Kapitel 3
Eftersom urvalet innefattar såväl rika som fattiga länder, är det resultatet alltså helt förenligt med Armey-hypotesen om ett positivt samband i fattiga länder och ett negativt samband i rika. När Doppelhofer m.fl. (2004) publicerades var studien banbrytande i sitt sätt att hantera problemet med modellspecifikation. Men eftersom majoriteten av de länder som undersöktes var låg- eller medelinkomstländer säger den alltså inte mycket om hur den offentliga sektorns storlek påverkar tillväxten i rika länder. Vidare kan man ställa sig frågande till att relatera den genomsnittliga tillväxten mellan 1960 och 1996 till den offentliga sektorns storlek 1960, eftersom metoden då bortser från allt som hänt efter 1960. I Sverige var det ju exempelvis först efter 1960 som den kraftiga expansionen av den offentliga sektorn ägde rum. I de följande avsnitten redovisar vi därför resultaten från studier som syftar till att undersöka sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och den offentliga sektorns storlek i rika länder.
Mer sofistikerade studier B: paneldata med fixa effekter Metoderna för att identifiera vilka förklarande variabler som bör finnas med i analysen har alltså blivit bättre, men risken är fortfarande stor att en eller flera viktiga variabler utelämnas från analysen. Utelämnade variabler kan leda till att de skattade effekterna av de variabler som inkluderas blir missvisande. Problemet kan delvis hanteras genom att använda så kallade paneldata med fixa effekter. Istället för att anta att alla relevanta variabler som påverkar den beroende variabeln (tillväxten i vårt fall) är inkluderade i specifikationen, görs 69