Issuu on Google+

JOAKIM ALLGULANDER


JOAKIM ALLGULANDER selected works 1992-2013


Konsten måste beröra!



Art must move you! is yet another sign of his ambiguity. While it is very aesthetically pleasing, and perfectly suitable for its context, one begins to wonder... why is it empty or... is it empty? Because inside the emptiness, office plants and logos of large international corporations emerge, and suddenly the emptiness grows into a subversive question mark.

Making great art is always about courage – courage to affirm your drives, courage to embody anxiety or love, courage to quite simply dare to reveal your soul. Poetry has by custom been centrally lyrical; it is about our personal relationship with life and death. To me, poetry and art function in similar ways and I perceive Joakim Allgulander as a true central lyricist. By that I mean that he has the inner drive and desire that are needed in order to process and visualise the existential dilemma in his art.

There is a fateful and slightly dystopic tone of voice in his art; in his work Dark-scape one senses the Flood, and in Blinded one understands that it’s not the sun that blinds you. In the painting Little green man I see a green cryptonite-filled Christ figure that makes me think of Andres Serranos’ Piss Christ.

Personally I have always been fascinated by the opposites in art ­– hate and love, levity and gravity – and all of this is in Joakim’s art; he can caress with the one hand and punch with the other; a balancing act that creates a form of insecurity that is a good hotbed for letting your guard down and surrendering to the experience.

Joakim Allgulander is a realistic observer of human behaviour and somewhere there is always an ounce of hope in his work. It isn’t easy being an artist today; you need conviction, to be brave and to not be led astray from your beliefs. Joakim Allgulander has decided that he is an artist.

Despite the existential dilemma there is always room for a liberating smile in Joakim Allgulander’s work. In particular, I believe that it is Joakim’s sense of humour and his dialectic attitude to art that make it possible for him to create these poetic deconstructions, which always leave a deep imprint with the observer.

Finally, I would just like to agree with Joakim in one of his later neon artworks: LIFE BEFORE DEATH. GÖRAN GREEN Malmö, May 7, 2013

’Trust me’ are two words that occur in several of his sculptures; amongst others they can be read on his large work Katapult, an enormous creation in polished light metal, where a human can be shot up through a saint’s halo made of neon, and on the sculpture Trust me where the two words are illuminated with a 900-degree hot filament. There is something contradictory about these artworks and the words ’trust me’. You don’t really dare to trust him since even the seemingly harmless is loaded with something mysterious and perilous. In order to convey his messages he works with many different techniques and media. His enormous empty speech bubble in neon, overhanging the escalators of a large office complex in Stockholm,

8


Konsten måste beröra! är ytterligare ett tecken på hans dubbeltydighet. Den är väldigt estetiskt tilltalande och passar perfekt in i sammanhanget men så börjar man att undra…. varför är den tom eller… är den tom? För att i tomheten ser man kontorsväxter och loggor av stora internationella företag och plötsligt växer tomheten till ett subversivt frågetecken.

Att göra bra konst handlar alltid om mod, mod att våga bejaka sina drivkrafter mod att ge ångesten eller kärleken ett ansikte mod att helt enkelt våga visa upp sin själ.  Poesin har av hävd varit centrallyrisk, dvs. den handlar om vårt personliga förhållande till livet och döden. För mig fungerar poesi och konst på samma sätt och jag upplever Joakim Allgulander som en sann centrallyriker. Med det menar jag att han har den inre drivkraften och viljan som krävs för att bearbeta och gestalta den existentiella problematiken i sin konst.

Det finns ett ödesmättat och lite dystopiskt tonfall i hans konst i målningen Dark-scape anar man syndafloden och i Blinded förstår man att det inte är solen som bländar. I målningen Little green man ser jag en grön kryptonitfylld Jesusgestalt som får mig att tänka på Andres Serranos Piss Christ.

Själv har jag alltid varit fascinerats av motsatserna i konsten hat och kärlek, humor och allvar och detta finns i Joakims konst, han kan smeka med ena handen och slå med den andra. En balansakt som skapar en form av osäkerhet som är en bra grogrund för att släppa garden och ge sig hän åt upplevelsen.


Joakim Allgulander är en realistisk observatör av mänskligt beteende och någonstans finns det alltid en gnutta hopp i hans verk. Det är inte lätt att vara konstnär i dag man måste bestämma sig, vara modig och inte låta sig förledas bort från sin övertygelse. Joakim Allgulander har bestämt sig han är en konstnär.

Trots den existentiella problematiken finns det alltid plats för ett befriande ”smil” i Joakim Allgulanders konst. Jag tror att det är just Joakims humor och hans dialektiska förhållningssätt till konsten som gör det möjligt för honom att skapa alla dessa poetiska dekonstruktioner som alltid sätter ett djupt avtryck hos betraktaren.

Avslutningsvis vill jag bara hålla med Joakim i ett av hans senare neonkonstverk LIFE BEFORE DEATH. GÖRAN GREEN Malmö den 7/5 2013

”Trust me” är två ord som förekommer i flera av hans skulpturer bl.a. står det på hans stora verk Katapult, en enorm skapelse i polerad lättmetall där en människa kan bli utskjuten genom en helgongloria av neon och på skulpturen Trust Me där de två orden lyses upp med 900 grader varm glödtråd. Det finns något motsägelsefullt i konstverken och i orden Trust Me. Man vågar inte riktigt lita på honom för att även det tillsynes ofarliga laddas med något mystiskt och farligt. För att förmedla sina budskap arbetar han med många olika tekniker och material. Hans enorma tomma pratbubbla i neon som hänger över rulltrapporna i ett stort kontorskomplex i Stockholm

9


10


11


12


13


14


15


17


18


19


20


21


22


23


24


25


26


27


28


29


30


31


33


34


35


36


38


39


40


41


42


43


44


45


47


49


50


51


52


53


54


55


56


57


58


59


60


61


64


65


66


67


68


70


71


73


75


77


78


79


81


To conquer a universe


To conquer a universe

An exhibition by Joakim Allgulander at Gotlands konstmuseum June 15 – October 6 2013 title of the exhibition, To conquer a universe, which paraphrases the old film title Flash Gordon conquers the universe, also reveals that it’s about how you, as a human, create your own existence. That’s what Allgulander achieves through his exhibition; creating a place of his own, his own universe that he himself can control.

The work of Joakim Allgulander is characterised by a conceptual base, combined with the skill of craft, and a love of the process of making. His work demonstrates a curiosity and desire to explore different media and techniques. There’s existential content and a dynamic play with contrasts throughout Allgulander’s work; everything from natural and artificial, new and old, to more archetypical opposites such as light and darkness, and life and death.

While he controls his universe, it is also a place through which the artist can see, examine and understand the world. In the title of the exhibition there’s also a challenge, about the conquest of the one’s own existence, where there is a certain fragility yet yearning and courage. Even works like Scape and Dark-scape lead our thoughts to man and his existence on Earth, where he can be seen as big and small, strong and weak simultaneously. The paintings represent a kind of cityscape seen from above, and you get the feeling that someone or something is observing the ongoing human existance. The images are characterised by a magnificence that rises above everyday existence and approaches spiritual content. The distinguished horizon between Heaven and Earth, between the holy and the profane reinforces this.

The duality occurs in works like Trash Mountain, a series of paintings which reference mountains and landscape in nature, but where the model is based on photographs representing artificial foil. During the creation of these artworks, a transformation has occurred , whereby that which was foil has been converted into something ressembling a landscape. The paintings are stylish and visually enticing yet also carry an underlying indelible stain. As alluded to by the title of the artwork, you can also discern a critique of civilisation aimed at man’s handling of Earth, where man has created a mountain of refuse that just continues to grow. Similar traits reoccur, also subliminally, in the central work of the exhibition, an installation with the classical title Sunset. Like Trash Mountain the work appears to be some sort of updated contemporary landscape art, with references to art history and the Romantics’ passion for nature. The installation is located in a dark room and consists of sixty horizontal neon and argon tubes, which are coloured in the prism of the sunset. On the opposite wall there’s a reflection of the artwork, and it is this nearly magical reflection which the observer first experiences. In order to see the physical work you need to move further into the room. The interplay between light, darkness and reflection moves your thoughts to perception and seeing, not just as an aesthetic or physical phenomenton, but more as a part of a bigger, existential perspective. It is man, his life and how he perceives his individual reality that are burning topics in Allgulander’s art. The

The theme continues through the neon and text work Life before death, a piece that coils around like a glowing closed loop. The text is reminiscent of ceremonial messages taken from books or from the interiors of a church. In its red-orange and blinding neon light the text also references today’s commercial advertising messages. Without simplification but maintaining complexity, Allgulander shows yet again how things that function as opposites simultaneously remain attached and are dependent of each other’s existence. When universe meets universe, the melting parts merge together.

84

ANGELICA BLOMHAGE Head of operations and Curator, Gotlands konstmuseum


To conquer a universe

En utställning av Joakim Allgulander på Gotlands konstmuseum 15 juni – 6 oktober 2013 Joakim Allgulanders konst kännetecknas av en konceptuell utgångspunkt kombinerat med hantverksskicklighet och en kärlek till själva görandet. Hans verk vittnar om en nyfikenhet och lust att undersöka olika material och teknik. Genomgående i Allgulanders produktion finns ett existentiellt innehåll och en dynamisk lek med kontraster. Alltifrån naturligt och konstruerat, nytt och gammalt till mer arketypiska motsatser som ljus och mörker samt liv och död.

Allgulanders konst. Utställningstiteln To conquer a universe som är en parafras av den gamla filmtiteln Flash Gordon conquers the universe berättar även att det handlar om att som människa skapa sin egen tillvaro. Det är också det som Allgulander gör genom sin utställning, tillverkar en egen plats, sitt eget universum som han själv kan kontrollera. På samma gång som han styr sitt universum är det också en plats genom vilken konstnären kan se, undersöka och förstå världen. I utställningstiteln ligger också en utmaning, om själva erövrandet av den egna existensen, där det finns en slags bräcklighet men också en strävan och ett mod. Även verk som Scape och Dark-scape för tankarna till människan och hennes varande på jorden, där hon kan ses som stor och liten, stark och svag på samma gång. Målningarna föreställer ett slags stadsbilder sedda ovanifrån, där man får känslan av att det är någon eller något som blickar ner på det mänskliga livet som pågår. Bilderna präglas av en storslagenhet som höjer sig över det vardagliga och närmar sig ett andligt innehåll. Också den skarpa horisontlinjen mellan himmel och jord, mellan det heliga och profana förstärker detta.

Dualiteten förekommer i verk som Trash Mountain, en serie målningar som associerar till naturens berg och landskap men där förlagan består av fotografier föreställande artificiellt foliepapper. I verkens tillblivelseprocess har det skett en slags transformation, där det som till en början var ett foliepapper omvandlats till något som liknar ett landskap. Målningarna som är stilfulla och visuellt lockande bär även på en underliggande svärta. Som verktiteln antyder kan man också skönja en civilisationskritik riktad mot människans hantering av jorden, där människan skapat ett avfallsberg som bara växer och växer. Liknande drag återkommer också sublimt i utställningens centrala verk, en installation med den klassiska verktiteln Sunset. Likt Trash Mountain ser verket ut att vara ett slags uppdaterat, samtida landskapsmåleri med referenser till konsthistorien och romantikens vurmande för naturen. Installationen är placerad i ett mörkt rum och består till formen av sextio horisontella neonoch argonrör, vilka är färgade i solnedgångens prismafärger. På motsatt vägg lyser en reflektion av verket och det är just denna nästintill magiska spegling som betraktaren först upplever. För att se det fysiska verket behöver man röra sig längre in i rummet. Spelet mellan ljus, mörker och reflektion för tankarna till perception och seende. Inte bara som ett estetiskt eller fysiskt fenomen, utan mer som en del av ett större existentiellt perspektiv. Just människan, hennes liv och hur hon upplever sin individuella verklighet är brännande ämnen i

Temat fortsätter genom neon- och textverket Life before death, ett verk som ringlar sig runt likt ett lysande kretslopp. Texten påminner om högtidliga budskap hämtade ur en bok eller av interiören i en kyrka. I sitt rödorangea och bländande neonskimmer associerar texten även till dagens kommersiella reklambudskap. Utan förenkling och med komplexiteten i behåll visar Allgulander här återigen hur något som fungerar som varandras motsatser samtidigt sitter ihop och är beroende av varandras existens. När universum möter universum smälter delarna samman. ANGELICA BLOMHAGE Verksamhetsansvarig och curator på Gotlands konstmuseum 85


89


90


91


92


93


95


96


97


99


Exploring the mundane


102


Exploring the mundane Galerie IAC-Berlin 2008

The exhibition Exploring the mundane depicts our belief in human kind and his present condition in the world. Joakim Allgulander is an observer of human behaviour, not in a pessimistic way, rather in a realistic one. The use of different materials, such as neon lights for example, make us think about advertising and big marketing strategy, but it is also a message in its own as a warning of something hazardous.

moment of leisure, relaxation and/or calmness. Allgulander´s works open a path to interpret a portrait of what human do in the realm of what we call the mundane. KATERINA VALDIVIA BRUCH Berlin, June 2008

Allgulander explores “how people deal with their desires and needs, fear or optimism for the future�. In Burned, a simple sun chair with a seat as a neon light could be associated with sun bathing and a good tan, but also with danger and fear as the neon lights are electrified. The artist uses neon light instead of colour to create a stronger statement, like he does with Good Morning, in which a bomb is surrounded by a neon light which shows the beauty of this human invention, although we know the violent and disastrous consequences of nuclear bombs in real life. The same use of double meaning is present in Trust me, in which the message Trust me is written with kanthal thread, a high resistant thread used in high heat ovens. The text is approximately 900 degrees hot, electrified and written mirror-wise as a sort of burning stamp. It is at the same time challenging and meaningful, but dangerous. With Mined water pool, the artist continues to explore issues related to danger and beauty, as he does with a clear blue water pool full of mines. Double meaning is also present in the painting In His Hands, in which a suite dressed man with opened hands who seems to give all or nothing, like a sort of god-like image with some aural shade in his back. The drawing Las Vegas analyses the American dream of a glamorous life with comfort and luxury. This dream has its symbol in Las Vegas logo on top of a house in the countryside. Similarly happens with Holiday Inn, a world-wide known hotel in which people forget daily life to trespass reality for a

103


Grafik Prints


107


108


109


110


111


113


114


115


116


117


118


119


120


121


122


List of works by page 64-65. Gods terminal. 2011. Public commission for the municipality of Gotland. Visby harbour. 1300x100cm. Neon and aluminium. 66. Before and after. 2006. Oil on canvas. 64x62cm 67. In his hands. 2006. Oil on canvas. 45x65cm 68. Melancholy is luxury. Gouache on litofilm. 30x40cm 68. Untitled. Oil on litofilm. 30x40cm 68. Kansas city. Gouache on litofilm. 30x45cm 69. Blue. 2007-12. Oil on canvas. 52x62cm 71. Other perspective. 2012. Goache and pendrawing on litofilm. 100x70cm 73. Moonwalkers. 2012. Oil on canvas. 120x100cm 74. Sketch. 2012. 20x30cm 74. White light. 2012. Gouache and pendrawing on litofilm. 25x35cm 74. Holiday Inn. 2008. Ink and pendrawing on paper. 75x45cm 74. Sketch. 2012. 25x20cm 75. Reflections. 2012. Oil on canvas. 75x57cm 76. Behind the sun. 2008. Pendrawing on paper. 50x60cm 77. From Autonomy. 2007. Pendrawing on paper. 35x45cm 77. Everest. 2012. Gouache and pendrawing on litofilm. 45x55cm 79. RCD (Jordfelsbrytare). 2012. Oil on canvas. 75x57cm 79. To Robert. 2009. Oil on canvas. 45x60cm 79. Hand of God. 2008. Oil on canvas. 45x60cm 79. Live evil. 2011. Oil on canvas. 62x57cm 85. Trash. 2013. Fluorecent colour on MDF. 70x50cm 87. Trash mountain. 2013. Enamel paint and oil on canvas. 265x175cm 88. Painting from Trash mountain. 2013. Enamel paint on canvas. 62x57cm 89. Paintings from Trash mountain. 2013. Oil on canvas. 62x57cm 90. Silver landscape. 2013. Enamelpaint on canvas. 160x145cm 91. Dark scape. 2013. Oil on canvas. 85x85cm 93. Scape. 2013. Oil on canvas. 157x157cm 94. To conquer. 2013. Mixedmedia on PVC-film. 75x57cm 95. I´ve got a feeling we´re not in Kansas anymore. 2013. Oil on canvas. 205x170cm 97. Sunset (detail). 2013. Neon/argon tubes. 160x200cm 100. Installation view IAC-Berlin gallery 2008 105. Before and after. 45x45cm 106. Trees. 24x36cm 106. White light. 24x36cm 106. Kansas City. 35x50cm 107. Blue. 38x45cm 108. Lampdeer. 18x23cm 108. Snowtrees. 18x23cm 109. Blinded. 27x38cm 111. Inflight. 44x52cm 112. Prora Inn. 38x48cm 113. Panorama. 70x45cm 114. Land. 70x40cm 115. Explorers. 70x45cm 116. Lost. 38x60cm 116. Mirror. 38x60cm 117. Moonwalkers. 38x65cm 118. Blue scape. 60x60cm 119. Red scape. 60x60cm

3. The neighbourhood bully. 1992. Mixed media. 35x35cm 8. Sketch. 1992 9. Cup. 1992. Mixed media. 70x50cm 10. Trace. 1995. Oil on canvas. 64x62cm 10. Path. 1994. 64x62cm 11. Untitled. 1994. Enamel on PVC 12. Humooiih or a storm in a tea cup. 1995. Mixed media. 45x45x65cm 15. By the water. 1995. Oil on canvas. 110x110cm 16. Meadow. 1996. Soundinstallation 17. Atlantis. 1994. Picture from Olle Olsson-Huset, Hagalund. 18. POP. 1994 remake 2002. Mixed media. 110x60x40cm 20. Balloon. 1997. Plaster. 20x20cm 21. Lighthead. 1997. Beeswax and stearic. 10x14cm. 22. Installation set up for Harrington Mill Studios, Nottingham 2010 24. Ferie. 1997. Oil on panel. 20x25cm 25. Linescape. 2005. Oil on canvas. 200x90cm 26. Outlook. 2000. Mixed media. 25x40cm 27. Landscape. 2000. Oil on canvas. 200x90cm 27. Fields. 2000. Acrylic on canvas. 100x70cm 28. Poo in snow. 2006. Casted stoneware. 12x15cm 29. Pine tree. 2010. Drawing on paper. 30x40cm 31. Installationview Artist`s House (Konstnärshuset) Stockholm. 2005 32. Evil eye. 2010. Oil on canvas. 40x40cm 33. Me. 2008. Oil on canvas. 80x100cm 33. Clark. 2009. Oil on canvas. 80x100cm 34. Cow-paw. 2010. Oil on canvas. 120x120cm 36-39. Entlightened. 2003. Public commission for municipality of Gotland. 185x300cm 40. Swoosch. 2007. Pendrawing on paper. 35x45cm 41. Speed of life. 2007. Pendrawing on paper. 35x45cm 42. Mecanomodell for Catapult. 2006 43. Catapult. 2007. Mixed media. 60x300x120cm 45. Catapult. Picture from the exhibition Ei saa peitää at Eskilstuna konsthall presenting contemporary Swedish and finish art. 2009. 46. Live Evil. 2013. Wood. 28x23 cm 47. Trust me. 2008. Mixed media. 65x15cm 48. Burned. 2007. Neon and sunchair 49. Pool. 2007. Mixed media. 180x160x35cm 51. Installationview Gocart gallery, Visby 2011 52. Bomb. 2010. Casted stoneware. 14x16cm 53. Good Morning. Installationview IAC-Berlin gallery 2008 54. Detail from Autonomy. 2007. 35x45cm 55. Autonomy. 2007. Ink and pendrawing. 350x200cm 56. Speaking mountain. 2012. Gouache on litofilm. 40x50cm 57. Bubble. 2011. Neon. Public commission for World Trade Center, Stockholm. 450x400cm 58. Installationview Power and Light, Austellungshalle Hawerkamp, Münster 2011 59. Loser. 2011. Ceramic and neon. 35x65cm 61. Lampdeer. 2012. Oil on litofilm. 30x45cm 62. Healer. 2010. Mixed media on paper. 30x45cm 62. Preacher. 2011. Oil on canvas. 75x57cm 62. Little green man. 2012. Oil on canvas. 62x57cm 63. Blinded. 2012. Oil on canvas. 48x64cm 123


125


126


127


TACK Denna bok är utgiven med frikostiga stöd av Stiftelsen Längmanska kulturfonden, Pontus Klingspor samt Gotlands konstmuseum. Boken släpps i samband med utställningen To conquer a universe på Gotlands konstmuseum 15 juni - 6 oktober 2013. Foto: insida pärm, Juri Markkula, s 10, 15, 17, Rolf Höjer, s 31, 57, 120, Patrik Allgulander, s 50, C. Anders Wallén, s 51, Anders Larsson, s 124, Åsa Höjer Översättningar: Linda Peanberg King Grafisk form: Åsa Höjer Tryck: Livonia Print, Riga, Lettland, 2013 Papper inlaga: Munken Lynx, 200g Upplaga: 500 ex © Joakim Allgulander, 2013 ISBN 978-91-637-3418-2



Trust me