Issuu on Google+

magazine

Industry

&Hi-tech Nordic Marketplace

U D • Y M M U D • Y M M DU

Y M M


2

Industry&Hi-tech

Ur Industry & Hi-tech nr 1, 2013 DHL – ”Föregångare inom flertalet miljöområden”

Nordic Marketplace • nr 1 • 2013

Ett tyskt transportföretag och dess miljömedvetenhet. Lena Ek – ”Minister med ansvar för miljöportföljen”

Intervju angående svenskt miljötänkande i första hand. Tyska emigranter – ”Sverige är fantastiskt”

Reportage om tysk familj bosatt i Sverige, där miljön spelade stor roll för byte av land. Fehmarn Bält – ”Den felande länken”

Världens längsta sänktunnel mellan Rödby och Puttgarden på tyska sidan. Finland – ”Skogen ger välstånd åt hela Finland”

Om världens fjärde största producent av cellulosaprodukter. ”Med 50 forskarlag tar KTH sitt ansvar för miljö och hållbar utveckling”

Kungliga Tekniska Högskolan, forskare och forskning kring miljön. Ewa Björling – ”Mår våra handelsförbindelser bra”

Intervju med handelsminstern om våra goda handelsförbindelser med Tyskland. ”EON en tungviktare i Tyskland”

Artikel om vår svenska energiproducent. Nordiska stjärnkrogar – ”God mat och dryck, ett turistiskt dragplåster”

Reportage från Michelinkrogar i Norden. ”Boliden världsbäst på återvinning”

Reportage från Rönnskärsverken och dess framgångsrika återvinning av elektonikskrot. Hurtigrutten – ”Norska fjordar och fjäll med paraplydrink och solstol som sällskap”

Semester och rekreation. Reportage från en stor turistattraktion i Norge.

Tema En

k i n k e t ö j l i ergi och m ”Öresundsregionen bland Europas expansivaste nav” Om att bo och verka i en livskraftig del av Europa.

Distribueras som bilaga i Dagens industri & DIE WELT Näsudden, Gotland. Foto: Hans Blomberg


3

Industry&Hi-tech

Vi har inget att skämmas för ... Att slå sig för bröstet och påstå att vi är bäst i världen ligger inte för oss svenskar.

PROJEKTLEDARE:

Jan Werner janwerner@live.se janwerner@scandtabloid.se/eu Tel.0738-15 83 30

Vad jag vet är det inget som resten av Norden är känt för heller. Foto: Søren Sigfusson/norden.org.

REDAKTÖR: Christina Johnson info@christinajohnson.se Tel. 0708-19 99 74

TRAFFIC:

Men vi har faktiskt inget att skämmas för. Sverige och övriga Norden är idag en mycket spännande del av Europa, en mångkulturell region med många förutsättningar, företräden och utmaningar. I Industry & Hi-tech magazine vill vi belysa dagens och morgondagens Sverige i synnerhet och övriga Norden i allmänhet. Allt eftersom, och då redan under 2013, kommer upplagan och distributionen av tidningen att utökas med ytterligare länder inom Europeiska Unionen. Vi vill och skall visa upp en positiv bild av Sverige och övriga Norden genom att redaktionellt presentera nyheter och framsteg, porträttera intressanta politiker och betydelsefulla människor från näringslivet. Industry & Hi-tech magazine vill på ett sakligt, nyanserat och gränsöverskridande sätt behandla och beskriva svensk och övrig nordisk industri och näringslivsfrågor.

Fokus ligger på branscher som papper/cellulosa och skogens energi, järn- och stålbranschen, plast och polymerer, energi och miljöteknik, bygg och ingenjörsteknik, bioteknik/biokemi, forskning och utveckling, transport och logistik. Allt detta och mera därtill kommer att belysas på ett populärvetenskapligt, men lika fullt ansvarsfullt vis. Vi lyfter även fram det bästa och mesta av vad våra länders exportindustrier kan prestera och konkurrera med idag. Industry & Hi-tech magazine skall vara en sund blandning av aktuella artiklar och vederhäftig annonsinformation. Med en redan från början stor tryckt upplaga på över 350 000 exemplar, bereds våra länders exportindustri en unik möjlighet att visa upp sig för en stor publik av beslutsfattare i Europa. Tidningen blir ett fönster och ett marknadstorg inte bara i Sverige och Norden

utan även utanför våra respektive länders gränser. För att tydliggöra budskapet i redaktionella texter och annonser för läsare i andra länder, trycks upplagan på flera språk. I detta fallet, beträffande nummer 1, 2013, distribueras Industry & Hi-tech magazine i två editioner – en svensk och en tysk. I vårt första nummer tar vi ett samlat grepp om energi och miljöteknik. Ett område som är mer aktuellt nu än någonsin. Utöver denna breda bevakning tittar vi också på Sveriges och Nordens allt tydligare omvandling till tjänstesamhällen. I den privata såväl som offentliga sektorn. Vi belyser även Sverige och Norden ur perspektivet bo och arbeta, rekreation och semester. Vår del av Europa består av en palett av besöks- och turistmål, som vi vill dela med våra läsare. Jan Werner

Annki Nilsson annki.n@telia.com Tel. 0730-88 83 30 JOURNALISTER:

Katarina P. Nielsen www.katarina@kp-write.se Tel. 0702-52 97 03 Karin Leifler karin.soderlund@gmail.com Tel. 0721-76 89 19 Jesper Gunnarsson gunnarsson.jesper@yahoo.se Tel. 0733-69 65 53 Tomas Carlquist tomas@limonia.se Tel. 0706-63 00 00 Nadja Törnblad (formgivning) nadja.tornblad@gmail.com Tel. 0733-57 15 23

LAYOUT OCH TEXTREDIGERING: Ninni Lundin ninni@ninnilundin.se Tel. 0705-89 69 86

WEBBDESIGNER: Ida Hedding Werner idasen@gmail.com Tel. 0044(0)7877427560

JURIDISKT OMBUD: John Knutsson jc knutsson@yahoo.se Tel. 0707-53 04 55 OMSLAGSBILD: Hallsta Pappersbruk/Holmen Foto: Star Kite Flygfoto, Danmark www.holmen.se.


4

Ur tidigare nummer av Industry&Hi-tech

Industry&Hi-tech

Goda förbindelser mellan Sverige och Tyskland Förbindelserna mellan Sverige och Tyskland är många på viktiga områden. Sveriges förre handelsminister Sten Tolgfors (m) anser att både Sverige och Tyskland har mycket att vinna på en utökad handel.

– Tyskland är ett av Sveriges allra viktigaste grannländer, både ekonomiskt och politiskt. Relationerna mellan Sverige och Tyskland på handelsområdet är mycket goda. Tyskland är Sveriges största handelspartner och står för tio procent av vår totala export och arton procent av importen. Tyskland är vårt överlägset törsta och viktigaste importland och även ett av de få länder där Sverige har en negativ handelsbalans, säger Sten Tolgfors. Trots att Tyskland redan idag är Sveriges största handelspartner finns det stor potential i en ökad handel mellan våra länder. För Sverige är naturligtvis den tyska marknaden med sina nästan 82,5 miljoner invånare fortsatt högintressant. Regeringen vill de kommande åren särskilt verka för att svenska små och medelstora företag kan bli mer framgångsrika i sin export till Tyskland. Handelsfrämjandet viktigt

Den svenska regeringen fäster stor vikt vid internationellt affärsfrämjande som skapar förutsättningar för företagsutveckling och tillväxt. Handelsfrämjandet är en kärnverksamhet i regeringens arbete för att öka sysselsättningen genom fler och växande företag. Ett gott konkurrenstryck på hemmaplan gör företagen konkurrenskraftiga och underlättar för att ta steget ut på andra marknader. Därför är ett förbättrat näringsklimat, ökad internationell frihandel och en väl fungerande inre marknad i EU av stor betydelse. – Både Sverige och Tyskland har mycket att vinna på en utökad handel. Vår välfärd är i allra högsta grad uppbyggd på handel. Vår framtida välstånds-

Sten Tolgfors (m) var handelsminister 2006 till 2007. Foto: Pawel Flato.

utveckling bygger på framgångsrik export och import. Alla tecken tyder på en ekonomisk återhämtning i Tyskland. De tyska ekonomiska prognosinstituten har regelbundet reviderat upp sina prognoser för den tyska tillväxten, det är viktigt för EU som helhet. Sett ur ett mer regionalt perspektiv kan våra länder få ännu närmare band genom ytterligare satsningar i den redan idag dynamiska tillväxtregionen södra Sverige - norra Tyskland, hävdar Sten Tolgfors. Lyckosamt område

– EU:s inre marknad är Sveriges främsta handelspartner, och står för nästan 60 procent av Sveriges export och 70 procent av vår import. All statistik visar att den inre marknaden och den fria rörlig-

heten är ett lyckosamt område som har varit till stor nytta för våra företag och konsumenter och för tillväxten och sysselsättningen. Möjligheterna ökar med nya medlemsländer och växande ekonomier. Det nyligen antagna tjänstedirektivet kommer högst sannolikt att när det är genom fört år 2010 i alla medlemsstater kunna bidra till ökad handel, men även ökade möjligheter till etablering. Det krävs ett målmedvetet politiskt och diplomatisk arbete för att montera ner ömsesidiga hinder och öppna marknadstillträde, säger Sten Tolgfors. – Tillträde till andra länders marknader kommer dock inte av sig självt, utan kräver lyckade förhandlingar om handelsavtal. En viktig del av regeringens jobbskapande politik är därför att Sverige skall vara pådrivande i frihandelsvänlig inriktning i såväl EU som WTO. Dessutom krävs långsiktiga och effektiva exportfrämjande åtgärder. Vad har Sverige att lära av Tyskland och vad tror vi att landet kan lära av oss? – Tyskland är världens största exportör och där har Sverige mycket att lära. Till skillnad från Sverige har Tyskland blivit mycket konkurrenskraftigt under de senaste åren och har överlag stärkt sina positioner internationellt genom att vinna marknadsandelar. Tyskland har många mellanstora företag, något som Sverige till stor del saknar. Vi kan säkert dra ömsesidiga lärdomar av de ansträngningar som företag och utbildningsväsendet i båda våra länder gör för att slussa ut unga människor i arbetslivet, säger Sten Tolgfors. Text: Björn Asplind


5

Industry&Hi-tech

Foto: Jonna Thomasson

Numera heter vår handelsminister Ewa Björling. Läs intervjun med henne i Industry & Hi-tech nr 1, 2013


6

Industry&Hi-tech

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Halldór Ásgrímsson vid vulkanutbrottet på glaciären Eyjafjallajökull på Island. Foto: Silje Bergum Kinsten – norden.org

Norden ligger steget före

V

i är lyckligt lottade i Norden. Som alla andra står vi inför stora framtida utmaningar, men vi är ovanligt väl rustade att möta dem. Som för alla andra handlar målsättningarna om att med hjälp av grön tillväxt skapa jobb och resurser nog att värna välfärden. Till skillnad från de flesta ligger vi redan långt framme när det gäller kunskap, medvetenhet, teknikutveckling och förmågan att samarbeta. De nordiska länderna är små, öppna och anpassningsbara ekonomier. Vi är med våra 25 miljoner invånare ganska få, men tillsammans ändå den tionde största ekono-

min i världen. Ytterligare mätningar visar hur vi gång på gång ligger i produktivitetens, utbildningens, innovationsförmågans och hälsans tio i topp. Oftast främst. Det nordiska samarbetet firar 60 år i år. Det som började med det parlamentariska samarbetet i Nordiska rådet 1962 och sen fortsatte tio år senare med bildandet av Nordiska ministerrådet, är i dag den djupaste gemenskap som finns mellan någon annan grupp av självständiga stater i världen, och överenskommelserna om en gemensam arbetsmarknad, passfrihet och social trygghet har haft stor betydelse för varje enskilt nordiskt land. Nordens ledande roll i utvecklingen av till exempel mil-

jömärkning, cleantech-lösningar och ett gemensamt elnät på en gemensam elmarknad har satt avtryck i Europa. Den nordiska väg som vi byggt ska nu ta oss in i en hållbar framtid kännetecknad av innovationskraft och politisk vilja. Vi tänker fortsätta som ledare för en grön tillväxt som gagnar miljön och skapar jobb. Och vi tar gemensamma tag för den välfärd som är diamanten i den nordiska modellen. Halldór Ásgrímsson Generalsekreterare, Nordiska ministerrådet


7

Industry&Hi-tech

En viktig tillväxtregion i norra Europa Europakorridoren kallas den tillväxtregion, som börjar i Stockholm och sträcker sig ner genom södra Sverige och Danmark till Hamburg. Den byggs upp kring två nya järnvägar med kapacitet för höghastighetståg. Den ena kallas Götalandsbanan och sträcker sig från Stockholm via Jönköping till Göteborg och den andra kallas Europabanan och delar spår med Götalandsbanan från Stockholm till Jönköping.

Islands statsminister, Halldór Ásgrímsson under presskonferens vid Nordiska rådets session i Stockholm. Foto: Silje Bergum Kinsten – norden.org

Den nordiska väg som vi byggt ska nu ta oss in i en hållbar framtid kännetecknad av innovationskraft och politisk vilja.

Det nordiska samarbetet Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbete och omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Det är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och är en viktig partner i europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa. Det nordiska samarbetet vill styrka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global värld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. 2013 är Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet.

Därifrån är det nya spår söderut via Helsingborg och HH-tunneln samt Malmö och Öresundsbron till Köpenhamn. Söderut går spåren vidare ner till Rødby och över bron över Fehmarn Bält till Hamburg. Banorna byggs för en hastighetsstandard på 320350 km/h och är endast avsedda för persontrafik och lättgods. De medför en ökad kapacitet för tyngre gods på de gamla järnvägarna, när mycket av persontrafiken flyttas över till de nya banorna. På bilden ovan ett exempel på en station där höghastighetstågen kan gå förbi utan stopp på de mittersta spåren och andra tåg stannar på de yttre. På det sättet kan olika typer av tåg köra på banan utan att hindra varandra. Från internationella erfarenheter vet vi att kombinationen motorväg och höghastighetståg bildar ett vinnarkoncept och regionen med denna kombination blir en vinnarregion.

www.europakorridoren.se


8

Ur tidigare nummer av Industry&Hi-tech

Industry&Hi-tech

Exportrådet

Viktig för svenska Exportrådets uppgift är att göra det enklare för svenska företag att göra internationella affärer. Genom lokal närvaro, långsiktighet och lokala kontakter kan detta uppnås. Exportrådet i Tyskland är ett stort kontor med 17 medarbetare. Verksamheten är numera koncentrerad till Berlin. Samarbetet med Svenska Handelskammaren och Sveriges ambassad och generalkonsulatet i Hamburg är viktigt. – Tyskland är Sveriges största handelspartner och vår största import- och exportmarknad. Sedan sommaren är Tyskland återigen Sveriges största exportmarknad. Här sker väldigt många svenska affärer och det finns över 650 svenska dotterbolag i landet som omsätter fyra gånger exporten till Tyskland, säger Johan Holmberg, handelssekreterare och chef för Exportrådet i Tyskland. Många svenska företag har lager och tillverkning i Belgien och Holland, Polen, Österrike, Tjeckien och Slovakien och varor därifrån kommer in på den tyska marknaden. Den tyska importen till Sverige är betydligt större än den svenska exporten till Tyskland. – Faktum är att luckan växer, vilket är intressant att belysa. Jag tror att det beror på att de tyska företagen i större utsträckning exporterar direkt från Tyskland till Sverige, medan den svenska handeln med Tyskland inte alltid handlar om direkt export. Dessutom handlar dessa siffror bara om varuexport och den stora mängden tjänsteexport från Sverige räknas inte in, förklarar Johan Holmberg. Tuff marknad

Enligt Johan Holmberg är Tyskland en tuff marknad där alla aktörer ofta finns etablerade, de allra flesta har också en hög kompetens. – Tyskland är en väldigt stor marknad med stor potential. Den tuffa konkurrensen kräver uthållighet, förberedelse och pengar. På sikt kan man då ha en förhoppning om att göra goda affärer. Lyckas man i Tyskland finns stora chanser att lyckas världen över. Kraven och anspråken från både konsu-


9

Industry&Hi-tech

företag i Tyskland

“ “

resurs

Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner och utgör 10 procent av exporten och närmare 20 procent av importen”

Just nu ser vi affärsmöjligheter för svenska företag bland annat inom Energi & Miljöteknik” Källa: www.swedishtrade.se november 2012

menter och industriella kunder är väldigt höga, betonar Johan Holmberg. Exportrådet i Tyskland arbetar allt mer med uppdragsfinansiering för svens- Johan Holmberg ka företag, cirka 60 företag per år. Detta utgör 70 procent av verksamheten. Resterande delen är ett statligt uppdrag att ge kostnadsfri information och representera svenskt näringsliv. – Vi jobbar generellt i alla branscher med tungt fokus på verkstad-fordon, medicinteknik och IT-telekom, områden som Sverige är starka på. – Även tyskarna är duktiga på dessa områden. Tyskland är dock en konservativ marknad och man hoppar inte direkt på nya grejer. Säkerhetstänkandet är stort och förutsägbarheten ett viktigt element i tysk kultur, säger Johan Holmberg. Etablera affärer

Exportrådets uppgift är att hjälpa svenska företag att förstå förutsättningarna på marknaden samt konkret titta på hur man kan etablera affären, hitta affärspartner och uppköpskandidater. Dessutom handlar det om att

förbättra etablerade affärer. – Vi arbetar alltid i team och träffar företagen först i Sverige för att förstå deras affärer. Oftast handlar det om intensiva samarbeten på tre-fyra månader. Vi kan också tillfälligt fungera som företagets representant i Tyskland. Vi tror mycket på att arbeta direkt mot slutkunden för att få förstahandinformation i frontlinjen på marknaden, berättar Johan Holmberg. IKEA och H&M fungerar som stora dragplåster åt svenska företag på den tyska marknaden. – Som svensk i Tyskland börjar man på ett ordentligt plus. Dessutom är det bästa ”lekplatsen” för tekniskt know-how. Man är väldigt duktiga på teknik här. Sverige är också duktiga på teknik, men mer flexibla. Tyskland är mer specialiserat. Den tyska marknaden har öppnat sig allt mer, hävdar Johan Holmberg. Den tydliga treenigheten mellan kapital, fackföreningar och politik börjar brytas upp. – Det är en enorm skillnad. Dessutom börjar utländskt kapital komma in och köpa upp tyska företag.

Företag som lyckats

För att uppmärksamma svenska företag i Tyskland delar Exportrådet tillsammans med Handelskammaren exportpriser varje år, ett pris till företag som är etablerat och lyckats bra och ett till nyetablera företag. Under 2006 gick Hägglunds Drives priset för etablerade företag och Hästens sängar fick priset som nyetablerat företag. 2005 gick priset till Sandvik för etablerade bolag och Qliktech fick priset för nya etableringar. Förbindelserna mellan Tyskland och Sverige verkar alltså vara mycket goda, inte minst på handelsområdet. Frågan är vad som går att göra för att ytterligare stärka kontakterna? – Generellt kan man säga att svenska företag som ska på export till Tyskland är väldigt små jämfört med tyska företag. Detta gör att man måste ut väldigt tidigt. Därför gäller det att tidigt att försöka få företag att titta på detta och inspirera dem att öppna upp sig för att handla mer. Det gäller att i ännu högre grad utveckla affärer i etablerade bolag. Bolag som är marknadsledande och stora i Sverige och Skandinavien måste förstå och känna att de vill växa. Kraften och resursen måste finnas hos företagen själva, avslutar Johan Holmberg.


10

Industry&Hi-tech

Eriksberg Vilt & Natur är med sina 900 hektar norra Europas största safaripark. De senaste åren har cirka 250 miljoner investerats för att utveckla verksamheten till en exklusiv helhetsupplevelse.

Norra Europas största vilthägn

E

riksberg är ett nio kvadratkilometer stort naturreservat i Blekinge skärgård. Här vandrar vilda visenter, kron- och dovvilt, vildsvin och mufflonfår fritt omkring tillsammans. – På Eriksberg finns något för de flesta som söker en upplevelse med fokus på djur och natur, logi och gastronomi, säger Per-Arne Olsson vd på Eriksberg. 2008 tog Rune Andersson, Mellby Gård AB över Eriksberg och sedan dess har en rad satsningar som innefattar stora investeringar på byggnadsbeståndet genomförts. I dag finns en komplett anläggning med restauranger, hotell, konferens och viltpark. Under sommaren har Eriksberg också öppet för turister som vill åka på safaritur, köpa en kopp kaffe eller en vilthamburgare. – Vi är egenproducerande när det gäller allt viltkött som serveras i våra restauranger, säger Per-Arne Olsson. Vi har slakteri på gården och tar tillvara det som hägnet producerar.

Det gäller inte bara kött, vår köksmästare brukar plocka nässlor, örter och bär i hägnet, som han sedan använder i olika menyer. – Liljetorpet är en speciell del av hotellet och ligger i en egen skyddad havsvik. Byggnaden håller extra hög säkerhet och standard och är perfekt för Hideaway meetings. Vi tror att Liljetorpet kommer att sätta Eriksberg och Blekinge på världskartan. Vid invigningen den 13 september i år, då kungaparet besökte Eriksberg, fick de tillsammans med inbjudna gäster besöka Liljetorpet. De stannade även till vid Utsikten som visade sig från sin allra bästa sida i strålande solsken. I bakgrunden hördes kronhjortarna bröla. – En av de absolut bästa naturupplevelserna på Eriksberg är när kronhjortarna har sin brunstperiod i september, säger Per-Arne Olsson. – Det är mäktigt när handjuren brölar för att försöka skrämma andra hjortar från att komma för nära hindarna. Ibland får man även se när två hjortar duellerar om en hind.

En annan speciell naturupplevelse på Eriksberg är visentvandringar. Att se visenterna till fots på nära håll, så kallad walking safaris, i naturlig miljö är inte möjligt någon annanstans i världen. – Visent eller europeisk bison som de också kallas, är rejäla bjässar där tjurarna kan väga upp till 900 kilo. De är utrotningshotade och Eriksberg ingår i ett europeiskt samarbete för att rädda artens fortlevnad. Idag har vi världens största avelsbesättning som finns i hägn och lever så nära naturliga förhållanden som det bara är möjligt. I det viktiga arbetet för att rädda visenten, har ungdjur från Eriksberg sänts till Schweiz, Tyskland och andra uppfödare i Sverige. För att undvika inavel tas vissa individer bort. – Av respekt för det vilda, tas allt kött tillvara och tillagas i restaurangen. Tack vare det kan besökare inte bara se visenten, utan även till bords uppleva hur fantastiskt visentkött i alla dess former kan smaka. Inom området finns även ett av världens


11

Industry&Hi-tech

Foton: Eriksberg

ligger i Blekinge skärgård största bestånd av den röda näckrosen och ett av världens bästa gäddfisken. Då handlar det om catch and release fiske i den del av Östersjön, som ingår i den hägnade delen av Eriksberg. Här har det sedan 1942 har bedrivits catch and release fiske under kontrollerade former, utan yttre störningar. Eftersom Eriksberg är klassat som djurpark är både mark och vatten undantagna allemansrätten. Det kan vi tacka författaren, zoologen och naturfilmaren Bengt Berg för. Han tog över Eriksberg 1938 och började hägna in området för att forska på kronhjorten. Sedan dess har verksamheten kretsat kring de vilda djuren. Bengt Berg är kanske mest känd för att han såg till att örnarna blev fridlysta i Sverige, det var också han som inplanterade kanadagåsen. På Eriksberg ville han återskapa naturen och dess varierande djurliv. Bengt Bergs son Iens Berg var den som färdigställde dagens hägnad. Och det var han som 1978 förde in de första visenterna.

Idag är Eriksberg ett högklassigt besöksmål och har på några år gått från 17 000 till 40 000 besökare per år. Målsättningen är att fördubbla besöksantalet och sedan öka ytterligare. – Vi kan erbjuda många olika upplevelser. Det är allt från viltsafari, fågelskådning, till bad i utomhusjacuzzis och vinprovningar. När det gäller vinprovningar har nyligen en inglasad vinkällare med plats för 10 000 flaskor färdigställts. Här bidrar vinkännaren Carl Jan Granqvist med sin kompetens för att fylla källaren och höja graden av upplevelser. – Man kan säga att invigningen blev två år försenad, men i gengäld blev vinkällaren mycket större, mer spektakulär och innehållsrik än planerat. Den 17 juli 2010 drabbades Eriksberg nämligen av en omfattande brand efter ett blixtnedslag. Som mest kämpade 25 personer från räddningstjänsten för att få branden under kontroll och arbetet tog över tolv timmar. Då hade den nyrenoverade restaurangen, köket och en utställningslokal blivit helt förstörda.

– Det var en del stora arrangemang som fick ställas in, berättar Per-Arne Olsson. Ett brudpar som hade bokat in sig, flyttade fram bröllopet tills vi hade byggt upp igen. I en gårdsmiljö med byggnader från fem århundraden kan Eriksberg idag erbjuda konferenslokaler upp till 150 plus 150 personer, 20 hotellrum där djuren och naturen går som en röd tråd genom inredningen samt fyra rum i Jägarvillan som håller bra vandrarhemsstandard. På Liljetorpet finns ytterligare fem rum. Här kan man inte bara hyra en övernattning utan måste köpa hela konceptet. – Vi vänder oss till alla som söker en upplevelse nära djuren och naturen, säger Per-Arne Olsson. Många av våra besökare uppskattar lugnet här, långt från vardag och stress. En del av våra gäster lossar på slipsknuten när de kör in genom grinden, och bara njuter. Då känner vi oss nöjda.


12

Industry&Hi-tech

Det här är Norra Djurgårdsstaden … Just nu växer en ny, mer miljövänlig stadsdel fram i Stockholm. I Norra Djurgårdsstaden byggs nya bostäder, kontor, handelsplatser, energianläggningar och hamnverksamhet. Allt på grönast möjliga vis.

Vy över Kajstråket och badet. Källa: Framtagen av Stockholms stad och Rosenbergs arkitekter.

– Stockholms stad samarbetar med organisationer och företag som alla har ambitiösa mål. Jag har ingen tvekan om att Norra Djurgårdsstaden kommer bli en miljöstadsdel i världsklass, säger Tomas Gustafsson, miljö- och hållbarhetsstrateg på Exploateringskontoret. När det gäller den ekonomiska sidan av satsningen betonar Tomas Gustafsson att Norra Djurgårdsstaden inte är en kortsiktig investering. – Vi tar sikte på långsiktiga lösningar.

Ibland innebär det en dyrare investering, men det kan också innebära en billigare driftkostnad. Det är inte bara svenska organisationer som är involverade i utvecklingen av den nya stadsdelen. – Norra Djurgårdsstaden är ett av endast tre europeiska projekt som ingår i Climate Positive Development Program, ett globalt klimatprogram som initierades av Bill Clintons ”Clinton Climate Initiative”.

Och långt innan den första flyttlådan har ställts in i Norra Djurgårdsstaden har stadsdelen även rönt internationell uppmärksamhet. – När Hammarby Sjöstad byggdes blev Stockholm känt som en stad med innovativa miljölösningar. Nu när vi ska ta nästa steg i utvecklingen har ryktet spridit sig fort till resten av Europa, Kina och USA – intresset är skyhögt, säger Tomas Gustafsson.

… och så fungerar den Lokal elproduktion, smarta vitvaror och en eldriven hamn. Vi har pratat med Tomas Wall, forsknings- och utvecklingschef på Fortum Sverige, om lösningarna som ska göra Norra Djurgårdsstaden inte bara klimatneutral – utan till och med klimatpositiv. Lokal elproduktion i energisnåla hus

– Fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden byggs efter en riktigt tuff miljö- och energistandard. Och för fastigheterna som nu ska byggas på området är lokal energiproduktion obligatoriskt – vanligast blir det troligen med solpaneler på taken. Smarta elnät och vitvaror

– En tumregel är att när energipriset är högt är även miljöbelastningen hög. Energikonsum-

tionen i det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden kommer att kunna följa prissvängningarna, så att konsumenternas elanvändning blir mer miljövänlig. För detta krävs också en ny typ av vitvaror, något som Electrolux håller på att utveckla nu.

Fortum elbil. Foto: Filip Järnehag.

Förberett för elbilar

Användbart avfall

– Vi vill göra det så enkelt som möjligt för de boende i Norra Djurgårdsstaden att ha elbilar. Därför kommer fastigheterna att vara utrustade med laddningsplatser.

– Avfallet från stadsdelen kommer att generera råvara till både fjärrvärme och till biogas, och biogasen kan användas som fordonsbränsle. Elförsörjda gäster

Lagring av förnybar energi

– Att kunna lagra förnybar energi är en viktig faktor i en fossilfri stadsdel. Detta skulle kunna göras genom att ha separata batterirum i fastigheterna. En annan möjlig lösning är att använda elbilarna som är anslutna till fastigheten som temporära batterier.

– Det finns planer på att Norra Djurgårdsstadens hamn ska bli centrum för kryssningstrafiken till Stockholm, vilket skulle innebära att stora båtar låg vid kajen och släppte ut koldioxid. Ska det vara möjligt att nå miljömålen måste elsystemet dras till hamnen, så att båtarna kan pluggas in och stänga av motorerna.


13

Industry&Hi-tech


Industry&Hi-tech

14


15

Industry&Hi-tech

Vetenskapen

om livet ”Att förstå hur naturen fungerar och använda kunskapen till hur sjukdomar uppstår och kan behandlas – det är vad livsvetenskap går ut på”

L

ivsvetenskap inte bara räddar liv, utan förbättrar det också på många sätt. Metoder för transplantation av betaceller, stamcellsforskning, röntgenmaskiner och värktabletter är alla delar av den livsviktiga vetenskapen om livet. – Att förstå hur naturen fungerar och använda kunskapen till hur sjukdomar uppstår och kan behandlas – det är vad livsvetenskap går ut på, säger Karin Aase, disputerad från Karolinska Institutet och projektledare på Sweden Bio. Livsvetenskap, eller Life Science, är ett brett begrepp som innefattar läkemedelsutveckling, medicinteknik, diagnostik och biotekniska verktyg. Läkemedelsutvecklingen gäller både kemiska substanser, Alvedon är ett sådant exempel, och naturliga kroppsegna substanser som till exempel insulin. – Trenden är att det utvecklas mer och mer biologiska läkemedel, som skräddarsys efter patienten och dennes sjukdom. Biologiska läkemedel har färre biverkningar, är säkrare och ger goda resultat, säger Karin Aase. Svenska forskare framgångsrika

Utveckling av biologiska läkemedel är en stor och viktig del i Sverige. – Svenska forskare var bland de första i världen att med hjälp av genteknik utveckla tillväxthormon. Även när det gäller insulin till diabetiker och att ta fram den beståndsdel i blodet som gör så att det kan levra sig, vilken patienter med blödarsjuka saknar, var vi tidigt framme, säger Anna Karin Källén som är

kommunikationsdirektör på Sweden Bio. Svenska stamcellsforskare testar just nu en behandling på patienter med Parkinsons sjukdom, som kanske kan bli sjukdomens första botemedel efter snart fyrtio års forskning. – Med hjälp av stamcellsforskning har forskarna lärt sig vilken ”vitamininjektion” som kan få döda hjärnceller att bli aktiva igen. Att kunna reparera celler är till stor nytta vid många svåra sjukdomar – däribland just Parkinsons och ALS, som angriper nervcellerna, säger Anna Karin Källén. E-hälsa kommer stort Inom livsvetenskap ryms förutom läkemedel också medicinteknik – prylar som pacemaker, dialyssystem och röntgenapparater, biotekniska verktyg – laboratorieutrustning och forskningsinstrument, samt diagnostik där olika analysverktyg ingår för att kunna diagnosticera patienten.

– När patienten sedan fått sin diagnos behövs diagnostiken för att följa upp hur bra behandlingen tar och för vidare analys. Medicinteknik och diagnostik, med inriktning mot mer personlig sjukvård, är områden jag tror kommer att växa under åren framöver. Särskilt i kombination med it, så kallad e-hälsa, säger Karin Aase. Friskare och bekvämare liv

Livsvetenskap syftar inte bara till att bota, utan också att lindra lidande för människor och göra sjukdomsförlopp mer uthärdliga. – I dag kan patienter med blödarsjuka leva ett normalt, trots sin allvarliga sjukdom. Och en cancerpatients liv blir betydligt bekvämare

om de kan ta ett piller i stället för att ständigt åka till sjukhuset för behandlingar. Livsvetenskap skapar helt enkelt bekvämare, hälsosammare och friskare liv på många sätt, säger Anna Karin Källén.

Läkemedelsprojekt i Sverige För att ett läkemedel ska bli godkänt måste det testas på människor och det sker i tre faser. – 2009 testas 74 läkemedelskandidater på människor av sammanlagt 33 svenska företag. Projekt som alltså kan leda till 74 nya läkemedel mot bland annat Parkinsons, ALS, cancer och smärta. – 13 av projekten befinner sig i den tredje och sista fasen, 2008 var dessa 15 stycken och 2007 11 stycken. – Behandlingar mot neurologiska sjukdomar och cancer dominerar bland kandidaterna. – De flesta projekt har sitt ursprung i forskning på universitet. – Fem nya läkemedel blev godkända under 2008. Källa: Swedish Drug Development Pipeline 2009


16

Industry&Hi-tech

Skogens guld finns

Ur tidigare nummer av Industry&Hi-tech

Skogen är Lettlands största exportvara. 44 procent av landets yta består av skog. Tall, gran, björk, ek, al och ask är de vanligaste sorterna. Har man tur går det att se vildhästar och lodjur i skogen.

Text och bild: Kim Hall

A

v de tre baltiska staterna är Lettland den snabbast växande. Skogen är den största exportvaran och Södra skogsägarna deras största kunder. 44 procent av landet består av skog. En naturtillgång som också förklarar tillgången på det lettiska guldet, bärnstenen, som efter Steven Spielbergs film Jurassic Park blev världsberömd. Som smycke fanns bärnstenen redan på vikingatiden, då de svenska vikingarna seglade upp för floden för att bosätta sig i Torulda och Siguldas dalen. En plats där liverna bosatte sig och korsriddarna uppförde slott på 1200-talet. Efter 50 år bakom järnridån med ekonomiskt vanstyre har Lettland stort behov av utländska investeringar. Infrastrukturen är kraftigt undermålig. Grusvägar är vanligt förekommande i mindre städer och motorvägarna har stort behov av underhåll. Olycksstatistiken med dödlig utgång är Balticums högsta. Kontrasten mellan landsbygd och storstad är mycket stor. Fortfarande är misären ett stort socialt och ekonomiskt bekymmer med tbc-epidemier som följd. Bostadsgetton är vanligt förekommande. Eftersom bostadsbristen under sovjetockupationen var så stor lät ryssarna bygga stora hus med små lägenheter. Många av lägenheterna saknar fortfarande värme. I hamnstaden Liepaja ligger ett av landets två sockerbruk. Det är en industristad med Nynäshamn som vänort, men som också har med sina långa vita stränder och rika skog stora utvecklingsmöjligheter som kurort. I huvudstaden Riga finns rikedomen. Metropolen med sina 800 000 invånare påminner om Stockholm, och brukar kallas ”Inspirationens stad”. Det är hit affärsfolket kommer för att göra upp affärer. Framför allt är det tyskar och danskar som ser investeringsmöjligheterna. – Svenskarna är lite mer försiktiga, säger Janis Amols på Konkurrensverket i Riga. 60 procent av verksamma företag är av utländskt


17

Industry&Hi-tech

i Lettland

Långt före Hansans tid seglade vikingar upp för floderna för att bosätta sig i de vackra skogarna Toruldadalen. Korsriddarna lät bygga Sigulas slott på 1200 talet. Idag är båda platserna populära utflyktsmål.

intresse; Sverige, Danmark, Tyskland och Finland. Det är en stad som pulserar och som genomgår stora förändringar i snabb takt. Den helt nybyggda flygplatsen i Rigas utkant vittnar om en stad i förvandling. En imponerande byggnad med alla tänkbara faciliteter. 1991 blev Lettland fritt från Sovjet och 1994 lämnade den sista ryska soldaten landet. Sedan dess har Östersjöns pärla återfått tron på framtiden. Investeringstakten är hög och Rigas rikedom på jugendfastigheter är under renovering. Men mycket arbete återstår, liksom pengar. – Vissa fastigheter har så stora renoveringsbehov att man diskuterar alternativet att bygga nytt. Men då riskerar Riga att förlora sin plats som Europas stad med flest jugendfastigheter, säger Janis Amols. Relationen till Sverige har alltid varit stark. Letterna själva anser sig vara skandinaver och Riga var under Hansan en betydelsefull handelspartner. Stockholm school of economics har ett utbildningsinstitut i Riga som är vida berömt. Konferensmöjligheterna är stora och pris-

värda. På Hotel Metropol i centrala Riga, dit många svenska affärsmän samlas, kostar ett enkelrum ca 885 kr och dubbelrum ca 975 kr inklusive frukost per natt. Ett konferensrum för 12 personer inklusive all teknisk utrustning kostar ca 1 050 kr och konferensrum för 50 personer ca 1 350 kr. För 75 kr per person transporterar hotellet gästerna till och från flygplatsen. Silja Line som går från Stockholm lägger till inne i centrala Riga. Scandlines trafikerar med gods och passagerarfartyg från Karlshamn och Nynäshamn med destination Liepaja. Lettland har intensiva förhandlingar med Bryssel och övriga EU-länder i industri och etableringsfrågor. Den lettiska valutan Lett är ännu inte konverterad till euron, men man handlar med fördel med euro. Dollar är inte längre intressant som valuta. Skatter för företag som etablerar sig i Lettland är väldigt låga, ca 20 procent. Arbetskraften är billig. Medelinkomsten är ca 150 lats (2 250 kr) i månaden.

Rigas byggnader i jugendstil, från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, är fulla av groteska figurer, nymfer och statyer. Många filosofer och konstnärer har inspirerats av byggnaderna, som brukar kallas Rigas symfoni fångad i sten.

fakta Lettland ligger i Nordosteuropa vid Östersjöns kust, med grannländerna Estland i norr och Litauen i söder samt Ryssland i ost och Vitryssland i sydost. Landets areal är 64 589 kvm, kustlinjen 494 km lång. 44 % av landet består av skog och det finns 2 300 insjöar. Lettland har 2,32 miljoner invånare. Det officiella språket är lettiskt. Lettland är en timme före Sverige. Valutan heter lats. Lettland är en demokratisk parlamentarisk republik med en lagstiftande kammare. Nuvarande president är Vaira Vike-Freiberga.


Ur tidigare nummer av Industry&Hi-tech

Industry&Hi-tech

18

”Minska 30 procent

Klimatförändringarna kräver åtgärder på global nivå. Helt andra resultat behöver uppnås i det internationella arbetet för att få ned halten växthusgaser i atmosfären, hävdar den svenska miljöministern Andreas Carlgren.


19

Industry&Hi-tech

utsläppen med till år 2020” Miljöfrågorna är verkligen i fokus just nu. Därför är det intressant att veta vad den svenska regeringen har för agenda på det globala miljöområdet, inte minst med tanke på Kyotoprotokollet och den ”globala uppvärmningen”. Miljöminister Andreas Carlgen svarar här på en rad frågor inom området. Foto: Patrick Trägårdh, centerbilder.

– Klimatförändringarna kräver åtgärder på global nivå. Vi behöver i det internationella arbetet nå helt andra resultat för att få ned halten växthusgaser i atmosfären. Sverige kommer att vara aktivt för att EU ska ta ledningen i det internationella arbete, som måste leda fram till nya åtaganden efter Kyotoprotokollets utgång 2012, säger miljöminister Andreas Carlgren. – Därför har Sverige tidigt uttalat stöd till ordförandelandet Tysklands förslag till mål för EU som helhet på utsläppsminskningar på 30 procent fram till 2020. Målet är inte ett ensidigt åtagande från EU:s sida. Det är avgörande att en framtida klimatöverenskommelse omfattar hela världssamfundet. För verkliga resultat behöver vi få med flera av de länder som i dag står utanför, som USA och Australien, och det krävs ett helt annat fördjupat engagemang från de snabbt växande ekonomierna, säger miljöminister Andreas Carlgren. – Sverige kommer att ta en ledande roll i EU:s arbete för ny klimatordning. Mycket talar för att ett avgörande i förhandlingarna kan komma under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009. Som ett led i detta kommer Sverige att bjuda in mellan 20–30 miljöministrar från hela världen till ett informellt möte i Sverige i sommar. Hur bryter vi oljeberoendet? – Ett av de områden som spelar en stor roll när det gäller vårt oljeberoende är transportsektorn. Principen ska vara att trafikslagen ska bära sina miljökostnader. – För att bilen även i framtiden ska kunna användas utan att äventyra klimatet ska bränslen utvecklas som ersätter de fossila. Därför

ska en premie för att stimulera privatpersoner att köra miljöbil införas. Miljöklassningen av fordon och bränslen ska ses över och miljökraven vid offentlig transportupphandling skärpas. – Vi kommer att satsa på biodrivmedel och göra det mer lönsamt att både köpa och köra en miljövänlig bil. Bland annat görs en satsning på 150 miljoner kronor för utbyggnad av tankställen för biogas. Vi verkar för att få in transportsektorn, speciellt flyget, i ett liknande handelssystem för utsläppsrätter i EU, som vi har för industrin idag, säger Andreas Carlgren. – Vi har dessutom precis tagit initiativ till en kommission för hållbar utveckling som ska ledas av statsminister Fredrik Reinfeldt, ett vetenskapligt råd och en parlamentarisk beredning för klimatfrågan. Ambitionen är att samla näringsliv, forskning och politik för ett genombrott i klimatfrågan. De tre initiativen ska ligga till grund för ett offensivt Sverige under ordförandeåret 2009 och en klimatpolitisk proposition 2009. Hur kommer Sverige att agera de närmsta åren i fråga om klimat och resursfrågor, lokalt (exempelvis Östersjön med sin nedsmutsning, torskfisket i Nordsjön, Östersjön)? Samt globalt när det gäller frågan om utsläpp av växthusgaser? Varför har Sverige så svårt att hävda sina ståndpunkter när det exempelvis gäller ”utfiskningen” i Östersjön och Nordsjön? – Havsmiljön i Östersjön och Västerhavet är prioriterat, där utfisket, övergödning och utsläpp av miljögifter är våra största utmaningar. – Sverige har varit drivande för det marina direktiv, som nu är på väg att växa fram inom EU. Vi ser gärna att vissa länder och områden

går i bräschen för arbetet och har därför föreslagit pilotområden där åtgärder kan sjösättas särskilt snabbt, något som nu är inskrivet i direktivet. – Vi kommer även att arbeta för ett förbud av fosfater i Östersjön, något som vi särskilt lyft för de andra ministrarna i miljörådet. I april kommer den första gemensamma konferensen för miljö- och jordbruksministrar att hållas i Sverige. Sveriges grundläggande inställning är att följa de vetenskapliga rekommendationerna för torskfisket. Med den utgångspunkten bidrog Sverige till att torskfiskekvoterna minskades ned vid beslutet i EU i höstas, säger Andreas Carlgren. Vi pratar om invandring (miljöflyktingar) till – exempelvis – Sverige på grund av globala klimatförändringar. Har vi i Europa och Sverige någon beredskap för detta på lite längre sikt? – En anpassning till ett förändrat klimat är oundvikligt och hårdast drabbas boende i utvecklingsländer. Genom de fonder som upprättats under Klimatkonventionen kan u-länder få ekonomisk hjälp med anpassning för att minska sin sårbarhet för klimatförändringarna. U-länderna får också stöd genom bilateralt samarbete med i-länder. – Sverige har inlett ett arbete för att öka klimatinsatserna i biståndet. Det handlar bland annat om stöd till ren energi. Finansiellt stöd är viktigt, men minst lika viktigt är överföringen av kunskap om grön teknik till utvecklingsländerna, avslutar Andreas Carlgren.

Fotnot: Andreas Carlgren var Sveriges miljöminister från 6 oktober 2006 – 29 september 2011


Industry&Hi-tech

20

CCX står för Competition Coupe X och är den senaste modellen av Koenigsegg. Den är specialanpassad för den amerikanska marknaden. Foto: Koenigsegg


21

Koenigsegg är enligt Guiness rekordbok världens snabbaste serietillverkade bil. Den hittills uppmätta topphastigheten är 388 km/h. Svenska Koenigsegg, har en stark orderingång. Snart räknar bolaget, med bas i skånska Ängelholm, att gå med vinst.

– Vi räknar med att gå med vinst när vi ökar produktionstakten, vilket sker med stormsteg just nu, säger grundaren och vd:n Christian von Koenigsegg. Koenigsegg räknar med att sälja omkring 20 bilar per år, men bara 12-14 kommer att hinna levereras. För att möta den ökade efterfrågan har Koenigsegg investerat i en helt ny produktionslina. Med de investeringar som gjorts kan Koenigsegg teoretiskt göra uppåt 40 bilar per år. Målet är att komma upp till en volym på åtminstone 20–25 bilar per år. I år är det tänkt att verksamheten ska börja ge överskott nästa år. Vägen mot vinst har kantats av ett flertal bakslag. En ödesdiger brand i fabriken för fyra år sedan höll på att sätta stopp för hela projektet och det tog ungefär ett och ett halvt år innan produktionen var i full gång igen. Projektet startade 1994

Projektet med Koenigsegg drogs i gång 1994. 1996 startade tillverkningen, fyra år senare presenterades en förseriebil på Parismässan och år 2002 levererades den första bilen till kund. Motorn har 800 hästkrafter och den teoretiska toppfarten är en bit över 400 km/h. Bolagets största ägare är den norska industrigruppen Bård Eker Industrial Design med omkring 40 procent av aktierna. Familjen Koenigsegg är näst största ägare. Totalt finns omkring 100 aktieägare. Företaget har 40 heltidsanställda plus ett par konsulter. En Koenigsegg kostar i grundutförande omkring 5,5 miljoner kronor och tar 2 000 timmar att tillverka

Vd:n och grundaren Christian von Keoenigsegg. Foto: Koenigsegg.

– Jag fick idén att bygga en sportbil när jag såg filmen Flåklypa Grand Prix när jag var 5 år gammal, berättar Christian von Koenigsegg. – Perfektion och optimala konstruktioner med låg vikt och multipla funktioner, gärna med en ny vinkel på saker och ting, driver mig i mitt ingenjörstänkande. Vilka är och kommer att bli era största marknader? – USA, England, Mellanöstern och Asien. Vår målgrupp är förmögna bilfanatiker som förstår Koenigseggs filosofi och våra bilars design och unika egenskaper. – Vi konstruerar, utvecklar och testar merparten av komponenterna här i Ängelholm. Själva tillverkningen av komponenterna görs av våra underleverantörer runt om i Sverige och resten av världen. Till och med motorn utvecklar, monterar och testkör vi i Ängelholm. Det är många steg från utvecklandet av en prototyp fram till färdig bilmodell.

– Det hela börjar så klart med en idé som vi sedan tar fram i vår utvecklingsverkstad eller så tar vi fram det på ett av våra många cad-system. Sen testar vi komponenter i någon av våra testbilar, på vår testbana eller hos testinstitut för att sedan implementera i produktionen. Det är en intuitiv process där vi anpassar oss för varje enskilt fall i tillvägagångssätt, säger Christian von Koenigsegg. – Jag hittar mina impulser i fantasin och har ingen utbildning på området. Kompetens har jag nog en hel del. Särskilt med tanke på tolv års erfarenhet i att ta fram väl fungerande superbilar från ingenting. Hur stora kan ni bli, hur stora vill ni bli? – Lagom. Storleken är ingenting vi fokuserar på. Vi vill bli bäst, inte störst. Beskriv känslan när du för första gången kunde ratta en färdig Koenigsegg. – Det var väldigt upprymmande och overkligt. Ett glädjerus helt enkelt. För en tid sedan lanserades Koenigsegg CCX. Vad skiljer den från de tidigare modellerna? – Det är ett nytt chassi, ny inredning med mer takhöjd, nya stolar, nytt digitalt elsystem. En ny renare motor, ny hjulupphängning i mångt och mycket mer. Alla karosspaneler och glaspaneler är nya. Det är cirka 3000 nya delar i CCX-en totalt. CCX är även byggt för den amerikanska marknaden och klarar av framtida ”pedestrian impact” för Europa, vilket är den första superbilen i världen att klara av detta, avslutar Christian von Koenigsegg. Text: Björn Asplind

Ur tidigare nummer av Industry&Hi-tech

Industry&Hi-tech


22

Industry&Hi-tech

magazine

Industry

&Hi-tech Återkommande temanummer Forskning och utveckling Transport och logistik Papper och cellulosa Bygg och teknik Energi och miljö Järn och stål

Innehåll och inriktning Industri och näringsliv Porträtt och intervjuer Leva, bo och verka Fokus på region Turism


23

Industry&Hi-tech

Teman under 2013 Nr 1

Energi och miljöteknik

Nr 2

Transport och logistik

Nr 3

Forskning och utveckling

Logistik & Transport 2011. Foto: Adam Lundquist/ Svenska Mässan

Astra Zeneca, Södertälje. Foto: Göran Segeholm

Älvkarlebyfallen i Dalälven. Foto: Vattenfall


24

Ur tidigare nummer av Industry&Hi-tech

Industry&Hi-tech

Schweden ist einer der größten Anbieter von Papier und Zellstoff. Das auf diesem Gebiet rohstoffreiche Land verfügt zudem über leistungsfähige Strukturen der industriellen Veredlung von holzbasierten Rohstoffen wie Papier und Zellulose. Die Nähe zur Rohstoff und moderner Infrastruktur sowie eine zentrale Lage in Nordeuropa machen dieses Land zu einem führenden Zentrum dieser Branche. Die Verpackungsindustrie gilt in schweden als innovative Vorzeigebranche. Aufgrund der Strukturen des Industriezweiges bieten sich hierzulande viele Lösungsmöglichkeiten und neue innovative Ansätze für die ökonomischen, technischen und ökologischen Herausforderungen des Verpackungsmarktes. Hauptursache für die hohe Leistungsfähigkeit der Branche ist die Anhäufung von fachlichen Ressourcen sowie die netzwerkartige Zusammenarbeit zwischen den Akteuren. Um auch die Zusammenarbeit mit ausländischen Forschungsinstituten, Hochschuleinrichtungen und der Verpackungsindustrie zu fördern, wurde das dreijährige Projekt Packaging von der statlichen schwedischen Invest in Sweden Agency, ISA in 2006 gestartet. Das Projekt wird nur zu 50% aus öffentlichen Mitteln von ISA, Nutek und Vinnova finanziert. Die anderen 50% kommen aus vier verschiedenen Regionen aus Schweden und der schwedischen Wirtschaft. Verpackungscluster

Ein gutes Beispiel für ein von mehreren Verpackungscluster ist die Kooperation The Packaging Arena der Akteure des Zellstoff- und Papiertechnologischen Wirtschaftszweiges in der Region Värmland. Cirka 300 Unternehmen mit etwa 13.000 Mitarbeitern sind direkt daran beteiligt. Eine der wichtigsten Ursachen dafür, dass die Zellstoff-, Papier- und Verpackungsindustrie in dieser Region so stark ist, sind die seit mehreren Jahren getätigten Investitionen der Unternehmen von jährlich über 100 Millionen Euro um konkurrenzfähig zu bleiben. Für deutsche Verpackungsfirmen, Maschinenbauer, Werkstofflieferanten bietet der verhältnismäßig große schwedische Verpackungsmarkt attraktive Absatzmöglichkeiten. Aber auch für die Produkt- und Verfahrensentwicklung sowie für die Durchführung von Produktstudien verfügt der Markt über gute Vorraussetzungen.

Exzellente Erfahrungswerte

Die besonderen Stärken der schwedischen Verpackungsindustrie wurden in mehrere Schlüsselbereichen im ISA-Verpackungsprojekt eingeteilt. Schweden bietet exzellente Erfahrungswerte in der Entwicklung und Erprobung neuer Verpackungsprodukte und –konzepte. Hochwertige Verbraucher- und Designtests können zügig durchgeführt werden. Schwedens Bevölkerung ist, was Trends anbelangt, sehr sensibel und anspruchsvoll und zeigt großes Interesse an Design, Gesundheit und Umweltschutz.

Exempel på artikel översatt för den tyska upplagan Stora Enso hat ein einzigartiges Verpackungskonzept für Medikamente auf den Markt gebracht – Stora Enso Pharma SHR („small-hands-resistant“), eine kindersichere, seniorenfreundliche und äußerst kundengerechte Verpackungslösung. Pharma SHR wurde erfolgreich in den USA und in Europa getestet und erfüllt die höchsten Standards bezüglich Kindersicherheit und Seniorenfreundlichkeit. Der in Schweden in den 80er Jahren gemünzte Begriff Verpackungslogistik wird immer bedeutender, da die weltweit wachsenden Warenströme eine immer höhere logistische Effizienz erfordern. Schweden kann Unternehmen bei der Verbesserung von Produktivität, Effektivität sowie bei Konzepten zur Nachhaltigkeit unterstützen. Tetra Pak hat Tetra Recart, das weltweit erste erhitzbare Kartonverpackungssystem, auf den Markt gebracht. Das in-

novative Meisterstück besteht aus einer laminierten Pappe, die die Eigenschaft besitzt, der Dampfsterilisation bei Temperaturen von über 125oC zu widerstehen. Die Verpackung kann sowohl für feuchte als auch feste bei einer Haltbarkeit von bis zu zwei Jahren, abhängig vom Inhalt, genutzt werden. Mit einer Geschwindigkeit von bis zu 24.000 Verpackungen pro Stunde entspricht die Produktionskapazität der herkömmlichen Konservenherstellung. Welche Rolle spielt IKEA im Verpackungsumfeld? IKEA kennt in Deutschland jedes Kind. Die Abstimmung des Verpackungssystems und seiner zahlreichen Funktionen, die dabei eine Verpackung während ihrer Lebensdauer zu erfüllen hat, ist ein Gebiet, auf dem sich schwedische Firmen auszeichnen. IKEA entwickelt in Zusammenarbeit mit Universitäten und industriellen Forschungseinrichtungen neue, effizientere Verpackungsmaterialien, die gleichzeitig zur Verbesserung des Images beitragen. Die Erfolge von IKEA gründen sich auch auf durchdachter Verpackungslogistik, also dem Know-how, Verpackungen zu entwerfen, die mit einem Minimum an Aufwand von der Herstellung zum Verbraucher befördert werden können. IKEA’s Konzept der Flachverpackung ist hierfür ein Musterbeispiel, das zur Senkung der Frachtkosten, zu weniger Transportschäden und zu größeren Lagerkapazitäten der Verkaufsfilialen beigetragen hat. Schweden ist einer der größten Anbieter von Papier und Zellstoff. Das auf diesem Gebiet rohstoffreiche Land verfügt zudem über leistungsfähige Strukturen der industriellen Veredlung von holzbasierten Rohstoffen wie Papier und Zellulose. Die Nähe zur Rohstoff und moderner Infrastruktur sowie eine zentrale Lage in Nordeuropa machen dieses Land zu einem führenden Zentrum dieser Branche.


25

Industry&Hi-tech

Die Stärken des Verpackungsstandortes Schweden Text: Norman Karsch, Abteilungsleiter Umweltservice, Deutsch-Schwedische Handelskammer

Foto: Björn Nordien/Korsnäs Frövi


26

Industry&Hi-tech

Industry & Hi-tech magazine – distruberas med Dagens industri – i Sverige

DIE WELT – i Tyskland

Nordens största affärstidning. Upplaga: 103 100 ex. (Källa: TS Helår 2011)

En av Tysklands största affärstidningar, nu även med svenskt och nordiskt industri- och näringsliv.

Räckvidd: 382 000 läsare. (Källa: Orvesto Konsument 2011: Helår)

Upplaga: 252 769 copies DIE WELT Collective Edition* (Källa: IVW II/2012, Mon-Fri) Räckvidd: 862 000 readers DIE WELT Collective Edition* (Källa: ma 2012 Tageszeitungen)


27

Industry&Hi-tech

Format & annonspriser Uppslag 4–färg 196.480 kr FORMAT Satsyta: 400 X 240 mm Utfallande: 420 x 280 mm Öresundsbron. Foto: Magnus Fröderberg/Norden.org.

Teman under 2013 Nr 1

Energi och miljöteknik

Nr 2

Transport och logistik

Nr 3

Forskning och utveckling

Utgivningsplan Helsida

Nr

4-färg 135.080 kr

Utgivning

OMSLAG sid 2 – 145.588 kr sid 3 – 145.588 kr sid 4 – 162.096 kr FORMAT Satsyta 190 x 240mm Utfallande 210 x 280 mm

1

2

3

vecka 23

vecka 37/38

vecka 47/48

Tekniska upplysningar Halvsida 4–färg 74.294 kr FORMAT Stående 95 x 240 mm Liggande 190 x 120 mm

Tidningsformat 210 x 280 mm

Satsyta 190 x 240 mm

Tryckmetod Rulloffset

Färg CMYK, max 300% färg i bilder

Upplösning 300 dpi

Utfall 5 mm runt om

ICC-profil: PSO_LWC_Improved_eci.icc Original: pdf eller eps – med alla typsnitt inkluderade Skicka digitalt material: Via Sprend, Dropbox eller annan filsändare till: ninni@ninnilundin.se. Mindre annonser/filer kan mailas direkt. Packa stora filer med Zip innan sändning.

Kvartssida

Åttondelssida

4–färg 40.865 kr

4–färg 22.476 kr

FORMAT Stående 95 x 120 mm

FORMAT (Stående) 95 x 60 mm

Döp filen med annonsör samt utgivningsnummer (ex Företagsnamn_IH_1301).

Annonsbokning Stockholm:

Peter Helin, tel 0707-34 20 08, peter@swedishmedia.se Maria Juréhn, tel 0707-86 02 26, maria@swedishmedia.se

Malmö:

Markus Ström, tel 0733-50 13 00, markus@swedishmedia.se

Göteborg:

Tinna Knape, tel 0735-14 45 55, tinna@swedishmedia.se



Industry & Hi-tech magazine/dummy