TJÄNSTESEKTORNS EKONOM I
10. Barnomsorgens effekter på det långsiktiga arbetskraftsutbudet detta projekts syfte är att studera långsiktiga effekter av subventionerad barnomsorg på arbetskraftsutbud och tillgång till humankapital. Tillgång till barnomsorg kan ha betydelse för det långsiktiga arbetskraftsutbudet genom att påverka dels barnafödande, dels barns utveckling, hälsa och framtida humankapital. Kunskap om vad som påverkar barnafödandet är viktig i dagens Europa där låga födelsetal och en åldrande befolkning ökar försörjningsbördan. I ett kunskapssamhälle är det också centralt att veta vad som påverkar förutsättningarna för humankapitalackumulation. Detta är av vikt både för ekonomisk tillväxt och för att motverka att barn i resurssvaga miljöer hamnar på efterkälken. Projektet skall besvara tre frågor: 1) Hur påverkar barnomsorgskostnader barnafödandet? För att besvara denna fråga utnyttjar vi den exogena variation i förändringen av barnomsorgsavgifterna för familjer i olika kommuner och inkomstlägen som följde av maxtaxereformen 2002.
IFN ÅRSBOK 2010
2) Hur påverkar förskolan barns och föräldrars hälsa på kort sikt? Studien baseras på patientregister och den variation i barnomsorgsnyttjande som följde av maxtaxereformen. 3) Hur påverkar förskolan individers humankapital? Hälso- och utbildningsutfall i vuxenlivet kommer att studeras. Studien utnyttjar rumslig och tidsmässig variation i 1970-talets barnomsorgsexpansion. projektansvarig: anna sjögren projektdeltagare: helena svaleryd, eva mörk (institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ifau), mårten palme och per pettersson-lidbom (stockholms universitet), jonathan gruber (massachusetts institute of technology, mit) och maria sáez-martí (university of zurich)
49