Kapitel 3
satsen att en sådan korrelation faktiskt är för handen. Det ska dock noteras att två relativt nya studier bekräftar resultaten i Fölster och Henrekson (2001), Afonso och Furceri (2010), samt Bergh och Karlsson (2010). Desto mer anmärkningsvärt framstår då resultatet i Colombier (2009), som dock är en studie med osedvanligt få kontrollvariabler. Vid en närmare undersökning visade Bergh och Öhrn (2011) att detta berodde på att Colombier inte kontrollerat för tidsspecifika effekter.1 Det råder således betydande enighet i litteraturen om tecknet på sambandet när rika länder studeras med hjälp av paneldata, och det är knappast troligt att detta förändras av nya studier. Invändningen att kausalitet inte kunnat påvisas förtjänar emellertid närmare diskussion. Visar forskningen verkligen att stor offentlig sektor orsakar låg tillväxt, eller kan orsakssambandet vara det omvända? Denna mycket viktiga fråga återkommer vi till i ett senare avsnitt, men först vill vi redogöra för den enda studie (som vi känner till) som kombinerar fördelarna med BACE- och paneldataansatserna.
BACE kombinerat med paneldata Bergh och Karlsson (2010) utgår från samma dataset som Fölster och Henrekson (2001), men uppdaterar data med information för åren 1996–2005. I studien genomför Bergh och Karlsson analyser på data för såväl tidsperioden 1970–1995 som för den längre tidsperioden 1970–2005. Skälet till att skilja på dessa tidsperioder är att perioden 1970–1995 (som användes av Fölster och 1. Tidsspecifika effekter fångar allt som påverkar tillväxten i många länder vid samma tillfälle i tiden, exempelvis internationella konjunktursvängningar. Alla övriga studier i tabellen tar hänsyn till tidsspecifika effekter. När detta införs i Colombiers analys, blir resultaten helt i linje med vad övriga studier visat. 73