Page 1

1866 MAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #2/2012

enklare E-tjänster Utformningen ska passa alla

hjärnvägen

Bättre vård för strokepatienter

professor Lisbeth svengren holm är

formad av design


Forskning för hållbarhet Efter ett varmt välkomnande av det allra första numret av magasinet 1866 är uppföljaren här. Jag är säker på att du kommer gilla tidningen minst lika mycket som sist. Mycket av högskolans forskning är i dag kopplat till hållbarhet. Men vad innebär egentligen hållbar utveckling? I nummer två av 1866 möter du personer som på olika sätt jobbar för en mer hållbar värld. En av dem är Lisbeth Svengren Holm, professor i Fashion Management. Hon driver utvecklandet av kunskap inom den textila näringskedjan – en kedja som måste göras mer hållbar, och det fort. Doktoranderna Kamran Rousta och Amanda Ericsson ger olika exempel på hur man kan jobba med hållbarhet. Kamran letar i människors soppåsar för att se hur de återvinner. Målet är enkelt: att lösa världens avfallsproblem. Amanda samlar på upphittade klänningar världen över som hon sedan syr om, och skapar på så sätt mode med så lite påverkan på miljön som möjligt. Med hjälp av engagerade människor och engagerad forskning rustar vi oss för en hållbar framtid. Ida Borenstein, redaktör ida.borenstein@hb.se

2

MAGASIN 1866

entré


Ur innehållet

#2 2012

Kamran Rousta vill skapa ett verktyg som anpassar återvinning och behandling av sopor efter lokala förutsättningar och i globalt perspektiv.

16

Amanda Ericsson reser över världen och lär ut sin affärsidé – förnyelse av gamla klänningar så att de blir mer värdefulla. Hon driver nu sin verksamhet i ett doktorandprojekt vid Högskolan i Borås.

22

Erik Bresky, processledare för Smart Textiles och prefekt på Textilhögskolan, kunde notera ett stort intresse för framtidens textilier när projektet visade upp sig på en utställning i Stockholm.

34

Ett nytt forskningsprojekt, Design av e-tjänster för alla, ska ta fram goda förutsättningar för att e-tjänster ska bli så användar­vänliga som möjligt.

19

MAGASIN 1866

3


1866 MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning. Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Jennifer Tydén, Ida Borenstein Kontakt kommunikation@hb.se www.hb.se/1866 Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Elanders Papper 115 g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex Omslagsbild Lisbeth Svengren Holm, professor Foto Lars Ardarve MILSTOLPAR 1866 Tekniska Väfskolan grundas 1940 Västra Sveriges sjuksköterskeskola bildas 1948 Tekniska Väfskolan blir Textilinstitutet 1966 Förskollärarseminariet i Borås grundas 1970 Universitetskurser från Göteborgs universitet utlokaliseras 1972 Bibliotekshögskolan etableras i Borås 1977 Högskolan i Borås grundas 1980 Ekonom- och data­ utbildningar startas 1982 Textilinstitutet förstatligas och blir Institutionen Textilhögskolan 1989 Ingenjörsutbildningen startas 1991 Den kommunala handvävningsutbildningen blir en del av högskolan 1995 Högskolan får rätt att utfärda magisterexamen 1996 Professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas 1999 Vårdhögskolan blir en institution vid Högskolan i Borås 2000 Första professors­ installationen 2004 Invigning av högskolans nya bibliotek 2007 Högskolan får rätt att ge utbildningar på masternivå 2010 Högskolan får rätt att utbilda på forskarnivå

4

MAGASIN 1866

Prioritera nydanande forskning I debatten om hur många lärosäten det bör finnas i landet och vilka uppgifter dessa ska ha framförs att forskning ska koncentreras till de stora universiteten och tonas ned på högskolor. En sådan utveckling skulle försämra den samlade kvaliteten på högre utbildning och forskning. De begränsade forskningsresurser som i dag tilldelas högskolor används synnerligen effektivt. I stället för att prioritera utifrån omfattningen på verksamheten bör även i detta sammanhang kvalitet vara i fokus. Möjligheter finns i den kommande forsknings- och innovationspropositionen att, precis som i EU:s forskningsbudget Horizon 2020, prioritera nydanande och flervetenskaplig forskning. Sådan forskning hittas inte sällan inom mindre och ännu inte fullt ut etablerade miljöer. Vårt magasin 1866 har som huvudsyfte att beskriva aktuell forskning vid högskolan. Det ger samtidigt en bild av centrala utbildningsområden inom högskolan, och på vilket sätt och åt vilket håll som verksamheten vid högskolan utvecklas. Flervetenskap och hållbar utveckling är två begrepp som sammanfattar mycket av det vi gör och som visar inriktningen för vår verksamhet. Med en flervetenskaplig ansats tar vi oss an de stora utmaningarna för att lämna vårt bidrag till en mer hållbar samhällsutveckling. Det är bra att leva som vi lär. Det är mycket glädjande att också få berätta att vi nu har ett certifierat miljöledningssystem. Ett systematiskt utvecklingsarbete har lett fram till ett komplett system och en bekräftelse på god kvalitet. Björn Brorström,

ledare Rektor Högskolan i Borås


”Det är alldeles för stort fokus på vikten...

foto ulrik martin larsen

... forskning har visat att överviktiga människor, som tränar regelbundet, har mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar än normalviktiga människor som aldrig tränar.” Dan Andersson, universitetsadjunkt, om hälsa

Den första generationen modedesigndoktorander på Textilhögskolan visade våren 2012 utställningen Dressed Integrity i London och Stockholm.

Mattesupport som hjälper åt två håll – Om man begriper matematiken så blir den mycket roligare, det säger ju sig självt, säger Michael Tittus, ställföreträdande prefekt på Institutionen Ingenjörshögskolan. Institutionen Ingenjörshögskolan fick förfrågningar från gymnasieskolor i Borås om att starta en mattesupport, och reaktionen har inte låtit vänta på sig. Nästan varje träff är fullsatt. Det handlar om att skapa lust för ämnet matematik och på så sätt även se till att kunskapsnivån i skolorna höjs. n

foto jonas slättung

››

Vem vet bäst? Rapport nummer 18 i serien ”Vetenskap för profession” baseras på en kurs som tagits fram genom ett unikt samarbete mellan fem lärosäten i Sverige, Norge och England och heter ”Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete”. — Det handlar om att gå ifrån tankesättet att de professionella vet bäst till att inse att brukaren vet var skorna klämmer, eftersom det är han eller hon som går i dem, berättar kursledare och rapportens redaktör Lars Rönnmark.

Malin byter Borås mot Singapore Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) är ett utbytesprogram som låter högskolelärare vistas utomlands som gästlärare under en termin. Malin Nilsson kommer att tillbringa höstterminen 2012 i Singapore och undervisa på National University of Singapore – ett universitet som rankas som nummer 12 i världen inom computer science and information systems, vilket är Malins disciplin. Det är också det tredje högst rankade universitetet i Asien. Malin arbetar till vardags på Institutionen Handels- och IT-högskolan. n

Första kursboken om kulturpolitik Anders Frenander, professor på Institutionen Biblioteksoch informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan är redaktör för Sveriges första kursbok i kulturpolitik. Boken, med titeln ”Arkitekter på armlängds avstånd?”, kommer inte bara att användas på Högskolan i Borås. — Det finns många olika kulturvetenskapliga utbildningsprogram och linjer på universitet och högskolor i hela landet och de flesta har någon form av kulturpolitiskt inslag, berättar Anders Frenander.

Antal avlagda examen vid Högskolan i Borås 2011.

Svampar kan få stor betydelse De fantasiska mikrosvamparna Zygomyceter är föremål för Patrik Lennartssons forskning på Högskolan i Borås. De kan få stor betydelse för etanolframställning och djurfoderproduktion i framtiden. Patrik Lennartsson spikade sin avhandling “Zygomycetes and cellulose residuals: hydrolysis, En Rhizopus-art infärgad cultivation and app- vid 100x förstoring lications” i början av året och kommer att fortsätta sin forskning kring svampen i ett stort projekt finansierat av Energimyndigheten för produktion av bioetanol och djurfoder. n MAGASIN 1866

5


foto peter andersson

”Tanken var att skapa en helt ny typ av miljö där mötet och samtalet står i centrum”

foto stefan evensen

foto hans hammarskiöld

foto maria ljunggren

foto karolina kristensson

Svante Kristensson, chef för Bibliotek & läranderesurser om bibliotekets nya lounge

Tim Ekberg, Björn Brorström, Kristina Jonäng och Mikael Alexandersson.

Nytt universitet i Västsverige? Bilda allians eller gå samman med ett annat lärosäte i Västsverige, föreslår Tim Ekberg högskolan i rapporten ”Högskolelandskap i förändring”. Arbetet kring rapporten kulminerade i ett panelsamtal bestående av högskolans rektor, Björn Brorström, Mikael Alexandersson, rektor på Högskolan i Halmstad, utredare Tim Ekberg och Kristina Jonäng, andre vice ordförande i regionutvecklingsnämnden. — Vi har kapacitet att bli det tredje västsvenska universitetet, förklarar rektor Björn Brorström. n

foto sara mackey

››

Jacka i 3-skaftad kypert och filtad hatt med vävda band av silke samt delar av jacka och byxor är några av de textilier som finns i Vasamuseets samlingar.

Unikt tillträde till Vasas textil Textilhögskolan har – som enda institution i världen – fått möjlighet att undersöka textilierna i Regalskeppet Vasa. Vad man främst vill titta på i Vasa-materialet är textilproduktionen: Hur har de gamla textilierna tillverkats och vilket material har använts? Fynden från Vasa är unika i flera hänseenden: De är en ögonblicksbild av vad en vanlig arbetare, hantverkare och sjöman faktiskt packade ned när de skulle ut på resa. Det är också unikt eftersom man vet exakt vilket datum den här ögonblicksbilden togs: den 10 augusti 1628. n

Tomas Bannerhed vann Debutantpriset

Högskolan i Borås miljöcertifierad i april kom beskedet från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, att Högskolan i Borås är miljöcertifierad. Efter att några få mindre avvikelser rättats till blev högskolan en miljöcertifierad organisation enligt den internationella standarden ISO 14001. — Det här är ett mycket glädjande besked. Vi har ett miljöledningssystem av hög kvalitet på högskolan så jag är inte överraskad, men det är inspirerande att det nu formellt är beslutat, säger högskolans rektor Björn Brorström. n 6

MAGASIN 1866

av studenterna på Högskolan i Borås är kvinnor.

Borås Tidnings Debutantpris delas, i samarbete med Högskolan i Borås, ut årligen till en debutant inom svensk prosa och lyrik. Priset är på 100 000 kronor och har delats ut sedan 2001. 2012 års vinnare blev Tomas Bannerhed med boken ”Korparna”. Juryns motivering: ”För en roman som med tyngd och trovärdighet rör sig över gränsen mellan yttre och inre landskap och med sagoton och saklighet öppnar sig mot en nära historia där utvecklingens offer ännu är oräknade.” n


läsning om barns läsning På många bibliotek och skolor görs projekt för att stimulera barns läsning. Projekten resulterar sedan i rapporter. I boken ”Barnbibliotek och lässtimulans: Delaktighet, förhållningssätt, samarbete” har forskaren Amira Sofie Sandin analyserat 93 sådana rapporter och belyst bland annat vilka barn man har vänt sig till, vilka arbetsmetoder som har använts och hur projekten har utvärderats. – Jag har också resonerat vidare kring exempelvis olika förhållningssätt till läsning och hur man kan se på barns delaktighet så att de blir medaktörer, vars synpunkter tillvaratas, säger Amira Sofie Sandin. Boken skrevs på uppdrag av regionbiblioteken i Mellansverige, inom projektet Läskonster, och kan användas både som inspiration och som grund för diskussion och utveckling. Amira Sofie Sandin är doktorand vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan.  text lena m fredriksson foto henrik l bengtsson

MAGASIN 1866

7


stora st채der 8

MAGASIN 1866


Lisbeth Svengren Holm trivs bäst i storstäder – Wien, Stockholm och Göteborg. Men hon jobbar i Borås som professor i Fashion Management.

en röd tråd

›› MAGASIN 1866

9


D

et är i stora städer med atmosfär och historia som Lisbeth Svengren Holm trivs bäst. Hon blir tjusad av det stora utbudet, husen och anonymiteten och finner avkoppling i att vara mitt i smeten. Redan som liten flicka i Halmstad längtade hon till något större. Mot föräldrarnas vilja stack hon i tonåren till Wien och blev kvar där i tio år. Nu bor hon både i centrala Stockholm och centrala Göteborg. Men jobbar i Borås.

Text Lena

M Fredriksson 

Foto

Lars Ardarve

— Vi går rakt över här, säger professor Lisbeth Svengren Holm när hon i hög fart guidar från bussen till sin Göteborgslägenhet. Trafiken är inget hinder och vi går snällt vid kanten av den cykelbana vi råkar hamna på när bussen från Borås har stannat vid en tillfällig hållplats vid Scandinavium i stället för vid Korsvägen. Vi travar på och stannar bara till för att titta i fönstret på en skoaffär. — Här har de mycket fint, säger hon. Jag gillar verkligen skor – det är något man alltid kan satsa på, som inte är lika känsligt som kläder för om man ändrar storlek i kroppen. Det är praktiskt. Snart är vi framme. Hennes och maken Olofs lägenhet ligger endast ett (rejält) stenkast från Avenyn. Den har blivit deras andra hem och utgör en bra bas för pendling till och från Borås. Det de betraktar som sitt riktiga hem ligger fortfarande i Stockholm, i närheten av Sveriges Radio på Gärdet.

”Men det är väl enkelt, sa jag, välj mig. Efteråt skämdes jag och kände att jag borde ha hållit tyst” Om några timmar ska Olof komma med tåget från Stockholm. Han har en tjugoprocentig gästprofessur vid Textilhögskolan, så de är kollegor och inte bara livskamrater. — En anledning till att vi skaffade bostad även i Göteborg är att vi båda trivs i storstaden och att vi vill kunna ha ett liv här, nära Borås. Det ska inte bara vara ett ställe där man sover, utan ett riktigt hem, om än på deltid. Lägenheten i Göteborg är en ganska liten tvårummare som ändå rymmer allt som behövs: modernt kök, rejäl matplats, riktigt sovrum samt vardagsrum med såväl soffgrupp och tv som Olofs elpiano. Precis innanför ytterdörren står fem–sex tavlor lutade mot väggen med ryggarna utåt. Om man vänder på dem ser man att de föreställer – ingenting!

10

MAGASIN 1866

— Ja, du ser. Jag är på gång med att börja teckna och måla igen och har till och med köpt hem dukar. Nu är det bara att sätta igång. Lisbeth Svengren Holm har alltid varit kreativ, konstnärlig och intresserad av design. Men det kändes inte som något man kunde satsa på som yrke. Därför valde hon i stället att bli företagsekonom. Detta är nog ganska karaktäristiskt för henne: att vara praktisk och hitta smidiga lösningar. — Jag hade bott länge i Österrike och åkte hem till Sverige igen för att ta tag i mitt liv och börja studera, säger hon. Där hade jag bland annat arbetat som marknadsassistent på ett svenskt företag, och när jag skulle plugga fastnade jag för marknadsföring, som jag tyckte var ett kreativt område. För att ägna mig åt det behövde jag först lära mig företagsekonomi, så det gjorde jag. Men om jag hade fått börja om nu hade jag nog blivit arkitekt eller industridesigner. Nu är hon sedan 2010 professor i Fashion Management, eller som hon själv hellre kallar det, Fashion och Design Management, vid Textilhögskolan på Högskolan i Borås. Egentligen var det meningen att hon bara skulle vara ett halvår i Wien, dit hon reste 1970 tillsammans med en kompis för att studera tyska. Men hon charmades av människorna i staden, gifte sig med en österrikare och blev kvar i tio år. Eftersom föräldrarna inte var förtjusta över dotterns flytt fick hon stå på helt egna ben och försörja sig själv redan från början. Ett av de jobb hon sökte var på det svenska företaget Gränges Metalls kontor i Wien. Efter en första anställningsintervju gick hon vidare och blev kallad till en andra intervju. — Då sa de österrikiska herrarna som intervjuade mig att de inte visste hur de skulle göra. ”Men det är väl enkelt”, sa jag, ”välj mig”. Efteråt skämdes jag och kände att jag borde ha hållit tyst och inte varit så framfusig. Men till slut valde de mig, och det berodde till viss del på att jag sa just så, och att jag inte var så typiskt svensk och ödmjuk. Tillbaka i Sverige igen var det Företagsekonomiska institutionen i Lund som gällde. Lisbeth blev snart fascinerad av företagskultur och management. Hon ville veta hur det kan vara så stora skillnader i till exempel förändringsbenägenhet

››


MAGASIN 1866

foto istockphoto

Lisbeth Svengren Holm skulle bara vara i Wien ett halvår för att lära sig tyska. Hon blev kvar i tio år. Efter det blev det Lund och Stockholm innan hon till slut landade i skulpturernas stad Borås, där hennes intresse för textil, design och management knyts samman på Textilhögskolan.

11


mellan olika företag. En forskargrupp i Lund hade precis börjat studera just företagskulturer och undrade om Lisbeth ville vara med i denna grupp. — Det ville jag väl, men jag hittade inget intressant projekt, säger hon. Men snart kom en kollega hem från London och berättade om ett design managementprojekt som byggde på att design var ett område som ofta negligerades i företagsvärlden. Jag tände på det och fick möjlighet att delta i ett projekt där vi studerade svensk möbelindustri. Detta var i slutet av 1980-talet och svenska möbelföretag satsade mer på att vara billiga än på vilken design möblerna hade. Sedan ledde det ena forskningsprojektet till det andra, och Lisbeth gjorde fallstudier som illustrerade hur stor roll designen spelar för framgångsrika företag. Det kunde då handla om designen på företagens produkter, men likaväl på hur de använde design i sin kommunikation och marknadsföring.

”Jag har alltid varit intresserad av kläder, och sydde en del av mina egna kläder när jag var ung” — Detta blev mitt avhandlingsprojekt. Därefter har jag arbetat med designfrågor en stor del av tiden, framför allt industridesign. Bland annat har jag jobbat på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och vid SVID, Stiftelsen Svensk Industri­design. Jag har hållit i forskningsfrågor där och även varit redaktör för forskningsdelen i Design Research Journal. Därför känner jag att jag har hängt med ganska bra i vad som händer i forskarvärlden när det gäller design. Men textilsidan då? När och hur kom den in i ditt liv? — Jag har alltid varit intresserad av kläder, och sydde en del av mina egna kläder när jag var ung. Det har jag efter

Form och föremål som varit viktiga för Lisbeth 12

MAGASIN 1866

mamma, som sydde mycket när jag var barn. När jag studerade möbelindustrin kom jag i kontakt med textilen från ett annat håll. Sedan fick jag kontakt med Centrum för Textilforskning på Textilhögskolan, där jag har ingått sedan 1990-talet. Man kan nog säga att säcken med hennes intresse- och kompetensområden knyts ihop vid Textilhögskolan, där alla disciplinerna hon har ägnat sig åt möts: textil, design och management. — Fashion och Design Management handlar om produktutveckling och designprocessen, men också om marknads­ föring och hur man kommunicerar med slutkunderna, till exempel i butiken. Det berör alltså flera olika områden, och det är något som jag verkligen gillar. Att hennes områden skrider över gränserna för de traditionella institutionerna vid en högskola är helt perfekt och i linje med högskolans strategi om att just arbeta över institutionsgränserna. — Vi vill utnyttja högskolans alla resurser för att få fram mer heltäckande forskning. Det är ganska logiskt egentligen att forskningen blir mer fullständig om man blandar in olika delar. Det görs till exempel i det nya forskningsprogrammet F3, Fashion, Function, Futures, där man ska försöka utveckla kunskapen om den textila värdekedjan och modenäringen. Där ingår forskare från flera institutioner vid Högskolan i Borås: Textilhögskolan, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Institutionen Ingenjörshögskolan och Institutionen för pedagogik. Lisbeth Svengren Holm är den som ansvarar för F3. — Med F3 vill vi stärka forskningen inom mode och textil och samtidigt visa att vi håller på med spännande forskning som är attraktiv för branschen. På så sätt kan vi både locka fler studenter och utveckla kunskap som näringslivet kan ha nytta av för att ta steg mot hållbart mode. Det kan vi göra genom att till exempel anordna workshops, kommunicera ut ny forskning och föra dialoger med olika aktörer, som företagare och forskare. Än så länge är vi i en startfas, men vi har

››

1952

1960-tal

Lisbeth Svengren Holm föds i Halmstad. Ericofonen kom 1953 och Lisbeths familj hade en sådan från 1959.

Skolår i Halmstad. Lisbeth blir mods och gillar att teckna. Twiggyteckningen är egen och från 1967.


LISBETH SVENGREN HOLM Ålder: 60 år Bor: Centrala Stockholm, men har också lägenhet i Göteborg för att kunna pendla till jobbet i Borås. Familj: Maken Olof, tre bonusbarn och tre bonusbarnbarn. Fritid: Jag jobbar ofta långa dagar, men jag läser också mycket, både facklitteratur och till exempel en del svenska deckare. Jag gillar också att läsa biografier och memoarer, till exempel var Madeleine Albrights memoarer väldigt bra. Just nu läser jag Keith Richards memoarer. När jag har kommit hem från

jobbet i tid går jag gärna och tränar på Hagabadet i Göteborg. På sommaren är det härligt att åka båt i Stockholms skärgård, även om jag också gillar Västkusten väldigt mycket. Dolda talanger: Att laga mat, särskilt såser. Hemligheten ligger i att använda smör och att krydda rätt. Jag är bra på tyska med österrikisk accent och även kunnig inom designhistoria. Kan inte sjunga, men dansa. Och så är jag bra på att fickparkera och att teckna! Vill göra: Utveckla min matlagning och bli bättre på att laga ekologiskt. Jag vill också

återuppta tecknandet och klädsömnad, som jag höll på med mycket i min ungdom. Och så vill jag dansa mer. Vill kunna: Språk, särskilt italienska. Jag vill resa mer till Italien och det är så irriterande att inte kunna språket när man är där. Franska skulle också vara bra att kunna – och att dansa tango. Kuriosa: Införde romanen Damernas paradis av Emile Zola som kurslitteratur för textilekonomerna i Borås. Den handlar bland annat om konsumtionssamhället och om det första varuhuset i Paris.

1970-tal

1980-tal

1990-tal

Lisbeth bor och arbetar i Wien. En sådan här bil kör Lisbeth i Wien: Alfa Romeo Guilia 1975

Tillbaka i Sverige, pluggar i Lund. Brauns kaffe­ bryggare, som lanserades 1984, var en av Lisbeths fallstudier.

Bor i Stockholm. Börjar forska, doktorerar. Philippe Starcks citruspress är ett bra exempel från det ironiska 1990-talet.

MAGASIN 1866

13


inlett samarbete kring gemensamma projekt och haft en del möten. Nu ska vi göra en ny ansökan om anslag, eftersom vi fick avslag på en tidigare ansökan. Vi kom tvåa och fick goda omdömen, så vi tror att vi har en bra chans nu. Lisbeth Svengren Holm och hennes studenter tittar nu bland annat närmare på vilka modeföretag som är innovativa i en traditionell mening, alltså som hittar på något nytt som bryter mot det tidigare på något annat sätt än att man ändrar färger och skärningar vid säsongsskiftet. — Vi behöver förnyelse kring hållbarheten, säger hon. Något måste brytas när det gäller konsumtion och produktion så att man hittar vägar att generera intäkter utan att helt och hållet producera nytt eller förstöra miljön. Jag brinner verkligen för innovation och tycker det är intressant att se hur det kan utveckla företagen. Detta kan ske på olika sätt, berättar hon. Till exempel att butikerna ordnar klädbytardagar, eller att man kan göra om gamla kläder så att de blir mer modeanpassade. Eller att man utvecklar andra tjänster, som inte är materiella men som ändå kan generera intäkter. — De flesta svenska modeföretag anstränger sig nog nuförtiden för att hitta hållbara material och att ha etiska förhållningssätt. Men det tar tid att utveckla nya affärsmodeller och att få dem att slå igenom hos den stora massan. Det är svårt att sia om vad som ska hända och om hur snabbt eller långsamt det kommer att gå, för ibland kan utvecklingen gå fortare än man trott när frågan väl har väckts.

så att de kan bygga ett nätverk att använda sig av när de är ute i yrkeslivet. Det har de nog stor nytta av, så det försöker jag underlätta genom att de får jobba i grupp, också med praktiska saker som ger en upplevelse, och genom att variera gruppsammansättningen. Det börjar dra ihop sig till kväll i Göteborg. Träpersiennerna i vardagsrummets stora fönster har dragits för mot den lågt stående vårsolen. Lisbeth Svengren Holm kom hem tidigare än vanligt från jobbet i dag och funderar på att ta en sväng till Hagabadet.

”Jag brinner verkligen för innovation och tycker det är intressant att se hur det kan utveckla företagen”

I kontakten med studenterna kommer den kreativa ådran hos Lisbeth Svengren Holm fram igen. Hon gillar att klura ut nya uppgifter för studenterna: att skicka ut dem på stan för att undersöka något fenomen, eller att använda sig av collagetekniker för att visa ett företags varumärke och identitet. Variation i undervisningen är viktig. — Det är också viktigt att studenterna lär känna varandra,

14

MAGASIN 1866

— Jag har ofta svårt att komma iväg från jobbet, för jag tycker det är så roligt, men om jag kommer hem i tid gillar jag att gå iväg och simma eller gymma lite. Det är en lagom promenad att gå till badet, och den går genom en härlig stadsmiljö.   — Jag trivs verkligen i de här omgivningarna, där det finns så mycket av kultur, restauranger och kaféer alldeles i närheten. En stor stad med både historia och atmosfär är det bästa för mig. Att man är anonym gör mig inte ett dugg, och det är härligt att ha mycket liv och rörelse omkring sig. Men trots sin kärlek till stora städer har även Borås, och Textilhögskolan, en plats i hjärtat hos Lisbeth Svengren Holm. — En anledning till att jag gillar att jobba på Textil­ högskolan är att den också har en historia, säger hon. Det är något visst att vara i en gammal fabrik, där man kan känna textilindustrins historia i väggarna. Det tilltalar mig. ‹‹

2000-tal

2010-tal

Undervisar på Stockholms universitet och arbetar även på SVID. Bor i Stockholms innerstad. Smart­ phonen är en produkt som Lisbeth verkligen gillar, bortsett från negativa rapporter om missförhållanden hos under­leverantörer och att den symboliserar ett samhälle med sociala medier som hon är rätt skeptisk mot.

Professor i Fashion Management i Borås. Bor både i Göteborg och i Stockholm.


Spännande vårtermin i Kina

’’

Det är fortfarande nytt och spännande. Kina. Studierna har inte riktigt kommit igång och vi har precis besökt skolan för första gångan. Men vi har sett desto mer av Kina. Jag och några kompisar har backpackat mellan några av de större turistmålen för att lära känna landet. När man ändå är här, liksom. Det är värt att lägga lite extra för att få mycket mer. Vi har börjat förstå hur Kina funkar, hur man kommunicerar och vi har lärt oss några ord. Det är tredje året på Civilekonomprogrammet i Borås, med inriktning på marknadsföring. Psykologin i marknadsföringen är nog den intressantaste biten eftersom jag är kreativ och tror att jag är bra med människor. Nu läser några av oss vårterminen i Kina, i staden Jinan. De flesta kineser är dåliga på engelska och vi kan bara de kinesiska ord vi snappat upp när vi rest. Det är en utmaning. Jag kommer att plugga lite kinesiska, men inte för att jag är tvungen, alla kurser är på engelska. Men de kommer att ha ett kinesiskt ekonomiskt perspektiv, och efter några kurser blir det praktik i nio veckor på ett kinesiskt företag. Kina är inget u-land. Men det är stort och ganska stängt. Här får företag inte etablera sig hur som helst,

men landet är attraktivt, det växer och folk blir rikare. Att jobba för ett svenskt företag här, eller ett kinesiskt företag i Sverige i framtiden hade varit jättekul. Då är det bra att veta hur kinesisk business fungerar. Skolan ligger i det gigantiska ”universitytown” i Jinans utkant. Det finns ingen centralvärme, så det gäller att klä sig varmt. Men sommaren kommer fort och då kan det bli 35 grader. Skolan är fräsch men inte i klass med Högskolan i Borås. Inte så att jag längtar hem. Inte sedan jag väl bestämde mig för att åka. Det var det jobbiga: att bestämma sig för att lämna flickvän, kompisar och basket på elitnivå. Man måste tänka på det: på vad man lämnar, vad man får ut av det och vad man har när man kommer tillbaka.

Oskar Andersson berättat för Pa Sandberg

Oskar Andersson är 22 år och läser Civilekonom­ programmet vid Högskolan i Borås. För 1866 berättar han om sina intryck av Jinan, Kina, där han tillbringar vårterminen.

MAGASIN 1866

15


vad hamnar i din soppåse?

H

an kollar dina sopor – för att lösa världens avfallsproblem. Kamran Rousta vill skapa ett verktyg som anpassar återvinningen och behandlingen av avfall efter de lokala förutsättningarna. – Alla måste vara med. En hållbar utveckling kräver att alla deltar, och har möjlighet att delta, säger han. Text Jörgen

Tiger 

Foto

Anna Sigge

Sverige och de nordiska länderna är världsledande på källsortering av hushållsavfall. Avfall är råvara till ny metall, till ny plast, till tidningar och glasförpackningar. Eller till framställning av biogas och etanol. Men bra kan bli bättre. I dag materialåtervinns, eller behandlas med biologiska processer, runt hälften av allt hushållsavfall, medan den andra hälften eldas upp och energiåtervinns. För att öka andelen materialåtervinning ytterligare, och i förlängningen minska mängden avfall, måste vi lära oss mer om hur människor hanterar sitt avfall i vardagen – i köket, vid återvinningscentralerna eller i grovsoprummet. — Vi är duktiga på att behandla avfall. Nu måste vi bli lika duktiga på den sociala aspekten av avfallshantering också. För att gå djupare har jag startat ett tvärvetenskapligt arbete mellan Institutionen Ingenjörshögskolan, Institutionen Handels- & IT-högskolan och Institutionen för pedagogik, säger Kamran Rousta, universitetsadjunkt och doktorand vid Ingenjörshögskolan.

16

MAGASIN 1866

››


MAGASIN 1866

17


”Innehållet i påsarna ger mig en bild av människors beteende och orsaken till att det blir fel.” Undersökningar av hushållens avfall i Borås visar att sorteringen kan bli bättre. Blöjor hamnar i soppåsar avsedda för matavfall, glasburkar och dagstidningar i påsen för brännbart avfall. Men framförallt hamnar matrester och förpackningar fel – mer än hälften av innehållet i påsarna för brännbart avfall kan vara förpackningar och matrester. — Vi har en bild av hur det ser ut. Men vi vet egentligen inte varför det blir fel, där kan vi än så länge bara gissa. Genom att detaljstudera innehållet i soppåsarna och sedan intervjua boende hoppas Kamran Rousta komma så nära han kan utan att hänga dem över axeln. — Vi har genomfört en plockanalys av sopor från ett avgränsat område i en stadsdel i Borås. Både påsarna för brännbart avfall och de för matavfall har analyserats. Påsarna var slumpvist utvalda och representerar avfallet från 450 personer, eller drygt 210 hushåll. Utrustad med gummihandskar och skyddskläder har han själv i högsta grad varit aktiv med att klassificera och väga in den minsta lilla konservburk och äppelskrutt. — Observation är en del av min forskning. Det har varit viktigt att vara med själv. Innehållet i påsarna ger mig en bild av människors beteende och orsaken till att det blir fel. Ett riktigt skitjobb, men också roligt eftersom man lärde sig mycket. Analysen av innehållet ska sedan kompletteras med enskilda intervjuer och samtal i fokusgrupper. För att få bort så många felkällor som möjligt har Kamran Rousta redan innan intervjutillfället börjat bekanta sig med de boende. Han hjälper regelbundet till med matematikundervisning i området. — Det är lättare att få uppriktiga svar om man redan är känd, förklarar han. Frågorna handlar om beteende och människor brukar då överlag ge en mer positiv bild av sitt handlande. Exempelvis brukar folk säga att de tränar mer än de gör i verkligheten. Resultaten av undersökningarna ska användas för att höja andelen avfall som materialåtervinns i stadsdelen och i Borås. Den ska även ge underlag till verktyget för källsortering som Kamran Rousta arbetar med. Tanken är att man med hjälp av verktyget ska kunna skräddarsy ett återvinningssystem efter omständigheterna på platsen.   Genom att ta hänsyn till det lokala samhällets sociala

18

MAGASIN 1866

och ekonomiska förutsättningar, som exempelvis infrastruktur, fordonspark och boendeform, ska man skapa ett system som inte bara är lättare att använda utan också engagerar människor. Kamran Rousta berättar om samarbetet med Gadjah Mada-universitetet i Indonesien med cirka 55 000 studenter där en grupp studenter arbetar med att sätta upp ett återvinningssystem för universitetets lokaler. — Vanligtvis går allt avfall på deponi i Indonesien. Men på soptipparna finns folk, så kallade scavengers, som livnär sig på att samla ihop plast, metall och annat för att sälja vidare, berättar han. Ett mer eller mindre informellt återvinningssystem finns alltså redan på plats. Det skulle inte fungera, eller vara direkt kontraproduktivt, att införa ett liknande system för återvinning av avfall som det i Borås. — Detta är ett exempel på vikten av att kunna anpassa system för återvinning efter lokala förhållanden och förutsättningar. Studenterna på Gadjah Madauniversitetet kommer exempelvis att organisera ett antal scavengers för hjälp med materialåtervinningen. Och kanske kommer det i framtiden att finnas olika system för återvinning i olika stadsdelar i Borås och Sverige. Allt anpassat efter behoven som finns där. — Om vi ska minska avfallet i världen så måste alla vara med. Systemet måste vara anpassat efter människor­ na, inte tvärtom. ‹‹

På plats i Indonesien. Kamran Rousta har intervjuat människor som samlar och sorterar avfall på sop­ tipparna i Indonesien. De sorterar ut allt från metall till plast och papper. Och ofta får djur äta matavfall.

FAKTA Kamran Roustas forsk­ ning vid Institutionen Ingenjörs­högskolan sker i samarbete med Institutionen Handelsoch IT-högskolan och Institutionen för pedagogik vid Högskolan i Borås, samt Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder.


e-tjänster ska passa alla ›› Stefan Cronholm är professor i informatik vid Institutionen Handels- och IT-högskolan vid Högskolan i Borås. Han är projektledare för ett nytt forskningsprojekt, Design av e-tjänster för alla, som bland annat ska utveckla designprinciper för e-tjänster.

MAGASIN 1866

19


A

tt vårt sätt att kommunicera har förändrats radikalt de senaste tio åren är knappast en nyhet. Utbudet av internetbaserade e-tjänster har ökat dramatiskt och i takt med det har även användarna blivit många fler. Numera har nästan alla i Sverige en dator och en mobiltelefon. Användningen av e-tjänster är inte längre förbehållet en mindre, exklusiv och homogen, grupp. Så hur designar man e-tjänster som är för alla?

Text Ida

Borenstein 

Illustration

Johan Thörnqvist

Institutionen Handels- och IT-högskolan vid Högskolan i Borås vill med ett nytt forskningsprojekt, Design av e-tjänster för alla, ta fram goda förutsättningar för att e-tjänster ska vara så användbara som möjligt. Forskare inom informatik och företagsekonomi kommer, med stöd av bland annat teorier och genom utvärdering av olika företags e-tjänster, att utveckla designprinciper för byggandet av e-tjänster. — Vi kommer i första hand att rikta in oss på företag inom rese-, mode- och underhållningsbranschen, gärna i Borås eller i Västsverige, säger Stefan Cronholm, professor i informatik och projektledare. Det är alltså inte bara e-tjänsterna som har ökat i antal utan även användarna. Och en användare kan vara vem som helst, i nästan vilken ålder som helst. En av grundstenarna i projektet är att utgå ifrån att användare har olika förkunskaper, erfarenheter och inte minst olika attityder. Hur bygger man e-tjänster som passar alla dessa olika individer?

”Det finns studier som visar att en webbsida har två sekunder på sig att fånga besökaren” — E-tjänsterna har verkligen exploderat de senaste åren. Julhandeln slog till exempel alla rekord i handel via nätet. Det finns flera bra e-tjänster men tyvärr har vi fortfarande alldeles för många som är konstruerade utifrån ett produktperspektiv och inte utifrån ett konsumentperspektiv eller utifrån ett myndighetsperspektiv och inte utifrån ett medborgarperspektiv. E-tjänster som inte utgår ifrån användarnas förkunskaper riskerar

20

MAGASIN 1866

att förstärka de digitala klyftor som redan finns i samhället. — Sveriges riksdag har beslutat att Sverige ska vara till­gängligt, det innebär att ingen ska stängas ute, alla ska ha samma möjligheter att kunna använda sig av etjänster, tillägger Stefan Cronholm. Användbarhet är ett subjektivt och dynamiskt begrepp. Alla har olika uppfattningar om hur lätt eller svårt det är att använda en e-tjänst. Uppfattningen förändras över tid, i takt med att man lär sig mer eller halkar efter i sin datoranvändning. Tanken är att forskningsprojektet ska mäta de olika behov som finns i interagerandet med en e-tjänst. — Det här är ett komplext område med många olika variabler som spelar in såsom ålder, genus, förkunskaper och användningsfrekvens, poängterar Stefan Cronholm. Designprinciperna som ska tas fram gör att man kan bygga så användarvänliga e-tjänster som möjligt från början. Det handlar både om innehåll, struktur och om färg och form. Och det finns en stor ekonomisk vinst i att göra rätt. Den största anledningen till att folk inte handlar via internet är att man inte litar på betalsätten. Att föreslå designprinciper som stödjer tillförlitlighet i dessa betalsystem är en annan utmaning i projektet. — Det finns studier som visar att en webbsida har två sekunder på sig att fånga besökaren. Tycker man inte att sidan verkar lättförståelig eller tillförlitlig efter två sekunder väljer man bort den, berättar Stefan Cronholm. — Här vill vi hitta designprinciper som kan svara på frågan: Hur kan man designa för tillförlitlighet? Vad är det med en design som får användaren att känna ”Den här sidan kan jag lita på” och på så sätt få dem att stanna på sidan. Med i projektet finns forskare inom både informatik och marknadsföring vilket innebär att flera perspektiv kan anläggas, som design, användbarhet och inter­ aktion. ‹‹


Fakta Det finns ingen entydig definition av vad en e-tjänst är. Elektroniska tjänster eller e-tjänster är tjänster som produceras och konsumeras i ett elektroniskt medium. E-tjänster har karaktären att de: ✔ är tillgängliga dygnet runt, ✔ är oberoende av geografisk belägenhet, ✔ särskiljer sig från pappersbaserade rutiner, ✔ innebär någon form av självbetjäning. Projektet Design av e-tjänster för alla är i uppstartsfasen och kontakter etableras nu med olika företag som kommer att ingå i projektet. Medverkande i forskningsprojektet: Stefan Cronholm, projektledare, informatik Eva Gustafsson, företagsekonomi Anders Hjalmarsson, informatik Helgi-Valur Fridriksson, företagsekonomi

MAGASIN 1866

21


dream andawake

22

MAGASIN 1866


Bland fynden från en klädmarknad i Maputo i Moçambique är Amanda Ericsson i sitt esse. Hon reser runt i världen och visar och lär ut hur man kan förnya gamla klänningar så att de blir mer värdefulla – en affärsidé som är utvecklande för individer och dessutom miljövänlig. Amanda Ericsson bedriver nu också ett doktorandprojekt på Textilhögskolan vid Högskolan foto jenny strömvoll i Borås.

›› MAGASIN 1866

23


Många av kläderna man hittar på marknader i Afrika håller god kvalitet. Ibland kommer de från västvärlden och har tagit sina vägar hit via olika hjälpsändningar under de senaste fyra–fem decennierna. Två av Amandas studenter i Moçambique – Nelly och Nelsa Guambe – har startat ett eget klädmärke och säljer omsydda och uppgraderade kläder. foto amanda ericsson

24

MAGASIN 1866


Amanda älskar att åka tåg och gillar att själv göra ändringar på de klänningar hon har fyndat på loppmarknader och liknande. Dessa två sysslor kan med fördel kombineras. foto lina scheynius 

I sin forskning leder Amanda Ericsson workshops och deltar i projekt i olika delar av världen, för att sprida kunskap om hur man driver och utvecklar affärer kring uppgraderade kläder. — När jag började med detta kändes det som att alla bitar bara ramlade på plats, säger hon. Nu skaffar jag också en akademisk foto tomas cumbana överbyggnad till det jag håller på med.

›› MAGASIN 1866

25


Amanda Ericsson har en bakgrund som både fotomodell och textilingenjör. Därför har hon stor erfarenhet och inblick i olika delar av modevärlden och vet hur man kan marknadsföra kläderna med snygga bilder. Men bilderna är inte bara marknadsföring – de fungerar också som ett sätt för henne själv att bevara och minnas klänningarna. foto amanda ericsson

26

MAGASIN 1866


Med en blick för design och små eller stora ingrepp uppgraderas de gamla klänningarna till unika plagg som passar modevärlden av i dag. — Jag vill ta något från i går och omvandla det i dag till något för morgondagen. På så vis vill jag försöka ha en positiv inverkan på hur konsumtion och produktion påverkar världen i dag. Jag tror att vi alla genom att vara mer aktiva och reaktiva kan bidra och vara en del av den foto vincent ferrané förändring vi vill se.

›› MAGASIN 1866

27


Amanda Ericssons vurm för gamla klänningar har hängt med sedan barndomen, då familjens helgnöje var att besöka loppmarknader kring Falköping, där hon är uppvuxen. Hon började samla på klänningar, och så småningom sydde hon om några av dem mer eller mindre. Eftersom hon också är intresserad av foto, började hon samla fotoserier med kläderna i olika miljöer. Hon la snart ut bilder som tagits tillsammans med vänner och fotografer hon stötte på under sina resor på sin hemsida www.dreamandawake.com. När folk började höra av sig och vilja köpa var hon först lite tveksam, men sedan insåg hon att just bilderna och klänningarna kunde verka för att nå ut även till dem som annars inte var intresserade av återbruk, och affärsidén föddes. — Jag vill behålla dreamandawake som en experimentell plattform som tillåts växa med tiden, men inte för snabbt. Det är viktigt att det görs lekfullt och lustfyllt, och med respekt foto daniele ratti för både människor och miljö, säger Amanda. texter lena m fredriksson

28

MAGASIN 1866


MAGASIN 1866

29


kritiska ögonblick Birgitta Wireklint Sundström och Johan Herlitz vill hitta svaga länkar i den tidiga vårdkedjan för strokepatienter, och hur man kan göra dessa svaga länkar starkare.

ur kan man förbättra den tidiga vårdkedjan för patienter med stroke? Vilka svaga punkter finns det och vad kan man göra åt dem? Det här är frågor som forskningsprojektet Hjärnvägen 2 hoppas kunna besvara inom kort. Text OCH FOTO

30

MAGASIN 1866

Lena M Fredriksson


vid stroke Stroke är en av de sjukdomar som orsakar flest vårddagar på svenska sjukhus och som också kräver stora insatser från ambulanssjukvård, primärvård och hemsjukvård. Omkring 30 000 svenskar drabbas av stroke varje år. — Det är av högsta vikt att strokepatienter snabbt får vård och därför gör vi nu den här studien, där vi vetenskapligt undersöker hur man kan förbättra ambulanssjukvården för dem, säger Birgitta Wireklint Sundström, universitetslektor i vårdvetenskap. Tillsammans med Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård, är hon projektledare. De har också god hjälp av ambulanssjuksköterskorna Sofie Nordkvist, Peter Norrbin, Tanja Porter och Peter Brink, som är verksamma inom ambulanssjukvården vid Södra Älvsborgs Sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset respektive NU-sjukvården Uddevalla.

Det är första gången en sådan här studie görs med särskild tonvikt på ambulanssjukvård. I Hjärnvägen 2 vill man bland annat kartlägga hur och hur snabbt strokepatienterna kommer under behandling och vilken behandling de får, samt om det är skillnader mellan patienter i storstad och småstad/landsbygd. Några av hypoteserna i studien är att det går att hitta åtgärder mot såväl patientfördröjningar, alltså den tid det tar från att symtomen börjar tills patienten kontaktar vården, som systemfördröjningar, den tid det tar från att sjukvården får reda på att något har hänt tills patienten är på avdelningen och kontrolleras med röntgen. I den processen ingår kontakt med larmcentralen, den tid det tar innan ambulansen kommer, omhändertagandet på plats, transporten till sjukhuset och eventuell fördröjning på sjukhuset. För att kartlägga fakta har man i projektet gått bakvägen och använt data från en fyramånadersperiod under 2010–2011 på de aktuella sjukhusen. Med utgångspunkt i journaler över periodens samtliga strokepatienter samlar man in patientdata, processdata och utfallsdata. För att få reda på hur patienterna tänker och vad som får dem att kontakta sjukvården har samtliga patienter fått en enkät att fylla i en månad efter insjuknandet. — Den här forskningen är viktig för att lyfta

fram strokepatienterna, där alla inte är medvetna om hur viktigt det är att snabbt komma under vård, säger Birgitta Wireklint Sundström. Vi vill att patienterna ska söka vård i tid och att vi ska bli så bra som möjligt på att göra korrekta bedömningar av dem. En separat undersökning görs också på larmcentralen, där larmoperatörer har ställt tio extra frågor till 1 000 personer som har ringt med misstänkt stroke. Syftet är att fastställa vilka av frågorna som har varit mest relevanta när det gäller att identifiera patienter med stroke. Tillsammans ska de olika delarna i Hjärnvägen 2 ge förbättrad kunskap om strokepatienter och den tidiga vården av dem, men än så länge finns inga resultat färdiga. Under våren har alla fakta som samlats in matats in i en databas och bearbetats. Till hösten räknar man med att publicera flera vetenskapliga artiklar som grundar sig på materialet. — Det är ännu för tidigt att säga något säkert, men tanken är att vi ska skriva en artikel med utgångspunkt från patientenkäterna och två-tre artiklar som grundar sig på data om hur man bäst hittar strokepatienter i ett tidigt skede, säger Johan Herlitz. ‹‹

Stroke Ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Det orsakas till exempel av att en blodpropp från hjärtat eller halspulsådern täpper till blodcirkulationen till en del av hjärnan eller av en blödning i hjärnan. Stroke drabbar män och kvinnor i lika hög utsträckning och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Medelåldern ligger på 75 år, men omkring var femte person som drabbas av stroke är i yrkesverksam ålder. Symtomen kan vara plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben, ofta bara i den ena kroppshalvan, plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå, plötsliga synstörningar, kraftig huvudvärk, svårigheter att gå, yrsel med mera.

Ambulanssjuksköterskorna Sofie Nordkvist, Peter Brink och Peter Norrbin medverkar i Hjärnvägen 2. Bland andra är det de som med sin kunskap från ambulanssjukvården har skapat de formulär som används vid enkäterna.

MAGASIN 1866

31


när barn blir stötdämpare

R

edan i förskolan är det tydligt att det spelar roll om vi är flickor eller pojkar och vilka förväntningar som därmed finns. Eller rättare sagt: Redan i unga år avgör sociala och kulturella normer och värderingar vilka roller vi får i livet. text Gunnar

Fägersten Novik 

Universitetslektor Ylva Odenbring vid Högskolan i Borås har nära studerat samspelet mellan dels barn, dels barnen och de vuxna i en förskola, förskoleklass och grundskolans årskurs ett. För ungefär två år sedan disputerade hon med avhandlingen ”Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar”. I den tittar hon närmare på vad som både kroppsligen och verbalt uttrycktes mellan barnen och de vuxna. Detta för att kunna se vad som egentligen konstruerar kön. Avhandlingen består av två delstudier. Den första delstudien baseras på videoobservationer från ett tidigare större forskningsprojekt. Här studerade Ylva Odenbring 5–7-åringars interaktion på mikronivå i förskola, förskoleklass och årskurs ett. Den andra delstudien baseras på en fältstudie i en förskoleklass under en dryg termin.

istockphoto / jennifer tydén — Jag tycker att det är intressant att studera, just detta med varför samspelen ser ut som de gör. Många gånger är förväntningarna olika på pojkar och flickor, men frågan är varför det måste se ut på detta vis. I vilket sammanhang uppstår dessa mönster och varför? I vilken ålder börjar vi ge barnen de roller de sedan bär med sig hela livet? — Jag är klassiskt nyfiken och vet att bara genom metodiskt arbete går det att få veta hur det fungerar i verkligheten.

— Jag tittade på en rad saker, men ville här i första hand se om det fanns återkommande mönster hos deltagarna och hur de kan tänkas ha förstått det hela. Jag ville veta hur positionerandet går till och om könet är avgörande för det, berättar hon.

Hon kallar förskoleklassen som hon studerade under drygt en termin ”Bläckfisken”. Där fanns under observationstiden flera pedagoger, alla kvinnor. Gruppen bestod av något fler pojkar än flickor och det var en omtyckt förskoleklass, dit föräldrarna gärna valde att placera barnen om det gick. Ylva berättar att under samtal med pedagogerna visade de en tydlig ambition att arbeta med jämställdhetsfrågor, att helt enkelt försöka utmana traditionella förväntningar relaterade till kön. Trots detta fanns tydliga mönster, som kan relateras till just konstruktioner av kön. Till exempel var det, trots att de var i minoritet, endast flickorna som fick uppgiften som ”Stötdämpare”. — Eftersom några av pojkarna var lite stökigare, hade det blivit kutym bland pedagogerna att placera flickorna bland pojkarna. Rollen som stötdämpare såg jag faktiskt inte en enda gång hos pojkarna. När jag efter observationerna genomförde enskilda samtal med pedagogerna berättade de att kön var sekundärt för dem, att det var individen som var viktigast. Samtidigt beskrev de barnen på ett tydligt olikt vis. När de pratade om pojkarna var de individer, medan de mest benämnde flickorna i termer av en grupp.

Ylva Odenbring lägger stor vikt vid att jag som lekman ska förstå vad hon menar. Tid är viktigt, både för att kunna bedriva forskning och för att förklara sammanhangen för oss som inte sysslar med detta dagligen. Själv har hon lagt ner många år på sin forskning om könskonstruktioner inom utbildning.

Ett annat resultat av forskningen är något mer överraskande. Det finns en välkänd term inom könsforskningen som heter ”Hjälpfröken”. Ylva Odenbring har definierat en hjälpfröken som ett barn som hjälper pedagogerna på olika vis. Tidigare studier av just detta har visat att det vanligen är flickor som får denna roll.

”I vilken ålder börjar vi ge barnen de roller de sedan bär med sig hela livet?”

32

foto

MAGASIN 1866


Universitetslektor Ylva Odenbring har tagit sikte på den jämlika förskolan. Med sina studier av samspel mellan flickor, pojkar och skolpersonal vill hon på sikt skapa förändring mot ett bättre samhälle.

Men i förskoleklassen Bläckfisken visade det sig att barnets kön var sekundärt, med helt andra skäl till varför någon blev hjälpfröken för en speciell aktivitet. Ytterligare en sak som är riktigt intressant med Ylva Odenbrings forskning är vad hon såg när det gäller de kroppsliga kontakterna, till exempel kramar. — Alla, oavsett kön, utnyttjade och använde de kroppsliga handlingarna, bland annat kramar. Det jag såg var att pojkarna oftast kramade pojkar och flickorna kramade flickor, och då för att de hade en nära kamratrelation. Ylva Odenbring säger sammanfattningsvis att barn i 5–7-åldern inte på något vis är oskrivna blad. De har redan tidigare påbörjat konstruktionen av kön, samtidigt som de påverkas fortlöpande. Trots den bästa av förutsättningar konstrueras kön genom enkla vardagsbestyr, fast det går att påverka förväntningarna. Avhandlingen har fått en hel del uppmärksamhet nationellt och internationellt och fortfarande återstår mycket efterarbete för Ylva Odenbring, till exempel att skriva ytterligare vetenskapliga artiklar om resultaten. Enligt Ylva Odenbring finns det flera syften med att studera könskonstruktioner. Dels för att öka förståelsen kring hur förvänt-

ningar byggs kring flickor och pojkar, dels för att förebygga fördomar och att medvetandegöra kring jämställdhetsfrågor. — För mig är forskning om könskonstruktioner och sociala strukturer grunden för att öka kunskapen, för att på sikt kunna skapa en förändring mot ett bättre samhälle. För än är knappast förskolan eller skolan jämställd avseende kön, den är inte ens jämlik, avslutar Ylva Odenbring. ‹‹

Ylva Odenbring Universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, där hon har en kombinerad utbildnings- och forsknings­tjänst. Undervisar bland annat inom Master­ programmet i pedagogiskt arbete och lärarprogrammen. Disputerade i maj 2010 med avhand­lingen ”Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar – könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett”, vid Göteborgs universitet. Avhand­lingen används numera som kurslitteratur vid Institutionen för pedagogik.

MAGASIN 1866

33


framtidens textilier på visit ntresset var stort när dörrarna slogs upp till Smart Textiles utställning på Galleri KG52 i Stockholm i februari 2012. Textilier som låter, ändrar färg, mäter kroppssammansättning och stimulerar muskler visades upp som ett smakprov på vad som har hänt under de drygt fyra år projektet har funnits. Text Ida

Smart Textiles Smart Textiles bygger ett internationellt erkänt centrum för innovation, utveckling, design och produktion av nästa generations textila produkter. I regionen, med Borås som centrum, verkar ett internationellt välkänt kluster av textiloch konfektionsföretag som, genom Smart Textiles, länkas ihop med företag i andra branscher. Smart Textiles blev Vinnväxt-vinnare 2008 vilket innebär finansiering från Vinnova med sju miljoner om året i åtta år. Läs mer om inititativet: www.smarttextiles.se

34

MAGASIN 1866

Borenstein 

Foto

— Man kan se det här som en avstämning, ett sätt att visa upp Smart Textiles-resan och var vi står i dag. Jag tror att det finns ett uppdämt behov av att vilja veta vad som händer inom området, säger Erik Bresky, processledare för Smart Textiles och prefekt på Textilhögskolan. Det är inte alltid helt lätt för gemene man att förstå vad Smart Textiles egentligen är för något. Erik Bresky liknar projektet vid en kryddhylla. —Vi skapar ingredienser, eller kryddor kan man säga, och sedan är det upp till kocken att göra en maträtt av det hela. Det som kan vara svårt att förstå är att vi i första hand inte jobbar med färdiga produkter utan mer med uttryck. Vi visar på vad man kan göra med textil, idéer som sedan kan appliceras till exempel inom medicin- och inredningsbranschen. Men även färdiga produkter har jobbats fram inom Smart Textiles, tillsammans med företag. Ett exempel på det är ett säkerhetsplagg för ultrahögt skydd som ta-

Det var många som ville utforska textiliernas olika egenskaper och Galleri KG52 på Kammakargatan fylldes snabbt med folk.

Håkan Lindgren gits fram av TST-Sweden AB och som i dag säljs på en världsmarknad. — Med utställningen vill vi visa på bredden i det vi gör – allt ifrån idéer och uttryck till färdiga produkter. Smart Textiles är både flummigt och konkret, på samma gång. Processledare Erik Bresky pratar gärna visioner. En av de visionerna är framtidens vårdrum – något som på ett bra sätt visar på Smart Textiles olika möjligheter. — Smart Textiles kan vara inne i kroppen, som det textila blodkärlet som underlättar för patienter som hjärtopererats. Textilierna kan vara på kroppen på olika sätt, med material som påskyndar sårläkning eller mäter EKG, EEG, kroppssammansättning med mera. Sedan jobbar vi även med rummet utanför kroppen; det kan vara en madrass som känner av väta, eller om patienten ramlar ur sängen. Patienten kan omges av textilier som ändrar färg beroende på vilken tid på dagen det är och så vidare. På de här olika sätten kan Smart Textiles förbättra livskvaliteten hos patienter inom vården och människor som vårdas i hemmet. Projektet Textile Resistance är ett samarbete mellan Smart Textiles Design Lab och Syntjuntan. Projektet utforskar de designmässiga möjligheterna i användandet av ”råa” textila material som textila musikinstrument. Mili John Tharakan är gästforskare från Indien och berättar om bordet med de olika textila objekten som är kopplade till varsin liten förstärkare. När man klämmer eller drar i tygerna börjar det genast låta i rummet. — Vi utforskar hur man kan producera ljud med hjälp av textil. Vi är bara i början av forskningen kring vilka nya funktioner textilier kan ha. ‹‹


Mili John Tharakan och Erik Bresky vid bordet med olika textila objekt som är kopplade till varsin liten förstärkare. När man klämmer eller drar i tygerna börjar det genast låta i rummet.

››

Exempel på smarta textilier

MAGASIN 1866

35


nytt formspråk i värmekänslig jacka Modedesignstudenten Jesper Danielsson fick hösten 2011 hjälp av Smart Textiles för att finansiera ett designprojekt. Han ville undersöka hur termokroma (värmekänsliga) färger kan kombineras med självlysande färger i ett vattentätt plagg, och hur det tillsammans med kroppsvärme kan framhäva ett formspråk: jackan Seebright var född. — Jackan är gjord av ett goretexmaterial och har belagts helt och hållet med en blandning av termokromiskt (värmekänsligt) och självlysande pigment. Vid en temperatur över 27 grader ändrar tyget färg. Jackan är heller inte sydd utan tyget har svetsats samman med en ultraljudssvets, berättar Therese Rosenblad som är kommunikatör för Smart Textiles.

Fågellikt från stolen

Mika Satomis projekt Chair of Paradise visar en begagnad stol som är modifierad för att härma rörelserna hos en fågel. Tekniken som stolen utrustats med ger den möjlighet att utföra samma sekvens av rörelser som paradisfågeln gör inför en potentiell partner. Rörelserna och ljudet triggas igång när en människa passerar nära stolen och färgmönstret bryter då fram i stolens klädsel.

36

MAGASIN 1866


Studenterna som går programmet Internationell affärsingenjör vid Högskolan i Borås kan välja att läsa fjärde terminen i Thailand, vid AIT (Asian Institute of Technology) i Bangkok. På schemat finns en ny kurs i CSR, Corporate Social Responsibility eller företagens samhällsansvar på svenska. — Eftersom CSR-tänkandet är viktigt och kommer att bli allt viktigare framöver för företagen har vi förlagt CSR-kursen till Sydostasien. Detta bara för att studenterna med egna ögon ska få se hur arbetet fungerar här, säger lektor Roy Andersson som är ansvarig för Campus Bangkok vid AIT. I kursen ingår bland annat ett studiebesök i Kambodja där WWF (Världsnaturfonden) driver flera projekt för att skapa en hållbar produktion av materialet rotting, som används för att göra möbler och korgar. IKEA är en av sponsorerna för projektet. n

Boråsstudenter på studiebesök i provinsen Kampot, i sydöstra Kambodja. Under kursen i CSR besöks en småskalig odling av rotting.

foto anna sigge

Fler platser för sköterskepraktikanter

600 000 ska främja kvinnors företagande Tillväxtverket har gett Högskolan i Borås närmare 600 000 kronor för att inspirera lärare till att stödja studenters företagsamhet. En insats som i det långa loppet ska främja kvinnors företagsamhet. — Det handlar om att kompetensutveckla kursansvariga lärare i utbildningen Strategisk information & kommunikation, en utbildning som riktar sig mot ett yrkesområde som domineras av kvinnor, berättar Annica Ahlholm, en av personerna bakom projektet. n

I förra årets budgetpro­ position framkom att 700 fler sjuksköterskor än i dag ska utbildas för att möta kommande behov. En stor utmaning uppstår när sjuksköterske­ studenter ska ut på praktik. Nu har Alingsås lasarett och Södra Älvsborgs Sjukhus skrivit en avsiktsförklaring där de ställer sig positiva till att ta emot fler studenter i praktik, vilket väsentligt förbättrar högskolans möjligheter att utbilda fler sjuksköterskor.

”Det bästa sättet att skaffa både kompetens till organisationen och kontakter inom högskolan” Vendela Röhlander, marknadsförare, om STARK-dagen – studenternas årliga arbetsmarknadsdag

Sju miljoner till Lärarlyftet Regeringen gör en storsatsning på behörighets­givande kurser under de kommande åren. Kurserna leder till behörighet i ämnen där lärarna saknar sådan. Högskolan i Borås får sju miljoner kronor under 2012 för denna satsning. Fokus kommer under året att ligga på engelska (åk 1–3 samt åk 4–6), matematik (åk 1–3 samt åk 7–9), svenska (åk 1–3), svenska som andraspråk (åk 7–9) samt SO (åk 1–3). n foto peter andersson

Studier i företagsansvar på plats i Sydostasien

foto meng srun sreng

samverkan ››

Antimobbningskurs kommer till hösten Kursen, som heter Värdegrund och likabehandling i teori och praktik, är på 7,5 högskolepoäng och syftar bland annat till att visa på vilka antimobbningsprogram som forskningen har visat fungerar. Högskolan i Borås är ett av 14 lärosäten som under hösten 2012 kommer att erbjuda utbildningen. Det är förskolechefen eller rektorn som anmäler sin verksamhet för att få hjälp att nå ett förbättrat arbete i den praktiska verksamheten. Utbildningen ska förebygga mobbning i skol­världen. n MAGASIN 1866

37


38

MAGASIN 1866


40-åring med hög status et har gått 40 år sedan Bibliotekshögskolan startade i Borås. Då var bland andra utbildningsminister Ingvar Carlsson involverad i att skapa en statlig högskola för att värna om bibliotekariebildningen. Mycket har hänt sedan 1972, men en sak är säker – behovet av välutbildade bibliotekarier har absolut inte minskat. Text Gunnar

Fägersten Novik   Foto Ulf Nilsson

I Högskolan i Borås relativt nya bibliotek sitter fyra personer och samtalar om verksamheten på det som i dag heter Institutionen Biblioteks- och Informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan. De berättar om en frisk och vital 40-åring, där folk trivs och utvecklas. Margareta Lundberg Rodin (MLR): — Jag tycker att det finns ett bra diskussionsklimat här, som det ska vara i akademien. Vi definierar och problematiserar och vi har högt i tak så att tankar och idéer inte stoppas i ett för tidigt stadium.

Åsa Hedberg Karlsson (ÅHK): — Jag var här vid presentationen av en undersökning nyligen, en alumnundersökning som visade att studenterna själva i hög grad anser att tiden här utvecklar dem mycket, både som människor och kunskapsmässigt. — För mig var tiden här fantastisk, jag var relativt ung och just yrkesutbildningen här med studenter från hela Sverige betydde mycket. Fast jag vet inte om det var undervisningen, praktikperioderna eller sammanhanget som var mest avgörande.

Prefekter Sedan 1977 har det funnits elva prefekter för Bibliotekshögskolan. Margareta Lundberg Rodin har varit prefekt sedan 2007.

Bibliotekshögskolan startade efter regeringsbeslut 1972. Den ersatte dåvarande statliga biblioteksskolan i Stockholm/Solna, som inte ansågs räcka till för framtidens behov av bibliotekarier som fortbildare i ett demokratiskt Sverige. De första fem åren var Bibliotekshögskolan en egen statlig organisation, en egen högskola. 1977 inkorporerades utbildningen i den nystartade Högskolan i Borås. Ett annat viktigt år är 2010 då institutionen fick forskarexamensrättigheter i biblioteks- och informationsvetenskap. Rent praktisk var detta ingen stor förändring, då institutionen tidigare samarbetat med Göteborgs universitet i en gemensam forskarutbildning, men för Högskolan i Borås gav detta en tydligare status och Skolan grundades tyngd åt utbildningen. I dag finns mer än genom statlig förordning. hälften av Sveriges alla utbildningsplatser Föregångare var inom biblioteks- och informationsvetenStatens biblioteksskola skap här.

Jonas Söderholm (JS): — Det är framför allt en väldigt spännande blandning av människor på Bibliotekshögskolan, en stark samling av individer som studerar och verkar här. — Vi har en ständigt pågående identitetskris, vilket jag tycker är positivt. Vi har inte cementerat exakt vad det betyder att vi håller på med bibliotek och information. Den här bredden gör att vi har en öppenhet inför förändringar och andra åsikter. Magnus Torstensson (MT): — För min del känner jag att det alltid varit öppna kamratliga diskussioner. Vårt ämne är ju brett och det gäller att vi tolererar varandra för att vi alla ska få utrymme. När det gäller teorier, metoder och undervisningssätt kan det ske på många olika sätt. JS: — Det är definitivt högt i tak här på institutionen och det finns tillgång till så mycket. Även om jag ofta arbetar ensam i min forskarutbildning är det här som jag behöver vara.

1972

i Stockholm/Solna.

72-77

Var egen högskola i fem år.

ÅHK: — För professionen är högskolan mycket viktig, dels för forskningen, dels för att vara den institution som ifrågasätter, utvärderar och tittar på bibliotekens

›› MAGASIN 1866

39


Magnus Torstensson (MT), senior universitetslektor. Har arbetat som lärare på Bibliotekshögskolan sedan 1975. Går i pension sommaren 2012.

Åsa Hedberg Karlsson (ÅHK), chef på Borås Stadsbibliotek. Utbildade sig till bibliotekarie i Borås för 30 år sedan. Ledamot i Bibliotekshögskolans utbildningsråd.

roll och plats i framtiden. Vi som jobbar mitt i verksamheten kan inte göra det, vi har inte det perspektivet. — Bibliotekshögskolan är den största och bästa utbildnings- och forskningsarenan av sin sort i Sverige och för oss på till exempel Stadsbiblioteket i Borås är det nödvändigt att dra nytta av det... MT: — Demokratiaspekten av bibliotek i allmänhet och hos oss på Bibliotekshögskolan i synnerhet är viktig. Att se till att information i samhället är tillgänglig för alla har väl aldrig varit viktigare. Högskolan är i dag en spjutspets när det gäller informationsteknologin och tillgången till informationen. — På en internationell basis är ju Bibliotekshögskolan jämställt med KTH och Karolinska Institutets status, för just vår verksamhet. Det är Bibliotekshögskolan som är ledande i Sverige på biblioteks- och informationsvetenskap. Vi har och har haft mycket internationellt samarbete vad gäller detta. MLR: — Nästan varje vecka har vi gäster från utlandet, som tillför utbildningen och forskningen nya influenser. Och nätverkandet är ju också viktigt. MT: — Vi tar också ut våra studenter ut i Europa. Det har varit väldigt givande, inte minst på senare år med länderna i forna Östeuropa och i Baltikum.

— Bibliotekarier är vanliga människor, det enda lite speciella ser vi när vi frågar nytillkomna studenter. Våra studenter är ju i princip alltid intresserade av litteratur, böcker och människor. ÅHK: — Och det är i denna miljö som bibliotekarier vill jobba i, med litteratur, med böcker och nära människor. Intresseområdena må vara olika, men det är i den här miljön... — Fast i dag har ändå mycket förändrats. Det var mer av kamp förr... MLR— Vi skulle vara ett alternativ. En demokratins förlöpare. MT: — Det stod till och med att läsa i en statlig utredning från 1984. Man skulle föra en kamp för boken och läsandet. MLR: — ”Ett alternativ till marknadens kommersiella krafter”. Det kulturpolitiska målet kunde vi utantill. ÅHK: — Den gruppen som gick ut för 30 år sedan när jag gick ut, hade naturligtvis helt andra förtecken än de som går ut nu. För det var vårt uppdrag då, en kamp för att nå alla...

MLR: — Och särskilt ”eftersatta grupper”, funktionshind­ rade, fattiga, barn och invandrare... Biblioteken är ju fort­ MLR: — Internationalisering är kanske inte så välkänt för allfarande det enda offentliga rummet som är gratis och fritt mänheten, men är viktigt för oss. och öppet för alla i samhället. Alla har ju inte Internet och allt finns inte på nätet. Ofta är bibliotek den enda Mycket har hänt på 40 år med Biblioteksplats där viktig information nås. Och för oss högskolan och de som verkat där. Fast en sak på Bibliotekshögskolan gäller det att ta reda är de alla överens om. Den klassiska nidbildpå, förstå och veta hur kunskap och inforBlev institution en att en bibliotekarie är en äldre kvinna mation ska vara tillgänglig även i framtiden. i nybildade Högskolan som har uppsatt hår, gråa kläder och är lite i Borås. tillbakadragen bakom sina runda glasögon ÅHK: — Fast i dag har ändå mycket förändhar aldrig varit sann. rats. När jag gick ut var det med den tydliga ambitionen att jobba med demokrati, vi MLR: — Det finns säkert de som är teoretiskt skulle förändra samhället genom biblioteket. försvann den särskilda intresserade och intellektuella och som kan I dag ligger fokus mer på kunskapen i sig. yrkesexamen som uppfattas som inbundna, men så finns det bebibliotekarie, samtidigt tydligt fler som är naturligt utåtriktade, som MLR: — Det är ju fortfarande en massa som ämnet biblioteks- och vill jobba med barn och kultur, mitt i samhäldiskussioner här, men det är inte stormötelet. Och så har det alltid varit. nas tid längre. Jag träffar representanter från informationsvetenskap

1977

1993 infördes.

40

MAGASIN 1866


Jonas Söderholm (JS), doktorand. Har verkat vid skolan i tio år, som lärare och som forskare.

studenterna ofta och engagemanget är stort, med stor vilja att förändra och göra bra. Studenterna vill gärna bidra till att vi ska ha ett gott rykte, att vi ska synas ute på alla sätt och vis. De är väldigt aktiva och engagerade. De fyra är alla överens om att biblioteken behövs i Sverige. Det handlar dels om uppdraget att verka för demokratin, dels att biblioteken är en mötesplats för alla, där informationen oavsett form är lättillgänglig. ÅHK: — Det ska till exempel vara en kulturarena, där precis det med demokratiaspekten som vi pratar så mycket om genomsyrar. Till exempel ”Musik på Bibliotek” som är till för att besökare ska kunna få uppleva det de annars inte har tillgång till. Förra torsdagen hade vi en kvinna som spelade harpa på Stadsbiblioteket. Det var så häftigt, alla de 60 sittplatserna var upptagna och efteråt kom barn fram och tittade på till exempel harpans pedaler. Sådant de inte hade en aning om... Vi arbetar ju i ett kulturhus och ska inte konkurrera med museet eller teatern, men att just lyfta in detta och göra det tillgängligt. Det tror jag är väldigt viktigt. MLR: — Tillgängligheten är i sig också viktig. Det finns till och med bibliotek i dag där låntagare kan gå in när som helst på dygnet, om de har ett särskilt lånekort. 2004 invigdes högskolans nya bibliotek. Då blev andra etappen klar på nybygget och det nya biblioteket ersatte det mindre bibliotek som funnits en tid i högskolans lokaler. Dagens moderna bibliotek är en naturlig samlings- och arbetsplats. Och ingen ifrågasätter att Borås har två större bibliotek, både Stadsbiblioteket och högskolans bibliotek. JS: — Det hade varit väldigt konstigt om det inte fanns ett stort, drivet och intressant bibliotek knutet till högskolan. Som forskare är biblioteket nödvändigt. ÅHK: — Och när jag gick här fanns det inget bibliotek på högskolan. Och det gick det också.

Margareta Lundberg Rodin (MLR), prefekt på Institutionen Biblioteks- och Informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan. Utbildad i den första kullen studenter på Bibliotekshögskolan 1972.

MT: — Vi hade ju alla våra böcker i tio olika lärosalar förr, det var nog ett välsorterat ”bibliotek” även då, fast inget fysiskt bibliotek som det är nu. MLR: — Fast i dag är det ju så självklart att vi ska ha både ett bra folkbibliotek och ett bra här på högskolan. Det är ju så självklart, för vår utbildning, för de andra utbildningarna på högskolan och för forskningen... Under 2011 hade Bibliotekshögskolan 691 helårsstudenter, 16 forskarstuderande, 62 lärare och 4 professorer för att nämna några siffror. I huvudsak arbetar dessa med dels de två grundutbildningarna (bibliotekarie och webbredaktör), dels masterprogrammen. Utbildningen har under en tid legat på denna nivå, men det finns ett visst framtida hot, när färre kan komma att ansöka bland annat på grund av minskande årskullar. Och så finns de samhälleliga ekonomiska hoten. MLR: — Det pågår ett ständigt nedläggande av bibliotek, av filialer och bokbussar till exempel. I större städer byggs å andra sidan nya stora bibliotek/kulturhus samtidigt som mindre enheter försvinner. Det är ju ett hot för oss, med behov av färre bibliotekarier, men det är ju också ett hot mot hela yrket, även om vi kanske inte ska överdriva det.

2004

Nya biblioteket på Sandgärdet invigs.

2006

En mindre reform som anpassade utbildningen till internationell standard, efter det är grundutbildningen (Bibliotekarieprogrammet) en treårig kandidatutbildning och det finns även master (två år) och doktor i ämnet.

MT: — En viktig sak för att Bibliotekshögskolan ska utvecklas väl på lång sikt är att vi blir bättre på att vidga arbetsmarknaden för studenterna. Att de som gått här kan hitta jobb inom andra områden, på andra arenor än bara det klassiska biblioteket. MLR: — En annan tendens är minskat antal lån och minskat antal besökare på biblioteken, i alla fall minskat antal fysiska besökare. Så bibliotek behöver förändras och anpassas till tidens krav, till nya informationssökningsmetoder etcetera. Jag tror att bibliotekens uppgifter kommer att förändras och vi som utbildar måste hjälpa till med detta, när samhällsförändringarna sker i allt snabbare takt.

›› MAGASIN 1866

41


På Bibliotekshögskolan i mitten av 1970-talet. I mitten lärare Magnus Torstensson.

som sitter och knappt klarar att söka i en dator, där de behöver hjälp med e-post, skicka foto till barnbarn eller något. Och allt detta förutom alla de vana datoranvändare som också sitter där, antingen med bibliotekets eller egna datorer.

ÅHK: — Det vi hör är att det inte är så självklart att när en bibliotekarie går i pension att man anställer en ny bibliotekarie. Det beror på att det finns annan kompetens som saknas, eftersom verksamhet och efterfrågan är förändrad. Det kanske i stället behövs en IT-tekniker, en bibliotekspedagog eller en webbredaktör... — Och det blir ju extra viktigt att utbildningen hänger med och ger oss personer som kan det som behövs på biblioteket. MT: — Fast i slutändan har ju ändå alltid behovet av bibliotekarier funnits. Det stora hotet tror jag ändå ligger i om människan har tillgång till litteraturen eller inte. Om det verkligen går via nätet och så vidare. Bibliotekariens övergripande roll tror jag är kvar även i framtiden: att tillhandahålla och vägleda i all information. Antalet bibliotekarier har ju inte heller minskat speciellt i Sverige, utan snarare minskas antalet kanslister, assistenter och liknande...

JS: — Där kan vi ha en viktig funktion, att vara delaktiga i diskussionen och vara lite kritiska till övertron på teknik. Det är väldigt lätt att ”man ska hänga med”, att tro att tekniken är lösningen på allt och det är bara det bibliotek-arier ska hålla på med. Det är klart att det är en väldigt viktig del att kunna det, men att vi också har den kritiska funktionen – att ifrågasätta hur vi arbetar. Samtidigt som vi aktivt bidrar till hur biblioteken kan fungera i framtiden. Vi ska fortfarande försvara bibliotekens roll som en aktör i det demokratiska närsamhället och inte bara bli reducerade till att vara informationsförsörjningscentralen som tar emot kundernas beställningar. ÅHK: — Jag tror ändå inte att tekniken är ett hot, för varför skulle annars våra besökare komma till oss och sitta med sina bärbara datorer? Detta har tillkommit de sista 7–8 åren. I dag kanske vi har lite färre besökare, men jag tror att besökarna stannar längre varje gång. I oktober firar Bibliotekshögskolan officiellt sina 40 år. Det har varit en tid av utmaningar och utveckling, men institutionen har lyckats att hänga med i förändringen. De fyra ser också med tillförsikt framåt i tiden.

ÅHK: — När tekniken tagit över blir det så...

40-årsfirande Officiellt 40-årsfirande sker fredag 12 oktober 2012, då det blir omfattande jubileumsprogram på dagen och stor fest med 70-talstema på kvällen. Alla som studerat vid institutionen är bjudna. Invigningstalar gör tidigare statsministern och boråsaren Ingvar Carlsson, som även var utbildningsminister när Bibliotekshögskolan startade 1972.

42

MAGASIN 1866

MLR: — Kravet på förändrad och förbättrad kompetens har vi ju ständigt. I dag är det sociala medier och allt annat som användandet av nätet för med sig. Vi måste ju ändra vårt förhållningssätt till låntagarna, när de använder mobiler, internet, bloggar och så vidare.

2008

ÅHK: — Det är också väldigt roligt, för kraven på biblioteken spretar mycket. Till exempel ökar just nu intresset för både släktforskning och forskning i lokalhistoria. De som håller på med det jobbar inte på distans, utan kommer till biblioteket och behöver hjälp med att leta i magasin och med fjärrlån. — Och det är kul att se på Stadsbibliotekets långa rad med arbetsbord. Där sitter dels släktforskarna som vill att vi ska gå ner och hämta i våra magasin, dels de

fick Högskolan i Borås forskarexamensrättigheter inom Biblioteks- och Informationsvetenskap – Högskolan i Borås får rätt att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen i biblioteks- och informationsvetenskap. Tidigare har examina gjorts vid Göteborgs Universitet.

startades en tvåårig webbredaktörsutbildning.

2010

MLR: — Det kommer ju alltid finnas behov av utbildning och forskning, men precis som det har förändrats under de 40 år som gått så kommer det fortsätta att förändras. Och kanske i ännu snabbare takt. Mängden information och tillgången till den ökar ju ständigt, så om 40 år är ju det än mer komplext. Hela det demokratiska samhället behöver stöd i oss – där bibliotek är en viktig del. Och det är inte minst viktigt för andra länder i världen. Jag tror att vi i Norden, med våra bibliotek, kommer att ha en viktig roll. Bland annat vad gäller källkritiskt tänkande. MT: — Det gäller att politiker och andra inser att den demokratiska aspekten är viktig. Så att de förstår vikten av goda utbildningar och bra och tillgängliga bibliotek. ‹‹


öppet för samarbete Samarbete mellan högskola, kommuner och näringsliv kan underlätta för regionens utveckling. Därför bjöd Högskolan i Borås i februari in förtroendevalda från närliggande kommuner till en informations- och inspirationsträff på temat Hållbart samarbete. Text och foto

Lena M Fredriksson

Mötet var en uppföljning till de besök som högskolans ledning har gjort i kommunerna under hösten 2011. — Vi är överväldigade och hedrade över att cirka 200 personer valde att komma hit en kall, mörk februarimåndag, säger Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås. Det visar på ett intresse för utökat samarbete. På träffen berättade utredaren Tim Ekberg om de utmaningar som landets högskolor står inför, när konkurrensen om såväl studenter som forskare och anslag kommer att hårdna. Högskolan i Borås är funktionell och har bra ekonomi, men kan bli ännu starkare genom att arbeta ihop med andra instanser, som kommuner eller lärosäten. Thomas Wallén, sjukhusdirektör vid Södra Älvsborgs Sjuk­ hus, SÄS, informerade om lean production i sjukvården, det vill säga ett resurssnålt och effektivt produktionssystem med kunden (patienten) i fokus. Kvällen avslutades med två parallella paneldebatter. En av debatterna handlade om hur man gemensamt kan utveckla en hållbar region, och i samtalet rådde enighet kring behovet av en kraftsamling för att göra världen mer hållbar och god att leva i. — Det var en givande kväll, säger Pelle Pellby, kommunalråd (S) i Marks kommun, efter mötet. Det var god och bred uppslutning och vi fick höra bra exempel på sådant som är på gång. Föredragningen av sjukhuschefen var strålande! Men egentligen tror jag att det allra viktigaste var att själva mötet ägde rum. Ju mer vi i kommunerna känner till högskolan och ju mer högskolan känner till oss, desto större chans har vi att bidra till varandras, och därmed hela regionens, utveckling.

Paneldebatt på Högskolan i Borås. De inbjudna politikerna tyckte alla att en kraftsamling behövs för att skapa hållbart samarbete inom regionen.

Nu planeras för mer konkreta diskussioner om närmare samverkan mellan kommuner, näringsliv och högskola. Det kan till exempel resultera i en Science park i Simonsland. — Där skulle det kunna bli en fantastisk miljö för företag och kommuner att samlas för spetsverksamheter i samarbete med högskolan, säger Björn Brorström. ‹‹

MAGASIN 1866

43


Humanistisk backspegel ››

Lärandets odyssé

’’

Det har om en god predikan ofta sagts, att förkunnelsen ska vara sådan att den motiverar församlingsborna till att – efter hemkomsten från kyrkan – studera de omnämnda bibelställena. Överfört till akademins värld: Inget seminarium kan sägas vara bättre än det som stimulerar studenter till att söka vidare i källtexter och bearbetningar. På så vis kan de genom en pendelrörelse mellan jaget och det intellektuella sammanhanget stegvis växa in i olika bildningstraditioner. Få har i samtida svensk offentlighet uttryckt detta förhållande mera smittande än Horace Engdahl, då han med kärleksfull hand tecknar porträttet av sin litteraturhistoriske lärofader, Dante-specialisten, Eugène Napoleon Tigerstedt. Engdahl återkallar i kulturtidskriften Axess (9/2011) sina första möten med Tigerstedt: Denne ”började sin berättelse 676 f.Kr., då den första tävlingen i poesi, som säkert kunnat dateras, hölls i Grekland. Först efter några månader närmade vi oss försiktigt medeltiden. Han ville ge en föreställning om värderingar och åskådningssätt som varit förhärskande i den västerländska kulturen i mer än tusen år men som fullständigt försvunnit från det moderna medvetandet.” Engdahl fångades så till den grad av Tigerstedts person och bildning att han bestämde sig för att göra ett val som skulle få karriärvägledare i dagens svenska högskola att ligga vakna på nätterna: ”Inspirerad av hans undervisning beslöt jag mig för att bli asocial, att strunta i ordnad studiegång, kurspoänger och nivåer, att inte läsa flera ämnen utan att bita mig fast vid denna lärdomens källa.”

Närmast hänförande är episoden där Engdahl beskriver hur han lärde sig latin. Tigerstedt bad honom att se över en källtext på detta klassiska språk. Den ambitiöse studenten vågade inte annat än att hålla god min, inhandla lexikon och grammatikböcker, och – med utdraget telefonjack – under ett antal intensiva veckor vinna sig ett nytt språk. Bildningsbegreppet har spårats tillbaka till grekernas Paideia, varmed avsågs det allsidiga utvecklandet av människan; hennes intellektuella, konstnärliga och kroppsliga daning till ett fullvärdigt deltagande i samhällslivet. Här finns den personlighetsblivande komponent som är känne­tecknande för ett nyhumanistiskt bildningsbegrepp. Samtidigt konstateras att denna mänskliga växande­ process grundas i lärande, i pedagogik. Georg Henrik von Wright säger i anslutning till Werner Jaeger om Paideia, att begreppet rymmer en mångsidighet som kräver en rad svenska substantiv för att framtona i sin helhet – civilisation, kultur, tradition, vitterhet och uppfostran. Man kan sluta sig till att bildning i denna förståelse handlar om att inträda i sammanhang; något som fuskas bort i renodlat subjektivistiska uppfattningar av bildning; d.v.s. uppfattningar som endast ser till den personliga processen, inte till densammas integrering i sammanhang som kan betecknas med uttryck som civilisation, kultur och tradition. Engdahls artikel om en egenupplevd lärdomsresa i vår tid kan ses som ett, låt vara något udda, uttryck för de senaste årens förnyade intresse för bildningens plats i

nytt i bokhyllan Henrik Ågren

Historiebruk och kulturarv under tidigmodern reformation och modern revolution

• Henrik Ågren

Revolutioner är stora omvälvningar i samhället där ett etablerat system ersätts av ett annat – ofta med hjälp av våld, alltid under häftiga former och genom konflikter som gör det svårt för revolutionärer som erövrat makten att ta ett steg eller ens blicka tillbaka. Gamla föreställningar och symboler har ingen plats i det nya samhälle som ska byggas utan revolutionen måste skapa sin egen kulturella bas. Det är dock aldrig nog att bara erövra makt. Maktinnehavet måste också godkännas av folket, annars får den nya regimen svårt att behålla styret. För att inte isolera sig från människor i allmänhet, som visserligen kan dela revolutionärernas politiska mål, men som oftast är mindre beredda att ge upp sina sedvänjor och traditioner, måste de revolutionära ledarna därför i någon utsträckning ta till sig, om inte det gamla samhällets värderingar så åtminstone dess symboler och traditioner, trots att dessa representerar just det system man vill bort ifrån. I den här boken beskrivs hur olika regeringar har ställts inför detta problem och hur de har försökt lösa det. Av exempel från bland annat de franska och ryska revolutionerna 1789 respektive 1917 samt den protestantiska reformationen i 1500-talets Västeuropa framgår att det inte är lätt att balansera mellan ideal och tradition. Hur mycket helgonkult kan en god protestant tolerera? Får en kommunist fira jul? Kan vi ha vackra monument kvar om de hyllar den gamla regimens tyranner? Hur förvaltarna av framgångsrika revolutioner har löst de frågorna skildras mellan dessa pärmar.

Opuscula Historica Upsaliensia 46

Henrik Ågren, Kejsarens nya kläder Kejsarens nya kläder (Opuscula Historica Upsaliensia). Hur mycket helgonkult kan en god protestant acceptera? Får en kommunist fira jul? Kan vi ha vackra monument kvar om de hyllar den gamla regimens tyranner? I en vacker volym om revolutionära regimers historiebruk tar sig docent Henrik Ågren an frågor som dessa. Han undersöker en rad olika uttryck för det paradoxala förhållandet att också samhällsomstörtande rörelser i viss mån måste bygga sitt folkliga stöd, sin maktbas, på det förgångnas symboler. Henrik Ågren är docent i historia, verksam vid Högskolan i Gävle och Uppsala universitet. Hans bok är tillkommen inom det VR-finansierade forskningsprojektet ”Erik den helige – landsfader eller beläte? Synen på inhemska helgon i svensk historieskrivning under 1600- och 1700-talen”.

Opuscula Historica Upsaliensia 46

44

MAGASIN 1866

2011

ISSN 0284-8783 ISBN 978-91-979632-1-3

Opuscula Historica Upsaliensia 46

Roger Älmeberg, Franco: Diktator på livstid (Norstedts). Det finns en scen i Lukas Moodys­sons film Tillsammans, där två barn leker tortyr med fingerade elchocker. Scenen fångar med humoristisk blick bilden av Francisco Franco som den personi­ fierade ondskan, vilken vi som växte upp på 1970-talet matades med. Trots de starka känslo­ svall som den småväxte spanske general­en förknippas med, har det fram tills nu saknats en biografi över Franco på svenska. Journalisten Roger Älmeberg gestaltar den mångårige spanske diktatorns livsgång, tecknar dennes offentliga och privata jag, och ger samtidigt en orientering om modern spansk historia.

Jonas Jonson, Gustaf Aulén: Biskop och motståndsman (Artos). En före detta biskop i Strängnäs skriver om en av sina mera kända föregångare i stiftet. Den internationellt erkände teologen Gustaf Aulén representerade tillsammans med Anders Nygren en intellektuell tendens som ville göra rent hus med 1800-talets liberalteologi och dess integration mellan kristendom och kultur. Aulén, som var gift med en norska, blev sedermera den främste talesmannen i Sverige för de kristna olycksbröderna och systrarna i det av Nazityskland ockuperade Norge.


foto anna sigge

högre utbildning. I litteraturen härom förs en polemik mot ”den fragmentiserande kunskapssyn som dominerar akademin” (Gunnar Sundgren, Bildning och pedagogik, 2008). Bildning får representera vårt behov av sammanhang och överblick. En berättelse som Engdahls är givetvis på många håll dömd att mötas med föraktfullt fnysande. ”Elitism, nostalgi och döda vita män”. Redan i sin samtid ringaktades Tigerstedt, han uppfattades som en relik till följd av sin lärdom. Tigerstedt, skriver Engdahl, ”ansågs på något vis vara osolidariskt kunnig. Som fanatiskt bildningstörstande ung man fann jag detta hänförande. Jag var fast redan efter första silen, om man får uttrycka sig så. Allt annat förbleknade i jämförelse med detta.” Horace Engdahls gestaltning av det personliga växandets punkt, står som en kontrast till ett i dag, både här och där, förekommande förminskande av studenter; ett förminskande som Engdahls hustru Ebba Witt-Brattström kritiserar i samhällsmagasinet Fokus (8/2012). Något drastiskt framhåller hon att det för henne inte längre är möjligt att undervisa i litteraturhistoria i Sverige. Utbildningar snuttifieras, krav sänks och studenter förutsätts inte kunna eller vilja ta till sig mera omfattande pensum litteratur. Nog längtar man väl vid denna läsning en smula efter en lärare som Tigerstedt?

Johan Sundeen Johan Sundeen är fil. dr. i idé- och lärdomshistoria, kommunikationsstrateg och deltidsskåning

Anne Colby m fl, Rethinking Rethinking Undergraduate Business Education Undergraduate Business Education (Jossey-Bass). I kölvattnet av den globala ekonomiska krisen studerar ett antal forskare med koppling till The Carnegie Foundation ekonomoch företagsutbildningar på ameri­ kanska lärosäten. Deras slutsats är att utbildningar som syftar till en snävt förstådd yrkesteknisk expertis och förstår samhället som om det vore en marknadsmekanism har bidragit till krisen. Receptet de ställer ut är en genuin integration av å ena sidan ekonomistudier och å den andra utbildningsmoment med humanistisk, filosofisk och etisk inriktning. Författarna vill berika Liberal Education-konceptet med praxisorienterade former av pedagogik som har utvecklats inom olika professionsutbildningar. LIBERAL LEARNING

FOR THE PROFESSION

Anne Colby • Thomas Ehrlich William M. Sullivan • Jonathan R. Dolle FOREWORD BY LEE S. SHULMAN

THE CARNEGIE FOUNDATION FOR THE ADVANCEMENT OF TEACHING

Idé- och lärdomshistorikern Johan Sundeen skriver här om vikten av inspirerande undervisning som ger studenterna motivation att själva söka bildning.

MAGASIN 1866

45


Mikael Löfström ny prefekt — Efter min utbildning har jag stannat kvar i den akademiska världen. Jag kan inte tänka mig någon bättre arbetsplats. Här finns mycket bra förutsättningar för att ta egna initiativ och utvecklas, vilket är väldigt förmånligt. Mikael Löfström är disputerad företagsekonom, men beteendevetare i grunden. Han är framför allt intresserad av frågor kring organisering och samverkan mellan organisationer. — Det är oerhört stimulerande att undervisa och att forska. Tyvärr försvinner under-

visningen helt för mig nu, medan jag fort­ farande kommer att jobba 25 procent med ett forskningsprojekt om närvårdssamverkan. Mikael Löfström tog anställning vid Högskolan i Borås och Institutionen för data- och affärsvetenskap (nuvarande Institutionen Handels- och IT-högskolan) 2007. Som nybliven studierektor kom han från en 15-årig sejour på Handelshögskolan i Göteborg. Redan då jobbade Mikael Löfström nära professionerna och praktiken, både i kommun och i region – en närhet han plockade med sig till Borås. — Jag brukar säga att första våren som studie­ rektor här hade jag ingen aning om vad jag höll på med och som tur var märkte ingen det. I alla fall var de för snälla för att påpeka det. n

foto ulf nilsson

I januari 2012 blev tidigare studierektor Mikael Löfström ny prefekt för Institutionen Handelsoch IT-högskolan.

text jonas slättung

Doktorsavhandlingar vid Högskolan i Borås januari–april 2012 Patrik Lennartsson Zygomycetes and cellulose residuals: hydrolysis, cultivation and applications

Jenny Balkow In the middle – on sourcing from China and the Role of the Intermediary

Anders Bremer Vid existensens gräns – Etiskt vårdande och professionellt ansvar vid hjärtstopp utanför sjukhus

Tina Carlson Ingdahl Människor, skjortor och siffror – Reducera komplexitet och en order blir till

Catarina Player-Koro Reproducing traditional discourses of teaching and learning mathematics: Studies of mathematics and ICT in teaching and teacher education

Clemens Thornquist Modedesign

Nandan Khokar Textil tillverkningsteknik

Vid installationshögtiden den 11 maj 2012 installerades följande professorer vid Högskolan i Borås:

Lisbeth Svengren Holm Fashion management, inriktning design och kommunikation

Björn-Ove Suserud Vårdvetenskap med inriktning prehospital akutsjukvård

Sandor Daranyi Biblioteks- och informationsvetenskap

Vincent Nierstrasz Materialteknik med inriktning mot textil

Martin Hellström Litteraturvetenskap med didaktik

nya professorer

Fredrik Ståhl

Marie Dreiman

Anders Frenander Biblioteks- och informationsvetenskap Jan Nolin Biblioteks- och informationsvetenskap Lars Lundberg Prehospital akutsjukvård med inriktning mot trauma och simulering

46

MAGASIN 1866

Fredrik Ståhl Genetik med inriktning mot medicinsk vetenskap Lotta Dellve Lotta Dellve Vårdvetenskap med inriktning mot organisation och ledarskap

Rolf Solli Företagsekonomi

Tobias Richards Energiåtervinning Rita Foss Lindblad Pedagogiskt arbete Kennert Orlenius Pedagogiskt arbete

Marie Dreiman Textildesign

Rolf Solli


Länkarna i kedjan som räddar liv Den 16 mars 2012, 30 år efter att jag själv disputerade försvarade en av mina doktorander (nr 26 i ordningen) ytterligare en avhandling som belyser mysterierna kring hjärtattacker. Vad har vi då lärt oss under de gångna 30 åren? Det viktigaste är kanske ändå att det handlar om en kamp mot klockan. Minuterna kan vara dyrbara. Det är just detta faktum som gör lagarbetet så viktigt. Genom en god kommunikation mellan de olika länkarna i vårdkedjan vinner vi tid. Kanske viktigare än något annat är att det är patienten och de anhöriga som oftast spelar en nyckelroll i kedjan av händelser som oftast leder till att allt går bra. Kanske är det så att anhöriga är de som oftast är den avgörande länken. För när en person drabbas av svåra bröstsmärtor kan förnekandet och oförmågan att tänka klart ställa stora krav på den anhörige. Skulle det gå så illa att hjärtat stannar, ja då kan den anhöriges påbörjande av hjärt-lungräddning bli helt avgörande för ett lyckat utfall. Vi har nått en bit på väg att bygga broar mellan de olika länkarna i kedjan som räddar liv vid en hjärtattack. Ett exempel är den förbättrade kommunikationen i vårdkedjan och den telekommunikation som byggts upp mellan ambulanssjukvården och det mottagande sjukhuset. Detta i sig resulterar i att patienter via ambulans kan transporteras direkt till den behandlande enheten (hjärtlaboratoriet) där ballongvidgning av det tilltäppta kärlet kan ske. Vilka utmaningar finns då kvar? Den största utmaningen är sannolikt att bygga broar baktill i vårdkedjan, vilket i sin tur ger feedback till de enheter som fattar de tidigaste besluten. Ett exempel utgör larmcentralen. I dag får personalen på larmcentralen ingen information om vad som sedan hände med patienten efter det att de larmat ut ambulans. Morgondagens satsningar kommer sannolikt att handla mycket om feedback och förbättrad kommunikation mellan de olika länkarna i vårdkedjan vid en akut hjärtattack. Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård

exit

MAGASIN 1866

47


Vi ses imorgon! Alla företag och organisationer vill ha koll på framtiden. Men det kostar mycket. Man har inte alltid kunskapen som krävs. Som tur är har vi på Högskolan i Borås 15 000 studenter och 675 anställda som gärna tar reda på mer om trender, material och annan forskning om framtiden. Vi samarbetar kontinuerligt med näringsliv, politiker och andra lärosäten för att Borås och Sjuhärad ska veta vad som gäller imorgon. Nu söker vi nya samarbetspartners.

FORSKNINGSOMRÅDEN

48

BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

RESURSÅTERVINNING

HANDEL- OCH IT-TJÄNSTER

LÄRARUTBILDNING OCH PEDAGOGISK YRKESVERKSAMHET

TEXTIL OCH MODE

INTEGRERAD VÅRDUTVECKLING

MAGASIN 1866

1866 #2/2012  

Ett forskningsmagasin från Högskolan i Borås.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you