p9_12

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 1

Ekologisk odling i växthus

Företagsexempel

FOTO: MARIE HANSON

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

2

08-03-12

11.02

Sida 2

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 3

Senneby trädgård Text och foto: Christina Winter, Jordbruksverket

På Väddö strax norr om Stockholms skärgård ligger Senneby Trädgård som drivs av Dan Johansson och Britt-Inger Nilsson. Genom åren har en trädgårdsodling byggts upp som komplement till det ursprungliga ekologiska lantbruket. Idag odlas ett stort sortiment av grönsaker på friland, jordgubbar och flera olika växthuskulturer. Växthusodlingen förlänger säsongen och ger möjligheter till ett ännu större utbud av spännande och smakrika produkter som kan erbjudas kunderna på närmarknaden och i den egna gårdsbutiken.

Senneby trädgård omfattar totalt 70 ha åker och 5 ha bete. Här finns också en fårbesättning med 45 tackor och 10 gäss. Förutom trädgårdsprodukter odlas spannmål och foder till djuren. Hela gården är ansluten till KRAV.

Växthus gav bredare sortiment Växthusodlingen började 1992 då ett bågväxthus byggdes i anslutning till ladugården. Anledningen till att de byggde växthus var en önskan om ett bredare sortiment. Tomat och gurka är efterfrågade produkter i gårdsbutiken. Året därpå kompletterades det första växthuset med ett enklare bågväxthus på 250 m2.

Efter några år med odling i båghus ville Dan och Britt-Inger satsa på tomatodlingen, få en större yta och framförallt ett växthus som gav en bättre miljö för både människor och växter. Det krävdes bl.a. högre takhöjd och större luftvolym för att lyckas med tomatodlingen. Bordsyta behövdes också för att klara den egna plantuppdragningen och 2003 byggdes ett fristående ”riktigt” växthus på 380 m2.

Den totala växthusytan är nu 880 m2.

Britt-Inger och Dan visar stolta upp den fina sättningen i tomatodlingen 2007.

Sakura körsbärstomat, en sort som ger hög skörd och nöjda kunder. Hela jordytan är täckt, i bäddarna läggs vallklipp och i gångarna halm.

Stöd och goda råd genom odlargrupp Senneby Trädgård kom också med i den deltagardrivna gruppen i Mellansverige som bl.a. arbetar med växtnäringsfrågor i ekologisk tomatodling.

Gruppen består av odlare, rådgivare och forskare och har gett mycket kunskap och kontakter och är en av anledningarna till att Dan och Britt-Inger tordes satsa på tomatodlingen och bygga det senaste växthuset. De visste att de kunde få goda råd och dela erfarenheter med rådgivare och odlare i gruppen. De har också deltagit i ett forskningsprojekt kring korkrot som är ett stort problem i ekologisk tomatodling.

Nu finns ytterligare ett växthus på önskelistan. Det skulle ge gurkodlingen bättre förutsättningar med bättre klimatreglering, vagnar för rationellare skörd och skötsel och tillräckligt med takhöjd för nedläggningsmetoden. Det nuvarande gurkhuset skulle då kunna användas till paprika, chilipeppar, aubergine och kryddor. Dessa grödor odlas nu längs kanterna i gurkhuset.

3

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 4

Olika standard på växthusen

Odling i markjorden

De olika växthusen skiljer sig i standard och utrustning och används därför på olika sätt: 1. Friliggande Forkesta växthus 12 x 32 meter med kanalplattor av polykarbonat och takluftning.

Takhöjd 6 meter upp till nock, 3 meter till tråden.

Luftburen värme som fördelas i plastfolieslangar.

Vattensprinkling. Uppvärmning och luftning styrs med automatik. En del av ytan har bord för plantuppdragning. Här odlas numera tomaterna.

2. Rovero tunnelhus 8,5 x 29 meter med enkel plastfolie och takluftning. Takhöjd 3,2 meter till nock, 2 meter till tråden. Vattensprinkling. Uppvärmning och luftning styrs med automatik. Huset användas huvudsakligen till gurka.

3. Richel tunnelhus med enkel plast, ingen automatik. Här finns en mer extensiv odling med kronärtskockor och lite gurka. Kanske kommer de att försöka utveckla kallväxthusodling av tomat här.

Vintertid fungerar växthuset som fårhus och här föds alla lammen under den tidiga våren innan odlingssäsongen börjar.

Alla långa kulturer odlas direkt i markjorden.

Marken där växthusen byggts har först jämnats ut.

Därefter har ett halvmetertjockt lager med åkerjord blandad med stallgödselkompost, lagts på.

Luftburen värme ger bra klimat Uppvärmningen sker nu huvudsakligen med olja.

Gurkhuset som står intill ladugården värms delvis med en vedpanna. Givetvis önskar de en annan källa till värmen men produktionen har inte kunnat bära den investeringen ännu. Inom ett par år hoppas de kunna koppla bort oljan helt och i stället värma växthusen med energi från sol, biobränsle och kanske jordvärme.

Värmen fördelas med perforerade plastfolieslangar i odlingen, en i varje dubbelrad. – Det ger ett bra klimat i växthusen, berättar Dan. De odlar direkt i jordbädden och bearbetar jorden på hösten med traktor och kultivator för att bruka ner marktäckning och kompost. Med vattenburen värme hade det blivit ett stort jobb att plocka bort rören inför ”höstbruket”.

Åkerjorden är från början relativt lätt mojord.

Organiskt material tillförs kontinuerligt genom att man gödslar med vallklipp (klöver/gräs) i både tomat och gurka. Flera gånger under säsongen läggs ett halvdecimeter tjockt lager ut.

I gångarna läggs halm vilket ger en ljus och ren miljö. Efter skörd släpps gässen in i husen för att hjälpa till med omsättning och nedbrukning av allt organiskt material som finns kvar.

Gurkhuset grundgödslas inför kommande säsong genom att gässen bor i växthuset hela vintern och utfodras där med utsorterade rotsaker och andra grönsaksrester.

Marktäckning med många fördelar Marktäckningen bärs in i växthuset och läggs ut för hand, ett tidsödande arbete. Men marktäckningen har många fördelar utöver att tillföra växtnäring: • Grönmassan produceras på den egna gården, behovet av inköpta gödselmedel minskar.

• Fukten bevaras bättre i bäddarna.

• Nybildning av rötter i markytan gynnas vilket borde ge plantorna större möjlighet att ta upp vatten och näring.

• Ogräset hämmas.

• Koldioxid produceras då grönmassan omsätts.

Under säsongen tilläggsgödslas också med pelleterade gödselprodukter som Biofer. Dan och BrittInger valde att odla i markjorden för de tror att avgränsade bäddar är ett mer sårbart system. I markbädden har rötterna tillgång till en större jordvolym där de kan hämta vatten och näring.

Växtnäringstillståndet följs upp var tredje vecka med jordanalyser. Här har de fått stor hjälp att tolka analyserna och utarbeta gödslingsstrategier av sin rådgivare Elisabeth Ögren på Länsstyrelsen i Västerås.

Trots det relativt nybyggda växthuset finns korkrot Pyrenochaeta lycopersici i odlingen. För att undvika skördesänkningar ympas tomatplantorna på olika vilda grundstammar som är motståndskraftiga mot korkrotssvampen, mest används Beaufort. Ympningen innebär merarbete och försenar den unga tomatplantans utveckling, men är i nuläget en nödvändig metod vid jordodling av tomat.

Gässen är flitiga medarbetare som hjälper till med sönderdelning, nedbrukning och nedbrytning av organiskt material.

Foto: Dan Johansson och Britt-Inger Nilsson.

4

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 5

Odlingen ger sysselsättning Dan och Britt-Inger har sex barn som alla arbetar eller har arbetat på gården under skolloven. De tar också emot praktikanter från WWOOF – World Wide Opportunities on Organic Farms. Det är ett internationellt nätverk som förmedlar kontakter mellan odlare och ungdomar som vill lära mer om ekologiskt lantbruk. Praktikanten får mat och husrum och deltar i arbetet halva dagarna. Skolungdomar tas in för ogräsrensning i frilandsodlingen. Under juli månad är ungefär två heltidspersoner och fem halvtidspersoner sysselsatta på gården.

Roligare med samarbete Tomater från Senneby, fyra röda och två orange.

Rött och orange i påsen På Senneby odlas flera olika sorters tomater under 2007: • Röda, runda: Maranello, Belissimo och Tiesto.

• Orange, runda: Bolzano • Körsbärstomater: Sakura Till affärerna packas tomaterna i småpåsar 500 g och märks med Sennebys egen tejp. I varje påse finns fyra röda och två orange tomater. – Det är vår signatur, berättar Britt-Inger, då vet kunderna direkt att det är våra tomater.

Dan och Britt Inger uppskattar samarbete med andra producenter, det är mycket roligare att göra saker tillsammans, säger de. Förutom engagemanget i tomatgruppen är dom ett av totalt ca 20 matproducerande företag som tillsammans bildar föreningen Roslagsmat. Ett nätverk där man försöker hjälpa varandra med allt ifrån fortbildning till gemensamma skördemarknader under hösten.

Inom Roslagsmat har Dan och Britt-Inger varit med och utvecklat ett prenumerationssystem för grönsaker, Roslagslådan. Tre producenter från olika delar av Roslagen kör var sin runda till egna prenumeranter med huvudsakligen sina egna produkter i lådan.

De har letat efter en gul tomatsort att komplettera påsen med men inte funnit någon av tillräckligt god kvalitet.

Svårt med gurkodling Gurkan odlas med den s.k. paraplymetoden. Takhöjden i bågväxthuset ger inte utrymme för nedläggning. Britt-Inger tycker att gurka är svårt att odla.

Plantorna är känsliga efter utplantering och rothalsen på vissa plantor kollapsar gärna. Det försöker man förebygga genom att bara plantera ner halva krukklumpen. Det gör att rothalsen kommer i en torrare miljö.

Spinnangrepp kan komma fort och sprida sig mycket snabbt. De senaste åren har man arbetat med förebyggande utsättningar av rovkvalster Amblyseius cucumeris som följs upp med upprepade utsättningar av spinnrovkvalster Phytoseiulus persimilis under säsongen.

Sedan är det det här med beskärning och gallring av ämnen. Britt-Inger har deltagit på flera kurser och börjar nu få en känsla för beskärningen men det är fortfarande svårt tycker hon. En övergång till nedläggningsmetoden skulle ge en enklare och mer regelbunden beskärning och gallring eftersom man där enbart skördar stamgurkor.

Britt-Inger i den mycket frodiga gurkkulturen.

5

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 6

På Senneby trädgård odlas även paprika, chilipeppar och aubergine.

Beroende på tillgång kompletterar man med produkter från andra producenter i föreningen. Säsongen för lådorna sträcker sig från augusti till november.

Dan och Britt-Inger är också medlemmar i Roslagslamm som är en sammanslutning av 60 lammproducenter i skärgården som erbjuder sina medlemmar professionell slakt och styckning i eget arrenderat småskaligt slakteri.

Förutom i prenumerationssystemet säljs produkterna i en närbelägen affär där de har egna hyllor där de själva plockar fram och prismärker. Den egna gårdsbutiken är den viktigaste försäljningskanalen och drar många kunder under sommaren då man bor i ett typiskt turist- och sommarstugeområde. Under högsäsongen säljs alla tomater hemma.

Goda råd från Senneby Dans och Britt-Ingers bästa råd till den som planerar att bygga växthus:

6

• Åk runt till andra odlare och titta på många olika typer av växthus när de är i drift. Ta reda på hur de olika husen och tekniken i dem fungerar. Fråga odlarna vilka funktioner som är viktiga att ha med.

• Kontrollera noga att olika mått, t.ex. husets bredd och höjd, fungerar med det planerade odlingssystemet. Bäddar och gångar ska kunna fördelas på ett effektivt och samtidigt funktionellt sätt. Huset måste vara tillräckligt högt, på Senneby är det 3 meter till tråden men ändå hamnar de mogna tomaterna nere vid marken innan de kan skördas.

• Tänk igenom hur produkterna ska säljas. För ekologiska odlare är det ofta en fördel att ha ett brett sortiment och tomater är mycket efterfrågat. En gårdsbutik tar mycket tid men samtidigt får man mycket kontakt med slutkunden. Man får en möjlighet att påverka och intressera konsumenterna för ekologisk odling och lokal produktion, och får samtidigt själv respons på produkterna och odlingen.

Besök Senneby trädgård på www.sennebytradgard.nu

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 7

Austad Gård Text och foto: Marie Hanson, HS Väst, Vänersborg

Trädgårdsodling gav arbete Sutip Austad, som ursprungligen kommer från Thailand, köpte gården i Spekeröd, strax sydost om Stenungssund 1990. Hon ville bo nära naturen och från början fanns inte tanken att bruka jorden.

Arbetsförmedlingen hade dock inget arbete att erbjuda Sutip och hon bestämde sig då för att börja odla grönsaker på sin mark.

Att odla ekologiskt var helt naturligt eftersom Sutip ville undvika alla kemikalier och dessutom själv var känslig för dem. Hon ville ge sina barn bra mat och då fanns inget alternativ då det gällde odlingsmetoden.

Växthus och drivbänkar Austad Gård är på 21 hektar varav ca 10 ha är åkermark. Resten är skog, berg och dalar där Sutip också tar väl vara på de resurser som den marken erbjuder.

Förutom frilandsarealen finns sex växthus av varierande storlek, totalt nästan 700 m2. Växthusen är bågväxthus, 400 m2 med enkel folie och 300 m2 med dubbel folie. Dessutom finns det ca 300 m2 odlingsyta i form av drivbänkar av olika typer. Den mesta produktionen för avsalu sker numera ”under tak”.

Utomhus i drivbänkarna och odlingslådorna odlas främst olika slags örter och skott.

Anledningen till att det blev växthusodling var egentligen en önskan att lära sig odla asiatiska grönsaker. Sutip tycker nu att växthusproduktionen ger en säkrare skörd jämfört med frilandsodlingen eftersom det är lättare att hålla kontroll på klimatet i växthusen.

Trög start När Sutip köpte sin gård hade marken legat obrukad i 20 år. Med spade och grep grävde sig Sutip genom mellanleran, som var helt infekterad av kirskål, kvickrot och svinmålla. Hon gjorde det utan att lyssna på mångas farhågor om att det inte skulle gå att odla grönsaker på den jorden.

Från början var det vanliga grönsaker som odlades t.ex. vitkål, morot, lök och rödbetor. Skörden försökte Sutip till att börja med sälja i butiker i Stenungsund och hälsokostaffärer i Göteborg men utan någon större framgång. Butiksägarna tyckte ekologiska grönsaker var för dyra.

Efter det följde flera satsningar på olika produktionsgrenar. Sutip arrangerade kurser om svamp, eterneller och Thailändska specialiteter, hon började med frigående höns, amkor och startade en gårdsbutik. Trots marknadsföring i Stenungsund där Sutip bjöd på wokad mat av egna produkter uteblev kunderna och gårdsbutiken lades ner.

Sutip Austad i ett av sina växthus. Från taket hänger thailändsk pumpa från eget frö.

7

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 8

Restauranger blev kunder Efter hand fick Sutip kontakt med en lunchrestaurang dit hon började sälja sina produkter.

Restaurangägaren som upptäckte Sutips speciella produkter rekommenderade henne till en ”finare” restaurang i Göteborg. Och på den vägen är det, ryktet om Sutips grönsaker spred sig. Nu säljer hon till gourmetrestauranger i Göteborg genom några grossister som hämtar produkterna på Austad Gård.

En viktig del i marknadsföringen är den nära kontakten med restaurangernas kockar. Sutip som har kocklandslaget som kund, bjuder hem kockarna till gården. Här får de titta på odlingen och höra Sutip berätta om sin livsfilosofi, om växterna och hur hon odlar. Sedan smakas delikatesserna av i form av garnering och ingredienser i olika maträtter och sallader som Sutip lagat.

Varje kultur blir olika produkter Under vintern funderar Sutip igenom vilka kulturer hon vill odla och hur mycket. På våren skickas en produktlista med priser ut till köparna. Där fyller de i sitt behov av respektive produkt, vecka för vecka under säsongen, som brukar vara från mars till början av november.

Ungefär 35 olika kulturer sås men av dessa blir det upp till 140 olika produkter som erbjuds kunderna.

Sutip har mycket fantasi och är kreativ när det handlar om odling. Hon är också intresserad av och kunnig inom matlagning vilket är en förutsättning när nya produkter utvecklas.

Blommor som grönsaker Det finns många exempel på Sutips ”nyskapande” av produkter som rönt stort intresse. Kinakål och lök som går i blom slängs t.ex. inte. Kinakålens blomma säljs istället i en liten ask för dekoration och garnering under namnet ”Yeetho”. Lökens blomma blir tre olika produkter med olika namn: lökblomma med lång stjälk, bara den långa blomstjälken och blommor på små stjälkar som får heta ”Tips special lökblomma”.

Olika storlekar och varianter Då rödbetorna och morötterna inte trivdes i mellanleran kom idén tidigt om ”minisize” av olika produkter. Mycket av små blad och rötter får Sutip genom en större utsädesmängd och hönsgödsel, gallring behövs inte.

Vitlöken finns i tre olika varianter: ”vanlig” vitlök, kinesisk vitlök utan klyftor – planteras tätt och skördas tidigt, samt asiatisk vitlök som är en halvstor lök med klyftor. När den gula mangolden såg ut att ha förvuxit delade Sutip upp mangolden i fyra olika storlekskvaliteter och sålde dem till olika pris i olika askar med egna namn.

8

Blomman från röd malabarspenat är en av fem olika produkter från samma växt.

En annan Sutip-produkt är Soomboonsallaten, vanliga sallatssorter i miniformat med den mogna sallatens smak. Då majskolvarna inte blev fullmatade såldes majskolvar med handtag specialanpassade för barn! På bilden visas Thailändsk spenat som Sutip säljer fem olika produkter av; tre olika storlekar av bladen, spenatblomman samt sidoskotten som dekoration på matbordet.

Provodlingar ger kunskap Vilka kulturer är då grunden i det stora sortimentet?

Först och främst odlas sådana produkter som de ”stora” producenterna inte odlar, sådant som passar Sutip och hennes kunder; gourmetrestaurangerna.

Det innebär mycket färska kryddväxter som timjan, mynta, oregano, basilika, koriander, persilja, bladselleri, kinesisk gräslök och ruccola. Dessutom produceras kinesisk spenat, vitlök, sallatslök samt orange, gula, vita, violetta och mixade morötter. Trettio olika sorters sallat med olika färg och form finns också i odlingen liksom rödbetor, lök och mangold.

Många andra kulturer odlar hon för sitt eget intresses skull och för att lära sig mer. Det innebär att ungefär hälften av det som produceras, dvs. ytterligare ca 60 sorter eller kulturer, odlas men säljs inte vidare. Att odla timjan riktigt bra tog t.ex. tre säsonger att lära sig, berättar Sutip.

Odling i bäddar Odlingsåret börjar med fröbeställning från Törnviks Frö. Under hösten har Sutip plockat och sålt stora mängder svamp från skogen och när våren kommer plockar hon humleskott och nässlor som hon sedan startar årets säsong med att sälja. Svamp är Sutips

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 9

Tidiga morötter i växthus Under 2007 provades morötter av olika färger som såddes tidigt i en odlingsbädd i växthuset. I slutet av februari blötlade Sutip 5 000 morotsfrön över en natt. Därefter fick de förgro i en påse under 1–2 dygn. Fröna som räckte till fyra kvadratmeter såddes i en blandning med sand för att få en jämnare uppkomst i bädden. Jorden vattnades ordentligt direkt efter sådd och sedan efter behov. Då temperaturen gick ner till -7 ºC lades fiberduk på. Morötter tål dock lite frost på bladen och det kommer nya blad hela tiden om de äldre tar stryk. I slutet av maj var morötterna färdiga och kunde säljas i knippe om 10 stycken för 1,75 kr per morot.

Korta kulturer av skott och örter

Ett av växthuset med sina bäddar där grönsakerna sås i omgångar.

Av röd mangold sår Sutip totalt 60 kg frö per säsong.

Hon sår nytt 1–2 gånger per vecka från början av mars för att sedan sluta med produktionen i början av november. Under våren är kulturtiden 4–5 veckor medan det bara tar 3 veckor på sommaren för att få fram en fin ”minisize” av den röda mangolden.

Mangolden skördas för hand genom avklippning med sax. Härefter sköljs bladen i 10–18 ºC varmt vatten för att sedan sättas in i kyl som håller 8–10 ºC, under högst ett dygn före leverans.

största intresse, därefter odling och sedan matlagning. En bra blandning om man vill bli en duktig odlare!

Kulturtiden för timjan är 6–8 veckor och Sutip sår 10–15 kg timjanfrö per vecka under hela säsongen.

Basilika blir skördeklar på 4–8 veckor beroende på när den sås och även av denna kultur sås en ny omgång varje vecka.

Ny jord på våren I växthusen odlar hon i markbäddar som förbereds varje höst med kalk och vänds därefter. På våren läggs tio centimeter ny jord överst i bäddarna och en del gammal jord åker ut i odlingslådorna utomhus.

Mellan trettio och fyrtio pallar med plantjord tillåten för ekologisk odling, används varje år. Jorden är av tre olika kvaliteter varav en är blandad efter Sutips önskemål med sand, lera, mull och näring anpassad för vissa växtslag.

Som ytterligare exempel åtgår det per säsong 0,5 kg sallatsfrö till de olika sallatssorterna samt ca 10 kg frö till rödbetor, vilka till 99 % säljs som skott. Den sammanlagda kostnaden för frö, jord och gödsel till hela odlingen ligger på ca 150 000–200 000 kr per säsong.

Jorden finbearbetas på våren så att såbädden blir perfekt. Det är ytterst viktigt med vårbruket i växthuset, menar Sutip. I stort sett alla kulturer direktsås för hand inne i odlingsbäddarna och sådden av de olika sorterna pågår sedan kontinuerligt hela säsongen. Genom att så i omgångar finns det alltid nytt att skörda.

Under säsongen gödslas markbäddarna efter behov med Bina-Blå. Det finns en växtföljd mellan odlingsbäddarna och grödorna skiftar varje år. Om någon gröda blir angripen av skadedjur åker kulturen ut på komposten och nytt sås i stället. Inga växtskyddsmedel används då angripna produkter får sämre kvalitet, menar Sutip. Ogräset tas bort för hand eller undviks helt enkelt vid skörden.

Mycket skördas som skott och blad, här amarant.

9

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 10

Tidig odling i kalla växthus Det finns i stort sett ingen uppvärmning förutom en värmefläkt som används någon gång vid särskilt behov. Istället använder Sutip fiberduk, ibland dubbla lager, inne i växthuset då det behövs under våren.

Hon vattnar också upp jordbäddarna på förmiddagen kalla dagar. På så sätt hinner växterna torka men de fuktiga bäddarna kan hålla kvar mer värme i jorden under natten.

Om det ska bli riktigt kallt, ca 10 ºC minus eller mer, ska man inte vattna alls, menar Sutip. Då ska jorden vara så torr som möjligt för att småplantorna ska klara livhanken under två fiberdukar. Detta är viktigt eftersom Sutip redan i mars har 8–10 produkter som t.ex. röd mangold, spenat, kinesisk broccoli, fältsallat och Pak Choi, på gång i de ouppvärmda växthusen.

Bevattningstekniken är viktig både för att hålla värmen och för att ge rätt mängd vatten. Sutip vattnar med slang och då är rätt vattentryck, typ av slang, munstycke och spridning av vattnet, betydelsefulla komponenter. Sutip har utarbetat olika bevattningsteknik för olika produkter angående tidpunkter och vilka mängder vatten de olika kulturerna mår bäst av.

ter henne. Trots att timmarna blir många känner hon sällan att arbetet är tråkigt, mer som en rolig hobby, som dock omsätter 1–2 miljoner kronor per år.

Sutip är också väldigt duktig på att hålla kontakten levande med sina kunder. Hon säljer endast produkter av finaste kvalitet och det vet kunden om. Ömsesidig respekt råder mellan odlare och köpare. Det bevisas inte minst av att kunderna kommer hem till gården för att hämta produkterna för att få den mycket fina kvaliteten.

Ytterligare en anledning till Sutips framgångar är hennes fantasi och intresse för matlagning. Hon provar sig fram med sina produkter för att sedan vidareförmedla och bjuda sina kunder på ständiga nyheter.

Bekräftelse på sin skicklighet har hon fått vid flera tillfällen då hon fått pris och utmärkelser bl.a. från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, Västra Gastronomiska Akademin, KF:s stora Matpris och Svensk Lantmat.

Lufttemperaturen bör ligga mellan 3–8 ºC under den tidiga säsongen för att tillväxten av dessa kulturer ska bli bra, menar Sutip.

Leverans i plastaskar Produkterna levereras tre till fem gånger per vecka och en stor del av skörden säljer Sutip i små plastaskar innehållande 50–250 gram vardera, beroende på produkt. På plastförpackningen står produktens namn, vikt, varifrån den kommer, m.m.

Många av produkterna skördas på morgonen i champinjonlådor och bästa kvaliteten sorteras ut. Produkterna tvättas, får rinna av och kyls sedan under 6 timmar i kyllager innan allt packas och hämtas av grossisterna. I kylrummet på gården finns det plats för 6-8 pallar.

Arbetskraften på Austad Gård består av Sutip själv, som arbetar långa dagar från mitten av februari till och med oktober, samt en timanställd person vid behov under sommaren. Sutip anlitar då gärna personal från bemanningsföretag. Under september och oktober arbetar dessutom en extra person halvtid på gården.

Framgångsrik odlare och säljare Kännetecknande för Sutip är hennes nyfikenhet och odlarglädje. Hur växer plantan? Hur och på vilket sätt kan den bäst tas till vara? Hur trollar man fram nya produkter av den? Detta är frågor som sysselsät-

10

Produkterna säljs i plastaskar om 50–250 gram.

Sutips bästa råd Vad har Sutip för råd till nya odlare?

• Drivkraften måste vara ett brinnande intresse för odling och en stark vilja. Odlingsresultatet blir sedan själva belöningen.

• Prova dig fram för att ta reda på vad du är duktig på att odla. Lär dig genom praktisk erfarenhet på din egen jord.

• Tänk över till vilken marknad du ska sälja till och våga experimentera med växterna.

• Kontrollera själv hur hållbara produkterna är innan försäljningen börjar.

• Därefter är det dags att fånga marknadens intresse genom att berätta att man är duktig på sin produktion och visa det. Lova kontinuerlig leverans och jämför dig aldrig med konkurrenter.

• Håll kontinuerlig kontakt med kunderna för att förhöra dig om produktkvalitet, hållbarhet och smak. Feedback är viktigt från bägge håll.

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 11

Björnbärsodling i växthus ger mersmak Text: Christina Winter, Jordbruksverket

Strax utanför Linköping odlar Mia Hammar björnbär i ett växthus på 225 m2. Björnbären trivs utmärkt i växthuset och producerar varje år kraftiga, fyra meter långa skott med massor av blommor och bär.

Från juli månad och långt in på hösten skördas här stora och mycket goda björnbär. Men bladlössen trivs också i växthuset och under 2006 orsakade de både skördeförluster och extra arbete.

Bärodling i tunnlar och växthus har blivit vanligt ute i Europa och även i Sverige ökar odlingen av framförallt jordgubbar men även hallon. Fördelarna med att flytta in bärodlingen under tak är flera: • tidigare skörd • längre skördesäsong • högre skörd • bättre bärkvalitet • mindre problem med vissa svampsjukdomar och skadedjur • ökade möjligheter till biologisk bekämpning • plockning i alla väder Samtidigt har det visat sig att nya problem dyker upp, vissa skadedjur som löss och spinnkvalster trivs extra bra i värmen samtidigt som det kan bli för varmt för plantorna. Möjligheterna till en fungerande växtföljd är också begränsade.

Björnbär i stället för tomater Mia Hammar har redan provat på björnbärsodling i växthus under 6 år. Gården är liten, knappt tio hektar och här finns hästar, höns och ett växthus på 225 m2.

Växthuset som är ett friliggande Forkestahus, köptes begagnat 1984. Det är täckt med korrugerad plast, ett täckmaterial som vanligtvis inte används längre på grund av sin låga isoleringsförmåga. Här fungerar det ändå bra eftersom björnbär har ett lågt värmebehov jämfört med andra växthuskulturer och inga inköpta bränslen används. Solen står för hela värmebehovet.

I växthuset odlades ursprungligen tomater under 16 år men det krävde för många arbetstimmar, för mycket passning och var svårt att kombinera med Mias arbete utanför gården. Tomatodlingen bedrevs ekologiskt och var ansluten till KRAV. Även om Mia nu har lämnat certifieringen så är det självklart att björnbären ändå odlas efter samma principer.

I samband med ett studiebesök i ett växthus med björnbär väcktes intresset och 2000 planterades björnbärsplantorna. Sorten är Loch Ness och plantorna är inköpta från Holland via Granqvists plantskola. Enligt norska och svenska erfarenheter kan

I början av augusti dignar plantorna av bär. Helt mogna bär och små gröna kart finns samtidigt och skördesäsongen är lång.

Foto: Christina Winter.

inte Loch Ness odlas på friland eftersom härdigheten är för dålig, men i växthus och tunnlar går det bra. Loch Ness är också den dominerande sorten vid odling i växthus ute i Europa.

Det var svårt att få plantorna att etablera sig och börja växa, flera frös första vintern och det dröjde till tredje året innan det blev full skörd.

Stora plantavstånd I konventionell odling i växthus odlas ofta björnbär i stora krukor med relativt tätt plantavstånd (ca 1 meter) och med ca 3 skott/kruka. I den odling Mia besökte odlades plantorna direkt i jorden men hon beslutade sig för att ha större plantavstånd för att inte få en så tät och svårarbetad odling.

11

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 12

”extra” generation blomskott och förklarar den enorma mängden bär trots att antalet huvudskott per planta inte är så stort, endast två till fem. De enormt långa skotten har sidoskott efter nästan hela sin längd och det bidrar också till den stora tillväxten.

Skotten binds till tre trådar på 0,6; 1,2 och 1,8 meters höjd. Trådarna är fästa dels till kraftiga stolpar i ändarna av raden och dels vilar de i krokar som är fästa i takstolarna. Det är stora tyngder så det gäller att ha kraftiga uppbindningsanordningar till björnbär.

Mia brukar vänta till våren med att skära bort de gamla skotten. Hon tror att det har bidragit till den goda övervintringen eftersom de gamla skotten skyddar de nya. I slutet på mars görs en vårstädning då alla gamla skott tas bort, de nya skotten binds till trådarna och hela växthuset sopas rent. Under april börjar det grönska och i maj startar blomningen.

Inga humlor eller bin har satts in utan pollineringen sköts av insekter som spontant kommer in i växthuset. Med tanke på mängden bär, storleken och kvaliteten på bären så verkar det räcka.

Växtnäring tillförs med urin Bilden är tagen i april strax innan beskärning av fjolårets skott.

Björnbär är delvis vintergröna och de flesta löv fälls först på våren när de nya växer fram. Foto: Christina Winter.

Jämfört med tomatodling kräver bärodlingen betydligt mindre arbete. Beskärning och rensopning tar ca 15 timmar på våren. Därefter sker kontinuerlig uppbindning av de nya skotten. Den stora arbetsinsatsen kommer vid skörden.

Växtnäring tillförs som nöturin några gånger under säsongen, totalt ca 250 liter. Beräknat på schablonvärden och att björnbären upptar tre fjärdedelar av växthuset motsvarar det ca 5 gram kväve/m2. Just urin passar i sin sammansättning till bär, eftersom det innehåller relativt mycket kväve och kalium.

Urinen vattnas ut i raden, ovanpå väven, samtidigt som dysbevattningen är på. Efter så många års tomatodling kan man anta att jorden innehöll en hel del lättillgänglig växtnäring och även mycket organiskt material som kan leverera kväve under en längre period.

Marken i hela växthuset täcktes med Mypex-väv och hål för plantorna, ca 20 cm i diameter, gjordes med en värmepistol. Väven har effektivt stoppat allt ogräs sedan dess och numera fyller plantorna upp hela hålet i väven. I växthuset finns nu tre rader men det fanns rum för och var planerat med fyra rader. På det lediga utrymmet odlas nu gurka. Rad- och plantavståndet är 2 meter.

Björnbär blommar, liksom hallon, på andraårsskott.

De är betydligt mer starkväxande än hallon och här blir skotten upp till fyra meter långa. Nedtill har skotten en diameter på 2–3 cm.

Skott på skott ger många bär Nya skott kommer huvudsakligen från nedre delen av gamla skott och inte som rotskott. Redan på förstaårsskotten bildas sidoskott och det är på dessa sidoskott blomskotten kommer nästa år. Det ger en

12

Blomningen startar i maj och är mycket riklig.

Foto: Mia Hammar.

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 13

Bladlöss orsakade stora problem När man går in i växthuset och möts av den fantastiska tillväxten och alla underbara björnbär kan man förledas att tro att detta är en lättodlad kultur utan några problem alls. Men som andra odlare som flyttar in bärodlingen i växthus och tunnlar har Mia fått uppleva bladlusangrepp.

Det började våren 2004 med att bladlöss etablerade sig i kolonier i skottopparna. Parasitsteklar och bladlusgallmyggor sattes in som biologisk bekämpning vid flera tillfällen och i höga doser, men ingenting hjälpte. Bladlössen blev fler och fler och fanns även på blomknoppar, kart och bär. Allt blev kletigt av bladlössens exkrementer och svarta sotdaggsvampar kom på bladen, berättar Mia. Det blev även svårt att plocka och mycket sortering krävdes.

sätt blev det aldrig någon uppförökning och under sommaren fanns endast enstaka bladlöss i odlingen.

Under sommaren har nyckelpigor upprätt spontant i växthuset och de har säkert hjälpt till att hålla bladluspopulationen nere. Nyckelpigorna är gula med svarta prickar och det är ännu oklart vilken art det rör sig om.

Bortsett från bladlössen har det inte varit några stora växtskyddsproblem. Spinnkvalster förekommer i odlingen men har ännu inte förökats till skadliga nivåer. Några spontant uppträdande rovkvalster har observerats, och de bidrar säkert till att hålla angreppen på acceptabel nivå.

Några plantor växer sämre och har mindre blad med röda kanter. Mia funderar om det kan vara någon näringsbrist orsakad av dåliga rötter. Det är på ett område där dräneringen är sämre och kanske lider plantorna av syrebrist. Plantorna har nu funnits i sju år och det är fortfarande en öppen fråga hur länge samma plantor kan ge skörd. Ännu syns inga tecken på att den vegetativa tillväxten skulle minska.

Svampsjukdomar som gråmögel har inte varit något problem, klimatet i växthuset är torrt och bären blöts ju inte heller ner av regn.

Fullmogna bär smakar bäst

”Lilla björnbärsbladlusen” är mörkt grön till svart och bildar på våren kolonier på skottspetsar och blomknoppar. Senare på sommaren är lössen betydligt mindre, ljust gröna och kan hittas på bladens undersida. Foto: Peder Waern.

Intensiv punktbekämpning med såpa Våren 2007 konstaterades att det var ”lilla björnbärsbladlusen” (Aphis ruborum) som kommit in i växthuset troligtvis från några vilda björnbärsplantor som växer utanför. Erfarenheter från tunnelodlingar i Norge är densamma som här, parasitsteklar och gallmyggelarver hjälper inte mot denna art och här krävdes en annan strategi.

För att få stopp på den snabba förökningen och undvika spridning i hela huset och till blomknopparna gällde det att hålla noggrann uppsikt efter de allra första lössen på våren och bekämpa dem så fort de dök upp. Plantorna inspekterades så gott som dagligen och alla bladlöss punktbekämpades med en blandning av såpa och olja (0,1 % såpa + 0,3–0,5 % matolja). Efter en tid användes enbart såpa då såpoljeblandningen såg ut att ge bladskador. På detta

Bären säljs på Bondens marknad i Linköping och förädlas även till marmelad och sylt. Att plocka björnbär kräver vana eftersom det är svårt att se när de är exakt mogna. Plockas de för tidigt har de inte utvecklat full storlek och tyngd och det viktigaste: de har inte den fullt utvecklade björnbärsaromen.

Väntar man för länge trillar de ner. Knepet är, enligt Mia, att se när delfrukterna svullnar så att de separerar ut från varandra och bäret ”släpper”, då är det moget och blir också mattare i färgen.

Bären plockas varannan dag direkt i 250-grams pappaskar och andrasortering läggs i en hink. Det som plockas i början på veckan förädlas till sylt och marmelad och det som plockas i slutet av veckan går åt på bondens marknad där de säljs för 40 kr per ask.

Bären som är av absolut högsta kvalitet säljs i 250 grams askar. Foto: Christina Winter.

13

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 14

Bären är stora, i medeltal väger de drygt 6 gram men det finns bär som väger 8 gram. Som jämförelse har hallon en medelvikt på 3–4 gram. Skördesäsongen är lång, den startar kring 10–15 juli och pågick i år till 6 oktober, hela tre månader. När hallon odlas i tunnlar blir skördesäsongen också längre än på friland och därmed blir totalskörden högre, det visar försök på Rånna försöksstation.

Från Norge finns erfarenheten att björnbär kan vara svåra att sälja. Hallon kan avsättas i betydligt större mängder. Det kan behövas särskilda marknadsaktiviteter för att presentera björnbär för konsumenterna. Hittills har Mia inte haft några problem att sälja bären på närmarknaden.

För den som har äldre, dåligt isolerade växthus eller båghus som inte är lämpliga för tomat och gurka kan bärodling i växthuset vara ett intressant alternativ.

Växthus och tunnlar kan användas som komplement till bärodling på friland och ge förlängd säsong, högre skörd och betydligt bättre bärkvalitet.

Just björnbär är osäkert att odla på friland. Dels har de dålig härdighet och dels mognar de sent. Någon form av väderskydd i form av tunnlar eller växthus ger en betydligt säkrare odling.

När Mia Hammar plockar björnbär går det fort, 8 kg/timme.

Foto: Christina Winter.

14

Mias goda råd till den som vill starta bärodling i tunnlar och växthus: • Plantera björnbär med stora avstånd, de är mycket starkväxande.

• Odla i markbädden. Vid ekologisk odling blir odling i kruka för osäkert.

• Täck gärna marken med Mypexväv men fäst den på ett sätt så att den lätt kan lyftas när gödsel behöver tillföras.

• Rensa bort alla vilda björnbär utanför växthuset för att undvika inflygning av bladlöss.

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 15

Tåkerngrönt Text och foto: Christina Winter, Jordbruksverket

Tåkerngrönt drivs av Göran och Carola Ektander.

Företaget ligger i Karlebytorp utanför Väderstad i Östergötland. Här finns en storskalig ekologisk gurkodling på drygt 3 000 m2. Odlingen utnyttjar lokala resurser i form av hönsgödsel från egna djur och halm från närliggande lantbruk som enda energikälla. Biologiskt växtskydd är en mycket viktig del i odlingsresultatet och man har genom åren byggt upp en stor erfarenhet kring nyttodjur och skadedjur i gurkodlingen.

Marknaden ville ha ekologiskt Efter att ha varit lantbrukare på heltid och därefter provat heltidsarbete utanför gården under flera år ville Göran återvända till en egen verksamhet. Han letade därför efter ett komplement till sin uppfödning av frigående höns. På gården fanns redan en halmpanna som gav billig värme till bostadshus och hönshus och en värmekrävande produktion som växthusodling var ett intressant alternativ.

Göran reste runt till olika odlare, deltog i kurser och erfagrupper och fick hjälp och stöd från Länsstyrelsens rådgivare och planer på en tomatodling tog form. Efter kontakter med olika grossister förstod han att det var ekologiska grönsaker som efterfrågades och med en ekologisk odling kunde ytterligare en resurs från gården komma till nytta, hönsgödseln.

Brist på ekologisk gurka Hemköp var intresserade av att köpa ekologiska tomater men ännu större efterfrågan var det på gurka. Så gurka blev Görans val trots att Tåkerngrönts logotyp med de fina röda tomaterna redan var klar!

Jerker Hedlund (till vänster) och Göran Ektander bland nyplanterade gurkplantor mars 2008.

1998 byggdes det 2 200 m2 stora växthuset som är ett Richel Multispan med dubbel plastfolie. Inför säsongen 2001 gjordes en utbyggnad och hela odlingen omfattar nu 3 300 m2. I växthuset finns teknik för klimatstyrning och sprinklers för befuktning.

Gurkorna säljs numera till Everfresh och fr.o.m.

2007 även till prenumerationssystemet Ekolådan.

Halm värmer växthuset Växthuset värms fortfarande genom halmeldning men pannan har bytts ut och fått ännu större kapacitet. Bränslet utgörs av fyrkantiga storbalar som hämtas från lantbruk i trakten. Tåkerngrönt ligger i ett utpräglat växtodlingsområde och det finns ett överskott på halm. Göran har ett utbyte med spannmålsodlare i trakten där han säljer hönsgödsel och köper halm.

Pannans kapacitet är 900 kilowatt. Den fylls på med tre storbalar ca tre gånger varje dygn när värmebehovet är som störst. Det går att fylla på fyra gånger per dygn och få ut ännu mer värme, men det har hitintills inte behövts. Till pannan finns en 200 m3 stor ackumulatortank som ursprungligen var en oljecistern.

Billig energi Halmeldningen som förbrukar 500–600 ton halm under ett år, ersätter 160 m3 olja varav 130 m3 motsvarar växthusets behov.

Växthuset är sammanbyggt med packhall och personalutrymmen för en rationell hantering.

Den rörliga kostnaden för energin omräknat till olja är ca 1000 kr/m3, dvs en femtedel av dagens oljepris.

Däremot är investeringen för halmpannan, ca 1,5

15

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 16

miljoner kronor, betydligt dyrare än för en oljepanna. Då fanns befintliga resurser i form av kulvertar och halmlager redan på gården. Annars är investeringskostnaden minst det dubbla.

i närheten av nivåerna i en konventionell odling där man skördar upp till 70 kg/m2. Visserligen är då kulturtiden något längre men det ska ändå vara möjligt att öka skörden i den ekologiska odlingen.

Halmen måste lagras inomhus och tas hem en gång per år. På Tåkerngrönt lagras fortfarande en tredjedel utomhus och de balarna blandas vid eldningen med inomhuslagrade.

En bidragande orsak till den låga skörden har varit angrepp av olika skadegörare man haft genom åren.

I början, innan de lärt sig det biologiska växtskyddet orsakade både spinn, trips och bladlöss stora skördeförluster. Växtnäringsstyrningen var också svår i början speciellt i perioder med fint väder och kraftig tillväxt då plantorna fick näringsbrist. Numera ser man till att jorden innehåller en buffert av växtnäring som kontinuerligt kan levereras till plantorna.

– Att elda med olja hade inte varit något alternativ, säger Göran, det är svårt ändå att få ekonomi i odlingen. De första fem åren har annan verksamhet på gården subventionerat gurkodlingen. Halmeldningen ger inte heller något nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären

Två kulturer per år Första omgången gurka planteras i början på mars och skörden börjar cirka en månad senare. I vecka 26–29 (månadsskiftet juni–juli) rivs plantorna ut och en ny omgång planteras där skörden förhoppningsvis kan pågå till slutet av oktober. Tyvärr har kulturen de två senaste åren fått avslutas tidigare än beräknat på grund av gurkbladmögel.

För några år sedan planterades en del av huset redan i slutet på januari men det gav för lite skördeökning i förhållande till insatsen. Det var svårt att etablera plantorna så tidigt i det dåliga ljuset. Många plantor dog helt enkelt och en bidragande orsak kan ha varit angrepp av Pythium-svampar.

Avkastningen ska upp Avkastningen har varierat mellan 28 och 35 kg/m2 de olika åren. Det är ett resultat som Göran absolut inte är nöjd med. Han konstaterar att skörden inte är

Uppbindning enligt paraplymetoden Gurkorna odlas i ett enkelradsystem med 1,2 meter mellan bäddarna. Ovanför plantraden, på 2,10 meters höjd löper två parallella trådar med 0,8 m mellan. Varannan planta binds ut till vardera tråden så att det upptill bildas en dubbelrad trots att plantorna står i en enkelrad. Planttätheten är ca 1,5 plantor/m2. Uppbindning och beskärning görs enligt den s.k. paraplymetoden där plantan toppas vid tråden och skörden fortsätter på sidorankor som får hänga ned.

Färdigköpt substrat Markbädden består av ett färdigblandat och grundgödslat KRAV-godkänt substrat från Hasselfors.

Substratet har lagts ovanpå den befintliga markjorden som var en plöjd ängsmark med matjordslagret kvar. I samband med omplantering skiftas ca en tredjedel av substratet. Varje år fylls också på i bäddarna eftersom det sjunker under säsongen.

Bäddarna består av färdigköpt substrat. Vit plast mellan raderna ökar ljusinstrålningen och hejdar ogräs.

16

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 17

re. 2008 kommer nästan enbart ympade plantor användas.

Under säsongen har plantprover tagits ut vid två tillfällen för att undersöka eventuell förekomst av Phytium men inget påträffades i proverna.

Växtnäring i form av hönsgödsel tillförs i de lodräta plaströren.

Jorden är grundgödslad med stallgödselkompost och hönsgödsel. Tilläggsgödsel tillförs kontinuerligt i form av vinass och hönsgödsel. Vinassen tillförs i bevattningsvattnet och vattnas ut med droppbevattningen. Det går bra så länge man håller blandningen kring 1 % och alltid avslutar med att vattna ut rent vatten. Hönsgödsel placeras i de lodräta dräneringsrör som finns i bäddarna och lakas därifrån ut i bädden.

Plantornas behov är en utgångspunkt för växtnäringsstyrningen men även analyser och plantornas utseende är viktiga hjälpmedel. Även när det gäller tilläggsgödslingen provar man olika gödselmedel, mängder och tillvägagångssätt för att finna ut bra metoder.

Ympade plantor ökar skörden För att utveckla odlingstekniken och höja skörden provade man under 2007 med gurkplantor ympade på en grundstam. Gurkplantan har ett känsligt rotsystem och de problem man haft med dålig tillväxt, vissnande plantor på våren och låga skördar kan bero på att rötterna inte haft optimala förhållanden.

I Danmark och Holland är det vanligt att man använder ympade plantor även till gurka. Ympade plantor har en viss resistens mot jordburna sjukdomar och rotgallnematoder. Kraftigare rotsystem ger en mer vegetativ planta och bättre motståndskraft mot Pythium.

Plantorna av sorten ’Shakira’, som importerades från Holland, var ympade på grundstammen Azman.

Det är en korsning mellan två pumpor Cucurbita maxima och C. moschata.

Plantorna jämfördes med oympade plantor från Tåkerngrönts ordinarie leverantör och oympade plantor från Holland. Resultatet var positivt då de ympade plantorna gav en högre skörd och kunde belastas med fler gurkämnen. Göran uppskattar skördeökningen till närmare 20 %. Efter omplantering i juni fick plantorna bära fram en gurka i varje bladveck något som varit svårt att lyckas med tidiga-

På de ympade plantorna syns gränsen mellan sorten och grundstammen tydligt. Ädelsorten bör inte komma i kontakt med jorden eftersom den då bildar egna rötter.

Biologiskt växtskydd På Tåkerngrönt arbetar man intensivt med biologiskt växtskydd. Svåra angrepp av såväl spinn som trips och bladlöss har lärt oss att man måste ligga steget före hela tiden, resonerar Göran.

Mot spinn och trips sätter de tidigt ut påsar med tripsrovkvalster Amblyseius cucumeris. Detta följs upp med kontinuerliga utsättningar under säsongen av spinnrovkvalster Phytoseiulus persimilis. Sprinklingen med vatten är också viktig, man kan se direkt att det blir värre spinnangrepp där en dysa inte fungerar. Under 2007 har de också provat ett nytt rovkvalster Amblyseius swirskii mot trips med gott resultat.

Ett år var gurkbladlusen Aphis gossypii ett så stort problem att man blev tvungen att riva ut två tredjedelar av kulturen och plantera om. Nu finns hela tiden parasitsteklar i odlingen som föds upp på havrebladlöss i ett s.k. bankplantsystem.

Regelbundet under säsongen varannan vecka sås havreplantor i krukor där en koloni havrebladlöss förökas. Parasitsteklar Aphidius colemani etableras på havrebladlössen. Havreplantorna placeras sedan i växthuset där havrebladlusen fungerar som föda åt parasitsteklarna utan att skada gurkplantorna. När gurkbladlusen så dyker upp finns gott om parasit-

17

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 18

Däremot har gurkbladmögel Pseudoperonospora cubensis orsakat skördeförluster de två senaste åren.

Angreppet har börjat redan i augusti och trots att man plockat bort angripna blad och plantor och arbetat med klimatstyrningen så att hög luftfuktighet och kondens undvikits, så har angreppet till slut gjort att kulturen fått avbrytas i förtid.

Gurkbladmögel angriper bladen som får kantiga gula fläckar och till slut vissnar hela bladet.

Sjukdomen kan spridas mycket snabbt i växthuset och helt förstöra kulturen. Gurkbladmöglets sporer kommer troligen in i växthuset med sydostliga vindar.

Stinkflyn förstör topparna

På bankplantor av havre odlas havrebladlöss som blir föda åt parasitsteklarna.

steklar på plats i växthuset. Som komplement till parasitsteklarna används även bladlusgallmygga Aphidoletes aphidimyza. Det finns fortfarande gurkbladlöss i odlingen men angreppet är under kontroll.

Noggrann bevakning Göran vet att ett angrepp mycket snabbt kan sprida sig och orsaka stora skador. Därför är en kontinuerlig övervakning en viktig åtgärd. I samband med dagliga skötselåtgärder tittar all personal efter eventuella angrepp för att åtgärder ska kunna sättas in på ett tidigt stadium. Man har alltid med sig en sprayflaska med Eradicoat, ett växtvårdsmedel baserat på stärkelse, som sprutas där man upptäcker kolonier av skadeinsekter eller spinn. På så sätt hindrar man uppförökningen på ett tidigt stadium samtidigt som den begränsade besprutningen är skonsamt för nyttodjuren.

Det är viktigt att personalen är väl informerad och intresserad av att jobba med växtskyddet. Här har Göran stor hjälp av sin högra hand Jerker Hedlund som är mycket uppmärksam och intresserad. Det är även han som sköter bankplantsodlingen.

Gurkurkbladmögel stort problem Svampsjukdomar som mjöldagg, gråmögel och svartprickröta orsakade problem i början. Nu när man har tillräcklig kapacitet att värma och lufta bort fukten är problemen mycket små. – Det är mycket viktigt i en ekologisk odling att kunna förebygga problemen med klimatreglering, menar Göran, och då krävs billig energi.

18

Stinkflyn Lygus sp. har också orsakat skador i form av missbildade gurkor och förstörda planttoppar. De flyger in i växthuset på våren och förökar sig där.

Efter omplanteringen angrips de nya späda plantorna genom att stinkflyna sticker i planttopparna och på de små gurkämnena. Gurkorna blir krokiga och förutom skördeförlusten är det ett merarbete att plocka bort de skadade gurkorna så att de inte tar kraft från plantan.

Mot stinkflyn finns ingen biologisk växtskyddsstrategi att ta till utan man plockar de insekter man ser för hand. Göran funderar nu inför nästa säsong över olika möjligheter att bekämpa. Pyretrum vill han undvika då det skulle skada övriga nyttodjur för mycket.

Goda råd från Göran Göran är en av få i Sverige som driver en storskalig ekologisk växthusodling. Vilka råd vill han ge till den som planerar att bygga växthus?

• Se till att ha en annan inkomst medan du bygger upp odlingen. Det tar tid att lära sig ekologisk odling och att lära sig den kultur man valt.

• Var förberedd på att experimentera och själv utforma ditt odlingssystem efter dina förutsättningar, det finns inga färdiga koncept för ekologisk växthusodling. På Tåkerngrönt pågår ännu efter tio år ett ständigt utvecklingsarbete kring substrat, växtnäringstillförsel och odlingsteknik.

• Se möjligheterna, det finns lösningar på problemen. Med den devisen har Göran och Jerker t.ex. envist utarbetat en framgångsrik strategi för biologiskt växtskydd.

• När du bestämmer storlek på växthuset, tänk då igenom hur du vill arbeta. Göran valde att bygga en relativt stor anläggning för att kunna ha en kvalificerad arbetskraft förutom han själv. De delar nu på passningen och det blir mindre bundet och mindre sårbart.

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 19

P9_12Foretagsexempel.qxd:1

08-03-12

11.02

Sida 20

Broschyren är en del i kurspärmen ”Ekologisk odling i växthus” 2007/2008.

Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Webbplats: www.sjv.se

P9:12