Konsum i Hallstahammar.
Kooperationen i Hallstahammar – från vaggan till graven TEXT: DAVID LUNDE
K
ooperationen uppkom i en brytningstid när en stor del av befolkningen gick från lantbruk med självhushållning till att bli industriarbetare. Före 1846 fick handel bedrivas endast inom städerna och de under dessa lydande köpingarna. Ett undantag var bruksmagasinen. Bruksarbetarna fick en del av lönen i form av varor och stod därigenom under bolagets kontroll. På grund av den dåvarande monopolhandelns höga priser slöt sig arbetarna samman för att skaffa fram billigare varor. Den första föreningen bildades i Rochdale, Stor britannien 1844. Redan 1850 bildades den första svenska föreningen i Örsundsbro. Den första konsumtionsföreningen i Västmanland uppstod i Sala 1867. Till Hallstahammar nådde rörelsen i början av 1900-talet. 1906 bildades Svedvi konsumtionsförening i Tuna och året därpå Kooperativa föreningen kronan i Lustigkulla. 1923 slog de sig samman till Konsumtionsföreningen Hallstahammar. Även i Berg startade en konsumtionsförening 1906, med butik i Svennby. Otto Svensson utsågs till den förste kon-
sumföreståndaren i Tuna, förmodligen för att han skrev snyggt och kunde räkna,
38
Otto Svensson var den förste konsumföreståndaren i Tuna.
men han var egentligen stenhuggare till yrket. Efter några år skedde en brytning och han skaffade egen butik, lanthandeln vid Svedvi kyrka. Den drevs senare vidare av dottern Margaretha och hennes make Ivan Juhlin. Ture W Sjölund drev en diversehandel i Tomtebo, till att börja med i plåtslagare Klassons fastighet. 1916–17 byggde han en ny butik, det hus inne på gården bakom IDÉ-bild där idag en målerifirma håller till. Denna butik köptes på 20-talet upp av Konsum, men visade sig snart otillräcklig. Man byggde en helt ny fastighet mot Köpmangatan, den där IDÉ-bild har sina nuvarande lokaler.
Åren efter andra världskriget inleddes en enorm expansion i Hallstahammar. Sveriges industri var intakt och gick på högvarv när Europa skulle återuppbyggas. Arbetskraft importerades från andra länder – finländare bodde i baracker på Bultbacken och italienare i Rallsta. Hartvig Forsberg, föreståndare för Tunakonsum, som låg närmast Rallsta, märkte en plötslig efterfrågan på tidigare nästintill okända produkter som pasta och olivolja. För att råda bot på bostadsbristen inleddes byggnationen av stora hyreshusområden öster om det dåvarande samhället. Parkgatan kom nu att utvecklas till affärsgata. Här etablerade Konsum ett ”varuhus” som förutom livsmedel även hade avdelningar för kläder, skor och textil. Man fanns kvar i Tuna och Lustigkulla och i takt med att samhället växte etablerades nya kvartersbutiker – Näs, Bultbacken, Fredhem, Baldersplan, Barnängsgatan, Trädgårdsgatan. 1959 invigde man Hallstahammars första snabbköp för livsmedel. Det byggdes på tomten bredvid Sagabiografen (Västeråsvägen 14–16). Här inrymdes även husgerådsbutiken Centrum som