h av e t s dj ur oc h vä x t er
Utsjöfisk
2014
Andreas Sundelöf, SLU
miljö ÖV E R VA K N I N G
Under de senaste tio åren har situationen förbättrats för flera kommersiella fisk
Utsjöfisk, det vill säga fisk i öppna havet, undersöks årligen genom expeditioner, surveyer. För att studera pelagiska arter, fisk som främst uppehåller sig i fria vattenmassan, används ekolod som läser av fiskmängden i vattenmassan. Stickprov tas med trål för att kvantifiera de olika ingående arterna. För provtagning av demersala fiskarter, de som lever nära havsbottnen, används en standardiserad bottentrål. Fiskarnas biomassa, åldersfördelning och könsmognad undersöks vid ett flertal olika stationer. Resultaten ger en bild av hur fiskbestånden i svenska vatten utvecklas och bildar en del av underlaget inför beslut om hur fiskresurserna ska förvaltas
j Läs mer om programmet på sid. 125. Beståndet av rödspotta ökar försiktigt i Kattegatt, Bätlhavet och Öresund, men fångsterna är fortfarande betydligt mindre än i början av 2000-talet.
Västerhavet
För torsk i Kattegatt har EU:s ministerråd beslutat en kvot, så kallad TAC, Total Allo wable Catch, för torsk på 370 ton under 2016. Det motsvarar en höjning med 270 procent jämfört med 2015. Utkasten har varit stora och därför är syftet att inkludera tidigare utkast i kvoten. Torsk i Kattegatt är samtidigt ett av de europeiska bestån den med sämst status. Kvotökning med 270 procent går rakt emot den vetenskapliga rådgivningen, då ett så stort uttag sannolikt leder till ett ytterligare försvagat bestånd. Beståndet visar för första gången på över
65°
10° 16° 12° 14° torsk, sill och skarpsill i Östersjön 10° 16° 18° 20° 26° 28° 30° 66° 12° 14° 22° 24°
Torsk
5965°
20°
22°
24°
26°
28°
30°
Sill/strömming
59
31 57
5764°
55
5563°
63° 62°
5362°
30
53
30
60°
32 29
59° 58°
28 57°
4960°
21 23 22
55°
25
45
27 28
4357°
43
21
22
3955°
24
28 21 23
26
25
39
24
22
25
26
24
37
3754° F9
27
41 23
26
54°
32 29
47
4759°
4156°
56°
49
32 29
4558°
27
30
51
5161°
61°
Skarpsill
31
31
64°
Latitude
18°
Latitude
66°
eget delbestånd. Data visar på en försiktig ökning av rödspotta, men landningarna är mycket mindre än de var i början på 2000-talet. Torskbeståndet i Nordsjön är däremot kraftigt ökande och relativt välmående. Fisk därifrån har Skagerrak och Kattegatt som uppväxtområde och det förekommer mer torsk i Skagerrak idag än under tidigare år.
tio år tendenser till återhämtning och den beslutade stora kvotökningen riskerar därmed att leda till att det kommer dröja länge innan beståndet når det uttryckliga kravet i EU:s gemensamma fiskeripolitik om maximal hållbar avkastning utifrån beståndets bärkraft. Rådgivningen från ICES pekar på att fisket på äkta tunga och piggvar bör minska. Rödspotta i Katte gatt, Bälthavet och Öresund förvaltas som
F9
G1
G3
G5
G7
G9
H1
H3
H5
H7
H9
G1 G3 G5 G7 G9 H1 H3 H5 H7 H9 n Beståndsindex för torsk i östra Östersjön, sill i Egentliga Östersjön och Bottenhavet och skarpsill i Östersjön baserat på individer äldre än 1 år Longitude Longitude
i ICES statistiska rektanglar. Data för torsk i östra beståndet kommer från bottentrålsundersökning från kvartal fyra 2014 och för sill och skarpsill kommer data från akustisk undersökning från kvartal fyra 2014. havet 2 01 5 / 2016
83
Foto: Vladimir Wrangel/Shutterstock
bestånd i Nordostatlanten. Till exempel har torsk i Nordsjön ökat kraftigt och lekbestån den närmar sig nu samma storlek som på 1980-talet. Bifångster av sårbara arter påverkar dock fortfarande lokala bestånd negativt med en omfattning som är svår att uppskatta. Till exempel anses bifångster av havskatt och hälleflundra fortfarande leda till överexploa tering av dessa bestånd. Situationen är också fortsatt allvarlig för lokala bestånd av kolja, bleka och torsk i Västerhavet. I Östersjön har betydelsen av den geografiska fördelningen av bestånden lett till nya rekommendationer till förvaltningen. Torskbeståndet delas där upp i ett östligt och ett västligt bestånd. Det är fortfarande gott om torsk som är mindre än 35 centimeter, den minsta tillåtna storleken för fisket, men begränsat med större torsk.