från näringsverksamhet mellan 15 600 kr och 19 900 kr. Vad gäller inkomst från tjänst är makens inkomst högre än makans. Männens inkomst från tjänst var i genomsnitt 199 000 kr i samtaxerade hushåll medan kvinnornas inkomst i samtaxerade hushåll var 151 000 kr.
4.3 Sammanfattning Av jordbruksföretagens totala omsättning står jordbruket för 71 procent. Betydelsen av olika kombinationsverksamheter ökar dock över tiden. Undantaget är verksamheten "Egen skog" som tycks få allt mindre betydelse för jordbruksföretagen. "Egen skog" har större betydelse betydelse för jordbruksföretagen i Norrland och i Södra och Mellersta Sveriges skogsbygder än i slättbygderna. Skogens betydelse varierar också beroende på driftsinriktning. Totalt sett har två tredjedelar av landets jordbruksföretag skog. När det gäller "Verksamheter med direkt samband med jordbruket" så dominerar olika typer av entreprenadverksamhet. Dessa står tillsammans för merparten av omsättningen. "Turism", "Förädling och försäljning av gårdsprodukter" samt "Kommersiell hästverksamhet" är de därnäst mest betydelsefulla verksamheterna. De båda verksamheterna "Turism" och "Produktion av förnybar energi" tycks vara de två enskilda verksamheter som haft den största procentuella ökningen av antal verksamma företag de senaste åren. "Verksamheter utan direkt samband med jordbruket" har störst betydelse för de mindre jordbruksföretagen. Den totala arbetstiden i övriga kombinationsverksamheter fördelar sig på ungefär samma sätt mellan företagaren, hans/hennes maka/make/sambo, övriga familjemedlemmar och anställda inom kombinationsverksamheterna som den gör inom jordbruksverksamheten. Kvinnor och män skiljer sig kraftigt åt när det gäller vilken kombinationsverksamhet de ägnar sig åt. Männen bedriver i första hand entreprenadverksamhet medan kvinnorna bedriver "Kommersiell hästverksamhet", "Turism" och "Förädling och försäljning av gårdsprodukter". När det gäller jordbrukarhushållens inkomster svarar inkomst från näringsverksamhet endast för 21 procent. En övervägande majoritet av inkomsterna (78 procent) kommer från inkomst av tjänst, medan en procent kommer från inkomst av kapital. Det är bara hos en minoritet av jordbrukarhushållen som den huvudsakliga inkomstkällan utgörs av näringsverksamhet. Jordbrukarhushåll med driftsinriktning "Mjölkkor" var den enda där hushållets inkomst från näringsverksamhet i genomsnitt var högre än inkomsten från tjänst. Kvinnliga företagare har lägre inkomst från näringsverksamhet än sina manliga kollegor. Summeras inkomsterna från näringsverksamhet och tjänst för både företagare och dennes make/maka visar det sig att den sammanlagda inkomsten blev högst för de hushåll som hade en kvinnlig företagare. Inkomsten från näringsverksamhet respektive av tjänst har ett starkt samband med företagets storlek (mätt i åkerareal). Inkomsten från näringsverksamhet ökar med storleken på åkerarealen medan inkomsten av tjänst minskar ju större åkerareal företaget har. Jordbruksföretaget och medlemmarna i jordbrukarhushållet har många beröringspunkter med det övriga näringslivet i sin omgivning. Detta framgår av omfattningen av de kombinationsverksamheter som företaget bedriver och inte minst när det gäller de tjänsteinkomster som jordbrukarhushållen har.
29