pacitet mellan dessa grupper av tillverkare. En möjlighet att ta hänsyn till av tullarna oberoende förskjutningar ikonkurrenspositionen mellan EFTA-producenter och andra exportörer är att jämföra andelsutvecklingen i svensk import med andelsutvecklingen i världsexporten . På grund av olikheterna i utvecklingen mellan de enskilda EFTA-länderna bör siffrorna för frihandelsområdet uppdelas . 1968 har valts som slutår för jämförel sen, beroende på att EFTA :s tullsänkningar då var genomförda, och på att senare år bör påverkas av Kennedy rondens tullsänkningar (jämför dock avsnitt 8.1 om effekternas tidsförskjutning). Av tabell 9:2 framgår att Storbritannien fortlöpande för l orat andelar på världsmarknaden , medan de nordiska länderna (exkl . Sverige) vunnit och andelen fö r övriga EFTA-länder minskat obetyd ligt . På grund av att Storbr i tanniens export storleksmässigt är dom i nerande minskade också EFTA- blockets andel . Bakom andelsutveckl i ngen ligger bland annat internationel l a olikheter i produktions kapacitetens tillväxt . Medan nationa l produkten ti l l fasta pri ser inom OECD-området som helhet under 1959-1968 steg med 5 % år l igen, l åg motsvarande tillväxttakt fur Norden och övriga EFTA på omkring 4., 5 - 5,.0 %, men i Storbritannien endast på drygt 3% . l tabell 9: 2 har andelsutvecklingen för EFTA- länderna i svensk import och världsexporten under perioderna 1954-1959 och 1959-1968 angivits i indexform . Index 3 i tabellen visa r den förändring av den svenska marknadsandelen som inte kan förklaras av förändringar i EFTA-ländernas al lmänna konkurrensposition, sådan denna mäts av världsexportandelarna . Denna siffra erhålls genom att man dividerar index för svensk importande l med index för världshandel sandel . Av tabellen framgår att Norden och övriga EFTA under senare de l en av 1950- talet haft en något gynnsammare marknadsutveckling i Sverige än i världshandeln, medan motsatsen gä l ler för Storbritannien. Under 1960-talet har emellertid positionen på den svenska marknaden utvecklats markant bättre än på världsmarknaden för alla tre ländergrupperna .
187