Tabell 19 Mängden svavel- och kväveoxider per mängd energi (MJ) vid förbränning av olika drivmedel (Omräkningsfaktorn mellan megajoule och kilowattimme 3,6 MJ = 1 kWh) Drivmedel
Svaveloxider Kväveoxider g/MJ g/MJ
Bensinmotor Etanol ur spannmål (E85)
11
98
Etanol ur cellulosa
25
60
Biogas
1,0
31
Bensin
30
68
RME
2,0
910
Diesel
21
750
Dieselmotor
Källa: STEM, Miljöeffekter (klimat, miljö, hälsa) av alternativa drivmedel underlagsrapport från Jämförelseprojektet december 2001 (Förhållandet ur försurningssynpunkt mellan svavel och kväve är enligt formel: NOx · 0,0217 + SOx · 0,0312)
10.3 Uppvärmning Vid förbränning av fastbränsle omvandlas merparten av kvävet i biobränslet till ofarlig kvävgas, luftens huvudsakliga beståndsdel. Bara 5-15 procent av biobränslets kväveinnehåll omvandlas till försurande kväveoxider. De förhållanden som presenteras i nedanstående sammanställningar är baserade på uppgifter från bl a Sveriges provnings- och forsknings institut (SP) (Gustafsson, 1997) och Naturvårdverket (NV). (www.naturvardsverket.se).
10.3.1 Salix Begränsad klimatpåverkan Salix som fastbränsle till uppvärmning ökar inte CO2 koncentrationen i atmosfären. Däremot blir andelen bildad lustgas och metan vid förbränningen större än vid förbränning av eldningsolja. Totalt sett kan klimatpåverkan bli, räknat i koldioxidekvivalenter, ungefär 1/4 av eldningsoljans. Bara naturlig försurning En kritisk belastning kan uttryckas som olika kombinationer av svavel- och kvävenedfall. Svavel förekommer främst i fossila bränslen. Utsläppen av kväveoxider kan bli större från fliseldning (salix) p.g.a en högre förbränningstemperatur i pannan. Det medför att den totala påverkan på försurningen blir jämförbar mellan salixflis och olja. Rökgaserna vid fliseldning är annars neutrala eller lätt basiska. Askan är basisk och kan recirkuleras.
68