medel.
Detta innebär att Vo förklaras av r enligt sambandet (3:8)
där Z är en vektor av finansiella företagsvariabler (vinstutdelningsprocent, skuldkvot, låneränta m.fl.). För att få en tillväxtkoefficient som ej snedvrids av denna återverkan från räntabiliteten på tillväxten använder vi ett stegvist estimationsförfarande. Först beräknas för varje företag en tillväxtvariabel Vo som enbart beror av förklaringsvariablerna Z. Vi skattar sålunda sambandet
Därefter utbyts Vo mot Vo liga företag sambandet
(3:7) och vi tvärsnittsskattar för samt-
Vid beräkningarna av (3:10) prövas både linjär och loglinjär funktionsform. Därvid utökas antalet förklaringsvariabler successivt vid varje regressionsberäkning. En mer detaljerad beskrivning av den här återgivna beräkningsmetoden ges i appendix B, s. 179 f( Bl.a. anges där vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att metoden skall ge konsistenta skattningar av tillväxtens inverkan på räntabiliteten. Beträffande de övriga förklaringsvariablerna i (3:10) må framhållas att storleken s och kapital intensiteten kr kan betraktas som exogent bestämda, eftersom vi mäter dem utifrån värden gällande vid tvärsnittsperiodens början, dvs. 1963. De dynamiska marknadsanpassningsvariablerna Pd och ad torde däremot vara endogent bestämda. Det finns nämligen anledning tro att incitamentet för företaget att diversifiera produktionen och geografiskt sprida tillverkningen är beroende av räntabiliteten. Till denna fråga återkommer vi i avsnitt 3.4.2 .
.~O