Gästkrönika

Håller vi i branschen måttet?

Gästkrönika

TEXT: JEANET CORVINIUS, ORDFÖRANDE I BYGGCHEFERNA

Samhällsbyggnad är en ingenjörsbransch. Vi arbetar med stora och påtagliga projekt. Vi projekterar, konstruerar och bygger. Vi mäter, analyserar och agerar. Det som mäts blir synligt och därigenom möjligt att påverka. Därför behöver vi mäta också det abstrakta vi vill skapa eller förändra.

Och även om det är svårt kan vi inte väja för det när det handlar om sådant som påverkar något så viktigt som vår branschs utveckling, framtid och attraktionskraft.

Machokultur är en sådan svår men nödvändig angelägenhet att mäta.

I en machokultur trivs inte modet att tänka fritt och vara den man är. Här blir människor räddare, osäkrare, mer kontrollerade och mindre innovativa. Och samarbetsförmågan sjunker. Machokulturen maximerar varken arbetsglädje eller produktivitet. Den hindrar oss från att arbeta på ett hållbart och säkert sätt. Den hindrar oss från att attrahera de skarpaste hjärnorna och de yrkesskickligaste händerna.

HÅLLBARHETSARBETE I TOPP

Machokulturen är också ett problem om vi ska nå våra ökande krav på social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om inkluderande och jämlika företagskulturer. Där mänskliga rättigheter och grundläggande mänskliga behov tillgodoses för alla. Machokultur är en kultur som motverkar allt detta genom till exempel intolerans för olikheter på grund av etnicitet, sexuell läggning och kön.

Hållbarhetsarbete är en topprioritering för alla aktörer. Trenden nu är att kraven på företagens hållbarhetsredovisning och ansvar för en hållbar leverantörskedja blir allt tuffare. I den mansdominerade samhällsbyggnadssektorn är machokulturen den bakomliggande orsaken till de många sociala utmaningar som finns. 2022 kommer företagen behöva bevisa att de arbetar såväl för klimatneutralitet som för schyssta villkor för människan.

SVEVIA FÖRST UT

Även om machokulturen ökat något under pandemiperioden 2020 – 2021, vilket Byggchefernas senaste machoindex visar, tror jag vi är betydligt närmare en förändring nu än tidigare.

En orsak till min optimism är de ökande kraven på social hållbarhet. En annan är att vi under 2021 sett flera företag göra viktiga insatser för att bryta med machokulturen. Jag tänker på Svevia som blev branschens första företag att ta hjälp av Byggchefernas machoindex för att mäta och redovisa sitt arbete mot machokultur bland sina 2000 medarbetare. I vår redovisas Svevias machoindex i företagets hållbarhetsrapport.

Ett annat fint exempel är TL Bygg som tagit fram ett initiativ kallat Sila Snacket, en satsning mot rå jargong och kränkningar. Det har även Årets Byggchef Jack Len berättat att han infört på Ramirent i Malmö. Sila Snacket handlar om något så enkelt som att underlätta för människor att visa vad de tycker med en logga tryckt på en t-shirt eller hjälm. Briljant!

BRYTER MACHOKULTUREN

Märket Sila Snacket fungerar genom att du står upp för något, ”jag har fått nog av den här jargongen”. Och Sila Snacket gör succé, flera företag och organisationer har hört av sig och är intresserade, inte bara från byggbranschen.

Jag tror att det är precis så här vi kan få saker att hända i vår bransch. Ett gott ledarskap handlar om att förstärka och betona det positiva; pekpinnar och repressalier hör inte hemma i ett modernt arbetsliv. Men också att utmana och ta tag i jobbiga ämnen, liksom att mäta och följa upp.

I Byggcheferna har vi bestämt oss: vi tänker inte låta det svåra och obekväma stå i vägen för det vi menar behöver förändras. 2022 bryter vi i branschen på allvar med machokulturen.