Issuu on Google+

Jordbrukets miljÜeffekter 2020 – en framtidsstudie

Rapport 2007:7 Foto: Mats Pettersson


Jordbrukets miljöeffekter 2020 – en framtidsstudie

Miljöenheten 2007-05-15 Referens Bo Norell, 036-15 59 09


Innehåll 1

Sammanfattning ............................................................................................................... 3 1.1

Vad händer i omvärlden? ........................................................................................... 3

1.2

Hur förändras jordbruket? .......................................................................................... 5

1.2.1

Påverkan från omvärlden ................................................................................... 5

1.2.2

Struktur- och teknikutveckling........................................................................... 7

1.3

Påverkan på miljön fram till år 2020.......................................................................... 8

2

Inledning ......................................................................................................................... 11

3

Vad händer i omvärlden? .............................................................................................. 13 3.1

Studiens fokus .......................................................................................................... 13

3.2

Anpassning till dagens jordbrukspolitik (MTR 2007) ............................................. 13

3.3

Tillväxt i jordbruket (MTR 2020) ............................................................................ 14

3.3.1

Framtida gap mellan EU-priser och världsmarknaden..................................... 16

3.3.2

Känsliga faktorer i prognoserna ....................................................................... 17

3.3.3

Produktivitetsutveckling................................................................................... 18

3.4

4

Ett nytt WTO-avtal (WTO 2020) ............................................................................. 20

3.4.1

Läget i förhandlingarna .................................................................................... 20

3.4.2

Viktiga delfrågor .............................................................................................. 20

3.4.3

Ett möjligt utfall ............................................................................................... 20

3.4.4

Effekter på jordbruksmarknaderna................................................................... 21

3.5

Fortsatta CAP-reformer (Avreglering 2020)............................................................ 23

3.6

Åkermark för bioenergi (Bioenergi 2020) ............................................................... 25

Hur påverkas svenskt jordbruk?.................................................................................. 27 4.1

Modellberäkningar ................................................................................................... 27

4.2

Strukturförändringar och regional specialisering..................................................... 33

4.2.1

Mjölkproduktionen........................................................................................... 33

4.2.2

Nötköttsproduktionen....................................................................................... 34

4.2.3

Spannmålsodling .............................................................................................. 35

4.3

Teknikutveckling...................................................................................................... 35

4.3.1

I vilken omfattning kan produktionstekniken komma att ändras? ................... 35

4.3.2

Vilken betydelse har rådgivning för införande av miljövänlig teknik? ........... 36

4.3.3

Vilken produktionsteknik kommer att öka fram till 2020? .............................. 36

4.4

Typkommuner .......................................................................................................... 40

4.5

Hur tillförlitliga är resultaten?.................................................................................. 48

1


5

4.5.1

Är antagandena i scenarierna rimliga ? ............................................................ 48

4.5.2

Är modellresultatet tillförlitligt? ...................................................................... 50

Påverkan på miljömålen................................................................................................ 53 5.1

Ett rikt odlingslandskap /växt- och djurliv............................................................... 53

5.1.1

Vilka faktorer påverkar ett rikt odlingslandskap? ............................................ 53

5.1.2

Vad betyder de olika scenarierna för biodiversiteten? ..................................... 55

5.1.3

Vad betyder de olika scenarierna för kulturvärdena?....................................... 64

5.1.4

Vad betyder de olika scenarierna för åkermarkens produktionsförmåga? ....... 67

5.2

Ingen övergödning.................................................................................................... 69

5.2.1

Vilka faktorer påverkar övergödningen?.......................................................... 69

5.2.2

Hur mycket betyder de olika scenarierna för övergödningen? ........................ 70

5.3

En giftfri miljö.......................................................................................................... 74

5.3.1

Vilka faktorer är viktiga för en giftfri miljö? ................................................... 74

5.3.2

Hur mycket betyder de olika scenarierna? ....................................................... 75

5.4

Myllrande våtmarker ................................................................................................ 78

5.4.1

Vilka faktorer är viktiga för våtmarkerna?....................................................... 78

5.4.2

Scenarier för jordbruksmarkens alternativvärde .............................................. 78

5.5

Begränsad klimatpåverkan ....................................................................................... 79

5.5.1

Vilka faktorer är viktiga för mängden växthusgaser? ...................................... 79

5.5.2

Beräkning av växthusgaser............................................................................... 80

5.5.3

Hur mycket betyder de olika scenarierna? ....................................................... 81

6

Slutsatser ......................................................................................................................... 85

7

Referenser ....................................................................................................................... 87

2


1 Sammanfattning Resultatet av denna studie är inte en prognos i vanlig bemärkelse. Flera av faktorerna, inte minst framtida priser och produktivitetsutveckling, är alltför osäkra för att denna studie skall kunna göra anspråk på att redovisa ”det mest sannolika utfallet”. Den modell som använts i studien är dessutom en kraftig förenkling av verkligheten. Svensk politik har också antagits vara oförändrad vilket naturligtvis inte kommer att vara fallet. Avsikten med studien har dock inte varit att göra den bästa förutsägelsen utan snarare att illustrera hur olika delar av jordbruket kan tänkas påverkas av möjliga förändringar i omvärlden. Detta för att bättre kunna förstå vilka faktorer som är avgörande för miljöeffekterna.

1.1 Vad händer i omvärlden? Under perioden fram till år 2020 kommer jordbruket att påverkas av nya beslut i Bryssel och Geneve om ändringar i jordbruks- och handelspolitiken. Ett nytt jordbruksavtal inom WTO (World Trade Organization) håller på att förhandlas fram och processen mot nya reformer inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy) pågår. Detta sker samtidigt som lantbruket håller på att anpassa sig till den senaste CAP-reformen, MTR. På de globala marknaderna kommer ökade inkomster och befolkningstillväxt tillsammans med ett större behov av bioenergi att öka efterfrågan på jordbruksprodukter samtidigt som den globala tillväxten av jordbruksproduktionen fortsätter. Fortsatt teknik- och strukturutveckling i det svenska jordbruket och förändringar samhällsutvecklingen påverkar jordbrukets förutsättningar både nationellt och regionalt. För att visa på hur det svenska jordbruket kan komma att påverkas av olika förändringar i omvärlden och vilka miljöeffekter detta kan få har fem scenarier tagits fram. Scenarierna återspeglar tänkbara förändringar i omvärlden med syftet att visa på vad som kan komma att hända i svenskt jordbruk. Scenarierna förutsätter oförändrad svensk politik t.ex. när det gäller stödnivåer i landsbygdsprogrammet och nationell utformning av CAP.

MTR 2007 (Anpassning till dagens jordbrukspolitik) Dagens produktpriser och insatspriser antas vara oförändrade liksom aktuell produktionsteknik. Scenariot syftar till att illustrera vad en anpassning till redan beslutad politik, främst MTR-reformen, kan leda till.

3


MTR 2020 (Stark tillväxt i jordbruket globalt) Här antas OECD:s prisprognos för jordbruksprodukter gälla där den globala efterfrågan ökar med en ökande befolkning, en större andel kött i konsumtionen och ökad användning av bioenergi. Den globala jordbruksproduktionens tillväxt svarar dock upp mot efterfrågan och den historiska trenden med fallande realpriser på världsmarknaden fortsätter. Utvecklingsländer tar marknadsandelar från OECD-länderna och länder som Argentina,Brasilien, Kazachstan och Ukraina har en betydligt snabbare produktionsökning än EU. Produktivitsökningen i det svenska jordbruket antas vara i genomsnitt tre procent per år men med skillnader mellan olika produktionsgrenar och regioner.

WTO 2020 (Ett nytt WTO-avtal) Samma förutsättningar som i MTR 2020 men dessutom antas ett nytt WTO-avtal träda i kraft som bl.a. innebär sänkta tullar, exportsubventioner och direktstöd samt ökade tullkvoter. Ett nytt WTO-avtal skulle tvinga fram förändringar i CAP vilket skulle påverka priserna och stödnivåerna inom jordbruket i EU och därmed i Sverige. Enligt en OECD-studie skulle EU-priserna i första hand sjunka på nötkött, mjölk och foderspannmål men inte i någon dramatisk omfattning (5-15 %).

Avreglering 2020 (Fortsatta CAP reformer) Samma förutsättningar som WTO 2020 men CAP reformeras ytterligare och mer än vad ett WTO-avtal kräver. Djurbidrag och gårdsstöd avskaffas liksom sockerkvoter, mjölkkvoter och kravet på träda. Borttagna produktionsbegränsningar medför ökad produktion på EU-nivå och fallande priser på socker och mjölk.

Bioenergi 2020 (Högt oljepris och ökade priser på jordbruksprodukter) Samma förutsättningar som i Avreglering 2020 men OECD:s prisprognos (Outlook 2006) ersätts med betydligt högre priser. Drivkraften är kraftigt stigande oljepriser (100 $ per fat) som ökar kostnaden för jordbruksprodukter och medför en ökad efterfrågan på bl.a. spannmål och raps för energiproduktion.

4


1.2 Hur förändras jordbruket? 1.2.1 Påverkan från omvärlden Med hjälp av en ekonomisk modell, SASM (Swedish Agricultural Sector Model) över svenskt jordbruk analyseras omvärldsförändringarnas påverkan på jordbruket. Modellen beräknar vilken anpassning till ändrade priser och politik som skulle vara mest lönsam för lantbruket. Modellen är en förenklad beskrivning av verkligheten och resultaten kan inte ses som säkra kvantitativa prognoser. Något omfattande arbete har inte lagts ned på att bedöma de mest sannolika antagandena om framtida priser, politik och produktivitetsutveckling utan scenarierna skall ses som möjliga och därför intressanta att analysera – med andra antaganden blir naturligtvis resultatet ett annat. Ett annat skäl till att resultaten inte kan göra anspråk på att vara en prognos är att tidpunkten inte fastställts för förändringarna i scenarierna (t.ex. ett nytt WTO-avtal). Skulle t.ex. alla politiska beslut dröja till slutet av perioden hinner de naturligtvis inte få samma genomslagskraft som om de sker i början. Resultaten visar dock på riktningar i förändringar och pekar på hur känsliga olika produktionsgrenar och regioner är för olika typer av förändringar. Bland annat kan följande lyftas fram bland resultaten av modellberäkningarna. Om inga nya politiska beslut tas kommer ändå mycket att hända. Anpassning till redan beslutade förändringar i politiken, främst MTR-reformen, fortsätter och innebär en fortsatt minskad areal spannmålsodling och minskat antal mjölkkor. Den utveckling som skett sedan 2003 (referensåret) går i samma riktning som modellresultatet visar. På längre sikt kommer även pris och produktionsförutsättningar att ändras. Med OECD:s prisprognos (OECD/FAO 2006) ligger priserna inom EU relativt oförändrade nominellt vilket innebär realt fallande priser. Även stöd, t.ex. miljöersättningar och gårdsstöd kommer att urholkas av inflationen. Jordbruket inom EU och Sverige kommer alltså att uppleva stigande kostnader men oförändrade priser och stöd. Detta kräver en stark produktivitetstillväxt för att produktionen inte skall minska. Med en genomsnittlig produktivitetstillväxt på tre procent kommer produktionen att vara relativt oförändrad men odlade arealer och antalet djur fortsätter att minska i betydande utsträckning speciellt i marginella områden. Vid en lägre produktivitetstakt kommer arealer och djur att minska ännu mer på grund av försämrad konkurrenskraft mot omvärlden. Arealer som inte används jordbruket kan komma att användas för bioenergi (t.ex. energiskog) eller hållas öppna med hjälp av gårdsstödet. En stark produktivitetstillväxt förutsätter snabb strukturrationalisering med färre och större gårdar samt att ny teknik och nya grödsorter anammas. En sådan utveckling kommer i större utsträckning att gynna produktionen i bättre slättbygd än i skogsbygd. Extensiv nötköttsproduktion, betesmarksutnyttjande och spannmålsproduktion i skogsbygden är utsatt för fortsatt pressad lönsamhet i ett scenario med hög produktivitetstillväxt. WTO och CAP-reformer påverkar delar av jordbruket kraftigt Produktionskopplade stöd och priser har minskat i och med den senaste MTR-reformen och priserna inom EU har närmat sig och fortsätter fram till 2020 att närma sig världsmarknadspriserna. Detta gör att jordbruksproduktionen är mindre känslig för förändringar i handels- och jordbrukspolitiken än tidigare.

5


För några produkter såsom socker, nötkött och mjölk kan dock kommande WTO-utfall förväntas leda till sänkta priser och lägre produktion. Brödspannmål och oljeväxter ligger däremot redan på världsmarknadsprisnivå och påverkas obetydligt av förändringar i handelspolitiken. Fortsatta reformer av CAP kommer sannolikt att ske oavsett vad som händer i WTOförhandlingarna. Den extensiva nötköttsproduktionen är speciellt känslig för borttagna gårdsstöd och nötköttsproduktionen missgynnas generellt av borttagna handjursbidrag. Om produktiviteten inte ökar kraftigt inom den specialiserade nötköttsuppfödningen, kan denna minska kraftigt som en följd av omvärldsförändringarna. För mjölk- och sockersektorn kan avskaffade produktionskvoter leda till minskad produktion om konkurrenskraften i förhållande till övriga EU är svag. Jordbruket blir alltmer beroende av priserna på världsmarknaden Jordbruket i Sverige går in i en helt ny och unik situation där förutsättningarna i allt mindre utsträckning bestäms av politiska beslut utan avgörs av förändringar på världsmarknaden och produktivitetsutvecklingen inom sektorn. Tidigare var jordbruket mer eller mindre isolerat från förändringar på världsmarknaden och prognoser handlade mer om att bedöma politiska beslut för t.ex. priser och produktionskvoter. Resultatet av scenarierna i denna studie visar på en stor spännvidd i produktionseffekter beroende på antaganden om framtida utveckling på världsmarknaden och produktivitetsutveckling. Främst gäller detta spannmålsodling i områden där lönsamheten ”står och väger” såsom i Svealands slättbygder. I skogsbygderna fortsätter spannmålsodlingen att minska i samtliga scenarier på grund av minskad lönsamhet. I den bättre slättbygden klarar sig odlingen även i de mer pessimistiska scenarierna. Med minskad politisk styrning minskar den politiska osäkerheten för lantbrukarna men den ersätts av en ökad marknadsosäkerhet. De olika scenarierna visar att man kan förvänta sig en ökad variation i priser när förändringar i världsmarknadspriset tillåts slå igenom på EUmarknaden. Efterfrågan på bioenergi kan lyfta världsmarknadspriset Samtidigt som världsmarknadspriserna blir alltmer avgörande för svenskt jordbruk har det också blivit allt svårare att bedöma dessa. Speciellt svårt är det att bedöma hur stor effekt en ökad global efterfrågan på jordbruksprodukter för energiframställning kan få. I scenariot Bioenergi 2020 antas oljepriserna stiga kraftigt och detta drar med sig priserna på oljeväxter och spannmål och därmed också på mjölk och kött. Detta scenario leder till en kraftig ökning i spannmålsproduktionen men med mer blygsamma effekter för animalieproduktionen. Animalieproduktionen möter ökade kostnader för foder och det är mer osäkert hur efterfrågan på animalier påverkas när priserna stiger. De högre spannmålspriserna gynnar främst produktion i slättbygderna och trots den höga totala produktionen minskar arealerna i delar av landet. En ökad potential finns även för energiskog. Modellresultaten indikerar att Salix i första hand konkurrerar ut spannmål i en del slättbygder vilket begränsar ökningen i spannmålsproduktionen. I skogsbygd är Salix emellertid inte lika lönsamt och relativt stora arealer riskerar att förbli outnyttjade för jordbruks och energiproduktion1.

1

För närvarande pågår en bioenergiutredning som skall vara färdig våren 2007 där dessa frågor kommer att behandlas mer ingående.

6


Det ligger en mycket stor osäkerhet i bedömningen av i vilken utsträckning och när en ökad efterfrågan på bioenergi från åkermark kommer att lyfta priserna på jordbruksprodukter. Priset kan stiga kraftigt redan om en liten andel fossila bränslen byts ut mot bioenergi samtidigt som det råder stor osäkerheten om bl.a. den framtida energipolitiken i omvärlden. Resultatet när det gäller flertalet miljöeffekter visar sig ändå vara relativt stabilt för ändrade priser. Med bakgrund av den osäkerhet som finns på energimarknaden skall resultaten i denna studie inte ses som precisa prognoser utan snarare som en beskrivning av jordbrukets känslighet för olika förändringar. Faktorer som inte är med i omvärldsförändringarna Ett flertal faktorer som påverkar jordbruket har inte varit möjligt att direkt analysera även om de kan få betydelse under perioden. Detta gäller t.ex. klimatförändringar, teknikskiften, regional utveckling och demografiska förändringar samt utveckling i insats-och förädlingsleden.

1.2.2 Struktur- och teknikutveckling Den pågående strukturrationaliseringen och teknikutvecklingen inom jordbruket fortsätter oavsett politiska beslut och förändringar på världsmarknaden. Strukturmässigt kommer huvuddelen av spannmålsodlingen bedrivas i stora enheter med 500 – 1000 hektar. Ägostrukturen kan dock inte förväntas hänga med och inte heller arrendemarknaden. Istället blir det i många fall frågan om samverkan, driftsbolag eller om inlejda maskiner. Strukturen kommer därmed att se mer småskalig ut på pappret än vad den blir i realiteten när det gäller maskinsystem etc. Spannmålsodlingen har redan koncentrerats till slättbygderna och detta förstärks när skördarna per hektar ökar och arealen minskar. Inget talar för att spannmålsodlingen kommer tillbaka i skogsbygder där den nu har försvunnit. Tvärtom kommer gränsen för vad som är lämplig spannmålsmark att förskjutas mot allt bättre mark. När det gäller mjölkproduktionen minskar antalet företag från 8 500 till 3 700 år 2020. Detta sker genom att flertalet av de mindre företagen upphör medan några få växer. Besättningar med mindre än 25 mjölkkor kommer att vara mycket ovanliga år 2020. Produktionen domineras istället av besättningar på 100 – 200 kor. Två tredjedelar av mjölkkorna beräknas finns på besättningar med minst 75 kor och medeltalet bland dessa blir 150 kor. Det kommer även att finnas många företag med mer än 200 kor. Regionalt uppstår en förskjutning i och med att de större besättningarna tenderar att återfinnas i bättre jordbruksområden. Det innebär att av de kvarvarande besättningarna kommer huvuddelen av de mindre besättningarna att finnas i skogsbygderna men de större tenderar att ligga mer kustnära. Dessa stora mjölkföretag kan också förväntas vara specialiserade mot mjölkproduktion med mest vallgrödor på åkrarna. Även i skogsbygden kommer konkurrensen att driva fram större besättningar och en starkare specialisering mot vallodling. I marginella jordbruksområden med en begränsad tillgång till åkermark inom rimligt avstånd från brukningscentrum kommer det att bli svårt att hålla rationella besättningsstorlekar. I sådana områden kommer mjölkproduktionen att vara speciellt känslig för lönsamhetsförsämringar. Inom nötköttsproduktionen sker betydligt mindre strukturomvandling. Antalet dikor per besättning förväntas öka från 14 till 28 kor men karaktären av småskalighet består. Till skillnad från mjölkföretagen som drivs som heltidsföretag kan nötköttsföretagen kombineras med annan sysselsättning.

7


Oavsett produktionsinriktning kommer ny teknik att anammas när investeringar i nya byggnader och maskiner sker. Nya grödsorter kommer också att introduceras, vilket också är en förutsättning för de avkastningsökningar som antagits i scenarierna. Slättbygden kommer i större utsträckning än marginella områden att dra nytta av produktivitets- och teknikutvecklingen, varför produktionen i mindre gynnade områden hotar att minska även vid en generellt sett hög produktivitetstillväxt.

1.3 Påverkan på miljön fram till år 2020 Jordbrukets anpassning till en förändrad omvärld påverkar såväl de positiva effekterna av jordbruk (t.ex. kulturvärden och biologisk mångfald) som miljöbelastningen (tex. ammoniakavgång, övergödning, och klimatpåverkan). I samtliga scenarier minskar miljöbelastningen och, inte oväntat, mest i de scenarier där jordbruket krymper. I scenariot Avreglering 2020 sker en minskning med mer än 30 % av ammoniakavgången övergödning och växthusgaser Men även i scenarier där produktionen bibehålls eller ökar tenderar miljöbelastningen att minska. Orsaken är att miljöbelastningen i flera fall är starkare kopplad till utnyttjad areal och antal djur än till produktionsnivån som i stor utsträckning bestäms av produktivitetsutvecklingen. När t.ex. mjölkavkastningen per ko ökar leder detta till minskade växthusgaser och ammoniakavgång vid samma totala produktion. På samma sätt är t.ex. utlakning av näringsämnen per kg produkt i allmänhet lägre på högavkastande marker. Den antagna teknik- och produktivitetsutvecklingen ökar effektiviteten i produktionen och minskar i flera fall miljöbelastningen vid given produktion. Resultaten är relativt stabila när det gäller miljöbelastningen såtillvida att flertalet scenarier ger resultat i samma riktning. Resultaten utesluter dock inte att viss miljöbelastning kan öka i en situation där höga spannmålspriser kombineras med uteblivna reformer och där spannmål och oljeväxter står för bioenenergiproduktionen utan att konkurrera med Salix. Ett sådant scenario förefaller dock i dagsläget mindre sannolikt än övriga analyserade scenarier. När det gäller positiva värden av jordbruk såsom biologisk mångfald och kulturvärden tenderar dessa att minska i samtliga scenarier även om bilden inte är helt entydig. Arealen naturbetesmark minskar i samtliga scenarier p.g.a. att betesmarksstöd och gårdsstöd urholkas av inflationen men också eftersom betande djur minskar i antal. Resultatet pekar på att betesmarkerna är beroende av riktade stöd och att de inte gynnas särskilt mycket av en hög produktivitetstillväxt eller höga priser på spannmål och oljeväxter. Minskad mångfald i skogsbygden kan bli följden av att den redan höga vallandelen ökar ytterligare när spannmålen minskar. Det är också här som den största relativa minskningen av spannmål sker. För kulturvärden kan den fortsatta strukturrationaliseringen ha en negativ inverkan med ett fortsatt tryck på förbättrad arrondering i slättbygden och glesare mellan gårdarna i skogsbygden. Här är dock andra faktorer av betydelse och det har t.ex. inte varit möjligt att analysera befolkningstrender i olika regioner som kan vara avgörande för om gårdar och kulturelement fortsätter att bevaras även efter att heltidsjordbruk har försvunnit. Hoten mot natur- och kulturvärden påverkas inte lika mycket av olika antaganden om pris och produktivitetstillväxt som den totala miljöbelastningen. Detta beror på att de negativa miljöeffekterna är starkare kopplat till storleken på jordbruksproduktionen och till hur stor areal som brukas och antalet djur. Bevarandet av natur- och kulturvärden är mer beroende av förekomst av lantbruk samt hur skötsel och bevarande sker. För dessa blir därför utformningen av riktade åtgärder och regional anpassning mer avgörande.

8


Sammantaget indikerar de scenarier som målas upp i denna studie en minskad negativ miljöbelastning men ett ökat hot mot bevarandet av natur- och kulturvärden om inga ytterligare åtgärder vidtas.

9


2 Inledning Regeringen har givit Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet fortlöpande följa och utvärdera miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP (Common Agricultural Policy). Projektet som kallas ”CAP:s miljöeffekter” har presenterat ett flertal studier där miljöeffekterna av tidigare CAP-reformer analyserats. Främsta uppgiften för projektet är att analysera vad politiken i sig bidrar till, d.v.s. att försöka isolera politikens påverkan från andra faktorers påverkan. Det finns dock ett ökat intresse av framtidsbedömningar där även andra förändringar än CAP analyseras för att kunna göra en sammantagen bedömning av den framtida utvecklingen. Inom miljömålsarbetet har Jordbruksverket fått i uppgift att göra en bedömning av hur miljötillståndet inom sektorn utvecklas fram till år 2020. Denna rapport har tagits fram som ett underlag för denna bedömning och som ett mer generellt underlag för en diskussion om jordbrukets framtid. Utgångspunkten har dock varit miljöeffekterna utifrån de svenska miljömålen och förändringar som påverkar dessa och många andra viktiga aspekter på jordbrukets utveckling såsom t.ex. landsbygdsutveckling och sysselsättning har inte behandlats här. En annan avgränsning är att endast miljöeffekter i Sverige behandlas. Effekter på miljön i andra länder som en följd av marknadspåverkan har inte studerats här. För gränsöverskridande miljöeffekter som t.ex. utsläpp av växthusgaser behöver ökningar/minskningar i Sverige inte betyda försämringar/förbättringar totalt sett om motsvarande minskningar/ökningar uppstår som en följd av att produktionen flyttar mellan länder. Att isolerat analysera effekterna i Sverige av gränsöverskridande miljöproblem kan alltså överskatta förändringen i miljöeffekterna totalt sett. I denna studie har ett antal scenarier tagits fram. Syftet är att visa på effekterna av ett antal omvärldsförändringar som inte är en följd av svenska politiska beslut. Studien skall alltså svara på frågan: Vad kan hända om vi inte gör något? Scenarierna gör inte anspråk på att nödvändigtvis vara de mest sannolika utan är snarare framtagna för att illustrera hur olika delar av jordbrukssektorn kan påverkas av tänkbara förändringar fram till år 2020. Studien kan alltså ses som en blandning av prediktiva scenarier (Vad kommer att hända?) och explorativa scenarier (Vad kan hända?). Studien är disponerad på följande sätt: i kapitel 3 beskrivs omvärldsscenarierna, i kapitel 4 redovisas hur jordbruket påverkas av de olika scenarierna med hjälp av en jordbruksekonomisk modell (SASM). Här bedöms också strukturförändring och teknikutveckling som kan vara av betydelse för miljöeffekterna. I slutet av kapitel 4 förs en diskussion om trovärdigheten i de olika scenarierna och tillförlitligheten i modellberäkningarna. Miljöeffekterna av de olika scenarierna bedöms i kapitel 5. Modellberäkningar av effekterna för jordbrukssektorn (4.1), bedömningen av strukturutvecklingen (4.2) samt avsnittet om typkommunerna (4.4) har gjorts på konsultbasis av Lars Jonasson som ansvarar för resultaten i dessa delar.

11


3 Vad händer i omvärlden? 3.1 Studiens fokus Det är naturligtvis omöjligt att behandla alla aspekter av de förändringar som kommer att påverka jordbruket fram till år 2020. Denna studie fokuserar på marknadsförändringar och förändringar av jordbrukspolitiken, vilka följaktligen diskuteras mer i detalj. När det gäller antaganden om t.ex. förändrade insatspriser och produktivitetsutveckling görs ingen djupare kvantitativ analys av hur de bakomliggande drivkrafterna i framtiden kan skilja sig från idag. En kortare diskussion förs dock under respektive avsnitt. Med bakgrund av ovanstående har fem scenarier har valts ut för att illustrera vad svenskt jordbruk kan komma att möta fram till år 2020: 1. Anpassning till dagens jordbrukspolitik (MTR 2007) 2. Tillväxt i jordbruket (MTR 2020) 3. Ett nytt WTO-avtal (WTO 2020) 4. Fortsatta CAP-reformer (Avreglering 2020) 5. Bioenergi (Bioenergi 2020) I scenario 1 som utgör ett grundscenario, sker inga förändringar i beslutad politik. Dessutom är priser och produktionsteknik oförändrade. I scenario 2 kompletteras scenario 1 med en prisprognos från OECD samt antaganden om produktivitetsutveckling. Scenario 3 är identiskt med scenario 2 men med ett nytt WTO-avtal och i scenario 4 genomförs dessutom omfattande reformer av CAP. Scenario 5 innebär ett trendbrott på världsmarknaden då efterfrågan på jordbruksprodukter för energiproduktion får en betydande påverkan på priserna. Scenarierna bygger i huvudsak på varandra vilket innebär att förutsättningarna är desamma förutom de specifika ändringar som tillkommer i varje scenario.

3.2 Anpassning till dagens jordbrukspolitik (MTR 2007) MTR 2007 Ingen förändring av politik, produktionsteknik eller priser sker. Förutsättningarna för jordbruket konserveras till de förhållanden som råder idag d.v.s. ingen produktivitetsutveckling och inga prisförändringar för produkter eller insatsmedel. Redan beslutade politiska förändringar antas bli genomförda, vilket innebär att de sista stegen i MTR-reformen samt EU:s sockerreform genomförs.

Detta scenario kan ses som ett grundscenario (brukar i scenarioanalyser kallas ”business as usual”), vilket dock inte innebär att jordbruket förblir oförändrat. År 2005 infördes den senaste jordbruksreformen den s.k. MTR-reformen. Den centrala delen av reformen var att produktionskopplade stöd till areal och djur avskaffades och ersattes med stöd frikopplade från produktionskrav men med miljö- och skötselkrav. Dessutom sänktes de administrativa mjölkpriserna vilket bör resultera i sänkta priser till mjölkproducenterna. Sceneriet skall illustrera en anpassning till den senaste reformen givet att marknadspriserna är oförändrade. 13


De priser och den produktivitet som antagits baseras på förhållandena vid MTR-reformens införande 2005. Namnet på scenariot ”MTR 2007” avser det år då MTR-reformen var fullt genomförd.

3.3 Tillväxt i jordbruket (MTR 2020) MTR 2020 Den globala efterfrågan på jordbruksprodukter ökar med en ökande befolkning, en större andel kött i konsumtionen och ökad användning av bioenergi. En ökande jordbruksproduktion svarar dock upp mot efterfrågan och den historiska trenden med fallande realpriser på världsmarknaden fortsätter. Utvecklingsländer tar marknadsandelar från OECD-länderna och länder som Argentina, Brasilien, Kazachstan och Ukraina har en betydligt snabbare produktionsökning än EU där produktionen snarare stagnerar. Inom EU har MTR-reformen precis införts och priserna på mjölk och nötkött har närmat sig världsmarknadspriset. Lantbruket inom EU kommer dessutom att behöva anpassa sig till den beslutade sockerreformen under perioden. Trots viss ökning av produktionen minskar arealen något. Vetearealen inom EU-15 ligger relativt oförändrad medan arealen foderspannmål minskar något (ca en milj. ha). Inom EU ligger priser och stöd relativt oförändrade styrda av interventionspriser och världsmarknadspris men urholkas realt av inflationen. I Sverige sker en anpassning till MTR-reformen, ett nytt landsbygdsprogram och den prisutveckling som har kommit att bli alltmer styrd av förhållanden på världsmarknaden. Genom avkastningsökningar och effektiviseringar antas svenskt jordbruk få en produktivitetstillväxt kring tre procent per år, i paritet med historisk utveckling, men med skillnader mellan regioner och produktionsgrenar.

Grundscenariot utgår från att de politiska beslut som tagits inom EU ligger fast, men att inga nya tillkommer. Därmed inkluderas effekterna av den senaste jordbruksreformen (inklusive gårdsstödet), det nya landsbygdsprogrammet, och den senaste sockerreformen. Däremot ingår inte exempelvis den planerade reformen av frukt- och grönsakssektorn, och inte heller några tullsänkningar föranledda vare sig av bilaterala eller multilaterala handelsavtal. Scenariot tar också hänsyn till hur världsmarknadspriserna kan komma att utvecklas under de kommande femton åren med utgångspunkt från OECD:s prognos (OECD/FAO 2006). Eftersom prognosen inte går längre än till 2015 antas priserna ligga kvar oförändrade de återstående fem åren till 2020.

14


350 300 250

Int. pris Smör Int. Pris SMP

200

EU pris smör EU pris SMP

150

VMP smör VMP sSMP

100 50 0 2002- 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2004

Figur 1: Prisprognos (världsmarknadspris, VMP, Interventionspris och marknadspris) för smör och skummjölkspulver (SMP) euro per 100 kg, OECD/FAO 2006

140 120 100 Interventionspris

80

Foderspannmål 60

Vete

40 20 0 2002- 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2004

Figur 2: Prisprognos för foderspannmål och vete, euro per ton. OECD/FAO 2006

15


Enligt OECD:s prognos sker inga dramatiska förändringar i prisnivåerna fram till 2015, som är prognosens sista år. Detta gäller trots att flera faktorer driver på den globala efterfrågan på jordbruksprodukter: ökad befolkning, ökad efterfrågan på animalieprodukter, ökad konsumtion per capita samt ökad efterfrågan på bioenergiprodukter. Med andra ord räknar OECD med att den globala produktionen kommer att öka tillräckligt mycket för att matcha den ökade efterfrågan. Den största delen av den ökningen väntas ske i länder utanför OECD. OECD:s prognos är uttryckt i nominella priser, som alltså är relativt oförändrade under perioden. Det betyder att den inte motsäger den långsiktiga tendensen med sjunkande reala priser på jordbruksprodukter.

3.3.1 Framtida gap mellan EU-priser och världsmarknaden Trots att världsmarknadspriserna väntas öka i nominella termer kommer de för flera produkter inte att nå upp till priserna på EU-marknaden, även om avståndet minskar. För vete och foderspannmål väntas interventionspriset bara ligga några procent över nivån på världsmarknaden, medan socker2- och smörproducenter inom EU enligt scenariot även i framtiden får betydligt mer för sina produkter än konkurrenterna på världsmarknaden.

700 600 Interventionspris Socker VMP

500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Figur3: Prisprognos för socker; världsmarknadspris och interventionspris, euro per ton, OECD/FAO 2006. För kött är det svårare att hitta ett rättvisande världsmarknadspris, bland annat eftersom marknaderna påverkas av sjukdomssituationen i olika länder. Om man jämför EU:s väntade producentpriser med en ungefärlig motsvarighet i Argentina och Brasilien ser man dock att EU-nivån även i framtiden tros ligga en bra bit högre – det är t.o.m. så att gapet kan öka något (figur 4).

2

Socker omfattas inte av OECD:s prognos. Här har antagits att priserna till betodlare följer sänkningarna av de administrativa priserna vilket innebär prissänkningar på närmare 40 % när reformen är fullt genomförd 2010.

16


300,0 Nötkött EU 250,0

Griskött EU Nötkött (Argentina)

200,0

Griskött (Brasilien)

150,0 100,0 50,0

20 02 -2 00 4 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15

-

Figur 4: Prisprognos för griskött och nötkött i producentled (euro per 100 kg), OECD/FAO 2006.

3.3.2 Känsliga faktorer i prognoserna OECD:s prognoser vilar på ett antal antaganden. Om dessa ändras kan också priserna komma att utvecklas mycket annorlunda än vad som sägs i Outlook-rapporten (OECD/FAO 2006). Några av de viktigaste antagandena är följande: •

normalt väder

inga stora sjukdomsutbrott

inget WTO-avtal

ganska låga oljepriser

fortsatt stark ekonomisk utveckling i Brasilien, Indien och Kina

stabila växelkurser

Att flera av antagandena innebär en förenkling av verkligheten betyder inte att OECD:s prognoser är dåliga, utan belyser bara hur svårt det är att försöka säga något om framtiden. Man måste också komma ihåg att prognoserna syftar till att bedöma priset ett normalår justerat för tillfälliga variationer. Det är därför fullt naturligt om prognosen avviker från observerade värden för enskilda år som t.ex. p.g.a. ogynnsamma väderförhållanden. Man kan t.ex. notera att prognosen inte har med den kraftiga prisökning som skedde framför allt för spannmål under slutet av 2006. Mycket pekar på att OECD:s kommande prisprognos kommer att justeras upp åtminstone för spannmål och oljeväxter. Under avsnitt 4.5.1 diskuteras risken för att den använda prisprognosen underskattar framtida priser och vad det kan betyda för resultatet.

17


3.3.3 Produktivitetsutveckling Produktiviteten i svenskt jordbruk är inte statisk, utan påverkas av en rad faktorer. Ny teknik, nya sorter och varmare klimat är exempel på saker som kan leda till ökad svensk produktivitet. Produktivitetsutvecklingen i svenskt jordbruk blir helt avgörande för möjligheterna att möta ökade insatspriser och nominellt oförändrade eller mycket svagt stigande produktpriser. Det är inte lätt att utifrån historiska trender avgöra framtida produktionsmöjligheter, ny teknik, nya sorter och förbättrade odlingsmöjligheter. Ett sätt att empiriskt mäta arbetsproduktiviteten är att utnyttja underlag från EAA (Economic Accounts for Agriculture) och från Statistiska Centralbyråns årliga arbetskraftsundersökning (den s.k. ÅRSYS). EAAs resultatbegrepp ”entrepreneurial income” motsvarar vad som återstår till eget arbete och ersättning för eget kapital. Genom att återföra kostnader för främmande arbete kan resultatbegreppet vidgas till allt arbete och eget kapital. Detta begrepp har utgjort grunden för antagandet om produktivitetsutveckling under prognosperioden. En rensning har gjorts schablonmässigt för ersättning för eget kapital. Efter gjorda justeringar motsvarar siffrorna från EAA vad som återstår till ersättning för allt arbete. I ÅRSYS kan man bl.a. läsa ut antalet årsarbetsverk i jordbruket. Ställs beloppen för ersättning för allt arbete i relation till dessa siffror bildas en kvot som speglar arbetsproduktiviteten i jordbruket. Beräkningar för perioden 1996-2005 visar att arbetsproduktiviteten under perioden stigit med i genomsnitt knappt tre procent per år. Underlagen från EAA och ÅRSYS medger ingen nedbrytning på region eller produktionsgren. Bearbetningar av den s.k. PRG-modellen3 indikerar att produktivitetsutvecklingen inom produktionsgrenen mjölk varit någon procentenhet högre än vad EAA-beräkningen för hela sektorn indikerar. För andra produktionsgrenar än mjölk är underlaget i PRG för osäkert för att göra produktivitetsskattningar. På basis av ovanstående beräkningar och OECD:s bedömningar av den allmänna utvecklingen har en produktivitetstillväxt på cirka två procent antagits för sektorn som helhet. Detta är i nivå med samhället i övrigt. Inom jordbruket har produktivitetstillväxten antagits bestå av avkastningsökningar och minskning av produktionsmedel per kg produkt. Dessa har varit något olika fördelade på produktionsgrenar och regioner. De mest centrala antagandena är årliga avkastningsökningar inom växtodlingen med en procent per ha och år (ingen avkastningsökning på naturbetesmark) och inom mjölkproduktionen med 1,5 % per ko och år. Inom nötköttproduktionen antas inga avkastningsökningar. Minskning av arbetsinsats per ha respektive per djur antas till två procent per år. Detta innebär en ökning av arbetsproduktiviteten med tre procent i växtodlingen, 3,5 procent i mjölkproduktionen men bara två procent för dikor och uppfödningen av slaktdjur. En stor del av ökningen av arbetsproduktiviteten tas ut i form av ökade löner. Reallöneökningarna har antagits bli två procent i såväl jordbrukssektorn som i samhället i övrigt.

3

PRG står för Jordbruksverkets produktionsgrenskalkyler där teknikutvecklingen över tiden är beskriven i termer av ändrade insatsförhållanden.

18


När det gäller övriga insatsmedel antas en minskning av förbrukningen med en procent per år räknat per hektar respektive per djur. Mark och byggnader är då undantagna. Sammantaget ger detta en total produktivitetsökning med ca två procent per år inkl skördeökning mm, något mer för mjölk men mindre för dikor etc. När det gäller gödning och kraftfoder antas dock först behovet öka proportionellt med avkastningsökningen och sedan minska med den generella produktivitetsökningen. Detta innebär att mängderna per hektar respektive djur i stort sett blir oförändrade. I LFA-området beräknas inte produktiviteten få fullt genomslag. Avkastningsökningarna antas vara de samma men den generella minskningen av insatsförbrukningen antas bli 0,5 % mindre än i slättbygden. Övriga insatser exklusive mark och byggnader minskar därmed bara med - 0,5 % per år vilket också slår igenom på arbetskraft som stannar på 1,5 % och så vidare. Stödområde 5c har fått ett mellanläge med 0,25 % mindre produktivitetsutveckling än slätten. Sammantaget ger dessa antaganden ett scenario där jordbruket ligger ungefär i nivå med samhället i övrig när det gäller produktivitet. Det finns några inslag som gör att ökningen blir lägre än två procent t ex att inte dikor har någon avkastningsökning och att produktiviteten är lägre i LFA-områdena men andra som gör att de hamnar högre t ex att arbete har tre procent och övrigt två procent vilket i genomsnitt blir mer än två procent. Delar av struktureffekten kommer också med som en extra pluspost. Den antagna årliga avkastningsökningen för spannmål på en procent kan förefalla hög i jämförelse med föregående flerårsperiod. Som exempel kan nämnas att under perioden 19952000 var normskördarna för höstvete i stort oförändrade till skillnad från perioden 1990-2000 då de ökade med i genomsnitt en procent per år. Det finns dock några skäl som talar för att avkastningsökningen kan bli högre i framtiden. Dels har politiken med arealersättning samt bidrag som gynnat mer extensiv odling gjort att den observerade skördeökningarna underskattat skördeökningspotentialen. Dessutom pekar en del studier på att klimatförändringarna redan under perioden fram till 2020 kan ha en mätbar positiv effekt på både avkastningsnivåer och möjligheten till ändrat gröd- och sortval. Ingen av dessa faktorer har dock analyserats i denna studie. Den antagna avkastningsökningen skall därför ses som explorativ och i linje med antagna avkastningsökningar i OECD:s prognos där en genomsnittlig skördeökning för världen som helhet ligger på över en procent. Som redan påpekats används ovanstående antaganden om produktivitetsutvecklingen genomgående i scenarierna. En känslighetsanalys görs dock utifrån scenariot MTR 2020 men med en halv procent lägre produktivitet.

19


3.4 Ett nytt WTO-avtal (WTO 2020)

WTO 2020 WTO-förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal strandade i juli 2006. Förhandlingarna var relativt långt gångna och det är inte osannolikt med ett nytt avtal. Viktiga förhandlingsfrågor som direkt berör EU är sänkta tullar och exportsubventioner, ökat marknadstillträde och minskade subventioner till jordbruket. Förändringar i denna riktning skulle tvinga fram förändringar i CAP vilket skulle påverka priserna och stödnivåerna inom jordbruket i EU. Befintliga studier pekar dock på relativt små förändringar för EU. Detta beror bl.a. på att Agenda 2000 och MTR-reformen redan anpassat direktstöden och prisnivåerna till ett förväntat utfall. Enligt en OECD-studie som utgör scenariot WTO 2020 skulle EU-priserna minska med 6 % på foderspannmål och mjölk, 14 % på nötkött och någon procent på oljeväxter och vete. På världsmarknaden stiger priserna på mjölkprodukter, kött och foderspannmål men sjunker obetydligt på vete och oljeväxter, det senare som en följd av ökad export från EU när köttproduktionen minskar. I studien hade bl.a. antagits 50 % reduktion av tullar, exportsubventioner och direktstöd.

3.4.1 Läget i förhandlingarna Till skillnad från industrivaror har livsmedel och jordbruksvaror inte omfattats av de globala handelsliberaliseringar som ägde rum före 1990-talet. Sedan 1995 finns dock en uttalad strävan inom WTO (World Trade Organization) att successivt liberalisera även handeln med jordbruksvaror. Förutom tullskydd berörs sedan 1995 även jordbruksstöd och exportstöd av ett särskilt jordbruksavtal i WTO. I WTO pågår sedan några år handelsförhandlingar i den s.k. Doharundan. En övergripande målsättning för dessa förhandlingar är att gynna världsekonomin genom en friare handel med minskad reglering. Ett uttalat syfte är att ett nytt WTO-avtal ska gynna u-länderna. Jordbruket har en nyckelroll i förhandlingarna.

3.4.2 Viktiga delfrågor Förhandlingarna om jordbruket berör en rad delfrågor och delas oftast upp enligt avtalets tre pelare – marknadstillträde, exportkonkurrens och interna stöd. Marknadstillträde handlar främst om sänkta jordbrukstullar som idag är ca fem gånger så höga som tullarna på industriprodukter. Under exportkonkurrens förhandlas om minskade stöd till export. Detta gäller t.ex. EU:s exportbidrag och USA:s exportkrediter. Interna stöd avser marknadsprisstöd (åtgärder som höjer den inhemska prisnivån) samt budgetfinansierade stöd till jordbruket t.ex. EU:s djurbidrag och miljöstöd inom landsbygdsprogrammet.

3.4.3 Ett möjligt utfall Generellt sett har ambitionerna höjts under förhandlingsprocessen när det gäller hur långt ett nytt WTO-avtal bör gå. EU:s interna reformer, främst MTR-reformen, har i hög grad bidragit till denna utveckling och möjliggjort mer långtgående förhandlingsförslag om tull- och stödtak samt reduktionsåtaganden. T.ex. har MTR-reformen inneburit att EU:s areal- och 20


djurbidrag nästan helt försvunnit vilket gör det enklare för EU att gå med på begränsningar för den här typen av stöd. Det är fortfarande ytterst osäkert om och när Doharundan leder fram till ett nytt avtal. Trots att betydande framsteg har gjorts på framförallt teknisk nivå, återstår det att lösa fundamentala intressekonflikter mellan parterna. Viktiga parametrar i ett nytt avtal kommer bland annat att vara hur mycket och vilka tullar som skall sänkas samt framtida villkor för interna stöd. På senare tid har en genomsnittlig tullreduktion på drygt 50 procent diskuterats. EU:s ursprungliga tullbud motsvarade en genomsnittlig tullreduktion i storleksordningen 39 procent. Frågan om ”känsliga produkter” och därtill hörande undantag från ordinarie reduktionskrav är fortfarande under förhandling. Inom internstöden finns utsikter att de mest handelsstörande stöden (den s.k. gula boxen) kan komma att reduceras med 60-70 procent för de största parterna, dvs. EU, USA och Japan. Villkoren för delvis störande stöd (den s.k. blå boxen) ska enligt ramverket stramas upp genom att ett stödtak introduceras samt genom nya reduktionsåtaganden. En än så länge olöst men viktig fråga gäller vilket stödutrymme som kommer att ges i en ny blå box, särskilt anpassad för att passa USA:s stöd (Countercyclical payments). Idag tyder det mesta på att stödkriterierna för de minst handelsstörande stöden (den s.k. gröna boxen) kommer att lämnas i stort sett oförändrade vilket bl.a vilket sannolikt innebär att ett kommande WTO-avtal inte kommer att tvinga EU till större ändringar i landsbygdsprogrammet. Förhandlingsfrågan är dock ännu olöst och starka krafter vill skärpa kriterierna för den gröna boxen. Sannolikt kommer vissa anpassningar att göras av kriterierna med syftet att tillgodose u-länders skiftande behov.

3.4.4 Effekter på jordbruksmarknaderna Friare handel och minskad reglering av jordbrukets marknader skulle gynna världsekonomin, det är i stort sett alla studier överens om. Hur stor effekten kan bli och hur den fördelas mellan länder och intressegrupper är mer osäkert. Uppskattningar om effekten på världsekonomin som helhet hamnar inom intervallet 25-100 miljarder dollar i global årlig realinkomstökning. Generellt väntas en fortsatt reformprocess leda till ökade världsmarknadspriser för reformerade sektorer. På inhemska marknader kan priserna väntas falla i länder med tullskydd och stödnivåer som överstiger snittnivåerna. I fattigare länder och i nettoimporterande länder kan prisnivåerna komma att öka, åtminstone i ett kortare tidsperspektiv. Därför kan det här krävas motåtgärder i form av ökat livsmedelsbistånd. Med ökade världsmarknadspriser förväntas dock många u-länder att ges incitament att öka sin jordbruksproduktion. Reformer medför också allokeringseffekter då resurser tenderar att flyttas från skyddade sektorer till mindre reglerade sektorer i ekonomin. Enligt flertalet studier blir den ekonomiska nettoeffekten i för i-länder positiv eftersom fördelarna för konsumenter och skattebetalare bedöms vara större än nackdelarna för berörda producenter. I u-länder kan högre världsmarknadspriser vara till fördel för många småbrukare och till nackdel för konsumenter. Reformerna i EU, USA och i andra i-länder ändrar långsamt karaktären på jordbruksstöden med verkningar för produktionsvolym och lokalisering. Jordbrukspolitiken i i-länder kommer därmed att baseras på allt mindre handelsstörande stöd vilket minskar den negativa påverkan på u-ländernas produktionsförutsättningar. I i-länderna verkar reformerna prispressande och gynnar därmed konsumenterna. Sammantaget beräknas de handelsstörande stöden reduceras för EU, USA och Japan från totalt ca 300 mdr USD/år till drygt 100 mdr USD/år. OECD har i studien ”Commodity Market Impact of Trade and Domestic Agricultural Policy Reform” (OECD 2006)) studerat hur effekterna av ett nytt jordbruksavtal i WTO kan komma

21


att påverka enskilda länder eller sektorer. OECD:s studie skiljer sig på flera punkter från andra liknande studier. OECD-studien är förhållandevis aktuell och bygger dessutom på antaganden som ligger ganska nära de avtalsvillkor som för närvarande diskuteras. OECD:s Agricultural Outlook som redovisar framskrivningar av globala trender för konsumtion, produktion, handel och priser under perioden 2005-2013 har fungerat som ett basscenario för studien (OECD 2006). Studien är inriktad på ett begränsat antal jordbrukssektorer och avser effekterna av förändrade tullar, tullkvoter, exportbidrag och interna stöd. Hur tullkvoterna påverkar världsmarknadspriserna ägnas särskild uppmärksamhet. Resultaten visar att nya avtalsvillkor i WTO (definierade som en 50-procentig sänkning av tullar, exportbidrag och interna stöd) inte behöver medföra generellt höjda världsmarknadspriser i alla sektorer. Effekterna på världsmarknadspriserna bestäms också av den relativa stödnivån för sektorer i olika länder samt av substitutionseffekter i produktion och konsumtion. Inte oväntat visar studien att sänkta tullar är det enskilda instrument som ger kraftigast genomslag på världsmarknadspriserna. En 50-procentig tullsänkning kommer dock inte att eliminera all luft i tullarna för samtliga länder och produkter som omfattas av studien. I enstaka fall kan sänkta tullar till och med resultera i ökad inhemsk prisnivå. Största påverkan skulle de tänkta avtalsvillkoren få på prisutvecklingen inom mjölksektorn. För övriga sektorer är prisutfallet mer begränsat. För en av de minst skyddade sektorerna – oljeväxter – visar studien till och med sänkta världsmarknadspriser som följd av ökad export från EU om produktionen av nötkött minskar. Förändringar i tullar, exportbidrag, interna stöd liksom importkvoter kan ha olika påverkan på sektorerna eftersom dessa faktorer kan vara mer eller mindre bindande för olika sektorer. OECD-studien betonar vikten av en samlad reforminsats för samtliga pelare. I annat fall riskerar minskade stödinsatser under en pelare medföra att andra stödmekanismer ökar i motsvarande grad. Tabell 1: Påverkan på världsmarknadspriset 2005-2013 av OECD:s liberaliseringsscenarier. Sektor

Genomsnittlig procentuell pris-förändring 2005-2013

Nötkött (Stilla havs-marknaden)

0,86

Nötkött (Mercosur-marknaden)

2,85

Griskött (Stilla havs-marknaden)

0,72

Smör

13,66

Ost

11,81

Skummjölkspulver

5,50

Helmjölkspulver

11,74

Oljeväxtfrö

-0,14

Vegetabiliska oljor

2,79

Fodergrödor

1,83

Ris

1,93

Vete

-0,14

Källa: OECD (2006)

22


Som framgår av tabell 1 medför minskade handelshinder högre världsmarknadspriser på flertalet jordbruksprodukter. För länder med höga tullar och stödnivåer kommer istället priserna att sjunka vilket gäller för flera jordbruksprodukter på EU-marknaden. På EU-marknaden påverkas främst de produkter där priserna ligger betydligt över världsmarknadspriserna och där bl.a. tullsänkningar och minskade exportsubventioner innebär att priserna närmar sig världsmarknaden. Enligt OECD:s studie gäller det främst nötkött (-14%), mjölk (-6%) och foderspannmål (-6%). Övriga produkter antas påverkas obetydligt, för t.ex. vete sjunker priset med mindre än en procent och då delvis som en följd av att världsmarknadspriset sjunker. Effekter på sockermarknaden behandlades inte i studien.

3.5 Fortsatta CAP-reformer (Avreglering 2020)

Avreglering 2020 Förutom anpassningar till ett nytt jordbruksavtal inom WTO kan ytterligare CAPreformer komma att ske. I det här scenariot antas att kvarvarande djur- och arealbidrag frikopplas, samtidigt som produktionsbegränsningar och gårdsstöd tas bort: -Handjursbidragen avskaffas -Gårdsstödet avskaffas -Uttagsplikten avskaffas -Sockerkvoterna avskaffas -Mjölkvoter avskaffas På EU-nivå leder borttagna produktionsbegränsningar till ökad produktion och lägre priser.

Med ett nytt WTO-avtal kommer EU att tvingas anpassa den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Men även på områden som inte direkt påverkas av WTO kan avregleringar komma att ske som en följd av inre påtryckningar eller för att regleringar inte längre är aktuella. Nyligen genomfördes 2003-års jordbruksreform (MTR) och för närvarande pågår en översyn (den s.k. hälsokontrollen) av CAP som förväntas leda fram till förslag om förändringar under nuvarande budgetperiod. Under kommande finansiella period är osäkerheten större om vilka delar av CAP som kan tänkas ändras. För att få underlag för att ta fram scenarier för framtidens CAP har ett antal experter tillfrågats. Åtta jordbrukspolitiska bedömare inom myndighets- och forskningsvärlden4 valdes ut för att ge en bild av vilka förändringar av CAP som är sannolika fram till 2020. Experterna gav en relativt enhetlig bild av vilka förändringar som kommer att ske inom CAP fram till 2020 (tabell 2).

4

Livsmedelsekonomiska Institutet, Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet och Jordbruksdepartementet.

23


Tabell 2: Andel experter som trodde på förändring innan 2020 Reform Djurbidrag avskaffade Gårdstöd reducerade <50% Gårdstöd reducerade >50% Uttagsplikt avskaffad Sockerkvoter avskaffade Mjölkkvoter avskaffade

Andel 88% 50% 50% 100% 75% 100%

Samtliga experter svarade att uttagsplikten och mjölkkvoterna skulle vara avskaffade innan år 2020. Samtliga trodde också att gårdsstödet skulle vara reducerat jämfört med dagens nivåer och hälften trodde att det skulle vara reducerat med mer än 50 %. Flertalet bedömde att det var troligt att djurbidrag och sockerkvoter skulle vara borttagna år 2020. Dessutom menade hälften av experterna att Sverige kan komma att få mindre medel från EU till det svenska landsbygdsprogrammet p.g.a. konkurrens om medlen med andra medlemsstater. Övriga ansåg att fortsatt modulering kommer att ge oförändrade eller ökade medel till landsbygd och miljö. Experterna tillfrågades inte om vid vilken tidpunkt som reformerna skulle kunna tänkas ske eftersom en sådan bedömning skulle vara förknippad med alltför stor osäkerhet. Utifrån expertbedömningarna formulerades ett scenario där samtliga produktionsbegränsningar och stöd i tabell 2 var avskaffade. Landsbygdsprogrammet antogs dock vara oförändrat till storlek och utformning. Om produktionskvoterna avskaffas ökar produktionen inom EU och priserna faller. Effekterna för svenskt jordbruk bestäms av hur väl man står sig i konkurrensen till övriga EUländer. För mjölk och socker har antagits att priserna faller ner till världsmarknadsprisnivå. Detta innebär ett kraftigt prisfall på socker (se figur 3) och en viss prissänkning för mjölk där priserna i OECD:s prisprognos ligger nära världsmarknadspriserna. För vete och oljeväxter ligger EU-priset på världsmarknadsprisnivå och prispåverkan av borttagen uttagsplikt blir förmodligen obetydlig. Ett helt avskaffat gårdsstöd innan år 2020 är mer långtgående än vad expertintervjuerna pekade på. Det har ändå valts av illustrativa skäl; gårdsstödet är i princip frikopplat från produktionen såtillvida att det utbetalas oavsett produktionsnivå eller produktionsinriktning. Stödet är dock förknippat med krav på skötsel och hävd vilket innebär att det indirekt kan stimulera extensiv skötsel. För betesmarken finns kopplingen till betande djur uttryckligen medan lönsamheten för betande djur på åkermark skall relateras till kostnaden för att hålla markerna öppna på annat sätt (maskinellt).

24


3.6 Åkermark för bioenergi (Bioenergi 2020)

Bioenergi 2020 Oljepriset stiger till 100 $ per fat jämfört med 40 $ i OECD:s prognos. Detta ökar jordbrukets kostnader för produktionsmedel (mineralgödsel, drivmedel etc) samtidigt som efterfrågan på bioenergi ökar. Detta sker över hela världen och driver upp priserna på jordbruksprodukter. Priset på etanolvete antas bli 1,50 kr per kg och RME-raps 3,00 kr per kg. Priserna på animalieprodukter ökar med stigande oljepriser och högre foderkostnader på grund av den ökade efterfrågan på bioenergi. Priset på nötkött stiger och mjölkprodukter stiger med ca 15 %. Med höga priser på energi blir odlingen av energiskog intressantare. I ett alternativt scenario antas att det finns marknadsutrymme och intresse för 300 000 ha Salix.

Med borttagna produktionsstöd och reducerade handelshinder kommer utvecklingen på världsmarknaden att få stor betydelse för svenskt jordbruk. Detta är en unik situation jämfört med tidigare då förändringar i jordbrukspolitiken var avgörande för jordbrukets utveckling. Jordbrukssektorn var då i betydligt större utsträckning avskärmad från världsmarknadsprisets svängningar. Samtidigt är världsmarknadspriserna mer svårbestämda och kommer att påverkas av andra faktorer än traditionell produktivitetstillväxt och ökad efterfrågan på livsmedel. Med ökad efterfrågan på jordbruksprodukter för energiproduktion kommer priset på jordbruksprodukter och priset på livsmedel att stiga. I OECD:s prisprognos som legat till grund för de tre tidigare beskrivna scenarierna ligger antaganden om ”traditionell” efterfrågeökning på livsmedel som bestäms av befolkningstillväxt och ändrat konsumtionsmönster (mera animalier i kosten med ökade inkomster). Dessutom tillkommer en ”ny” efterfrågan genom ökad användning av bioenergi hos betydande aktörer på jordbruksmarknaderna. Detta gäller främst majsetanol i USA, sockerrörsetanol i Brasilien och RME-diesel framställd av raps i EU. Men även i Kanada och andra länder ökar användningen av bioenergi. Hur stor denna nya efterfrågan kommer att bli är mycket svårt att bedöma, inte minst eftersom den både styrs av svårförutsägbara politiska beslut i olika länder och en oljeprismarknad med stora svängningar. Det är också till skillnad från konsumtionen av livsmedel svårt att avgöra vad som är en ”rimlig övre gräns” för hur mycket åkermark som kan komma att användas för bioenergi. Åkermarken i världen räcker inte till för att ersätta oljeproduktionen och redan om en mindre andel av de fossila bränslena ersätts skulle det kunna få en betydande prispåverkan. Man kan alltså inte utesluta ett scenario med mycket kraftigt stigande priser på jordbruksprodukter som en följd av ökade oljepriser och en politisk vilja att byta ut olja mot bioenergi.

25


Samtidigt hålls expansionen tillbaka av stigande priser på jordbruksprodukter som höjer priset på bioenergi och dämpar efterfrågan och kanske också den politiska viljan att låta livsmedelskonsumenterna betala för utbudet av drivmedel. Nya energialternativ som inte utnyttjar åkermark kommer också att bli intressanta när priset på energi och livsmedel stiger och en effektivisering kommer att ske och påverka produktionsförutsättningarna. Det är alltså svårt att bedöma hur stor priseffekten av ökad bioenergi rimligen kan komma att bli. Under år 2006 steg priserna kraftigt på spannmål (och mindre kraftigt på andra jordbruksprodukter) och kom att ligga betydligt högre än OECD:s prisprognos för detta år. Prognosen slog alltså fel redan första året och frågan är om prisökningen kan härledas till en ökad bioenergiexpansion och därmed permanent högre priser. En jämförelse mellan utfallet 2006 och prognosen visar av efterfrågan på bioenergi varit högre än förväntat, speciellt i USA, men att huvuddelen av prisuppgången förklaras av låga skördar i flera länder, främst Australien. Även om vi ännu inte sett en tillräckligt kraftig ökning av bioenergin för att ge en betydande påverkan på priserna är detta inte ett osannolikt scenario fram till år 2020. Detta motiverar ett scenario med betydligt högre priser än i OECD:s prognos. I detta scenario (bioenergi 2020) antas att oljepriset ökar till 100 $ per fat vilket medför betydande ökningar på spannmålspriset (1,50 per kg) och priset på oljeväxter (3,00 kr per kg). Även priset på animalieprodukter stiger som en följd av högre oljepriser och ökade foderkostnader. Samtidigt är det rimligt att anta att även andra energigrödor kan bli intressanta att odla om spannmålspriset stiger. I ett alternativt scenario antas odlingen av Salix ha en potential att öka till 300 000 ha i storlek med den nuvarande trädesarealen. Anledningen till att arealen begränsas i scenariot är bristande kunskap om vad som begränsar odlingen. För närvarande pågår en bioenergiutredning som skall vara klar våren 2007 där dessa frågor behandlas på ett ingående sätt till skillnad från denna studie där mer explorativa scenarier väljs.

26


4 Hur påverkas svenskt jordbruk? I kapitel 3 har ett antal scenarier beskrivits om vilka förändringar i vår omvärld och i jordbrukspolitiken som kan inträffa fram till år 2020. Frågan är då hur dessa olika framtidsbilder påverkar det svenska jordbruket när det kombineras med den tekniska utvecklingen och den ständigt pågående strukturomvandlingen.

4.1 Modellberäkningar Något exakt svar på hur jordbruket påverkas av framtida teknikutveckling, WTO-avtal och jordbrukspolitikiska reformer finns givetvis inte men en indikation på vad som kan komma att hända har tagits fram med hjälp av datamodellen SASM (Swedish Agricultural Sector Model). Datamodellen SASM kan enkelt uttryckt sägas spegla hur jordbruket skulle se ut vid olika politiska och ekonomiska förutsättningar om samtliga jordbrukare gjorde det som de skulle tjäna mest på att göra. Modelltekniken går i korthet ut på att bidragskalkyler för olika grödor och djurslag kombineras regionalt, för att få högsta möjliga totala täckningsbidrag. Priserna i kalkylerna är dock beroende av omfattning av respektive gröda eller djurslag, lönsamheten i andra produktionsgrenar samt av efterfrågan, jordbrukspolitiken och de internationella priserna. Modellen bygger på grundantagandet att jordbrukarna har full information om lönsamhetsrelationer mellan olika produktionsgrenar och hela tiden söker optimera sitt överskott. Erfarenheten visar dock att kollektivet av jordbrukare inte tillfullo agerar enligt de förutsättningar som satts upp. Modellresultaten skall därför inte tolkas som en prognos utan som en illustration av hur de ekonomiska drivkrafterna kan komma att förändras. Styrkan med modellberäkningarna är att man kan simulera olika scenarier för hur framtiden kan te sig och få en indikation på hur lantbrukarna kan tänkas reagera om villkoren för produktionen förändras. Det bör påpekas att resultatet är en följd av de antaganden som görs i modellen och skillnader i resultat jämfört med andra studier måste ställas i relation till skillnader i antagandena. När de scenarier som presenterats i avsnitt 3 beräknas i modellen framkommer att framtiden för svenskt jordbruk kan se rätt olika ut beroende på vilket scenario som ligger närmast till att slå in5. Figur 5 visar total produktion för år 2003 och i de olika scenarierna. Som tidigare nämnts bygger scenarierna på varandra så att varje scenario lägger till ytterligare några antaganden utom scenariot Bioenergi 2020 där högre priser antagits.

5

I bilaga 1 presenteras mer resultattabeller med regional uppdelning efter produktionsområdena: Götalands södra slättbygder (GSS), Götalands mellanbygder (GMB), Götalands norra slättbygder (GNS), Svealands slättbygder (SS), Götalands skogsbygder (GSK), Mellersta Sveriges skogsbygder (MSS), Nedre Norrland (NN) och Övre Norrland (NÖ). Osäkerheten i resultatet ökar dock med graden av detaljering varför starka slutsatser inte kan dras för enskilda regioner. Resultaten presenteras därför i huvudsak för riket som helhet eller för grupper av regioner t.ex. skogsbygd och slättbygd.

27


Den jordbrukspolitiska reformen (MTR-reformen) beräknas medföra relativt kraftiga produktionsminskningar för såväl vegetabilier som animalier. Detta eftersom flertalet produktionsstöd frikopplas med början år 2005. Spannmålsodlingen är en av de produktionsgrenar som beräknas minska mest. Förklaringen är att spannmålsintäkterna inte täcker de löpande kostnaderna i stora delar av landet. Tidigare har delar av arealersättningen använts för att täcka detta underskott. När stödet är frikopplat är det istället ofta lönsammare att lägga marken i träda och nöja sig med att lyfta gårdsstödet. Produktionen av mjölk och nötkött beräknas också minska. Även här är förklaringen att produktintäkterna inte täcker de löpande kostnaderna vilket tidigare kompenserats med prisstöd och djurbidrag. Svinproduktionen beräknas också minska men där beror det inte på frikopplade djurbidrag utan på att fodret beräknas bli dyrare i Sverige när odlingen av fodersäd minskar. Vid en framskrivning av politiken till år 2020 (MTR 2020) beräknas en stor del av produktionen återhämta sig. De antagna produktivitetsökningarna motsvarar i stora drag de prissänkningar och stödminskningar som antas uppkomma. Huvuddelen av den areal som är lönsam att odla nu när stöden är frikopplade kommer därför även att vara lönsam att odla år 2020. De beräknade skördeökningarna resulterar därför i ökad produktion. Den svacka i produktionen som indikeras kommer dock aldrig att slå in fullt ut. Den fulla anpassningen till att stöden är frikopplade beräknas ta fem till tio år och då har vi redan hunnit hämta hem hälften av de produktivitetsökningar som beräknas göra att produktionen återhämtar sig till år 2020. En liknade effekt uppkommer för mjölkproduktionen. Den stora omställningen sker när stöden frikopplas. Därefter beräknas minskningen av antalet mjölkkor att dämpas så att de fortsatta avkastningsökningarna möjliggör en ökad produktion. Processen med anpassning till att stöden är frikopplade tar även för mjölkproducenterna ett antal år vilket innebär att avkastningsökningarna i de kvarvarande besättningarna successivt hinner kompensera för delar av bortfallet. Produktionen av nötkött beräknas däremot fortsätta att minska eftersom den antagna produktivitetsökningen i Sverige inte fullt ut täcker den ökade internationella konkurrensen som förutspås av OECD (OECD 2006).

28


8 7 6

milj ton

5 Spannmål 4

Mjölk Nötkött

3 2 1 0 2003

MTR 2007

MTR 2020

WTO 2020

Avregl 2020

Bioenergi 2020

Figur 5: Beräknad total produktion vid olika scenarier (milj ton6)

Blir det ett nytt WTO avtal med sänkta tullar och minskade direktstöd (WTO 2020) så beräknas detta få ett mycket litet genomslag i produktionen (figur 5). Huvuddelen av förändringarna är helt enkelt redan genomförda i MTR-reformen. Det viktigaste undantaget är nötköttet där produktionen är mycket priskänslig eftersom lönsamheten är svag. Tillkommer det även en fortsatt avreglering av EU:s jordbrukspolitik (Avregl 2020 i figur 5) beräknas det ändå inte få några dramatiska effekter annat än på nötköttet. Mjölkproduktionen kan komma att minska något om mjölkkvoterna släpps. Detta eftersom mjölkpriset beräknas sjunka när de länder som är mest hämmade av kvoten ökar sin produktion. Delar av den frigjorda arealen kan komma att användas till spannmål vilket medför ökad produktion av spannmål. Nötköttet beräknas dock minska kraftigt. Lönsamheten är så svag att produktionen är helt beroende av stöden för bevarande av den biologiska mångfalden och av det öppna landskapet. Gårdsstödet är en del av detta stöd eftersom ett grundläggande krav är att markerna skall hållas i hävd. Slopas detta stöd och det kvarvarande handjursbidragen samtidigt som nötköttet utsätts för hård internationell konkurrens så är det få som kan få vår svenska småskaliga och byggnadsintensiva köttproduktion att bära sig ekonomiskt. Modellresultatet pekar alltså på att nötköttsproduktionen får svårt att klara konkurrensen om inte produktivitetsutvecklingen ökar betydligt mer än under föregående period. Om inte kommer lönsamheten inte att räcka till för att möta ökade kostnader, lägre produktpriser och försämrade bidrag (handjursbidrag, gårdsstöd och betesmarksstöd).

6

Kvantiteten nötkött har multiplicerats med en faktor tjugo för att synas i figuren.

29


Högre energipriser än de som förutspås av OECD (bioenergi 2020) skulle kunna innebära ett genombrott för bioenergi värden över med stigande världsmarknadspriser på jordbruksprodukter som följd. Detta skulle lyfta lönsamheten i all jordbruksproduktion men ökad konkurrens om marken kan ändå leda till att vissa produktionsgrenar minskar. Det gäller till exempel gris- och nötkött där de beräknade prisökningarna inte beräknas täcka hela den ökade kostnaden för foder. De antagna prisökningarna har hämtats från en studie av effekterna av ett oljepris på 100 $ per fat (Jonasson 2005). Eftersom priserna i den refererade studien är nominella innebär det att de refererade prisändringarna motsvarar ett oljepris på 77 $ per fat år 2020 med dagens penningvärde. Spannmål och oljeväxter är de traditionella produktionsgrenar som gynnas mest av höga energipriser, eftersom produkterna kan användas direkt för produktion av bioenergi. Spannmålsproduktionen skulle därför kunna nå nivåer som vi aldrig tidigare skådat. Arealen med spannmål beräknas dock inte bli större än den var 2003. Den ökade produktionen ligger istället i att skördarna beräknas vara högre. Att utväxlingen blir så stark beror på tre sammanfallande förändringar, ökade skördenivåer genom produktivitetsförbättringar, övergång till större andel höstsäd och en förskjutning av odlingen mot bättre mark.

3 000

2 500

Energigrödor/Träda

2 000

Öv grödor Vall

1 500

Oljeväxt Vårsäd

1 000

Höstsäd

500

0 2003

MTR 2007 MTR 2020 WTO 2020

Avregl 2020

Bioenergi 2020

Figur 6: Beräknad användning av åkermarken vid olika scenarier (1 000-tals ha)

30


Ett genomgående drag för framtidsscenarierna är att det blir mycket åkermark som inte används till jordbruksproduktion. Den stora förändringen jämfört med dagens statistik kan dock överskatta skillnaden eftersom arealer kan vara extensivt eller inte alls utnyttjade och ändå benämnas vall i statistiken till skillnad från modellen som förutsätter att vallar utnyttjas som vallar. Resultatet visar dock tydligt på att dagens arealer inte behövs för den framtida jordbruksproduktion som modellen pekar ut som lönsam. Med avkastningsökningar inom växtodlingen och mjölkproduktionen leder till ett betydligt mindre arealbehov per djur vid samma produktion. Den areal som inte längre behövs inom jordbruksproduktionen frigörs för annan användning. Så länge som gårdsstödet finns kvar med någorlunda höga belopp hamnar den mark som inte kan användas till någon alternativ produktion (t.ex. bioenergi) som långliggande träda men om gårdsstödet avskaffas överförs den istället till skog. Övergången till skog kan antingen ske aktivt genom plantering för traditionellt skogsbruk eller med snabbväxande träd för energiproduktion. Den kan också ske spontant genom igenväxning. Huvuddelen av marken som faller ifrån återfinns i skogsbygderna och i norra Sverige. Det handlar då om små svårbrukade fält där det är svårt att implementera ny teknik. Detta är en utveckling som pågått under lång tid. På bättre jordbruksmark finns det en betydligt större potential till att höja skördarna och att sänka kostnaderna än på sämre marker. Detta resulterar i att produktpriserna sjunker i takt med produktivitetsutvecklingen på den bättre marken. På sämre och dåligt arronderad mark kan däremot inte produktionskostnaderna sänkas i motsvarande grad eftersom markunderlaget saknas för en effektiv produktion. Ökade kostnader kompenseras inte av skördeökningar och möjligheterna till större sammanhängande brukningsenheter är mer begränsade. Produktionsbortfallet på den mark som inte längre är ekonomiskt intressant kompenseras dock av skördeökningar på den bättre marken i en annan del av landet vilket innebär att produktionen för jordbrukssektorn som helhet inte ändras så mycket. En känslighetsanalys som genomförts med en lägre produktivitetsutveckling visar dock att en fortsatt snabb produktivitetsutveckling i Sverige ändå är en förutsättning för ett bevarat jordbrukslandskap. Om produktivitetsutvecklingen generellt sett blir en halv procent lägre än i grundantagandet räknat i form av mängden förbrukade insatser per hektar eller per djur så skulle den aktivt brukade arealen minska betydligt mer än i huvudberäkningen som är scenariot MTR 2020. Det handlar om ytterligare 400 000 ha som skulle bli outnyttjade och denna areal skulle i huvudsak återfinnas i skogsbygderna, i norra Sverige och på spannmålsslätterna i mellersta Sverige. Förklaringen är att produktionen blir utkonkurrerad av billigare produkter från andra länder med en snabbare produktivitetsutveckling. Även arealen med väl hävdad betesmark beräknas minska. Bakom detta ligger i huvudsak tre faktorer. Den första är att avkastningsökningarna i mjölkproduktionen gör att det behövs färre mjölkkor för att producera samma mängd mjölk. Detta gör att det blir färre betesdjur och färre kalvar som kan användas i kombinerad kött- och naturvårdsproduktion. Den andra är att lönsamheten i köttproduktionen beräknas bli så pass pressad av internationell konkurrens att produktionsgrenen blir allt mer beroende av intäkter för naturvård. Den tredje är att stöden till betesmarkerna och vallproduktionen urholkas med inflationen om inga nya pengar kommer till. I de två sista scenarierna har dessutom gårdsstödet och de sista kvarvarande djurstöden slopats. Detta i kombination med pressade priser på nötkött gör att antalet am- och dikor snarare beräknas minska än öka. För att kompensera bortfallet av betesdjur från mjölkproduktionen skulle det istället krävas en kraftig ökning av antalet am- och dikor. Det bör här påminnas om att modellresultatet inte skall tolkas exakta termer och att det finns en tendens att modellen överskattar effekterna eftersom alla delar av verkligheten inte fångas upp. I scenariot avreglering 2020 försvinner dikorna eftersom de inte längre är lönsamma. I verkligheten kommer det naturligtvis att finnas dikoföretag som överlever genom en bättre 31


struktur och lönsamhet än genomsnittet, det kommer också att finnas utrymme för nötköttsproduktion som bisyssla eller övergångsproduktion efter mjölkproduktion i områden med rätt förutsättningar. Betalningsviljan för svenskt nötkött kan också öka som en följd av minskad svensk nötköttsproduktion. Inte desto mindre pekar modellen på att dikoproduktionen påverkas kraftigt av förändringarna i politiken om produktiviteten inte höjs.

600

500

400 Betesmarker Mjölkko

300

Diko 200

100

2003

MTR 2007

MTR 2020

WTO 2020

Avregl 2020

Bioenergi 2020

Figur 7: Beräknad areal hävdad betesmark (1000-tal ha), antal mjölkkor och antal am/dikor (1 000-tal djur) Jämförelsen mellan betesmarker i statistiken för 2003 och scenarierna kan vara missvisande eftersom det saknas uppgifter om hur mycket betesmarkerna avkastar och hur mycket de betas. Jämförelsen mellan scenarierna är därför mer tillförlitlig. Ett alternativ till att åkermark blir oanvänd skulle kunna vara att den planteras med Salix. Detta alternativ finns inte med i modellberäkningarna. Salix kan redan idag bära sina egna kostnader i många områden. Den är därmed mer lönsam än spannmål och träda men den bryter mot traditionella jordbruksgrödor genom att den ligger över lång tid, är högväxande och i huvudsak sköts med specialmaskiner som lejs in. Läggs Salix med i modellberäkningarna utan beaktande av dessa speciella egenskaper skulle det bli stora arealer i samtliga scenarier. Det har dock inte blivit något större genombrott för Salix ännu, vilket troligtvis till stor del beror på dessa faktorer, och därför ligger denna gröda inte med. I en känslighetsanalys (se bilaga 1) av scenariot med höga energipriser (bioenergi 2020) tillåts 300 000 hektar Salix utan beaktande av olägenheterna av lång bindningstid mm. Det visar sig då att odlingen i huvudsak skulle förläggas till Götalands norra slättbygd och till Svealands slättbygd. Det är dock inte den obrukade arealen som skulle tas i anspråk utan istället är det mark som annars skulle användas till spannmål. Förklaringen till detta är kort och gott att den mark som är mest lämpad för spannmål också är bäst till Salix. Båda grödorna odlas med fördel på stora välarronderade och stenfria fält. De små svårbrukade fälten passar inte till något annat än skog och gränsen för vad som är ett litet svårbrukat fält ändras i takt med att maskinerna blir större och dyrare. 32


4.2 Strukturförändringar och regional specialisering I modellen finns inte företagsstrukturen beskriven. I detta avsnitt görs därför en prognos baserat på tidigare utveckling av strukturutvecklingen för mjölk- nöt och spannmålsproduktion.

4.2.1 Mjölkproduktionen Inom mjölkproduktionen pågår en snabb strukturomvandling och den kommer att fortsätta många år framåt. Mjölkproduktionen är nu i en fas som fjäderfä- och svinproduktionen genomgick för ett antal år sedan. De små enmansföretagen försvinner och ersätts med ett mindre antal stora anläggningar. Samtidig minskar antalet kor i takt med att avkastningen per ko höjs. Minskningen kan dessutom komma att förstärkas av en viss produktionsminskning eftersom vi i dagsläget har svårt att klara den internationella konkurrensen. Framtidsbilden till år 2020 blir att antalet mjölkkor minskar från nuvarande 390 000 till 340 000 (figur 8). Antalet mjölkföretag minskar under samma tid från 8 500 till 3 700 (figur 9). Detta sker genom att flertalet av de mindre företagen upphör medan några få växer. Besättningar med mindre än 25 mjölkkor kommer att vara mycket ovanliga år 2020. Produktionen domineras istället av besättningar på 100 – 200 kor (vilket inte framgår av figurerna nedan där 75 kor per besättning är största gruppen). Två tredjedelar av mjölkkorna beräknas finns på besättningar med minst 75 kor och medeltalet bland dessa blir 150 kor. Det kommer alltså även att finnas många med mer än 200 kor.

700 000 600 000 500 000 75400 000

50-75 25-49

300 000

10-24 1-9

200 000 100 000 0 1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

Figur 8: Antal mjölkkor efter besättningsstorlek

33


30 000

25 000

20 000

7550-75

15 000

25-49 10-24 1-9

10 000

5 000

0 1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

Figur 9: Antal företag med mjölkkor efter besättningsstorlek Regionalt uppstår en förskjutning i och med att de större besättningarna tenderar att återfinnas i bättre jordbruksområden. Huvuddelen av de mindre som är kvar kommer att finnas i skogsbygderna medan de större tenderar att ligga mer kustnära. Dessa stora mjölkföretag kan också förväntas vara helt inriktade på mjölkproduktionen och enbart ha foderproduktion (vall) på åkrarna.

4.2.2 Nötköttsproduktionen Nötköttsproduktionen kan inte förväntas få en tillnärmelsevis lika drastisk utveckling som mjölkproduktionen. Det kommer visserligen att ske en viss strukturomvandling men man kan förvänta sig fortsatt relativt små enheter. Medelkoantalet för dikobesättningar kan till exempel förväntas öka från 14 till 28 kor (tabell 3). Specialiserad uppfödning av slaktdjur beräknas heller inte få något större genombrott. Några större anläggningar kommer det att finnas men de flesta kommer att bedriva denna produktion småskaligt och lite på ”hobbybasis”. Tabell 3: Medeltal djur per besättning Mjölkkor Am&dikor

34

Alla kor

Tjurar & kvigor

Kalvar

Alla

1990

22

7

18

13

12

36

1995

27

9

19

15

15

42

2000

34

12

23

19

18

53

2005

46

14

27

21

22

61

2010

60

16

34

25

27

76

2015

75

21

42

29

32

90

2020

91

28

52

34

39

109


Stor del av nötköttsproduktionen kommer att ha en stark koppling till naturvården där ersättningar för att bevara betesmarkerna kommer att vara en viktig intäkt. Produktionen kommer därför i hög grad att lokaliseras där betesmarkerna finns.

4.2.3 Spannmålsodling Spannmålsodlingen har redan koncentrerats till slättbygderna och detta förstärks när skördarna per hektar ökar och arealen minskar. Inget talar för att spannmålen kommer tillbaka i skogsbygder där den nu har försvunnit. Tvärt om kommer gränsen för vad som är lämplig spannmålsmark förskjutas mot allt bättre mark. Strukturmässigt kommer huvuddelen av odlingen bedrivas i stora enheter med 500 – 1000 hektar. Ägostrukturen kan dock inte förväntas hänga med och inte heller arrendemarknaden. Istället blir det i många fall frågan om samverkan, driftsbolag eller om inlejda maskiner. Strukturen kommer därmed att se mer småskalig ut på pappret än vad den blir i realiteten.

4.3 Teknikutveckling I detta avsnitt diskuteras betydelsen av teknikutvecklingen för miljöeffekterna. Någon systematisk genomgång har inte gjorts utan beskrivningen är mer att betrakta som exempel på teknik som kan påverka miljömålen. Några uppskattningar av storleksordningen av effekterna har inte gjorts.

4.3.1 I vilken omfattning kan produktionstekniken komma att ändras? Användandet av ny teknik kräver i de flesta fall investeringar. Oftast är den nya tekniken en del av en större investering. Exempelvis är genomgripande förbättringar av den tekniska nivån på sprutor oftast knuten till en investering i en ny spruta. En befintlig spruta kan förbättras men förbättringen blir av naturliga skäl inte lika genomgripande som om en helt modern utrustning införskaffas. På samma sätt är beslut om nya gödselhanteringssystem oftast knutna till gårdsspecifika bedömningar om hur den framtida produktionen ska ske. Gödselhanteringssystemet blir därför ofta en del av en större ombyggnad/investering. Genom att studera investeringstakten på maskiner och byggnader bör man kunna få en grov uppskattning av i vilken takt ny teknik kommer att införas. Teknik som kräver små investeringar och som snabbt ger pengar tillbaka kommer snabbare i allmänt bruk. Köparna av lantbruksprodukter kan påverka införandet av miljöförbättrande teknik genom att ställa krav på att produkterna ska vara producerade med dessa metoder. Detta sker i viss mån redan idag. Vid bedömningen av avskrivningstiden för en maskin bör man skilja mellan fysisk och ekonomisk livslängd. Den fysiska bestäms av förslitningen, som bl.a. beror på den årliga användningen, och är ofta ganska lång i jordbruket. En äldre maskin blir dock allt omodernare, dels genom förslitning, dels genom att bättre modeller introduceras. Den äldre maskinen har en tilltagande driftsunderlägsenhet gentemot senaste modell. Härigenom blir den ekonomiska livslängden ofta kortare än den fysiska. Vid driftskalkylering är det den ekonomiska livslängden, som är betydelsefull. I allmänhet kan man räkna med att en maskins livslängd är 20-25 år. Under de första 10-12 åren kan maskinen anses ha full kapacitet. Efter denna period är restvärdet 25-30 % av återanskaffningsvärdet. Med stigande ålder avtar kapaciteten och vanligtvis används den färre och färre timmar per år innan den helt tas ur bruk. Detta indikerar en omsättningstakt på maskinsidan på cirka 15 år.

35


I Sverige finns idag knappt 400 000 mjölkkor. När man ska bygga för mjölkkor måste anläggningen förprövas av länsstyrelsen, så att den är förenlig med djurskyddsbestämmelserna. Antalet stallplatser som förprövas på detta sätt varierar kraftigt. Sedan 1996 har de varierat mellan 12 000 och 29 000 platser per år. Ett grovt medel värde hamnar på cirka 20 000 platser, vilket indikerar att omsättningstakten på djurstallar är cirka 20 år.

4.3.2 Vilken betydelse har rådgivning för införande av miljövänlig teknik? Införandet av miljövänlig teknik styrs i första hand av de ekonomiska förutsättningarna för jordbruksföretagen, nya miljölagar och regler, införda miljöskatter eller ersättningar samt naturligtvis ny kunskap genom forskning och försök. Införandet kan i hög grad underlättas genom aktiva informationsinsatser och en positiv inställning från näringen. Bra exempel på detta är rådgivningsoch informationsprojektet ”Greppa Näringen” eller informationskampanjen ”Säkert växtskydd”. Det har ofta påpekats att de positiva effekterna bygger på att jordbrukarna har rätt informationsunderlag. Här har utbildning och rådgivning en mycket central roll. Vid t.ex. utvärdering av ”Greppa Näringen” har man funnit att en mycket stor del av lantbrukarna följer de råd som ger en säkrare hantering av växtskyddsmedel.

4.3.3 Vilken produktionsteknik kommer att öka fram till 2020? 4.3.3.1 Djurhållning Utfodring Utfodringen av djuren påverkar mängden växtnäring som ska hanteras i stallgödseln och därmed också risken för förluster. Råproteinhalten i foderstaten kan också påverka andelen lättillgängligt kväve i gödseln vilket påverkar risken för ammoniakförluster. De förändringar i utfodringen som kan ha betydelse är nya normer för foderstater, val av fodermedel och nya fodermedel. Ett nytt fodervärderingssystem för mjölkkor att är på väg att införas. Det kommer att leda till att grovfoderandelen i foderstaten ökar. Det kan också påverka valet av övriga fodermedel. Det är än så länge osäkert hur det kommer att påverka råproteinhalten. En ökad grovfoderandel kan leda till att metanavgången från kornas ämnesomsättning ökar. Det pågår ett arbete med att se över normer för fosfor i foderstater, både för nötkreatur som grisar. Efterhand som dessa nya normer tillämpas kommer fosformängden i gödseln att minska. Det behöver inte innebära att fosforförlusterna till vatten minskar utan det är också beroende av hur och i vilka mängder gödseln sprids. I hela animalieproduktionen sker det en produktivitetsförbättring som påverkar mängden växtnäring i stallgödseln. Det bör innebära att förlusterna per producerad enhet minskar något. Strukturutvecklingen påskyndar produktivitetsförbättringar genom att större företag har större möjligheter att utnyttja ny teknik för foderstyrning och uppföljning. Fullfodersystem kan leda till att precisionen i utfodringen blir något sämre. En högre produktivitet leder också till att växthusgasemissionerna per producerad enhet som regel sjunker. Det bästa exemplet är mjölkproduktionen där emissionerna per producerad liter mjölk minskar vid låg inkalvningsålder och kort sintid eftersom andelen tid när kon orsakar emissioner utan att producera hålls nere. I en besättning med hög produktion är dessutom andelen underhålls foder (och därmed emissionerna) av den totala fodermängden mindre. Om dessa åtgärder leder till att kornas livslängd sjunker är det dock kontraproduktivt. Kortare livslängd på korna leder visserligen till att man snabbare tillgodogör sig avelsframsteg, men 36


vid lång livslängd kan utsläppen under den improduktiva tiden innan kon börjar mjölka slås ut på en större total mjölkproduktion. Gödselhanteringssystem De två stora hanteringssystemen för stallgödsel i Sverige är flytgödsel och fastgödsel i kombination med separat urinhantering. Hantering av stallgödsel som djupströgödsel förekommer också. Under senare tid har en tydlig förskjutning ägt rum från fastgödsel och urin mot flytgödsel. Andelen djupströgödsel har också ökat. Med stor sannolikhet kommer flytgödselhanteringen fortsätta att öka inom mjölkproduktionen. Fastgödseln bedöms minska i motsvarande grad. Inslaget av djupströgödsel är påtagligt för såväl övriga nötkreatur som suggor. Enkla djurhållningssystem med lösdrift främjar denna utveckling och sannolikt kommer den att fortsätta. Andelen flytgödsel är hög för slaktsvin. Inga påtagliga förändringar kan förväntas för denna djurkategori. Med hänsyn till risken för ammoniakavgång bedöms en ökad andel flytgödsel vara positiv. Däremot verkar en ökning av djupströgödselhanteringen i motsatt riktning. Ökad andel flytgödsel innebär att ammoniakavgången vid lagring minskar. Däremot finns det inte anledning att tro att lagringstekniken i sig (täckning av gödselbehållare m.m.) skulle ändras så att det påverkar förlusterna på något avgörande sätt. Redan i dag är enligt SCB: s gödselmedelsundersökning 96 % av flytgödselbehållarna och 92 % av urinbehållarna täckta, de flesta med svämtäcke. En större andel flytgödsel innebär också bättre möjligheter att minska ammoniakavgången i samband med spridning, anpassa givan till grödans behov och välja optimal spridningstidpunkt. Bredspridning av flytgödsel vid varmt och blåsigt väder innebär dock en risk för höga ammoniakförluster. Spridningstekniken för flytgödsel och urin har på senare år förskjutits mot en ökad andel bandspridning som ger lägre ammoniakförluster än bredspridning. System med litet inslag av strömedel (flytgödsel) leder till att mindre andel av kvävet binds vid omsättningen av det organiska materialet. Därmed kan en större andel av kvävet verka den första växtsäsongen efter spridning och följden blir att mindre kväve utsätts för utlakningsrisk. Bildningen av metan sker under anaeroba förhållanden varför bildningen är större i flytgödselsystem än i fastgödselsystem. Metan bildningen i flytgödsel beräknas vara tio gånger högre än den i fastgödsel. För lustgas gäller det motsatta, i rapporterings samanhang är emissionsfaktorn för flytgödsel bara 1/20 av den för fastgödsel.

4.3.3.2 Växtodling Växtförädling Växtförädlingen, i synnerhet med tanke på GMO, kan ge upphov till grödor som har egenskaper som minskar användningen av växtskyddsmedel. Bladmögelresistent potatis skulle kunna leda till att man kan minska användningen med 6-10 sprutningar, dessutom med preparat som har egenskaper som i jämförelse med många andra preparat innebär större risker. En sådan förändring kan ha en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Herbicidtolerant majs kan också leda till minskad användning men det är mer osäkert. Det beror bl.a. på att det i dagsläget finns en brist på effektiva preparat i majsodlingen vilket skulle kunna innebära att en herbicidtolerant majs öppnar för bekämpning (H. Hallqvist, pers. medd.). Växtförädling kräver dock en lång tid av prövning och är det dessutom GMO, som är mycket omstritt, gör det att tidsperspektivet blir ännu längre eftersom sådana grödor kräver särskilt tillstånd. Det kan dock vara realistiskt att tro att denna typ av grödor kan vara ute på marknaden innan 2020. När det gäller användningen av herbicidtolerant gröda och biologisk mångfald är situationen 37


komplicerad och några entydiga slutsatser för svenska förhållanden kan inte dras. Eventuella effekter på miljön beror på hur dessa grödor kommer att användas. Studier (t.ex. Heard et al 2003) visar på både positiva och negativa effekter beroende på sprutningsregimer och andra handlingsalternativ. Herbicidtolerans gör fler handlingsalternativ möjliga för lantbrukarna och därmed en större möjlighet för samhället att styra odlingen mot ökad biologisk mångfald. Traktorer, redskap och maskiner Med strukturrationaliseringen och teknikutvecklingen har traktorer, maskiner och redskap som används i jordbruket i många fall blivit större och tyngre. Tyngre maskiner ger ökad risk för oönskad markpackning, där i synnerhet packning av alven är allvarlig då den kan bestå under lång tid. I takt med att redskapen har blivit större och tyngre har samtidigt kunskapen om kostnaderna för markpackning ökat vilket har lett till en förbättring av hjul, viktsfördelning och däcksutrustning. En positiv utveckling har skett på däckssidan med utvecklingen av däck som medger körning vid lägre lufttryck. För att minska belastningen på djupare jordlager vid körning av riktigt tunga maskiner krävs dock även fördelning av vikten mellan fler hjul. För redskap där detta är relativt enkelt att åtgärda sker även en sådan utveckling. Riktigt stora flytgödseltunnor förses idag med fler axlar och boggiehjul. Fördelning av tyngden på fler axlar och fler hjul är dock svårare att åstadkomma på skördetröskor, betupptagare och dyl. Bra däcksutrustning och fler axlar är dessutom kostsamt och kräver stort körunderlag för att motivera investering. En generell och redan påbörjad teknikutveckling för sprututrustningen är att sprutorna blir allt större och används på en större areal. Detta är kopplat till utvecklingen att lantbruksföretagen också blir större. Detta lämnar utrymme för att den miljöförbättrande tekniken på sprutorna (ex. automatiserade rengöringsprogram) kan bli vanligare. Miljöförbättrande teknik blir relativt sett billigare på större sprutor. Miljövinsten från denna utveckling kan motverkas av att det blir risk för sämre läglighet vid besprutningen, d.v.s. att arbetet i mindre omfattning kan utföras under goda betingelser vad avser vind, temperatur, ogräs- och skadegörarutveckling etc. Dessutom finns risk för stora punktutsläpp vid ett eventuellt haveri. För- och nackdelarna med utvecklingen mot större sprutor som används på en större areal uppväger sannolikt varandra och därför blir det totalt sett ett nollsummespel. Det våtmarksarbete som kan gynnas av teknikutveckling är de insatser som kräver specialmaskiner, vilket kan gälla restaurering, slåtter och utgrävning av sediment. De flesta av odlingslandskapets våtmarker behöver någon form av skötsel för att inte växa igen. Blöta marker kan dock kräva lätta fordon och specialredskap, vilket kan tillhandahållas av vissa maskinstationer och konsulter. Maskiner har utvecklats för att underlätta landskapsvård i bland annat blöta marker. Maskiner har även tagits fram för skörd av vattenväxter, vilket är särskilt viktigt för skötsel av större våtmarker som inte kan tömmas. Problemet är främst kostnaden för att få tillgång till tekniken. Ur växthusgassynpunkt har det betydelse hur mycket drivmedel som används, tekniker som kräver större dragkraft men färre körningar kan då vara att föredra. Det finns kunskapsbrister när det gäller hur stora emissioner av lustgas som olika brukningsmetoder och deras följdeffekter resulterar i. Detta gäller exempelvis vilka effekterna blir av en ökad markpackning. Positionsbestämning Teknikutvecklingen kommer att ge möjligheter att använda positionsbestämning och digitala kartor under spridningen av växtskyddsmedel. Tillsammans med teknik för individuellt avstängningsbara spridare kan man undvika överlappande sprutdrag och automatisk avstängning vid skyddsobjekt. Att ta bort överlappande sprutdrag kan minska användningen 38


med en till fyra procent av växtskyddsmedel (Nilsson, J., Rapport till Stiftelsen Lantbruksforskning). När det gäller automatisk avstängning vid skyddsobjekt ger det minskade risker vid användningen men det går inte att beräkna hur stor den minskade risken blir. Detta är tekniker som sannolikt framförallt kommer att användas av dem som utför sprutning på entreprenad eftersom det underlättar deras arbete. Positionsbestämning kan även användas till att styra körning av tunga maskiner till fastliggande körspår, vilket kan vara ett sätt att koncentrera skadlig markpackningen till en mindre yta. Detta kan speciellt få betydelse vid potatis- och sockerbetsodling och vid tröskning Användandet av fasta körspår kan förväntas öka i takt med att tekniken utvecklas och maskinernas tyngd och arbetsbredd blir större. I vilken utsträckning tekniken kommer att införas fram till 2020 bestäms i hög grad av hur lönsamheten utvecklas och det är inte självklart att det kommer att ske omfattande förändringar. Ur ett mångfaldsperspektiv är automatisk avstängning vid skyddsobjekt positivt eftersom det troligen bidrar till att minska risken för oavsiktlig besprutning i känsliga områden. Jordbearbetning Jordbearbetningen utgör en stor kostnad i växtodlingen. Därför finns det ett stort intresse av att hitta lösningar med direktsådd och reducerad jordbearbetning. En reducerad bearbetning minskar kväveutlakningen och förmodligen också fosforförlusterna. Trots att intresset för reducerad bearbetning är stort har ingen tydlig trend mot mindre plöjning observerats under senare år (Rydberg T., pers medd). Statistik om hur bearbetningen utförs har samlats in först i samband med den senaste gödselmedelsundersökningen, som ännu inte har redovisats. Reducerad jordbearbetning är i många fall positivt för natur- och kulturvärdena i odlingslandskapet. Ju färre gånger jorden bearbetas desto mindre påverkan på störningskänsliga arter och en minskad risk att kulturvärden (t.ex. fornlämningar) förstörs eller naggas i kanten. Det kan dock även finnas risker med reducerad jordbearbetning som om den praktiseras i dåliga växtföljder ger ökad risk för skadegörarangrepp som leder till ökad användning av växtskyddsmedel. Stallgödselspridning Spridning av flytgödsel med system där gödseln pumpas från en behållare ut till spridarutrustningen med hjälp av en matarslang har introducerats i Sverige på senare år. Än så länge förekommer dock tekniken i mycket begränsad omfattning. Tekniken möjliggör en längre spridningssäsong men kräver bra arrondering för att vara lönsam. Eftersom inga tunga ekipage behöver köras på fälten innebär tekniken en påtagligt mindre risk för packningsskador. Det är svårt att sia om framtiden för denna teknik men det är möjligt att mer gödsel kommer att spridas på detta vis i framtiden, förutsatt att arronderingen är god. Med tanke på den lilla förekomsten idag går det dock inte att göra några förutsägelser om omfattningen. Preparat Växtskyddsmedlen står under ständig utveckling och nyare preparat har oftast mindre miljörisker än äldre. Det är sannolikt att denna utveckling fortsätter och att miljöriskerna fortsätter att minska kontinuerligt. Om effekten av framtida preparatutveckling verkligen blir minskade miljörisker är detta givetvis positivt ur ett mångfaldsperspektiv.

39


4.4 Typkommuner De förändringar som indikeras av ovanstående analyser ger en alltför grov bild för att kunna användas för att bedöma effekterna på den biologiska mångfalden och kulturmiljöer i odlingslandskapet. För att bygga scenarier på en mer detaljerad nivå har fyra typkommuner valts ut som representerar slättbygd och skogsbygd i norr och söder. Nedan presenteras faktiska data för kommunerna 2003 och hur det skulle kunna se ut år 2020 med bakgrund av de drivkrafter som pekats ut ovan. Förändringarna fram till år 2020 är inte framräknade med någon formell modell utan skall ses som ett exempel på vad som kan hända utifrån förändringar på en högre nivå. Grunden för uppgifterna 2020 är framskrivingar av utvecklingen i respektive kommun mellan åren 1995 och 2003. Det handlar då om årlig procentuell förändring av antalet företag totalt, antalet företag med olika driftsinriktning, areal åkermark och antal djur. I grunden ligger antagandet att samma årliga procentuella förändring kommer gälla fram till år 2020. Utfallet har sedan anpassat efter kända förändringar fram till idag och de beräknade förändringarna i respektive område fram till 2020 som presenterades i avsnitt 4.1. Bland de modellberäknade scenarierna är det främst scenario 2 (MTR 2020) som har används. Detta scenario är en framskrivning av dagens politik. Vissa inslag har dock även hämtats från scenario 5 med bioenergi eftersom vi redan idag kan se att produktionen av bioenergi har betydelse för pris och efterfrågan för ett antal jordbruksprodukter till exempel raps, vete och majs. De framskrivna uppgifterna har också fått anpassas till varandra så ett de sammantaget ger en konsistent bild av ett tänkbart läge år 2020. Till exempel måste summan av antalet företag med olika driftsinriktningar stämma överens med det totalt framskrivna antalet företag, antalet företag med mjölkkor måste stämma med det framskrivna antalet mjölkkor så att utvecklingen av besättningsstorleken stämmer med trenden och förändringen av arealen med olika grödor måste stämma med den totala arealen. Denna sammanvägning har skett manuellt i varje kommun för sig så att helheten i respektive kommun skall bli så realistisk som möjligt. De fyra utvalda kommunerna är mycket olika till sin karaktär. I figur 10 visas markanvändningen och i figur 11 åkermarkens användning. Figur 12 och 13 visar strukturen på åkermarken och betesmarksstrukturen i de olika områdena.

40


100% 90% 80% 70% Vattenytor

60%

Övrigt Skog

50%

Betesmark 40%

Åker

30% 20% 10% 0% Söderslätt

Norrslätt

Söderskog

Norrskog

Figur 10: Markanvändning i de fyra typkommunerna

30 000

Söderslätt

Norrslätt

Söderskog

Norrskog

25 000

20 000 Träda Övrigt (e.g. Potatis sockerbetor) Vall

15 000

Oljeväxter Vårspannmål Höstspannmål

10 000

5 000

1995 2003 2020

1995 2003 2020

1995 2003 2020

1995 2003 2020

Figur 11: Åkermarkens användning i de fyra typkommunerna

41


Söderslätt ligger i ett jordbruksdominerat område med mycket bra mark i södra Sverige. Åkern dominerar i landskapsbilden men det är också den kommun som har mest betesmark i förhållande till den totala ytan. Det är tätt mellan jordbruksföretagen och markerna är välarronderade. Det finns 1,0 jordbruk per km2 och dessa har i genomsnitt 66 hektar åker och 5 hektar betesmark. Denna mark är uppdelad i 6 block vilket innebär att den genomsnittliga gården har jordbruksmarken uppdelad på 6 fält som är naturligt avgränsade av vägar, diken, stenmurar eller av annan markanvändning (skog, bebyggelse, vatten mm). En genomsnittlig åker i söderslätt är på 12,3 hektar och en genomsnittlig betesmark är 4,7 hektar. Norrslätt ligger i ett slättområde i Svealand men de naturliga förutsättningarna där är väsentligt annorlunda. Jordbruksmarken har lägre avkastning och skogen är den dominerande markanvändningen. Jordbruksmarken begränsas till en fjärdedel av kommunens yta och arealen naturlig betesmark är mycket begränsad. I norrslätt är det glesare mellan jordbruken. 2003 fanns det 0,43 stycken per km2 men de var nästan lika stora som i söderslätt. De hade i genomsnitt 57 hektar åker och 4 hektar betesmark. En stor skillnad är dock att denna mark var uppdelad i 12 block vilket innebär att gårdarna här har dubbelt så många fält att köra på som i söderslätt med högre brukningskostnader som följd. Den genomsnittliga fältstorleken var 5,7 hektar för åkermark och 1,9 hektar för betesmark. Söderskog ligger i en förhållandevis jordbruksdominerad del av småländska höglandet. Trots detta dominerar skogen totalt. Jordbruksmarken täcker mindre är en tiondel av kommunens yta och andelen betesmark är hög i förhållande till åkermarken. Jordbruken är små, utspridda och har mängder av små skiften i ett småbrutet landskap. Det fanns 0,29 jordbruk per km2 år 2003 och dessa hade i genomsnitt 22 hektar åker och 8 hektar betesmark fördelat på 20 block. Den genomsnittliga fältstorleken var 1,5 hektar för såväl åkermark som betesmark. Det stora antalet små och utspridda fält medför betydligt högre brukningskostnader i området än i slättbygden. Norrskog är en kustkommun i Norrland. Jordbruksmarken är en mycket liten del av kommunens yta men den mark som finns är någorlunda samlad i mindre områden. Naturliga betesmarker förekommer knappast utan huvuddelen av jordbruksmarken är åker. Jordbruken är större än i söderskog och de har också bättre arrondering. Det genomsnittliga jordbruket hade år 2003 33 hektar åker och 0,8 hektar betesmark som fördelades på 13 block. Det innebär att den genomsnittliga fältstorleken var 2,6 hektar för åkermark och 1,7 hektar för betesmark. Arronderingen inom gården är en stor kostnadsnackdel även här men inte på samma sätt som i söderskog. Däremot blir den totala glesheten med 0,15 jordbruk per km2 ett problem eftersom det blir långa och dyra transporter av förnödenheter och produkter. Skillnaderna i arrondering mellan typkommunerna framgår tydligt av kartutdragen i figur 12 och 13 där blocken med åkermark respektive betesmark är inritade på ett delområde i respektive kommun. Skalan är samma i alla kartutdrag.

42


Figur 12: Strukturen på åkermarken Norrslätt

Söderskog

Söderslätt

Norrskog

43


Figur 13: Strukturen på betesmarken Norrslätt

Söderskog

Söderslätt

Norrskog

44


Söderslätt har haft en mycket snabb strukturomvandling de senaste åren. Antalet jordbruksföretag har minskat i snabb takt och det har blivit en tydlig förskjutning mot företag som är helt inriktade på växtodling. Allt tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta. Det blir då 200 jordbruk kvar i kommunen år 2020 (tabell 4). Huvuddelen av dessa beräknas vara specialiserade växtodlingsföretag. Antalet nötkreatur beräknas minska och de som blir kvar koncentreras till ett litet antal företag. Det kan därmed bli svårt att hitta betesdjur till betesmarkerna för de företag som inte har egna djur. Detta speglas delvis i att arealen betesmark beräknas minska snabbare än arealen åkermark. När det gäller åkermark förklaras minskningen i huvudsak av att marken används till bebyggelse, vägar med mera men för betesmarkerna kan det även bli aktuellt att marken frivilligt överförs till annan användning och då främst skog. Tabell 4: Data för Söderslätt åren 1995 och 2003 samt prognos för 2020 Företag Antal jordbruksföretag Därav med nötkreatur Därav med mjölkkor Åkermark Areal åkermark (ha) Antal block med åkermark Åkrarnas medelstorlek (ha) Betesmark Areal betesmark (ha) Antal block med betesmark Betesmarkernas medelstorlek (ha) Djurhållning Mjölkkor Dikor Tackor Suggor

1995

2003

2020

489 209 55

370 99 14

202 33 1

24 906

24 376 1 989 12,3

23 287 1 811 12,9

1 945

1 780 379 4,7

1 616 309 5,2

1 625 1 550 366 4 446

521 1 459 301 4 543

46 1 283 199 4 756

Strukturen i landskapet kan komma att ändras något men utvecklingen styrs i huvudsak av planlagd bebyggelse och nya vägar. Någon drastisk förändring av grödvalet är inte att vänta. Möjligtvis kan det bli en märkbar ökning av arealen Salix på åkermark och av snabbväxande poppel på betesmarker som saknar betesdjur. Byggnaderna på de gårdar som upphör som jordbruksföretag kommer med all sannolikhet att utnyttjas till boende och annan verksamhet eftersom det är ett område med stort tryck på fastighetsmarknaden. Någon specifik analys av detta har dock inte genomförts. Norrslätt har också haft en förhållandevis kraftig strukturomvandling de senaste åren. Antalet jordbruksföretag har visserligen minskat men inte i samma takt som i övriga typkommuner. Mönstret i utvecklingen är dock en tydlig förskjutning mot företag som är helt inriktade på växtodling och dessa växer i storlek. Ett antal företag med mjölk och köttproduktion beräknas dock bli kvar vilket troligen hänger samman med att delar av jordbruksmarken inte är tillräckligt bra för specialiserad växtodling (tabell 5). Norrslätt är också den av typkommunerna där markanvändningen förväntas bli mest stabil. Arealen betesmark beräknas öka och detta sker genom att vissa sämre åkermarker överförs till permanenta betesmarker. I övrigt förväntas huvuddelen av åkermarken finnas kvar i produktion. Viss areal går givetvis till bebyggelse med mera men inte alls i den omfattning

45


som i Söderslätt. De viktigaste förändringarna i jordbrukslandskapet som kan förutspås är därmed att andelen höstsådd ökar och att Salix kan bli vanligt förekommande. Uteblir odlingen av energigrödor kan det istället bli stora arealer med långliggande träda. Markerna till de drygt hundratal fastigheter som inte längre blir kvar som självständiga företag kommer att överföras till andra som expanderar arealmässigt. Även byggnaderna får troligtvis i hög grad annan användning. I många fall kommer den tidigare brukaren att bo kvar men ägna sig åt något annat medan marken arrenderas ut till någon granne. Vad som händer på längre sikt beror snarare på utvecklingen på fastighetsmarknaden än på jordbrukspolitiken. Tabell 5: Data för Norrslätt åren 1995 och 2003 samt prognos för 2020 Företag Antal jordbruksföretag Därav med nötkreatur Därav med mjölkkor Åkermark Areal åkermark (ha) Antal block med åkermark Åkrarnas medelstorlek (ha) Betesmark Areal betesmark (ha) Antal block med betesmark Betesmarkernas medelstorlek (ha) Djurhållning Mjölkkor Dikor Tackor Suggor

1995

2003

2020

316 136 54

285 71 25

203 49 9

16 261

16 288 2 858 5,7

15 700 2 652 5,9

1 049

1 022 535 1,9

1 065 549 1,9

1 615 436 527 569

1 056 199 339 647

769 436 407 850

Söderskog har ett annat mönster i sin utveckling. Strukturomvandling har gått fort och de små jordbruken med köttproduktion får allt större betydelse. Det handlar då om gårdar med 20 hektar åker och nästan lika mycket betesmarker som hålls öppna med hjälp av ett 30-tal nötkreatur. Denna typ av företag disponerar halva arealen jordbruksmark och andelen ökar ständigt. 1990 hade dessa företag bara en femtedel av arealen. Mjölkproduktionen är också viktig i kommunen men den får allt mindre betydelse för landskapsbilden eftersom den koncentreras till ett fåtal större anläggningar samtidigt som den minskar i omfattning. Arealen betesmark ökade mellan åren 1990 och 2003. Detta hänger till stor del samman med de omfattande stöden för betesmarker som tillkommit efter det svenska medlemskapet i EU. Långliggande vallar har klassats om till permanenta betesmarker och marker som tidigare inte redovisats i statistiken har rapporterats in för att bli stödberättigade. Prognosen för år 2020 är att dessa engångseffekter har klingat ut och att det istället blir en relativt omfattande överföring av betesmarker till skog (tabell 6). Det är då de minsta och mest avlägset belägna markerna som faller bort på de företag som upphör med djur eftersom dessa inte är intressanta för någon annan att ta över. Antalet betesmarker beräknas därmed minska betydligt snabbare än arealen betesmark. Detta kommer i kombination med en liknande utveckling för åkermarken beräknas medföra att den mosaikartade landskapsbilden som framgår av figur 11 och 12 slätas ut och att jordbruksmarken i högre grad koncentreras till ”klickar” på kartan.

46


Tabell 6: Data för Söderskog åren 1995 och 2003 samt prognos för 2020 Företag Antal jordbruksföretag Därav med nötkreatur Därav med mjölkkor Åkermark Areal åkermark (ha) Antal block med åkermark Åkrarnas medelstorlek (ha) Betesmark Areal betesmark (ha) Antal block med betesmark Betesmarkernas medelstorlek (ha) Djurhållning Mjölkkor Dikor Tackor Suggor

1995

2003

2020

744 505 167

589 325 82

374 127 17

14 368

12 918 8 727 1,5

10 304 5 196 2,0

4 224

4 785 3 190 1,5

3 768 1 833 2,1

4 000 1 722 1 097 1 581

3 132 2 130 1 174 1 466

1 746 1 174 1 356 1 249

Norrskog är den typkommun som har haft och förväntas få den allra snabbaste strukturomvandlingen. Mer än vart annat jordbruk beräknas upphöra innan år 2020 (tabell 7). Markerna på de företag som upphör övertas delvis av andra företag som expanderar men mycket av markerna förväntas också övergå till skog. Mönstret i utvecklingen finns redan och det finns inget som tyder på att det kommer att brytas. Mjölkproduktionen har tidigare varit stommen i jordbruket men det är svårt att få till de stora rationella anläggningarna som krävs framöver. En större besättning på 100 mjölkkor kräver drygt 200 hektar åkermark i Norrskog. De få stora mjölkbesättningarna som finns idag ligger troligtvis där de naturliga förutsättningarna är som bäst. Ändå har de sin åkermark är fördelat på ett 70-tal olika fält som är spridda på en flera kvadratkilometer stor yta. När förutsättningarna är sämre än så blir produktionen helt enkelt för dyr. Småskalig köttproduktion liknande den i Söderskog är heller inget gångbart alternativ när avstånden blir för stora. Det blir dyra transporter inom gården men också till och från gården. Småskalig köttproduktion kräver dessutom oftast att det finns kompletterande inkomster i familjen vilket kan vara svårt när avstånden är stora. Sammantaget innebär detta att arealen jordbruksmark beräknas minska, att den kvarvarande marken i än högre grad koncentreras i små områden med någorlunda stora skiften som ligger väl samlade och att överbliven jordbruksmark överförs till skog.

47


Tabell 7: Data för Norrskog åren 1995 och 2003 samt prognos för 2020 Företag Antal jordbruksföretag Därav med nötkreatur Därav med mjölkkor Åkermark Areal åkermark (ha) Antal block med åkermark Åkrarnas medelstorlek (ha) Betesmark Areal betesmark (ha) Antal block med betesmark Betesmarkernas medelstorlek (ha) Djurhållning Mjölkkor Dikor Tackor Suggor

1995

2003

2020

600 254 138

376 154 60

150 53 12

13 799

12 215 4 647 2,6

9 427 2 526 3,7

437

290 168 1,7

237 107 2,2

3 001 129 917 328

1 943 311 997 381

1 343 292 1 191 393

Som framgår av ovanstående varierar förutsättningarna avsevärt mellan typkommunerna beroende på förutsättningarna i bl.a. avkastning och arrondering. Figur 11 visar hur strukturen på åkermarken påverkar förutsättningarna att på sikt få underlag för rationella brukningsenheter. Detta har redan fått effekt på spannmålsodlingen som i stort sett försvunnit från skogsbygdskommunerna men påverkar även mjölkproduktionen där kostnaderna för foderproduktionen ökar, p.g.a. sämre arrondering i takt med större besättningar. Ökade avstånd mellan företagen påverkar även andra kostnader negativt. Även om typkommunerna inte är representativa för olika produktionsområden illustrerar de skillnader i drivkrafter mellan olika områden.

4.5 Hur tillförlitliga är resultaten? Innan miljöeffekterna analyseras i avsnitt 5 diskuteras i detta avsnitt vilka möjliga över- och underskattningar de valda scenarierna och modellresultaten kan ge upphov till och var de största osäkerheterna finns.

4.5.1 Är antagandena i scenarierna rimliga ? En av de största osäkerheterna ligger i bedömningen av framtida priser på grund av osäkerheten kring oljepriset och energipolitiken i olika länder. Priset på spannmål steg kraftigt under 2006 och ligger i början på 2007 betydligt högre än vad som antagits i samtliga scenarier utom Bioenergi 2020. Detta gör att de antagna priserna på jordbruksprodukter (speciellt spannmål och oljeväxter) kan uppfattas som orealistiskt låga. Samtidigt kan en relativt stor del av den senaste uppgången förklaras med dåliga skördar och det är för tidigt att säga om uppgången är beroende av en permanent ökad efterfrågan. OECD:s kommande prognos förväntas peka på högre priser på spannmål än i den föregående prognosen som alltså använts i flertalet scenarier. Några större uppjusteringar av priserna är dock inte att vänta i synnerhet inte för EU-marknaden eftersom valutaförändringarna gjort att euron stärkts i förhållande till dollarn vilket påverkar världsmarknadspriserna nedåt i euro räknat. Dessutom ligger priserna på jordbruksprodukter betydligt högre i scenariot Bioenergi 2020 som alltså täcker in mer permanent höjda priser. På sikt är det mycket svårt att bedöma spannmålspriserna där förändringar i energipolitiken kan driva upp priserna på spannmål och åkermark. 48


Även produktivitetstillväxten är av avgörande betydelse för resultatet men också svår att bedöma storleken av på längre sikt. Modellen pekar på att mjölkproduktionen minskar som en följd av MTR-reformen, vilket också bekräftas av observerade förändringar sedan reformen infördes. Med den antagna produktivitetsutvecklingen på 3,5 % kommer mjölkproduktionen att öka jämfört med scenariot MTR 2007. Produktionen minskar alltså med dagens produktionsteknik och dagens priser men kommer att återhämta sig om man kan uppnå den antagna produktivitetstakten. Skillnaderna mellan scenarierna visar på betydelsen av produktivitetsutvecklingen och osäkerheten i antagandena om denna. Känslighetsanalysen med minus en halv procent på produktiviteten är säkerligen inte tillräcklig för att fånga in osäkerheten. Resultatet kan därför tolkas som att den nuvarande minskningen av mjölkinvägningen kan komma att fortsätta om man inte lyckas uppnå en kraftig produktivitetstillväxt. Den antagna teknik- och produktivitetsutvecklingen ökar effektiviteten i produktionen och minskar i flera fall miljöbelastningen vid given produktion . På samma sätt minskar nötköttsproduktionen vid den antagna produktivitetstillväxten som är betydligt lägre än för mjölkproduktionen. Resultatet skall här tolkas som att det kommer att krävas en högre produktivitet för att möta de förändringar i omvärlden som påverkar nötköttsproduktionen. En analys av produktivitetsutvecklingen i Sverige i förhållande till stora jordbruksregioner har inte gjorts. En sådan analys skulle kunna leda till bättre underbyggda scenarier av var i världen den framtida tillväxtpotentialen finns. Scenariot framtida CAP-reformer representerar en kraftig avreglering av CAP som kanske snarare skall ses som ett ”största möjliga reformutfall” snarare än troligaste utfall. Valet av scenario är dock en följd av dels en önskan att illustrera hur CAP påverkar och dels bristen på information om var priset på EU-marknaden hamnar om kvoter avskaffas. Antagandet om ett helt avskaffat gårdsstöd går längre än vad experterna bedömde och innebär sannolikt en överskattning av de negativa effekterna för nötköttsproduktionen och betesmarkerna av CAP-reformer under perioden. Ett antagande om t.ex. 50 % reduktion av gårdsstödet hade legat mer i linje med expertbedömningarna men hade inte visat betydelsen för den extensiva nötköttsproduktionen av gårdsstödet. För att få en effekt på hävdkravet på åkermark krävs en så kraftig sänkning att stödet inte räcker för att hålla alla marker öppna. På samma sätt leder antagandet om världsmarknadspriser vid avskaffandet av kvoter sannolikt till att effekterna överskattas för sockerproduktionen och till mindre del för mjölkproduktionen där priserna redan ligger nära världsmarknadspriserna. Hänsyn har heller inte tagits till effekter på världsmarknadspriset av sockerreformen. Samtliga faktorer som påverkar jordbruket har inte varit möjligt att direkt analysera även om de kan få betydelse under perioden. Detta gäller t.ex. klimatförändringar, teknikskiften, regional utveckling och demografiska förändringar samt utveckling i insats- och förädlingsleden. Klimatrapporter pekar på relativt små förändringar i klimatet fram till 2020 men med en viss positiv påverkan på avkastningsnivåer och möjliga grödval för svensk del (Olesen et al 2006) (Naturvårdsverket 2001). Klimatdrivna avkastningsökningar ligger sannolikt inom osäkerheten för den antagna avkastningsökningen för perioden där en något högre avkastning än föregående 10-årsperiod antagits. I avsaknad av faktaunderlag har det inte heller varit möjligt att studera negativa effekter av klimatförändringar såsom ökat skadegörar- och sjukdomstryck, eventuellt ökade skördevariationer eller priseffekter på världsmarknaden som en följd av påverkan på jordbruket globalt sett. 49


Möjligheter till en helt ny produktionsteknik har inte varit möjlig att analysera. Man kan tänka sig att teknikskift sker där produktionen i större omfattning sker på ett nytt sätt såsom t.ex. sker med införandet av mjölkrobotar. Det kan naturligtvis inte uteslutas att nya effektivare produktionsformer, som är svåra att förutsäga idag, skulle kunna gynna t.ex. extensiv nötköttsproduktion som minskar i flera av scenarierna på grund av låg produktivitet och småskalighet. Jordbruket lever inte isolerat från utvecklingen i samhället i övrigt. I regioner på kraftig tillbakagång med en negativ befolkningsutveckling kan jordbruket tendera att minska även om lönsamheten i sig inte är dålig (Jordbruksverket 2002). På samma sätt kan närhet till tillväxtområden eller ökade preferenser för att bo på landet gynna viss typ av deltidsjordbruk. Även närhet till andra lantbrukare är viktigt när det gäller samverkan, kunskapsutbyte och tillgång till avbytare och kunnig arbetskraft mm. och man kan förvänta sig att detta får ökad betydelse när det blir glesare mellan gårdarna. Stora avstånd mellan gårdar innebär t.ex. små möjligheter till maskinsamverkan. Maskinkostnaden är en tung post i dagens rationella jordbruk. Av den anledningen finns maskinstationer eller maskinringar som säljer eller byter olika maskintjänster. Blir avstånden för stora så uteblir denna möjlighet till samverkan. Även möjlighet att få nödvändiga tjänster i form av exempelvis testning av sprutan, inköp av reservdelar minskar kraftigt om underlaget blir för litet i ett område. Den regionala specialiseringen kan också få negativa effekter, till exempel i skogsbygder där minskande spannmålsodling kan leda till högre foderpriser och svårigheter att få tag på halm. Utvecklingen inom jordbruket är också starkt beroende av utvecklingen inom insats- och förädlingsindustrin. Förbättrad effektivitet i förädlingsindustrin kan gynna jordbruket på samma sätt som ökad konkurrens i insatsledet. Närhet till förädlingsindustrin kommer också att vara betydelsefullt för utvecklingen inom jordbruket. Detta kan t.ex. gälla mjölkproducenter där kostnaderna för att leverera mjölken och att köpa insatsvaror blir orimligt höga på grund av nedläggning av mejerier och kringliggande mjölkföretag. Flera av ovanstående faktorer kommer sannolikt att påverka jordbruket och inte minst den regionala utvecklingen. Det har i denna studie inte varit möjligt att analysera i vilken utsträckning denna avgränsning sammantaget leder till över- eller underskattningar av miljöeffekterna.

4.5.2 Är modellresultatet tillförlitligt? Modellen tar inte hänsyn till transaktionskostnader och att lantbrukarna inte alltid agerar för att få så hög lönsamhet som möjligt. Detta kan generellt sett överskatta anpassningen till ändrade förutsättningar och att modellen ger ett kraftigare utfall än vad som verkligen kommer att ske. Bioenergiscenariet ger en ökning av produktionen av spannmål som en naturlig följd av högre spannmålspriser. Samtidigt ökar också produktionen av nötkött och mjölk något vilket inte alls är lika självklart. Ökade kostnader för olja och foder driver upp priserna på kött och mjölk, samtidigt som även andra produkter utanför livsmedelssektorn får högre kostnader. Detta kan leda till ökad eller minskad efterfrågan på animalieprodukter beroende på hur konsumenterna ändrar sin efterfrågan när oljepriset stiger. SASM-modellen är relativt outvecklad när det gäller simulera den totala efterfrågan på EU-nivå, varför resultatet kan ge en alltför positiv bild av effekterna för animalieproduktionen av högre spannmålspriser. I sceneriet är drivkraften bakom högre spannmålspriser ökade marknadspriser på olja. Man kan lika väl tänka sig att drivkraften i ett bioenergiscenarie istället är politiska subventioner för att ersätta olja med etanol och rapsdiesel hos betydande aktörer som USA, Brasilien och EU. I så fall blir effekten för animalieproduktionen mer negativ eftersom dessa produkter specifikt 50


missgynnas av högre foderpriser jämfört med icke-livsmedelsproduktion. Det är också viktigt att komma ihåg att modellen inte kan fånga in alla existerande produktionsinriktningar på ett bra sätt. T.ex. finns inga tillförlitliga bedömningar av utvecklingen för antalet hästar och fjäderfä vilket därför antagits vara oförändrat mellan scenarierna. Miljöstöden antas vara oförändrade. Detsamma gäller för omfattningen av den ekologiska odlingen. Produktionstekniken i modellen återger inte alla varianter eller kombinationer som förekommer i verkligheten. T.ex. ändras inte gödselgivorna i modellen om spannmålspriserna eller priset på gödning ändras vilket underskattar kvävebalansen i scenariot med höga spannmålspriser. Sannolikt är detta dock av liten betydelse för resultatet. Modellen använder främst genomsnittskalkyler och beskriver i de flesta fall inte variationen mellan olika företag, annat än avkastningsskillnader och regionala skillnader. Detta innebär en viss ”ryckighet” i modellen eftersom en stor del av produktionen bedrivs på ett likartat sätt med samma kostnader och därför reagerar på samma sätt vid förändringar. T.ex. minskar nötköttsproduktionen relativt kraftigt i några scenarier vilket tydligt illustrerar en kraftigt försämrad lönsamhet. Samtidigt kan detta vara en överskattning av effekterna om det finns många besättningar med betydligt bättre lönsamhet än den i genomsnittskalkylen. För de besättningar som lyckas få till en bättre struktur och sänka kostnaderna ser situationen betydligt bättre ut men detta Resultatet är mer tillförlitligt på riksnivå än på en mer detaljerad regional nivå. De regionala resultaten som finns redovisade i bilaga 1 skall tolkas med större försiktighet än de sammantagna resultaten. Slutsatser skall främst göras kring vad som är drivkrafter bakom en förändring och förändringar mellan olika typer av regioner t.ex. skogsbygd och slättbygd. Sammantaget ger modellresultatet en god bild av hur lönsamheten mellan olika regioner och produktionsgrenar påverkas i de olika scenarierna och en förståelse för vilka faktorer som är mest betydelsefulla. Resultatet kan dock inte tolkas i termer av mer precisa kvantitativa prognoser.

51


5 Påverkan på miljömålen 5.1 Ett rikt odlingslandskap /växt- och djurliv 5.1.1 Vilka faktorer påverkar ett rikt odlingslandskap? 5.1.1.1 Biologisk mångfald De biologiska värdena i odlingslandskapet är en följd av människans långvariga brukande av marken. Skog har ersatts av äng, åker och betesmark och med hjälp av lie, plog och mule omformade människorna landskapet. Den mångformighet och biologiska rikedom som vi i dag värnar om i odlingslandskapet är följaktligen resultatet av ett intensivt mänskligt nyttjande av naturen. Under 1900-talet förändrades jordbruket radikalt både i Sverige och i övriga Västeuropa (Donald m.fl. 2001). En ökad mekaniseringsgrad, teknikutveckling och ökad internationell konkurrens har lett till storleksrationalisering och intensifiering av jordbruket. Små brukningsenheter har endera lagts ner eller slagits ihop till större, brukningshinder har tagits bort och våtmarker har dikats ut (Aronsson och Matzon 1987). Betesmarkernas betydelse har minskat. Detta, i kombination med effektivare bekämpning och gödsling, har bidragit till att öka jordbrukets avkastning markant samtidigt som det skett en utarmning av den biologiska mångfalden. Jordbruket har därför både en positiv och negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Ett aktivt jordbruk är en förutsättning för odlingslandskapets mångfald, men jordbruket utgör samtidigt ett stort hot mot mångfalden. Mänskligt brukande av markerna utgör därför den enskilt viktigaste faktorn för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet - men på vilket sätt markerna brukas avgör om den är positiv eller negativ ur ett mångfaldsperspektiv. De faktorer som påverkar odlingslandskapets biologiska mångfald är många och de i sammanhanget mest relevanta presenteras i tabell 8. Även om faktorerna presenteras och diskuteras var för sig i tabellen och i de olika scenarierna är de inte oberoende av varandra. Till exempel kommer val av gröda att påverka brukningsmetoderna och val av produktionsinriktning påverkar både grödfördelning, brukningsmetoder och småbiotoper. Tabell 8: Faktorer som påverkar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Faktorer av liknande typ har samlats under ett fåtal gemensamma beteckningar. Beteckning

Ingående faktorer

Klimat

Temperatur, nederbörd

Grödfördelning

Vall, träda, spannmål, specialgrödor (oljeväxter, Salix)

Produktionsinriktning

Djur- eller växtodlingsgårdar

Brukningsmetoder

Bete, gödsling, putsning, skörd, harvning, vältning, växtskydd

Brukningsintensitet

Intensiv respektive extensiv odling/djurhållning

Småbiotoper

Mängd, typ, skötsel, fördelning

Omgivande landskap

Typ, skötsel, areal, avstånd mellan liknande områden

53


Exempel på faktorer som anses viktiga i mångfaldssammanhang är mängden betesdjur och deras regionala fördelning. En förändring i antal och utbredning av betesdjur påverkar hävden i betesmarkerna och därmed biodiversiteten. Mängden småbiotoper och hur dessa sköts är också av stor betydelse för mångfalden, eftersom småbiotoper utgör viktiga livsmiljöer och spridningsvägar för många organismer (Jordbruksverket 2005). Det omgivande landskapets tidsmässiga och rumsliga sammansättning har också fått ökad uppmärksamhet på senare tid. En tilltagande rumslig och tidsmässig likformighet av landskapet har i många sammanhang visat sig vara negativt för mångfalden (Benton m.fl. 2003). Alla dessa faktorer påverkas negativt av strukturrationalisering. Det finns även många andra faktorer som påverkar odlingslandskapets biologiska mångfald, (t.ex. kvävenedfall och framtida klimatförändringar) men dessa faktorer berörs inte i rapporten.

5.1.1.2 Kulturmiljövärden Ordet kultur betyder i sin ursprungliga form ”odling”. Odlingslandskapet är i sin helhet ett historiskt dokument över hur människan genom tiderna har brukat och omdanat landskapets naturresurser. Mycket av den kulturhistoriska mångfald som vi värdesätter i dagens odlingslandskap; objekt som forn- och kulturlämningar, byggnader och bebyggelsemiljöer, landskapets struktur och markslagsfördelning, det biologiska kulturarvet mm utgör fysiska spår och lämningar från odlingssystem, metoder och tekniker som idag inte längre används inom produktionen. Sett ur ett historiskt perspektiv är inte omfattningen och utbredningen av odlingslandskapet statisk. Vi befinner oss i en fas där arealen odlad mark har minskat i stora delar av landet och där mycket av det som historiskt sett har varit öppen och brukad mark befinner sig i skogslandskapet. Kulturmiljön är därför inget statiskt utan alla generationer har lämnat, och kommer att lämna, mer eller mindre tydliga spår i landskapet. Även dagens moderna brukningsmetoder och tekniker skapar nya lämningar och spår som i framtiden kommer att visa på lantbrukets villkor och människans brukande av naturresurserna. Ett hållbart nyttjande av odlingslandskapets kulturlämningar är beroende av att takten och omfattningen av odlingslandskapets förändring inte tillåts bli så stora och genomgripande att mångfalden av spår utarmas. De huvudsakliga hoten mot kulturmiljön består dels av borttagande av kulturlämningar genom olika rationaliseringsåtgärder, dels av förfall genom bristande skötsel och avsaknad av underhåll. Avgörande faktorer för bevarandet av dagens odlingslandskap och dess kulturhistoriska värden är att därför att de uppmärksammas och underhålls. Detta åstadkoms långsiktigt genom att de kulturhistoriska värdena har en funktion och en mening på en befolkad landsbygd tillsammans med ett aktivt och varsamt jordbruk.

5.1.1.3 Åkermarkens tillstånd och långsiktiga produktionsförmåga Åkermarkens tillstånd och långsiktiga produktionsförmåga är beroende av flera faktorer där vissa är naturgivna medan andra påverkas av brukandet av marken. Faktorerna samspelar och ger tillsammans upphov till förutsättningarna för den biologiska mångfalden och odling av en viss gröda. Exempel på betydelsefulla faktorer är kalktillstånd, näringstillgång, mullhalt, struktur, packningsgrad, biologisk aktivitet och halt av oönskade ämnen. Många av faktorerna går att påverka genom odlingsåtgärder och sådana åtgärder kan ibland vara nödvändiga att vidta för att marken ska fungera som produktionsmedel i ett jordbruk. Är näringstillgången för liten eller pH för lågt måste marken gödslas eller kalkas för att 54


åstadkomma en lönsam produktion. För ett flertal av faktorerna ligger det därför i brukarens intresse att upprätthålla god status så länge marken finns i produktion. Några faktorer, exempelvis textur och halt av tungmetaller, kan dock vara naturgivna och svåra att förändra. I sådana fall måste det istället ske en anpassning av odlingen. Några faktorer har vid en genomgång bedömts vara av sådan karaktär att de kan vara svårare att upprätthålla. Bakgrunden är att jordbrukaren när det gäller dessa faktorer bedöms ha svårare att se effekterna av en försämring samt att välja rätt motåtgärder. Dessa faktorer är ökad packningsgrad i alven, ökad kadmiumhalt i matjorden och andra oönskade ämnen som t.ex. kommer med luftnedfallet. Risken för skadlig och långvarig alvpackning hänger nära samman med maskinernas storlek och vattenhalt i marken vid körning. Med jordbrukets strukturrationalisering har maskinernas tyngd ökat och därmed packningsgraden i alven. Alvpackningen påverkas också av däcksutvecklingen och möjligheten att fördela maskinernas vikt mellan fler hjul samt körsträcka på fältet, körtidpunkt och odlingssystem. För att kunna öka jordbrukarens incitament att köra med maskiner som är skonsamma mot alven krävs insikt i vilka förändringar packningen åstadkommer samt vilken betydelse dessa kan få på avkastningen. Tillförsel av kadmium till åkermarken beror i Sverige till största delen på nedfall från luften samt i någon mån halt av förorening i jordbrukets produktionsmedel. För att hindra tillförsel av föroreningar till marken är det därför viktigt att det även fortsättningsvis finns gränsvärden uppsatta av samhället.

5.1.2 Vad betyder de olika scenarierna för biodiversiteten? 5.1.2.1 MTR 2007 Jämfört med dagsläget leder fortsatt MTR anpassning till tre förändringar som kan ha effekt på den biologiska mångfalden. På riksnivå minskar spannmålsarealen och arealen trädad mark ökar. När det gäller spannmål är det framför allt vårsäden som minskar och den minskar relativt sett mest i skogsbygder samt Svealands slättbygder och ersätts i huvudsak med träda. Även arealen oljeväxter ökar kraftigt jämfört med 2003 års nivåer och ökningen sker i samtliga områden där oljeväxter odlas. Träda Ökad areal träda är i de flesta sammanhang positivt ur ett mångfaldsperspektiv. Trädor innehåller mer insekter och fåglar och har en större diversitet av växter jämfört med konventionella grödor (Firbank m. fl. 2003, Jordbruksverket 2006b). Sammanställningar av vetenskaplig litteratur visar att framför allt kortliggande trädor är fördelaktiga för fåglar, medan tilltagande ålder på trädan är positivt korrelerat med ökad artrikedom för både växter och insekter (Buskirk och Willi 2004). Trädans effekt på bevarande av biologisk mångfald är rimligen beroende av var den hamnar, vilken typ av träda det är och hur den sköts (Henderson m. fl. 2000, Jordbruksverket 2006b). En träda insådd med gräs och klöver har en mer begränsad mångfald av växter jämfört med en naturligt genererad träda och är på det viset mer lik en extensiv vall. Hamnar dessa gräsrika trädor i redan valldominerade områden är mångfaldseffekten troligen begränsad (Jordbruksverket 2006b). En ökad mängd träda i södra Sveriges slättbygder vore fördelaktigt då i dagsläget arealen trädad mark där är relativt liten i förhållande till den totala arealen åkermark. Rätt placerade i åkerlandskapet kan trädor fungera som värdefulla biotoper och spridningskorridorer i ett i övrigt homogent spannmålsdominerat landskap (Donald och Evans 2006).

55


Mängden trädad mark förändras dock relativt lite i Götalands södra slättbygder, utan med reformen kommer den största relativa ökningen av träda att ske i redan vallrika områden som t.ex. Götalands skogsbygder. Ökning i vallrika regioner kan vara positivt om det rör sig om trädor som biologiskt skiljer sig åt från de i landskapet redan förekommande vallarna. Om trädorna däremot blir valliknade till sin karaktär kommer ökningen sannolikt att ha en mindre betydelse ur ett mångfaldsperspektiv. I och med anpassningen till MTR är det särskilt de permanenta trädorna som ökar, medan både 1-åriga och 5-åriga trädor minskar i antal. Permanenta trädor kan på längre sikt utvecklas så att det biologiska värdet av dessa trädor blir stort, särskilt om de inte putsas för tidigt. Sammanfattningsvis kommer en ökad areal trädad mark troligen att ha en positiv nettoeffekt för den biologiska mångfalden, men hur kraftig effekten blir beror på var trädorna hamnar i landskapet, hur de sköts och hur det omgivande landskapet ser ut. Spannmål Med MTR-reformen sker den största relativa minskningen av arealen spannmål i mellersta Sveriges skogsbygder samt i övre och nedre Norrland, dvs. i de produktionsområden som redan i dagsläget har den lägsta andelen spannmål i förhållande till den totala åkerarealen. I en engelsk studie fann man att en ökad areal spannmål i spannmålsfattiga områden hade en positiv effekt på fågeldiversiteten mätt som antalet arter (Robinson m. fl. 2001), och ett liknande resonemang gäller för svenska förhållanden (jfr. Wretenberg m.fl. 2006). Detta kan förklaras med en ökad heterogenitet på landskapsnivå, där spannmålsodlingar erbjuder föda för fröätande fåglar, medan kantzoner, trädor och vallar erbjuder lämpliga häckningsplatser för desamma. Åkermarken sköts även på ett annat sätt och vid en annan tidpunkt än vallar och trädor, vilket skapar en tidsmässig heterogenitet i dessa områden. Sammantaget leder detta till en större rumslig och tidsmässig variation än i områden med enbart spannmål eller vall/träda. Spillsäd på skördade fält gynnar även flyttande och övervintrande fröätande fåglar, då stubbåkrar utgör viktiga rast- och födosöksplatser för dessa fåglar. En ökad tidsmässig- och rumslig heterogenitet har sannolikt positiva effekter även för andra organismer i odlingslandskapet än fåglar (Benton m.fl. 2003). Det är därför rimligt att anta att om MTRreformen leder till en minskad mängd spannmål i spannmålsfattiga, valldominerade områden kommer detta att ha en negativ effekt på den biologiska mångfalden. Att vårspannmål snarare än höstspannmål minskar kommer troligen att ha en mindre betydelse för mångfalden jämfört med de negativa följderna av att spannmålsodling minskar totalt sett i redan spannmålsfattiga bygder. Men att andelen höstsäd av den totala spannmålsproduktionen ökar kan ha vissa negativa konsekvenser för mångfalden. Jämfört med vårspannmål används det mer växtskyddsmedel vid odling av höstspannmål. Höstspannmål har i engelska studier även visat sig vara olämplig som bo- och födosöksplats för sånglärkor och en stark korrelation finns mellan ökningen av arealen höstspannmål och sånglärkans populationsminskning i Storbritannien (se referenser i Morris m.fl. 2004). En möjlig orsak till detta anges bl.a. vara att höstspannmål hinner bli för hög för att utgöra ett passande häcknings- och födosökshabitat för sånglärkor under vår och sommar. Vårspannmål har också vissa negativa effekter i och med att jordbearbetning och sådd sker under reproduktionsperioden för många djur och växter. Tofsvipor får t.ex. en stor del av sina bon på åkermark förstörda i samband med vårbearbetningen. Sammantaget blir det en negativ effekt av minskad areal spannmål om förlusten sker i redan spannmålsfattiga bygder och om spannmålen ersätts med vall eller insådd träda. Ersätts spannmålen i spannmålsdominerade bygder av träda är detta däremot till stor fördel för mångfalden.

56


Oljeväxter Den kraftiga ökningen av oljeväxter kan ha positiva mångfaldseffekter. Blommande raps erbjuder god tillgång på nektar för insekter. I ett landskap med brist på nektarproducerande blommor kan en ökning av oljeväxtarealen innebära en viktig födoresurs för många insekter. Den kraftiga ökningen av raps i Götalands södra slättbygder gör även landskapet mer varierat; från att tidigare ha dominerats av spannmål innebär en ökad oljeväxtodling en jämnare fördelning av grödorna i regionen. En minskad dominans av vissa grödor ökar landskapets mångformighet, något som ökar möjligheten för ett mer varierat och rikt djur- och växtliv. En nackdel med en ökad odlingen av oljeväxter är att med oljeväxterna ökar även användningen av växtskyddsmedel. År med riklig förekomst av skadeinsekter finns risk att storskalig bekämpning också drabbar andra insekter än de man vill bekämpa. Betesmarker Betesmarksarealen är till stor del oförändrad på både region- och riksnivå i scenariot MTR 2007 och effekterna på den biologiska mångfalden förväntas därför bli obetydliga. Svagare betestryck kan förväntas i de marker som bara har gårdsstöd, eftersom skötselkraven för dessa marker är lägre än för de som har miljöersättning. Den totala arealen betesmark med gårdsstöd är förhållandevis liten i jämförelse med arealen betesmark med miljöersättning, så effekterna av ett sämre betestryck kanske inte blir så stora i slutändan. Vall Det sker en generell minskning av vall i och med MTR-anpassningen, men förändringarna är relativt små och därför troligen av ganska liten betydelse ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Det finns dock en möjlighet att vallarna kan komma att odlas mer extensivt i och med anpassningen till MTR-reformen (Jordbruksverkets MTR-rapport 2007). Detta kan innebära att det blir fler långliggande vallar som gödslas mindre och skördas senare än konventionella vallar, dvs. dessa vallar kommer att likna trädor. En viss andel av vallarna kommer också att utnyttjas som betesvallar för den ökande mängden dikor som modellen förutsäger. Även dessa vallar kan klassas som extensiva, eftersom gräset inte slås av ett par gånger om året utan i stället betas successivt under säsongen. Eftersom förändringen av vallarealen enbart blir marginell sett ur ett nationellt perspektiv kommer arealförändringen endast att ha en obetydlig effekt på den biologiska mångfalden. Lokalt kan dock förändringarna bli större. Mer intressant ur ett mångfaldsperspektiv är om vallodlingen blir mer extensiv. Extensiva vallar ger utrymme för blommande växter och ogräs, vilka producerar nektar och frön som utgör viktig föda för insekter och fåglar. Att vallarna slås senare är också av stor betydelse för växternas fröproduktion och för häckande fåglar. Tidigt slagna vallar förstör ofta fågelbon eller dödar ännu inte flygfärdiga ungar (Jordbruksverket 2006b). Ett mer extensivt vallbruk kan därför ha en stor positiv effekt på växt- och djurlivet. Sammanfattning av effekter på biologisk mångfald Jämfört med övriga scenarier är MTR 2007 det mest fördelaktiga för den biologiska mångfalden. Stora förändringar sker och om de är positiva eller negativa för mångfalden skiljer mellan slättbygd (produktionsområde 1-4) och skogsbygd (produktionsområde 5-8). De flesta förändringar går i en riktning som är positiv för den biologiska mångfalden i slättbygderna, medan man troligen får en negativ utveckling i skogsbygden. En jämnare fördelning av åkermarkens grödor i slättbygd, med mindre dominans av spannmål och en ökande mängd oljeväxter, trädor och extensivt skötta vallar är positivt för mångfalden. Samtidigt ökar vall- och trädesdominansen i skogsbygden, något som kan vara negativt ur ett mångfaldsperspektiv. Men hur biodiversiteten påverkas beror också på vilken typ av träda och 57


vall det är, hur de sköts och var de hamnar i landskapet. Mycket pekar på att en för mångfalden positiv extensifiering blir följden av anpassningen till MTR

5.1.2.2 MTR 2020

2003

Träda/energi/ind. 11%

2020

Öv grödor 5%

Öv grödor 5%

Oljeväxt 2%

Vall 24%

Vall 39% Träda/energi/ind. 39% Höstsäd 11%

Vårsäd 27%

Höstsäd 16%

Oljeväxt 5%

Vårsäd 16%

Figur 14: De olika grödornas procentuella fördelning i förhållande till den totala åkermarksarealen 2003 och 2020 i scenario MTR 2020 De stora förändringarna som kan påverka mångfalden i det här scenariot är en kraftig ökning av trädad mark (figur 14), en minskning av vallarealen och en minskning av betesmarkerna. Spannmålen minskar kraftigt även i det här scenariot. Effekterna på biologisk mångfald är också tydligare jämfört med MTR 2007 i och med att betesmarksarealen minskar. Vall Vallarealen minskar och de vallar som finns kvar kommer troligen att odlas mer intensivt då det är behovet av foder som avgör hur mycket vall som behövs. Risken är stor att den extensiva vallodling som antas bli följden i MTR 2007 minskar i detta scenario. Gödsling och tidig skörd ger en god foderproduktion på vallen men ur ett mångfaldsperspektiv är detta till nackdel. Många av de arter som utnyttjat extensiva vallar som reproduktions- eller födosökshabitat kommer inte att finnas kvar i de intensivt odlade vallarna, men en ökad mängd träda kan troligen kompensera för förlusten av extensiva vallar. Träda Likväl som i MTR 2007 är det den långliggande trädan som ökar. Trädorna kommer med all sannolikhet att likna extensiva vallar. Effekten av förlust av extensivt odlade vallar kan därför kompenseras med att arealen permanenta trädor ökar. Och det är ofta i samma produktionsområden där vallen minskar som trädan ökar vilket tyder på att det finns en kompenserande effekt (figur 15).

58


300 250 200 150 100 Vall

50

Permanent träda

0 GSS

GMB

GNS

SS

GSK

MSS

NN

-50 -100 -150 -200

Figur 15: Förändring i arealen vall och träda (1000-tal ha) uppdelad på produktionsområden enligt scenario MTR 2020 Betesmarker: Arealen betesmark minskar med ca 23 % mellan 2003 och 2020 enligt scenariot MTR 2020. Jämfört med MTR 2007 är det framför allt betesmarker med grundersättning som minskar (figur 16), medan de marker som har tilläggsersättning knappast förändras alls. En stor del av de naturvärden som finns i odlingslandskapet är kopplade till ängs- och betesmarker och de högsta värdena finns i de marker som har tilläggsersättning. Sett utifrån objektsnivå kommer därför de finaste objekten att finnas kvar och man skulle därför kunna anta att effekterna på den biologiska mångfalden blir ringa, även om vi tappar en fjärdedel av betesmarkerna. Faunan och floran i enskilda ängs- och betsmarker påverkas dock negativt om de är isolerade från andra marker med liknande arter. Försvåras spridningen av individer mellan områden kan detta påverka arternas långsiktiga överlevnadschanser (Frankham m.fl. 2002). Små, isolerade populationer löper en ökad risk att drabbas av genetiska problem, såsom inavel och minskad genetisk diversitet, än vad stora populationer gör. Små populationer är också mer sårbara för miljöförändringar och andra störningar än vad stora populationer är (Primack 1998). Många betesmarker som för tillfället enbart berättigar till grundersättning kan fungera som viktiga refugier och spridningsvägar mellan områden med högre naturvärden. Försvinner en fjärdedel av dessa leder det till att kvarvarande betesmarker blir mer isolerade och de tillhörande arterna får svårare att sprida sig i landskapet vilket hotar deras långsiktiga överlevnad. Förlusten av betesmarker, även om det endast omfattar de som har grundersättning, kommer därför med säkerhet att ha långsiktiga negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Detta är alltså ett problem även om effekterna inte fullt ut kan ses år 2020. Igenväxning är en relativt snabb process och kvävenedfallet gödslar markerna vilket ökar igenväxningshastigheten. Även måttlig igenväxning kan göra tidigare öppna och välhävdade betesmarker mindre lämpliga för en del fågelarter, groddjur, insekter och växter. I modellen är kostnadsberäkningarna för betesmarkerna schablonmässiga och det behövs en mer detaljerad kostnadsberäkning för att få en säkrare skattning för hur fördelningen mellan olika typer av betesmarker blir. Betesmarkernas bevarande beror på ersättningsnivån men också på de rörliga kostnader som finns med djurhållningen. Dessa beror t.ex. på hur långt

59


ifrån brukningscentrum markerna ligger, hur tillgängliga de är för daglig tillsyn av djuren samt underhållskostnader som t.ex. stängsling (Jordbruksverket 2006). Ersättningsnivåerna skyddar därför inte automatiskt de finaste objekten. Betesmarker med hög ersättning men som har höga kostnader behöver inte vara mer lönsamma att bevara jämfört med betesmark med låg ersättning men med låga rörliga kostnader. Om det inte finns någon systematisk skevhet i kostnader, som t.ex. att marker med höga naturvärden också har mycket högre rörliga kostnader än vad andra marker har, är de antaganden som görs i modellen acceptabla för en skattning av hur fördelningen mellan olika marktyper ser ut i framtiden. Sammanfattning av effekter på biologisk mångfald I scenario MTR 2020 får vi negativa effekter på den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och det hänger framför allt ihop med förlust av spannmål i skogsbygderna och en minskad areal betesmark i hela landet. Även om en stor del av vallarna försvinner och de återstående vallarna troligen blir mer intensivt odlade kan förlusten kompenseras av en ökad mängd träda, speciellt om den trädade marken är vallik till sin karaktär. Arter som är kopplade till extensiva gräsmarker kan därför finna nya livsmiljöer på trädad mark. Spannmålen försvinner även i detta scenariot från skogsbygden, vilken därefter domineras av framför allt trädad mark. I slättbygderna ökar mängden trädad mark och fördelningen mellan åkermarkens grödor blir jämnare eller till och med trädesdominerad. Detta bör vara positivt för mångfalden. Den stora negativa förändringen är därför minskningen av betesmarker. Som tidigare nämnts är det största hotet inte att de finaste objekten försvinner, utan att den arealrika gruppen betesmarker med grundersättning minskar. Kortsiktigt kanske inte detta betyder så mycket men i ett längre perspektiv kommer de kvarvarande betesmarkerna med tilläggsersättning att bli mer isolerade än tidigare, vilket ökar utdöenderiskerna för arter knutna till dessa marker utan att deras livsmiljöer försvinner. Effekterna för den biologiska mångfalden går även här delvis i olika riktningar: effekten av scenario MTR 2020 i skogsbygden blir ungefär densamma som i scenario MTR 2007, men utöver detta minskar även betesmarkerna. Slättbygden kan få en positiv utveckling i och med att grödfördelningen blir mindre spannmålsdominerad och genom att ökad trädesareal eventuellt kan kompensera för förlusten av extensiva vallar. Men även slättbygden riskerar att förlora mångfald genom att arealen betesmark minskar. Sammantaget innebär detta att både slättbygd och skogsbygd förlorar i biologisk mångfald jämfört med scenario MTR 2007, men skogsbygden får en större förlust än vad slättbygden får.

5.1.2.3 WTO 2020 Ett nytt WTO-avtal innebär endast små förändringar gentemot MTR 2020. Scenariot visar på en fortsatt ökning av träda samtidigt som vall, spannmål och betesmarker fortsätter att minska. Oljeväxter i stort sett oförändrad jämfört med de två tidigare scenarierna. Den största förändring som sker gentemot MTR 2007 är en kraftig minskning av antalet dikor, vilket kan förklara en ytterligare minskning av vallarealen. Effekterna på biologisk mångfald blir i stort sett desamma som i MTR 2020.

5.1.2.4 Avreglering 2020 I och med fortsatta CAP-reformer försvinner gårdsstödet och därmed det ekonomiska incitamentet för jordbrukarna att hålla markerna öppna. Den kraftiga minskningen av både betesmarker och trädad mark kommer att ha långtgående negativa effekter för den biologiska mångfalden. De förändringar som sker kommer troligen att minska möjligheterna att långsiktigt bevara en rik och självförsörjande biologisk mångfald i det svenska 60


odlingslandskapet. Sannolikt kommer antalet rödlistade arter i odlingslandskapet att öka avsevärt som en följd av de förändringar som sker i och med anpassningen till scenario avreglering 2020. Den biologiska mångfalden i odlingslandskapets är beroende av ett aktivt jordbruk och denna grundläggande förutsättning hotas i och med anpassningen till detta scenario. Den totala arealen jordbruksmark i Sverige minskar kraftigt och tidigare öppet odlingslandskap kommer på längre sikt att ersättas av skog. Detta är speciellt tydligt i produktionsområde 4-8, där åkermarken i stort sett halveras och betesmarkerna mer än halveras. Nedläggning av jordbruksmark innebär även att många värdefulla småbiotoper i odlingslandskapet försvinner. Beskogningen av markerna ligger längre bort än år 2020, men igenväxningen påbörjas under perioden och sly och buskar tar sannolikt över både betesmark och trädad mark, vilket gör dessa marker olämpliga för många hävdberoende arter. De betesmarker som även i fortsättningen finns kvar är de som har tilläggsersättning, medan resterande marker i stort sett försvinner (figur 16). Kvarvarande betesmarker kommer troligen att bli isolerade från varandra av ett mellanliggande skogslandskap vilket på lång sikt hotar överlevnaden även för de arter som är kopplade till de finaste markerna. Detta innebär att även på de betesmarker som har de högsta naturvärdena och vars areal inte förväntas minska i någon större utsträckning kan arter dö ut på grund av indirekta problem såsom genetiska eller miljömässiga effekter (Primack 1998, Frankham m.fl. 2002). I vilken omfattning betesmarker som i dagsläget står utanför miljöersättningssystemet även framledes kommer att finnas kvar är osäkert. I mån av betesdjur är det troligt att de även i fortsättningen betas men vilken betydelse detta har på den biologiska mångfalden är svårt att veta. För att behålla hävdade betesmarker och därmed en rik flora och fauna är nivån på miljöersättningarna troligen avgörande. Men att det enbart räcker att satsa på de finaste objekten är osannolikt.

Betesmarksareal under olika scenarier 500000

Gårdsstöd

400000 Hektar betesmark

Grundersättning Tilläggsersättning

300000

200000

100000

0 MTR 2007

MTR 2020

WTO 2020

Avreglering 2020

Bioenergi 2020

Scenarier

Figur 16: Arealen betesmark uppdelad på olika ersättningsnivåer för varje scenario.

61


Trädad mark är viktig för en stor del av den flora och fauna som finns i odlingslandskapet. Den relativt ostörda miljö som finns i trädor är gynnsam för både växter, insekter och fåglar. När arealen träda minskar kraftigt kommer detta att ha en negativ effekt på dessa organismgrupper. Vallodlingen kommer heller inte att kunna kompensera för förlusten av trädad mark, eftersom vallen i scenariot avreglering 2020 troligen är intensivt odlad. Många arter kan initialt gynnas av igenväxande jordbruksmark men kommer efter ett tag inte att finna några reträttposter när odlingslandskapets öppna landskap är effektivt utnyttjat med ökade skördar och det forna öppna landskapet beskogats. Polariseringen av odlingslandskapet är därmed fullbordad: den mark som odlas utnyttjas intensivt, medan mark som inte är lönsam lämnas att växa igen. En sådan utveckling är negativ för den biologiska mångfalden i åkerlandskapet. Sammanfattning av effekter på biologisk mångfald En anpassning till det här scenariot vore ett dråpslag mot den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och av de olika scenarierna är detta och det nästföljande de värsta. Arealen åkermark minskar kraftigt framför allt i skogsbygden och därmed påverkas en av grundförutsättningarna för bevarandet av biologisk mångfald, det aktiva jordbruket. Både den trädade marken och betesmarkerna mer eller mindre försvinner och arter beroende av dessa miljöer kommer att minska i antal. Antalet rödlistade arter kommer sannolikt att öka och möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv minskar. Gårdsstödets och miljöersättningarnas betydelse för att bevara mångfalden framgår tydligt. De betesmarker som finns kvar är de med den högsta miljöersättningen, tilläggsersättning. Allt annat lika så är miljöersättningens storlek av avgörande betydelse: de marker med hög ersättning kommer att bevaras, de med lägre ersättning kommer till stor del att försvinna.

5.1.2.5 Bioenergi 2020 Påverkan på biologisk mångfald blir i stort sett densamma som i föregående scenario. Ökning av arealen spannmål i område 1-4 (slättbygd), medan minskning i 5-8 (skogsbygd) visar på samma problem som tidigare i och med att spannmålen minskar i skogsbygden och produktionen koncentreras till slättbygd. Ökad totalmängd gödsel och en ökning av mängden växtskyddsmedel på åkermark i och med ökad areal höstsäd i slättbygder är negativt för mångfalden. Den positiva effekt som oljeväxtodling kan ha för mångfalden kan till en viss del motverkas av en ökning av den totala mängden växtskyddsmedel i områden där oljeväxter dominerar. I detta och det föregående scenariot försvinner dock sockerbetorna från slättbygden. Sockerbetors effekt på den biologiska mångfalden är positiv i det att det finns bar jord under betorna, vilket kan gynna insekter och insektsätande fåglar. I ett enahanda landskap kan sockerbetor som en avvikande gröda även öka landskapets heterogenitet, vilket också har en positiv mångfaldseffekt. Men sockerbetor är en bekämpningsintensiv gröda, vilken besprutas kraftigt med framför allt herbicider. I och med att sockerbetorna försvinner minskar den totala mängden växtskyddsmedel trots att arealen höstspannmål och oljeväxter ökar i det här scenariot. Sammanlagt kommer därför totalmängden växtskyddsmedel att minska i slättbygd. Sambanden mellan vissa grödors positiva effekter och växtskyddsmedlens negativa effekter för biologisk mångfald är dock svåra att värdera. Förutsättningarna för en rik biologisk mångfald i slättbygderna i det här och det föregående scenariot är dock liten. Kombinationen intensivt odlad vall, begränsad areal trädad mark och en kraftig minskning av betesmarkerna är illavarslande för möjligheten att bevara mångfalden. Tyvärr är förutsättningarna i skogsbygderna inte mycket bättre. Den totala arealen åkermark halveras i stort sett i skogsbygderna. Spannmålsodlingen minskar, betesmarkerna minskar, trädad mark minskar och vallodlingen minskar och är troligen intensiv till sin karaktär. De delar av 62


landskapet som inte odlas riskerar att växa igen, då det inte finns något incitament att behålla dem öppna eftersom gårdsstödet är avskaffat. Arter knutna till öppna marker och ett varierat landskap har små chanser att finna lämpliga livsmiljöer i både slätt- och skogsbygd. Analyserna visar att i ett scenario där odling av energiskog (Salix) ökar kommer denna främst att förläggas till Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder. Analysen visar också att det främst är areal som annars skulle odlas med spannmål som tas i anspråk. För den biologiska mångfalden är variation ett nyckelord. Energiskog påverkar landskapsbilden och ändrar landskapets utseende på ett mer omfattande sätt än andra grödor. Salixen kan bli 5-6 m hög innan den skördas. Om effekten blir positiv eller negativ ur ett landskapsperspektiv beror mest på var odlingen hamnar. Berg (2002) har undersökt salixodlingens effekt på fågelfaunan. Han kommer fram till att i intensivt skötta slättbygder har salixodlingen en positiv effekt på den biologiska mångfalden. Å andra sidan menar han samtidigt att salixodlingar i skogsdominerade områden har en negativ effekt eftersom mosaikstrukturen mellan öppna och beskogade habitat, som gynnar många arter, försvinner. Slutsatsen är i linje med de generella resonemang som man kan föra utifrån bristen på heterogenitet i odlingslandskapet. Både koncentrationen av energiskogen till slättbygder och det faktum att den i stor utsträckning beräknas ersätta spannmål i dessa bygder ger därför sannolikt positiva effekter på biologisk mångfald. Om det istället varit spannmål i valldominerade skogsbygder som trängts ut hade effekten varit den motsatta.

5.1.2.6 Strukturutveckling Den bild av kommande strukturrationalisering som målas upp i kapitel fyra pekar på en fortsatt tydlig hotbild när det gäller den biologiska mångfalden. I stort handlar det om att de två övergripande processerna, nedläggning i för jordbruket perifera områden och intensifiering i de produktiva delarna, accentueras. Sammantaget innebär detta att den övergripande strukturomvandlingen som kan förväntas fortgå även med nuvarande politik riskerar att fortsätta den utarmning av biologisk mångfald som pågår inom jordbruket. Som exempel kommer mjölkgårdarna att bli större och färre. Med färre mjölkgårdar och färre mjölkkor ökar risken för att mer perifera betesmarker inte kommer att skötas utan överföras till skog. Den ökade specialiseringen på antingen växtodling eller mjölkproduktion leder till allt mer likriktade landskapsavsnitt, antingen dominerade av spannmål eller av vall. Nöttköttsproducenterna kommer att vara allt viktigare. I vilken utsträckning småskalig nöttköttsproduktion kommer att fortsätta att bedrivas kan bli avgörande för mycket av landskapets mosaikstruktur och därmed biologiska mångfald. I de södra slättbygderna kan den ökade specialiseringen på växtodling förväntas leda till lokal djurbrist. Ökad homogenisering av landskapet och odlingen, minskade arealer betesmark och även minskad åkerareal (på grund av exploatering) ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I de norra slättbygderna är den uppmålade bilden inte lika negativ. Här finns större utrymme för djurföretag eftersom delar av jordbruksmarken inte duger till specialiserad växtodling. Betesmarksarealen kan därmed öka. De förutspådda förändringarna i grödor kommer att ha begränsad betydelse, med undantaget om energiskogsodlingen slår igenom. En viss omfattning av energiskogsodling på de öppna slätterna kan ge en positiv effekt på biologisk mångfald. I de södra skogsbygderna är de små köttproducenterna viktiga. De bidrar till öppethållande av marker med hög biologisk mångfald. Även i dessa bygder kommer mjölkgårdarna att koncentreras och få en mindre betydelse för landskapsbilden. Prognosen talar också om en överföring av små och avlägsna betesmarker till skog, vilket är negativt för den biologiska 63


mångfalden. Den mosaikartade landskapsbilden med höga naturvärden kommer att slätas ut ytterligare. I norr kommer strukturrationaliseringen att fortsätta vara mycket kraftig. Mönstret med färre och koncentrerade företag fortsätter. Avstånden är för stora för att småskalig köttproduktion ska vara ett alternativ. Den relativt hastiga nedläggningen av jordbruksmark som pågått under flera decennier kommer att fortsätta. Landskapet polariseras och jordbruket kommer att bedrivas i lite större öar i det dominerande skogslandskapet. För jordbrukets biologiska mångfald är trenden tydligt negativ.

5.1.3 Vad betyder de olika scenarierna för kulturvärdena? Enligt scenarierna förväntas förändringar i areal öppen odling, andel träda, växtföljder, grödfördelning, stallgödselspridning, maskinanvändning m.m. Dessa förändringar kommer alla att påverka odlingslandskapets utbredning och användning och därmed möjligheten till skötsel av marker, landskapselement och det biologiska kulturarvet. Fortsatta möjligheter till underhåll och brukande av byggnader och bebyggelsemiljöer är beroende av ytterligare faktorer som till exempel produktionsinriktning och tekniska lösningar. Sammanfattning av effekter på kulturmiljön Den förväntade effekten av scenario MTR 2007 innebär nationellt ingen omfattande negativ effekt på arealen jordbruksmark. Det minskade antalet betesdjur förväntas medföra ett svagare betestryck på de marker som har gårdsstöd, vilket kan ha effekter på möjligheten att bevara och synliggöra landskapselement. En ökad andel träda på bekostnad av spannmålsproduktionen kommer regionalt att medföra ett landskap där åkerbruket minskar kraftigt och där den historiska kopplingen mellan de olika markslagen bryts. Den förväntade effekten av MTR 2007 kan dock förstärkas av faktorer utanför jordbrukspolitiken vilket regionalt kan få negativa effekter för kulturmiljön. För bevarandet av odlingslandskapet pekar både scenario MTR 2020 på något större negativa effekter jämfört med MTR 2007. Detta är främst beroende av att arealen betesmark fortsätter att minska. Effekten kommer regionalt dock att uppvägas något genom att arealen åker bibehålls på ungefär dagens nivå. Effekterna i scenario WTO 2020 har stora likheter med de förväntade effekterna i MTR 2020. Arealen betesmark och antalet betesdjur förväntas dock minska i scenario WTO 2020 vilket förväntas ge scenariot större negativ effekt på kulturmiljön än MTR 2020. Fortsatta CAP-reformer är för effekterna på kulturmiljö ett dramatiskt scenario där nästan hälften av åkermarken läggs ned, framförallt i skogsbygderna och i norra Sverige. För bevarandet av betesmarker är effekterna förödande då över ¾ kommer att tas ur produktion för att spontant igenväxa alternativt planteras. Den agrara kulturmiljön är helt beroende av ett aktivt lantbruk. Scenariot medför att dagens odlingslandskap kommer att minska kraftigt i utbredning, vilket regionalt kommer att få stora effekter på landskapet och de kulturhistoriska värdena. Lantbruket som en förutsättning för att bevara och synliggöra kulturmiljön kommer att minska, särskilt i skogsbygd och i norra Sverige där en stor andel av arealen hotas av igenväxning. Ett mindre antal ängs- och betesmarker fortsätter att hävdas samt landskapselement och överloppsbyggnader att underhållas med stöd av miljöersättningarna. Påverkan på kulturmiljön blir i stort sett detsamma i scenario Åkermark för bioenergi (Bioenergi 2020) som i Avreglering 2020. En satsning på bioenergi medför dock att nedläggningen av åkermark och betesmark mildras något. Sammanfattningsvis visar alla scenarier på en negativ utveckling för kulturmiljön och 64


odlingslandskapets omfattning. Däremot är de negativa effekterna av Avreglering 2020 och Bioenergi 2020 betydligt mer omfattande än vad scenariot i MTR 2020 och WTO 2020 visar. Detta indikerar att behovet av riktade åtgärder kommer att öka under perioden om värdena skall bevaras.

5.1.3.1 Strukturutveckling Den strukturomvandling som redan pågår kommer att medföra stora konsekvenser för kulturmiljön. Genom den fortsatta utvecklingen mot färre, större och mer högavkastande jordbruksföretag riskerar utvecklingen mot försämrad skötsel och underhåll av kulturmiljön att fortsätta. Med en kraftig minskning av antalet mjölkföretag samt en omvandling från enmansföretag till ett fåtal större anläggningar kommer framför allt användningen av befintlig bebyggelse att förändras kraftigt då en stor mängd större ekonomibyggnader (ladugårdar, djurstallar etc.) kommer att överges. Effekterna av strukturrationaliseringen kommer att ytterligare bidra till polariseringen av landskapet genom att kulturmiljön i skogsbygderna och norra Sverige kommer att utvecklas mot ett i högre grad beskogat landskap med färre bebodda gårdscentrum och ett kraftigt minskat antal hävdade marker som följd. I slättbygderna kommer användningen av jordbruksmarken att intensifieras vilket ger ett ännu mer utpräglat åkerlandskap.

5.1.3.2 Teknikutveckling Med odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer avses i huvudsak produktionsbyggnader och miljöer som uppkommit inom ett aktivt lantbruk, belägna såväl på gården som ute i markerna. Inkluderat är även de byggnader som uppförts för småskalig agrarindustri. Av denna stora mängd byggnader kan flertalet beaktas som kulturhistoriskt värdefulla i ett eller annat avseende. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer utgör källor till kunskap om vilka tekniska lösningar och system som har varit dominerande under olika epoker. De speglar förändringar av jordbruksteknik och nya driftsinriktningar och har en tydlig koppling till jordbrukets och landsbygdens ekonomi. En påtaglig hotbild för den byggda miljön är den takt med vilken även relativt moderna byggnader blir friställda från sina funktioner. Krav på marknadsanpassning och därmed ofta storskalighet eller specialisering bidrar till att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer förfaller eller helt enkelt medvetet avlägsnas. Man får här bortskilja den småskaliga bebyggelsen, både på och utanför gårdscentra, som redan till stor del har fått minskad betydelse i modern produktion genom att inte svara mot de volymmässiga eller lagmässiga krav som ställs. Däremot kommer även den bebyggelse som tidigare har upplevts som storskalig framgent att överges när strukturrationaliseringen fortgår. Det som är modernt i dag kommer att vara omodernt och troligtvis hotas av rivning i morgon. Ett exempel på detta är 1900-talets silos. Den snabba teknikutvecklingen genererar nya ändrade krav på odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer. Landsbygdens byggnadsbestånd är inte en homogen massa utan är ett dynamiskt tillkommet kulturarv, byggnader försvinner och nya byggnader kommer till. Teknikutvecklingen kommer därför att ha stor betydelse för framtiden för bebyggelsen på landsbygden, både genom möjligheterna till användning av befintlig bebyggelse och genom byggnationer.

65


5.1.3.3 Typkommunerna För att fördjupa diskussionen om effekterna av MTR 2020 har en analys av effekterna på lokal nivå baserat på de fyra typkommunerna utförts: Söderslätt Antalet jordbruksföretag på Söderslätt kommer att mer än halveras till 2020 med en stor mängd övergivna gårdscentra och byggnader till följd. Mangårdsbyggnaden kommer dock även fortsättningsvis att användas som bostad. Även delar av det äldre ekonomibyggnadsbeståndet kommer att omvandlas till boningshus eller semesterbostäder. Däremot kommer mycket av den agrara bebyggelsen från 1900-talet att förfalla eller rivas, någon enstaka ekonomibyggnad kan dock komma att få en ny användning inom fritidsjordbruket. Både arealen åkermark och betesmark kommer att minska något, därtill förväntas en stark minskning av antalet mjölkkor. Genom tillkomst av vägar och ny bebyggelse ökar dock möjligheten till att hävda betesmarkerna med främst hästar. Sammantaget är stora förändringar i landskapets utseende och arrondering att förvänta. Söderslätts landskap kommer fortsatt att vara ett intensivt odlat åkerlandskap men nya användare av landskapet för boende- och fritidsmiljö kommer till. Norrslätt På Norrslätt kommer antalet jordbruksföretag att minska med ca 1/3 till 2020. Antalet nötkreatur och mjölkdjur kommer att minska i ännu större omfattning. Markerna kommer till stor del arrenderas ut vilket medför att de överloppsbyggnader som är belägna ”ute i markerna” kommer att följa med till den nye arrendatorn. Detta leder till att allt färre lantbrukare ska underhålla en allt större del av det agrara byggnadsbeståndet. Däremot är inga förändringar i odlingslandskapets utbredning att vänta vilket är positivt för den agrara kulturmiljön. Kopplat till den förväntade ökningen av Salixodling kan dock effekterna på överloppsbyggnader och andra kulturlämningar bli negativa beroende på var odlingen sker. Söderskog Även i Söderskog kommer antalet företag att minska, i detta fall halveras. Antalet nötkreatur och mjölkdjur minskar kraftigt. Antalet betesmarker kommer att minska snabbare än arealen betesmark. Även åkermarken kommer att minska med upp till 1/3. Detta kommer att medföra att hela gårdar (brukningsenheter) kommer att läggas ned med stora effekter på kulturmiljön som följd. Det som 2020 kommer att karakterisera Söderskog är en fortsatt utveckling mot ett skogsklätt landskap med enstaka ”öar” av odlingslandskap. Ett stort antal helhetsmiljöer kommer att försvinna genom att byggnaderna har förfallit och att markerna frivilligt eller spontant övergår till skogsmark med negativa effekter på det biologiska kulturarvet som följd. Norrskog I Norrskog kommer den redan snabba strukturomvandlingen att fortsätta och 2020 förväntas mindre än hälften av 2003 års lantbruksföretag fortfarande vara aktiva. Detta är direkt kopplat till den stora nedgången i antalet nötkreatur och mjölkdjur. Arealen åkermark kommer att minska och en mycket liten del av den kvarvarande åkermarken kommer att odlas.

66


Även här är effekterna på kulturmiljö stora och negativa. Stora delar av kommunens agrara bebyggelsemiljöer kommer att vara övergivna och både betesmark och åkermark kommer att vara beskogade.

5.1.4 Vad betyder de olika scenarierna för åkermarkens produktionsförmåga? Av de förändringar som presenteras i scenarierna är förändringar i areal öppen odling och andel träda de förändringar vars konsekvenser går att diskutera med relativ säkerhet. I övrigt kan scenarierna innebära förändringar i växtföljder, grödfördelning, stallgödselspridning, maskinanvändning m.m. vilka indirekt kan få effekter på åkermarkens långsiktiga produktionsförmåga genom påverkan på bland annat mullhalt och markstruktur. Dessa indirekta effekter är på grund av sin komplexitet svåra att värdera. Utifrån osäkerheten kring dessa faktorer koncentreras bedömningen av scenarierna till effekterna av förändringar i arealen öppen odling och andel träda.

5.1.4.1 MTR 2007 I de flesta produktionsområden kommer trädan att öka mer eller mindre kraftigt vid en anpassning till MTR. Undantagen är Norrland där den största arealen, även efter en anpassning, kommer att ligga som vall och Götalands södra slättbygder där den trädade arealen kommer att fortsätta vara marginell i förhållande till andra grödor. Att ökad areal läggs i träda, och då främst som permanent träda, innebär minskad areal öppen odling. Det får effekten att negativ påverkan på åkermarkens produktionsförmåga i form av packning till följd av körning med tunga maskiner åtminstone tillfälligt upphör på marken. Trädan torde på sikt även medföra positiva effekter så som ökad mullhalt och förbättrad markstruktur. En vall eller fånggröda, i synnerhet om den är flerårig, kan utveckla ett stort rotsystem vilket torkar upp markprofilen samt tillför organiskt material. Effekterna av en ökad areal träda på tillförseln av kadmium är dock begränsad eftersom en stor del av tillförseln till marken normalt sker i form av deposition. Andelen ettårig träda är enligt scenariot relativt oförändrad i de två sydligaste produktionsområdena. Den trädade andelen av marken i dessa områden är dock liten. I Götalands norra skogsbygder och i Svealands slättbygder sjunker andelen ettårig träda något men utgör ändock en relativt stor andel av den trädade arealen. Detta kan vara ett tecken på att trädan kommer att fortsätta användas som avbrottsgröda i de här områdena vilket kan vara positivt för markstrukturen. Vid upptagning av potatis eller betor med moderna tunga maskiner kan det ske betydande packning i alven, i synnerhet om marken är fuktig. Det är inte ovanligt att betupptagning sker sent på hösten under blöta förhållanden. Betodlingen minskar något som en följd av den beslutade sockerreformen i scenario MTR 2007. I Götalands södra slättbygder ökar däremot potatisodlingen i motsvarande omfattning. Den minskade andelen betodling kan innebära minskad risk för alvpackning på marker där betor odlas idag. Det är dock oklart om den ökade potatisodlingen kan komma att ta ut den effekten. Sammantaget tyder den ökade andelen träda i scenariot på att risken för alvpackning inte kommer att utgöra något hot på stora arealer då körningen på marken i stort sett kommer att upphöra.

67


5.1.4.2 MTR 2020 Om fortsatta pris- och produktivitetsförändringar tillfogas till scenariot om anpassning till MTR blir prognosen att andelen permanent träda ökar ytterligare i alla produktionsområden, undantaget Götalands södra slättbygder, på bekostnad av vall, spannmål och oljeväxter. Detta förstärker de effekter av trädan som redovisats vid endast en anpassning till MTR, i de områden där trädan ökar. Trenden mot minskad betodling förstärks något i Götalands södra slättbygder vilket kan innebära att färre marker utsätts för risk för skadlig markpackning.

5.1.4.3 WTO 2020 När ett nytt WTO-avtal tillkommer till övriga förändringar sker en ytterligare ökning av andelen permanent träda i alla produktionsområden, dock fortfarande med undantag av Götalands södra slättbygder. Detta förstärker effekterna av trädan ytterligare. Bet- och potatisodlingen är oförändrad jämfört med föregående scenario.

5.1.4.4 Avreglering 2020 Med tidigare redovisade förändringar samt fortsatta CAP-reformer blir konsekvensen att åkermarken i Sverige minskar drastiskt till drygt hälften av den tidigare arealen. I första hand är det den permanenta trädan som försvinner men även vallarealen och till viss del spannmålsodlingen minskar kraftigare än i tidigare scenarier. I Götalands södra slättbygder är minskningen av åkerarealen obetydlig men längre norrut minskar arealen åkermark kraftigt. Omvandlas åkermarken till skog är det inte längre relevant att diskutera åkermarkens tillstånd och långsiktiga produktionsförmåga. Marken kan efter skogsplantering potentiellt sett åter omvandlas till åkermark men beroende på typ av skogsproduktion är de jordmånsbildande processerna annorlunda än vid jordbruk, vilket på sikt kan påverka markens egenskaper. Dränering, dikning m.m. kommer troligen att behöva förnyas om marken åter ska användas som åker. Vid fortsatta CAP-reformer försvinner betodlingen från alla områden och potatisodlingen minskar något i förhållande till tidigare scenarier. Att betodlingen försvinner kan innebära att risken för alvpackning på företag som tidigare odlade betor minskar.

5.1.4.5 Bioenergi 2020 I förhållande till förgående scenario minskar inte åkerarealen lika kraftigt om scenariot byggs på med en energikris. I de sydligaste områdena bibehålls arealerna spannmålsodling och oljeväxtodlingen ökar i förhållande till dagens arealer. I norra Götalands och Svealands slättbygder ökar istället Salixodlingen markant. Arealerna träda och vall minskar i alla områden. Sammantaget innebär scenariot att den öppna odlingen blir större än i tidigare scenarier trots ökad Salixodling. Detta torde förta delar av de effekter av ökad träda som beskrivits under det första scenariot; anpassning till MTR. Istället skulle risken för i första hand fortsatt alvpackning öka. Liksom i det föregående sceneriet försvinner betodlingen från alla områden vilket kan innebära minskad risk för alvpackning på företag som tidigare odlade betor.

68


5.1.4.6 Strukturutveckling När det gäller påverkan på åkermarkens tillstånd och långsiktiga produktionsförmåga är det främst förändringar i växtodlingen som får betydelse. Vid den fortsatta utvecklingen mot allt större enheter som förväntas ske är det troligt att maskinerna som används i företagen kommer att bli allt större och tyngre. Detta utgör en stor riskfaktor för ökad alvpackning i åkermarken om inte maskinerna utformas så att deras tyngd fördelas på större yta, exempelvis genom fördelning av vikten på fler hjul, eller att systemen förändras. För vissa moment i odlingen kan förbättringar ske relativt enkelt, exempelvis för spridning av flytgödsel, medan exempelvis skörd kan vara ett moment där maskiner eller system kan vara svårare att anpassa till att skona marken.

5.1.4.7 Teknikutveckling En ökad spridning av flytgödsel med system där gödseln pumpas från en behållare ut till spridarutrustningen med hjälp av en matarslang kan innebära en påtagligt mindre risk för packningsskador vid gödselspridning. Den pågående utvecklingen och förbättringen av däcksutrustningen på traktorer, redskap och maskiner kan i första hand skona matjorden och övre delen av alven från skadlig markpackning. Den positiva effekten på djupare jordlager är mer begränsad. På djupa jordlager spelar även hjullasten/axellasten roll och det är osäkert om bättre däcksutrustning kommer att kunna motverka de negativa effekterna av allt tyngre maskiner. Här krävs istället att redskapens vikt fördelas på fler hjul. Även inom detta område pågår en viss utveckling på de redskap där detta är möjligt att utveckla relativt enkelt. På många tunga maskiner är detta dock svårt att åstadkomma. Bra däcksutrustning och fler axlar är kostsamt och kräver stort körunderlag för att motivera en investering. I vilken grad och i vilken takt bättre däcksutrustning och viktfördelning kommer att kunna uppväga de negativa effekterna av utvecklingen mot tyngre maskiner är därför osäkert. Möjligheten att med hjälp av GPS-teknik lägga fasta körspår för tunga maskiner kan innebära att mindre del av marken utsätts för skadliga tryck. I och med att maskinerna blir allt tyngre och GPS-tekniken blir mer tillgänglig kan vi komma att se mer av denna strategi för att minska markpackningen.

5.2 Ingen övergödning 5.2.1 Vilka faktorer påverkar övergödningen? 5.2.1.1 Kväveutlakning Kväveutlakningen från åkermark påverkas av klimatet och av naturgivna faktorer såsom jordarten. Generellt är utlakningen högre från lätta jordar än från lerjordar och från områden med hög nederbörd och liten förekomst av tjäle. Kväveutlakningen påverkas också av grödval, jordbearbetning och gödslingsintensitet. Odling av fleråriga vallar ger betydligt lägre kväveutlakning än odling av grödor där bearbetning sker varje år. Gödslingsintensiteten med kväve påverkar också riskerna för utlakning. Normala givor med mineralgödsel ger upphov till en utlakningsnivå, som anses vara miljömässigt godtagbar. Vid spridning av stallgödsel vid tidpunkter då ingen eller liten kväveupptagning sker kan utlakningen däremot öka påtagligt. Hur stor areal som odlas påverkar den samlade kvävebelastningen.

69


5.2.1.2 Ammoniakavgång Ammoniakavgången inom jordbruket är till stor del relaterad till djurhållningen och den stallgödsel som produceras. Vilket hanteringssystem för stallgödsel (flytgödsel, fastgödsel, urin etc.) och vilken teknik som används i stall, vid lagring och spridning, har därför stor betydelse. Hur stor ammoniakavgången kan bli vid djurhållningen beror på hur mycket kväve som utsöndras med träck och urin dvs. hur effektivt kväveföreningarna i fodret utnyttjas. Utfodring och fodervärdering är därför faktorer som kan påverka ammoniakavgången. Ammoniakförluster sker också vid betesdrift och vid spridning av mineralgödsel, främst från urea. Intensiteten i betesdriften inverkar på ammoniakavgången liksom vilka mineralgödselmedel som används. Förändringar i djurantalet, främst nöt och svin, har stor betydelse för storleken på den totala ammoniakavgången.

5.2.1.3 Fosforförluster Processerna som påverkar fosforförlusterna från åkermark är komplexa och till viss del är kunskapen begränsad eller svårtolkad. Såväl kemiska, fysikaliska och biologiska processer har betydelse för frigörelse av fosfor från marken Jordart, jordens struktur, infiltrationsförmåga, kemiska sammansättning liksom topografin (erosionsrisk) kan inverka på fosforförlusterna. Även grödval, jordbearbetnings- och gödslingsstrategi kan ha betydelse för storleken på fosforförlusterna.

5.2.2 Hur mycket betyder de olika scenarierna för övergödningen? En skattning har gjorts av hur förändringarna av grödarealer och antal djur i scenarierna skulle påverka kväveutlakningen och ammoniakavgången. För att beräkna kväveutlakningen har utlakningskoefficienter för olika grödor tagits fram. Koefficienterna har sedan multiplicerats med arealerna för de olika grödorna i scenarierna. För att beräkna ammoniakavgången har förlustfaktorer tagits fram för berörda djurslag. Förlustfaktorerna har sedan multiplicerats med antalet djur (nötkreatur och svin) i scenarierna. Resultatet redovisas i figur 17 och 18 och kommenteras för respektive scenario i nästa avsnitt. Den totala kväveutlakningen minskar i samtliga scenarier. Minskningen varierar mellan 10 och 33 %. Även ammoniakavgången minskar i samtliga scenarier. Minskningen varierar mellan 7 % och 37 %. Scenarierna omfattar nötkreatur och svin. Dessa svarar för nästan 85 % av ammoniakavgången från djurhållningen.

70


60000

ton N

50000 Öv grödor

40000

Träda/energi Oljeväxter

30000

Vårsäd Höstsäd

20000

Vall

10000 0 2003

MTR 2007

MTR 2020

WTO 2020

Avregl 2020

Bioenergi 2020

Figur 17: Skattad förändring av kväveutlakning mellan 2003 och 2020 vid olika framtidsscenarier.

40000

ton NH3

35000 30000 25000 Svin

20000

Nöt

15000 10000 5000 0 2003

MTR 2007 MTR 2020 WTO 2020

Avregl 2020

Bioenergi 2020

Figur 18: Skattad förändring av ammoniakavgång mellan 2003 och 2020 vid olika framtidsscenarier.

71


Det har inte varit möjligt att ta fram koefficienter för att kunna beräkna fosforförluster vid de olika scenarierna. I en enkätstudie tillfrågades 12 fosforexperter bl.a. om hur MTR-reformen kunde förväntas påverka fosforförlusterna (Jordbruksverket, 2007). Förändringar av grödarealer och djurantal hade tagits fram genom modellberäkningar. Enligt experterna var det inte möjligt att dra några generella slutsatser på vilket sätt förändringarna skulle påverka fosforförlusterna. Det berodde dels på att modellresultatet inte sa något om vad som händer på gårdsnivå, dels så finns det fortfarande kunskapsluckor om vad som orsakar fosforförluster och brist på resultat från tillämpade försök. En slutsats var dock att långliggande bevuxen träda sannolikt leder till minskade förluster till följd av minskad erosion av ytvatten. Men denna effekt skulle kunna motverkas av idag mindre kända effekter, t.ex. utfrysning av fosfat från det som växer på trädan. Förlusterna av fosfor är, på de flesta jordar, inte på samma direkta sätt kopplade till om det sker en bearbetning ett enskilt år såsom fallet är för förlusterna av kväve. En minskad, aktivt brukad, jordbruksareal får därmed inte samma utslag i minskade förluster av fosfor som den får på kväveförlusterna.

5.2.2.1 MTR 2007 Ettåriga grödor ger högre kväveutlakning än fleråriga grödor eftersom det inte finns någon växtlighet som kan ta upp kväve under hösten och att marken oftare jordbearbetas under hösten. Spannmål och oljeväxter m.fl. ger därför högre kväveutlakningän fleråriga vallar och trädor. Minskad spannmålsodling leder i detta scenario till att kväveutlakningen minskar. Både minskad höst- och vårsädesodling bidrar till detta, men den största minskningen orsakas av minskad vårsädesareal. Oljeväxtodlingen ökar och motverkar till viss del minskningen av kväveutlakningen från spannmålen. Effekterna av minskad vallodling och ökad trädesareal tar i stort ut varandra. Hur mycket kväveutlakningen påverkas varierar mellan olika områden. I jordbruksbygderna i södra Sverige påverkas odlingen i liten utsträckning vid en anpassning till MTR och kväveutlakningen minskar där något eller blir oförändrad. I slättbygderna i norra Götaland och Svealand beräknas däremot kväveutlakningen minska, främst till följd av minskad spannmålsodling. Den kraftigaste minskningen sker i skogsbygderna i Götaland och i mellersta Sverige. Även i norra Sverige sker en minskning av kväveutlakningen men den är dock inte lika stor som skogsbygderna, varken totalt sett eller som andel av den totala utlakningen. Den långliggande trädan ökar i omfattning i scenariot och det skulle kunna leda till att förlusterna av fosfor minskar. Ett minskat antal nötkreatur och svin leder till att ammoniakavgången minskar. Ammoniakavgången minskar i hela landet med undantag för norra Sverige. Överlag minskar ammoniakavgången från samtliga djurslag förutom från dikorna. Ammoniakavgången från dikorna ökar i skogsbygderna och i norra Sverige och är förklaringen till den ökade ammoniakavgången i norra Sverige.

5.2.2.2 MTR 2020 Vid en jämförelse med 2003 är det ungefär samma tendenser, dvs. minskad spannmålsodling bidrar till minskad kväveutlakning vilket till viss del motverkas av ökad odling av oljeväxter. Vallodlingen har minskat mer i detta scenario men inverkan av det på kväveutlakningen motverkas till stor del av att trädesarealen ökar. Totalt blir kväveutlakningen något lägre än i föregående scenario.

72


Regionalt påverkas jordbruksbygderna i södra Sverige lite medan det sker en betydande minskning av utlakningen (ca 25 %) i slättbygderna i Götaland och Svealand jämfört med 2003. Kraftigast blir minskningen i skogsbygderna (ca 50 %). I norra Sverige minskar kväveutlakningen mer än i det föregående scenariot. Den långliggande trädan ökar ytterligare och uppgår till drygt 900 000 hektar i detta scenario. Ammoniakavgången blir något högre än för föregående scenario men lägre än för 2003. Det beror på ökad lönsamhet i svinuppfödningen vilket leder till fler producerade svin och därmed ökad ammoniakavgång. Ammoniakavgången från svinen blir ca en tredjedel större än 2003. För nötkreaturen fortsätter ammoniakavgången att minska. Ökningen av antalet svin är störst i jordbruksbygderna i södra Sverige och gör att ammoniakavgången blir större i dessa områden än 2003. I övriga områden blir ammoniakavgången lägre än 2003.

5.2.2.3 WTO 2020 Tendenserna är de samma som i föregående scenario, men kväveutlakningen blir något lägre. Regionalt är tendenserna desamma förutom att odlingen i norra Sverige påverkas mer än tidigare. Kväveutlakningen minskar i det området med mer än 50 % jämfört med 2003 till följd av minskade arealer spannmål och vall. Arealen långliggande trädan ökar ytterligare till drygt 1 miljon hektar. Arealen har ökat kraftigt i alla områden jämfört med 2003, med undantag för sydligaste Sverige. Ammoniakavgången minskar jämfört med föregående scenario, vilket beror på att antalet nötkreatur minskar. Ammoniakavgången från svinen är oförändrad. Det sker en minskning av ammoniakavgången i samtliga områden jämfört med föregående scenario. I sydligaste Sverige är dock ammoniakavgången högre än 2003 vilket beror på ett större antal svin.

5.2.2.4 Avreglering 2020 Tendenserna är ungefär de samma som för tidigare scenarier för arealen spannmål och oljeväxter. Vallarealen men framför allt trädesarealen minskar dock och bidrar till att kväveutlakningen minskar något mer än i de tidigare scenarierna. Fortfarande påverkas odlingen i jordbruksbygderna i södra Götaland i begränsad omfattning och kväveutlakningen är relativt oförändrad. I övriga områden är påverkan desto större. I slättbygderna i Götaland och Svealand minskar utlakningen med drygt 40 %. I skogsbygderna och i norra Sverige har två tredjedelar av kväveutlakningen 2003 försvunnit. Arealen långliggande träda minskar kraftigt i detta scenario. Den totala åkerarealen minskar mer än den långliggande trädan. Trädan övergår troligen till att bli obrukad mark vilken kan antas ha ungefär samma inverkan på förlusterna av fosfor som långliggande träda. Ammoniakavgången minskar ytterligare i detta scenario, till följd av att antalet nötkreatur minskar. Ammoniakavgången från svinen är oförändrad i förhållande till förra scenariot. Jämfört med 2003 har ammoniakavgången från nötkreatur halverats. Det sker ytterligare minskningar av ammoniakavgången i samtliga områden jämfört med föregående scenario.

5.2.2.5 Bioenergi 2020 En förutsättning för detta scenario är ökade spannmålspriser, vilket slår igenom och ger en ökning av spannmålsarealen, framför allt höstsädesarealen. För övriga grödor är arealerna relativt oförändrade jämfört med det föregående scenariot. Den ökade spannmålsarealen leder till ökad kväveutlakning, vilken blir större än i de övriga scenarierna men fortfarande lägre än 73


2003. Kväveutlakningen i jordbruksbygderna i Götaland (även norra Götaland) blir dock högre än 2003 till följd av den ökade spannmålsarealen. Även i slättbygderna i Svealand sker en ökning av kväveutlakningen jämfört med föregående scenario, fast den totala kväveutlakningen blir inte högre än 2003. I skogsbygderna och norra Sverige påverkas spannmålsarealen i mindre grad och kväveutlakningen är fortfarande låg jämfört med 2003. Arealen långliggande träda är fortsatt låg i detta scenario. Ammoniakavgången blir något högre än i föregående scenario. Främst beror det på att antalet nötkreatur åter ökar. Odling av 300 000 hektar Salix i det alternativa bioenergiscenariot får främst betydelse för kväveutlakningen i slättbygderna i norra Götaland och Svealand. I de områdena beräknas kväveutlakningen bli i storleksordningen 550-750 ton lägre än i huvudalternativet för detta scenario.

5.2.2.6 Strukturutveckling Utifrån den bild som ges i kapitel fyra kan de största strukturförändringarna förväntas för mjölkproduktionen och spannmålsodlingen. Antalet mjölkföretag förväntas minska kraftigt samtidigt som besättningsstorlekarna ökar. De större besättningarna kan i högre grad komma att återfinnas i bättre jordbruksbygder, eventuellt också mer kustnära. Ökad specialisering kan innebära att dessa företag kommer att vara helt inriktade på mjölkproduktion och t.ex. enbart odla vall. Att större mängder stallgödsel produceras och hanteras i kustnära områden kan innebära risk för ökad kvävebelastning på kustvattnen. Detta motverkas samtidigt av den skisserade ökningen av vallodlingen på de stora mjölkgårdarna och genom att stora företag har bättre möjligheter (och krav) att tillämpa miljövänlig teknik. Det senare har också betydelse för att minska ammoniakavgången. Spannmålsodlingens koncentration till slättbygder förstärks och skördarna per hektar ökar och arealen minskar. Utfallet i de ovan redovisade scenarierna blir liknande, dvs. minskad spannmålsareal totalt och då särskilt i skogsbygderna, vilket leder till minskad kväveutlakning från denna odling.

5.2.2.7 Teknikutveckling Teknikutvecklingen förväntas få störst betydelse för ammoniakavgången. Fortsatt övergång till flytgödselhantering och ökad tillämpning av spridningsutrustning för stallgödsel som ger låga förluster kan leda till minskad ammoniakavgång.

5.3 En giftfri miljö 5.3.1 Vilka faktorer är viktiga för en giftfri miljö? Hur stora mängder växtskyddsmedel som sprids till miljön beror på en kombination av mark, klimat och medlets egenskaper – tillsammans med den odlings- och spridningsteknik som används. Växtskyddsmedel kan spridas till omgivande mark och vatten genom vindavdrift, avdunstning, ytavrinning eller utlakning genom markprofilen, antingen till dräneringsledningarna eller ner till grundvattnet. Även olika former av spill vid hantering leder till att växtskyddsmedlen kan spridas i miljön. Vindavdrift är de delar av sprutvätskan, droppar eller fasta partiklar som inte kommer på det behandlade fältet p.g.a. att de driver iväg med vinden. Små droppar, med diameter mindre än 74


0,1 mm är särskilt utsatta för vindavdrift. De påverkas mer av turbulenta luftströmmar än av tyngdkraften. Olika mätningar visar att mellan 1 och 75 % av det som sprids kan försvinna genom vindavdrift. Avdunstning från gröda och mark sker efter att besprutningen är avslutad och beror framförallt på medlets flyktighet (ångtryck), vädret och markens och grödans tillstånd. Ju högre ångtryck substansen har desto större är risken för avdunstning. Mätningar visar att upp till tio procent av det som sprids försvinner genom avdunstning, i vissa fall upp till 90 %. Ytavrinning uppstår när det regnar eller bevattnas så kraftigt att markens infiltrationskapacitet inte hinner med. Olika jordar har olika kapacitet att ta hand om stora mängder vatten. Det gör att det finns större risk för ytavrinning på struktursvaga mjäla- och lerjordar och mindre risk på genomsläppliga sandjordar. Utlakning sker när vatten som marken inte kan lagra transporteras till dränerinsgledningar eller grundvattnet. Risken för utlakning ökar på jordar med hög genomsläpplighet, t.ex. sandjordar och jordar med mycket sprickor, och för substanser som inte binds hårt till ler och humus. Jordar varierar med avseende på humushalt, lerhalt, pH-värde, struktur och mikrobiell aktivitet. En hög andel ler och humus ökar möjligheterna för att växtskyddsmedlet ska brytas ner fort och inte transporteras iväg. Markens pH-värde påverkar både nedbrytningen av växtskyddsmedel och i vilken kemisk form vissa växtskyddsmedel uppträder i marken. Mängden nederbörd har stor betydelse för både ytavrinnig och utlakning. Ju längre tid det tar innan det börjar regna desto mer ökar sannolikheten för att medlen ska hinna brytas ner. Vid torka kan dock nedbrytningen minska eller helt avstanna. Temperaturen påverkar mikroorganismernas förmåga att arbeta med nedbrytningen av substanserna. Vid låga temperaturer, t.ex. vid höstsprutning, går nedbrytningen långsamt. Nedbrytningen kan ta upp till tio gånger längre tid under sen höst än under sommarmånaderna. Ju kallare och regnigare det är desto större är risken för att växtskyddsmedel ska transporteras bort från fältet. Medlens egenskaper gör att de uppträder olika i miljön. De viktigaste skillnaderna i egenskaper är substansens ångtryck, vattenlöslighet, adsorptionsförmåga och persistens. Störst risk för att spridas till yt- och grundvatten har de medel som binds dåligt till marken (låg adsorption) och samtidigt bryts ner långsamt (hög persistens) (Säker bekämpning, 2005). Hanteringen av växtskyddsmedel, särskilt vid påfyllning och rengöring av utrustning, innebär ett stort riskmoment, eftersom det då oftas är frågan om koncentrerade preparat (påfyllning) eller större mängder rester (rengöring). I olika studier pekar man på att olika punktkällor är troliga orsaker till att växtskyddsmedel senare återfinns i vatten (Higginbotham m.fl., 1999 & Kreuger, 2002). Resultat från Vemmenhögsprojektet visar att minskade mängder växtskyddsmedel i vatten framförallt kan härledas till ökad medvetenhet hos lantbrukarna om bättre bekämpningsrutiner och säkrare hantering av utrustning (Kreuger och Nilsson, 2001).

5.3.2 Hur mycket betyder de olika scenarierna? Analysen i de olika scenarierna är gjord efter uppgifter i SCB:s ”Bekämpningsmedel i jordbruket 1997/98”. Av SCBs undersökningen framgår hur mycket aktiv substans som jordbrukarna använde i medeltal per hektar för den areal som bekämpades. De insamlade uppgifterna speglar alltså inte genomsnittet för de arealer som odlas med resp. gröda utan hur mycket medel som användes på den mark som behandlades. De uppgifterna har använts för att räkna på mängderna per gröda och produktionsområde. Att vi räknar på mängden använt växtskyddsmedel beror på att det är den statistik som finns uppdelad per gröda och produktionsområde. Statistiken är vid det här laget lite gammal och det har skett ändringar i användningsmönstren, men det finns för närvarande ingen uppdaterad statistik. Den använda mängden är inte självklart kopplad till risken med användningen eftersom det är beroende av vilka preparat som man fortsätter att använda och på vilket sätt. En minskad

75


användning kan leda till en minskning av riskerna eftersom det totala antalet bekämpningstillfällen minskar vilket minskar antalet hanteringstillfällen och de risker som är knutna till det. Att risken inte entydigt överensstämmer med mängden använt växtskyddsmedel illustreras genom att de nationella riskindikatorerna visar på en större minskning än mängdminskningen gör (KemI). Det pågår dessutom en utveckling mot preparat och användningssätt som enligt de nationella riskindikatorerna är mindre riskfyllda.

5.3.2.1 MTR 2007 Användningen av växtskyddsmedel minskar med knappt 20 % i jämförelse med 2003 sett över hela riket. Minskningen är dock ganska ojämnt fördelad och innebär att det sker en mycket liten minskning i Götalands södra slättbygder och ingen minskning alls i Götalands mellanbygder. Den minskade användningen i vårsäd ersätts i stort sett av en ökad användning i oljeväxter eftersom oljeväxtarealerna ökar. En del användning i potatis flyttar också från Götalands norra slättbygder till Götalands södra slättbygder. I Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder ger den minskade vårsädesarealen och den flyttade potatisodlingen upphov till en minskning på en knapp tredjedel. I Götalands skogsbygder och Mellansveriges skogsbygder halveras användningen p.g.a. den minskade vårsädesarealen. I nedre Norrland sker en liten minskning framförallt knuten till den minskade vårsädesarelaen. Användningen i Mellansveriges skogsbygder och Nedre Norrland hamnar på samma nivå. I övre Norrland sker ingen minskning alls.

5.3.2.2 MTR 2020 Totalt sett minskar användningen i hela landet med drygt 20 %. De redan påbörjade trenderna förstärks ytterligare med det undantaget att det även i detta scenario sker en mycket liten minskning i Götalands södra slättbygder och ingen minskning alls i Götalands mellanbygder. Minskningar i dessa områden uppvägs av ökade arealer i framförallt oljeväxter och därmed ökad användning i dessa grödor. I övriga områden påverkas nu också användningen i höstspannmål och vall eftersom dessa arealer minskar. I jämförelse med 2003 minskar användningen i Götalands norra slättbygder med drygt 1/3 och i Svealands slättbygder med 40 %. I Götalands skogsbygder och Mellansveriges skogsbygder minskas användningen med 60 % respektive 65 %. I Nedre Norrland sker en halvering beroende på minskade vall- och vårsädesarealer. Användningen i Mellansveriges skogsbygder och Nedre Norrland hamnar på samma nivå. I Övre Norrland minskar användningen med 30 % beroende på en minskad vallareal.

5.3.2.3 WTO 2020 Totalt sett minskar användningen i hela landet med drygt 25 %.Trenderna förstärks ytterligare men fortfarande är det en mycket liten minskning i Götalands slättbygder och ingen minskning alls i Götalands mellanbygder. Den minskade användningen i Götalands södra slättbygder ligger på lite drygt 10 % trots att användningen i sockerbetor halveras. Detta beror andra grödor ökar istället, framförallt oljeväxtarealerna. I övriga områden påverkas nu också användningen i de kortliggande trädorna eftersom dessa arealer minskar. I jämförelse med 2003 minskar användningen i Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder med 40 %. I Götalands skogsbygder och Mellansveriges skogsbygder minskar användningen med lite drygt 60 % respektive 70 %. I Nedre Norrland minskar användningen med lite drygt 65 %. Användningen i Mellansveriges skogsbygder och Nedre Norrland hamnar på samma nivå. I Övre Norrland minskar användningen med 40 % beroende på ytterligare minskad vallareal.

76


5.3.2.4 Avreglering 2020 Trenderna förstärks ytterligare och nu påverkas även användningen i Götalands mellanbygder. Sett över hela riket minskar användningen med 35 % i jämförelse med 2003. I både Götalands södra slättbygder och Götalands mellanbygder minskar användningen med drygt 10 % och det beror till största delen på att sockerbetsodlingen försvinner. Användningen i Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder halveras. I Götalands skogsbygder och Mellansveriges skogsbygder minskar användningen med drygt 65 % respektive drygt 75 %. I Nedre Norrland minskar användningen med lite drygt 65 %. Användningen i Mellansveriges skogsbygder och Nedre Norrland hamnar fortfarande på samma nivå i använd mängd växtskyddsmedel. I Övre Norrland minskar användningen med 60 % beroende på ytterligare minskad vallareal.

5.3.2.5 Bioenergi från åkermark (Bioenergi 2020) I detta scenario minskar användningen av växtskyddsmedel med lite drygt 15 % i jämförelse med 2003 sett över hela riket. Minskningen är dock ganska ojämnt fördelad och innebär att det sker en mycket liten minskning i Götalands södra slättbygder, Götalands norra slättbygder, Svealand slättbygder och ingen minskning alls i Götalands mellanbygder. I Götalands södra slättbygder försvinner odlingen av sockerbetor men eftersom den ersätts med ökad andel höstsäd och oljeväxter påverkar detta användningen av växtskyddsmedel med en minskning på lite drygt 10 %. Även i Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder minskar användningen med lite drygt 10 %. I dessa områden minskar vallen och den korta trädan vilket ger upphov till en minskad användning. Detta kompenseras nästan med att användningen i oljeväxter och höstsäd ökar när dessa arealer ökar. I Götalands skogsbygder, Mellansveriges skogsbygder, Nedre Norrland och Övre Norrland minskar användningen med lite drygt 50 %. Detta beror på den minskade användningen i vårsäd och vall när dessa arealer minskar.

5.3.2.6 Salix Sett över hela riket minskar användningen av växtskyddsmedel med lite drygt 25 % i jämförelse med 2003. Minskningen är fortsatt ojämnt fördelad över landet. I Götalands södra slättbygder minskar användningen med drygt 10 % och i Götalands mellanbygder minskar användningen med knappt 10 % och det beror till största delen på att sockerbetsodlingen försvinner. I dessa områden odlas inte heller Salix i någon större omfattning. I jämförelse med 2003 minskar användningen i Götalands norra slättbygder med knappt 15 % och i Svealands slättbygder med 25 %. I dessa områden ökar andelen Salix, användningen av växtskyddsmedel i Salix står för ca 15 % av den totala användningen i båda områdena. I Götalands skogsbygder, Mellansveriges skogsbygder, Nedre Norrland och Övre Norrland minskar användningen med lite drygt 50 %. Detta beror på den minskade användningen i vårsäd och vall när dessa arealer minskar och i dessa områden börjar inte Salix att odlas i någon stor omfattning.

5.3.2.7 Strukturutveckling Med den ökande storleksrationaliseringen kommer sprutorna fortsätta att bli större och användas på allt större arealer. Det finns risk för sämre läglighet vid besprutningen och stora punktutsläpp vid ett eventuellt haveri. Detta kan uppvägas av att miljöförbättrande teknik på sprutorna (ex. automatiserade rengöringsprogram) kan bli vanligare eftersom sådan teknik blir relativt sett billigare på större sprutor. Incitamenten att investera i teknik för positionsbestämning, digitala kartor och individuellt avstängningsbara spridare ökar när den tekniken ska användas på större arealer eller av dem som utför sprutning på entreprenad

77


eftersom alla dessa tekniker underlättar ett mer storskaligt maskinsystem och en mer specialiserad arbetsfördelning.

5.3.2.8 Teknikutveckling Den utveckling som kan komma att ge störst effekt är eventuella framsteg inom växtförädlingen där det kan röra sig om att ta bort hela användningsområden. Om det går att få fram en potatis resistent mot bladmögel kan det leda till minskningar på 6-10 sprutningar. En minskning som gäller både preparatens egenskaper och den använda mängden. Växtförädling är dock mycket långsiktig och det tar generellt lång tid att få fram nya grödor. När det gäller miljöförbättrande tekniker på sprutan kan de ge vissa vinster men de kan komma att uppvägas av negativa effekter av att sprutornas storlek gör att det blir sämre läglighet med stora sprutor. I stort är det sannolikt ett nollsummespel. Utvecklingen av nya preparat med bättre miljöegenskaper kan också leda till positiva effekter av mindre omfattning. Teknikutvecklingen kan dock bli en viktig faktor för punktvis eller grödspecifik riskminskning även om den inte alltid ger så stor procentuell mängdminskning.

5.4 Myllrande våtmarker 5.4.1 Vilka faktorer är viktiga för våtmarkerna? Målet för våtmarker i odlingslandskapet ska uppnås genom aktiv restaurering av befintliga våtmarker och anläggning av nya våtmarker. Incitament för att utföra dessa åtgärder saknas vanligtvis i ett modernt lantbruk, såvida inte ekonomisk kompensation ges. Markägares incitament för att överföra jordbruksmark till våtmark påverkas av hur stor avkastning en alternativ användning av marken ger. Kostnaden för att uppnå målet för återställning av våtmarker i odlingslandskapet påverkas därför av hur priset på jordbruksmark eller jordbruksmarkens alternativvärde utvecklas. Våtmarkernas långsiktiga miljönytta är beroende av att de sköts. För att främja de biologiska och kulturhistoriska värdena behöver våtmarkerna hävdas. Kostnaden för skötsel och tillgången på betesdjur är därför av stor betydelse för möjligheten att långsiktigt bevara värdet av anlagda och restaurerade våtmarker. Den förväntade utvecklingen för betesmarkerna och betesdjuren beskrivs i avsnitt 5.1.

5.4.2 Scenarier för jordbruksmarkens alternativvärde För att återskapa våtmarker i odlingslandskapet tas ofta åkermark i anspråk. Nya våtmarker behövs framför allt i intensiva jordbruksbygder och nära kusten, vilket ofta sammanfaller med områden där markpriset är högt. En stor efterfrågan på åkermark för jordbruksproduktion kan öka behovet av våtmarker för rening av växtnäring samtidigt som markpriset, och därmed kostnaden för våtmarker, ökar. Även om markägarens motiv för att återställa en våtmark varierar är markens alternativvärde i förhållande till de statliga ersättningsnivåerna avgörande för viljan att anlägga våtmarker i sådan omfattning att målen kan nås. Enligt framtidsscenarierna kommer världsmarknadens efterfrågan på jordbruksprodukter att få en ökad inverkan på den svenska jordbruksmarkens värde för produktion. Markpriset bestäms även av andra faktorer som räntor och förväntningar. Markpriset inom ett område kan variera mer än den förväntade förändringen över tid, vilket gör att några säkra slutsatser från scenarierna inte kan dras.

78


Efterfrågan på högproduktiv åkermark kan öka i framtiden, exempelvis vid en kraftig ökning av odlingen av energigrödor, vilket medför att markpriset stiger slättbygderna. En försämrad lönsamhet i jordbruket minskar markens värde för jordbruksproduktion, men gårdsstödet håller priset uppe framför allt i sämre odlingsbygder. MTR-reformen innbär bl.a. att gårdsstöd ges med ett belopp per hektar som är detsamma oavsett vad som odlas. Ett eventuellt WTOavtal förväntas inte ha en stor effekt på priset på jordbruksmark. En mer betydande minskning av markens värde för jordbruksproduktion förväntas först om ytterligare reformer genomförs inom CAP, som innebär minskade gårdsstöd och handjursbidrag.

5.4.2.1 Åtgärder för att nå målet vid ökat markpris i slättbygder Stigande markpriser kan även motivera en ökad satsning på restaurering av befintliga våtmarker på bekostnad av anläggningen av nya våtmarker. Det kan även motivera att ökat fokus på mindre kostsamma projekt i skogs- och mellanbygd. Ökade markpriser i kombination med att de mest attraktiva våtmarkslägena redan prövats ökar risken för att kostnaden för våtmarker i högprioriterade områden (slättbygd och kustnära) kan blir så dyra att de inte längre är kostnadseffektiva.

5.4.2.2 Kostnad för skötsel av våtmarker Skötsel av odlingslandskapets våtmarker är till stor del beroende av tillgången på betesdjur och incitamentet för att hävda dessa marker. Flera framtidsscenarier visar att arealen betesmark kan minska under perioden fram till 2020 (se avsnitt 5.1). Hävden av våtmarker utan våtmarksstöd påverkas på ett liknande sätt som för andra naturbetesmarker. För våtmarker som anlagts med stöd gäller vanligtvis inte kravet på årlig hävd som ett stödvillkor, men hävden kan vara ett sätt att uppfylla stödvillkoret att våtmarken ska bevaras i minst 20 år. Bristen på skötsel kan motverkas genom att höja ersättningsnivåerna för bete och slåtter av våtmarker. Statens kostnad för skötsel av våtmarker kan därmed komma att öka. Alternativet att satsa på återställning av våtmarker som inte kräver skötsel genom traditionellt bete eller slåtter, exempelvis mer dammliknande våtmarker, är problematiskt då många arter kräver översvämningsmark och strandängar med någon form av intensiv eller extensiv hävd. Våtmarkernas skötselkostnad påverkas även av tillgängligheten av ny teknik för t.ex. våtmarksslåtter, vassröjning och utgrävning.

5.5 Begränsad klimatpåverkan 5.5.1 Vilka faktorer är viktiga för mängden växthusgaser? Jordbruket påverkar klimatet i första hand genom utsläpp av lustgas (N2O) och metangas (CH4), även om utsläpp av koldioxid (CO2) genom bortodling av mull, kalk- och energianvändning också har betydelse. Utsläppen av lustgas sker till följd av det kväve som förekommer i verksamheten medan metangas främst härrör från djurhållningen.

5.5.1.1 Metan När fodret bryts ner i djurens magar bildas metangas. Idisslarna har förmåga att bryta ner fiberrikt foder genom att det i deras magar finns organismer som omvandlar fodret till föreningar som idisslarna sedan kan tillgodogöra sig. I denna process bildas metangas, ju fiberrikare foder desto större metanutsläpp. Andra djur, som hästar och grisar har delvis samma funktion i sina tarmar men utsläppen blir inte lika stora. När fodret sedan omvandlats till gödsel blir det även där en källa till metangas. Från den gödsel som kommit från idisslare

79


har en större del skiljts av än från exempelvis grisar varför mindre gasbildande ”råmaterial” finns kvar. Gödsel från grisar kan således ge upphov till större metanutsläpp än gödsel från kor. En annan viktig faktor är tillgången på syre. Metan bildas under förhållanden där syre saknas. Det är därför större risk för metangasavgång från flytgödselanläggningar än från fastgödsellager.

5.5.1.2 Lustgas Lustgas bildas när material som innehåller kväve bryts ned. Därför bildas det även lustgas i gödsellager. Processerna som styr när lustgas bildas i stället för det vanligare att slutprodukten blir kvävgas är komplexa och inte helt klarlagda, men lustgasbildning kan ske när förhållandena växlar mellan ingen tillgång och liten tillgång till syre. För gödsellager råder därför det motsatta förhållandet gentemot metangas. Flytgödsel minskar risken för utsläpp. När den kväverika gödseln sprids ut på marken orsakar den liksom allt material som innehåller kväve fortsatta emissioner. Ute på fälten är organiska gödselmedel en större källa till lustgasemissioner än mineralgödsel. En anledning till detta är att lustgasens bildning även är knuten till förekomsten av kol. De samanlagda utsläppen av lustgas från mark är den största källan till växthusgasutsläpp från jordbruket. En del kväve lakas ut och en del går förlorat genom ammoniakavgång. Även lustgasemissionerna från detta kväve räknas som emissioner från jordbruket.

5.5.1.3 Koldioxid När marken odlas bryts det kol som finns i marken ned. Denna bortodling av mull innebär att koldioxid frigörs. I viss mån motverkas detta av att jordbrukets betesdrift även innebär att växtrester lagras in i marken så att kol på så sätt binds. Nettoeffekten av dessa faktorer som i klimatrapporteringssammanhang rapporteras under rubriken LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry) är i jordbruket till skillnad från skogsbruket ett utsläpp av koldioxid. I odlingen används även olika kalkmedel för att uppnå ett lämpligt pH värde i marken. När kalkmedlen omvandlas frigörs koldioxid. Likaså orsakar jordbruket utsläpp till följd av användningen av fossilenergi. Den fossila energin används som drivmedel och till uppvärmning av torkar och lokaler.

5.5.2 Beräkning av växthusgaser Beräkningar av utsläppen av växthusgaser från jordbruket är förknippade med stor osäkerhet. I den svenska klimatrapporteringen har man talat om att utsläppen av lustgas kan vara såväl dubbelt så stora som hälften så små. Beräkningarna är således mycket grova. Beräkningarna i denna studie följer till största delen samma upplägg som används i den svenska klimatrapporteringen till internationella organ. Beräkningsunderlaget kommer från modellberäkningarna av de olika scenarierna. Vissa delar av produktionen kommer därför inte med eftersom dessa inte redovisas i SASM-modellen. Inom animalieproduktionen har växthusgaserna inte beräknats för t.ex. hästhållningen, renskötseln, fjäderfäproduktionen, gethållningen och fårskötseln. Detta får följder för beräkningarnas giltighet eftersom dessa djurslag står för exempelvis ca 8 % av metanemissionerna från jordbruket. Tillgången på gödsel från dessa djurslag påverkar även beräkningarna av mineralgödselanvändningen och därmed även lustgasemissionerna. Samtidigt kan man utifrån modellberäkningarna anta att dessa djurslag inte varierar mellan scenarierna varför skillnaderna i växthusgaser kan beräknas även om den absoluta nivån inte är rättvisande. I vissa scenarier minskar jordbruksmarken och övergår till annan användning exempelvis skog. Beräkningar för emissioner och upptag för denna mark har inte beräknats i avsaknad av 80


kunskap om hur marken kommer att användas. Detta kan innebära över- eller underskattningar av de totala utsläppen av ett visst scenario. Beträffande metanutsläppen så innehåller beräkningarna utsläpp från djurens ämnesomsättning och emissioner från gödsellager. Inga stora utsläppskategorier av metangas, annat än de ovan nämnda, saknas därmed i dessa beräkningar. För lustgas finns källan gödsellager med. För källan lustgas från mark saknas i beräkningarna emissioner från slam (<0,1), N-fixerande grödor (0,1), de utsläpp som ammoniak som emitterat från jordbruket så småningom orsakat (0,7). Siffrorna i parenteserna anger hur stor del i procent av lustgasutsläppen från mark som dessa orsakade år 2000. Emissioner som sker främst utomlands genom tillverkningen av mineralgödsel är inte med. I beräkningarna av koldioxidemissionerna ingår endast kolbalansen i marken och emissionerna från jordbrukets användning av primärenergi. Emissionerna från kalkning är inte med. De utsläppsminskningar som kan göras när Salix ersätter fossil energi är medtagna. Någon motsvarande beräkning har dock inte gjorts för andra grödor eller biprodukter som skulle kunna användas till energi. De flesta emissionsfaktorer hålls konstanta trots att emissionerna i verkligheten kommer att påverkas av utformningen av produktionen. Det är lite inkonsekvent att när exempelvis antalet mjölkkor i scenarierna minskar pga. högre produktion, så ökar inte det beräknade utsläppet per ko, något som torde bli fallet i verkligheten. Generellt sett minskar dock utsläppen per kg mjölk när produktiviteten stiger. Värdena har antingen hämtats/beräknats utifrån den svenska National Inventory Report 2007 (NIR2007) eller från Naturvårdsverkets rapport 5506. Siffrorna på lantbrukets energianvändning har beräknats utifrån värden i JTIrapport 342, Jordbrukssektorns energianvändning.

5.5.3 Hur mycket betyder de olika scenarierna?

12000

10000

8000

6000 koldioxid lustgas Metangas 4000

2000

0 2003

MTR 2007

MTR 2020

MTR 2020 (låg prod)

WTO 2020

Avreglering 2020

Bioenergi

Bioenergi med 300 000 Salix

-2000

Figur 19: Lantbrukets bidrag till växthusgaserna

81


I grundscenariot MTR 2007 så sjunker utsläppen av växthusgaser med 9 % jämfört med år 2003. En minskning på 16 %, sker från källan metanutsläpp från gödsel medan minskningen av metanutsläppen från djurens ämnesomsättning är 9 %. Skillnaden beror på att minskningen i grisproduktionen är större än minskningen i mjölkproduktionen. Även lustgasutsläppen minskar med ca 12 % men minskningen av betesmark gör att mindre kol binds in i marken, vilket gör att nettoutsläppen av koldioxid från mark ökar med 15 %, vilket gör att den totala minskningen hålls tillbaka till 9 %. I scenariot MTR 2020 minskar utsläppen med 9 % jfr år 2003. Jämfört med grundscenariot så minskar antalet kor betydligt medan grisproduktionen är i det närmaste fördubblad. Åkerarealen är i stort den samma men intensiteten något lägre. Betesmarkerna minskar betydligt mer. Detta leder till att minskningen av utsläppen från djurens matsmältning är 16 % medan utsläppen av metan från gödsel faktiskt stiger med 2 % jfr 2003. Lustgasutsläppen minskar med ca 14 % pga. mindre nötköttsproduktion och en annan odling på åkermarken. Nettoutsläppen av koldioxid från kol i mark stiger däremot med hela 42 % beroende på den kraftiga minskningen av kolinbindning i betesmark, eftersom denna övergår till annan användning (t.ex. skogsmark) och då inte räknas till jordbrukssektorn. Ökningen av koldioxidemissionerna motverkas till en del av att utsläppen från jordbrukets energianvändning sjunker med 29 %. I alternativet WTO 2020 så sker en mycket kraftig minskning av nötköttsproduktionen jfr grundscenariot. Produktionen av fläsk ligger däremot nästan dubbelt så högt. Liksom i scenariot MTR 2020 så får man en ökning av arealen träda och minskningen av vårsäd är inte riktigt lika kraftig som i grundscenariot. I scenariot minskar andelen betesmark ytterligare. Jämfört med 2003 blir minskningen av metangas från djurens ämnesomsättning 31 % medan det nästan inte är någon minskning i metanemissionerna från gödsellager. Lustgasemissionerna från gödsellager sjunker dock med 31 % eftersom nötkreaturen spelar en större roll för dessa utsläpp. Utsläppen av lustgas från mark minskar med 19 %. Nettoutsläppen av koldioxid från marken ökar med 63 % och från energianvändningen minskar de med 33 %. Enligt beräkningarna så blir effekterna av scenariot en minskning av växthusgaserna med 13 %. Scenariot Avreglering 2020 beräknas ge en minskning av växthusgaserna med 39 %. Den stora anledningen till detta är att åkerarealen minskar med nästan 60 % vilket får stora effekter på utsläppen av lustgas från mark. Nötköttsproduktionen upphör nästan helt även om antalet mjölkkor fortfarande är 75 % av 2003 års antal. Utsläppen av metan från djurens ämnesomsättning liksom utsläppen av lustgas från gödsellager beräknas minska med 57 %. Metangasutsläppen från gödsellager minskar inte mer än 19 % eftersom utsläppen från svingödseln stiger med ca 50 %. Eftersom åkerarealen blir mindre, minskar också emissionerna från bortodling av mull kraftigt. Den inbindning av kol som sker i betesmarker, minskar emellertid ännu mer eftersom arealen betesmark bara är en fjärdedel av vad den var 2003. Nettot blir en ökning på 11 % av emissionerna av koldioxid från marken. Koldioxid som en följd av energianvändningen minskar med 47 % som en följd av minskad omfattning på verksamheten. Bioenergiscenariot innebär en minskning av utsläppen med 20 %. Jämfört med grundscenariot MTR 2007 sjunker emissionerna från djurens ämnesomsättning fem gånger så mycket. Detta beror huvudsakligen på att antalet dikor är lägre i Bioenergiscenariot. Metan utsläppen från gödsel är högre i MTR 2007 alternativet än i Bioenergiscenariot medan däremot utsläppen av lustgas minskar mycket mer i Bioenergiscenariot. Utsläppen av lustgas från mark är betydligt lägre i bioenergiscenariot vilket beror på att arealen odlad jord är mindre. Skillnaden skulle vara ännu större om inte stallgödseln från svinproduktionen skulle ge större emissioner i

82


bioenergiscenariot än i MTR 2007 scenariot. Även kolet i marken motverkar att skillnaden blir ännu större. Arealen betesmark sjunker så kraftigt att den upphörda kolinbindningen orsakar att nettoutsläppen av koldioxid stiger med 50 % jämfört med 2003. Som tidigare nämnts är detta dock en skenbar effekt. De totala utsläppen från samtliga sektorer behöver inte öka utan kan t.o.m. minska eftersom betesmarken sannolikt övergår till skogsmark som också binder kol. Motsvarande siffra för MTR 2007 är 15 %. Koldioxid som en följd av energianvändningen minskar med 17 % som en följd av minskad omfattning på verksamheten. Ingen hänsyn har i något scenario tagits till de minskningar av koldioxidutsläppen som ev. produktion av andra bioenergigrödor än Salix kan resultera i när de ersätter fossila bränslen i annan verksamhet. I Bioenergi scenariot med Salix har den minskning av växthusgasutsläppen som blir följden av att fossila bränslen (eldningsolja) ersätts med Salix slagit igenom. I övrigt är utvecklingen för växthusgaserna överensstämmande med bioenergiscenariot. Men den totala effekten blir att jordbrukets nettoutsläpp jfr 2003 mer än halverats.

83


6 Slutsatser Nedan sammanfattas i punktform de viktigaste slutsatserna av studien vad gäller påverkan på miljön och vad som är de huvudsakliga drivkrafterna. Miljöeffekter •

Såväl positiva som negativa miljöeffekter av jordbruk minskar i Sverige i flertalet scenarier fram till 2020.

Miljöbelastning i termer av kväveutlakning, ammoniakavgång och växthusgaser minskar betydligt. Även användningen av växtskyddsmedel minskar i samtliga scenarier, vilket bör leda till minskade risker.

Ökad produktivitet medför minskat antal djur och mindre areal vilket tillsammans med ökad effektivitet minskar miljöbelastningen vid oförändrad produktion. Minskad produktion av nötkött bidrar även till minskad miljöbelastning.

Även positiva miljöeffekter såsom natur- och kulturvärden hotar att minska i takt med att antalet betande djur minskar och kostnaderna stiger.

Jordbruksproduktionen i skogsbygder får svårare att möta ökad konkurrens från omvärlden utan riktade stöd. En ökad regional specialisering där spannmålen minskar i skogsbygden är sannolikt negativt för den biologiska mångfalden. Strukturrationaliseringen kan ha negativa effekter i skogsbygden där kostnaderna för bevarande av natur- och kulturvärden ökar när antal företag minskar. Dessa kostnader blir särskilt höga i områden med sämre arrondering där det blir alltför glest mellan djurbesättningar och där alternativa försörjningsmöjligheter saknas. Ökat tryck i slättbygden för förbättrad arrondering och större sammanhängande brukningsenheter kan också påverka i samma riktning.

Resultatet pekar på att betesmarkerna är beroende av riktade stöd som betesmarksstödet och gårdsstödet och att de inte gynnas särskilt mycket av en hög produktivitetstillväxt eller höga priser på spannmål och oljeväxter. Gårdsstödet har också betydelse för att hålla åkermarken öppen i skogsdominerade bygder. Minskad mångfald i skogsbygden kan bli följden av att den redan höga vallandelen ökar ytterligare när spannmålen minskar.

Resultatet är relativt stabilt för ändrade antaganden om världsmarknadspriser på spannmål. Höga spannmålspriser förmår inte lyfta skogsbygder med sämre arrondering och avkastning eftersom de är mer lämpade för djuruppfödning som inte gynnas av höga foderpriser.

Drivkrafter •

Jordbrukspolitiken får allt mindre betydelse för produktionen generellt sett. Frikoppling av stöd från produktionen och minskade prisskillnader mellan EU-pris och världsmarknadspris gör jordbruksproduktionen mindre känslig för förändringar i jordbruks- och handelspolitiken.

85


86

Istället för jordbrukspolitiken kommer utvecklingen av världsmarknadspriserna och svensk produktivitet att vara avgörande faktorer för hur jordbruksproduktionen kommer att utvecklas. Dikoproduktionen tenderar dock att missgynnas av flera framtida förändringar i jordbrukspolitiken, vilket kan leda till en kraftigt minskad produktion om produktiviteten inte ökar.

Framtida spannmålspriser är extra svårbedömda p.g.a. osäkerheten i hur efterfrågan på bioenergi från åkermark kommer att utvecklas och utvecklingen av oljepriset. Priset kan stiga kraftigt redan om en mindre andel fossila bränslen i världen byts ut mot bioenergi.

Energipolitiken i betydande länder såsom USA, Brasilien EU och Kina blir avgörande för prisutvecklingen på jordbruksprodukter fram till 2020. Osäkerheten i jordbrukspolitiken byts ut mot osäkerhet i energipolitiken.

Marginella marker, regioner med sämre produktionsförutsättningar och extensiva produktionsinriktningar tenderar att bli alltmer beroende av riktade åtgärder inom jordbrukspolitiken. Betesmarkerna minskar kraftigt om betesmarksstödet urholkas och gårdsstödet reduceras. Betesbaserad djurhållning i skogsbygd riskerar att inte få tillräcklig produktivitetsutveckling för att möta stigande insatspriser och påverkas därmed kraftigt av WTO-utfall och CAP-reformer.

Det vore angeläget att fortsatt analysera de drivkrafter som inte behandlats här men som kan förväntas påverka jordbruket. Detta gäller t.ex. klimatförändringar, utveckling i insats- och förädlingsled och regionala utvecklingstendenser


7 Referenser Aronsson, M. och Matzon, C. 1987. Odlingslandskapet. SNF-LTs förlag, Stockholm Benton, T.G., Vickery, J.A., och Wilson, J.D. 2003. Farmland biodiversity: is habitat heterogenity the key? Trends in Ecology and Evolution 18: 182-188. van Buskirk, J., Willi, Y. 2004. Enhancement of farmland biodiversity within set-aside land. Conservation Biology 18: 987-994. Berg Å., 2002 Breeding birds in short-rotation coppices on farmland in central Sweden – the importance of Salix height and adjacent habitats. Agriculture, Ecosystems and Environment 90 (2002) 265-276. Donald, P.F., Green, R.E., och Heath, M.F. 2001. Agricultural intensification and the collapse of Europe’s farmland bird populations. Proceedings of the Royal Society B 268: 25-29. Firbank, L.G., Smart, S.M., Crabb, J., Critchley, C.N.R., Fowbert, J.W., Fuller, R.J., Gladders, P., Green, D.B., Henderson, I. och Hill, M.O. 2003. Agronomic and ecological costs and benefits of set-aside in England. Agriculture Ecosystems & Environment, 95:73-85. Frankham, R., Ballou, J.D., och Briscoe, D.A. 2002. Introduction to conservation genetics. Cambridge University press, Cambridge. Hawes, C., Haughton, A.J., Osborne, J.L., Roy, D.B., Clark, S.J., Perry, J.N., Rothery, P., Bohan,D.A., Brooks, D.R., Champion, G.T., Dewar, A.M., Heard, M.S., Woiwod, I.P., Daniels, R.E., Young, M.W., Parish, A.M., Scott, R.J., Firbank, L.G. and Squire, G.R. 2003. Responses of plants and invertebrates trophic groups to contrasting herbicide regimes in the Farm Scale Evaluations of genetically modified herbicide-tolerant crops. Phil. Trans. R. Soc. Lond. B. 358: 1899-1913. Heard, M.S., Hawes, C., Champion, G.T., Clark, S.J., Firbank, L.G., Haughton, A.J., Parish, A.M., Perry, J.N., Rothery, P., Roy, D.B., Scott, R.J., Skellern, M.P., Squire, G.R. and Hill, M.O. 2003. Weeds in fields with contrasting conventional and genetically modified herbicidetolerant crops. II. Effects on individual species. Phil. Trans. R. Soc. Lond. B. 358: 1833-1846. Henderson, I.G., Cooper, J., Fuller, R.J., Vickery, J. 2000. The relative abundance of birds on set-aside and neighbouring fields in summer. Journal of Applied Ecology 37: 335-347. Higginbotham, S. m.fl. 1999. The 1999 Brighton conference – Weeds: Point-source contamination: quantification and practical solutions. Jonasson L. 2005. Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. KSLA Stockhom. Jordbruksverket 2002. Att vara lantbrukare eller inte. Rapport 2002:10. Jordbruksverket 2006. Betesmarkerna efter 2003 års jordbruksreform - hot eller möjligheter.Rapport 2006:3. Jordbruksverket 2005. Fragmenterat landskap: en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk mångfald. Rapport 2005:9. Jordbruksverket 2006b. Miljöeffekter av träda och olika växtföljder. Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter. Rapport 2006:4. Jordbruksverket 2007. Miljöeffekter av 2003 års jordbruksreform. Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter. Rapport 2007:4.

87


Kreuger, J. 2002. Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne. Årsredovisning för Vemmehögsprojektet 2001. Institutionen f. markvetenskap, avd. f. Vattenvårdslära. Ekohydrologi 69. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Kreuger, J & Nilsson, E. 2001, Catchment scale risk-mitigation experiences – key issues for reducing pesticide transport to surface waters. 2001 BCPC symposium proceedings no.78: Pesticide behaviour in soils and water. Morris, A.J., Holland, J.M., Smith, B., Jones, N.E. 2004. Sustainable arable farming for an improved environment (SAFFIE): managing winter wheat sward structure for skylarks Alauda arvensis. Ibis 146: 155-162 (Suppl. 2) Naturvårdsverket 2001. Jordbrukets känslighet och sårbarhet för klimatförändringar. Rapport 5167. Nilsson, J. Användning av en kombination av GPS och individuellt avstängningsbara spridare för att garantera skyddsavstånd. Rapport till Stiftelsen Lantbruksforskning. Institutionen f. landskaps- och trädgårdsteknik. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. OECD 2006, ”Commodity Market Impact of Trade and Domestic Agricultural Policy Reform” (COM/AGR/TD/WP(2005)12REV2). OECD/FAO 2006, Agricultural Outlook 2006-2015. Olesen ,E. et al 2006. Tilpasning til klimaaendringer i landbrug og havebrug. Rapport 128 Dansk JordbrugsForskning. Primack, R.B. 1998. Essentials of conservation biology. Sinauer Associates, USA. Reynolds, J.C. and Tapper, S.C. 1996. Control of mammalian predators in game management and conservation. Mammalian Review 26: 127-155. Robinson, R.A., Wilson, J.D. och Crick, H.Q.P. 2001. The importance of arable habitat for farmland birds in grassland landscapes. Journal of Applied Ecology, 38: 1059-1069. Statistiska centralbyrån. 1999. Bekämpningsmedel I jordbruket 1997/98 – Förbrukning I åkergrödor. Statistiska meddelanden Mi 31 SM 9902. Statistiska Centralbyrån 2004. (opubl) Enkät om skötselåtgärder i trädor. Säker bekämpning. 2005. Natur och Kultur/fakta etc. WS Bookwell, Finland. ISBN 91-2735640-X. Wretenberg, J., Lindström, Å., Svensson, S., Thierfelder, T. & Pärt, T., 2006. Population trends of farmland birds in Sweden and England: similar trends but different patterns of agricultural intensification. Journal of Applied Ecology.

88


Bilaga 1: Modellresultat på regional nivå7 MTR 2007 Resultat i absoluta tal (1 000 tal) Prod.omr. (GSS) Vall Höstsäd Vårsäd Oljeväxt Träda/energi/ind. Öv grödor Summa åker Betesmark gårdsstöd Betesmark grunders Betesmark toppstöd Betesmark tot Mjölkko Diko Kviga (slakt rekr) Tjurar och stutar Suggor Slaktsvin

53 84 64 47 35 54 335 4 9 5 17 23 8 23 24 33 262

(GMB)

(GNS)

(SS)

(GSK)

(MSS)

(NN)

(NÖ)

Riket

77 58 49 32 68 36 320 18 56 29 103 56 24 64 70 29 219

80 71 113 29 144 12 448 7 23 12 42 37 11 36 49 28 183

137 80 127 34 217 19 614 10 35 18 63 36 18 39 49 23 151

245 10 16 9 201 9 489 24 96 50 170 104 96 146 180 20 117

93 5 9 3 76 7 194 4 11 6 21 20 24 30 32 3 19

131 2 9 9 3 154 5 13 6 24 29 40 50 23 2 13

93 1 9 7 3 113 2 7 4 12 32 12 37 13 2 16

910 310 397 154 756 142 2 669 73 251 129 453 339 233 425 440 140 981

(GMB)

(GNS)

(SS)

(GSK)

(MSS)

(NN)

(NÖ)

Riket

59 52 63 32 81 33 320 11 48 29 89 63 20 64 69 45 439

63 66 111 27 170 11 448 6 22 12 39 41 10 38 58 47 368

103 74 125 31 265 17 614 8 32 18 58 38 14 37 53 36 283

167 9 16 8 281 8 489 10 72 50 132 100 74 126 138 24 172

59 5 7 2 116 5 194 2 10 6 19 19 18 26 22 3 27

81 2 6

60 1 6

636 285 420 146 1 052 130 2 669 41 210 129 380 338 173 375 403 213 1 873

-

MTR 2020 Resultat i absoluta tal (1 000 tal) Prod.omr. (GSS) Vall Höstsäd Vårsäd Oljeväxt Träda/energi/ind. Öv grödor Summa åker Betesmark gårdsstöd Betesmark grunders Betesmark toppstöd Betesmark tot Mjölkko Diko Kviga (slakt rekr) Tjurar och stutar Suggor Slaktsvin

45 76 86 47 33 49 335 3 9 5 16 28 8 27 26 53 545

-

-

62 3 154 0 13 6 19 26 21 34 21 2 19

44 3 113 5 4 9 23 7 24 15 2 20

7

Resultatet från SASM har räknats om från stödområden till produktionsområden med åkerareal, betesmarksareal och antal djur 2003 som fördelningsnyckel. Fördelningen av trädan på roterande och permanent har gjorts utifrån förhållandena 2003 (SCB 2004).

89


MTR 2020 låg produktivitet Resultat i absoluta tal (1 000 tal) Prod.omr. (GSS) Vall Höstsäd Vårsäd Oljeväxt Träda/energi/ind. Öv grödor Summa åker Betesmark gårdsstöd Betesmark grunders Betesmark toppstöd Betesmark tot Mjölkko Diko Kviga (slakt rekr) Tjurar och stutar Suggor Slaktsvin

55 70 85 47 28 51 335 2 8 5 15 27 3 21 24 35 371

(GMB)

(GNS)

(SS)

(GSK)

(MSS)

(NN)

(NÖ)

Riket

63 46 57 30 91 34 320 7 40 28 75 60 6 47 61 30 303

82 20 27 8 299 11 448 4 17 12 33 39 0 28 45 29 222

114 24 34 11 416 15 614 6 25 18 48 37 1 26 40 24 181

143 7 12 5 313 8 489 2 51 49 102 98 19 82 119 21 138

45 1 5 1 139 3 194 1 9 6 16 18 4 15 15 3 23

66 1 5

36 1 4 69 3 113 3 4 6 20 0 14 0 2 19

606 171 228 102 1 434 128 2 669 23 165 127 315 323 45 261 313 145 1 274

-

-

79 3 154 0 12 6 18 24 12 27 8 2 17

(GMB)

(GNS)

(SS)

(GSK)

(MSS)

(NN)

(NÖ)

Riket

56 60 56 32 83 33 320 9 36 28 73 61 3 47 64 45 440

53 63 111 26 184 11 448 4 16 12 32 39 1 28 45 47 368

84 71 124 30 290 17 614 7 24 17 48 36 2 27 42 36 282

145 10 15 8 303 8 489 7 54 48 110 97 39 97 118 24 170

45 3 7 2 133 5 194 2 9 6 17 19 6 17 18 3 26

70 2 6

51 1 5

552 298 397 143 1 149 130 2 669 32 164 125 321 325 76 288 334 213 1 871

WTO 2020 Resultat i absoluta tal (1 000 tal) Prod.omr. (GSS) Vall Höstsäd Vårsäd Oljeväxt Träda/energi/ind. Öv grödor Summa åker Betesmark gårdsstöd Betesmark grunders Betesmark toppstöd Betesmark tot Mjölkko Diko Kviga (slakt rekr) Tjurar och stutar Suggor Slaktsvin

90

47 88 75 47 29 49 335 2 7 4 13 28 0 19 26 53 546

-

-

73 3 154 0 13 6 19 24 19 31 14 2 19

54 3 113 5 4 9 21 6 22 7 2 20


Avreglering 2020 Resultat i absoluta tal (1 000 tal) Prod.omr. (GSS) Vall Höstsäd Vårsäd Oljeväxt Träda/energi/ind. Öv grödor Summa åker Betesmark gårdsstöd Betesmark grunders Betesmark toppstöd Betesmark tot Mjölkko Diko Kviga (slakt rekr) Tjurar och stutar Suggor Slaktsvin

40 120 86 50 3 28 327 2 4 6 26 18 52 547

(GMB)

(GNS)

(SS)

(GSK)

48 80 62 33 7 19 250 6 24 30 56 39 45 439

43 57 103 23 13 11 250 5 11 16 35 24 47 370

69 66 116 27 20 16 314 7 16 23 33 23 36 282

115 13 16 8 25 6 183 1 32 34 88 61 24 163

(GMB)

(GNS)

(SS)

(GSK)

37 97 73 35 7 19 268 9 27 36 63 47 21 42 408

53 170 143 30 13 12 421 8 11 20 40 28 31 47 371

74 195 162 36 20 16 504 11 17 28 38 28 22 36 284

105 42 26 11 27 6 217 2 47 49 99 102 23 23 160

(MSS) 33 5 7 2 9 5 60 -

(NN)

(NÖ)

Riket

43 1 6

34 1 7

2 18

2 18

426 342 402 142 90 93 1 494 25 102 127 298 207 212 1 863

(NN)

(NÖ)

Riket

65 2 7

35 1 8

435 648 526 166 92 93 1 961 33 121 155 332 15 283 119 203 1 790

-

7 3 61

2 5 7

-

2 6 8

17

-

0 3 3 -

23 -

12 -

5 3 50

19 -

16 -

3 26

13 -

Energi 2020 Resultat i absoluta tal (1 000 tal) Prod.omr. (GSS) Vall Höstsäd Vårsäd Oljeväxt Träda/energi/ind. Öv grödor Summa åker Betesmark gårdsstöd Betesmark grunders Betesmark toppstöd Betesmark tot Mjölkko Diko Kviga (slakt rekr) Tjurar och stutar Suggor Slaktsvin

29 127 97 50 3 28 333 2 4 7 28 20 10 48 504

(MSS) 36 14 12 4 9 5 80 1 6 7 -

-

7 3 85

-

6 6

19 4 16 4 3 26

5 3 52

2 2 -

24 11 27 8 2 18

20 14 2 18

91


Energi 2020 med 300 000 Salix Resultat i absoluta tal (1 000 tal) Prod.omr. (GSS) Vall Höstsäd Vårsäd Oljeväxt Träda/energi/ind. Öv grödor Summa åker Betesmark gårdsstöd Betesmark grunders Betesmark toppstöd Betesmark tot Mjölkko Diko Kviga (slakt rekr) Tjurar och stutar Suggor Slaktsvin

92

26 118 78 50 35 28 333 1 4 6 28 19 0 53 514

(GMB)

(GNS)

(SS)

(GSK)

34 85 62 35 35 19 269 5 27 32 62 43 7 45 415

43 76 145 30 115 12 422 5 11 17 39 27 1 42 362

64 92 166 36 134 17 509 7 17 24 37 26 1 33 278

98 35 28 11 44 6 222 1 46 48 98 68 47 24 158

(MSS) 36 11 12 4 13 6 83 1 6 6 -

(NN)

(NÖ)

Riket

65 2 7

35 1 8

401 420 505 166 389 93 1 975 21 120 141 328 15 239 67 203 1 790

-

7 3 84

-

6 6

19 4 15 3 3 26

5 3 52

2 2 -

24 11 27 8 2 18

20 14 2 18


Bilaga 2 Karta รถver produktionsomrรฅden

93


Jordbruksverkets rapporter 2007 1.

Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker

Bil. Bilagor till Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker 2.

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2006

3.

Jordbruksverkets foderkontroll 2006 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2006

4.

Miljöeffekter av 2003 års jordbruksreform – Projekt från CAP:s miljöeffekter

5.

Landskapselement med miljöersättning – en intervjustudie om regionala och lokala erfarenheter av landskapselementens skötsel i åkermark och betesmark

6.

Sveriges genomförande av förbudet mot icke inredda burar för värphöns


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-07/7-SE SJV offset, Jönköping, 2007 RA07:7


ra07_7