JO 2-09Biol vaxtskydd–.qxd:Layout 1
09-04-27
14.20
Sida 25
Bakterier Exempel är värdspecifik pelargonbakterios (Xanthomonas pelargonii) och begoniabakterios (Xanthomonas begoniae), polyfag blötröta (Erwinia carotovora) i t.ex. cyklamen, hyacint, krysantemum samt knippebakterios (Rhodococcus fascians) i t.ex. pelargon och rotkräfta (Agrobacterium tumefasciens) i krysantemum, margerit, ros, m.fl. Bakterier är små encelliga organismer, en tusendels mm stora och i regel saknas de motståndskraftiga sporer. Det finns flera allvarliga bakteriesjukdomar som gör stor skada
och är mycket smittsamma. Smittspridning sker med plantmaterial, knivar, saxar, bevattningsmattor, vattenstänk och bevattningsvatten. Infektion kan ske lokalt och ge symtom i form av bladfläckar. Sjukdomen kan även gå in systemiskt och orsaka mörkfärgade kärlsträngar och vissning. Under pågående odling går det inte att bekämpa bakterier, därför måste all bekämpning vara förebyggande med noggrann hygien och garanterat friskt plantmaterial. Flera bakterier har ett temperaturoptimum över 25°.
Virus Exempel är karantänskadegörarna bronsfläcksjuka (TSWV, Tomato spotted wilt tospovirus) och impatiens nekrosfläckvirus (INSV, Impatiens nectrotic spot tospovirus), gurkmosaikvirus (CMV, Cucumber mosaic virus) angriper även prydnadsväxter, tobaksmosaikvirus (TMV, Tobacco mosaic virus) i tomat, petunia m.fl. julstjärnemosaikvirus (PnMV, Poinsettia mosaic virus).
knivar, saxar samt olika insekter vilka fungerar som vektorer. Exempelvis sprids TSWV och INSV med trips. När insekten suger växtsaft, sprids smitta vidare mellan olika plantor. Växter som är angripna av virus kan aldrig tillfriskna. Därför måste alla åtgärder vara förebyggande. Viktigast är att utgå från friskt rensat plantmaterial och att bekämpa ev insekter som kan sprida smitta. En god hygien är också av största vikt.
Virus är ännu mindre i storleken och anges i miljondels mm. Smittspridning sker främst med inköpt växtmaterial,
Skadegörare i växthus
25