Säsongväxlingar utan modeväxlingar ha icke samma inflytande på företagsstrukturen som starka modeväxlingar med eller utan anknytning till säsongerna, om möjligheter finnas att lagra tillverkade produkter. Skulle så icke vara fallet - t. ex. emedan varorna av fysiska skäl icke tåla någon längre tids förvaring - ha säsongväxlingarna ungefär samma inflytande som modeväxlingarna på storleken av företagets kapacitet men icke i övrigt på strukturen. För att kunna tillfredsställa efterfrågan under säsongtopparna måste kapaciteten vara större än vad som skulle behövas vid en i tiden j ämnt fördelad efterfrågan. I diagrammet skulle säsongväxlingarnas speciella betydelse ha kunnat markeras genom införandet aven ny B-faktor. Så har emellertid icke skett i syfte att icke ytterligare komplicera detta. Huvudvaruområdets storlek (B2), som starkt påverkar varuområdets storlek, synes utöva inflytande på företagsstrukturen främst genom sjn inverkan på f6retagets storlek. Utredningen om de textila industriernas struktur visar sålunda större genomsnittlig företagsstorlek, då delbranschens huvudvaruområde blir större. Samtidigt varierar emellertid företagens storlek inom varje delbransch mycket starkt. Därigenom att ett stort varuområde möjliggör avsättning av stora kvantiteter av varje varuslag, kan ett företag uppnå betydande storlek även om varusortimentet begränsas starkt. Tillverkningsserierna bliva långa. Ett belysande exempel härpå är en jämförelse mellan bomullsindustrien i Sverige och Förenta Staterna. Medan de största svenska företagen tillverka flera hundra varuslag, framställa de amerikanska företagen av motsvarande storlek kanske endast ett tiotal varuslag, för vilkas tillverkning de tekniska förutsättningarna dessutom äro mycket likartade. Lågt inköpsvärde per relevant konsument och år (B 3) men samtidigt hög total försäljningssumma på den aktuella marknaden - stort varuområde - (t. ex. spisbröd) medför annorlunda utformad distributionsstruktur än hög total försäljningssumma på marknaden och högt inköpsvärde per relevant konsument och år (t. ex. personbilar). Helt olika distributionsvägar och helt andra försäljningsmetoder användas. Antal order och antal leveranser per kund och år (B 4) påverkar i hög grad försäljnings-, expeditions- och transportarbetets omfattning. Ju större denna faktor är desto större betydelse har distributionskomponenten försäljning per kund och år. Ibland kan betydelsen därav vara så stor att tillverkningskomponenterna anpassas därefter i sådan grad att tillverkningens omfattning och inriktning avviker mycket starkt från den tillverkningsekonomiskt optimala. Troligen hör tillverkning aven del bakverk, glass o. dyl. till denna kategori. Vanligen sker tillverkningen i mycket små enheter i direkt anslutning till detaljhandelsförsäljning. Marknadens geografiska storlek och täthet (B5) påverkar i allmänhet företagsstruk.. turen huvudsakligast via sin inverkan på den geografiska fördelningen (och även storleksfördelningen) av företagets kunder. Härigenom påverkas samtliga distributionskomponenter direkt eller indirekt och i större eller mindre utsträckning. Graden av konkurrens (B6) spelar ofta stor roll vid utformningen av företagsstrukturen. För att »miIdra» konkurrensen nedlägges ibland mycket arbete på att
95