389 sta tsbidrag) per daghemspIa ts, realt skatteunderlag per invånare samt antal barn 0-6 år med förvärvsarbetande mödrar. Den ger alltså uttryck för ett kommunalekonomiskt synsätt som baserar sig på att det är de kommunala förtroendemä.nnens beslut som styr verksamheten. Kostnaderna utgörs av nettokostnader och inte varken bruttokostr.ader - som kommer närmast samhällets kostnader - eller avgifter - som är den relevanta kostnaden för hushållen. Inkomstvariabeln utgörs av skatteunderlag per capita och inte av andra möjliga begrepp såsom BNP per capita. Variabeln antal barn 0-6 år med förvärvsarbetande mödrar antas ha ett samband med det optimala antalet daghemsplatser, vilket innebär att de kommunala beslutsfattarna influeras av hushållens behov eller efterfrågan på daghem.
Huvudmodell:·q = ex + ~l q
nc
= antal
nc
P +
daghemsplatser
= skatteunderlag
p
= konsumentprisindex
B
X
P + ~3 B • k (se kap 8 (27))
nettokostnad per plats
y k
~2
per capita
förvärvsfrekvens bland kvinnor med barn 0-6 år = antal barn 0-6 år
Några ord om variablerna. Antalet daghemsplatser är inte detsamma som antalet barn inskrivna på daghem eller medelantalet barn på daghem under ett år. P g a överinskrivning har antalet inskrivna barn varit större än antalet platser. Troligen har överinskrivningen ökat mot periodens slut för att därefter minska. Överinskrivningen motiveras bl a av att antalet barn på daghem därigenom skulle komma att motsvara antalet platser, men detta går inte att belägga. Den enda serie som står till buds är antalet daghemspIa tser.