juni om utökade bemyndiganderamar för anslagsposten för år 2013.

70


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016

Anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Räkenskapsår (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 2017–2022 Beräknat Beräknat

Ingående åtaganden

4 150 904

3 756 997

2 779 500

 

 

 

Nya åtaganden

1 627 303

1 448 234

3 500

 

 

 

Infriade åtaganden

2 021 210

2 425 731

1 375 819

780 159

104 718

40 536

Utestående åtaganden vid årets slut

3 756 997

2 779 500

1 173 532

 

 

 

3 170 000

1 354 500

1 203 500

 

 

 

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

Anslagspost 8 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering Räkenskapsår (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

2017– Beräknat

Ingående åtaganden

2 497

2 454

3 500

 

 

 

Nya åtaganden

2 454

3 500

3 500

 

 

 

Infriade åtaganden

2 497

2 454

3 500

3 500

 

 

Utestående åtaganden vid årets slut

2 454

3 500

3 500

 

 

 

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

2 500

2 500

3 500

 

 

 

Nuvarande nationella honungsprogram gäller för år 2011–2013 och uppgår till totalt 5 000 tkr som finansieras med 50 % vardera från respektive anslagspost 1:18.8/1:19.3. I budgetunderlaget under anslag 1:18/1:19 föreslår Jordbruksverket att det nationella honungsprogrammet för år 2014–2016 ska uppgå till 7 000 tkr. Detta innebär att bemyndiganderamen för år 2013 i så fall måste höjas till 3 500 tkr för respektive anslag. Verket planerar att återkomma med en hemställan i juni om utökad bemyndiganderam för 2013.

Anslagspost 9 Landsbygdsprogram år 2007–2013 Räkenskapsår (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 2017–2022 Beräknat Beräknat

Ingående åtaganden

4 148 407

3 754 543

2 776 000

 

 

 

Nya åtaganden

1 624 849

1 444 734

0

 

 

 

Infriade åtaganden

2 018 713

2 423 277

1 372 319

776 659

104 718

40 536

Utestående åtaganden vid årets slut Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

3 754 543

2 776 000

1 170 032

 

 

 

3 167 500

1 352 000

1 200 000

 

 

 

Utestående åtaganden per 2012-12-31 har överskridits, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2012 under finansiell redovisning, kommentarer till utfall, bemyndiganden, sid 147. Utestående åtaganden per 2013-12-31 beräknas uppgå till 2 776 000 tkr. I detta belopp ingår beslut på medel som beräknas att frigöras under 2014–2015 på 233 649 tkr respektive 248 119 tkr. De beräknade frigjorda medlen beror på att åtaganden inte kommer att fullföljas eller blir billigare än tidigare beräknat. De frigjorda medlen under 2014 kommer minska det utestående åtagandet vid årets slut. Utestående åtaganden per 2014 beräknas att bli 1 170 032 tkr men infriade belopp under 2015– 2022 beräknas bli 248 119 tkr lägre beroende på de frigjorda medlen på samma belopp. Se vidare kompletterande skrivelse till hemställan om utökad ram för beställningsbemyndigande daterad 2013-02-22, Dnr 1.2.01-1007/13.

71


Anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Räkenskapsår (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

Ingående åtaganden

4 350 093

3 609 635

2 838 500

 

2016 2017–2022 Beräknat Beräknat  

 

Nya åtaganden

1 326 489

1 451 625

3 500

 

 

 

Infriade åtaganden

2 066 947

2 222 760

1 446 664

833 968

81 282

31 464

Utestående åtaganden vid årets slut Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

3 609 635

2 838 500

1 177 228

 

 

 

3 340 000

1 631 500

1 203 500

 

 

 

Anslagspost 3 Honungsprogrammet, EU-finansiering Räkenskapsår (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 Beräknat

2017– Beräknat

Ingående åtaganden

2 497

2 454

3 500

 

 

 

Nya åtaganden

2 454

3 500

3 500

 

 

 

Infriade åtaganden

2 497

2 454

3 500

3 500

 

 

Utestående åtaganden vid årets slut

2 454

3 500

3 500

 

 

 

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

2 500

2 500

3 500

 

 

 

Verket planerar att återkomma med en hemställan i juni om utökad bemyndiganderam för år 2013, se vidare text under anslagspost 1:18.8 ovan.

Anslagspost 9 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU-medel Räkenskapsår (tkr)

2012 Utfall

2013 Prognos

2014 Beräknat

2015 Beräknat

2016 2017–2022 Beräknat Beräknat

Ingående åtaganden

4 347 596

3 607 181

2 835 000

 

 

 

Nya åtaganden

1 324 035

1 448 125

0

 

 

 

Infriade åtaganden

2 064 450

2 220 306

1 443 164

830 468

81 282

31 464

Utestående åtaganden vid årets slut

3 607 181

2 835 000

1 173 728

 

 

 

3 337 500

1 629 000

1 200 000

 

 

 

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

Utestående åtaganden per 2012-12-31 har överskridits, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2012 under finansiell redovisning, kommentarer till utfall, bemyndiganden, sid 147. Utestående åtaganden per 2013-12-31 beräknas uppgå till 2 835 000 tkr. I detta belopp ingår beslut på medel som beräknas att frigöras under 2014–2015 på 218 018 tkr respektive 230 514 tkr. De beräknade frigjorda medlen beror på att åtaganden inte kommer att fullföljas eller blir billigare än tidigare beräknat. De frigjorda medlen under 2014 kommer minska det utestående åtagandet vid årets slut. Utestående åtaganden per 2014 beräknas att bli 1 173 728 tkr men infriade belopp under 2015– 2022 beräknas bli 230 514 tkr lägre beroende på de frigjorda medlen på samma belopp. Se vidare kompletterande skrivelse till hemställan om utökad ram för beställningsbemyndigande daterade 2013-02-22, Dnr 1.2.01-1007/13.

72


73

631,5

390,5

Axel 4

636,4

0,0

264,6

322,0

0,0

49,7

via annan off finansiär

13 162,7

447,4

326,6

819,0

9 579,7

1 990,0

via SJV

3 088

130

155

316

2 064

423

via SJV (1:18.9)

417

0

183

215

0

19

via annan off finansiär

2 821

129

220

352

1 621

499

via SJV (1:19.7)

EUfinansiering

979

0

111

411

184

274

via SJV (1:18.9)

367

0

161

189

0

17

via annan off finansiär

2014 svensk finansiering

Beräknat

1 138

0

217

426

161

334

via SJV (1:19.7)

EUfinansiering

592

0

55

303

94

140

via SJV (1:18.9)

241

0

106

124

0

11

via annan off finansiär

2015 svensk finansiering

Beräknat

687

0

186

243

92

165

via SJV (1:19.7)

EUfinansiering

18 960

579

711

1 662

13 286

2 723

via SJV

1 6612)

0

715

850

0

97

via annan off finansiär

Totalsumma svensk finansiering

Beräknat

17 809

576

950

1 841

11 453

2 989

via SJV

EUfinansiering

Programmet (version 10) uppgår för EU-delen till totalt 1 953 mneuro. T o m 2012-12-31 har 1 410 mneuro utnyttjats. Prognos för perioden 2013–2015 på anslag 1:19.7 EU-finanserad del av programmet uppgår till 4 646 mnkr, omräknat till euro med kurs 8,60 ger det ytterligare ett utnyttjande på 540,2 mneuro. Beräknat totalt utnyttjande av programmet blir då 1 950,2 mneuro. Om man räknar om EU-delen till svenska kronor, kurs 9 kr/euro, är denna del 1953 mneuro*9 =17 577 mnkr. Beräknad summa i utnyttjande av programmet är 17 809 tkr, i svenska medel är EUdelen underfinansierad. Detta beror på att eurokursen har varit högre än 9 kr under en längre tid under programperioden. För den svenska delen uppgår programmet till 20 509,2 mnkr exklusive överskjutande nationell finansiering (s.k. Top up). 20 685,6 mnkr inklusive överskjutande nationell finansiering. I tabell ovan ingår överskjutande nationell finansiering. Av de 20 685,6 mnkr i programbudgeten uppgår den del som ska finansieras av Jordbruksverket till 19 034,6 mnkr och det som ska finansieras via annan offentlig finansiär uppgår till 1 651 mnkr.

2) I beloppet ingår 10 mnkr som finansierats av Jordbruksverkets förvaltningsanslag och av anslagsposten återförda avgifter för handelsgödselmedel

1) Rapporterat till EU-kommissionen

14 301,3

448,8

10 944,6

Axel 2

Axel 3

TA

1 885,9

via SJV

Axel 1

Summa

Prognos

 16 okt 2006–31 dec 2012 2013 svensk finansiering EU- svensk finansiering finansiering

Utfall 1)

Landsbygdsprogrammet 2007–2013 (anslagen 1:18.9 och 1:19.7, beslut t o m 2006 finansierade av 1:23.1 + 44.1.1)

Bilaga 1 Landsbygdsprogrammet 2007–2013

BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 4 – 2 016


Sändlista Landsbygdsdepartementet (10) Ekonomistyrningsverket (1) Finansdepartementet (1) Riksdagens utredningstjänst (1) Riksrevisionen Stockholm (1) Statskontoret (1) Försvarsdepartementet (1) Myndigheten för samhällskydd och Beredskap (MSB) (1) Havs- och vattenmyndigheten (1) Högskolan i Jönköping, bibliotek (1) Lantbrukarnas riksförbund (1) Länsstyrelserna (21) Riksdagens försvarsutskott (1) Riksdagens jordbruksutskott (1) Riksrevisionen Jönköping (3) Skogsstyrelsen (1) Statens livsmedelverk (1) Statens naturvårdsverk (1) Statens veterinärmedicinska anstalt (1) Statistiska centralbyrån (1) Sveriges lantbruksuniversitet (1) Svenska djurhälsovården (1) SACO (1) TCO (1)


Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se


ovr219v2  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you