Page 1

Falska vänner

Språkförväxlingar som uppstår när samma ord används på olika språk.

Den nya rikssvenskan

Visste du att en ny rikssvenska har kommit?

Språk i alla former

#1 Mars 2017

Du kom med förändring

Dua är idag en självklarhet. Men hur var det förr i tiden?


Redaktionen

klara hammerth

emma karlsson

Annika andersson

hanna grรฅd

Illustratรถr

Chefredaktรถr och skribent

Skribent och layout

Skribent

Caroline Bjรถrndahl samuel รถfverstedt Rebus runeman Layoutansvarig

2

Layoutansvarig

Facklig representant


Innehåll

6 Den nya rikssvenskan Att det finns en rikssvenska har du

18 GLÖMDA ORD

Ord kommer och ord går. I den senaste

säkert hört, men vet du var den

upplagan av Svenska Akademiens ord-

kommer ifrån och att det nu tagits fram

lista försvann 9 000 ord.

en ny rikssvenska?

8 Kan du de dialektala orden?

19 REDAKTIONENS FULA ORDLISTA

Redaktionen har skapat ett klurigt quiz

Vilka är egentligen de fulaste orden i

där du får chansen att testa dina

svenska språket? Redaktionen listar.

kunskaper om svenska dialekter.

10 Dialekter OCH ATTITYDER

20 SE UPP FÖR Falska vänner

Vi disukterar fördomar som kan finnas

Alla har vi varit med om dem, språk-

gällande dialekter och vad som ligger

förväxlingarna som kan uppstå när

bakom dem.

samma ord används på olika språk.

13 Dialekter SOM VARUMÄRKE

Dialekter har blivit trendigt, vi diskuterar hur de till och med kan användas för att

24 DU KOM MED FÖRÄNDRInG

Att dua varandra är inte något som alltid varit en självklarhet. Förr i tiden kunde det till och med anses opassande.

bygga ett varumärke.

16 Kan du kasta ett

getöga på den där rödbetan? Du har kanske hört uttryck som att kasta ett getöga, men vad betyder det och var

26 Svenska språkets historia

Vi tar dig snabbt genom den svenska språkhistorien som innehåller allt från runsvenskan till språkpolitik.

kommer det ifrån? Vi har svaret!

3


Let’s Talk about

Dialekter Ibland uppstår för virring om vad rikssvenska är och var den talas, där för har vi nu en gång för alla rett ut det och undersökt hur den uppkommit och var för. Vi har också diskuterat kring hur en kan använda sin dialekt som byggsten i ett varumärke samt hur attityder till olika dialekter uppstår.

4

| Let’s Talk


Let’s Talk |

5


den nya rikssvensk a n Varför eftersträvas ett riksspråk där våra dialektala skillnader göms undan? Utbildnings- och bemanningsföretaget Lernia ifrågasätter detta och har utformat en ny rikssvenska som visar hur Sverige låter idag. TEXT Hanna Gråd ILLUSTRATION Klara Hammerth

Ljud är med och formar hur vi ser på varandra. När alla röster inte är representerade får vi en skev uppfattning om vilka som ska få höras i vårt samhälle, i våra fikarum eller på våra arbetsplatser.” Det skriver Lernia, statligt ägt utbildnings- och bemanningsföretag, i samband med sin lansering av en ny rikssvenska. Lernia menar att rikssvenskan, som har ansetts vara en neutral svenska, riskerar att bli en missvisande norm om hur Sverige ser ut.

Rikssvenskan växte fram på 1500-

talet i form av ett standardiserat skriftspråk när riksgiltiga texter började tryckas på svenska. En betydelsefull text för denna utveckling var Gustav Vasas bibel, den första bibeln på svenska. Under 1600-talet började även ett gemensamt talspråk växa fram bland de bildade. Basen för detta talspråk 6 | Let’s Talk

var de dialekter som talades kring Mälarområdet då huvudstaden vid denna tidpunkt blev en politisk, administrativ, religiös och kulturell medelpunkt i landet. Även uttalet av det standardiserade skriftspråket utgjorde en betydande grund för talspråket, och självklart påverkades det också av många andra dialekter eftersom adeln flyttade in till huvudstaden från många olika delar av Sverige. Det gemensamma talspråket utvecklades och fick sitt stora genombrott i och med folkskolereformen som innebar att obligatorisk skola infördes år 1842. Med en allmän undervisning behövdes ett gemensamt undervisningsspråk för hela landet, så dialektala drag slipades bort och många talspråkliga uttal försvann. Vid denna tid ökade även rörligheten i samhället

H


Dialekter Språk-o-maten

vad gäller utflyttning från hembygden vilket också bidrog till användning av riksspråket. Då en använder dialekter som inte är ömsesidigt begripliga tvingas talaren av dialekten att anpassa sig till riksspråket. Ytterligare användning av riksspråket kan höras på radio och tv, vilket även påstås ha givit mönster för ett standardspråk. På senare tid har dock dialekter bjudits in mer och mer i tv- och radiosändningar och anses ge karaktär till programmet, samt vidga uppfattningar om vad svenska språket egentligen är.

Det är precis vad Lernia har tagit

fasta på nu med lanseringen av den nya rikssvenskan, att vidga uppfattningarna om vad svenska språket egentligen är, samt att människors uttal inte har med deras kompetens att göra. År 2015 framkom det nämligen, av en studie gjord av Europakommissionen,

att svenskar tror att “den sökandes sätt att tala (uttal/brytning/accent) är den faktor som kan vara till störst nackdel för en jobbsökande när ett företag ska välja mellan två kandidater med samma yrkeskunskaper och kvalifikationer”. Vid framtagning av den nya rikssvenskan har Lernia spelat in människor med olika uttal och dialekter genom att prata med människor av olika åldrar, kön, utbildning, etnicitet och geografiskt ursprung. Efter att ha mixat ihop alla röster med olika uttal för varje ord har en röstprototyp tagits fram. I dagsläget används den enbart av Scouterna och Stockholms universitetsbibliotek, men flera företag och organisationer erbjuds nu att använda den. Om du inte orkar vänta på att stöta på den och vill lyssna redan nu - klicka dig in på Lernias hemsida!

Let’s Talk | 7


Din kompis från Skellefteå brukar flänna när hen ser sin favoritfilm. Vad är det personen gör?

Att det är gott med potatis!

Att det är gott med paj!

Att det är gott med plättar!

Att det är gott med päron!

Vad gott med pärer! säger en person från Jämtland. Vad menas?

Hen blir rädd

Hen gäspar

Hen gråter

Hen skrattar

1 2

KAN DU DE DIALEKTALA ORDEN?


3 4 5 6 8 7 Det luktar

Det skräpar (ner)

Det kostar (mycket)

Det krånglar

vad gör det då?

En pall

En fika

Vacker

Elak

Kaxig

Snäll

Att de har intima problem

Att de är osams

Att de funderar på att gifta sig

Att de har en pakt

Din vän från Stockholm säger att hen har en fnurra på tråden med sin partner, vad menar hen då?

Vidrigt

Pinsamt

Kallt

Vackert

Vad menar en person från Blekinge när hen tycker att något är nytigt?

Om en Jönköpingsbo säger katig, vad menar personen då?

Om något klyddar för en skåning,

Blåbär

Korv

Potatis

Lingon

Vad äter en person från Värmland när hen äter kröser?

En skvätt kaffe

En bunke

En person från Dalarna frågar efter en butt, vad vill hen ha då?

1. Hen gråter 2. Att det är gott med potatis 3. En bunke 4. Lingon 5. Att de är osams 6. Kaxig 7. Pinsamt 8. Det krånglar


Dia & att Fördomar är något som vi alla har. Vi bildar oss egna uppfattningar utifrån erfarenheter och intryck som vi samlar på oss. Det kan ibland vara svårt att vara medveten om sina egna fördomar. Ofta har vi fördomar om människor beroende på vilken dialekt de talar, vilket till stor del är ett resultat av samlade intryck från andra, och inte minst från media. TEXT Annika Andersson

10 | Let’s Talk


alekter ityder I

dag tillåts dialekter ta större plats i media än tidigare. Men vilken bild ger media av dialekter idag? Många gånger är den positiv då mer utpräglade dialekter får ta plats där det tidigare endast talades rikssvenska. Samtidigt används dialekter fortfarande i ett skämtsamt syfte, t.ex. i reklamsammanhang. Reklammakarna spelar ofta på samhällets fördomar om göteborgare, smålänningar, norrlänningar, gotlänningar och stockholmare. Detta för att skapa effekter och locka till ett skratt eller två. Genom att media bekräftar de fördomar samhället har av människor med olika ursprung och dialekter förstärks stereotyper som att göteborgare är vitsiga fiskälskare eller att norrlänningar är fåordiga skogsmullar. Attityder till olika dialekter är ofta knutna till fördomar, men också maktrelationer. Även privata erfaren-

Dialekter

heter kan påverka våra attityder till olika dialekter. Vi kan förknippa en dialekt med en enskild individ, och vår attityd till dialekter blir då densamma som till personen som talar den. Är din bästa vän dalmas får du troligtvis positiva vibrationer av andra som talar samma dialekt. Fördomar är många gånger omedvetna och uppstår alltså automatiskt baserat på vad man upplevt tidigare i sitt liv. Generellt sett brukar vi vara skeptiska till dialekter som gränsar till de område som vi själva kommer ifrån. Man kan säga att vi är lite extra misstänksamma mot grannarna. Men det är också vanligt att man har en kluven inställning till sin egen dialekt. Att komma underfund med vilka attityder man själv besitter till olika dialekter kan vara svårt. Men ett första steg för att bli av med fördomar är att man blir uppmärksam på dem. Let’s Talk | 11


12 | Let’s Talk


Dialekter

Dialekter som varumärke I vår alltmer globaliserade värld möter vi fler och fler människor som inte talar samma språk som vi. Och även om vi talar samma språk finns det en stor variation av hur det låter. Men i samband med detta har våra dialekter slätats ut mer. TEXT Annika Andersson

I vårt avlånga land

hittar vi otroligt många dialekter. Denna exponering för fler språkliga skillnader har bidragit till att vi mer sällan reagerar på en annan dialekt än den vi själva är vana vid. Här är media en stor bidragande faktor då betydligt fler dialekter får ta plats idag, till skillnad från förr då rikssvenskan dominerade stort i mediala kanaler. För många människor är det viktigt att bygga ett eget personligt varumärke. Att tala med dialekt idag kan därför bidra till att bygga det personliga varumärket då det gör en person unik. Detta i kombination med andra egenskaper och intressen vi har bildar tillsammans det personliga varumärket.

Många musiker som t.ex. Timbuktu

eller Annika Norlin använder sin dialekt som ett stilmedel som en del av sitt uttryck. Att anamma sitt ursprung genom att använda dialekten som stilmedel kan göra att musiken upplevs mer autentisk och levande. På senare tid har dialekter använts mer frekvent i reklam som det glada dalmålet i Clas Ohlsons radioreklam eller den tyska brytningen i Media Markts reklamfilmer. På en marknad där alla vill göra sin röst hörd kan dialekter vara ett användbart medel för att skapa en varumärkespersonlighet och särskilja sig från andra varumärken på marknaden. Då gäller det att varumärket är samstämmigt med

de associationer som dialekten skapar, annars kan varumärket upplevas som splittrat eller förvirrande. Vi har alla små egenheter i språket som gör oss unika, men som vi kanske inte alltid är så förtjusta i. Det är kanske de detaljerna som särskiljer oss på ett positivt sätt och gör oss unika när vi bygger vårt eget varumärke. Och om man behärskar användandet av dialekter i sin reklam som skapar rätt associationer kan man framgångsrikt bygga sitt varumärke och företag.

Let’s Talk | 13


Let’s Talk about

Ord Pultron, samkväm, kotteri… Det svenska ordförrådet innehåller 126 000 ord, har du koll på vad alla betyder? Testa dina ordkunskaper i vårt ordquiz, och se om du håller med redaktionen om några av svenskans fulaste ord. Och vad är egentligen en sol-och-vårare?

14

| Let’s Talk


Let’s Talk |

15


Kan du kasta ett getöga på den där rödbetan? TEXT Hanna Gråd

I den här artikeln reder vi ut vad några uttryck betyder och var de kommer ifrån. Varför säger vi egentligen pang på rödbetan och vad händer om man blir utsatt för en sol-och-vårare?

Pang på rödbetan

Att pang på rödbetan betyder rakt på sak är inga konstigheter, men när man börjar fundera på vad man faktiskt säger väcks tankar om varför man egentligen säger så. En ofta förekommande teori i forskningen är att ordet rödbeta kommer från det polska ordet robota som betyder slit eller trälgöra. Ordet ska ha kommit till södra delarna av Sverige via polska gästarbetare i slutet av 1800-talet och den tidigaste dokumentationen av uttrycket dateras

till början av 1900-talet. Men exakt hur ordet robota och trälgöra kopplas till pang på rödbetan är fortfarande oklart och något som inte forskningen kunnat avslöja.

Lägga rabarber på

Som många andra uttryck härstammar lägga rabarber på från ett främmande språk och en ordförvrängning. För länge sedan sa man att lägga embargo på. Embargo är ett spanskt ord och betyder beslagtagande, som bjöd in till förväxling av det ljudlika rabarber. 16 | Let’s Talk

Kasta ett getöga

Ordet getöga kommer från det gamla verbet gäta som betyder valla boskap eller vakta. För att hålla koll på sina djur behövde herden bara titta till sina djur då och då, kasta ett getöga. Så turligt nog har ordet getöga alltså ingenting att göra med djuret get och kastning av ögat.

Sol-och-vårare

Sol-och-vårare är ett uttryck för ett bedrägeri där förövaren låter sig och sina offer ingå i kärleksrelationer, med baktanken att lura av dem pengar. Uttrycket härstammar från en kontaktannons skriven 1916 i Stockholms-Tidningen med signaturen Sol och vår.

Saken är biff

Saken är biff betyder att något är ordnat, fixat eller färdigt. Man tror att uttrycket kommer från att en ansökan inom det militära förr i tiden ofta markerades med texten bif., vilket står för bifölls.


Ord

ILLUSTRATION Klara Hammerth

Let’s Talk | 17


GLÖMDA ORD Vad gäller ordförrådet tillkom 13 000

nya ord, vilket innebär att antalet nya ord är det största sedan 1950 års upplaga. Men samtidigt som nya ord tillkommer utgår andra ord, i den senaste upplagan blev 9 000 ord utputtade, vilket även det är fler än normalt. Varför så många ord utesluts beror på att SAOL i första hand är en ordlista över det levande svenska språket och dess ordförråd. På samma sätt som vi tar till oss nya ord slutar vi använda andra, och då platsar de inte i SAOL längre. Om man saknar de gamla orden behöver man dock inte sörja allt för mycket, de finns oftast att hitta i Svenska Akademiens ordbok, SAOB. Och eftersom all publicerad svensk text finns väl bevarad, och språket är föränderligt, slutar inte ord finnas bara för att de inte finns i SAOL. Det är bara att kika i SAOB, välja ut ett gammalt ord och börja använda det igen så kanske andra hakar på! 18 | Let’s Talk

Vi har tagit en titt i Svenska

Akademiens ordlista och hittat några guldkorn som fortfarande är levande, men kanske lite bortglömda bland de 126 000 ord som listan innehåller. Vet du vad de betyder?

1. Morsk A. modig B. arg C. mesig

2. Pultron A. feg person B. befälhavare C. en växt

3. Kotteri A. sammanslagning B. gäng C. smuggel-liga

4. Sagla A. snora B. rapa C. dregla

Facit: 1A, 2A, 3B, 4C

M

ed jämna mellanrum revideras Svenska Akademiens ordlista, SAOL, för att återspegla det svenska språket. Den senaste upplagan kom i april 2015 och är den fjortonde i ordningen.


Ord

Redaktionens

JUMPER stickad eller virkad tröja

KLEGG obehaglig, kletig massa

SAMKVÄM enklare fest eller sammankomst

lysa i granna färger

Obetydlig summa

superlativ av verbet få. få, färre, färst

tomt och slitet ord eller uttryck

hudområdet omkring bröstvårtan.

FÄRST

FLOSKEL

VÅRTGÅRD

anta, förutsätta

SPOTTSTYVER

PONERA

PRUNKA

FULA ORDLISTA

OOMKULLRUNKELIG obestridlig


Ord

SE UPP FÖr FALSKA VÄNNER Under semestern i Sverige lapar vi sol, plaskar i vattnet och njuter av att skolan är slut, i andra länder betyder istället semester att skolan börjar. En engelsk wrist är en handled medan en svensk vrist är en fotled. Du har säkert träffat på dem, de falska vännerna som förvirrar oss i språket och får oss att tro att vi vet vad ett ord betyder.

F

alska vänner talar man om när två ord i olika språk som är så lika att det lätt blir missförstånd. Orden kan antingen stavas likadant (homo-grafer), låta likadant (homofoner) eller till och med både stavas och låta likadant (homonymer), men betyder inte samma sak. Allra vanligast är att förväxling sker mellan de olika nordiska språken som svenska, norska och danska. I Sverige säger vi

20 | Let’s Talk

blöt för när något är vått. I Danmark betyder blød istället mjuk. Det kan också uppstå en hel del fniss om en svensk använder ordet bärs när det är dags att beställa en öl. Bärs låter nämligen som bæsj i Norge, som i sin tur betyder bajs.

stor förvirring, det har inte alls samma betydelse i svenskan och finskan. På finska är kissa en katt, och på finlandssvenska är tupp inte alls ett djur utan toa eller ett utedass. Så det gäller att ha koll på djuren och toabesöken när man pratar med en finländare.

Men det finns också falska vänner mellan svenskan och andra språk, till exempel finskan. Ordet kissa kan skapa

Hur uppstår dessa falska vänner

då? Jo, de kan uppstå på framförallt två olika sätt. Dels kan ett ord som


funnits sedan länge på olika språk utvecklas med tiden och därmed få olika betydelser på olika språk. Ett exempel på ett sånt ord är frack som finns i flera olika språk. I Sverige är frack en form av högtidsdräkt. På norska är frakk istället en överrock. Det som vi kallar för frack heter på norska livkjole eller snippkjole. TEXT Emma Karlsson ILLUSTRATION Klara Hammerth

Ett annat sätt som falska vänner kan uppstå på är genom att ett ord lånas från ett språk till ett annat men bara en del av betydelsen följer med. På franska kan conférence avse ­antingen en hel konferens eller en enstaka ­föreläsning. Svenskan har bara lånat den första betydelsen.

Och så var det där luriga ordet semester. Det finns på minst trettio olika språk men det är bara i Sverige som det betyder ledighet eller resa. I alla andra språk betyder semester ett halvår, ett halvt läsår eller en skoltermin. Det vill säga raka motsatsen till vår semester, snacka om en falsk vän!


Let’s Talk about

Historia Det lilla ordet du har haft större inverkan på vårt språk än man först kan tro. Under 60-talet skedde en förändring som återspeglas i samhället än idag, på sida 20 förklarar vi hur. Vi pekar också ut några milstolpar som det svenska språket haft under sin utveckling och vad som har hänt på den här sidan av 2000-strecket.

22

| Let’s Talk


Let’s Talk |

23


Historia

DU KOM MED FÖRÄNDRING För femtio år sedan började vi dua varandra i Sverige. Att det svenska språket ständigt är i förändring är ingenting nytt, men hur kom det sig att vi började dua varandra och vad innebar det i stort? TEXT Hanna Gråd ILLUSTRATION Klara Hammerth

F

ör att besvara dessa frågor backar vi bandet lite, för att i turbofart förklara hur utvecklingen av tilltalsord har sett ut. På 1500-talet och ända in på 1700-talet användes tilltalsordet I, men därefter bildades ordet Ni, genom att den sista bokstaven i verbet hoppade över till pronomenet. Saden I blev alltså Sade Ni. Ni sjönk i värde under 1800-talet och ansågs vara ett nedvärderande ord, tillsammans med han och hon, och användes vid tilltal till underordnade eller socialt lägre stående personer. Dessa ord ersättas därför med titlar som baron, präst och direktör i samhällets övre skikt, och bland arbetarklassen sa man du. Även i nära relationer använde man ordet du. Titlar var viktiga för att sortera människor socialt, visa social respekt samt för att slippa välja mellan du och ni. Du ansågs vara för intimt och familjärt medan

24 | Let’s Talk

ni var nedvärderande. Om man saknade en specifik titel tilltalades man herr, fröken eller fru. Framme vid 1960-talet hade en förändring börjat ske. Dagens Nyheter hade ändrat språkbruk och många hade uttalat sig om att de skulle börja dua alla. Vad som kallas dureformen är ingen speciell händelse, utan alltså en förändring över tid som fick genomslagskraft i medierna 1968 genom Bror Rexed, dåvarande generaldirektör för Medicinalstyrelsen. Vad som skedde var att han i sitt välkomsttal till personalen sa att han tänkte säga du till alla anställda, och då tog det fart på riktigt.

Du-reformen innebar att frågan om status

inte längre var lika viktigt, alla skulle tilltalas lika. En av anledningarna till du-reformen skulle man kunna säga var industritillverkade kläder och hur det möjliggjorde för alla att klä sig lite hur de ville. Detta gjorde att man inte längre kunde statusbestämma människor efter utsidan, och därför var det svårt att veta hur man skulle tilltala personer man inte kände. Men du-reformen kom inte bara att påverka ur ett statusperspektiv, utan även frågan om distans eller närhet mellan människor. I och med den ökande urbaniseringen i mitten av 1900-talet uppstod allt fler situationer där status var irrelevant, exempelvis när okända människor mötte varandra i köer, omklädningsrum och varuhus.


Eftersom man inte kunde tilltala varandra med titlar fanns det två möjligheter. Du kunde ha behållits som ord för ens nära vänner och relationer samtidigt som ni användes för ytliga bekantskaper. Men, så var det ju det här med att ni ansågs nedvärderande. Det gjorde att det enda alternativet var att dua varandra. Så nu står vi här, år 2017, och fortfarande duar varandra. Men det är inte den enda förändringen som kom med du-reformen. Konsekvenser från du-reformen påverkar hela den språkliga

stilen. Ni är ett gammaldags och opersonligt ord att använda för en enskild person, men det har även avtagit i användning från företags, organisationers och föreningars håll. De har övergått till att oftast tilltala sina kunder en och en, med tilltalet du. Istället för att skriva “Den nya telefonen har en bra kamera” skrivs nu “Vår nya telefon hjälper dig ta fantastiska bilder.” Den språkliga stilen har alltså gått från att författaren och hens åsikter inte fick synas till att bli allt mer personligt och informellt och i och med detta mer engagerande.

Let’s Talk | 25


Svenska språkets

Mycket har hänt med svenskan under årens lopp. Tänk bara på skillnaden mellan runskriften och hur våra bokstäver och ord ser ut idag. Här kommer en kort beskrivning av vad som har hänt med svenskan genom åren.

Runskriften ersätts av den klassiska fornsvenskan med alfabetet som det ser

Under den här perioden utvecklas den yngre nysvenskan.

Vid vikingatidens början kan svenskan börja urskiljas som ett eget språk. Under den första tiden kallas den runsvenska.

26

| Let’s Talk

1732

1526

1225

800

ut idag. Nu dyker också bokstäverna ä och ö upp i svenskan.

Under den här tiden utvecklas nysvenskan vilken har kommit att kallas för äldre nysvenska. Nu införs bokstaven å och den första svenska bibeln trycks vilket kommer att medföra att skriftspråket blir stabilare.


Historia

historia Riksdagen antar en samlad svensk språkpolitik med fyra överordnade mål, ett

En rättskrivningsreform införs och skriftspråket

2005

1974

1907

1874

Den första upplagan av Svenska Akademiens ordlista ges ut.

Svenska språknämnden, som senare kommer att kallas Språkrådet, inrättas.

2009

av dem är att svenska ska vara huvudspråk i Sverige.

förenklas, till exempel blir bokstavskombinationen dt t och hv blir v.

En språklag antogs detta år som innebär att det svenska språket har en officiell status. Syftet med lagen är framför allt att förtydliga svenskans och andra språks ställning i det svenska samhället.

Let’s Talk |

27


Profile for Hanna Gråd

Let's Talk  

Let's Talk  

Profile for hannagrad
Advertisement