än den ovan skisserade. För att rätt avväga skattesatsen krävs information om bland annat priselasticiteter och data om respektive varas klimatpåverkan. Dessutom bör skatten utifrån samhällsekonomisk effektivitet inte vara högre än för andra sektorer med motsvarande växthusgasutsläpp, exempelvis industrins kostnader för utsläppsrätter. SIKA42 beräknade 2008 vilken koldioxidskatt som skulle krävas för att vägtrafiken skulle uppnå EU:s dåvarande krav om 80 procent av nivån 1990 för utsläpp av koldioxid år 2020 (SIKA, 2008). De fann att det skulle krävas en bensinpris på runt 27 kronor per liter från och med 2008 och framåt, vilket var mer än en fördubbling av då rådande bensinpris. Om vi överför dessa resultat på diskussionen om nivån på en köttskatt ovan, och med beaktande av att egenpriselasticiteten för kött är högre än den för drivmedel, finner vi att en sådan skatt bör ligga på en nivå som medför ett konsumentpris som ligger lägre än en fördubbling av köttpriset.
5.2.1 Administrativa konsekvenser vid beskattning av köttkonsumtion och av andra animaliska produkter En skatt på animalieprodukter skulle medföra administrativa merkostnader för staten och aktörerna på marknaden. I ett initialt skede kommer ett regelverk att behöva utformas. En första fråga gäller om den indirekta beskattningen avser en punktskatt på utsläppen av olika växthusgaser eller om skatten ska tas ut i form av differentierad mervärdeskatt (moms). Här antas tills vidare att skatten utformas som en punktskatt. Punktskatter påförs inte i alla led i produktions- och distributionskedjan, vilket är fallet för momsen. Punktskatterna tas normalt bara ut i ett led, vanligen hos producenten. EU:s medlemsländer kan införa punktskatter, men skatterna får inte användas för att diskriminera varor från andra EU-länder. En punktskatt som tas ut på import och inhemsk produktion behöver därför utformas och hanteras så att den är konkurrensneutral. Ändå kan det inte uteslutas att andra medlemsländer kan invända mot en sådan skatt och hävda att den skulle slå mot landets export till Sverige. Vid utarbetandet av ett regelverk handlar det bland annat om gränsdragningsfrågor, dvs. frågor om vilka råvaror och färdigvaror som ska omfattas av beskattningen, om minimigränser vad avser beskattningsbara varor. Vidare behöver det avgöras hur beskattningsunderlaget ska bestämmas. Skatten bör differentieras och baseras på hur mycket ett kg nötkött, ett kg griskött osv släpper ut. Här behöver schabloner fastställas, vilket inte är oproblematiskt. Detta eftersom utsläppen kan variera beroende på uppfödningssystem och köttets ursprung. För sammansatta och bearbetade livsmedel uppstår frågan om beskattning ska utgå från insatt råvarumängd vid tillverkningen eller om skatten ska tas ut baserat på innehållet i den färdiga produkten. Vidare behöver avgöras vilken information i form av deklarationer som behöver inhämtas från producent/importör vad avser varans beskaffenhet och sammansättning. Frågan kan kompliceras om producenten/ importören åberopar sekretess ifråga om tillverkningsreceptet och därför är ovillig att lämna en deklaration för produkten. Det löpande arbetet kan komma att kräva en brett upplagd information till alla berörda aktörer. För skattepliktiga företag och importörer behöver också nya han42 Statens institut för kommunikationsanalys – idag benämnt Trafikanalys
80