Page 1


INDUSTRII'NS

UTRBDNINCSTNSTITUT

Verksamhetsiret 1953

m l.gJ Stockholm


Publicerade unders - tikninsar

Under f iiregiende Lr har fiil jande b6cker publicerats av institutet: Ti4,nstem5nnenoch den industrieL].a En studie av tjlinsternannaklrens tillvfuct (114 s"); fil.Iic. Erik l{iiiik. l"{ot bakgrunclen av den officiel"La ror

onrvandlingen. inom industrien

statistikens

siff-

dver tjlinstemannakf;,rens

snabba til lvd,xt i n[rinesliv

$venskt

under de senaste

decennienra har h$r gjorts en detaliistudie J ingen i ett

aY utveck-

mindre antal

industrifeiret&g,

Unders6k*

ningen ger en l<I-argtirande bild

av lltvecklinsens

krafter

dniv-

pe oLika funktions.-*

onnr,ildeninom ett

s,

ftiretag

prodrrkt i on, fiirs&l jning, ftirrfrd,

inkcgF, redovisning

och kostnadskontroll$

FCIr*

sonaltj&nst,

Bokens samrnanfattandeslutsatser

utmynnar i den te-

sen att den avgjort stiirsta delen (Z/S - +/S) av tjflnstenannadkningen i de undersiikta fiiretagen kan sEttas i sa.nrband ned vad som betecknas son den ttindustriella onvandl.ingentt. f detta begrepp innefattas

s$vtl den ofta mycket betydande onlEggningen av produktionsmetoderna som den fiirlndring av produktionsprcgrar$ret vilken

f6ljt

nya produkter och vanrkvaliteter, stnrktionsuppgifter ringsarbeten har fltt

har till-konrnit,

ned introduceringen Nya forskninssplanerings-

6kad betydelse.

re

av

och kon-

och kalkyle-

Jflnsides dlrrned har


2 inkcips- och f cirseljningsverksamheten fiiranclrats och inte minst pi personalv&rdens omrfi,dehar utveckl ineen nredfiirt djupriende ftirfi,ndring&ro * f institutets

skriftserie

miska problem hap publicerats

rtirande aktuel.la ekonoen inom institutet

utarbe-

tad sarunanfattning av en amerikansk rapport om den frarrrtida ftirsiirjningen rned rivaror i r5nderna utanfiir sovjetonri.det (lal ey-rapporten). Denna rapport behandlar insi.ende de frarntida utveckl.ingsmiijlicheterna f6r en nlnsfard olika industrierla rivaror

och energitillgingar.

en rad fiirslas

Rapporten utnynnar i

riirande riktlinjerna

f6r en arnerikansk rl-

vanrpolitik

pl. I flng sikt,

lignad ett framtida

fdrblittra

den

f 6rs iir jnings s itua-

tionen pe ol.ika omredoro

It fi @=i-

1: -ffi

I I

Sarnrnanfattningotr r sorn kottrpletterats med en

flt

I T E

n r t

tabel larisk

I

n&ffi

av

Sverj.ees f tirs iir jn j nssl6ge,

"*:x:"'"'"' "'g-^

6versikt

har Fubl icerat s ( i mars I.9S4) under titeln Dgn ,ffi,aJfirI c,lens.r&vgirH#i,rs.iir inln p (2L0 s" ).

(Jurnl<and. I{iI.-

hel m Peppl.er )

q L*'r4sq$e-undpls $keig,sp . Utg&ende nr*'n d.e fiir[g n$,prn!ioF gunde$siiknj n e,e.n iindringar son kan viintas intr$,ffa i konsumenrema,s inkoms-


3 ter,

befolkningsstnrkturen,

och tEtorter

m.fl.

f6rdelnlng

faktorer

ftirsiiker

mellan landsbygd konsurntionsunderstik-

ningen att uppskatta konsuntionens storlek

och inriktnine

rurder det n5rrnaste decenniet. De fdr en sldan analys n6dvindiga tidsserierrra har genom en samwurstlllning erhlllits av uppgifter om produktion,

utrikeshandel,

tullar,

handelsnarginaler

vissa typer av konsnntionsvaror. till

etc.

Dessa serier

gnrnd f6r en regressionsanalys

fdr

har legat

av den privata

konsun-

tionen under perioden 1930-53 med syfte att klarlEgga bandet mellan konsumtion I ena sidan och priser,

sam-

f,,ktenskeps-

frekvens H,$. I den andra. Parallellt

h6nned har med utgingspunkt

frln

Social-

st1aelsens budgctundersdkningar 1948 och 1950 gJorts ber{kningar

av den totaLa konsumtionens f6rdelning

rlden i olika fukomstklasser och hushlllstlper pl landsbygden. Yid beddnandet av den frantida dersf6rdelningen fiirdelningen

i stEder oeh

konsumtionen ftr

antas spela en betydande ro11.

ende diagrara visar

pl vanron-

den berâ&#x201A;Źknade ftirskjutningen

11-

Nedanstii llders-

mellan 1950 och 1960.

Index 1.950 = 100

140

Tonf;,rin.gar

1.20

Pension[rer Arbetsf iira ,45-65 1r

100 Srn&barn Arbetsf6ra 20-45 ir 80 1950 ( r'il,lic.

1960

I"{ils Paulsson och fil. *

*

kand, Karl-Olov

Sanrruelsscn)


pfl, appdrag av televisions-

Telelisionsgfredninsen. utredningen,

en statlig

ningarna f6r att igl'ngsatt

infdra

en utredning

komittâ&#x201A;Ź terevision

ge h$llpunkter

att

vecklingen pi olika

i sverige,

rdrande vissa

sekvenser av televisionens till

som undersdker fdrutsiittsanhEllsekonomiska kon-

inf6rande.

fiir

har institutet

Utredningen syftar

en beddsuring av den framtida

onrlden un<ler vissa sirskilt

ut-

angivna

fdnrtsittningar

rdrande den planerade televisionsverksarnhe-

tens omfattning

och utforwring.

De centrala

fr8gestfl,llning-

arna avser konsumenternas sannolika efterfrl,gan

pe tel.evi-

sionsapparater under utbyggnadsperioden, omfattningen och -inriktningen av en evâ&#x201A;Źntuell inhensk produktion av appara-samt ter, lterverlaningarna p[ utrikeshande]n onrfattningen av investeringsbehoven inom industri, hand.el etc.

talet

Utredningen ber6knas vara avslutad. under fdrsta 1954.

l<var-

Ant,al.,,.tel evig i onSgro.t ?agr,qq!_ESL. och Jn elanC I'{ottagare per 1000

?*ilj, rrr#tta"gare

22

20 1.20 1E

USA

16

U$ii

100

i

I

I

T 4 IL

II

L2 lI I

I

}fj i nl

i I j

\r'

i-

iI I t

6j_ I

I

I i

4L I i

/

i

zi

-/

/--

i

England

4 8 49

50 51 (fif.lic.

52

53

,/ Enql and

4--:

t/tto2's?

1"e46 47

/

1946 47

48 49

Hils Paulsson och fil,kand.

50 Karl-0lov

51 s2

53

Sarmrelsson )


J

Utrnedningar krins bostadsproblemeE. N$ringslivets

Bostadsbyggnadsdelegation p&gir en understik-

ning av bostadsefterfrl,gans

utveckling

av undersiikningens nllsflttningar av officiell

statistik

uppmErksamhet tggras lt varierar

genombearbetning

5r att

ett

dessa linjer

vissa

att beddma effekten

ringar pi bostadsefterfrigan.

SErn-

studiwn av hur bostadsut-

En und,ersdkning efter fiir

ett mttt pfl.

av bostadsefterfr&gan.

srcd inkornsten fiir olika

hlllpunkter

En

och ekonomiska faktorerrras relati-

va betydelse f6r utvecklingen gifterna

och stnrktur.

ftir 30- och 4rl-talen fi

de demografiskal sociala skild

pe uppdrag av

hushi.llstlpâ&#x201A;Źrr

giir det rniijligt

att fl

av inkomstfdrd,nd-

(nil.kand.

Stig Rydorff)

Vid sidan av ovannflnnda rmqlerstikning har institutet pA uppdrag av i{Eringsllvets betat ler

en dversikt

Bostadsbyggnadsdelegation utan-

riirande de problen nan mdter, dl det gtl.-

att

f6rs6ka sf,nka bostadskostnaderxa (P.I.t. r.iirande mli.iIigheterna att s6nka bostadskogtnadema). Syftet med denna promemria

har varit

6ver de olika

att

giva en konnenterad fiirteckning

fr$gestflllningarna

p& detta ornride f6r att

d5rigenom ge en gnrndval fdr diskussion av vilkd som det kan finnas giende behandling.

problen

anledning att ta upp till en mera in(Sekreterare Torsten Carlsson) *

Den keniskg induplEiens struktFr tendensel.

och utvecklines-

Denna ,oCutrOtoing har nu konn'ait in i sitt

slutskedee

Utredningen har givits

iiver den kemiska industriens och aktuella

stnrktur

formen av en iiversikt

hittillgvarancle

utvecl<ling

i Sverige och en rad andra l$nder.

Tyngdpunkten har fdrlagts

till

en analys av sidana tlrag

i den interreationella

keniska industriens

och fiiretagfsstrTktur,

marknadsfdnrts*ttni.ngar,

tionsbetingelser

produktions-

etc. son kan ge hi,llpunkter

dtima den svenska keniska industriens

produkf6,r att be-

utveckLingsmiijl.ig-

heter. Ett

m&tt pi de kenniska produkt,ernn.s stora

bet$else


fdr svenskt nH.ringsliv ger ned,anst$enJediagran, som visar det differentierade behovet av viktigare kemiska basprcdukter inon olika fudustribranscher.

Fiirbruknins

av 2(B keniska basprodukter i Sverip+s in,hlstri

e

Vlirdet

av fdrbnrkade

tl

Antalet

fiirbrnkade

*r l9-Ql')

kemilralier kemikalier

frfr I j"

119

zar S

mili 1.?, 6r4 3r3 nril;i "

4 rtl Ie{-j"

ffiitj

r,tnl j

7r3 ,i

rr

rnl."l

'TextiJ,* LivsFapp0rs- J#[ffit'iilsd.ei. s** inri . brulq srsteJ.-* ind. verk l)

Ve rk$tadriinct*

Jtli"d"* f,r[i:"t.frn* i n.i .

Fa::p* Yfr* 41 f, ,'.T â&#x201A;Źt r:}m '," .,4 t ,\l a'**l

"fii,br *

Iiiixi^ in5rf;,r ej plastnratsri.al och organiska f$.rgfflxcen, vi-J.!<asfsrbr.rilcn5-ng uppghr tiLl stora vlird-en i"non pappers* $ch rextiJin<h.:stni*n* l*fot balcgnrnden av den svenska kenriska industriens aktuel.la stnrlfur

inriktas

uWecklingsm6jligheterna

arbetet

f.n.

p& en analys av

fdr kemisk industri,

i Sveriee.

(Civilet<onom Alv Elshult och teknol-og l{ans trragnen} *.**


fi::-fl'l ' .;.i,''r::,

? Kring de egjBlska natio.naliserinssfr4rqollra upp eu ganska rikhaltig

senare 5,r vuxit

har under

litteratur.

vis har en sf'cr del av deirna en rent politlsk

Givet-

inriktning,

nen det finns

dock en ganska betydande nr6ngd undersbkningar,

son siiker att

obJektivt

lysera

beskriva

bakgnrnden tilI

$aftt ana-

erfarenheterara av nationaliseringsfi.tg{rderna.

hinsyn tiII

det relativt

begr8nsade erfarenhetsperspektivet

Er det omedelbara syftet redovisa

att

sttllts

avge nlgot

slutligt

har man tagit

onr

sikte

pl att

naindre ovEntade prcblem sonnnan

de nrer eller

alla

i pralitiken

inte

Framfdr allt

dtirne om resultatet.

Med

Vidare fdrekormer ocks6, i mlnga

inf6r.

falI

en diskussion, om huruvLda de farhlgor resp. fiirhoppningar som prflgLat den allmH,nna debatten om national"iseringsItgdrderna sett

varit

v&Ignrndade ell.er ej.

det kunde vara av intresse

att

dare spridning

it

under v&ren att

att

06. institutet

hfi.r heuma ge en vi-

dessa rdn och erfarenheter, I&ta utarbeta

komrner det

en sanmanst5llning

av dessa engelska unders6kningar.

an-

(Fil.l.ic.

av en del

Erik lttt6k)

*

har rurder det gingna verksanp

Iordbruksutrednineen hetsiret

jordbnrkets

produkfions-

tionsrelationer fdr al}t

gnrndl.6ggande studier

fortsatta

Egnats lt til1

och kostnadsstruktur

riirande

sant produlrfrarn-

andra sektorer av n$ringslivet,

Fdr att vinna nErxarre k$lnne*

livsnredelsindustrien.

don orn de anpassningsproceesâ&#x201A;Źr; som pl slv$L kortare litngre satts

sikt

f6rsigglr

siirskilda

inom jordbnrket,

undersilkningar

duktionsplanering

son

har under &ret ieAng-

rdrande jorilbrukarnas

sarrrt stnrlâ&#x201A;Źurrationaliseringen.

pro* f sarnar-

bete rned Jordbrukets Utredningsinstitut och Landsorganisationens utredningsavdelning har fdretagits en undersdkning avseende bI.&.

rnJ61k, fl6sk

attityder

mot bidragsformer

vitl drygt

550 jorilbnrkare

och brddsiidsproduktionen och upplysningsverksanhet,

var-

intenrjuats.

Senomen specialbearbetning har under3.ag erhi,llits

sarnt

av folkrfi,kningen 1950

fdr beddrnning av strukturrationali-


Ft

seringens frarntida omfattning. Iterger

Nedansti.end.ediagram

nlgra drag i fiiretagarnas

fiir ni,gra olika

storleksgnrpper

Alderssarrnans5ttning m.rn.

av jordbnrksfdretag.

D6r-

ju mindre Jordbruksfbretagen 6r desto stiirre S,r proportionen iildre och ensamna fdretagare. I'fed hiinsyn av frarngl.r att

til.l

detta synei f6nrtsettningarna

fiir i.terbesEttnins vara smi pl de mindre jordbruken. Stnrkturrationali-

relativt

seringen konmer dlirfdr

att ti}l

stor del- sanmanhlin,qa ned

de S1dre fdretagarrras avglng frln

Antal fiiretasare-enligt

Vid bEi,rkraf-" tiga jordbnrk 1000 tal

F*" aKer

10 ha

speclalbearbetnine

sina Jordbruk.

av 1950 lrs

Vid mto#j*rd.bruk

Vid tiverg&ngsjordbruk 5-10 ha &ker

folklliknine

Z-5 ha S.ker

Under 2 ha &ker

50 40

Al4.er mdr 5CI tl e

undg 50- 6ver ur*r 50* ,5't'*r 5S- dver rad.er 50- iiver 60 60 so 6o sfi sr 60 50 so 6o 60 60 Utan va.raktigt &nstfllld arbetskraft och medhjfi,lpand,efanr.raedJ. iiver l- 5 fxr " n tl ft It ?f ll }fed,

(A,grolj. r,: 33li-ffi["1',a* en)

Statistikutredningen. lighetenra

att

statistiklilnnande letts

llnder 1953 har fr&san om mdj*

uppnl. en f6renkling varit

av industrifiiretagens

f6rern5.I ftir utredning.

Arbetet

av en arbetsgnrpFr dfu Arbetsgivareftirenineen,

dustriftirbundet

och enskilda inilustrifbretag

varit

har

Inf$retriidda


I och sekfetariatet

har varit

fdrlagt

tilr

rndustriens

ut-

redningsinstitut. rnledningsvis och annan statistik berdrda statistiken

har personarredovisningen

fiir

statlig

behandl.ate.

Efter kartld,ggning av den och de oLika definitioner och begrepp

som anvilnds dar, har representanter fiir uppgiftslarnnarrra samrats till konferenser ftir att utr6,na i vilka avseenden statistikrapporteringen vilar slrskirda svi.righeter. De synpunkter och dnskemlr som hEnrid framkonnrit har lagts till-

gnrnd fdr diskussLoner av konkreta samordningsproblem vid dverltggningar rned de statistikinsamlande organen. Vissa av de filrslag, redan lett

tiIl

son arbetsgruppen framl.agt, har konlreta resultat i forrn av fdrenkJ.ade upp-

giftsblanketter.

sll.edes har fiiretagens. raFportering tirr den offentriga tjHnstenannal&restat-istiken betydli.gt underlettats, och ytterlisare sanordning med &vrig statistik pl ornrldet har stall"ts i utsilit. vidare har arbetsgmppens synpunkter nrnnit

beaktande i frlga on sociarstyrelsens personal-rredovisningen tilr fr&nvarounderstikning. industristatistiken

har ocksl vilsentLigt f6renklats.

P5' flera resultat

orr&den fdreligger

av verksanhqten.

f6rbfi,ttrad

arlts&

r andra fall

kontakt rnellan uppgiftsl.llnnare

samrande organ rett'till

redan prvisbara

har initiativet

till

och statistikln-

att dp senare igingsatt

â&#x201A;ŹAna.ut-

redningar i avsil$

att, sl;srnlningom frarnldgpa fdrslag til.l diskussion med arbetsgnrppeni (Fll.lic. Erik Ruist och pol.nag. Lars Andersson)

ande ve:Lsannhet och ut

a

nt'n

g--periodisk

karaktar

. Tre rapporter 16rande den ekonomlslcautveckrtngen i svcrlge och utland.et har enl lgt dverenskcmnelsemedArbetsgivaref 6reningen utarbetats f6r anvflndninginon f6retagsn&rwrdâ&#x201A;Źtra.


l0

Produkt ions index.

De liipande berH.kninsarna av fndustrlfdrbundet s produkt ionsindex har i sedvanlis oldnins Fort-

utf iirts inom institutâ&#x201A;Źt.

I tipande arbete nedl lispes pt, fiirbiittring

.t:t

av primlrnaterialet.

lg.fz lt$t

lr har uppgifter

tidigare

sysselsiittning, je ninad.

Slsom skett under

nrlnadsstatistik.

fndugtriell

rErande industriproduktionen,

export tn.lnr insaalats

Resultaten har publicerats

i fndustria.

att publiceras

1954 koruner de i stillet fdreningens tidskrift

och bearbetats viltUnder

i Arbetsgivare-

Arbetsgivaren.

Svssels5ttnine och orderstock i"nomverkstadsin-. dugJf,ien. Bearbetningen av Sveriges l'{ekanftinbundsoch statistik Sveriqes .Itrn- och l.btallrnanufakturf6reninss har riirande sysselsittningen inom verkstadsindustrien fortsatt.

Dessutom har uppgifter

inom verkstadsindustrien

insanlats

on orderbellgeningen och bearbetats per den

zg/z octt 3o/s"

Ekgnoqiqk Syg.rsilct ftir Industrifiirbun{e$ rlttelse.

En redogdrelse

vecklingen i utlandet

f6r den allrdnna

s,,,$..rqhg-

konjunktunrt-

och i Sverige under 1952 har utar-

betats fbr fndustrifdrbundets

lrsberlttelse.


I1 Yerksamhet

fnstitutet cigrla

har under i.ret utfdrt

uppdrae fdr rndustrif6rbundet

ett fLertal

.gE_ och arbetsgivarefdr-

eningen, s8sonrutarbetande av pronernorior i en rad olika frl.gor av allmEnekonornisk karaktEr, sErskirda sarmnanste.lrningar av ekonomiska data n.m. Pl Arbetsgivarefdreningens

uppdrae har institutet

ocks& rnedverkat i en undersiikning riifnnde fiinrts6ttningarna fiir kvinnligt deltidsarbete inom industrien. vi.dare har ett par pronenorior rdrande l6neutvecklingens sa^ur?r5l-lsekonomien under olika

inverkan pl.

konJunkturfiirhil.land.en'ut-

arbetats

som underlag fiir en utforrnning av grunderna fiir Arbetsgivareftireninsens l6nepolitik pt lflngre sikt. Som underlag ftir en revision

ay godstaxan har insti-

pl. uppdrag av IndustrifiSrbundet och i samrLd med representanter fiir 1948 lrs jiirnv&gstaxekonnmittd salrmransdllt tutet

en mingfald statistiska industri-

och andra uppgifter

och haudelsstatistiken

Under htSsten har institutet

rijrande i

upptagna vanrgrupper.

anordnat

lflsningan i aktuell

en serie

svensk ekononnifdr eitge) skspr&kisa denter vid Stockholms Hiigskola.

fiire.stu-

Di.velse meddelanden

Fil.lic.

Jonas Nordenson lEmnade den 1 maj 1953 sin befattning som institutets direktdr. Fil.dr Jan i{al}ander, f6rutvarande direktdr f6r Studiefdrbundet t{Eringsliv och Samhf,lle (SwS), tilltrtdde som chef den I juli. Under tiden 1. maj - I juli fungerade sekreterare flans Siiderlund som chef.


Under 1953 har fil,Iic. A' Elshult

K, Ekl.6f, civilekonomerata och E. Hardin samt Jur. kand. tol. peppler lf,.nmat

sina anstEllningar har fil.dr

vid lnstitutet"

B" Bentzel,

mark samt jur'kand"

Fr.o.m. den 1A 1gS4

civilekonornerna L. La,ntz och i.

0. lfardau anstflllts

Or-t-

vid institutet.

*rF

*

Ett resestipendirm

har under 1953 utgi,tt

E. H06k fdr fyra mlnaders studier

Institutets

till

pol.mag.

i Sngland.

stSrrelse hade vid lrets

slut

fiiUande

samnansflttning I Bankdirektor I'{arcus wallenbefg, ordf 6rande, direkedr Axel Enstriim, direktdr per Henberg, direktiir carl A. Jacobsson, direktdr llertil Kugelberg, direktiir Sven schwartzn direkt6r institutets

sustaf settergren,

direktdr,

fil.dr

.fan h'al.lander, samt tekn.dr Ernst wehtje. sekrete-

rare Hans sddenlund har fungerat

som styrelsens

$toekh*lm

sekreter&f,er

den 4 ffrars 1gS4

trSST}$T;TItrH$T}TRHNH l!{fl,$ IHSTTTT,?

IUI Verksamhetsåret 1953  
Advertisement