vilket tycks vara ett dominerande drag i den tekniska utvecklingen, samt att denna är kapitalbunden. Vi antar att det i varje period byggs åtminstone en minsta optimal anläggning. Man har således fått en anläggningsstruktur som avspeglar den tekniska utvecklingen, dels genom en förskjutning rakt nedåt av LRAC-kurvan, dels genom en höjning av optimiskalan. Om man analyserade de fyra anläggningarnas faktiska styckkostnadsfunktioner skulle man erhålla ett antal kortsiktiga styckkostnadsfunktioner (SRAC), vars minimipunkter ligger på de teoretiskt bestämda LRAC-kurvorna. Därvid förutsätts att man som kapitalkostnad använder de historiska anskaffningskostnaderna för byggnader och maskiner värderade i dagens kapitalvarupriser samt samma avskrivningssats och ränta. Anläggningarnas tekniska effektivitet antas dessutom vara densamma som vid investeringstillfället. Sambandet mellan produktionsskala och styckkostnad från sådana empiriska observationer skulle då bli det som anges av den streckade linjen, vilken sammanbinder minimipunkterna på SRAC-kurvorna. Om SRAC-kurvorna skall bringas att tangera styckkostnadskuIVan för den sista perioden (LRAC4.4) måste det ske en speciell värdering av kapitalet i de tidigare byggda anläggningarna. Sättet att värdera kapitalet i gamla anläggningar avgör vilket mått på skalekonomi man får. l Värderar man kapitalkostnaden på det sätt som gjorts i figuren får man en starkt överdriven bild av skalekonomin i branschen. Skall man bestämma den långsiktiga kostnadsfunktionen är det därför bäst om man kan få s. k. ingenjörsdata, dvs. sådana kalkyldata som vanligen uppgörs av ingenjörer under investeringsplaneringen. En annan slutsats av analysen är att det inte bara är de gamla anläggningarnas storlek i förhållande till storleken på den minsta optimala enheten i senaste perioden som anger effektivitetsgraden utan den kan även bero på att de gamla anläggningarna har en inbyggd gammal teknik, fel lokalisering, eller att produktkvaliteten har blivit dåligt marknadsanpassad. En jämförelse av storleksstrukturen hos anläggningarna mellan olika länder ger därför en ofullständig bild av produktivitetsskillnaderna. Det främsta intresset av att studera skalekonomi för nya anläggningar är att söka bedöma hur stor den minsta optimala enheten bör vara samt analysera kostnadssituationen för denna. Som vi skall diskutera mer utförligt i kapitel 8, är det storleken på de optimala anläggningarna och förändringen i deras storlek, som över tiden i hög grad styr strukturomvandlingen i branschen.
1 Se Smith [1955] med kommentar av Friedman [1955], s. 230-238. Friedman framhåller där svårigheten att mäta kapitalkostnaden för uppskattning av kostnadsfunktioner från existerande anläggningars kostnadsdata. Om ett företag har gjort ett misstag och byggt en anläggning som inte är optimal kommer förlusten genom misstaget att ha kapitaliserats genom att anläggningen bytt ägare elle; genom ändrade bokföringsprinciper för avskrivning. Om man estimerar kapitalkostnaden utifrån marknadsvärdet på kapitalet kOlllmer man vid perfekt kapitalmarknad alltid att finna konstant skalavkastning. .
75