Good Guide: Skellefteå by goodguide

För dig som är ny i Skellefteå år 2052

Good Guide: Skellefteå är en prototyp av en reseguide till Skellefteå utgiven år 2052.

Författare Petra Jenning, Emma Pihl, Johannes Stripple, Alexandra Nikoleris, Ludwig Bengtsson Sonesson, Mats Söderlund, Johan Holmqvist och Aurora Pelli. Illustration Sofia Fors

Denna skrift är framtagen som en del i Visioner i Norr, på uppdrag av Rådet för hållbara städer och delfinansierad av Vinnova. Tack till Skellefteå Kommun för er gästfrihet och engagemang, klass 5C Sunnanåskolan för era idéer om framtiden och Caroline Mårtensson för konstnärligt stöd.

Innehållsförteckning

Själ & hjärta Skellefteå Färden Vett & Etikett i trafiken Stadskartor Skelleftedalen Bureå Jörn Byske Ta dig runt Essä: Ett urladdat liv

s. 5 s. 7 s. 9 s. 10

Leva & Bo Livsmiljöer Den kontinuerliga bomässan Bomässan i urval Essä: Social soil

s. 29 s. 31 s. 33 s. 35 s. 38

Se & Göra Kulturkraft Kulturkraft i urval Essä: Lyssna på Skellefteå Kalendarium Essä: Fritt campus Ta med dig hem

s. 41 s. 43 s. 47 s. 50 s. 52 s. 54 s. 56

Bilaga: Bakgrund & Metod

s. 14 s. 16 s. 18 s. 20 s. 23 s. 26

Själ & hjärta

Skellefteå

De samiska lämningarna i Skelleftebygden går tio tusen år tillbaka i tiden. Världens äldsta bevarade skida kommer härifrån och är mer än femtusen tvåhundra år gammal. Den tidens inflyttare mötte ett skogslandskap rikt på villebråd och fisk. Man fångade lax i älven, jagade älg och vildren. Så småningom växte det fram ett odlingslandskap längs älvarna. Skogsbruket utvecklades och i början av 1900-talet tog gruvnäringen fart. Sedan början av 2000-talet har Skellefteå förvandlats till en av de modernaste regionerna i Europa och blivit världsledande inom hållbar stadsomvandling och resiliens. I år firas 30-årsjubileum för den första omställningsvågen! Ledstjärnor då som nu har varit att inte ta någon ny mark i anspråk, att kultur kan vara en hävstång och enande kraft samt att vi alla tillsammans skapar den mångfald av lösningar som bygger en hållbar värld. Skellefteå är en bygd som präglas av ett naturnära boende och hållbara kommunikationer. Här går kulturen, idrotten, naturvården och friluftslivet hand i hand

och dess värden har präglat planeringen av både lokaltrafik, service och bebyggelse. Det är aldrig långt till skidturen, konstutställningen eller skogsbadet. För att uppleva Skellefteås hela bredd rekommenderas en längre vistelse i någon av de många spännande boendeformerna. Medle-, och Fällforsgårdarna är exempel på gemenskapsboenden, så kallade social soils. De har vuxit fram i ett ständigt pågående utvecklingsarbete genom Skellefteå Kulturkraft, en metod som stått modell för landsbygdsutveckling i hela världen. Följ landskapets egen berättelse från Skulpturviken, via Ateljéstaden, Batterimuséet och Äventyrsgruvan till Berättarcentralen i Boliden. Upplev de restaurerade skogarna, de rinnande vattendragen och skidåkning på natursnö. Varför inte lägga en energifasta i Tystnaden? Besök den kontinuerliga Bomässan och se 3D-skrivare bygga boendetornet bredvid Sara Kulturhus i realtid, eller teckna dig för en volontärvecka i någon av återvinningsanläggningarna.

Konst-åk stn. Kulturmark Vildnad

Färden

Skellefteå lämnade det monotona bilåkandet bakom sig för länge sen. Paradoxalt nog innebar det en ökad integration mellan landsbygd och lokalsamhällen. Med motto “Tillsammans från dörr till dörr” satsade kommunen stort på en mångfald av transportlösningar. När vanan att åka tillsammans väl etablerade sig framstod den gamla modellen som en obegriplig dysfunktionalitet. Idag är det enkelt för vem som helst att ta sig runt utan att äga en egen pod, hub eller personvagn. På de gamla järnvägsspåren från Skellefteåhamn till Bastuträsk och Boliden kan du uppleva en hypermodern hybridtrafik. Det finns även gott om bilpooler i hela kommunen om det känns enklare, som besökare kan du hyra in dig på dygns-, vecko- eller månadsbasis. Stannar du minst en vecka måste du prova Konst-Åk hubbarna som erbjuder säsongsbetonade personliga transportmedel, och ett väl utvecklat nätverk av skatebanor/cykelbanor/ skidloopar/skridskospår. Skellefteås innovativa trafiklösningar har som en bonus inneburit att folkhälsota-

len i kommunen är bland de bästa i hela Norden. I och med att förutsättningarna för regelbunden och vardaglig rörelse förbättrades så markant började transport och träning i allt större utsträckning ses som ett och samma, det blev inte bara nyttigt att röra på sig, utan både roligt och lönsamt också. För att binda ihop Skellefteå som stad var brobyggandet väldigt viktigt. Här finns broar för alla behov. Västerut hittar du pärlbroarna som bara är tillgängliga till fots. Kulturbron i de centrala delarna av stan är alltid full av liv. Glöm inte Skellefteås vett och etikett för transporter!

Skelleftå kommun: 150 000 invånare Area: 9 945 km2 Tätorter: Skellefteå, Byske, Jörn, Bureå och Kåge

Vett & etikett i trafiken Skellefteås många transportslag ställer lite krav på hur man beter sig i trafiken. Här är några tips som kan hjälpa: • Visa tydligt med händerna när du ska svänga eller stanna. • Endast skridsko och spark på isbanan som är mycket hal. • Under sommartid omvandlas banan till ett vattendrag. Fiske förbjudet, men lek uppmuntras. • Ibland dyker det fortfarande upp en och annan personstyrd bil, se upp! • Trampa inte i skidspåren. Skellefteborna gillar inte när spåren förstörs! • Ekostråket används frekvent av olika djurarter. Observera att djur har företräde! 10

Konst-åk stn. Bro (Skid)loopen

TIPS! Lokaltågen är “on-demand” Glöm inte att trycka på knappen på stationen för att de ska stanna, eller beställ i appen.

Skellefteådalen

TIPS! Konst-Åk hubbarna är alltid laddade med transportmedel för säsongen, bland annat skidor, eljakt, hovershoes m.m..

Bussen du inte vill gå av!

Konst-Åk är trasnsporthub och konstverk i ett.

Temporära isbroar återuppstår varje vinter.

Ta dig runt

Torgbussen

Konst-Åk

Från centralstationen tar du Torgbussen vidare runt i kommunen. Kollektivtrafiken i Skellefteå har utvecklats till en social mötesplats – det mobila torget! Förr i tiden hette det “kollektivtrafik”, men de flesta satt ändå själva på sin stol och stirrade ner i en telefon. Här råder idag en helt annan trafikkultur. För att råda bot på både ensamhet och bilåkande lanserades de nya sociala bussarna som lite skämtsamt kom att kallas för “Tinderbussarna” i folkmun. Fler och fler insåg snabbt hur mycket roligare det var att resa tillsammans än solo och redan i slutet av 20-talet hade de bidragit till att minska både bilresande och depressioner drastiskt.

Det finns många sätt att ta sig fram i Skellefteå, men det skulle ju vara idiotiskt att äga fem typer av cyklar, tre typer av skidor och ett par snöskor! Istället använder man här Konst-Åk, de norrskensfärgade skulpturerna av konstnären M. Carlsson som finns lite här och där i staden. Ladda ner appen och abonnera valfri transport. Helst ett dygn i förväg men chansa om du är okräsen. Glöm inte att lägga in längd och vikt så att du får rätt storlek på skidorna.

Isbroarna Går du ner till Älven på vintern kanske du ser ett tiotal smala isbroar. Detta var ett ambitiöst projekt från kommunen, där nätbroar täcktes av is och stadens invånare kunde glida över älven. På sommaren var de äventyrliga nätbroar! Planen grusades dock av klimatförändringarna, då vintertemperaturen nu är högre och mer varierande. Nuförtiden är de ofta stängda på vintern eftersom risken att falla i den iskalla älven är för stor. Men gå förbi, och se om du lyckas tajma en kall period!

Magneten

(Skid)loopen

Den hypermoderna pendeln har byggts på samma banvallar som den spårbundna trafiken som knutit samman lokalsamhällena sedan sent 20-tal. Att pendla från Burträsk till City går nu på 15 minuter med direktpoddar. Lokala magnetlinjer till Boliden och Skråmträsk kommer att stå färdiga 2055 och förstärka persontransporterna i hela kommunen. Men är du bara här för en skön sommarsemester är kanske Lulelinjen, det som förut hette Botniabanan, den intressantaste, stannar på inte mindre än sju magiska midnattsbad längs kusten.

Förr tog alla bilen till skidåkningen. Nu tar man istället skidorna överallt. Satsningen på de många och sammanhängande skidlooparna som snirklar sig in och ut genom staden blev succé och skidåkning gick från friluftsaktivitet till ett transportsätt att räkna med. Riktigt kalla vintrar finns här till och med natursnö att uppleva! Sommartid är det ömsom gröna stråk, ömsom stadsgator där du kan ta dig fram på alla möjliga sätt, beroende på vad som finns ledigt i närmsta Konst-Åk hub.

Snabbaste pendlingen får du med Magneten.

(Skid)loopen kopplar samman staden.

Essä

Ett urladdat liv - Bruksort i förändring

Termen bruksort beskriver en stad som byggts kring en dominerande industri. Historiskt sett var det orter som växte fram kring järn-, pappers- och glasbruken men innefattar numera även andra industrier. Den gröna industrialiseringen under 2000-talet har gett upphov till flera nya bruksorter exempelvis Reno i Nevada, och industriklustret ‘Battery Valley’ som växte fram i Skellefteå på 2020-talet. Det sätt att leva som uppstår i en bruksort kallas ‘bruksandan’, och ett tydligt drag genom åren har varit ‘passivitet’. Under 1800-talet var det beroendet av bruksherren som passiviserade människors initiativkraft. Arbetarrörelsen i slutet på 1800-talet begränsade bruksherrens makt, men passiviteten bestod. Man förlitade sig på kollektivet, facket eller kommunen för förändring. Under senare delen av 1900-talet blir passiviteten en uppgivenhet, en känsla av att inget nytt händer, att allt står stilla. I den gröna industrialiseringens bruksorter är det snarare en intensiv aktivitet som dominerar. Kunskapsarbete, företagens flytande gränser och arbetarnas 26

rörlighet formar en miljö där högteknologiskt arbete dominerar den regionala ekonomin och arbetslivet definierar individers liv. Arbetstagaren måste ständigt vara tillgängliga då arbetssfären går bortom arbetsplatsen; socialt, intellektuellt och fysiskt. Kryptovalutan Batcoin, en version av gamla företagskuponger, som först handlades med 2029 i Skellefteå, gav företag i Battery Valley ökad kontroll över lokala resursflöden. Under 2020-talet ansågs fördelen med Skellefteå vara att människor hinner mer utan att behöva skruva upp tempot, men tyvärr visade det sig inte gälla Battery Valley. 2030-talets konflikter om tid och liv fångas i romanen “Ett urladdat liv” av Enar Nordvik (2033). Det var först i slutet av 2030 som den traditionella bruksmentaliteten bröts. Skellefteå Kulturkraft var bidragande, men inte tillräcklig. I och med protesterna 2030-35 tvingades politiker och företag att lyssna på hela befolkningen och ge tillbaka initiativet till invånarna. Nu skedde en omfördelning av ansvar som mobiliserade engagemang hos alla.

Leva & bo

Vildnaden

I Skellefteå har man länge arbetat aktivt med att stärka den biologiska mångfalden. Den tidiga omläggningen till hyggesfritt skogsbruk har gjort att Skellefteå kan stoltsera med några av de största sammanhängande skogarna i Europa. I dag finns livsmiljöer etablerade för människa och natur sida vid sida och det är en självklarhet att Vildnaden skapar både ekonomiska och sociala värden trots att människans närvaro är minimal. När kommunen expanderade som mest i mitten på trettiotalet brottades man som många andra med växande klassklyftor. Boendekostnaderna skenade men trots svåra sociala slitningarna och behovet av mark att bygga på månade man starkt om de tillgångar och ekosystemtjänster som rinnande vatten, våtmarker och skogar erbjöd. Det blev en utmaning att se inåt, att undersöka befintliga strukturer och normer snarare än att ta ännu mer värdefull mark i anspråk för gamla och ineffektiva boendeformer. Med smarta förtätningar skapades sociala rum som stärkte sammanhållningen och inkluderin-

gen i samhället. Markanvändningen blev flerdimensionell både på höjden och bredden, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Från början handlade rewilding mest om större områden som redan var tydligt separerade från människans kulturmarker, men rewilding förekommer såväl i de stora strukturerna som i de små urbana närmiljöerna här i Skellefteå. Från Vildnadens naturskog till gaturummens öppna vattendrag och vertikala vildmarker. Den traditionella livsstilen med en kombination av det urbana livet och det naturnära boendet med friluftsliv, jakt, fiske, bär- och svampplockning visade sig bära på en stark omställningsenergi. Här fanns starka band mellan människa och natur. När de ekonomiska förutsättningarna var på plats var uppslutningen bakom rewilding i det närmaste hundraprocentig.

5 1

4 8

Bomässan i urval Kulturmark Vildnad

Bomässan

Cirkulära flöden, mobila boenden, häftiga vyer och medborgarinflytande. Skellefteås boendeformer har präglats av intressekonflikter och starka åsikter under stadens mest expansiva år. Det radikala beslutet 2028 att inte ta ny mark i anspråk när över 20 000 nya bostäder skulle byggas har skapat en spännande stadsbild och förändrat Skelleftebornas inställning till begreppen hus och hem. Innan dess hade staden och kommunen främst vuxit genom att expandera utåt från tätorterna, på bekostnad av biologisk mångfald, hållbart skogsbruk och matproduktion. Bomässor var ett vanligt sätt att få fart på nya etableringsområden runt sekelskiftet, att attrahera investeringar och skapa kvalitativ byggd miljö. Skellefteås kontinuerliga Bomässa fick sitt startskott med beslutet att begränsa stadens markanspråk. Istället för att fokusera på ett specifikt område för nybyggnation, började man titta inåt i de strukturer som redan fanns. Man såg ett behov att jobba med utveckling, förtätning och förädling av den befintliga byggda miljön. Man fokuserade mer på att ta hand

om förorenad mark och frigöra bruna markytor för attraktiva livsmiljöer. Principerna för bomässan utvecklas hela tiden med medborgardialogen som en viktig grundbult. På det sättet växte Skellefteå Kulturkraft fram som en betydande part i den långsiktiga samhällsplaneringen. Efter många långa diskussioner om hur hållbart staden verkligen växte tillkom därför principen om att inga ändliga resurser får användas för byggnation år 2035. Detta märks tydligast i de områden som omskapades under 2040-talet. Varje år väljs en plats ut för att utvecklas inom ramen för Den Kontinuerliga Bomässan. Årets bidrag är tillbyggnad av Sara Kulturhus med ett ytterligare torn med så kallade möjlighetslägenheter. Tornet kommer att byggas med hjälp av en ny teknik där en blandning av trä och svamp 3d-printas på plats av mikrorobotar som klättrar på fasaden. Svampen växer till i konstruktionen och mycelet fungerar som armering.

Missa inte tillbyggnaden av Sara Kulturhus!

Varför inte ta huset med dig på nya äventyr?

I Kv. Broken är byggmaterialen en resursbank.

En tyck-skärm i Gregerparken.

Bomässan i urval

1 Sara Kulturhus Kulturhuset förkroppsligar bomässans principer med öppna rum, kultur och föränderlighet. När det byggdes var detta Sveriges högsta hus i trä. Det är en av Skellefteås viktigaste mötesplatser för konst, uppträdanden och litteratur. Hotell Trä som inryms i huset började som ett vanligt hotell men har nu flera långtidslägenheter på våning 6 och 11 och kommer att äga en del av möjlighetslägenheterna i det nya tornet. Blandningen av korttidsbesökare och gäster som stannar en längre tid skapar en härlig stämning i huset.

2 Flytthusen De flexibla lösningarna och den minimala åverkan på natur och mark som flytthusen innebar gjorde dem till ett överlägset koncept när invånarantalet i staden ökade som kraftigast. Nu finns bara de här tre husen kvar och de flyttas efter behov och önskemål. Du kan bo i dem om det finns plats. Du hittar dem enklast här: flytthusen.se

3 Kv Broken I kvarteret Broken synliggörs den cirkulära ekonomin och materialens verkliga värde. Här ses material som en resurs och det är fritt fram att köpa och sälja efter behov. I fasaderna kan man läsa Brokens historia och samhällets trendskiftningar som årsringarna på ett träd. Här ser man tydliga spår från när Northvolt byggde om och det fanns stor tillgång på återbrukad plåt, men också de skrala åren när delar av fasaderna i sten såldes och byttes till billigare material.

4 De offentliga platserna Mötesrummen för deltagande är grundläggande för Skellefteås kontinuerliga bomässa. Gregers park är ett tidigt exempel på en plats som etablerades för inkluderande medborgardialog. Den är fortfarande en av de mest populära. På platserna för medborgardialog finns alltid möjlighet att diskutera hur bomässan ska utvecklas. Oavsett om du är här för ett kort besök som säsongsboende eller om du tänker stanna för gott räknas dina åsikter. Passa på och tyck till när du är där!

Förtätning och kollektivt boende på landsbygden.

Vattennära läge i sin mest spännande form.

Spår från förr hittar du i Överlevaren.

Flexibla generationsboenden med stor gemenskap.

5 Social soil När mässan ett år hade tema ‘framtidens by’ så vändes världens blickar till de små huskluster som kallas social soil. Många av dem är väl värda en tåg, buss eller cykeltur. Vi rekommenderar starkt ‘Tredeå’ — en till stor del 3D-printad by på 20 hus som omger just en 3D-printer! Gårdarna både bevarar och levandegör de gamla kulturmiljöerna. Idag har de blivit en av de mer attraktiva boendeformerna i Skellefteå, och många står i kö för att få komma in på en gård.

6 E4 Älvb(r)oende Älvb(r)oendena blev ett smart, hippt och attraktivt sätt att både utnyttja stadens särdrag och infratstruktur till max när Skellefteå både skulle locka besökare och nya invånare. Av alla broarna är campusbostäderna på E4 Älvb(r) oende den mest kontroversiella och mest spännande. De små trähusen som hänger under bron är ofta öppna för besökare och den speciella campus-atmosfären hittar du även i caféerna och på studieplatserna ovanpå bron. Men utforska gärna någon av de sex andra broendena och deras särarter.

7 Överlevaren Den här 1950-talskåken motstod kommunens rivningsiver och står nu ensam i ett hav av nybyggda bostadshus. Insidan är omsorgsfullt renoverad och den strida strömmen människor som kommer för att bo i de flexibla kortidslägenheterna på de nedersta våningarna gör det till en riktigt kulturell smältdegel! Det finns en risk att du fastnar i den här pärlan...

8 Flexeå Bygden brukar skämtsamt kallas Flexeå på grund av den stora mängden tillfälliga och flexibla boendeformer som introducerades på 20- och 30-talet. I Bureå ligger stadens första generationsboende, där unga och gamla blandas och nyinflyttade inkvarteras jämte långtidsboende. De delar på stora gemensamma ytor med allt från vallstation till cykelbibliotek. Ställ dig gärna i behovskön, det kan vara just du som saknas för att komplettera huset!

Essä

Social soil

Social soil är ett lokalt fenomen som uppstod runt om i Skellefteå Kommun under sent 20-tal på de gamla gårdarna. Den äldre generationen bönder hade svårt att få nästa generation att ta över och driva familjetraditionerna vidare, samtidigt ville man behålla gårdsmiljön aktiv. Ofrivillig ensamhet var ett utbrett samhällsproblem och den yngre generationen sökte nya sammanhang och konstellationer att ingå i. I kombination med att delningsekonomin växte så skapades förutsättningarna för social soil. Konceptet utvecklades sedan till stor del tack vare Skellefteå Kulturkrafts kreativa verkstäder. Medlegården är ett typiskt exempel där den gamla familjegården och dess lador och uthus har kompletterats med 5 ytterligare småhus. Här bor idag 7 familjer i egna hus, men med gemensamt socialt hus där det finns storkök, vardagsrum och spelrum. På gården finns även växthus, odlingsbäddar, garage, ateljé och utegym. Här har de boende tillgång till mobilitet genom gemensam bil, elcyklar och flakmoped. Just den här gården har ingen speciell 38

inriktning, men senare gårdar har ofta ett tema som de boende samlas kring, t.ex. kultur, hälsa, AI-robotik eller cyborg. Under de första etableringsåren var det möjligt att få stöd för att starta upp en social soil-gård. Kommunen drev detta som ett Interreg-projekt, och stöttade med nätverk, kompetens, inspiration och viss finansiering. Detta bidrog till den starka tillväxten i slutet av 20-talet. Gårdarna har blivit ett sätt att både bevara och levandegöra de gamla kulturmiljöerna. Förtätningen har oftast skett på ett fint sätt genom successiv komplettering med mindre hus som rimmar väl med den gamla strukturen, men har samtida och utforskande uttryck och teknik. Idag har social soil-gårdarna blivit en av de mer attraktiva boendeformerna i Skellefteå, och många står i kö för att få komma in på en gård.

Se & göra

Kulturkraft

Tack vare Skellefteås tidiga satsning på att göra människor och kulturliv delaktiga i samhällsbyggandet är kommunen fullproppad med spännande utflyktsmål och boendeformer. Här är hela landskapet en del av berättelsen om hur Skellefteå blev en fossilfri, ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar kommun. Skellefteå Kulturkraft började som en ursinnig festival på initiativ av Sara-Marie Lindgren 2019. Men om rörelsen tog sitt avstamp i ilska och frustration lärde den sig tidigt att kanalisera energin till att skapa drömmar och visioner av framtider som alla kunde längta till. År 2027 tog Yeva Kyyivska vid som ordförande i berättarföreningen och genom hennes outröttliga engagemang fördjupades berättandets roll som enande kraft i samhället. På Campus Skellefteå växte en internationell berättarscen och berättarutbildning fram. Flera av våra främsta författare utvecklade sitt berättande här under det turbulenta trettiotalet. I upptakten till de stora omställningsåren gick aktörer som Nordsken, Trästockfestivalen, Nordiskt Berättarcen-

trum och Skellefteå Hockey samman för att skapa hållbara visioner och mobilisera för förändring. Men ingenting skulle ha hänt om det inte vore för kommunalrådet Lo Eriksson (K), som drev kulturens roll i hållbarhetsarbetet. Under hennes år vid makten (2026 – 2034) byggdes en infrastruktur för kulturell mångfald och inkludering. Drömprojekt som berättats fram på festivaler och gallerier hamnade på stadsplanerares och arkitekters skrivbord. Enprocentregeln som tidigare använts för offentlig utsmyckning vid nybyggnationer utvidgades till att gälla alla infrastrukturprojekt. Samhällen som Ateljéstaden och social soil kvarter som Medlegården härrör ursprungligen från Skellefteå Kulturkrafts kreativa laboratorier. Kulturkrafts betydelse för samhället blev smärtsamt tydligt efter den stora jordskredskatastrofen 2038 då man mobiliserade tre tusen frivilliga i återuppbyggnaden av kulturkvarteren i Slind. Komplettera din virtuella upptäcktsresa på plats. Inget slår den genuina upplevelesen av tystnad, smaken av nyplockade hjortron, doften av höslåtter eller känslan av bräckt vatten på läpparna.

15 16 3

14 18

17 4 10 13 7 12

Besöksmål 1

Mullerberget

Balans

Tystnaden

Minneslunden

Gregerparken

Batteriparken

Edelviks trädgård edelvik.se

Sara kulturhus

Kulturkraft

Ateljéstaden

Skellefteå museum skellefteamuseum.se

Skulpturviken

Batterimuseet

Vildmarksgruvan

Berättarcentralen

Det drunknande kapellet

Kalvträskskidan

Kulturkvarten i Slind 45

Konstverket Balans blir allt mer i obalans.

En plats att sörja den värld som en gång fanns.

Byt dina idéer mot en godisbit hos Greger.

Kulturkraft i urval

2 Balans

5 Gregerparken

Vid Skellefteälvens mynning hittar du det världsberömda konstverket Balans, uppfört av en konstnär som än idag vill hålla sin identitet hemlig. Verket sägs representera människans senfärdighet i att motverka klimatförändringarna. Varje år höjer det sig ur havet i samma takt som landhöjningen innan havsnivån började stiga. Sommartid når du det bäst med kanot eller kajak. Paddla in i verket för en oförglömlig upplevelse. Allra mäktigast är det nog ändå vintertid när verket förvandlas till en levande och glittrande is-skulptur.

Ja, i Skellefteå hör du namnet Greger vart du än går. Vi ses vid Greger! Ska bara Grega en grej. Tro det eller ej, men allt handlar om den stora statyn i mitten på torget föreställande en godisautomat. Greger är mottagaren för de förslag, frågor och tankar som ligger till grund för stadens kontinuerliga medskapande verksamhet. Lägg in ett förslag, och om de uppfyller formaliakraven så kommer en liten godsbit ut! Gregerparken (2025) var startskottet för ett nytt och på den tiden modernt arbetssätt. Det som idag är en självklarhet genomfördes på den tiden bara i speciella projekt och kallades medborgardialog. Den omliggande parken går också i deltagandets tecken. Här finns utegym som förser Greger med elektricitet, bänkar som föreslår samtalsämnen, Konst-Åk hub och en mindre amfiteater där Kulturkraft bjuder in till jam varannan fredag klockan 19.

4 Minneslunden På ytan är Skellefteås omvandling en succé, men genom åren har det bubblat ilska, sorg och frustration bland invånarna. Till minneslunden nära Alhems kyrka kommer en bred skara sörjande. Kvinnan som saknar det där säregna brummet från en diesel-bil på 500 hk. Längdskidsstjärnan vars barn knappt får uppleva någon natursnö. Fågelskådaren som sörjer att lappugglan försvunnit från bygden sen storbränderna 2043. Sörjer du något? Då är det här platsen för dig.

I Batteriparken är det oftast full fart, och det finns massor att utforska för den äventyrslystna.

Schhh.

Aktivitetsområdet Batteriparken

Tystnaden

Northwolt-området har en speciell betydelse för många Skelleftebor. Många minns med nostalgi hur de anlände hit från andra världsdelar. Sen dess har fabriken gått från nyproduktion till reproduktion av batterier. Den har svällt och krympt med marknadens svallvågor. Som en följd av Bomässans principprogram undrade kommunen om det inte gick att få in fler funktioner på en så stor yta. En arkitekttävling senare föddes Batteriparken — en på många sätt okonventionell aktivitetspark som slingrar sig runt i området, in i skogarna, upp på taken och ner under jord. Repklättra på byggnaden som tillverkade världens första nanotubsbatteri eller gör parkour i det tömda lastbilsmagasinet! Boka hela Östra Batterihallen för din egen show. Det finns något för alla i Batteriparken — se bara upp för robotarna, de kan bli lite ilskna om du stör dem i arbetet...

En av de absolut häftigaste upplevelserna i Skellefteå är konst- och levnadsprojektet Tystnaden. Hit kan du ta dig för att bidra till återskapandet av värdefulla naturmiljöer eller för att upptäcka världen genom dina öron. Kom ihåg att lämna alla störande ljud hemma. Mer info: tystnaden.se

Essä

Lyssna på Skellefteå

Skellefteåborna är inte bara fantastiska berättare, de har också länge praktiserat lyssnandets konst. När Sara-Marie Lindgren drog igång sin Ursinnig festival var det invånarnas krav att bli lyssnade på som stod i centrum. Men i takt med den gröna industrialiseringen växte också kravet att få lyssna på naturens ljud, att få vila ut från stadens bullriga miljöer. Tystnad sågs som en bristvara. Efter många och långa medborgardialoger blev Mullberget en första viktig nod i de bullerfria naturområden som prioriterades i stadens centrum och den viktiga gröna infrastruktur som nu gör att du kan röra dig från Sara kulturhus ut till Vitbergsområdet i en vid båge. En grupp konstnärer, stadsplanerare och vindkraftsarbetare ville gå längre och skapa ett område där man kunde slippa alla mänskliga ljud. Så startades kulturoch levnadsprojektet Tystnaden. Tystnaden välkomnar dig som vill vila och lära dig att lyssna. Projektet har inspirerats av allt ifrån antikens Grekland med dess föreskrifter om att bullrig verksamhet ska förläggas långt ifrån människors hem till 50

modern hälsoforskning och 1900-talsnoveller såsom Heinrich Bölls Doktor Murkes samlade tystnad. Sedan 2032 utgör Tystnaden ett 77 tusen hektar stort område där inga störande verksamheter får förekomma. De som lever här gör det kortare perioder för att vila ut eller längre för att jobba med något av områdets naturrestaureringsprojekt. Andra kommer hit för att lyssna på regndroppar som faller mot löv, fågelsång eller fjärilars vingslag. Den vetenskapliga studien Lyssna på klimatförändringar har dokumenterat hur ljudet på fem olika platser i Tystnaden förändrats med tiden och hur det speglar årstidernas förskjutningar, värmeböljornas intensitet och det allt tunnare snötäcket. När fler bullerfria miljöer fick plats i översiktsplaneringen väcktes en högljudd skara till liv – de som ville väsnas! Tystnaden sågs som ett bakåtsträvande projekt medan framtiden fanns i den gröna industrin med gruvbrytning och utbredda vindkraftsparker. Idén om en bullerzon lanserades med motton som ”Den tysta staden är en död stad” och ”Det är i bullret elflyg, choklad

och blåbärsvin föds”. Efter många och långa diskussioner i Gregerparken fick den nybildade gruppen Mullret acceptans för sin idé att skapa en zon där du får bullra hur mycket du vill. Här samlades alltifrån replokaler och slamrande verkstäder intill banvallens dunder. Alla boende är med på (o)väsendet. Området, i folkmun ”Mullerberget”, lockar många besökare så var beredd på både höga ljudnivåer och trängsel. Allra bäst är området kvällstid, här är nattklubbarna öppna till sju på morgonen. Du tar dig enklast till Tystnaden via Jörn dit du kommer med Magneten, eller via Fällfors, med Torgbussarna. Den bästa upplevelsen får du om du tar dig den sista biten till fots. Mullerberget hittar du i centrala Skellefteå.

Kulturkalendern 2052

Berättar-SM Kvaltävlingarna pågår runt om i landet under hela året. I Skellefteå kan du bevista uttagningar och deltävlingar på kulturhuset Sara första onsdagen varje månad fram till finaltävlingarna som går av stapeln under sista veckan i oktober. Missa inte finalen i Östra Batterihallen.

Nordsken firar fyrtio! 23 - 27 maj. Den största majfesten någonsin för alla spelfantaster, sci-fi och fantasynördar. Den stilbildande nordiska mångkulturmässan tar över hela kulturkrafthallarna under tre veckor. Missa inte retroutställningen och invigningen av den påkostade augmented reality arenan.

Silent spring festival 3 - 28 augusti. Energifasta tillsammans med andra festivaldeltagare i Tystnaden, en när åtta kvadratmil stor, bullerfredad skog utanför Fällfors. All störande och energislukande teknik är förbjuden. Ingen köksutrustning. Tvätta för hand. Varken video eller audiosamtal tillåts. Upplev en värld utan oljud. Hur många dagar klarar du av?

Post-humant berättande 13 - 16 augusti. Litteraturmässan som influerat författare som Rachel Rockström, Greta Attenborrough, och Alice Wonderland. Workshops, föreläsningar och story-teaming. Se hela programmet på posthumanbooks.se.

Äppelmarknaden i Innervik 23 - 26 september. Äppeltavlan avtäcks kl 13 den första dagen. Västerbottens folkteater ger föreställningar torsdag, fredag och lördag kväll: “Jörnkravallerna -33”. Ett hyllat bygdespel om en av vår trakts svåraste utmaningar och mörkaste minnen. Musteriet är i gång dygnet runt. Ta med egna äpplen eller välj en sort från de vidsträckta odlingarna.

Den Kontinuerliga Bomässan. Årets bidrag är tillbyggnaden av Sara Kulturhus med ytterligare ett torn med möjlighetsboenden. Se mikrorobotarna in action när de 3D-printar den nya byggnaden. Pågår under hela juli och augusti (med reservation för eventuella förseningar pga långvariga extremregn).

Berättarfestival 12-18 oktober. Berättelser som brobyggare. Brostäderna bjuder in till mytologikvällar, håll utkik i deras flöde. Oförglömliga möten med berättare från hela världen. Se hela programmet på varldenberattar.se.

Social soil Provbo på en av de berömda social soil gårdarna. Under november till februari öppnar många av gårdarna sina gästlägenheter för intresserade. Hitta en profil som passar dig och anmäl dig för en testmånad. Är du konstnär kan du söka något av deras uppskattade residence program (från 6 månader vistelse och uppåt).

Hela slottet rullar Missa inte chansen att se det sista flytthuset, även kallat Slottet, innan det monteras ner för att flyttas till bland annat Ateljébyn där några flyglar kommer att resas igen och användas som gästbostäder för konstnärer. Servicemodulen kommer att placeras på rullande plattformar och transporteras till Strömfors där det ska renoveras och återanvändas som central i ett nytt hypermodernt social-soil-block.

Essä

Fritt campus

Under 2010-talet växte Skellefteå Multiversitet (SmU) fram som ‘en stad, två universitet’ genom etableringen av Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet på ett gemensamt campus. På 2020-talet etablerades lärandeplattformar som utbildnings- och forskningscentret Arctic Center of Energy (ACE) av Luleå tekniska universitet, Northvolt, Rise, Skellefteå Kraft respektive Skellefteå Kulturkraft och Skellefteå kommun. Men det var det strategiska beslutet om ‘Fritt Campus’ (2027) som kom att helt förändra möjligheten till högre utbildning och forskning i Skellefteå. Den samlade, varierade och expansiva lärandemiljö som nu sjuder längs älven, har utmanat invanda föreställningar om hur utbildning och forskning kan organiseras. Du kan enkelt kombinera ihop en examen från universitet, folkhögskolor och inhemsk (indigenous) kunskap. I centrum för lärandet är agororna, de fysiska platserna för dialog och kreativitet som samlar studenterna. Hit kommer lektors-avatarer från hela världen för att undervisa och leda seminarier. Men det spanskodlade kaffet 54

efteråt är allt annat än digitalt! SmU har kurser och program för dig som stannar länge, men det finns även många populära kortare varianter på 1-12 veckor. Är du intresserad av kreativt skrivande kan du gå kurserna “Northflix” eller “Arctic Noir”, och vill du lära dig mer om permakultur eller aquaponi så startar det grupper varje år i februari respektive oktober. Multiversitetet kombinerar den fysiska lärandemiljön (hörsalar, seminarierum, ateljéer) med den digitala tillgängligheten av kunskap från universitet i t.ex Lund, Mariupol, Boston, och Tsingua. Tillgången till funktionella lokaler i kombination med billigt boende och konstnärliga kluster har gjort Multiversitetet till en av de mest eftertraktade och prestigefyllda konstnärliga utbildningarna i landet med flera av vår tids främsta kulturskapare i lärarpoolen. Lite skämtsamt har Multiversitetet kallats för världens åttonde underverk. Det beror på att inspirationen kom från biblioteket i Alexandria, som under antiken gjorde Alexandria till världens ledande lärdomscentrum.

Ta med dig hem!

Balans. Ta hem en modell av det världsberömda konstverket. Finns i fyra storlekar, från skrivbordsformat till trädgårdsinstallation. Bor du norr om Dalälven kan du skaffa en modell som förvandlas till en isskulptur under de kallaste vinterdagarna. Precis som orginalet Hjortronsylt. Denna delikatess har alltid varit eftertraktad i Skellefteå. Den hemgjorda sägs vara bäst och på Hjortronhuset kan du koka din egen – med dina egenplockade bär! Vill du komma över en billigare burk sylt får du passa på om du är i Skellefteå en svalare sommar, många år torkar de gyllene bären bort innan de är mogna att plockas. Berättelsen. Den bästa souveniren är berättelsen. Lyssna på bygdens skalder och återberätta dramat därhemma! Sluta släpa. Runt om i Skellefteå hittar du QR-koder via vilka du kan ladda ner 3D-modeller av sevärdheter, byggnader, delikatesser och konstverk. Berätta vilken skrivare du har så anpassas modellen för just dig, och du kan enkelt trycka på print när du är hemma igen. Äppelmust. Klutmarks äppelmust sprider sig över världen, det är som att dricka midnattssol med toner av frisk luft från Västerbotten. Njut av denna dryck samtidigt som du minns det norrskensspel du bevittnade när du upplevde 56

Skellefteå från sin bästa sida. Välkommen tillbaka! Batcoin. I början av 2020-talet kritiserades kryptovalutan bitcoin för sitt stora ekologiska fotavtryck, och när den beskattades med energiskatt sjönk den i värde dramatiskt. Batcoin, som skapades för att gynna klimatprojekt och den globala omställningen, blev den främsta blockkedjebaserade valutan som verifierades mot FNs gamla hållbarhetsmål. Idag är den överspelad, men eftersom valutan började användas i Battery Valley (för råvaruinköp till produktionen) finns det fortfarande några i omlopp här som man kan komma över om man har tur. Gregers chokladdoppade skalbaggar. Hann du inte fånga dina egna skalbaggar och doppa i Gregerparkens chokladfontän? Då finns denna lokala delikatess att köpa i praktisk och snygg Gregerformad förpackning. Kottdjuren. Ta med familjen till Tystnaden och lägg en stund på kottverkstan. Kanske får ni med en hel liten vildmark av kottdjur, troll och boskap att ställa i bokhyllan?

En publikation av Good Guide Förlag

Metod & process

Du håller i din hand ett framtidsnummer av en reseguide till Skellefteå. Vi hoppas att du uppskattar att läsa det lika mycket som vi uppskattade att skapa det. Allt i den är fiktivt – men det betyder inte att det är helt och hållet påhittat! Alla platser, händelser och berättelser har utvecklats utifrån bakgrundsresearch, platsbesök, samtal med tjänstemän i Skellefteå kommun, fastighetsbolag, byggentreprenörer och i en workshop med barn. Good Guide Skellefteå är en slags science fiction – om än science fiction som har sina rötter i kunskapsbaserad spekulation. Men det är ingen profetia! Det du hittar här är inte framtiden för Skellefteå kommun, utan en möjlig framtid – en av många. Det är en upptäcktsresa, en provokation – det första påståendet i ett samtal. I vårt utforskande av ett framtida Skellefteå har vi i projektgruppen följt några ledord för vårt tillvägagångssätt: olika framtider behöver konkretiseras i förändrade omständigheter, placeras på platser och i livsmiljöer som kommer att omformas, och samtalen om framtiden behöver

demokratiseras så att olika perspektiv får komma till tals. Vi har gjort Skellefteå 2052 till en berättelsevärld. Här finns inte ett strikt narrativ, utan en ‘värld’ som inom vissa ramar, ger möjlighet för olika berättelser och gestaltningar. Utifrån vissa platser, teman och problem har vi skapat några berättelser och gett dem en visuell gestaltning. Vi vill glänta på dörren till ett framtida Skellefteå och skapa en form som kan generera mer fantasi och nya lösningar. Turistguiden är inte främst en spekulativ artefakt från framtiden, utan en process som bjuder in till medskapande och medägarskap över Skellefteås framtid. Vi hoppas att du får glädje av ditt möte med en möjlig framtid, och vi ser fram emot att höra om din egen.

Klimatförändringar I Good Guide Norr har vi tagit vår utgångspunkt i att Skellefteå har blivit helt fossilfritt till 2052, och att mänskligheten

har klarat av att begränsa den globala uppvärmningen till högst två grader. En ökning av den globala medeltemperaturen med två grader innebär att årsmedeltemperaturen i Skellefteå kommun kommer att öka med 3-4 grader och detta kommer att ha stora effekter på klimatet. Vi har i guiden velat betona att vi kommer att vara tvungna att anpassa oss till ett annat klimat även om vi gör allt vad vi kan för att förhindra en katastrofal uppvärmning men att detta ändå är ett bra scenario utifrån dagens läge. I guidens berättelser har vi därför vävt in referenser till de nya klimatförhållandena och belyst vad de kan innebära. Som underlag har vi använt SMHIs regionala klimatscenarier och IPCC:s senaste rapporter. Vi har också tagit tydlig ståndpunkt för att värna den biologiska mångfalden, nyckelbiotoper, skogar och våtmarker och deras roll som koldioxidsänkor och klimatbuffertar. För att gynna den biologiska mångfalden har ett strikt krav om att inte ta mer mark i anspråk när befolkningen växer tillämpats. Klimatet i Skellefteå har redan förändrats

sedan 1900-talets början och de trender som pågår, med tätare cykler med tö och återfrysning på vintern, alltmer instabila förhållanden för is och ökad risk för värmebölja i längre perioder på sommaren, kommer att fortsätta och förstärkas. Framför allt kommer vintern att bli varmare med färre kalla vinterdagar och mer nederbörd, allt oftare i form av regn istället för snö. En del av det som är självklart idag som att det är gott skidföre under nästan hela vinterhalvåret kommer att förändras och lägre markfuktighet kommer att leda till större risk för skogsbrand, uttorkade myrar och kanske brist på hjortron och lingon. Exakt vilken effekt detta kommer att få på flora och fauna är svårt att säga i dagsläget men årstidernas förändringar kan innebära att vi får vänja oss vid en annan sorts naturmiljö. Det kan både innebära att vi får se mer av vissa trevliga arter som vi är vana att se i Skåne i dag, som inslag av bok och allt tidigare vitsippeprakt, men också de små odjur som vi gärna skulle slippa, som fästingar och sjukdomsbärande myg-

gor. Skogsbrukets framtid är svårt att sia om. Samtidigt som produktiviteten ökar blir både omfattningen och intensiteten av skadeinsekter större och återkommande skogsbränder under de torra sommarmånaderna vanligare vilket kommer att påverka vilka möjligheter det finns för olika typer av skogsbruk och val av trädslag. Turistnäringen kommer troligtvis vara en av de största vinnarna på det förändrade klimatet eftersom människor i ökad utsträckning kommer att söka sig norrut för rekreation där sommartemperaturerna är behagliga och det fortfarande finns möjligheter till skidåkning kvar vintertid, vilket också riskerar att leda till ett allt större tryck på mark och natur.

•

Ingen ny jungfrulig mark bör tas i anspråk för byggnation eller produktion åt människor. Marken är allt för värdefull som resurs, koldioxidsänka och habitat för biologisk mångfald. Skellefteå har dessutom idag stora områden av relativt glest bebyggda områden som lämpar sig väl för förtätning, både urbant och ruralt.

•

Kultur kan fungera som en hävstång för omställning och beteendeförändring. Genom att stärka kulturscenen så stärks det sociala kapitalet. Genom kulturen kan människan utmana och utmanas och gemensamt hitta nya förhållningssätt till en omvärld i förändring. Det är alltså ett strategiskt val för att göra omställningen både smartare och smidigare.

•

Utmaningen vi står inför är komplex och kräver många olika lösningar. Det finns inte ett svar på hur vi når ett hållbart, inkluderande och attraktivt samhälle utan det måste finnas många olika lösningar som tillsammans skapar en ny helhet.

Ställningstaganden Med utgångspunkt i klimatförändringarna beskrivna ovan samt de utmaningar som kommunen står inför i samband med snabb tillväxt och förändrad demografi så har vi gjort några grundläggande ställningstaganden:

Deltagare: Petra Jenning, Arkitekt, FOJAB Emma Pihl, Planeringsarkitekt, FOJAB Sofia Fors, Landskapsarkitekt och Illustratör, FOJAB Johannes Stripple, Forskare Statsvetenskap, Lunds Universitet Alexandra Nikoleris, Forskare Klimatomställning, Lunds Universitet Ludwig Bengtsson Sonesson, Forskare Statsvetenskap, Lunds Universitet Mats Söderlund, Författare, Processledare & Poet, Klimatakademin Johan Holmqvist, Forskare inom hållbar stadsutveckling, IVL Aurora Pelli, IVL Caroline Mårtensson, Konstnärligt stöd