4.7 Åtgärder för att minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan 4.7.1 Underlätta klimatsmart livsmedelskonsumtion Åtgärd Konsumtionen kan delas upp i privat och offentlig konsumtion. Av de växthusgasutsläpp som den svenska konsumtionen ger upphov till orsakas drygt 80 procent av privat konsumtion och knappt 20 procent av offentlig konsumtion (Naturvårdsverket, 2008). Av den privata konsumtionen är drygt 25 procent av utsläppen kopplade till aktiviteten att äta (Naturvårdsverket, 2008). Val av livsmedel är således en viktig åtgärd för att minska klimatpåverkan. Klimatmärkning av livsmedel är en möjlig väg att gå. Ett system har tagits fram29, men det är svårt att skatta effekten till 2050.
4.7.2 Minska köttkonsumtionen Åtgärd Hur mycket och vilket kött vi äter är en av fem centrala aktiviteter som har stor betydelse för hur vi ska kunna minska växthusgasutsläppen kopplade till konsumtion (Naturvårdsverket, 2008). Det går i Sverige åt i genomsnitt 85 kg kött per person och år, räknat i slaktkroppsvikt. Direktkonsumtionen av rent kött uppgår till 48 kg per person och år (Jordbruksverket, 2013). Till detta kommer charkuteri varor och frysta produkter som innehåller kött. Växthusgasutsläppen från köttproduktion har skattats i olika studier (se till exempel Jordbruksverket, 2011g och Cederberg m.fl., 2009a). Storleken på utsläppen beror av vilka antaganden man gör och var gränserna dras för vilka utsläpp som inkluderas. I Cederberg m.fl. (2009a) har utsläppen av växthusgaser för svensk köttproduktion beräknats från ett livscykelperspektiv, vilket innebär att även utsläppen från insatsvaror (mineralgödsel och foder) samt utsläpp från direkt energianvändning ingår. Beräkningsmetoden skiljer sig från den som använts i föreliggande rapport, vilket gör att siffrorna inte blir jämförbara. Eftersom vi antar en ökad effektivitet till 2050 borde dessutom växthusgasutsläppen per producerad enhet vara lägre än de som skattats för 2005. Vi använder oss dock ändå av de av Cederberg m.fl. (2009a) skattade utsläppen i beräkningarna. Om vi, som ett räkneexempel, antar att svenskarnas nöt- och grisköttskonsumtion skulle minskas med 25 procent, skulle utsläppen av växthusgaser uppskattningsvis minska med i storleksordningen 0,91 Mton CO2-ekvivalenter (tabell 14). Om hälften av den minskade köttmängden kompenserades med kyckling, skulle utsläppen från kycklingkonsumtion öka med i storleksordningen 0,10 Mton CO2ekvivalenter. Detta skulle ändå leda till en nettominskning av konsumtionens växthusgasutsläpp på 0,81 Mton CO2-ekvivalenter per år.
29 http://www.klimatmarkningen.se/
65