De beräknade räntekostnaderna kan sättas i relation till odlingsekonomin för olika grödor i landet. Det kan göras genom att se hur räntekostnaden belastar bidragskalkyler för specifika grödor. I nedanstående tabell redovisas det täckningsbidrag (TB 3 per hektar) som återstår efter att avdrag gjorts för alla relevanta kostnader (exkl. kostnader för mark) för olika grödor. TB 3 jämförs med beräknade räntekostnader för inköp av ytterligare ett hektar åkermark. Odlingskalkylerna baseras på uppgifter från SLU med prisuppgifter från 2006 för spannmål (0,75 – 0,98 kr/kg), oljeväxter (2,09 - 2,14 kr/kg) och avser företag som har högre skördar än normskördar. För matpotatis har genomsnittspriser 2002-2006 (1,67 – 1,87 kr/kg) använts och för sockerbetor har grundpris använts (0,305 kr/kg). Aktuella odlingsområden (produktionsområden) i tabellen framgår av karta som återfinns i bilaga 3. Överslagsmässigt kan Sydsverige, Småland med öarna och Västsverige sägas motsvara Götalands södra slättbygder (Gss), Götalands mellanbygder (Gmb) och Götalands skogsbygder (Gsk). Östra Mellansverige, Stockholm samt norra Mellansverige motsvaras ungefär av Götalands norra slättbygder (Gns), Svealands slättbygder (Ss) och Svealands skogsbygder (Ssk). Slutligen motsvaras mellersta och övre Norrland ungefärligen av Nedre Norrland (Nn) och Norrland övre (Nö). Tabell 1. Odlingens lönsamhet (TB 3) för olika grödor 2006 och beräknad räntekostnad vid 5 % ränta för värdet på använd åkermark. Täckningsbidrag (TB3), kr/ha Räntekostnad, Höstvete
Vårkorn
Havre
Raps
Matpotatis
Sockerbetor
1 127
-476
373
-349
2 244
6 501
-79
-836
-223
-643
937
4 552
Gsk
-1 186
-1 654
-1 077
-1 061
-4 710
4 550
Gns
-610
-1 219
-365
-564
-1 669
Ss
-1 046
-1 472
-674
-1 444
-7 110
Ssk
-1 120
-1 756
-1 049
-1 500
-10 476
Nn
-1 911
-1 610
-4 348
Nö
-2 008
-1 572
-6 738
Gss Gmb
kr, ha
1 010 – 3 145
505 – 1 585
305
Källa: SLU områdeskalkyler 2007, Kompensationsbidrag (LFA-stöd) ingår i Ssk, Nn, Nö.
Enligt ovanstående tabell är det endast ett fåtal regioner i landet och ett fåtal grödor som visar ett positivt resultat som skulle kunna användas för finansiering av inköp av åkermark. Mot bakgrund av de kraftiga prisökningar som ägt rum för jordbruksmarken blir slutsatsen att det slag av standardkalkyler som bl.a. SLU-kalkylerna representerar inte ger en tillräcklig förklaring till prisutvecklingen. Köparna av jordbruksmark får förutsättas basera sin jordbruksproduktion och värdering av marken på ekonomiska kalkyler som visar på avsevärt högre ekonomiskt resultat än ovan använda kalkyler. Som förut nämnts ska ovanstående tabell ses som en indikation på lönsamheten i odlingen i olika regioner med olika odlingsinriktning eftersom varje individuellt lantbruksföretag har andra inkomst- och kostnadsförutsättningar än vad enhetliga odlingskalkyler ställer upp. En kostnadspost i dessa sammanhang som brukar variera kraftigt bland olika företag är maskinkostnader beroende på framförallt olika storlek på arealunderlag och ålderssammansättningen på maskinparken. En förklaring till de priser som betalas för jordbruksmark kan vara att bakomliggande kalkyler som använts inte inkluderar alla kostnader, exempelvis totala maskinkostnader, och därför försvarar högre kostnader för mark i ett kortare tidsperspektiv.
19