Foto: Charlotta Moraeus
miljögift er och d e ra s e f f e k te r
n Ögon som i varierande grad saknar pigmenterad hud runt ögat. I bilden längst upp till vänster visar en normal förekomst av pigmenterad hud runt ögat. Bilderna är tagna av insamlade sälar från Östersjön.
n En tvåårig gråsälshane bifångad i fiskeredskap i Kalmar-län som kom till Naturhistoriska riksmuseet för undersökning 2011. Runt ögat saknas det yttersta svartpigmenterade hudlagret.
n En histologisk bild på samma ögonlock. En histologisk bild av ögonlocket hos gråsälen på fotot till vänster. Till vänster i bilden är det yttersta hudlagret kvar medan det saknas till höger i bilden.
ra förändringarna. Vid mikroskopisk undersökning av sårskadorna såg man att ytterhuden saknades men att den skadade huden inte uppvisade några tecken till inflammation eller reparation. Sårskadorna har bedömts vara mått liga till kraftiga hos hälften av sälarna med förändringar. Av de sårskadade sälarna var majoriteten bifångster från fiske. Av de sälar som inte dog genom drunkning i redskap var två avlivade i redskap, ytterliga re tre var funna döda på stränder varav två hade blivit skjutna. 90 procent av sälarna med sårskador inkom under månaderna augusti till januari vilket är den period då flest sälar normalt inkommer till museet. Sälarna har skickats in från samtliga Östersjökustlän, från Skåne till Norrbot ten, men med flest sälar från Kalmar län. Under senare tid är det också från detta område som riksmuseet totalt fått in flest bifångade sälar. Samtliga tre sälarter finns representerade men merparten, 70 procent, av sälarna med sårskador utgörs av gråsäl. Om samma typ av hudförändringar finns hos säl på västkusten är okänt. Eftersom riksmuseets resurser är begränsade har mycket få hela sälar från Skagerrak och Kattegatt tagits in för undersökning. När tecken på infektion inte hittats, ställde sig forskarna frågan om de upptäck ta sårskadorna skulle kunna ha en kopp
ling till de kemiska vapen som dumpades i Östersjön efter andra världskriget.
bomber innehållande senapsgas sänktes på västkusten. Tanken var att behållarna med tiden skulle rosta sönder och då de kemiska stridsmedlen kom i kontakt med havsvattnet skulle de omvandlas till ofar liga ämnen.
114
Kemiska vapen dumpades i havet Under första världskriget utvecklades kemiska vapen som en integrerad del av skyttegravskriget. Trots att man under mellankrigstiden enades i Nationernas förbund om att förbjuda användning av kemiska vapen så utvecklades sådana i syfte att slå ner uppror, främst i asia tiska och afrikanska kolonier. Vid andra världskrigets utbrott fanns stora mäng der kemiska vapen i lager och produktio nen intensifierades i princip under hela kriget. Striderna under andra världskriget bedrevs i sådana former att dessa vapen inte kom till användning, med undantag av strider i Etiopien och Kina där det mer handlade om kolonialmaktskontroll än krig. Segrarmakterna beslagtog stora lager av olika stridsmedel från det kapitulerade Tyskland. Efter att ha skeppat användbara vapen till kvarvarande fronter och experi menterat med olika former för destruktion blev dumpning i havet den dominerade metoden för att bli av med dessa strids medel. Totalt dumpades mer än 200 000 ton kemiska vapen i Skagerrak och Öster sjön innehållande främst senapsgas med arsenikbaserade tårgaser och kräkämnen. Till och med hela skepp som lastats med
Stridsmedlen fara för dagens fiskare Det gick dock inte som man tänkt. Så småningom rostade stålhöljen bort från dumpade bomber men under denna process så löstes inte de kemiska strids medlen upp och förstördes av havet som man trott. Stridsmedel som senapsgas bildar istället ett skyddande skal, av poly meriserad senapsgas som skyddar mot fortsatt nedbrytning. Ett visst läckage sker dock, det visar de nedbrytningsprodukter som nu kan mätas i omgivande botten sediment. De klumpar av senapsgas som bildas utgör en påtaglig fara för fiskare som bottentrålar nära dumpningsområdena, eftersom senapsgas kan fastna i trålen och följa med upp till ytan och orsaka hudska dor. Dumpad ammunition innehåller sprängmedel och här finns även risk för explosion.
Sälar kan söka föda på dumpningsplatser I Östersjön finns tre välkända dumpnings platser där omkring 50 000 ton kemiska h av e t 2 0 1 5 / 2 0 1 6