26 – GOD TID
9/2014
Hårt liv för de äldre invånarna i Nicaragua Befolkningspyramiden i Nicaragua ser helt annorlunda ut än i Finland. I Nicaragua är mer än hälften av befolkningen mellan 0 och 24 år. Bara 4,7 procent är 65 år och äldre. Medellivslängden är 72,72 år. Nicaragua ar Latinamerikas näst fattigaste land efter Haiti. Befolk ningsmängden uppskattas till drygt 5,8 miljoner. Enligt den officiella statistiken fanns det år 2010 363 400 personer över 60 år och av dem fick 55 000 statlig ålderspension. – Majoriteten av dagens äldre i Nicaragua får ingen pension alls, konstaterar Maria som själv kan se fram mot en tryggad ålderdom. Många gamla arbetar så länge de orkar och förmår. En del åldringar tigger sig fram. Andra tas om hand av sina familjer och så finns det de som av någon anledning landar i ett åldringshem, oftast är de övergivna av sina anhöriga. Marias åldriga mor hör till den pensionslösa kategorin, de som ald rig, av olika orsaker, arbetat tillräck ligt länge åt ett företag eller staten för att få pension. Modern är änka och bor i eget hus med en dotter och hen nes familj. Barnen som är ganska många ser till att hon får den häl sovård och mediciner hon behöver och ger henne därtill lite pengar varje månad. Maria hade arbetat många år som lärare när hon startade en språkskola. För den tid hon arbe tade åt andra och betalade in pen sionsavgift lyfter hon en pension på 4 800 cordoba i månaden vilket motsvarar omkring 185 dollar. Medelpensionen i Nicaragua ligger
på ungefär 1 200 cordoba. Det kom mer man inte långt med i dagens Nicaragua där priserna hela tiden går uppåt. Sandras syster hade arbetat ine mot 30 år på bank när hon antog ett erbjudande om ett avgångsstöd motsvarande fem månaders lön för att lämna banken och i stället bli företagare. Företagande rann ut i sanden och nu har hon varken arbete eller inkomst. Trots många års arbete får hon ingen pension med hänvisning till att hon tog emot erbjudandet att lämna banken. Sandra försörjer med sina två lärarjobb henne, sig själv, sin son och sin far med hjälp av en bror. Dora är 65 år och pensionär sedan 7 år tillbaka. Hon blev tidigt änka med två små barn. – Men det gick ingen nöd på oss för vi hade redan huset jag fortfa rande bor i och jag hade arbete. Dora var lärare i biologi och skolföreståndare när hon lämnade arbetslivet. Hon dryger ut pensionen på oli ka sätt. Ibland ger hon privatlektio ner hemma och så inkvarterar hon språkskolestuderanden som beta lar för mat och logi. De senaste två åren har volontärer från folkhög skolan Kredu i Nykarleby bott hos henne i längre repriser.
I utkanten av centrum ligger Asilo
Santa Lucia, det enda åldringshem met i staden Esteli i norra Nicara gua. En man öppnar grinden och en äldre, liten nunnna i brun dräkt skyndar emot oss. Hon kallar på en annan nunna som heter Sonia, som kommer från grannlandet El Salvador och sedan åtta månader tillbaka är åldringshemmets före ståndare. För hur länge vet ingen, det kan vara for alltid eller så inte, ler hon. Huset är stort, rymligt och luf tigt och tomten med en prunkan de trädgård rejält tilltagen. Allt är omgärdat av en hög mur med tagg tråd upptill för att hindra objud na gäster att nattetid ta sig in för att råna de försvarslösa åldring arna. Till säkerheten bidrar hem mets schäfer som nattetid smyger omkring utan att skälla. Allt är rent och prydligt, också de boende. Alla ska vara hela och rena, det säger hemmets regler. Vid ingången till huset sitter en tunn, gammal kvinna klädd i blått och talar för sig själv. Det är eftermiddag och det man i Finland skulle kalla kaffetid. I matsalen sit ter åldringar till bords med mug gar och kakbitar, de som inte orkar komma till matsalen serveras i sina rum.
gör supresor då de tigger pengar på gatan för att komma över alkohol som det är förbjudet att dricka på åldringshemmet. De är ändå alltid välkomna tillbaka. I oktober bodde här 27 kvinnor och 23 män. Tre dog och fem per soner stod i kö för att få en plats. Gemensamt för dem som bor här är att de är övergivna. Många får aldrig besök, någon enstaka kan ibland få påhälsning av någon släk ting. Många av de boende lever helt i sin egen värld, somliga förmår inte ens uttrycka sig eller är handikap pade på andra sätt, men det finns också de som är rediga och klara och frågar man dem hur de har det säger de att de är nöjda och trivs. De som vill kan hjälpa till med olika sysslor i hemmet och träd gården.
Åldringshemmet drivs av fem nun
nor, några anställda och ett varie rande antal frivilliga. När Aila Blomster från Borgå anmäler sig som volontär för några timmar tre till fyra dagar i veckan lyser chefsnunnan upp. Det hehövs all tid hjälpande händer. Hon minns också de volontärer från Kredu i Nykarleby som var volontärer i vintras. Åldringshemmet har i prin cip funnits sedan 1975 och som hus byggts ut i etapper. Det bör jade med att en spanjor tog hand om hemlösa alkoholister. När han lämnade Nicaragua, tog fransiskan nunnor över. Ekonomin är ett ständigt bekymmer. När det riktigt kärvar till sig och till exempel taket läcker, går man ut i massmedierna och ber om donationer. Kläder och mat brukar man nog få, svårare är det att få ihop tillräck ligt med pengar till den stora medi cinräkningen. Många är sjuka på ett
eller annat sätt och det finns läka re som gratis vårdar de gamla på hemmet. De två år Kredu i Nykarleby haft volontärer i Esteli har de bidragit till att åldringshemmet kunnat göra materialanskaffningar av olika slag och sett till att en del av medicin räkningen betalats. De har ock så ordnat hobbyaktiviteter för de boende. Text och foto SONJA HELLSTEN
Santa Lucia drivs av fransiskan nunnor – bland andra syster Rosa.
Man bor i regel tre i varje rum. Det
finns plats för femtio vårdtagare. Just nu är de mellan 60 och 103 år och kommer från olika delar av Nicaragua. Har man en gång fått en plats här får man behålla den också fastän man ibland skulle ge sig av för en tid. Det förekommer att somliga
Aila Blomster från Borgå städar, matar de som inte klarar av att äta själva och umgås med boende på åldringshemmet i Esteli.
Tre filosoferande herrar som bor på Santa Lucia, fr. v. Julian, Fausto och Adan.