Då televerkets varor och tjänster ingår som insatsvaror är det sammanlagda priset det relevanta. Telepriserna bör således sättas högre än marginalkostnaderna om de varor eller tjänster i vilka de ingår som insatsvaror säljs till priser som är lägre än marginalkostnaderna eller medför negativa externa effekter. Sattes priset på televerkets produkter i stället lika med marginalkostnaden skulle de varor och tjänster där televerkets produkter används som insatsvaror efterfrågas mer än vad som är effektivt. Samma regel rör att korrigera imperfekta priser som då televerkets varor och tjänster ingår som insatsvaror bör användas då det gäller komlement och insatsvaror till televerkets produkter. Även i dessa fall är det sammanlagda priset det relevanta.
8.2 Televerkets marknadssituation I detta avsnitt behandlas frågan om vilka substitut det finns till de varor och tjänster som televerket producerar. Andra frågor som tas upp är vilka branscher som använder televerkets produkter som insatsvaror, vilka komplement det finns till televerkets varor och tjänster samt vilka varugrupper televerket använder som insatsvaror'. Detta avsnitt knyter således direkt an till det föregående. Bedömningar görs dock inte av hur mycket priserna på varor och tjänster utanför telesektorn överstiger marginalkostnaderna. Förekomsten av eventuella externa effekter på andra marknader behandlas inte heller.
8.2.1 Substitut till televerkets varor och tjänster De substitut till enskilda varor och tjänster inom televerket som eventuellt kan vara av betydelse är främst andra teleprodukter. Det finns en viss utbytbarhet mellan telefon, telegraf, telex och datakommunikation. Priserna på dessa varor och tjänster kontrolleras av televerket, som alltså har möjlighet att sätta dem på för samhällets bästa sätt. ränkbara substitut till televerkets produkter utanför telesektorn är främst post. Tar man hänsyn inte bara till det direkta priset, dvs
115