miljönyttan med en ersättningsform är diffus, blir det krångligare för myndigheten att redovisa dessa uppgifter.
6.1.2 Ta bort villkor och ersättningar när andra lösningar finns I vissa fall, när en åtgärd som uppmuntrats via stödsystemet blivit vedertagen och övergått till att vara normalbruk, eller när allmänna närliggande bestämmelser tillkommit, kan det vara befogat att lyfta bort dessa villkor från stödsystemet. Till exempel skulle ersättningsformen skyddszon i känsliga områden kunna lyftas ur stödsystemet och istället regleras genom skötselkrav i tvärvillkorssystemet eller annan allmän miljölagstiftning. Förenklingen för myndigheterna kan dock bli begränsad om villkoret har övergått till att bli ett tvärvillkor som ändå ska kontrolleras av myndigheterna. Sådana här ändringar kan påverka nivåerna i miljöersättningarna.
6.1.3 Ta bort löpande åtaganden från kompensationsbidraget För kompensationsbidrag finns det villkor på EU-nivå som säger att jordbruket ska omfatta minst tre hektar och att jordbruksverksamheten ska bedrivas i minst fem år. Det verkar dock inte finnas något krav på att jordbruksverksamheten ska ingå i löpande femåriga åtaganden, men det kravet har införts i Sverige för detta bidrag. Det innebär att lantbrukaren redan efter det femte året måste ta ställning till om verksamheten ska ha tillräcklig omfattning även de kommande fem åren, eftersom lantbrukaren enligt den svenska tillämpningen då måste gå in i ett nytt femårigt åtagande för att få kompensationsbidraget det sjätte året. Lantbrukarens möjligheter att göra förändringar från och med det sjätte året blir därmed mer begränsade än vad som är nödvändigt. Det borde därför vara en förenkling om kravet på löpande femårsåtagande togs bort för kompensationsbidraget.
6.1.4 Endast gårdsstödsmark ska kunna ge kompensationsbidrag I stödsystemet hanteras mark som ger kompensationsbidrag och gårdsstöd på samma sätt, förutom på en punkt. Undantaget är att den betesmark som har för många träd för gårdsstöd, men som finns i ett åtagande för betesmark med särskilda värden, ska berättiga till kompensationsbidrag. Detta är i praktiken en kombination av två undantagsbestämmelser som ställer till stora praktiska problem för myndigheterna i deras hantering av kontroller, fastställande av arealer etc. En sådan tillämpning torde kosta mer att hantera än den nytta som uppnås. Därför bör kraven skärpas så att kompensationsbidrag endast betalas för mark som kan berättiga till gårdsstöd.
6.1.5 Bara miljöersättning för trädbärande naturbetesmarker Hur trädbärande naturbetesmarker och slåtterängar ska hanteras i stödsystemet har diskuterats och förändringar har genomförts. Trots detta verkar få eller inga av de berörda parterna vara nöjda med den nuvarande lösningen där trädtätheten på de trädbärande delarna av marken avgör om den ska vara godkänd för både gårdsstöd och betesmarksersättning, enbart betesmarksersättning eller inte godkänd alls. Osäkerhet om marken är godkänd eller ej kan vara en av orsakerna till att mängden betesmark med miljöersätt23