Byter kyla mot värme

Chalmers med Riksbyggens Brf Viva i bakgrunden, numera sammankopplade för att utbyta värme och kyla.

Minskar toppeffektbehovet

En kontorsbyggnad på Chalmers i Göteborg kopplas ihop med ett närliggande bostadshus för att utbyta värme och kyla och framför allt minska toppeffektbehovet. Ett projekt som ger stora förhoppningar för framtida energilösningar.

AV: CHRISTINA BILD FOTO: RIKSBYGGEN

Genom att utnyttja skillnaden i värme- och kylbehov mellan två närliggande byggnader kan synergier uppstå, så att fastigheterna tillgodoser sina egna behov utan att behöva belasta stadsnätet. Det har man redan konstaterat på Chalmers campus i Göteborg som har ett eget lokalt energisystem, kopplat till stadens gemensamma nät.

Under projektparaplyet IRIS Smart Cities tas nu energibytessystemet till nästa nivå, när två olika fastighetsägare och typer av fastigheter kopplas samman; en kontorsbyggnad på Chalmers och den närliggande bostadsrättsföreningen Brf Viva.

Brf Viva invigdes 2019 med höga hållbarhetsambitioner och det nya energiutbytessystemet är en av flera bidrag till ett flexibelt energisystem med smart styrning. Viva har till exempel även installerat begagnade batterier från elbussar som lagrar energi från solceller på taken. – För oss på Chalmersfastigheter är det intressant att se hur det här kommer att fungera och hur mycket värme och kyla man kan föra över mellan husen. Kommer det bra med kyla så behöver vi ju inte köra våra värmepumpar. Att koppla Brf Viva till Chalmersområdet bidrar också till att utöka den testbäddsverksamhet för innovativa energilösningar som vi har här på campus sedan tidigare, i förhoppning om att de så småningom ska kunna skalas upp och implementeras i andra områden, säger Bengt Bergsten, energistrateg på Chalmersfastigheter.

Projektet innebär att 200 meter rör läggs mellan bostadsrättsföreningens bergvärmeborrhål och Chalmers Teknikpark. Ur borrhålen kan Teknikparkens kylsystem hämta kallt vatten, vilket besparar byggnadens egna värmepumpar. När vattnet cirkulerar i byggnaden för att kyla inomhustemperaturen, drar det åt sig värme. Vattnets temperatur stiger då några grader innan det skickas tillbaka upp till Vivas borrhål.

Det räcker att vattnet från Teknikparken håller 10-15 grader för det ska upplevas som varmt i borrhålen, och tack vare att dessa värms upp behöver bergvärmesystemets värmepumpar inte jobba lika hårt för att värma vattnet till bostädernas radiatorer och varmvattenkranar.

Kontorens överskottsvärme förs med andra ord över till bostadshuset och återladdar bergvärmehålen, i stället för att gå förlorad i ett energiintensivt kylsystem. Båda byggnaderna sparar el eftersom värmepumparna behöver arbeta mindre för att värma och kyla vatten. – Om lösningen fungerar som vi tror, skulle den kunna minska kontorshusets kylbehov och öka effektiviteten i bostadshusets bergvärmesystem, och på så vis minska både mängd inköpt fjärrvärme och el från respektive nät, men framför allt minska toppeffektbehovet, vari den största klimatnyttan ligger, säger Peter Selberg från Johanneberg Science Park som koordinerat projektet.

FAKTA

IRIS Smart Cities är ett femårigt projekt där Göteborg är en av tre så kallade Lighthousestäder som utvecklar och testar nya lösningar för stadsutveckling inom energi, mobilitet och IKT. Totalt samverkar 43 aktörer från 9 länder. I Göteborg koordinerar Johanneberg Science Park projektet på uppdrag av Göteborgs Stad. Övriga projektpartners är Riksbyggen, Akademiska Hus, Chalmers, HSB, Trivector och Tyréns.