God Tid 8-9/2022

GOD TID SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING NR 8-9 11.11.2022

GEMENSKAP RESORNA BLIR ROLIGAST I GRUPP

INGMAR SKOOG: 85 ÄR DET NYA 70 TRE FÖRENINGAR MED FRAMTIDSTRO SPF FIRAR 50 MED JUBILEUMSNUMMER

Höstens bästa boktips ANU LAHTINEN

EBBA STENBOCK I maktspelets skugga I sin bok pusslar Lahtinen ihop Ebbas liv från födsel till död med sammandrabbningen 1597 som en dramatisk kulmen, och med äktenskap, moderskap och systerskap som centrala inslag. – ANNA MÖLLER-SIBELIUS, VASABLADET

MARIA VAINIO-KURTAKKO

ETT GOTT PARTI Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv Det är inte den konventionella berättelsen om konstnären och hans musa, utan en historia om två högreståndspersoner satta att förvalta anor i en tid av stora omvälvningar inom ståndssamhället, köns­ ordningen, äktenskapet och politiken. – FREJA RUDELS, ÅBO UNDERRÄTTELSER

MODERNISTER I URVAL MINA LÖGNER Henry Parland i urval Utg. Pieter Claes & Elisa Veit

Köp våra böcker i välsorterade bokhandlar och i Vetenskapsbokhandeln i Helsingfors

tiedekirja.fi

VARA MÄNSKA Kerstin Söderholm i urval Utg. Pieter Claes & Elisa Veit

FOTO: KAROLINA ISAKSSON, BILDBOLAGET DU & VI

INNEHÅLL

Tidsresa i seni rens garderob

6 Pensionärspar från Ukraina hittade fristad i Eskilom, Lovisa

pensionärer är en stor ­outnyttjad resurs

10 Hilkka O ­ lkinuora: Utforska livet, men glöm inte döden

56 Den svenska forskaren­ ­Ingmar Skoog myntade ­begreppet 70 är det nya 50 – nu är det redan föråldrat

18 Nya grepp ska locka ­medlemmar i Ingå, Houtskär och Vasa 36 Vad är en pensionär?

Tre barn svarar

82

GODBITAR UR ARKIVET

38 Räcker pengarna till alla ­pensionärer om 25 år?­ Suvi-Anne Siimes svarar 42 Ekonomiskt oberoende är Johanna Björkells mål 44 Jacob Söderman: Aktiva­

GOD TID Jubileumsnummer

Hovrättsesplanden 15 C33, 65100 Vasa

Ansvarig utgivare

92 Torbjörn Kevin: En generation hittar inte till ­pensionärsklubben 98 Pensionärer gör klassisk bildningsresa med Ole N ­ orrback som ciceron 108 Korsord

90

110 Mirjam Öberg måste lämna barndomshemmet i Karelen två gånger

Chefredaktör Markus West

Grafisk form Synnöve Rabb

markus.west@spfpension.fi

Prenumerationer

Redaktion Markus West, Anci Holm

tfn 040 578 3078

tfn 040 574 8751

och Synnöve Rabb ­

Åsa Andersson

asa.andersson@spfpension.fi

Ulla-Maj Wideroos

På omslaget Anja Sjöholm och Boel

ISSN 0359-8969

ulla-maj.wideroos@spfpension.fi

Greklandsresa. Foto: Anci Holm

Tryckeri UPC Print, Vasa

tfn 050 511 3141

Andersson på pensionärsförbundets

3

66

LEDARE

Vi ska vara lite jobbiga – vi vill och kan bidra till ett bättre samhälle

4

GOD TID

S

venska pensionärsförbundet bildades 1972.

Det var året då 16 personer dödades när palestinska terrorister anföll israeliska idrottare under OS i München.

Det var också året då president Richard Nixon besökte dåvarande Sovjetunionen och skrev under det så kallade SALT-avtalet med president Leonard Brezjnev.

Tio år senare, när pensionärsförbundet fyllde 10 år, valdes Mauno­ Koivisto till Finlands president ­efter att president Urho Kekkonen­ några månader tidigare tvingats lämna uppdraget på grund av svikande hälsa. Samma år fick Finland en regering ledd av Kalevi Sorsa. År 1992 – när pensionärsförbundet fyllde 20 år – beslöt Finlands riksdag att köpa Hornetplanen från USA. Samma år skrotades VSBpakten, som under hela efterkrigstiden satt sin prägel på Finlands utrikespolitik.

Detta är bara några exempel på vad som hände medan Svenska pensionärsförbundet startade upp sin verksamhet.

Vi är inte oberörda av världens händelser. Våra medlemmar är människor som reagerar, mer eller mindre, på det som händer i omvärlden. Vi känner med de människor som lider av fattigdom och krig, vi känner med människor som lider av ensamhet och isolering.

Vi är helt enkelt medborgare i det samhälle där våra föreningar­ finns. Våra medlemmar har varit med om mycket, upplevt stora för-

Ulla-Maj Wideroos ordförande för SPF

ändringar i världen och i Finland.

Det är med den erfarenheten vi går in i vår framtida verksamhet. Vi har faktiskt framtiden framför oss vi också.

Dock är det ett faktum att vi

nyss genomlevt en pandemi, vi är mitt upp i en global klimatkris och Ryssland genomför ett brutalt angreppskrig mot Ukraina. Allt detta påverkar var och en av oss på ­något sätt.

Vi har förändrats, jag har förändrats. Förutsättningarna för förbundets och föreningarnas verksamhet har förändrats. Men behovet av vår verksamhet finns kvar och har kanske förstärkts. När förbundet bildades var en orsak att man såg så många ensamma människor.

50 år senare ser vi samma sak.

De ensamma finns här mitt ibland­ oss. Ibland kan ensamheten vara­ frivillig, men allt oftare är den ofrivillig. Då behövs det verksamhet som ser dessa ensamma. Varför inte en bokklubb som tipsar om intressanta böcker, varför inte ett säll-

skap som lockar ut ensamma på en promenad eller varför inte bjuda­ grannen på café en helt v­ anlig ­eftermiddag.

Till detta kommer all den verksamhet som våra föreningar driver, sång och musik, kortspel och teaterbesök, korta och längre resor, före­läsningar om aktuella ämnen – allt för att erbjuda alternativ – inte bara för ensamma människor utan för att så många som möjligt ska kunna delta. Och på det sättet före­bygga ensamhet. Jag är övertygad om att våra föreningars aktiviteter mycket handlar om förebyggande verksamhet, att vi seniorer ska må bättre, vara friskare, vara mindre ensamma och kunna bidra till ett bra samhälle.

Allt detta ser jag när våra för­ eningar blickar framåt, planerar ny verksamhet och anpassar sig till den verklighet vi lever i. Det ska vi fortsätta med!

Vi behöver också påverka den värld vi lever i – det gäller i allra högsta grad närsamhället.

Vi ska vara litet jobbiga i relation­

till vår kommun, till våra välfärdsområden och till vår regering och riksdag. Vi ska med all rätt vara på vår vakt och visa på de behov som vi seniorer har. Vi ska kombinera boule, pidro och körsång med aktiviteter för att påverka vad beslutsfattarna gör. Vi ska visa att vi är de som har lång erfarenhet, att vi vill och kan bidra till samhällets utveckling, vi ska visa att samhället behöver sina seniorer.

19 909 medlemmar totalt

Förbundets ordförande  Elof Falenius 1972–1974  Victor W. Heinström 1974–1980  Alfred Smeds 1980–1984  Jarl Mattsson 1984–1986  Siv Tunzelman von Adlerflug 1987–1989  Levi Klåvus 1990–1994  Ragnar Hansson 1995–1997  Göran Björkman 1998–2000  Håkan Hellberg 2001–2002  Per-Henrik Nyman 2003–2005  Samuel Lindgren 2006–2008  Torolf Fröjdö 2008  Ole Norrback 2009–2021  Ulla-Maj Wideroos 2022–

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet/ Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Personuppgifter har inte lämnats till avsändaren av detta brev.

Bo Sundström från Bo Kaspers orkester och Frida Andersson bjöd på härlig musik under pensionärsförbundets jubileumskryssning.

Jubel för en växande femtioåring Du håller Svenska pensionärs­ Åboland förbundets jubileumsmagasin 1 992 i din hand. Det ges ut för att fira att det i år är 50 år Västnyland Österbotten 2 706 sedan vårt förbund bilda9 220 Antal des. medlemmar De flesta som får tidÖstnyland regionalt ningen är redan med2 402 lemmar i någon av våra­ 76 medlemsföreningar i Mellannyland Svenskfinland och på Åland.

3 008 Dessutom delar vi ut tidningen till alla svenskspråkiga som i år fyller 70 år. Grattis Åland 376 Övriga Finland 205 till er alla! Vi hoppas att läsningen ska erbjuda er mycket nöje. I tidningen kan ni bland höver du inte bli orolig. Ge annat läsa en intervju med bara den tidning som du inprofessor Ingmar Skoog, som te behöver åt en god vän eller myntade begreppet ”70 är det någon annan som du tycker nya 50”. att är värd lite uppmuntran.

Blev du nyfiken på SvensHa en fortsatt skön höst. ka pensionärsförbundet och Nästa nummer av God Tid våra medlemsföreningar? I så utkommer den 12 december, fall hittar du mer informabland annat med ett reportage tion om oss och om hur du från förbundets jubileumsfest blir ­medlem på vår webbplats: på Hanaholmen i Esbo. spfpension.fi Om du redan är medlem Markus West chefredaktör och fick två tidningar be-

5

Svenska pensionärsförbundet antecknades i Föreningsregistret den 24 november 1972.

De tre föreningar som tog initiativ till bildandet av pensionärsförbundet var Täkter Pensionärer r.f., Vörå Pensionärsklubb r.f. och Korsholms pensionärshemsförening r.f.

Idag är Svenska pensio­ närs­­­förbundet med nästan 20 000 medlemmar en av de största medborgarorganisationerna i Svenskfinland.

Svenska pensionärsförbundet har 76 medlemsföreningar. De finns utspridda över hela Svenskfinland, på Åland samt på språköarna Björneborg, Tammerfors och Kotka.

”De älskar oss, men de vill hem till Ukraina” PÅ FLYKT UNDAN KRIGET Ukraina är vårt hemland, där vill vi bo.

Men vi är tacksamma för att just nu kunna vara i Finland hos vår son och hans familj, säger pensionärsparet Ljubov och Vasyl Stepenko.

TEXT Nina Björkman-Nystén  FOTO Mimosa Elo

6

GOD TID

K

riget i Ukraina har fört Ljubov och Vasyl Stepenko till byn Eskilom 20 kilometer norr om Lovisa. I höst har de plockat blåbär i de östnyländska skogarna. Bärplockningen förde dem samman med Carina och Hasse Fredriksson som bor i samma by. God Tid träffar de nästan jämnåriga pensionärsparen i slutet av september när hösten i Östnyland är som vackrast.

Ljubov och Vasyl lämnade sitt hem nära Kiev i augusti­.

Någon returbiljett har de inte, men de hoppas varje dag att det snart blir möjligt att åka hem.

I Eskilom bor sonen Oleg Stepenko med familj.

Barnbarnen Matti (Matvii), 4 år, och Timo (Timofii), 2 år, är glatt sällskap när hela familjen är hemma. Dagtid är barnen på dagis medan pappa Oleg och mamma Olena Melnyk jobbar i Lindkoski i grannkommunen Lappträsk. Robbes Lilla Trädgård i Lindkoski är känd för att gärna anställa invandrare.

– Mest talar vi engelska på jobbet, säger Oleg. Men också finska. Här i Eskilom talar de flesta svenska, det vill jag också lära mig.

Barnen lär sig finska på dagis, men också svenska. De är födda i Finland och tänker inte ens på att det kan finnas språkproblem. Familjens gemensamma språk är självfallet ukrainska.

– Jag jobbar 5 timmar per dag, jag städar på ett service­ hem. Det var faktiskt tur att jag kunde få ett jobb där bristande språkkunskaper inte är ett hinder, säger hon.

Ljubov, 60, har nyligen blivit pensionerad, hennes sista arbetsplats var på ett tvätteri. Vasyl är 62, men han har varit pensionär i tio år. Orsaken till den tidiga pensioneringen är skrämmande.

– När olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl skedde transporterade jag bort folk från det farliga området till tryggare platser. Jag är busschaufför och jobbade då i armén. Det var en förfärlig tid. Vi blev exponerade för strålning, vilka skyddsåtgärderna än var. Tidig pension fick vi som ett slags ersättning för det fruktansvärt svåra och tunga arbetet.

Vasyl skulle gärna ha ett jobb tills han kan återvända hem. I väntan på ett jobberbjudande hjälper han sonen med att hålla huset i skick. Vasyl och Oleg har bland annat byggt en stor terrass kring huset.

Både Ljubov och Vasyl har i höst plockat bär till försäljning, först blåbär som det fanns rikligt av, senare lingon trots att förekomsten var sparsam. Genom bärplockningen blev de bekanta med pensionerade jordbrukarparet Carina och Hasse Fredriksson, som redan tidigare lärt känna Olena och Oleg.

– Vi tycker om att plocka bär. Och så är det vackert, lugnt och skönt i skogen, tycker Ljubov och Vasyl.

Jobb på önskelistan

På ytan lika

För farmor och farfar är språket en stötesten. De är visserligen tvåspråkiga, men det är knappast någon i trakten som kan ryska. Båda vill gärna jobba i Finland och Ljubov har lyckats få ett jobb.

Två dagar efter besöket hos den ukrainska familjen hälsade God Tid på hos Hasse och Carina. På ytan är det mesta lika. Ljubov och Vasyl leker och umgås med sina barnbarn, precis som Carina och Hasse. Men där

7

Farfar Vasyl Stepenko vet hur han kan roa tvååriga barn­ barnet Timo.

Ukrainska är deras gemen­ samma språk.

8

GOD TID

Chokladtårta med körsbär är bra för humöret, samtidigt som de kanderade bären från Ukraina väcker vemod. Carina Fredriksson berömmer ­tårtan som Olena Melnyk har bakat.

Matti Stepenko väntar på sin tur.

slutar likheterna. Det ukrainska paret vet inte ens när de nästa gång kan vara i sitt eget hem. Eller om det finns kvar.

Carina och Hasse hjälper barnbarnet Wilma på med ytterkläderna och går ut i den stora, vackra trädgården för att plocka höstäpplen.

Som lantbruksföretagare kunde paret Fredriksson själva påverka sin pensionering, de valde vanliga 63 års ålder, som inföll 2018 respektive 2019, men båda är fortfarande aktiva på hemgården, barnbarnen får sin del av tiden och så har de mera tid för annat: Hasse är folkdansare och Carina sjunger för publik.

Gården, som nu drivs av sonen, har 24 mjölkande kor och ett dussin ungdjur.

– När folk frågar hur många kor vi har brukar jag svara 200 för lite. Men så här har vi valt att ha det.

Dessutom odlar vi spannmål och bedriver skogsbruk i egen skog. Skogsarbete gillar jag mycket, det gör gott, åt kropp och själ, säger Hasse.

Både Carina och Hasse understryker betydelsen av att göra annat än sådant som hör till gården och vardagslunken.

– Musiken har alltid varit viktig för mig, säger Carina. Hon sjunger i kör, och därtill bildar hon tillsammans med Benita Backas-Andersson en duo som då och då uppträder för publik. Ganska ofta tonsätter hon andras texter men ibland skriver hon och tonsätter också egna texter.

– Pensionärstiden är en bra tid. Det är viktigt att man håller sig aktiv, och beaktar det som hälsan medger, säger Carina och Hasse. Och så har vi den stora lyckan att bo i Finland.

Trädgården innebär både nytta och nöje. Årets ­äppelskörd var god, Hasse och Carina Fredriksson har hjälp av barnbarnet Wilma och hunden Lady.

FOTO: NINA BJÖRKMAN-NYSTÉN

PENSIONÄRSTIDEN ÄR EN BRA TID. OCH SÅ HAR VI DEN ­STORA LYCKAN ATT BO I FINLAND. Hasse och Carina Fredriksson

Hemlängtan, saknad och oro

Vi återvänder till familjen Stepenko. God Tid bjöds på hemlagad saft under besöket. Till saften serverades en delikat chokladtårta med kanderade körsbär.

– Körsbär har vi inte hittat här. De här bären hade Ljubov med sig från Ukraina, säger Olena som har bakat tårtan.

Mer än att nämna körsbär från hemtrakten behövs inte för att saknaden och oron ska bli stark. Men med Matti och Timo i rummet skingras dystra tankar. Farmor och farfar har jämt en tillgiven pojke i famnen.

Också Olena och Oleg saknar Ukraina, trots att de har flyttat till Finland för att de själva så önskade, många år innan kriget.

Hemmet i Eskilom ligger vackert med utsikt över stora fält. Bakom huset finns skog. Skogen är Olenas element. I det trivsamma hemmet är det lugnt och fridfullt. Men oron är ändå ständigt närvarande. Vasyl

har gjort värnplikt i två år och jobbat inom armén, han vet vilka omständigheterna är i hemlandet nu. Han och hustrun är födda när Ukraina hörde till Sovjet, för dem är det självständiga Ukraina så viktigt att de anser att de egentligen borde vara där och göra vad de kan för sitt land.

Oleg har inte gjort värnplikt, det var hans medvetna val.

– Om man studerar behöver man inte göra värnplikt.

Jag vill se mig omkring i världen. Vår familj har det bra här i Finland, vi trivs på våra jobb och barnen tycker om sitt dagis. Kanske startar jag något eget företag så småningom, funderar han.

Just nu fylls tankarna allra mest av händelserna i Ukraina. Alla vuxna i huset saknar sällskapslivet i Ukraina och den goda servicen i caféer och restauranger. De skyndar sig att säga att de är tacksamma för att leva just här på den östnyländska landsbygden, där de

Vasyl och Ljubov Stepenko har regelbundet besökt sonen Olegs familj i Finland, besöket hösten 2022 liknar inte alls de tidigare besöken. Svärdottern Olena Melnyk valde Finland som hemland i sam­ band med arbetspraktik. Matti och Timo leker och pratar glatt med alla.

blir väl bemötta och känner sig hemma. Men Ljubov och Vasyl vill hem.

– Vi älskar vårt hemland, våra vänner och grannar.

Vår dröm är att kunna flytta till ett eget hus, fastän vi har det bra där vi bor. Vår bostad har ändå kakelugn, det är skönt, säger de.

Osäkerheten är tärande.

Med värme och förståelse säger Oleg om sina föräldrar: – De älskar oss, men de vill hem.

10

GOD TID

”Sorgen överraskade mig även som präst” ATT GÅ VIDARE Utforska livets möjligheter, uppmanar Hilkka Olkinuora, 74, präst och skribent.

Och var ­förberedd inför döden. Allt för länge försöker vi låtsas att den inte finns. Att dö har blivit något närmast skamfyllt i vårt framgångssamhälle.

11

TEXT Anci Holm  FOTO Karl Vilhjalmsson

F

örst kommer Jerry och hälsar, glatt springande med kopplet i munnen. Jerry­ är en veteterrier och Hilkka Olkinuoras­ trogna följeslagare. Jerry möter min blick med sina kloka ögon. Sådan matte­

sådan hund.

– Jerry följer med på de flesta uppdrag jag har, berättar Hilkka.

– En gång när vi besökte ett sjukhem hade han sprungit iväg. När jag hittade honom stod han mitt i en skock människor och jag tänkte att vad har han nu hittat på?

Det visade sig att den gamla damen som inte yttrat ett ord på flera månader i mötet med Jerry plötsligt hade börjat berätta om sin barndom i Karelen. Alla ville lyssna. Det finns något märkligt och förlösande i ett djurs närvaro.

– Han har näsa även för döden, Jerry.

Vårt samtal ska handla om de svåra frågorna – sorgen­, ensamheten, döden. De finns ju där genom hela livet men blir allt mer aktuella upp i åren. Det är frågor som Hilkka Olkinuora ofta kommer i kontakt med genom människor hon möter och frågor hon förväntas formulera svar på.

– Numera när jag läser dödsannonserna i tidningen söker sig ögat automatiskt till dem, som likt jag, är födda på 1940-talet, säger hon när vi satt oss i den lummiga, något vildvuxna trädgården inte långt från stranden.

Hilkka Olkinuora är journalisten som blev präst.

Som pensionär är hon bådadera – själasörjare i olika medier, skribent i finska och finlandssvenska tidningar och en röst i radio. Hon är feminist, aktivist och medmänniska i ett par föreningar där hon gör ideellt arbete och utövar fortfarande sitt prästyrke i de närmaste kretsarna. De senaste åren har hon uppmärksammats som lejonmamma. Hyllade landslagsmålvakten Jussi Olkinuora, bland annat tvåfaldig världs­mästare och OS-mästare i ishockey, är ett av sju barn i livet från tre äktenskap.

12

GOD TID

Hilkka och hunden Jerry bor i ett gammalt hus vid

havet på den västnylänska landsbygden. Till huset som funnits i Hilkkas släkt flyttade familjen från Tammerfors för cirka 15 år sedan. På tomten finns en nybygd ”tomumaja”, en anpassad bostad för slutförvaring, som hon kallar det.

– Här skulle vi kunna sitta och och titta på havet även i rullstol.

För det var meningen att de skulle vara två som satt där, men så blev det inte. Maken sedan 1986, Hannu­ Olkinuora, erkänd medieprofil i både Finland och Sverige bland annat som chefredaktör för Svenska Dagbladet, Alma Media och Hufvudstadsbladet, gick hastigt bort i cancer 2012.

Hilkka ­Olkinuora  Född Kunnas 1948, 74 år.  Familj: Sju barn, sju barnbarn och terriern Jerry.  Utbildning vid Tammerfors, Helsingfors och Uppsala universitet.  Journalist på bland annat Talouselämä, Suomen kuvalehti och Kauppalehti där hon också var chefredaktör.  Bytte bana och började studera teologi, prästvigdes 1995, tjänstgjort bland annat som tf kyrkoherde i Tammerfors, varit ­delegat på kyrkomötet.  Kandiderade till ­riksdagen som ­obunden för Svenska folkpartiet 2015.  Har gett ut flera böcker, bland annat om åldrande.  Fick Fredrika Runeberg-stipendiet 2012 och Waldemar V. Frenckells medborgerliga pris 2019.

&

Strök allt, inklusive ­makens skjortor de första 15 åren. Sedan strök maken allt, även hennes blusar de följande 15 åren. De senaste tio åren har hon burit strykfria kläder. Med lite rynkor blir det mer tid att leva.

13

Nu är det ­färdigstruket

14

GOD TID

I BÖRJAN KUNDE JAG BARA GÖRA EN SAK OM DAGEN; SKRIVA ETT BREV EN DAG, SÄTTA DET I KUVERTET NÄSTA DAG OCH KLISTRA PÅ FRIMÄRKET NÄSTA DAG …

– Det tog tio veckor från diagnos till att han dog, det har nu tagit tio år att återhämta sig. Sorgen överraskade mig även som präst. Som vanligt tyckte många att jag efter tre månader började se piggare ut och att vi nu kan gå vidare, men så är det ju inte. Jag fick med ödmjukhet inse att vi inte kan leva oss in i, eller bära and­ ras sorger, säger Hilkka Olkinuora.

– I början kunde jag bara göra en sak om dagen; skriva ett brev en dag, sätta det i kuvertet nästa dag och klistra på frimärket nästa dag …

Efter Hannus död fick hon ta sig an ett annat sorts liv i fortsättningen för det tog ju inte slut ändå. Den här gången heller. Förkrossande sorger har hon upplevt tidigare. Som barn miste hon sin far i en flyg­ olycka. Hennes och Hannus första barn dog i plötslig spädbarnsdöd. Det ledde bland annat till att de var med och grundade föreningen Barndödsfamiljerna, KÄPY, en organisation som hjälper familjer som mist ett barn.

– Det är så här nu, det är inte annorlunda. Det är en tanke som ger styrka, konstaterar Hilkka.

För Hilkka och Hannu blev den sista tiden inte så lång, men hon känner ändå att de hann med det viktiga innan deras gemensamma jordiska liv tog slut. De visste och pratade om det.

– Vi vill gärna skjuta fram det svåra in till det sista, ofta med hänsyn till våra anhöriga, men det har vi inte råd med. Jag tycker det är bättre att vi ger varandra en chans att tala om svåra saker och reda ut det som behöver redas ut medan tid är.

Att vänta med allt det osagda tills man befinner sig på eller vid dödsbädden är inget hon rekommenderar. Att som anhörig då börja tala ut speglar bara ens egen ångest. Och vill man fatta den döendes hand som sträcks ut en sista och kanske enda gång, en hand som också slagit?

– Det viktigaste är att se till den döendes behov, att det är värdigt.

Att tala om döden är inte lätt och vi behöver finna någon vi har förtroende för.

– På sjukhusbesök säger ofta svårt sjuka patienter till mig, att vad fint med en präst – nu kan vi äntligen tala­ om döden.

Man vänder sig inte gärna till ofta stressad vårdpersonal eller anhöriga som man vill bespara, eller kanske har en sårig relation till.

Genomgående i vårt samhälle, som Hilkka ser det, är att åldrande, sjukdom och död blivit något närmast skamfyllt. I vår framgångsvärld har vi byggt bort sådant vi inte vill påminnas om.

– Dör man är man en förlorare och ytterst misslyckad med livet. Vi ska vara så lyckade och lyckliga. Men lycka är inte alltid lika med hälsa eller ett smärtfritt liv.

Jag vill hellre prata om livskvalitet och livets mening.

Det finns andra konkreta saker man kan göra för att förbereda sig. Skriva testamente, planera sin begravning och skaffa sig en ”slutförvaringsbostad”.

– Vi ska själva sitta på kuskbocken och välja hur vi vill närma oss det svåra och våra svagheter. Inte väja, utan ta emot och bearbeta, konfrontera verkligheten, påverka och agera.

Men det gäller också att sätta gränser.

– Vi får acceptera att allt inte blir klart, det är inget misslyckande. Man får göra sitt bokslut. Och vila i frid.

Med sin stora familj av barn, bonusbarn och barnbarn,

som hon tagit som sin främsta uppgift att finnas till för, och en del uppdrag, tillbringar Hilkka ändå stora delar av sin tid ensam, med Jerry förstås, i sitt gamla hus vid havet. Ensamheten är inget hon skyr, tvärtom så trivs hon bra i sitt eget sällskap.

– Det går att bli vän med ensamheten, den kan till och med vara helande. Egentligen borde vi återupprätta­ ensamhetens rykte.

Den kan se ut på många sätt, vara frivillig eller påtvingad. För många är dock ensamheten svår. Man kan även vara ensam i sociala sammanhang. De som flyttat till äldreboenden i hopp om gemenskap kan där uppleva en större ensamhet än när de bor för sig själva.

Europeisk forskning har visat att gamla i Medelhavs­

15

Hilkka Olkinuora är engagerad i olika typer av volontärverksamhet.

Att hjälpa andra är ett bra sätt att skingra ensamheten, säger hon.

JAG VILL HA ­PIZZA, INTE PURÉ, CREEDENCE CLEARWATER ­REVIVAL, INTE PSALMER PÅ VÅRDHEMMET.

16

GOD TID

Hilkka Olkinuora

Syster med ensamheten och bitterheten är depressio­

nen. Depression bland äldre är ett reellt problem och det finns inte mycket hjälp att få.

– När du lämnar arbetslivet är du i många aspekter lämnad utanför samhället och det är inte lätt att hantera. Till exempel när det gäller mental hälsa har 70-plussare ingen tillgång till samhällsbekostad terapi.­ Man tar för givet att är du gammal ska du vara lite­ deppad. Men det är också så att varannan dag begår en åldring självmord och anhörigvårdare klappar ihop totalt­. Här behövs en revolution!

Något som Hilkka Olkinuora är närmast allergisk mot är allt febrilt tal om att tänka positivt – att det bara­handlar om din attityd till livet och ändrar du den löser­sig allt.

– Det är så individkoncentrerat. Jag har rötter i 1960-talets hippierörelse och anser att det är gemensamt vi förändrar saker.

Hilkka efterlyser nya strukturer för att bemöta åldrande. Hon ser vissa tecken på att saker börjar hända och att de äldre själva börjat ta ton.

– Jag vill ha pizza, inte puré, Creedence Clearwater Revival, inte psalmer på vårdhemmet, säger hon.

– Vi äldre blir allt fler och samhället måste fråga sig vad det innebär och inte prata över huvudet på oss. ­Ofta känner jag inte igen mig – även om de vill väl – är det mig de menar?

Det finns trots allt åtgärder mot isolering som är lättare att genomföra. Det handlar bland annat om att återskapa naturliga samlingsplatser som försvunnit ­eller byggts bort. På landsbygden fanns förr ljugar-

bänkar vid olika serviceställen där man kunde mötas. I städernas parker, där åtminstone enligt myten pensionärer satt och matade duvor, har bänkarna tagits bort för att försvåra för parkbänksklientelet. Men de bänkar som försvunnit får vi ersätta med våra egna, menar Hilkka. Både bildligt och bokstavligen.

– Avskaffa skammen och bygg en egen ljugarbänk, det har vi gjort här i byn. Där kan vi träffas spontant och utan krav.

Hon poängterar också vikten av att ha vänner i olika åldrar så att man inte blir ensam kvar när ens generationskamrater gått bort.

Typisk pensionärsvecka, konstaterade Hilkka när

vi försökte hitta en tid för intervju. Trots att hon skalat bort många uppdrag finns ändå en hel del anteckningar i kalendern. Kolumner ska skrivas till Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och Kaleva, och medverkan i radioprogram förberedas. I Yle-huset i Böle är hon en flitig gäst. Hon sitter i styrgruppen för svenskspråkigt volontärarbete som riktar sig till äldre stödpersoner inom Helsingfors stadsmission och Seniorhållplatsen. Hon är styrelsemedlem i Cancerklinikens stöd som ska ge det lilla extra till patienterna. Och så är hon med i marthorna.

Olika typer av volontärarbete och att hjälpa andra ser hon som en meningsfull väg ut ur ensamhet och tristess.

– Det finns så många ställen där vi behövs.

Hilkka Olkinuora uppmanar till att man ska vara öppen för möjligheterna och inte ägna så mycket tid åt att söka skyldiga, även om man kan hitta alla möjliga när man känner att livet inte blev det man tänkt.

– Visst kan det vara så, men det är så här nu, och inte annorlunda, upprepar hon.

– Vi har också skyldigheter och ansvar gentemot oss själva.

Som präst är Hilkka vidsynt och radikal. Det är inte ofta hon använder ordet synd. Om hon gör det är det för att citera jesuitordens grundare Ignatius Loyola­ som menade att man kan synda på två sätt.

– Den ena synden är att man inte utforskar sina gränser till det Gud har tänkt och att man inte har mod att vara sitt hela jag. Den andra synden är att man ifrågasätter gränsen och blir som Ikaros, i båda fallen vill bli mer än Gud. Hon tar sonen Jussi som ett exempel. Så hårt han arbetat för att komma dit han är i dag. Nu ska vi ju inte­ alla bli NHL-målvakter, men vi kan alla enligt våra förutsättningar nå vår potential.

– Hittar vi gränsen för vad vi kan så har vi uppnått något. Och vi kan fortsätta utforska våra gränser så länge vi lever.

17

länder som lever tillsammans i sina familjer, något vi ofta romantiserar, känner sig mer ensamma än nordbor som har en hög procent singelhushåll bland äldre.

– Eller är det så att vi biter ihop? Att erkänna att man är ensam är också belagt med skam.

Och precis som gamla oftast dras över en kam som sköra så betraktas de också som väna och snälla.

– Vi måste vara ärliga och inse att en del är ensamma av en orsak. Gamla människor kan också vara elaka­.

Det säkraste sättet att bli ensam är att vara bitter. Det kan bli så att ingen vill ha med en att göra, barnen vill inte komma på besök, kanske har den gamla en del i skulden.

I bakgrunden kan finnas dåliga relationer från tidigare, misshandel, fördomar, fördömanden och kärlekslöshet som bitit sig fast.

– Ålder ska respekteras men berättigar inte allt, säger­ Hilkka Olkinuora.

Hon efterlyser ett slags AA för bittra människor där de skulle kunna mötas, erkänna, lyssna på varandras bitterhet och inse, att är det är så här jag låter, så här jag är! Och sedan komma vidare.

FOTO: MARTIN SAINIO

Carl-Gustaf Öhman och Sussi Björkman på Houtskär sätter värde på en snabb och bekväm resa till sjukhuset i Åbo.

3

föreningar som det slår gnistor om

18

GOD TID

Vad får en förening att blomstra? Något entydigt svar finns inte på den frågan, men de tre reportagen på de följande sidorna kan ge en fingervisning. Vasa svenska pensionärsförening, Ingå Seniorer och Pensionärs­ föreningen i Houtskär är utåt sett väldigt olika för­ eningar, men det finns också saker som förenar.

De har inte låtit sig nedslås av pandemin, utan fortsatt att träffas när tillfälle getts, oftast i små grupper.

När pandemin i våras släppte sitt grepp om Finland stod de färdigt rustade och kunde rulla ut ett program.

VIPS bjöd upp till 1960-talsdans, Ingå Seniorer sparkade igång en aktiv resesommar och Houtskärs­ pensionärerna gjorde som de alltid gjort. Byggde vidare på sina hus och bjöd in till nubbe och sill.

På Houtskär har man lärt sig att vill man få något gjort så måste man göra det själv. En regel som fungerar bra i alla föreningar oberoende av hemort.

Vasaföreningen VIPS bjöd upp till skoldans i mitten av maj. Föreningen har det senaste året sparkat igång en rad nya verksamheter.

VIPS lust att pröva nya koncept inger respekt.

FOTO: GUNNAR BÄCKMAN

INGÅ

Ensamheten knäcktes i Täkter Täkter, en by norr om Ingå kyrkby, kan betraktas som både Ingå Seniorers och Svenska pensionärsförbundets urhem.

20

GOD TID

TEXT Markus West  FOTO Vidar Lindqvist

I Täkter grundades 1971 Täkter pensionärer, som några­år senaste bytte namn till Ingå pensionärer.

Ingå pensionärer har efter det bytt namn till Ingå Seniorer.

Initiativtagare till både Täkter pensionärer och Svenska pensionärsförbundet var Jarl V Hellström, en

pensionerad hotelldirektör som flyttat från Tavastehus till Täkter. I den nya hembyn såg han många ensamma pensionärer.

– Det är ju så dumt att det i byn sitter en ensam pensionär här och en annan ensam pensionär där. Vi måste slå oss ihop. Vi startar en förening för alla pensionärer, resonerade han.

Sagt och gjort. Täkter pensionärer grundades 3.3.1971 och nio månader efter starten hade föreningen redan 88 medlemmar.

Ensamheten var bruten – åtminstone i Täkter. Under de första decennierna var det Holken, en nedlagd folkskola i Täkter, som fungerade som bas för de äldres föreningsliv i Ingå.

Två års väntan slut

Gemenskap, jämlikhet, delaktighet och inflytande är ledorden för Ingå Seniorers verksamhet idag.

Föreningen arbetar för att skapa trivsel, samhörighet och för att motverka ensamhet bland medlemmarna. Målen är som ni märker de samma som när föreningen grundades.

Idag leds Ingå Seniorer av Margareta Biström, en pensionerad hälsovårdare och sjukvårdslärare.

God Tid besöker Ingå på försommaren. Ingå Seniorerna har samlats till sin traditionella grillfest vid Ingå hembygdsgård Hempan. Ett 60-tal medlemmar har tackat ja till inbjudan.

– Vi har fått vänta i två år på vår grillfest, men all mat är nog inhandlad i år, hälsar Margareta Biström gästerna och hon möts av ett skratt.

– Pajen är bakad av några inom styrelsen. Vi får se om den får godkänt, fortsätter hon.

Mycket av föreningslivet tog paus under corona­åren, men i år har Ingå Seniorers verksamhet tagit fart på nytt.

Roger Biström, Iwe Ekström, Barbro Backman, Marianne Forsman, Birgitta Schulman (i rullstolen) och Mikael Schönberg njöt av musikunderhållning­ en på grillfesten.

Charlie Chaplins musik

Vid borden i Hembygdsgården lyssnar publiken förväntansfullt till musik av Rolf Sonntag med familj.

Pensionärerna i Västnyland är väl bekanta med Rolf Sonntag och han med dem. Tillsammans med dottern Camilla, sonen Robert och barnbarnet Benjamin turnerar de flitigt på pensionärsfester i västra Nyland.

Också Sonntags har lidit av den ofrivilliga coronapausen.

– Man blev nästan rädd för att svara i telefon. När telefonen ringde tänkte jag att nu avbokar någon igen, säger Camilla Backman-Sonntag.

Temat för kvällen är Charlie Chaplins musik. Bland annat bjuder de på ”En serenad till dig”.

– Jag har haft orkester i 60 år. I början skulle man spela En serenad till dig minst två gånger per kväll, minns Rolf Sonntag.

21

Entusiasmen var stor, man skurade, tapetserade, vävde och snickrade. Holken blev ett riktigt trivsamt hem.

Gemenskapen viktigast

Birgitta Schulman, tidigare ordförande i föreningen, njuter av musiken. Hon flyttade till Ingå efter att under sina aktiva år ha bott i Jakobstad. I Ingå kände hon inte många, men det ändrades snart.

– Jag hör till de extroverta människorna. Jag pratar mycket och det ledde till att jag så småningom blev vald till ordförande i föreningen, skrattar hon.

Schulmans bordsgrannar Barbro Backman och Iwe Ekström är båda aktiva i Ingå Seniorers resekommitté.

Ingå Seniorers reseverksamhet har rivstartat efter coronapandemin. Under våren och sommaren gjordes en vårutfärd, en skärgårdsutflykt, en hemlig resa och ett par teaterresor. Tyngdpunkten ligger på endags­resor i närområdet.

– Dyra resor är svåra att sälja nu, säger Barbro Backman.

Ingå Seniorer ordnar cirka 10 resor per år. Många kommer med i föreningen för resornas skull.

28 000 klick

27

nya medlemmar kan ordförande Margareta­ Biström räkna in i år. Ingå seniorer har ­sammanlagt 293 medlemmar.

22

GOD TID

Livat i Holken – När vi tömde Holken fanns där papper, mattrasor, möbler, ja material i mängder och massor­.

Mössen hade gnagt på en del saker så dem var det bara att slänga, berättar Irita Talling, hedersmedlem i Ingå Seniorer.

Holken, som är en nerlagd folkskola i byn Täkter, var Ingåpensionärernas första samlingsställe.

God Tid träffar Irita och maken­ Tor Talling i deras hem i Ingå kyrkby. Ingå Seniorers ordförande Margareta Biström, som

I vimlet på vårfesten rör sig Bengt Jansén, pensionerad nyhetsprofil från Svenska YLE, beväpnad med sin kamera. Han flyttade till Ingå efter pensioneringen.

Att gå med i pensionärsföreningen var ingen självklarhet, men nu trivs han som fisken i vattnet.

– Jag hade flugfiskat ensam på fritiden i 30 år och trivdes med det, säger han.

När han blev änkling blev Ingå Seniorer ett andningshål.

– Först tänkte jag att alla var gamla gubbar, men så insåg jag att det är jag också själv.

haft stor hjälp av Irita Talling, i arbetet med en historik över Ingå Seniorer är med.

Irita hittar ständigt nya fynd i sina gömmor.

– Nu har jag hittat Täkter pensionärers blåklint, säger hon glatt när de träffas.

Bokföring och vedklyvning Ingå Seniorer, som startades med namnet Täkter pensionärer, är snäppet äldre än Svenska pensionärsförbundet och fyllde 50 år ifjol.

För Irita Talling, som är pensionerad banktjänstekvinna, var det naturligt att som pensionär bli kassör och bokhållare i Ingå pensionärer.

Hon minns tiden i den nedlagda folkskolan med värme.

– Glädjen över att få göra saker tillsammans är det som jag kommer bäst ihåg, säger hon.

Maken Tor Talling hjälpte bland annat till med att klabba ved för uppvärmningen av det stora skolhuset. Förenings­ medlemmarna stöpte ljus, bakade och gjorde hantverk som såldes på julmarknaden vid Gammelgården.

– Ibland åkte jag till Ingå station för att samla kottar från ett stort lärkträd. Kottarna blev dekoration till de populära ljusstakarna och till diverse julpynt, berättar Irita.

Hyresvärden Ingå kommun

Bengt Jansén har som ivrig amatörfotograf blivit väl mottagen i Ingå Seniorer.

– De kallar mig lite försmädligt för hovfotografen.

Det kan jag leva med. Jag kan delta i verksamheten och bidrar på mitt sätt. Jag fotograferar och lägger ut bilderna på Facebook. Egentligen är bilderna ofta viktigare för andra än för mig.

När Ingå Seniorer i februari i år ordnade ett grillkalas utomhus var det snöyra. Bengt Jansén lade ut ett fotografi av pensionärerna på föreningens Facebooksida och på Instagram. Bilden delades på kort tid 28 000 gånger.

Ensamheten bruten

ville sälja fastigheten och 2005 avstod föreningen från Holken.

Det gamla skolhuset låg avsides i förhållande till kyrkbyn där de flesta medlemmarna bodde och var dessutom omodernt.

Ingå kommun var behjälplig och föreningen fick hyra tidigare personalbostäder i Ingahemmet, kommunens dåvarande åldrings­ hem. Samlingslokalen fick namnet Ingabacken och efter en renovering blev det en trevlig mötesplats.

– Ingabacken hade ett trevligt kök och ett herrum, där fanns vatten, värme och WC inomhus. Det var som ett himmelrike, minns Irita.

När medlemsantalet ökade

KVINNORNA ­SKRATTADE OCH SADE ATT DU KAN JU GÅ BORT I MORGON. Charles Engberg

blev Ingabacken för litet. Idag möts Ingå Seniorer i församlingshemmet och vid behov i Hembygdsgården, Ingå Ungdomsklubbs föreningshus.

Sommarmöten på Vålö Tor Talling berättar om fler episoder från deras aktiva tid i föreningen. Nu sitter han i rullstol och hustrun använder rollator för att röra sig i hemmet. När de ska längre bort behöver de assistans. Ändå går tankarna till deras älskade Vålö i Ingå skärgård.

Båtresan ut till Vålö är cirka tre kilometer. Under många år var det en tradition att Tor och Irita bjöd ut styrelsen till fritidshuset.

– Det kunde bli riktigt trevligt

när styrelsemedlemmarna och deras respektive kom ut till oss.

Ibland åkte vi runt för att visa upp det bästa av skärgården, säger han.

Många av dem som de lärde känna via föreningen blev med åren goda vänner.

Ingå Seniorers 50 år finns nu dokumenterade i historiken Ingå Seniorer rf – 50 år av gemenskap. Margareta Biström har läst ungefär tusen gamla dokument under arbetet med historiken.

Föreningen har samtliga protokoll och de flesta verksamhets­ berättelser och en mängd fotografier från de 50 åren sparade.

Markus West

23

Charles Engberg, 93, har en annorlunda historia om varför Ingå Seniorer blev viktigt för honom. Han gick med för ett år sedan när han hade blivit änkling.

– Det blev ensamt. Ingen vill ha en så här gammal gubbe. Kvinnorna skrattade och sade att du kan ju gå bort i morgon.

Charles som arbetat som spårvagnsförare blev tidigt pensionär.

– Jag är inne på mitt 37 år som pensionär, säger han.

Nu när han bor ensam känns det bra att träffa pensionärerna i föreningen.

– Det piggar upp att man får träffas. Jag har besökt Lovisa och bokat in ett besök både på Bågaskär och på Lilla teatern, räknar han upp.

Ingå Seniorer har tagit vara på tiden efter att corona­ restriktionerna lättade väl. I början av september kan ordförande Margareta Biström räkna in 27 nya medlemmar enbart i år. Det är ett mycket bra resultat i en förening med 293 medlemmar.

VASA

En nystart som det rockar om – Vi ska ha verksamhet som gör att folk vill komma till VIPS. Det är inte lätt att locka till sig de unga pensionärerna. Vi får pröva oss fram, säger föreningens sekreterare Sinikka Hangasmäki.

TEXT Markus West  FOTO Gunnar Bäckman

24

GOD TID

V

IPS eller Vasa svenska pensionärs­ förening är en pensionärsförening som det rockar om. I våras skakade föreningen de sista, kvardröjande coronarestriktionerna av sig och klev ut på dansgolvet. Siktet var stället mot framtiden.

Egentligen var det föreningens avgående ordförande Bernice Tiihonen som angav takten. Efter 13 år som ordförande lämnade hon över rodret. Det var dags för en ny generation pensionärer att ta över. VIPS hittade i Solveig Nylund en ny energisk ordförande.

– Jag är så nöjd över att vi fått en ny ordförande. Jag har ju faktiskt suttit på posten lika länge som förbundsordförande Ole Norrback och tyska kanslern Angela Merkel, skrev Tiihonen på föreningens hemsida.

God Tid gästar VIPS i början av maj. Föreningen har bjudit upp till skoldans i Arbetets Vänners hus på Formansgatan i centrum av Vasa. För musiken stod Old Time Rockers, ett band äldre herremän som låter som om 1960-talet aldrig tagit slut.

Vårkvällen är varm och VIPS funktionärer spanar då och då ut längs Formansgatan. Har pensionärerna valt att åka till villan eller kommer de?

När klockan närmar sig 18 börjar de droppa in, undan för undan fylls kapphallen av förväntansfulla röster. Man hälsar på gamla bekanta och sticker fötterna i dansskorna.

– Jag går gärna på dans. Det är mycket duktiga poj-

kar som spelar, säger Ulla Hallin och kikar in i festlokalen.

Nystart på gång

VIPS slogan för 2022 är nystart. Solveig Nylund, som är återflyttare till födelsestaden, är ny som medlem i den snart 50-åriga föreningen. Hon har bläddrat bland protokoll, urklipp och fotografier för att lära känna för-

eningen. Det är en aktiv förening, som hon ska lotsa.

Hon känner sig liten och bortkommen ibland – men som stöd har hon en erfaren styrelse, som vet hur en slipsten ska dras. I Sinikka Hangasmäki har hon fått en duktig sekreterare vid sin sida. Det bådar gott.

– Vi ska ha verksamhet som gör att folk vill komma till VIPS. Det är inte lätt att locka till sig de unga pensionärerna. Vi får pröva oss fram, säger hon.

25

Majvor Österåker och Ralf Skjäl tar sig en svängom på dansgolvet.

De läste om VIPS skol­ dans på Facebook.

– Om man ska dansa och träffa folk i min ålder så finns det ingen naturlig samlingsplats i Vasa.

Flera besökare ger tummen upp för VIPS 60-talsdans.

– Men det behövs fler karlar här, säger Stefan Svensson och låter blicken glida runt lokalen.

Det är onekligen ett stort kvinnoöverskott, men så är det i de flesta pensionärsföreningar.

Växande förening

Ulla Hallin och Lisbeth Ingo blev glada av musiken.

DET ÄR SÅ ­HÄRLIGT. DET HÄR BEHÖVDE VI ­EFTER PANDEMIN. Ulla Hallin

VIPS varumärke sen många år är onsdagsträffarna i Arbetets Vänners hus. De fortsätter som förut, samtidigt som man prövar nya verksamheter i mindre grupper. I våras startade stigletarna, gymnastikgruppen, stickcaféet, kören och sittdansarna. I vinter blir det fler grupper.

26

GOD TID

Pretty Woman gjorde susen

Tillbaka till dansgolvet. Det är fortfarande glest mellan de dansande paren, men Old Time Rockers ger inte­slaget förlorat. Oh, Pretty Woman, som toppade Billbordlistan 1964, lockar ut fler par på dansgolvet Majvor Österåker från Kvevlax och Ralf Skjäl från Vasa hade hittat dansen på VIPS Facebooksida.

– Det kunde ha varit lite mer folk, men det är bra att VIPS vågar försöka nya sätt att nå ut, säger Ralf.

– Vi far på alla sorts danser. I kväll hade vi att välja mellan Guns Rosor i Nykarleby och Old Time Rockers i Vasa, säger Mayvor.

Heidi Lapinjoki har låtit sig lockas med av sin bror.

– Jag får skicka en bild till barnen och be dem gissa var jag tillbringat lördagskvällen, skrattar hon.

Musiken får godkänt, även om det kanske inte är låtar som Heidi skulle sätta upp på sin Spotify-lista.

Heidi gillar VIPS initiativ.

VIPS har drygt 500 medlemmar, men växte rejält i våras. I Vasa finns det 2500 svenskspråkiga pensionärshushåll så det finns tillväxtpotential. Vasa är därvidlag inget undantag. Överallt i Svenskfinland har pensionärsföreningarna i städerna en större utmaning med att nå ut till pensionärerna än på landsbygden. Konkurrensen med andra arrangörer är stenhård.

Gunnel Kylkis har aldrig ångrat att hon gick med i VIPS. – Jag behöver det här umgänget. Det att pensionärerna har olika åldrar och olika livserfarenheter är givande, säger hon.

Solveig Nylunds recept för att nå ut till fler nya medlemmar är att våga förnya föreningens verksamhet.

– Kanske blir Old Time Rockers vårt husband.

18 föreningar och ett hus

Old Time Rockers stuvar undan instrumenten för en stund och sätter sig bland generationskamraterna i publiken. Många ansikten är bekanta sedan skolåren i Vasa.

– Vi spelade för den här publiken på 1960- och 1970-talens skoldanser, säger KG Wigren, en av bandmedlemmarna. Åren har gått, men musiksmaken har bestått. Jag tror inte att vi ska behöva börja dela ut plastämbar för att locka publik.

Gubbarna i The Old Time Rockers har ett förflutet i Gubbrockarna, ett Vasaband där de spelade i 20 år.

2018–19 gick de sin egen väg. De märkte att ett mindre band fungerade bättre.

– Det här är den nya gammeldansen, inflikar basisten Peter Björkas, innan de på nytt äntrar scenen.

Scenen förövrigt – den ligger som sagt i Arbetets Vänners hus vid Formansgatan. Fastigheten ägs av Vasa­stad och disponeras av äldrerådet i Vasa, som för­ delar användningen mellan 18 föreningar. Dagtid får föreningarna använda huset gratis, medan det på kvällar och helger uppbärs en liten hyra. Det här är en modell som andra kommuner kunde ta efter.

Kvällen lider mot sitt slut.

Vi stöter åter ihop med Ulla Hallin nu i sällskap med Lisbeth Ingo. Kvällen har varit lyckad.

– Det är så härligt. Det här behövde vi efter pandemin. Det behövs mer glädje efter pandemi och krig och elände, säger Ulla Hallin.

27

Old Time ­Rockers bjöd på en fart­fylld kväll på dans­ golvet, men varvade då och då med en ­lugnare låt.

1

2

HOUTSKÄR

Liten förening med stora muskler Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär är – om man ser till medlemsantalet – en av de mindre i vårt förbund. I juni hade föreningen cirka 90 medlemmar. Ser man där­ emot till vad föreningen åstadkommit så är det nog en av de mest handlingskraftiga.

– När man är en liten förening långt ute i skärgården är man van att sköta sig själv, säger Sussi Björkman, ordförande i föreningen.

TEXT Markus West  FOTO Martin Sainio

28

GOD TID

P

ensionärsbostadsföreningen i Houtskär grundades, precis som namnet säger, för att bygga förmånliga pensionärsbostäder för Houtskärs äldre invånare. Det första radhuset byggdes redan i slutet på 1960-talet. Det blev så småningom tre radhus.

Idag äger föreningen 17 pensionärsbostäder, som alla ligger granne med Pargas stads servicehus Fridhem.

Fridhem är tillsammans med hälsostationen navet i kommunens välfärdstjänster i Houtskär.

Men Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär är så mycket mer än pensionärsbostadsförening. För några år sedan lades allaktivitetshuset ”Knuten” till föreningens fastighetsinnehav. I samma veva byggde förening-

en en egen helikopterplattform och så har man anställt en klubbledare som ordnar olika aktiviteter för föreningens medlemmar.

God Tid har stämt träff med Sussi Björkman och Carl-Gustaf Öhman, två eldsjälar i föreningen. Vi träffas vid allaktivitetshuset Knuten, som är en viktig knutpunkt för föreningslivet i Houtskär.

Bostäder med fiber

Allaktivitetshuset ligger vägg i vägg med ett av rad­ husen. Hyresgästerna kan hämta posten i skydd för regn och rusk. Postlådorna är bekvämt placerade i portgången mellan husen.

När vi kliver in över tröskeln öppnar sig ett ljust, vackert mötesrum, utrustat med ett litet kök och all

3

De flesta äldre med

Houtskär har drygt 400 invånare fördelade på 15 öar.

I byarna finns mer än 100 pensionärshushåll. De flesta äldre kommer i något skede i kontakt med pensionärs­ bostadsföreningen. Det är en förutsättning för att få hyra en bostad är att man är medlem.

Bostäderna är eftertraktade. De ligger nära Fridhem, där hyresgästerna kan äta lunch. Hälsostationen är bemannad fem dagar i veckan. När läkartjänsterna fungerar som det ska finns det läkare på hälsostationen två vardagar per vecka.

DET ÄR HÅRD KONKURRENS OM TALKOGUBBARNA PÅ HOUTSKÄR. 1. Två gånger per vecka samlas Houtskärs­ pensionärerna för att laga mat, handarbeta eller bara umgås.

2. De 17 pensionärsbostäderna i Houtskär är ett viktigt lockbete för att locka med pensionärerna i föreningsverksamheten.

3. När vi renoverar lägenheterna drar vi alltid in fiberkabel. Om jag någon gång ska flytta hit så vill jag nog ha fiberkabel, säger Carl-Gustaf Öhman.

FOTO: MARKUS WEST

Bostäderna är förmånliga.

– Vi får inte bedriva kommersiell hyresverksamhet eftersom föreningen ska ansöka om skattefrihet varje år, säger Carl-Gustaf Öhman.

– Det är inte precis motiverande att fylla i samma ansökan om skattefrihet år efter år, fyller Sussi Björkman i. På det viset tar samhället död på människornas intresse för frivilligarbete.

Själv har Sussi Björkman, 60, en lång bana som tjänsteman på landsbygdsavdelningen vid NTM-centralen i Egentliga Finland bakom sig, men arbetar nu som färjförare på vajerfärjorna som förbinder Houtskärs byar.

29

modern mötesteknik en föreningsmänniska kan önska sig.

– Det här har vi åstadkommit med våra små händer, säger Carl-Gustaf med ett brett leende.

Allaktivitetshuset blev färdigt 2018 och finansierades med Leader-pengar och byggdes i huvudsak på talko. Huset är öppet för Houtskärs alla föreningar och här möts såväl Allmogeseglarna som Folkhälsan, Marthorna och Röda Korset samt många fler.

– Houtskärs föreningar får använda huset kostnadsfritt, säger Sussi Björkman.

Houtskär är föreningarnas ö. Visit Houtskärs för­ eningssida förtecknar ett 20-tal föreningar på ön, och då är alla säkert inte med.

Knutens mötesutrustning används flitigt. Den integrerade hörselslingan uppskattats av användarna. Den kommer väl till pass till exempel när pensionärsklubben samlas för att titta på gamla filmer via arenan. Det var också en självklarhet att utrusta Knuten med fiberkabel. Samma sak gäller när föreningen renoverar pensionärsbostäderna.

– När vi renoverar lägenheterna drar vi alltid in fiberkabel. Om jag någon gång ska flytta hit så vill jag nog ha fiberkabel då, säger Carl-Gustaf Öhman.

– Nu har jag ett betydligt vackrare landskapskontor än vad jag hade inne i Åbo, säger hon.

Bland Houtskärspensionärerna är det inte ovanligt att man fortsätter arbeta efter pensioneringen. Det kan handla om att köra taxi eller att göra inhopp på färjorna.

30

GOD TID

Sill med nubbe till

Även om Houtskärsföreningen startades som en pensionärsbostadsförening bedriver den en hel del verksamhet som vi förknippar med de renodlade pensionärsföreningarna.

– Det är fifty-sixty för vår del, säger Sussi Björkman.

Varje tisdag och torsdag samlas en grupp pensionärer, mestadels kvinnor, vid Knuten. De kokar mat, bakar eller går ut på en promenad om vädret är fint.

Verksamheten leds av klubbledare Cilla Rehn och siktet är inställt på att alla ska må bra.

– Till pingst serverades det sill och potatis. De som ville ha en nubbe till fick också det, säger Carl-Gustaf.

Han brukar själv hälsa på när han märker att det är något på gång.

– De tycker om när man sticker sig in och slänger käft med dem en stund, säger han.

Talko varje torsdag

När God Tid besöker Houtskär i juni har förenings­ livet ännu inte tagit sommarpaus. Varje torsdag samlas tre-fyra gubbar för att på talko renovera ännu en pensionärsbostad. De gör det grundligt. Hela inredningar och samtliga mellanväggar i två ettor revs ut och ettan ska bli en tvårummare.

– Det är hård konkurrens om talkogubbarna på Houtskär. Folkhögskolan, som också drivs av en lokal förening, behöver också sina talkogubbar för att hålla husen i skick.

Jag har sparat det mest udda beviset på Houtskärspensionärernas talkoiver till sist. För några år sedan byggde de en landningsplatta för räddnings- och läkarhelikopter mitt i byn.

– Det var alltid problem när helikoptern skulle landa på fotbollsplanen så vi byggde en egen helikopterplatta, säger Carl-Gustaf och Sussi.

De får det att låta som den naturligaste sak i världen. Vid närmare eftertanke är det kanske inte så konstigt. En ambulansresa in till Åbo räcker tre timmar.

De äldre vet av erfarenhet hur lång och obekväm en sådan resa är.

 Houtskär består av cirka 700 holmar av olika storlek. 15 av dem är bebodda året om. Drygt 400 personer är skrivna i Houtskär, som sommartid har en stor fritidsbefolkning.  De året runt bebodda öarna är: huvudön, Berghamn, Lempnäs, Äpplö, Bockholm, Nåtö, Själö, Storpensar, Mossala, Björkö, Kivimo, Hyppeis, Saverkeit samt Sördö och Långholm.  Naturen är omväxlande och floran är artrik bland annat tack vare en kalkrik jordmån, gott klimat och hävdade jordbruksmarker.

Pensionärerna på Houtskär byggde en egen landnings­ platta för ambulans­ helikoptern, berättar Carl-­Gustaf Öhman och Sussi Björkman.

FOTO: MARKUS WEST

 Houtskär ingår i sin helhet i Skärgårdshavets biosfärområde och delvis i Skärgårds­havets nationalpark.  Houtskär har en god basservice som kompletteras av ­privata företag.  Föreningsverksamheten är livlig och bidrar i hög grad till invånarnas trivsel.  Man når Houtskär med färja via Pargas, Nagu och Korpo.

Sommartid fins det även en förbindelse via Gustavs och Iniö till Mossala.

Resor på svenska

Julresor

20.12-4.1 Almuñécar Fira jul och nyår i Spanien 20-26.12 Pärnu Byt julstök, matlagning och måsten till avslappnande dagar på Spa i Pärnu!

Julmarknader

Jokkmokk vintermarknad

En vinterklassiker! Resa: 1-3.2

Antikmässan

Hotellresa till Stockholm: 9-12.3 Även Båtmässan samtidigt!

Hair musikalen

2-4.12 eller 3-6.12 Tallinn 3-4.12 Umeå/Gammlia 3-6.12 Riga

Resor till Sthlm 9-12.3, 30.3-2.4

Resa: 12-18.4

Resa: 8-14.5

Gardasjön

Vandringsresa till Irland

oravaistrafik.fi

06 318 4000 må-fre 9-16

KOMMANDE RESOR: 29.6. – 6.7.

Vandring i Val di Fiemme, norra Italien Flyg till Verona t/r med Finnair och 5 vandringsdagar i vackra Dolomiterna 31.8. – 7.9.

Vandring i Slovenien Flyg med Finnair till Venedig t/r och 5 vandringsdagar i Kranjska Gora-området

31

Houtskär

VI GRATULERAR SPF

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN Liljendal pensionärer r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

ÖSTERBY PENSIONÄRER STÄMMER UPP I KÖR

FÖR SPF SOM HYLLAS BÖR. GRATULIS!

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!!

Mariehamns Pensionärsförening r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN!

Munksnejdens Pensionärer r.f.

Pensionärsföreningen Trivselklubben r.f. i Strömfors

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Finlands seniordansförbund

Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

32

GOD TID

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f.

Sagalunds

museistiftelse

Sagalundgillet rf.

Bergö * Molpe

PeTV Petalax

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Pensionärsföreningen Iniö r.f.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!!

Björneborgs Svenska Pensionärsförening r.f.

Lovisanejdens Svenska Pensionärer r.f.

Varma gratulationer

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN!

till Svenska pensionärsförbundet!

Kimito Pensionärsförening r.f.

Gröndals pensionärsförening r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f. malax.tv@pp.malax.fi Tel. 050-571 7919

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Pargas Svenska Pensionärer r.f.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Pensionärsföreningen Fagervik r.f.

33

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN

VI GRATULERAR SPF

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Karis Pensionärer r.f.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Kyrkslätts pensionärer r.f.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Vanda svenska pensionärer r.f

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN

GOD TID

Korpo Pensionärer r.f.

34

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Pojo Pensionärer r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN! Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär r.f.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Finlands

Krigsveteranförbund r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier! Övermark Pensionärsförening r.f.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Malax museiförening r.f Brinkens museum och Kvarkens båtmuseum

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN

Närpes pensionärsförening r.f.

Partours

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Svenska församlingspensionärerna i Lovisa r.f.

till Svenska pensionärsförbundet!

Kaskö Pensionärsklubb r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Korsnäsnejdens Pensionärer r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN Pensionärsföreningen ETTAN r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN! Korsholms pensionärsförening r.f.

HOUTSKÄRS SKÄRGÅRDSMUSEUM

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Nykarleby Seniorer r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Varma gratulationer

Petalax Hembygdsförening

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f.

till Svenska pensionärsförbundet!

35

Varma gratulationer

”Man dricker mycket kaffe och sågar ner träd – men man leker inte” PENSIONÄRSLIV När blir man pensionär och hur känns det? Den frågan är inte särskilt aktuell för barn i åldern 7–10, men vi ställde den till några elever i Ö ­ sterby ­lågstadieskola i Ekenäs. Efter en stunds funderande började en bild växa fram.

36

GOD TID

TEXT & FOTO Tua Ranninen

Hugo Forsström, 8 år

Ida Gustafsson, 7 år

Seanna Bergman, 10 år

Pensionärer brukar ha grått hår och glasögon och antingen har de en kärra som hjälp för att få stöd eller en käpp när de ska handla.

Man blir pensionär när man har slutat jobba och är sådär 60 år.

Mest är man hemma och kollar på traktorprogram i TV. Ibland löser man korsord eller filear fisk.

Man har ganska mycket tid och kan vara barnvakt. Jag brukar sätta ut nät och ta upp dem med min morfar som är pensionär.

Det som inte är bra är att man kan bli sjuk när man är gammal.

När man är 70–80 år blir man pensionär och då är man ganska gammal och får rynkor i ansiktet. Man dricker mycket kaffe och har blommor och växter att sköta om på gården.

Och så man ser mycket på TV. Med min mommo såg jag nyss Tuffast i Norge. Vi tyckte båda om det. Man läser också mycket tidningar. Min morfar läser Hälge och 91:an Karlsson.

För pensionärer är det roligt när barnbarnen kommer på besök. Det gör vi ibland. Och de får låna vår hund. Jag tror de skulle gilla att ha hund.

Jag tror att det är skönt att få ta det lugnt och vara för sig själv. Man kan kanske jobba också lite på helgerna, till ­exempel såga ner några träd.

Pensionärer ser gamla ut, har grått hår och tråkiga, vanliga kläder, utan mönster och färger.

Kanske de har en hatt.

De läser tidningar, dricker kaffe, lagar mat och städar sitt hus mycket fint. De har också mycket växter och gamla grejer, till exempel fotoalbum och leksaker och en gammal telefon och de har mycket böcker.

De kan också ha ett djur.

Pensionärer gör inte lika mycket som andra, till exempel far till en nöjespark. De kan nog träna och gå ut och gå varje dag, men de orkar inte med så mycket.

Jag tror de har tråkigt när de inte får gå på jobb. Och så leker de inte.

Teckning av Ranya Helander, 7 år.

Friska seniorer och arbetsföra ­invandrare ska rädda pensionen FRAMTIDSPROGNOS För tre år sedan hade ingen föreställt sig en flerårig ­pandemi och ett anfallskrig mot ett land i närheten av Finland. Hur ska vi då kunna föreställa oss hur livet som pensionär ser ut om 25 år när SPF fyller 75 år?

Vi tar hjälp av Suvi-Anne Siimes, vd för TELA. Hon är optimistisk.

38

GOD TID

TEXT Dan Kronqvist  FOTO Leif Weckström

39

Så många ska 100 personer i arbetsför ålder försörja

Antalet personer yngre än 15 år och personer som är 65 år och äldre i Finland 80

 Under 15 år

70

 65 år och äldre

60 50

prognos KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN

40 30 20 10 0 1900

1920

1940

1960

1980

S

40

GOD TID

om vd för landets arbetspensionsförsäkrares intresseorganisation TELA är Suvi-­Anne Siimes inte alltför orolig­ över framtiden. Inte ens som privat­ person och kommande pensionär.

– Kriser kommer och går. Just nu är det mycket på gång, men alla pensionärer kan åtminstone vara nöjda över det brutna indexet som på grund av inflations­läget gör att pensionerna stiger mera än lönerna nästa år. Sedan Ryssland gick in i Krim 2014 har jag ­ofta tänkt att vi var väldigt optimistiska efter Sovjetunionens­fall och efter recessionen på 90-talet. Då var det också krig i Europa, den gången i Balkan, men vi jobbade säkerhetspolitiskt på att komma in i Europa på allvar och i slutändan blev det bra, säger hon.

När Suvi-Anne Siimes föreställer sig livet om 25 år är hon i grunden optimistisk.

– Allt är inte perfekt för alla pensionärer, men det är bra att vi har ett stabilt pensionssystem med bestämda regler. Det gör att livet efter arbetskarriären blir någorlunda förutsägbart.

Hon föreställer sig att pensionärerna om 25 år är ungdomligare och friskare och har haft möjlighet att röra sig fritt på den internationella arbetsmarknaden.

Hon ser också fler äldre som fortsätter att jobba länge för att de vill, orkar och kan.

Suvi-Anne Siimes är född 1963 i likhet med 75 000

andra finländare. 2019 föddes bara 45 000 barn och utvecklingen fortsätter. Kommande generationer av pensionärer har inte lika många yngre i arbetslivet som finansierar pensionerna, men systemet kommer att klara också det.

Utan arbetskraftsinvandring kommer 2040-talet att

2000

2020

2040

2060

bli en hård tid, konstaterar Suvi-Anne Siimes. Hon är glad över att den formen av invandring kommit upp på den politiska agendan, också inom det parti som hårdast motsätter sig invandring.

Finland är inte ensamt om att behöva arbetskraft utifrån. De flesta har tidigare kommit från Ryssland, Baltikum och Ukraina. Nu är inflyttningen från Ryssland stoppad på grund av det anfallskrig som samtidigt tvingat en stor mängd ukrainare att söka sig till Finland. I Baltikum är levnadsstandarden redan hög, så Finland lockar inte längre. Arbetskraftsinvandringen måste snart komma från andra länder.

– Flyttrörelser är viktiga faktorer i ett samhälle. Den bästa sporren är alltid strävan efter ett bättre liv, säger hon. En konsekvens av det här är att det måste bli ­lättare att få arbetstillstånd i Finland.

– Vi borde diskutera produktivitet, säger hon. I synnerhet när nativiteten sjunker gäller det att satsa på utbildning av de unga vi har, få dem att studera och få kvalificerade jobb. Ju färre barn som föds desto viktigare är det att ta hand om dem och bädda för deras framtid. Det är barnen som idag är två, tre eller fyra år gamla som ska betala när dagens 30- eller 40-åringar går i pension.

Har man ingen arbetspension betalar Folkpensions­

anstalten ut en folkpension, eller i sista hand en garantipension. I värsta fall har en pensionär knappt 800 euro­i månaden att leva på. Garantipensionen är på det sättet unik att den förutsätter att man inte flyttar utom­lands, den betalas bara ut om man bor i Finland.

Folk-, arbets- och företagarpensionen kan man ta med sig om man väljer att bo utomlands.

Det är svårt att leva på en garantipension, den är

 1995 blev Suvi-Anne Siimes viceordförande i ­Vänsterförbundet.  1998 efterträdde hon Claes Andersson som partiledare.  1999 valdes hon in i riksdagen för Nylands valkrets. Hon var kultur­ minister i Paavo Lipponens första regering (1998–1999) och andra finansminister i Lipponens andra regering (1999–2003).

en sista utväg som måste kombineras med bostads­ bidrag och andra stödformer. Enligt Siimes är det här den mest otydliga pensionsformen, den har under åren omformats från den ursprungliga tanken att utgöra en miniminivå.

Vad ska en arbetspension räcka till? Det är ingen enkel fråga, medger hon.

– Pensionen var aldrig tänkt att ersätta den lön man haft under de yrkesaktiva åren. Den skulle ligga på en rimlig nivå jämfört med inkomsten utan att leda till alltför dramatiska kast i livet. Däremot finns det saker som en pension inte behöver finansiera. Man ska kunna bo, äta, leva gott och få den vård man behöver, men regelbundna exklusiva semesterresor kan till exempel kräva ett eget pensionssparande i någon form. Alla sätt att spara är bra. De extra medlen kan ge en guldkant åt pensionsåren eller komma till nytta vid större livsförändringar, både positiva och negativa, säger hon.

Hon rekommenderar ändå inte att utveckla pensionssystemet i riktning mot ett obligatoriskt sparande. Alla kommer ändå inte att sätta undan pengar. Dessutom är det svårt att hitta finansiella produkter som är tillräckligt lockande och effektiva.

Det finländska pensionssystemet är en del av en

mycket större helhet där många risker delas. Det handlar om ålders-, invalid-, familje- och änkepension, för att ta några exempel. Det finns ingen enskild försäkring för förlorad arbetsförmåga, men tack vare det system vi har finns det medel också för det.

Om vi skrotade pensionssystemet och byggde upp något helt nytt skulle det framför allt bli väldigt dyrt under en övergångsperiod med två system, säger Siimes.

Att varje generation skulle finansiera sin egen pen-

 2006 avgick hon som parti­ledare sedan hon fått nog av konflikten med partiets vänsterfalang.  2007–2011 var hon VD för läkemedelsindustrins intresseorganisation Lääke­teollisuus.  2011–2016 hade hon posten som Veikkaus ­styrelseordförande.  2011 efterträdde hon Esa Swanljung som VD för pensionsförsäkringsbolagens intresse- och service­ organisation TELA.

sion är en teoretisk möjlighet, men diskussionen om rättvisa mellan generationerna blir snabbt vilseledande. Enligt Suvi-Anne Siimes handlar det om mera än pensioner.

– Vi ska räkna in hela välfärdssamhället med gratis utbildning och i praktiken nästan gratis hälsovård.

Finländarna blir nettobetalare allt senare i livet. Vi studerar längre innan vi kommer ut i arbetslivet, men pensionsåldern stiger inte i samma takt. Målet ur mitt perspektiv är att maximera den period när vi betalar för de andra.

Att sätta ett tak för de högsta arbetspensionerna är ingenting hon vill jobba för.

– Dagens system ger den bredaste basen. Det är en viktig princip att man jobbar ihop en pension som står i relation till de inkomster man haft. Det gäller alla branscher, alla yrken och alla åldrar. Det gör det lätt att byta både jobb och bransch utan att mekanismen påverkas. Framför allt finns det ingen strävan att bygga gränser med pensionssystemet.

Hon anser däremot att pensionsfonderna skulle må bra av mera risktagning med de långsiktiga placeringar som ska trygga framtida utbetalningar.

– En pensionär kommer ju aldrig att kräva ut hela­ summan på en gång, det är alltid en summa per månad. Systemet är uppbyggt för att klara långa kris­ perioder och mera kreativitet i förvaltandet av medlen.

Suvi-Anne Siimes hoppas att det i framtiden blir lättare och vanligare att byta jobb i högre ålder, och att det ges mera utrymme för frivilligt deltidsarbete som i sin tur kunde förlänga arbetskarriären.

– Om det är för komplicerat att byta eller omstrukturera jobbet leder det till att allt färre vill ta chansen, även om det kanske skulle ge en nystart, säger hon.

41

Suvi-Anne ­Siimes

”Jag vill ha frihet att gå i pension när jag vill” PENSIONSSPARANDE För inte så många år sedan hade universitetsläraren Johanna Björkell dålig koll på sin privat­ekonomi. Idag sparar och invest­ erar hon upp till en fjärdedel av sin lön.

Att bädda för en dräglig ekonomisk tillvaro som pensionär är ett mål som ­inspirerar henne.

TEXT & FOTO Joakim Snickars

42

GOD TID

Ekonomiskt oberoende och möjligheter att avsluta ­arbetskarriären tidigt. Det är några centrala målsättningar inom den internationella FIRE-rörelsen (Financial Independence – Retire Early, ungefär ekonomiskt oberoende – pension i förtid). Rörelsen tilltalar många yngre personer för närvarande. Övermalaxbon Johanna Björkell, till vardags universitetslärare, It-pedagog och forskningsassistent på Åbo Akademi med pedagogik och främmande språks didaktik som inriktning, tilltalas av den här trenden.

– I praktiken är jag mera intresserad av FI-delen, ­finansiellt oberoende, än av RE-delen som innebär tidig pensionering, säger den 45-åriga Johanna Björkell.

– Jag vill helt enkelt ha frihet att pensionera mig när jag vill och få en dräglig pension därefter. Men det betyder inte heller automatiskt att jag kommer att lägga av i förtid. Det är nämligen så att jag råkar älska mitt arbete.

– Jag har jobbat sedan jag var femton år. Men de fyra första arbetsperioderna på Österbergs plastfabrik i tonåren har dessvärre inte alstrat någon pension för min del. Jag arbetade länge som privatföretagare och utbildningskonsult vid sidan av ÅA-jobbet. Detta har i sin tur påverkat min ansamlade pension, berättar Björkell i samma veva.

Kontroll över den egna ekonomin

Johanna Björkell framhåller att hon är en person som faktiskt har haft bristfällig koll på sin privatekonomi tidigare. Hon berättar att hon har slösat pengar, lockats av överflöd, dragit på sig en del skulder och även varit sen med att betala räkningar.

– För fem år sedan skulle till exempel en räkning på

Finansiellt oberoende är ett långsiktigt mål för universitetsläraren Johanna Björkell.

– I praktiken kommer jag inte att pensionera mig i förtid eftersom jag älskar mitt jobb.

500 euro från en bilverkstad ha ställt till med stor ekonomisk oreda i mitt fall, exemplifierar hon.

Vändpunkten kom för cirka fem år sedan. Efter att två nära släktingar hade gått bort på kort tid fick några materiellt präglade arvsdiskussioner henne att tänka till om vad som egentligen är värdefullt och betydelsefullt i tillvaron.

– Jag såg den konsumtionskritiska Netflix-dokumentären ”Minimalism” och inspirerades. Jag insåg att det är väldigt få saker som man sist och slutligen behö-

”Alla kan lägga undan pengar”

En av de vanligaste fördomarna mot FIRE är att det en rörelse som främst är ämnad och lämpad för rika­ och priviligerade människor.

Men detta håller enligt Johanna Björkell inte streck – inte ens i en tid när grundutgifterna i samhället skenar iväg och olika veritabla hotbilder målas upp.

– Alla kan börja spara. Också låginkomsttagare och pensionärer kan lägga undan lite grand. I hög grad handlar det om att gå in för att anpassa sin livsstil och kunna välja bort, säger hon.

– FIRE-rörelsen betonar även att man inte ska förlita sig mycket på att få hjälp från staten och samhället i fråga om pensioner. Det gäller att ta initiativ själv, tillägger hon.

I mars-april höll Johanna Björkell den webbaserade kursen ”Finansiell frihet-Online” som arrangerades i Kristinestads MI:s regi.

– Jag utgick i huvudsak från olika forskningsrön.

Kursen hade 8–10 deltagare. Samtliga var kvinnor.

– Ytterligare en ämnesrelaterad MI-kurs i Kristine­ stad är planerad till våren 2023. ”Skaffa dig passiva inkomster” är temat. Ofta utgår man ifrån att byta pengar mot tid i arbetssammanhang. Men man kan vid sidan av investeringar gå in för att erbjuda tjänster utan att satsa tid, exempelvis genom att starta en webbshop eller en online-kurs, säger Björkell.

Inträde för pensionärer:

14€ Guidade turer i

VILLA SKEPPET

www.villaskeppet.fi 019-241 1752 info@villaskeppet.fi

WE

’RE

Restaurang YRKESKOCKEN

OP

EN

!

VÄLKOMMEN PÅ LUNCH VARDAGAR KL 11-13:30 Meny på www.lunchpaus.fi & SOME @yrkeskocken Tel. 044 7215 299, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad

Stiftelsen Lillesgården erbjuder förmånliga pensionärsbostäder (cirka 30m2) i Nordsjö. Hfors, ej serviceboende.

050-555 0477 tis-to kl. 10-12

Julresa till Lappland Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12 i Äkäslompolo.

Logi i tvåpersoners rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag.

Pris: 600 euro inkl. inkl.transporter transporteroch ochhelpension. helpension 570 euro

www.raitismaja.fi

info@raitismaja.fi

Bokningar 06-318 0900

43

ver. Jag har valt att skära ner kraftigt på den egna materiella konsumtionen. Istället väljer jag hellre olika slags upplevelser, resor och yoga idag.

Att spara och göra investeringar inför framtiden, att skaffa sig tillgångar, har blivit ett annat viktigt led i Johannas privatekonomiska saneringsprojekt. En viktig inspirationskälla är den ekonomiske gurun och för­ fattaren Dave Ramsey och hans sju så kallade babysteg.

– De tre första stegen går ut på att skaffa ett kapital på 1000 euro för nödsituationer, att kunna betala bort skulder och att skaffa sig en ekonomisk buffert som räcker i 3–6 månader.

– Jag har nått fram till det tredje steget. Inledningsvis lade jag undan 20 procent av min månadslön för att i tur och ordning betala bort skulder. En liten del satte jag in på ett sparkonto med hög ränta.

– För närvarande sätter jag in cirka 5 procent av lönen­på sparkontot. Resten, cirka 15–20 procent av inkomsterna, investerar jag i ETF-fonder (börshandlade fonder med lägre förvaltningskostnader) som är ­relaterade till det aktuella ekonomiska läget inom olika­ företag.

– Vid sidan av det egna kapitalet investerar jag också det barnbidrag som vi erhåller via min treåriga d ­ otter.

Jag gör detta med tanke på hennes framtid, tillägger Björkell.

44

GOD TID

”Familjerna måste ta hand om sina äldre” VÄLFÄRDSSAMHÄLLET ”Pensionärerna blir fler och anstaltsplatserna färre. Samhället kan inte längre ta hand om alla äldre. Familjerna måste bära sitt ansvar”.

Det säger Jacob Söderman, 84, tidigare riksdagsman, ­minister och justitieombudsman.

TEXT Staffan Bruun  FOTO Leif Weckström

45

H

46

GOD TID

an får någonting allvarligt i blicken, Jacob Söderman, när vi börjar tala om pensionärernas situation.

– Den ekonomiska utvecklingen betyder att allas köpkraft minskar. Regeringen kompenserar bortfallet till en del, men mycket snabbt kommer en gräns emot.

– Pensionärerna och dom äldre blir fler, samtidigt kan välfärdssamhällets utgifter inte växa, tvärtom. Familjerna måste ta ett ökat ansvar för sina äldre.

– Man tycker det är självklart att familjerna sköter sina barn. Varför är det inte lika självklart att familjerna sköter sina seniorer?

Servicehem och anstalter behövs också i framtiden för dem som saknar anhöriga och som är helt beroende­ av hjälp, betonar Söderman.

– Systemet med anhörigvård måste utvecklas så att trycket på anstaltsvård lättas. För att göra det mera lockande att sköta mormor och farfar i egen regi måste antagligen familjerna utlovas någon form av ersättning, medger Jacob Söderman.

– På den punkten är jag övertygad om att regeringen utan större problem hittar en morot. Regeringars fantasi i sådana fall brukar vara gränslös.

Att vi i norra Europa har blivit så beroende av anstalter medan man i södra Europa som en självklar sak tar hand om sina äldre handlar inte bara om en kulturkrock, säger Söderman.

– Här kan man med fog beskylla också mitt eget parti Socialdemokraterna för utvecklingen. Vårt mål har varit att samhället ska ta ansvar för så mycket som möjligt. Nu när samhällets resurser inte längre räcker­ till för äldrevården kommer pensionärsföreningarnas betydelse i gengäld att öka.

– Där har vi det väl förspänt i Svenskfinland med livskraftiga föreningar. På deras lott faller inte bara hjälp med service utan framför allt att ordna program och tidsfördriv för de äldre så att de mår bättre och klarar sig längre utanför anstalten.

Jacob Söderman understryker att de aktiva pensionärerna är en stor, delvis outnyttjad resurs.

– Fullständigt klart är att pensionärsföreningarna har en betydligt större kunskap om äldreomsorgen än kommunala nämnder.

Blodiga minnen

Jacob Söderman och hustrun Kia delar i dag sin tid mellan lägenheter i Helsingfors och Ekenäs. Även om Jacob är beroende av rullator tar paret en promenad både förmiddag och kväll.

– Tidigare cyklade jag ofta och nu påstår min gamla­

Jacob Söderman  Född 19.3.1938 i Helsingfors.  Jur.lic. 1967.  Riksdagsman 1972–1982, 2007–2011.  Justitieminister i 29 dagar i oktober 1971.  Social- och hälsovårdsminister i fyra månader 1982.  Landshövding i ­Nylands län 1982–1989.  Riksdagens justitieombudsman 1989–1995.  EU:s första ombuds­ man i Strasbourg 1995–2003.  Spelat fotboll i ­Åggelbylaget Gnistan.

& Bad Mannerheim gifta sig med mamma  Skrev 1942 som fyra­ åring brev till marskalk Mannerheim och föreslog att han skulle gifta sig med mamman efter att pappan stupat i kriget. Mannerheims vänliga svarsbrev hänger än i dag på Södermans vägg.

Jacob Söderman har spelat aktivt i Åggelby Gnistan­ och under sin tid som politiker i riksdagens lag. Han var en fruktad för­ svarsspelare, känd för sina tuffa tag.

bombades också Åggelby vilket ledde till att vi evakuerades till Österbotten därifrån mamma var hemma.

– När larmet gick måste evakueringståget stanna utanför Tammerfors. Vi kommenderades ut på banvallen därifrån vi kunde se hur bomberna föll över den brinnande staden. Sådant glömmer man inte.

Jacob Söderman ser många paralleller mellan anfallet mot Ukraina 2022 och Finland 1939.

47

partivän Ilkka Taipale att mina svårigheter att promenera beror på att jag har cyklat för mycket. Visserligen är Taipale läkare, men på den här punkten tvivlar jag på hans läkarkompetens.

Kriget i Ukraina har väckt gamla minnen till liv.

– Jag minns hur det var när Sovjet anföll Finland på motsvarande sätt 1939. Vi bodde då i Åggelby och järnvägen till Hertonäs gick förbi vårt hem. Därför

ALDRIG KUNDE JAG HA TROTT ATT HELA GRUNDEN FÖR VÅRT VÄLFÄRDS­ SAMHÄLLE ÄR HOTAD.

– I bägge fallet handlar det om ett helt omotiverat angrepp. I bägge fallen leds Ryssland/Sovjet av en stark diktator som anser sig ha rätt att erövra sina grannar.

Allt tyder på att Putin ser upp till Stalin. Terrorn som folket utsattes för tycks vara av underordnad betydelse, det som räknas är att Stalin slog tyskarna och gjorde Sovjet starkare än någonsin.

Vad tror sig Putin vinna med kriget?

– Han funderar inte på det sättet. Att Putin är galen borde stå klart för alla, han har fastnat i ett storryskt tänkande. Jag har faktiskt träffat Putin några gånger då Leningrad (nu Sankt Petersburg) var vänort med Åbo och han arbetade som viceborgmästare.

– Jag deltog dock inte i den legendariska fotbollsmatchen när ärkebiskop John Vikström tacklade Putin­så illa, eller så bra, att han bröt nyckelbenet.

Söderman berättar att banden till Åbo gjorde att Putin­på 1990-talet upprepade gånger firade semester i Åbo skärgård med familjen.

– Om jag inte minns fel skedde det på inbjudan av företag som hade affärer i Leningrad.

48

GOD TID

Ofrivillig Åbobo

Att Jacob Söderman blev Åbobo var inte helt frivilligt.

– Inför riksdagsvalet 1972 ogillade Ulf Sundqvist och Lars Lindeman tanken på att jag skulle konkurrera med dem om rösterna i Nyland. Så de föredrog att jag kandiderade i Åbolands valkrets.

– Jag kom inte in direkt utan blev suppleant. Men efter att en ordinarie ledamot blivit stadsdirektör kallades jag till riksdagen. Snabbt insåg jag det omöjliga i att vara riksdagsman för Åbo och bo i Helsingfors så vi flyttade. I Åbo har alla mina barn gått i skola och flickorna tagit studentexamen så inte var det någon parentes.

I valet 1975 blev Söderman invald med åtta rösters marginal. Rösterna kontrollräknades i flera dagar innan­resultatet kungjordes.

– Jag kan tacka Helsingin Sanomats lokalredaktör Pyry Lapintie för invalet. När rösträkningen pågått

några dagar skrev han en artikel med rubriken ”Nu räknar man bort Söderman”. Det såg faktiskt ut som om man för varje kontrollräkning lyckades minska på mitt röstetal. Det ryktades att Kokoomus och Socialdemokraterna i valnämnden samarbetade och ogiltigförklarade ”oklara” röster. Jag vet inte om det var sant, men Pyry Lapinties artikel satte i alla fall stopp för att ytterligare Södermanröster skulle ogiltigförklaras.

Drömjobb för gravida kvinnor

Jacob Söderman var riksdagsman 1972–1982 och i två repriser minister tills han 1982 utsågs till landshövding i Nylands län. En post som han lämnade 1989 när han utsågs till riksdagens justitieombudsman vilket medförde uppdraget att fungera som åklagare i riksrättsmålet mot handels- och industriminister Kauko ­Juhantalo. 1995 flyttade Söderman till Strasbourg och blev EU:s första ombudsman, en post som han skötte i två perioder till 2003.

– Jag byggde upp ombudsmannafunktionen från noll. När jag kom till Strasbourg hade jag bara en anställd, min sekreterare. Och hon berättade redan en av de första dagarna gråtande att hon var gravid. Grattis, sade jag, men hon bara grät mera.

– Det jag inte visste var att man i Frankrike inte hade något anställningsskydd vid graviditet. Så sekreteraren utgick ifrån att hon skulle få sparken. Men jag önskade henne lycka till med förlossningen och välkomnade henne tillbaka när tiden var mogen.

Söderman berättar att ryktet snabbt spred sig om att blivande mödrar får behålla jobbet på ombudsmannens byrå.

– Kontoret växte med raketfart, i dag är dom närmare hundra. Men i början visade det sig att påfallande många av de nyanställda var unga damer som efter en tid behövde moderskapsledighet. När jag slutade efter åtta år fick jag en tavla av mammorna med bilder på alla tolv små barn som fötts på byrån under min tid.

Kuppen mot Niinistö

Efter hemkomsten från Strasbourg blev Jacob Söderman invald i riksdagen för ytterligare en period 2007.

– Efter att Claes Andersson avgått var jag äldst i salen, hederstalman. Det betydde att jag ledde det årliga valet av talman. Sauli Niinistö har jag all respekt för, men han råkade vara talman den perioden då jag gjorde comeback och han var en mycket sträng talman som inte brydde sig om att vara riksdagsmännen till lags.

– Ett år hade tydligen ett gäng manliga riksdagsmän suttit i bastun och hittat på en finurlig protest. I tal­mansvalet röstade de på ”Niinistö”. De skrev alltså ­inget förnamn och eftersom det fanns en annan Nii-

49

50

GOD TID

nistö i plenisalen, Ville, förkastades alla Niinistöröster.

Följden blev att Sauli Niinistö fick bara 87 godkända röster i talmansvalet.

– Han meddelade direkt att han inte anser sig ha förtroende och inte tar emot posten. Generalsekreteraren Seppo Tiitinen grävde fram någon lag som stipulerade att bara de godkända rösterna räknas, och på det sättet skulle Niinistö ha en majoritet bakom sig.

– Jag som bara hade tänkt utföra ett hedersuppdrag stod plötsligt där utan talman och insåg att också jag måste ta reda på vad lagen säger och hittade ett gammalt prejudikat från valet av P-E Svinhufvud någon gång på 1920-talet. Då hade samma situation uppstått.

Det visade sig att Sauli Niinistö inte lät sig bevekas.

– Han var bitter och hur än Tiitinen från ena sidan och jag från andra sidan försökte övertala honom vägrade han att ta emot talmansposten. Lyckligtvis drog valet av första och andra vicetalman ut på tiden så Tiitinen och jag hade lite tid på oss.

– När ingenting annat verkade bita sade jag till Sauli­ att också jag hade röstat på honom och att jag skulle bli verkligt förnärmad om han inte beaktade åtminstone­ min röst.

Varma gratulationer!

Då tittade Niinistö på mig en stund, nickade och gick ut i plenisalen och höll sitt tacktal. Ordningen var återställd. Men vad som hade hänt om Niinistö fortsatt vägra har jag ingen aning om.

Jacob Söderman hörde till sextiotalisterna, de unga radikala som grundade ensaksrörelser på löpande band för att bygga en bättre värld. Blev den bättre?

– Jo, mycket bättre. Om du jämför Finland i dag med Finland på 1960-talet så är skillnaden gigantisk och levnadsstandarden oerhört mycket högre.

–Men pacifismen och fredsidealet är på reträtt nu när militarismen breder ut sig. Som gammal motståndare till Nato är det bara att ta skeden i vacker hand och inse att vi måste gå med.

Du hade fel på den punkten?

– Säg mig en enda mänska som inte hade fel som ung, sådana finns inte. Men aldrig kunde jag ha trott att hela grunden för vårt välfärdssamhälle är hotad. Om vi i dag skulle stå inför utmaningen att införa demokrati med allmän och lika rösträtt skulle det inte vara­ lätt. Lyckligtvis fick vi demokratin medan det ännu var möjligt.

Hjärtliga gratulationer till

50-års jubilaren från alla oss i SPF Seniorerna!

Tillsammans kämpar vi vidare för seniorers villkor i Norden.

Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna, Sverige

Välj helgpaketet Läs digitalt hela veckan + papperstidningen lö-sö Läs e-tidningen och våra digitala nyheter veckans alla dagar.

Lyxa till det till helgen med att läsa papperstidningen lördag och söndag.

VBL:s eller ÖT:s helgpaket

per månad

Vill du prenumerera eller vill du ändra din befintliga prenumeration?

Mejla kundservice@hssmedia.fi eller ring tel. 06-7848 201 (VBL), 06-7848 801 (ÖT) vard. kl. 8-12.

Vi gratulerar Pensionärsförbundet med anledning av deras jubileum

51

27,90€

VI GRATULERAR SPF

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Ekenäs Pensionärer r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN Kotkanejdens pensionärer r.f.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Pensionärsföreningen

Nygammal i Petalax r.f.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Purmo pensionärer r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN! Tenala-Bromarf Pensionärer r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Drumsö Pensionärer r.f.

Nedervetil Pensionärsklubb r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN!

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Terjärv Pensionärer r.f.

Kronoby Pensionärer r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier

GOD TID

MUSEUM MYRBERGSGÅRDEN

Fortsätt ert viktiga arbete motmot nya decennier Fortsätt ert viktiga arbete nya decennier

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

52

Västanfjärds Pensionärsförening r.f.

Svenska Finlands Idrottsförbund

Svenska Finlands Idrottsförbund

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Varma gratulationer

Malax Pensionärer r.f.

Oravais Pensionärer r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN Fiskars museum och Fiskars hembygdsförening rf.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Pensionärsklubben

i Kristinestad-Tjöck r.f. (PIKT)

040-6874106

www.fagero.fi

till Svenska pensionärsförbundet!

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Pedersöre Pensionärsklubb r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Dragsfjärds pensionärer r.f.

TRAKTORMUSEET I NAGU

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN Pernå Pensionärer r.f.

Karperö Ungdomsförening Strandlid

till Svenska pensionärsförbundet!

Finlands svenska

sång- och musikförbund

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Norra Ålands Pensionärer r.f.

53

Varma gratulationer

VI GRATULERAR SPF

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Lappfjärds Pensionärsklubb r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Grankulla svenska pensionärer r.f.

KORSNÄS KOMMUN

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Isnäs Pensionärer r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Borgå svenska pensionärsförening r.f.

LYCKÖNSKNINGAR TILL JUBILAREN

54

GOD TID

Esse Pensionärsförening r.f.

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Pensionärsklubben Milstolpen r.f.

Sjundeå Pensionärer r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Norra Kyrkslätts Pensionärer r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Lojo svenska seniorer r.f.

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

Prästgårdsmuséet i Korsnäs

FYLGIA

NÄYTTÄMÖLLÄ / PÅ SCEN 16.9.2022–12.3.2023

SÄVYJÄ 1920-LUVUN PALETILTA / NYANSER PÅ 1920-TALSPALETTEN 16.9.2022–19.11.2023

VAASANKAUPUNGINMUSEOT.FI

www.fylgia.fi

Fortsätt ert viktiga arbete mot nya decennier!

55

Eira Pensionärer r.f.

56

GOD TID

ÄLDRE BLIR ALLT YNGRE

ÅLDRANDE Livslängden ökar och åldrandet förskjuts längre upp i åren. De extra år vi får är friska år, visar ­professor Ingmar Skoogs forskning. Han var med och myntade begreppet 70 är det nya 50.

Eller borde det numera vara 85 är det nya 70?

TEXT Anci Holm  FOTO Ari Luostarinen

57

58

GOD TID

F

lera grå pantrar sveper in i baren på anrika Hotell Eggers invid Centralstationen i Göteborg. De tar ett glas bubbel, en bit mat eller går på guidad tur. Det är måndag eftermiddag, jag unnar mig en räkmacka innan­ tåget ska gå och kollar in klientelet. En låtslinga av Göte­borgskomikerna Galenskaparna och After Shave bubblar upp i huvudet: ”Det ska va gött å leva, annars kan det kvitta…”

Och rent statistiskt är det gött. Pensionärernas livskvalitet och hälsa har undersökts vid Göteborgs universitet i dryga 50 år och aldrig har de haft det så bra som nu. Och varit så vitala.

– Vi lever allt längre, skjuter vårt åldrande uppåt i åren och får fler friska år. Under det senaste halvseklet har en helt ny befolkning av äldre vuxit fram, säger Ingmar Skoog, 68, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet. Han leder också H70-studien som har undersökt 70-åringar sedan 1971.

Ingen annanstans har åldrandet undersökts i så långvariga och omfattande populationsstudier, men Göteborgspensionärerna kan i många avseenden stå modell även för äldre i Finland och stora delar av västvärlden.

– När studien inleddes ansågs ännu 50 år som en avsevärd ålder och man fick en käpp i present. I dag är 70-åringarna i nivå med den tidens 50-åringar.

Därav lanserades i en tidningsartikel begreppet 70 är det nya 50, ett begrepp som använts flitigt. Ett skrivfel i programmet på Almedalsveckan där han skulle tala härom året gjorde att han fick skruva till det under rubriken 70 är det nya 20. Det var inget problem.

– Det finns många likheter. Dagens 70-åringar vill göra allt de inte hunnit med tidigare, resa, studera och förverkliga gamla drömmar på samma sätt som en 20-åring vill hinna med allt innan man stadgar sig.

Ingmar Skoog är kändisprofessor i något så pass oglamoröst ämne som människans åldrande, dessutom i världens mest ålderistiska land – Sverige. Men han har lyckats kommunicera sina forskningsresultat på ett slagkraftigt sätt och ställer gärna upp i olika sammanhang och i medier.

– Jag tycker det är kul, men också viktigt. Jag vill förändra och nyansera bilden av äldre, säger han.

– Ofta klumpas äldre ihop i en grupp, men faktum är att ju fler år vi lever desto mer olika blir vi som individer. Ålderismen märktes väldigt väl under coronapandemins första år när alla 70-plussare ansågs som extra­ sköra och skulle isoleras. Ingmar Skoog var en av dem som gick ut och kritiserade Folkhälsomyndighetens direktiv.

– Vi lyckades också med hänvisning till forskningsresultat häva den restriktionen så småningom.

Ingmar Skoog har arbetat med H70-studien sedan 1983 och lett den sedan 2005. Forskningen har låtit tala om sig internationellt eftersom den är unik i sitt slag. Sedan 1971 har man undersökt olika generationers 70-åringar men också följt dem upp i åren för att se hur åldrandet förändras. Deltagarna undersöks medicinskt, psykologiskt, fysiskt, man kontrollerar funktionsförmåga, social förmåga, man gör intervjuer med både deltagare och anhöriga.

Resultaten har varit tydliga och smått häpnadsväckande.

– Redan de första resultaten från 1971 – då undersöktes 70-åringar födda vid förra sekelskiftet – var sensationella, att 70-åringar var så pigga!

Man har undersökt personer födda 1901–02, 1906, 1911–12, 1922, 1930 och 1944. De som deltar i studien kontrolleras vart femte år tills de dör. För varje generation har det skett förbättringar. Och studien visar att vår fysiska ålder har mindre och mindre betydelse.

– Det avgörande är när du är född. Varje ny generation föds med bättre förutsättningar. Även om vi alla­ blir lite sämre med åren så börjar åldrandet från en hög­re nivå när man är född senare.

Om man tidigare sade att ålderskrämporna börjar vid 70 så får vi gå upp till 85 i dag. Behovet av hjälp med basala saker är ungefär detsamma för en 85-åring i dag som för en 70-åring 1970. På basen av forskningsresultaten vågar sig Ingmar Skoog på en fundering om att det kanske är dags att skrota 70 är det nya 50. Det har ändå några år på nacken.

– Man skulle kunna säga att 85 är det nya 70.

Tydligast syns skillnaderna om man jämför den för-

sta och den senaste generationen, men bara på 15 år har förbättringen varit enorm både fysiskt, psykiskt och socialt.

Forskarna ser en minskning av bland annat hjärtoch kärlsjukdomar, högt blodtryck, demens och depression. De äldre är mindre neurotiska, det vill säga oroliga, stressade eller allmänt negativa, de har bättre funktionsförmåga, bättre relationer och är mer sexu­ ellt aktiva.

– Det var en chock 1971 att 70-åringar över huvudtaget hade sex. I dag uppger många 85-åringar att de har ett tillfredsställande sexliv. Man är mer lyckligt gift, också för att det blivit accepterat att skilja sig om relationen är dålig.

På 70-talet uppgav ingen ensamstående kvinna att hon hade sexuella relationer, nu säger 20 procent av de kvinnliga singlarna och änkorna att de har det.

Framför allt är kvinnorna de stora vinnarna. I de äldre generationerna var till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och depression vanligare bland kvinnor än hos män. Nu är resultaten de samma hos båda könen.

 Professor och överläkare i psykiatri och föreståndare för ­Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, ledare för H70-studien­ vid Göteborgs ­universitet.  Född 1954 i Göteborg.  Singel, två barn, tre barnbarn.  Gillar att motionera, läsa böcker, gå på teater.  Kolumnist, poddare, radiopratare.  Ogjort: Skriva en bok om åldrande.

&

Årets senior 2020  Utsågs till Årets senior 2020 av SPF seniorernas medlemmar, slog bland andra dåvarande stats­ epidemiologen Anders Tegnell.

H70-studierna i Göteborg har varit banbrytande

även i forskningen kring demens och alzheimer och fört in den på nya spår. Redan 1996 kunde man se samband mellan högt blodtryck och alzheimer, något som tidigare förbisetts.

– De som hade alzheimer hade i regel lågt blodtryck, men eftersom vi gjort undersökningar under så lång tid kunde vi gå tillbaka i resultaten och se att de som insjuknade hade haft högt blodtryck tidigare i livet. Övervikt och neurotisk personlighet visade sig också vara riskfaktorer. De flesta alzheimerforskare arbetar nu utgående från dessa samband.

Genom ryggvätskeprover och magnetröntgen har Göteborgsforskarna kunnat se att äggviteämnet amyloid, som orsakar alzheimer, kan finnas lagrat i våra hjärnor upp till 20 år innan sjukdomen bryter ut.

– Det behöver inte betyda att den gör det. Så är det med många sjukdomar. De finns i våra kroppar utan att ge symtom, ibland bryter de igenom, ibland inte.

Många olika faktorer samverkar för att de vanligaste sjukdomarna uppstår eller inte, och så ska man ha tur också.

Ingmar Skoog brukar tala om livets lotteri. Du kan göra allt rätt och ändå dra en nitlott eller göra allt fel och dra en vinstlott. Men antalet vinstlotter ökar trots allt med motion, att man undviker övervikt, äter rätt, behandlar högt blodtryck och hjärtsjukdomar, håller hjärnan sysselsatt och inte oroar sig så mycket. Kan man inte förhindra så kan man åtminstone skjuta demens och olika åkommor högre upp i åren.

Hur och när vi åldras har som sagt förändrats. Det går

hand i hand med samhällsutvecklingen med ökad jäm-

AgeCap  Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa.  Drygt 130 forskare och forskningspersonal från 17 institutioner och fem fakulteter och närmare 25 olika ­discipliner.  Mål: att öka äldre personers välbefinnande och delaktighet i samhället. gu.se/agecap

H70-studien  Del av AgeCap.  Startade 1971 vid ­Göteborgs universitet av professor Alvar Svanborg, en förgrundsgestalt inom svensk geriatrik.  En av Sveriges äldsta populationsstudier.

Olika årgångar av 70-åringar undersöks och följs upp kontinuerligt.  Första gruppen om 973 personer undersöktes vid 16 tillfällen, fram till 102 års ålder.

Gruppen bestod då av nio personer.  Ytterligare sex 70-årsgrupper och har undersökts och sedan följts under resten av ­livet. Den senaste, 1 203 personer, är 70-åringar födda 1944.  Resulterat i mer än 700 vetenskapliga artiklar.

59

Ingmar Skoog

– Kvinnorna har blivit mer lika männen i de flesta avseenden, konstaterar Ingmar Skoog.

Att kvinnorna kommit i kapp förklarar han med ökad jämställdhet, minskade krav på att leva upp till könsstereotyper och olika samhällsförändringar som förbättrat kvinnornas situation.

– Det kanske inte var så hälsosamt att vara hemmafru.

I ännu ett avseende har kvinnorna närmat sig männen. Det gäller alkoholkonsumtionen. Dagens äldre dricker allt mer och allt fler har ett riskdrickande, det vill säga dricker mer än 100 gram alkohol per vecka, vilket motsvarar en och en halv flaska vin.

– Att dricka mycket kan vara skadligt, men vi har i alla fall tagit oss ur vodkabältet. Förr drog en man i sig minst en flaska starksprit per helg. Nu har både män och kvinnor blivit mer kontinentala och tar något glas varje dag. Vin kan i måttliga mängder minska både hjärtsjukdomar och demens. Å andra sidan kan det vara så att de som är friska dricker just därför att de är friska. De som är sjuka gör det inte.

KOMMER DET BARA ATT BLI BÄTTRE? ELLER PEAKAR DET MED 50-TALISTERNA? likhet och demokrati, bättre vård och mediciner. Men även våra värderingar har förändrats, vi har mer kunskap och bättre matvanor.

De flesta som var födda år 1901–02 hade bara sex års grundskola och Sverige var då ett fattigt jordbruksland.

Arbetet var hårt, bostäderna dåliga. Semester fick man först i slutet av 30-talet och ledig lördag på 60-­talet. På 1970-talet ställdes i undersökningarna frågor om rinnande vatten, wc eller utedass.

– Pensionärerna var nöjda med att överhuvudtaget ha en pension och ett någorlunda boende. De spelade bingo och gjorde på sin höjd en resa till ett grannland per år, om de hade råd, säger Ingmar Skoog.

Det kan jämföras med 40-talisterna där de flesta gått nio års grundskola, är högutbildade och har vuxit upp i välfärdssamhället.

– Som pensionärer går de på krogen och reser jorden runt. Nollettornas värderingar präglades av kyrkan, fyrtiofyrornas av 68-vänstern och rock’n’roll.

Allt handlar egentligen om kapabilitet – förmåga att nå mål och göra saker som vi upplever värdefulla. Det utgör kärnan i AgeCap:s verksamhet. Och allt hänger ihop.

Ytterligare en aspekt som gör Göteborgsforskningen ovanlig är samarbetet över fakultetsgränserna. Till AgeCap är cirka 130 forskare från 17 olika institutioner knutna. Man studerar åldrandet ur olika perspektiv, bland annat utgående från H70-studierna. Där finns medieforskare, statsvetare, historiker, psykologer, medicinare, filosofer, jurister med flera.

– Vi tittar på det som påverkar på olika nivåer: individ, omgivning och samhälle. Hur påverkas vi av politik och historia? Vilken hjälp kan vi få av samhället, hur bekämpas fördomar, hur ser de sociala systemen ut, vilka regler finns det som skyddar oss?

60

GOD TID

I höst har forskarna tagit sig an en ny generation

70-åringar, de som är födda 1952–53. Det är i princip Ingmar Skoogs egen generation. Han räknar med att resultaten ska visa ytterligare förbättringar.

– Vi har verkligen levt i enorm trygghet hela livet.

Men hur blir det i framtiden? Nu lever vi i krigstid, klimatkris och dyrtid. Kommer det bara att bli bättre?

Eller peakar det med 50-talisterna?

17 %

av 75-åringarna behövde hjälp med dagliga sysslor som att äta och tvätta sig år 1976–77.

4%

av 75-åringarna behövde hjälp år 2005–06.

På 50 år har en helt ny befolkning av äldre vuxit fram, säger ­psykiatriprofessorn Ingmar Skoog.

Kvinnor födda 1901–02

64%

Kvinnor födda 1911–12

75%

Kvinnor födda 1944

88%

Män födda 1901–02

67%

Män födda 1911–12

74%

Män födda 1944

90%

31 %

av 85-åringarna led av demens år 1986–87.

24 %

av 85-åringarna led av demens år 2008–10.

61

Andel 70-åringar som känner sig friska

Medelvärden av kognitiva testresultat hos 70-åringar  Tankemässig snabbhet

 Logiskt tänkande

 Spatial förmåga*

 Bildminne

25

20

15

10

5

0 f. 1901–1902

f. 1906–1907

f. 1922

f. 1930

f. 1944

62

GOD TID

För att mäta kognitiv förmåga har man utfört samma sorts neuropsykologiska tester på de 70-åringar som deltagit i studierna. Resultaten visar på avsevärda förbättringar för varje generation. *Med spatial förmåga avses förmåga att föreställa sig linjer, ytor och figurer – och att tänka i tre dimensioner. KÄLLA: H70-STUDIEN

Det finns det givetvis inget svar på nu.

– Vilken generation kommer i så fall att dra nitlotten? Blir det redan 60-talisterna eller de som är födda på 1970-talet? Eller senare? undrar Ingmar Skoog. Ökande samhällsklyftor, mer stress, individualism och behovet av självförverkligande är faktorer som kan påverka hälsan och livskvaliteten.

– Åtminstone blir det om några år spännande att se om, och så fall hur, coronapandemin påverkat.

Hur gamla kan vi egentligen bli?

– Det verkar finnas en slags platå. Allt fler blir 100 år men väldigt få blir 120. Möjligen har vi en genetisk spärr någonstans efter 115. Många av dem som dött kring 120 har inte ens varit speciellt sjuka, de har bara­ dött.

Medellivslängden har ökat sedan 1700-talet och nu står hela världen, i synnerhet västvärlden, inför stora utmaningar. Ingmar Skoog undrar om samhället är berett på en explosion av hjälpbehövande 90-plussare. I till exempel Sverige är prognosen att antalet över 80 år ökar från dagens halvmiljon till 800 000 fram till 2030.

– Åldrande i sig är ingen sjukdom, men lever du tillräckligt länge blir du till sist skör. Och även om demensen minskar så ökar den paradoxalt nog också, ­eftersom vi blir fler som lever mycket längre.

Ingmar Skoog är hängiven sitt arbete och att städning, eller snarare röjning, inte finns på agendan blir man varse i hans arbetsrum på Mölndals sjukhus. I den kreativa röran ligger papper, kompendier, rapporter och böcker i travar eller flyter omkring sedan hundra­ tals mappar blivit fullproppade. Som besökare är jag glad över att det finns ett tomt hörn på ett av borden där jag får plats med block och mobil.

Det är många som rycker och drar i Ingmar Skoog.

Den forskning han leder väcker uppmärksamhet i världen, i Sverige men förstås också i hemstaden. Efter att han träffat God Tid ska han iväg till Göteborgs stadsteater och hålla en föreläsning om demens i anslutning till pjäsen Var är min man? på samma tema. Att äldre får mer utrymme på kulturscenen och inte minst i reklamen ser han som en framgång och ett tecken på att inställningen till äldre börjar förändras.

Tack vare framgångarna lockas många unga till forskningen kring åldrande i Göteborg och anslagen rinner till. Ingmar Skoog vill leva som han lär och tänker inte sluta arbeta än på ett tag.

– Det vore spännande att få vara med och följa upp rock’n’roll-generationen när de blir 85 om sju år – vi får se hur det går.

FOTO: ANCI HOLM

63

Ingmar Skoogs forskar­ näste vid Mölndals sjuk­ hus är inget för pedanter.

Själv hinner han inte heller tillbringa så mycket tid där för hans arbete med AgeCap och H70studierna har gjort honom eftertraktad runtom i världen.

Dags att boka julfesten!

Ordna festen i vår restuarang eller boka oss för catering

IKEN N I L K IK PÅ

’s ooney Ray C

Skog rank regi F

PAN

Kontakta oss för mer info och menyer

EM

IÄR

SÖ 27.11 kl 16 SÖ 4.12 kl 16 LÖ 10.12 kl 16 SÖ 11.12 kl 16 LÖ 14.1 kl 13 SÖ 15.1 kl 16 LÖ 21.1 kl 16 SÖ 22.1 kl 16

FR

E2

5.11

KL

Oneils Kitchen Simhallsvägen 4 , Närpes info@oneils.fi +358 40 9605028

LÖ 4.2 kl 16 SÖ 5.2 kl 16 LÖ 11.2 kl 16

19.0

0

SÖ 12.2 kl 16 LÖ 4.3 kl 16 SÖ 5.3 kl 16 LÖ 11.3 kl 16

Beställ din biljett på fallaker.teater@gmail.com, via hemsidan www.fallaker.fi eller per telefon 09-8845611 (ti kl 10-13 och to kl 17-20).

Biljettpris 25EUR

Lilla Teatern gratulerar jubilerande pensionärsförbundet och ser fram emot nästa halvsekel med gemensamma upplevelser i teatersalongen!

© M O O M I N C H A R AC T E R S™

PR

BOK A BIL JE T TER NU!

FÖR ÅLDRAR 10–110

BASERAD PÅ TOVE JANSSONS MUMINSERIER • DRAMATISERING ANNINA ENCKELL REGI JAKOB HÖGLUND • PREMIÄR 1.10.2022

I samarbete med Nordic Drama Corner

BILJETTER LIPPU.FI | BILJETTKASSAN (09) 3940 22 | LILLATEATERN.FI | HKT.FI

64

GOD TID

PREMIÄR 14.1.2023

TextaD På svenska!

Jullunchen

32€

SERVERAS vardagar 12-23.12 Måndag-Fredag kl 11-14

Julbordet Biljetter VNURs kontor: 019 241 5035 vardagar 9 – 16

48€

ÄR FRAMDUKAT Fredagar 25.11-16.12 kl 18-21 Lördagar 26.11-17.12 kl 13-16 & kl 18-21 Söndagar 11.12 & 18.12 kl 13-17 Måndag 5.12 kl 18-21 Tisdag 6.12 kl 13-17 För mera info www.berny.fi Tel 0505521611 • info@berny.fi

t r y c ke r i t e a t e r n . o r g

×

www.oravaisteater.fi Biljettbokning, tel. 040-448 2639

Evigt ung Höstens föreställningar slutsålda, fortsätter våren 2023 på Stora scenen.

Rätt till ändringar förbehålles SvT-Evigt-ung-pensionarsforbundet-111122.indd 1

”Svenska Teaterns flabbiga komedi blir en respektfull hyllning till seniorerna” HBL

65

Regissör: Mik a Fagerudd Scenograf: Erik Salvesen Översättning: Torolf Engström Upphovsrätt : Nordic Drama Corner Oy ATR:s Förlag Amatörteaterns Riksförbund

Köp biljett: svenskateatern.fi 3.10.2022 15.51

TANTEN SOM TOG AV SIG HATTEN PENSIONÄRSMODE I 50 ÅR Om nuvarande SPF-ordföranden ­Ulla-Maj Wideroos hade varit med på förbundets konstituerande möte 1972 – hur hade hon klätt sig då? Kanske i en blå crimplenklänning ­tillverkad i Finland, modistsydd hatt och pärlhalsband. I alla fall hade hon varit finklädd enligt den tidens fason, det var en stor och viktig dag.

FOTO Karolina Isaksson, Bildbolaget Du & Vi  STYLING & TEXT Anci Holm MODELLER Stina Mellberg, Holger Rönnqvist, Göran Westerlund, Ulla-Maj Wideroos

67

Med inspiration från bilder i God Tid, lite fantasi och glimten i ögat har vi gjort en tidsresa och återskapat några modestilar från de senaste fem decennierna.

1970-TA GOD TID

68

 Stina är folkpensionär, tidigare bondmora och änka. Hon bor på lands­bygden och garderoben är, liksom pensionen, minimal. Det är sällan hon gör sig ärende utanför hemkommunen och hon går för det mesta i bomullsklänning, förkläde och huvudduk. Filtofflorna håller värme i fötterna. Hon deltar fortfarande enligt ­förmåga i sysslorna på gården som numera tagits över av sonen.

69

 Holger är på pensionärsresa i Grusien med rundturer och besök vid olika sevärdheter. Även om det kan bli rätt varmt går han propert­klädd i hatt, kavaj, slips och k ­ nytskor. Allt annat skulle ­kännas avklätt. Kavajslagen är breda enligt senaste modet och han är alltid beredd med kameran.

1980-TAL

70

GOD TID

 Var håller bussen hus? Uppklädda i ljusa tids­ enliga pastellfärger väntar pensionärerna otåligt på att få komma iväg till förbundets sommardag.

Kostymen är och har varit männens givna val medan kvinnorna genom historien våndats över att hitta något som passar. Holger gillar att sticka ut så han går på fest i en trendig nyinköpt kostym i gammalrosa. Göran kör med grått. Finn jersey är materialet i Ulla-Majs plisserade grå kjol och Stinas rosablommiga klänning, båda från Oravais fabrik. Matchande ljusa skor och handväskor fullbordar looken. De hornbågade glasögonen har bytts ut mot mer tidsenliga stora bågar i plast.

 Motion är något pensionärsförbundet uppmanar till. Nu gör klotsporterna boule och boccia entré i Svenskfinland. Speciella kläder för motionerandet är ännu inte så vanligt även om det finns de som likt Holger och Ulla-Maj skaffat sig moderna sportdräkter. För Göran och Stina duger lite tåligare vardagskläder och promenadskor gott när de ska hysta iväg kloten. Att vistas ute kräver dock någon form av huvudbonad. Herrarna har klassiska gubbkepsar och damerna enklare hatt eller basker.

71

72

GOD TID

1990-TAL  Det figursydda har gett vika för mer luftiga skärningar och abstrakta mönster i de blommiga klänningarna och kostymen är tidstypiskt aningen bylsig med byxbuntar som veckas vid anklarna när Ulla-Maj och Göran knyter hymens band. Ulla-Majs frisyr är klippt och fönad i stället för rullpermanent. Hatten är lagd på hyllan.

73

 Stina och Göran har tagit sig till Franska rivieran.

Stina är praktiskt klädd i jacka och byxor, något som numera är lika vanligt på en pensionär som det var ovanligt ännu på 1970-talet.

När Nordeuropéer reser söderut gräver de längst ner i klädskåpet. Komfortabelt går före stil, vilket Görans tidstypiska glansiga pikétröja och vindbyxor är ett exempel på. Passpåse och magväska signalerar turist. På fötterna har båda bekväma sandaler – och begår modesynden med strumpor i.

74

GOD TID

2000-TA

 Stavgång kommer på bred front och det promeneras flitigt, även om man som UllaMaj föredrar att göra det utan stavar. Och nu motionerar pensionärerna i sport- och fritidskläder och träningsskor över hela linjen. Sportoch vinddräkterna är så populära att de, även i dag, används som vanlig vardagsklädsel.

Den traditionella gubbkepsen har bytts ut mot ­lippisar. Och gångstaven är till viss grad den nya käppen. Den underlättar även i vardagen om artrosen eller andra krämpor sätter in.

75

 Dräktjackan är ett plagg som är populärt bland de kvinnliga pensionärerna och har hängt med länge. Ulla-Maj bär en i lila och ­Stina en i rutigt när de deltar i förbundsmötet och strategin är klar inför ordförandevalet.

Skarfen, här leopardmönstrad, är en accessoar­ man ofta ser i dylika sammanhang. Den ger variation och piffar upp men är också ett hjälpmedel mot drag. Glasögonen har krympt ytterligare men handväskorna har vuxit.

76

GOD TID

2010-TAL

 Golf är numera en sport som utövas främst av seniorer och sporten omges av många myter, inte minst vad gäller klädkoder, som i de flesta fall luckrats upp. Hel och ren i stadiga golfskor räcker.

Ulla-Maj skulle platsa på de flesta golfbanor i sin kragförsedda topp och trekvartsbyxor eller capribyxor, ett verkligt favoritplagg för kvinnliga pensionärer både till vardag och fest.

77

 Stina i bekväm trikåtunika och tights är en eftertraktad partner på pensionärsdansen. Hon svänger runt med dansante Holger och Göran får vänta på sin tur. Även seniorherrarna har anammat entreprenörsstilen med slipslöst och uppknäppt skjorta.

Den tidigare så viktiga kavajen, eller kostymen, är också borta.

I skjortärmarna eller i jacka går herrarna på dans, vilket hade varit otänkbart 30–40 år tidigare. Jeans i olika kulörer fungerar i allt fler sammanhang.

2020-TAL

78

GOD TID

Göran ­Westerlund

 Född 1949 i Oravais.  Bor i Oravais.  Singel.  Ordförande för Oravais Pensionärer, styrelse­medlem i SPF Österbotten.  Det bästa med att vara pensionär: Man får göra det man vill.

Man har frihet att resa och prioritera, satsa på sig själv, motion och hälsa.

Må bra hela tiden.

Stina ­Mellberg f. Fågelbärj

 Född 1947 i Munsala.  Bor i Vasa, Storsved och Korsnäs.  Förlovad med Holger Rönnqvist.  Medlem i Korsnäsnejdens Pensionärer.  Det bästa med att vara pensionär: Den härliga friheten att äga sin tid och få nyttja den till både nytta och nöje med all vishet och erfarenhet som livet gett.

Ulla-Maj Wideroos f. Staffans

 Född 1951 i Vörå.  Bor i Närpes.  Gift med Ben ­Wideroos.  Medlem i Närpes ­pensionärsförening, SPF:s förbunds­ ordförande.  Det bästa med att vara pensionär: Att ha tid med fritidsaktiviteter som resor, körsång, boule och pidro. Det är befriande att få bestämma över sin egen kalender.

Holger ­Rönnqvist  Född 1946 i Vasa.  Bor i Korsnäs, Vasa och Munsala.  Förlovad med Stina Mellberg.  Medlem i Korsnäsnejdens Pensionärer.  Det bästa med att vara pensionär: Stadig och punktlig inkomst, egen friherre och baron.

personligt och bekvämt.

Stort tack till: Oravais Teater/ Oravais hembygds­ förening, Peter Bergfeldt, Wasa Teater

Platsen för fotograferingen är Kyroboas i byn Kimo i Vörå kommun. Det natursköna området är i dag spelplats för Oravais ­Teater men ingår i Kimo bruk, ett av de största järnbruken i Finland på 1700-talet. Vid Kyroboas låg den övre hammaren.

Kvarnen vid ån, med anor från brukstiden, användes långt in på 1900-talet. Huvudbyggnaden på om­ rådet, Staffans­gården som i sin helhet flyttats dit, har tidigare­ funnits i Ulla-Maj ­Wideroos släkt.

Fyrahundra resenärer njöt av musikunderhållning i dagarna två.

Jubileumskryssning med skön musik och härlig stämning De sista skälvande dagarna i september genomförde Svenska pensionärsförbundet en lyckad jubileumskryssning till Stockholm.

Pensionärsförbundet firade sina 50 år ombord på m/s Gabriella.

Tyngdpunkten i programmet låg på musikunderhållning. ­Thomas Enroth bjöd tillsammans med hustrun Heléne Nyberg, sångaren och scenartisten Thomas Lundin samt sångaren Philip Järvenpää på en enastående eftermiddag ombord.

Följande dag steg de morgonpiggaste resenärerna i land och gjorde en tur in till Stockholm innan det var dags att återvända till Stadsgårdskajen för en ny eftermiddagsshow ombord.

Bosse Andersson, bekant från Café Gamla Stan i Ekenäs, hade­ sitt finger med i spelet när programmet för jubileumskryssningen sattes ihop och hans döttrar Frida och Elin Andersson var emotsedda gäster ombord.

Frida Andersson, som bor i Stockholm, har de senaste åren då

och då uppträtt tillsammans med Bo Kaspers orkester och särskilt då deras frontgestalt Bo Sundström.

På jubileumskryssningen var det dags igen. Bo Kaspers får ursäkta, men eftermiddagens intressantaste gäst var Finlands ambassadör i Stockholm Maimo Henriksson.

Hon beskrev en extraordinär vår i relationerna mellan Finland och Sverige. De två länderna gick på några veckor från att hävda neutralitet och alliansfrihet till att samtidigt ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Och det var Finland som visade vägen. Sällan har intresset och respekten för Finlands vägval v­ arit så stor i Stockholm som den var i våras.

Maimo Henriksson exemplifie­ rade det med att citera en rubrik­ i Sveriges största dagstidning ­Dagens Nyheter: ”Finland är ­Sverige för vuxna – också när det gäller Nato”.

TEXT & FOTO Markus West

79

 Visst finns ännu enstaka exemplar av den klassiska tanten men under de senaste 50 åren har pensionärs­modet blivit mer varierande och avslappnat. Aktivare seniorer kräver också mer funktionella kläder. För ett antal decennier sedan var det stor skillnad på hur äldre och yngre klädde sig, i dag är det mer utjämnat. När modellerna Göran, Stina, Ulla-Maj och Holger själva väljer något de trivs i är det

BIOGAS

Naturligtvis!

Nu kan Ni tanka vår biogas i Jeppo, Jakobstad och Storkyrö

För renare luft & miljö

Västra Jeppovägen 288 (längs med Riksväg 19)

www.jeppobiogas.fi

Vi installerar, be om offert!

Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer.

Elinstallationer & Lagerbutik

Mjölnaregatan 26, 65100 Vasa (06) 3177900

kontaktor@kontaktor.fi

Blomsterfonden, Helsingfors ................................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................. 050 575 8899 Seniorhemmet, Helsingfors...................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors ......................................044 722 4567 Grupphem, Vanda ..........................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg .................................................... 044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg .....044 788 6041 Gemenskapsboende i Åbo ................................... 044 788 6312

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo

Bo hemma på Folkhälsan

Erik-André Hvidsten - O helga natt

Julkonsert med Erik-André Hvidsten & Thomas Enroth på piano

5.12 Ekenäs Kyrka kl 19.00 6.12 Borgå Domkyrka kl 15.00 7.12 Kimito Kyrka kl 19.00 8.12 Malax Kyrka kl 19.00 10.12 Stadshuset i Vasa kl 18.00 11.12 Pedersöre Kyrka kl 15.00

Ge ett testamente

fyllt av hopp

80

GOD TID

Varje testamentsdonation bidrar till vårt långsiktiga arbete för en bättre värld.

Beställ vår testamentsguide finskamissionssallskapet.fi/testamente Tfn 040 764 8051

Biljetter 30 € Förköp: www.netticket.fi | www.studioticket.fi | Luckorna | Grand Borgå | Motel Marine Ekenäs Photolabstudios Malax | Jakobstads Bokhandel | Infopoint Schaumansalen| Amalia Blommor Nykarleby

Indigo Music presenterar...

Beställningstrafik Ab J. Tidstrand Oy

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

tel. 019-531 865

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Z

Lindqvist

Z

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

FÖR KYRKA OCH KULTUR I 100 ÅR

Församlingsförbundet verkar för att stöda det kyrkliga livet i Svenskfinland. Mycket blir gjort med små medel. Vill du ge ett bidrag i form av en gåva eller testamente – ta kontakt, vi hjälper med det praktiska.

E-post: kontakt@forsamlingsforbundet.fi, verksamhetsledare Kalle Sällström, tfn 050-3562 475. Adress: Församlingsförbundet, Tölötorggatan 2 B vån. 8, 00260 Helsingfors.

100 år!

Res med SPF Österbotten  Sparesa till Pärnu 22–28.1.2023 (515 € per person i dubbelrum)  Medlemsresa till Almuñécar i Spanien 25.2–13.3.2023 (Pris från Helsingfors: 1170 € per person i dubbelrum)  Medlemsresa till Almuñécar i Spanien 13.3–27.3.2023 (Pris från Helsingfors: 1260 € per person i dubbelrum) Mera info: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 eller Britta Andtfolk tfn 045 139 3210.

Boka via: osterbotten.spfpension.fi eller SPF:s kansli i Österbotten 040 574 8919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi.

Reservation för ändringar.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet på 50-årsjubileet från Svenska hörselförbundet!

Svenska hörselförbundet förenar finlandssvenska hörselvänner genom att fungera som en förbindelselänk mellan våra nio medlemsföreningar.

Bli medlem i en lokalförening du också!

Som medlemsförmån får du tidskriften Vi hörs.

Välkommen med i hörselgemenskapen!

Läs mer på: www.horsel.fi/foreningar

RESOR

19-28.4 Benidorm Benidorm, en härlig blandning av solsäkert klimat, fantastiska stränder och nöjesliv i världsklass. Shopping, internationell samt genuint spansk mat och möjligheter till aktiviteter. Med andra ord ett resmål som passar alla!

Frimanresor.fi

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Köpebrev Gåvobrev Generationsväxling Testamente Intressebevakningsfullmakt Bouppteckning Arvskifte Arvsskatteplanering

81

hanna@hannastenholm.fi +358 (0)40 041 3995 Närpes - Närpesvägen 6 Kristinestad - Skolgatan 3 hannastenholm.fi

SPF 50

50 HÄNDELSERIKA ÅR. Svenska pensionärsförbundet kan se tillbaka på 50 år fyllda av sorger och glädjeämnen. Mestadels har det varit glada skratt. Den rörelse som startades av en energisk man i Täkter, Ingå har vuxit till sig stor och stark och är idag en av våra allra viktigaste folkrörelser med nära 20 000 medlemmar. God Tid gör en tillbakablick med hjälp av tidningens gamla årgångar.

Foto: Hufvudstadsbladet / Journalistiska bildarkivet JOKA /Museiverket

Fanny Fagerström, Elin Nordström och Elsa Twerin språkar med Jarl Hellström på Svenska pensionärsförbundets konstituerande möte i Helsingfors 24.8.1972.

1972

Två busslaster från Täkter

82

GOD TID

Svenska pensionärsförbundets grundades hösten 1972. De som undertecknade urkunden var Täkter Pensionärer i Ingå, Vörå pensionärsklubb och Korsholms pensionärshemsförening. Initiativ­ tagare var Jarl V. Hellström, ordförande i Täkter Pensionärer. Han hade ett år tidigare grundat en pensionärsförening i hembyn. Hans mål var från början högt ställt. ”Det här är bara början. Vi ska grunda ett landsomfattande pensionärsförbund”, sade han i Täkter. För att pensionärsförbundets stiftande möte skulle vara ”talrikt besökt” såg han till att två busslaster med glada pensionärer från Täkter åkte till Helsingfors.

1973

Hälsning från Kekkonen

Den 16 maj 1973 utgavs det första numret av Svenska pensionärsförbundets medlemstidning God Tid. På första sidan finns en hälsning från

president Urho Kekkonen. ”Pensionärstiden kunde vara själsligen rik och full av nya upplevelser, men detta förutsätter naturligtvis en tryggad existens”, hälsar presidenten.

Urho Kekkonen stod vid den här tiden på höjden av sin makt. I januari hade riksdagen godkänt en undantagslag som förlängde presidentens mandatperiod med fyra år.

1974

1978

1974 blev ett tungt år för det nygrundade förbundet. Pensionärsförbundets verksamhetsledare Jarl Hellström omkom i en bilolycka i Karis den 29 oktober. Även hans medresenärer Greta von Pfaler och Karl Fagerström dog. Jarl Hellström, som var född i Vasa men bosatt i Ingå, var en nyckelfigur i samband med grundandet av förbundet. Han hjälpte många föreningar att komma igång. Greta von Pfaler var förbundets kanslist. Karl Fagerström var aktiv i pensionärsföreningen i Ingå.

Den 28 juni 1978 ordnade pensionärsför­bundet sitt första sommarläger i Lehmiranta nära Salo. 36 pensionärer njöt av en femdagars­ vistelse som bjöd på både vila och avkoppling i en naturskön omgivning. Programmet bjöd på gymnastik för de morgonpigga, pilkastning på eftermiddagen och dans och allsång om ­kvällarna. Grannarna på stranden mitt emot stannade upp i sina sysslor och kom ut för att lyssna till sången.

LA

R

1980

Goda råd till banken

I God Tid från april 1980 hittar vi en nyhet från en annan tid. Ekenäs sparbank meddelar att banken inrättat ett pensionärsråd med elva medlemmar. Pensionärsrådet ska vägleda bankens ledning vid många beslut. Vilken bank av idag har mod att ta upp den tråden?

1977

1981

Pensionärsförbundet har ända sedan starten gett ris och ros åt landets regeringar. Bud­ skapet har varit klart formulerat men tonen hovsam. I mars 1977 vände sig förbundet till regeringen med en bön om fler hemhjälpare – numera talar vi om närvårdare. Man ville ha fler hemhjälpare, som kunde bistå de äldre med matlagning, städning, uppköp med mera.

Pensionärsförbundets distriktsindelning är en långkörare. På förbundsmötet i mars 1981 i Åbo fördes en livlig debatt om distriktens roll.

Verksamhetsledare Rainer Nordström försökte lugna ner känslorna. Men verksamhetsledaren­ lugnande ord hade inte avsedd effekt. Distrikten­ är en brandbomb, sade en ledamot från Borgå, som tyckte att också föreningar som inte är verksamma inom SPF ska få medverka i ­distriktens arbete.

Bön om fler hemhjälpare

Distrikten en brandbomb

83

Pensionärsförbundets sommardagar blev snabbt populära. Sommardagarna i Otnäs, Esbo 1974 samlade 600 deltagare. Ordförande Victor W. Heinström kunde konstatera att förbundet på fyra år vuxit från några spridda utposter till en stor organisation med 52 medlemsföreningar.

Redan från början betonades gemenskap och hälsa. En grupp gymnaster från arbetarinstitutet i Helsingfors visade upp sig, vilket fick vissa deltagare att oroligt snegla på kalaskulan.

K A C EN TRA

Kalaskulor och gymnaster

NS

1976

I februari 1979 rapporterade God Tid att vänster­partierna och Centerpartiet ville införa ett tak för de högsta pensionerna. Finland var inne i en lågkonjunktur och pengarna räckte inte till för att inflationsjustera arbetspensionerna. Pensionärerna protesterade, men få lyssnade. Svenska pensionärsförbundet träffade Pensions-­Varmas vd Carl Göran Aminoff (bilden) som sade: ”Pensionärerna har ingen partner att förhandla med. Inte kan pensionärerna heller tänkas gå i strejk.”

E SV

Den 8 oktober 1975 samlades 4000 stridslystna pensionärer från fem rikstäckande pensionärsförbund i Urho Kekkonen-hallen i Östra Böle, Helsingfors. Numera talar vi om Mässcentrum.

De samlades under devisen ”för ett tillräckligt och bestående pensionsskydd”. De ville ha pensioner som man kunde leva på. Svenska pensionärsförbundet hade tagit initiativ till ­manifestationen.

Pensionärerna kan inte strejka

ET

Stridslystna pensionärer

1979

IV

1975

Allsång vid stranden

K

Ödesdiger bilolycka

SPF 50

Pensionärsför­bundets sommardagar drog inledningsvis stor publik. Sommardagen i Fagerö, Närpes 1986 lockade hela 1 600 pensionärer.

1982

I begynnelsen torftigt

När förbundet firade sitt 10-årsjubileum 1982 skrev förbundets första ordförande Elof Falenius en humoristisk tillbakablick. Han mindes den första tidens styrelsemöten, som hölls i riksdagshuset kafé. Han noterar att Margareta från Grankulla alltid hade för vana att påpeka att hon har svårt att somna om kvällen, och därför gick till möten ty där somnades det hemskt smärtfritt.

GOD TID

En riktig käringhalka

I många år skrev Anni Blomqvist sina brev från Simskäla i varje nummer av God Tid. I mars 1984 kommenterar hon vädret ute i havsbandet­: ­”Hittills har vintern inte givit mig anledning till något gnäll. Visst har det funnits perioder med käring­halka. Den var som en följd av annandags­vädret med ömsom regn, kyla och snö som ju inte kunde ge annat resultat.”

1983

1985

800 pensionärer, många arga och besvikna på en pensionsreform som resulterat i högre skatt för en del av dem, samlades i Jakobstad för att ställa sex inbjudna riksdagsmän till svars. Ole Norrback, som senare blev pensionärsförbundets ordförande, försvarade reformen. Den hade gett de 600 000 fattigaste pensionärerna mer pengar i handen varje månad. ”Vi gör så gott vi kan, men resurserna växer långsammare än behoven”, sade han.

I augusti 1985 ordnade Svenska pensionärs­ förbundet och Västra Nylands Folkhögskola i Karis en kurs med romantik som tema. 106 ­pensionärer från hela Svenskfinland hade ­nappat på erbjudandet. Under fyra kursdagar fick deltagarna dansa, pröva på drama och lyssna till en lång rad högklassiga föreläsningar – allt med romantik som tema.

Arga pensionärer

84

1984

Romantik i Karis

1986

1988

Kan en sommardag bli bättre än denna, utbrast God Tids chefredaktör Eija Francke (bilden) i sitt entusiastiska referat från förbundets sommardag på Fagerö i Närpes sommaren 1986. Hela 1 600 pensionärer hade hörsammat inbjudan. I Fagerö fick de njuta av sol, värme, god mat och en dans som gav mersmak. Som sentida läsare blir man en gnutta purken på att den finlandssvenska pensionärsrörelsen gav upp idéen om gemensamma, landsomfattande sommardagar.

Svensk pensionärsförbundet subventionerade i augusti 1988 sina medlemmars deltagagande i en kurs på Norsk Pensjonistskole i Melsomvik vid Oslofjorden. Den högklassiga kursen bjöd på föreläsningar i historia, geografi, konst och kultur. Kursdeltagarna besökte även Norges äldsta stad Tönsberg och en rad andra orter. Priset för kursen var 1 700 mark varav förbundet stod för 500 mark.

Kan det bli bättre?

1987

Massan som ska roas

1987 blev Siv Tunzelman von Adlerflug förbundsordförande. I en intervju i God Tid ­sparade hon inte på krutet: ”Jag vet inte om det är allt för kraftigt sagt, men jag tycker att det borde vara en naturlig sak, att man då man kommer upp i pensions­ åldern skulle ta kontakt med en förening. Man ska inte vänta tills man blir så trött att man ingenting gör. Vi ska stärka varandra! Faran är att de som sitter och väntar tills de inte mera kan göra något blir den där massan som bara ska roas och underhållas.”

På pensjonistskole i Norge

1989

En ros till posten

God Tids redaktör delar ut en ros till Posten i nummer 2/1989. Anledningen var att en läsare den 8 februari postat en krysslösning som poststämplades i Helsingfors. Adressen på försändelsen var kort och gott God Tid, redaktionen.

Ingenting annat. Tre dagar senare levererades brevet till förbundets kansli på Indiagatan i Helsingfors. Tala om service!

1990

Då alla böcker är lästa

Annikki Korhonen från socialstyrelsen gav råd om hur föreningarna ska fånga upp de äldre: ”De två första åren efter pensioneringen klarar man utmärkt. Men sedan då alla böcker är lästa, alla resor gjorda, alla garderober städade och alla böcker dammtorkade både utan och innan då ska ni ta tag i pensionärerna ni som jobbar i organisationslivet! Det är då som de behöver er allra mest!”

1991

Hör inte till våra vanor

FOTO MATIAS UUSIKYLÄ

85

Siv Tunzelman von Adlerflug var Svenska pen­ sionärsförbundets första kvinnliga ordförande.

1991 var året när Finland dök in i sin djupa depression. I oktober demonstrerade Finlands pensionärer sitt missnöje utanför riksdagen, men inte Svenska pensionärsförbundet. Verksamhetsledare Jerker Nyberg kommenterade det skedda i God Tid. ”Många pensionärer har ondgjort sig över att Svenska pensionärsförbundet inte deltog i demonstrationen ytterom riksdagshuset den 24 oktober. Till det vill jag bara säga att det inte hör till våra vanor att på torg och gator skrika ut okvädningsord och visa vårt missnöje.”

SPF 50 På paradplats. Verksamhetsledare Lili-Ann Junell, Elisabeth Rehn, förbundsordförande Ragnar Hansson och Europaminister Ole Norrback vid förbundets 25-årsfest i Esbo.

1992

1994

När pensionärsförbundet fyllde 20 år upptogs största delen av God Tids första sida av en födelsedagshälsning från ingen mindre än försvarsminister Elisabeth Rehn. Den ekonomiska krisen låg som en våt filt över landet och regeringen hade tvingats till svåra nedskärningar.

Trots den kärva tiden ser framtiden ingalunda hopplös ut, var hennes budskap.

Olika knep för att rekrytera nya medlemmar­ har diskuterats lika länge som förbundet ­funnits.

Göran Sundström, ordförande i Kronoby ­Pensionärer, berättade om hur de gör: ”Vi gick igenom mantalslängden, började skriva ut kuvert, författade ett litet följebrev och bifogade förbundets folder. Vi sände ut drygt 120 brev. Den kampanjen gav oss drygt 80 nya medlemmar.”

Ingalunda hopplöst

1993

86

GOD TID

Skamlöst förslag

På höstmötet 1993 utbröt kalabalik. Föreningarna på Kimitoön protesterade vilt mot att förbundsstyrelsen ville ordna följande sommar­ dag på Amos Andersons Söderlångvik. Konstsamfundet hade lovat ett stå för en del av kostnaderna. Söderlångvik ligger opassligt i en sluttning, invände Gunnar Forss från Dragsfjärd.

Det är helt enkelt skamlöst att förbundsstyrelsen inte lyssnar, fortsatte han. Förbundsstyrelsen gav med sig och flyttade sommarfesten till ­museiområdet Sagalund.

Gick igenom mantalslängden

1995

Med käppar till Ramsholmen

Pensionärsförbundets motionsvecka var uppskattad på 1990-talet. Föreningarna samlade sina medlemmar till gemensamma promenader.

Jippot uppmärksammades stort i God Tid. 1995 skrev tidningen om Maja Hede, 77, i Ekenäs som stödd på sina käppar tog sig genom Hagen, ut till Ramsholmen och tillbaka. Promenaden gav mersmak och flera medlemmar ville att den skulle göras till ett regelbundet återkommande inslag i föreningens verksamhet.

1996

200 000 frontveteraner

I många år skrev Ebba Jakobsson återkommande om pensionsfrågor i God Tid. I oktobernumret 1996 rapporterade hon att de yngsta frivilliga front­ soldaterna fyllt 65 år och därmed blivit berättigade­ till fronttillägg. Det fanns då drygt 200 000 ­personer som erhöll front­tillägg. 1996 uppgick ­fronttillägget till 212 mark.

1997

Norrback gör entré

År 1997 fyllde Svenska pensionärsförbundet 25 år.

Jubileet firades med en storslagen fest på Dipoli i Esbo. Nära 500 personer deltog i festen. Stats­ maktens hälsning framfördes av Europaminister Ole Norrback. Han riktade sig till krigsveteranerna i publiken. ”Bättre fredsarbetare än veteranerna finns inte”, sade han bland annat.

1998

Euro och blöjor i åldringsvården

Nummer 6/1998 ägnar God Tid åt Europa och EU. Anledningen är Finlands förestående anslutning till valutaunionen. Någon egentlig kritik mot att växla ut marken förekom inte. Tidningens redaktör besökte Bryssel och intervjuade bland annat Europaparlamentarikern Reino Paasilinna. Samtalet handlade också om äldreomsorgen i hemlandet. ”Jag tycker att det är djupt ociviliserat att politiker ska sitta och dividera om antalet blöjor i åldringsvården,” sade han.

1999

Koivisto kom på besök

År 1999 hade utlysts till FN:s år för de äldre. Många föreningar uppmärksammade äldreåret. Längsta strået drog ändå föreningarna i Ingå och Fagervik

– Musen bits inte, håll den lätt i handen som om du trillade runda bullar, säger It-chefen i Esbo till Köklax-pensionärerna.

som lyckades få president Mauno Koivisto som festtalare i Hembygdsgården. Mauno och Tellervo Koivisto var ju under många år flitiga sommargäster i Täkter, Ingå. I talet uttryckte Mauno Koivisto sin tillfredsställelse över att på det här viset få umgås med Ingåborna.

2000

Adb-kurser i Esbo

År 2000 dyker de första it-kurserna upp i medlemstidningens utbud. Esbo stad erbjuder 100 pensionärer möjlighet att gratis bekanta sig med adb, som man sade på den tiden.

Intresset är påfallande stort – särskilt bland de svenskspråkiga pensionärerna. Många pensionärer säger efter avslutad kurs att de överväger att köpa sitt livs första dator.

2001

God råd dyra

Celebert besök i Ingå.

87

En del frågor känns som om de är eviga när man läser förbundets äldre handlingar. I mars 2001 träffades representanter för äldre­råden i Helsingfors och Nyland för en gemensam temadag. Representanterna krävde att kommunernas äldreråd ska ges status som ett r­emissorgan i det kommunala besluts­ fattandet – ett krav som är minst lika aktuellt nu som då.

SPF 50

Motionsidrotten är ett måste, som jag aldrig slutar med, sade idrottsprofilen Stig Bäcklund.

2002

2005

Stig Bäcklund, idrottsprofil i Borgå, berättade om veteranidrott i God Tid 5/2022 och slog samtidigt ett slag för motion över lag. Regelbunden motion är den enda vägen att hålla en människa fysiskt i trim från vaggan till graven. Den som tror att idrotten hör ungdomen till har fel, var Bäcklunds budskap.

Även äldre personer har nytta och nöje av att kunna använda datorer, skriver God Tids chefredaktör Ulf Wahlström i God Tid nummer 1/2005. Wahlström hade besökt medborgarinstitutet i Ekenäs där de äldre beretts möjlighet att delta i skräddarsydda kurser för att lära sig använda datorer och internet i egen takt.

Från vaggan till graven

Nyttiga datorer

2003

Fackförbund som kramas

På Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Åbo sade förbundsordförande P-H Nyman att pensionärsförbundet ska vara de äldres fackförbund och fortsatte ”naturligtvis ska vi också tycka om varann och krama om varann och dansa med varann och sjunga allsång med varann och åka teater med varann och på båtresa med varann och ha alltmöjligt för oss tillsammans.”

88

GOD TID

2004

Sjung för livet

Det är viktigt att sjunga avslappnat. Klangen ska vara fräsch, fri och fin, sade Astrid Riska inför Svenska pensionärsförbundets kördagar i Borgå 2004. Vi som sjunger lever längre, fyllde hon i.

Astrid Riska, som bland annat ledde Jubilate­kören, var en av Svenskfinlands stora musikprofiler.

Per-Erik Malmberg (i förgrunden) vill hålla koll på huskostnaderna med ett kalkylprogram.

Hur mycket går åt till olja, vatten och el?

2006

Nu ska vi bli fler

Målet är högt uppskruvat. Svenska pensionärsförbundet ska före utgången av år 2009 har 20 000 medlemmar. För att nå dit skulle det då ha behövts 5 000 nya medlemmar. ”Nya medlemmar behövs. Vi vill vara en stark, slagkraftig organisation”, deklarerade förbunds­ordförande Samuel ­Lindgrén (bilden) i God Tid 2006. Ända fram nådde man inte den gången, men nu är vi rätt nära målet.

2007

Snubblade på målrakan

2008

Syns inte, finns inte

Syns din förening på webben? Lyder en rubrik­ i God Tid 3/2008. Redaktören berättar att sex av 81 föreningar har egna webbplatser. Sedan dess har utvecklingen gått framåt med rasande fart. Idag har samtliga förbundets 76 medlems­ föreningar egna webbsidor som i­nformerar medlemmarna om vad som är på gång i ­föreningen.

2009

Extra förmåner

Medlemsförmånerna har varierat och växlat i antal under årens lopp. 2009 kunde God Tid berätta att förbundet ingått avtal om medlemsförmåner med Aktia, Doctagon, Viking Line, Haiko Gård och Tallink-Silja Line. Idag kan vi erbjuda medlemsförmåner från de två stora rederierna.

Lill-Babs förgyllde Seniorskeppet 2010.

FOTO: ERIC JANSSON

2010

Kaffekvarnen och Lill-Babs Seniorskeppet 2010 utformades till en alldeles­ speciell musikalisk upplevelse. Drygt 600 pensionärer fick smaka på en fartfylld musikalisk show av Lill-Babs med ensemble. Med ombord fanns också trubaduren Håkan Streng samt ­Radio Vegas långkörare Kaffekvarnen med ­Mårten Holm mellan melodierna.

2011

Risker och olyckor

Läkaren och förre detta förbundsordförande Håkan Hellberg skrev under många år en uppskattad läkarspalt i God Tid. Han tog upp ämnen som fallolyckorna i hemmet. 2011 rapporterade han om att mer än 11 00 finländare årligen­dör i fallolyckor. De flesta av dem var äldre personer. Håkan Hellbergs råd till läsarna är gångbara ännu idag. Använd stavar och ­dubbar när ni rör er utomhus. ”Gå dessutom med korta steg och fotona inåt”.

89

Samuel Lindgrén analyserade också resultatet i riksdagsvalet 2007 i en ledare i God Tid. Vi c ­ iterar ur ledare: ”Wideroos visade i flera skeden under sin ministertid god vilja att föra pensionärernas intressen framåt, men det förefaller som om hon snubblade på målrakan.

Det är kanske från ’verkstadsgolvet’ som hon nu får lobba för en bas för pensionärernas intresse­ bevakning.”

SPF 50

Furorna rockar loss på den första ­PangSÅNGFesten.

Bernt ”Morre” Morelius har i mer än ett decennium varit en uppskattad reseledare på för­bundets antikresor i Sverige. I april 2012 ­genom­förde han en uppskattad resa i vallonernas fotspår i Uppland. Resan kulminerade med ett besök hos hertiginnan Christina d’Otrante på Österbyhus slott.

Svenska pensionärsförbundet har genom åren valt många aktiva till Årets pensionär.

Majlis Kvist i Helsingfors får representera dem alla i denna årskavalkad. Majlis är en arbetsmyra som tagit initiativ till många av de aktiviteter som blivit till ett varumärke för Samrådet i Helsingfors hos en hel generation pensionärer.

På resa med Morre

2013

90

GOD TID

Dunder och brak Sommarens häftigaste åskoväder drog fram över Närpes i början av augusti när 900 pensionärer var samlade på dansplatsen Fagerö för att fira det österbottniska pensionärsdistriktets 40-årsjubileum. När åskan gick var det förbjudet att äntra scen. Trots det lyckades Thomas ­Lundin hålla feststämningen uppe tills åsk­ ovädret dragit förbi.

Årets pensionär

2015

Det sa PANG 7-8 februari 2015 kommer för alltid att skrivas in i historieböckerna. Då ordnades den första PangSÅNGFesten i förbundets regi. Den gick av stapeln i Esbo kulturcentrum i Hagalund. Kulturcentret fylldes av ett stort gäng glada sjungande pensionärer under devisen ”Sjung och le”.

FO WAHLSTRÖ LF M :U

2014

TO

2012

2019

Clownen i holken Täkters pensionärer och egentligen hela för­ bundet föddes i Täkter, Ingå. Holken, en nedlagd byskola, fick i många år fungera som föreningens­ hemvist. Idag har Ingå kommun för länge sedan sålt det gamla skolhuset och där driver nu clownen Pekka von Cräutelin med hustru ­cirkus­hostellet Holken.

2020 Tore Johanson och Björn Ekstrand ser till att ­Mariehamns äldre får mat levererad hem till dörren. FOTO: MARKUS WEST

2016

Gubbe som gubbe Mariehamnsborna känner honom som Röda Korsgubben. Själv kallar han sig tankergubben.

Tore Johansson i Mariehamn får representera alla de slitvargar som är grunden för all föreningsverksamhet. Ni hittar dem överallt i Svenskfinland och på Åland. God Tid porträtterade Tore Johansson i nummer 2/2016.

2017

Isolerad Vårvintern 2020 svepte virussjukdomen ­covid-19 in över Finland. De äldre blev virusets första offer. Inte för att så många av dem dog, utan för att regeringen drog i nödbromsen.

Med stöd av en undantagslag satte regeringen 900 000 äldre i isolering. De uppmanades att undvika att röra sig utanför hemmet.

2021

Wideroos vald I november 2021 valdes Ulla-Maj Wideroos från Närpes till Svenska pensionärsförbundets ordförande. Hon är den andra kvinnan på posten.

I segerintervjun underströk hon gång på gång betydelsen av att arbeta tillsammans.

2022

Gamla prylar Antikrundan 2017 blev en stor framgång för Svenska pensionärsförbundet. Antikexperterna Bernt Morelius och Maria Ekman-Kolari reste land och rike runt för att värdera pensionärernas medhavda antikviteter. De besökte under några hektiska månader alla de finlandssvenska landskapen.

2018

Jag råddar

Kriget kom till Europa 2022 kom kriget till Europa. Den 24 februari inledde ryska trupper en storskalig invasion av grannlandet Ukraina. Miljoner människor­ tvingades på flykt, antingen i hemlandet eller­­utomlands. God Tid skrev i mars om de ukrainska­äldre som lämnades kvar när de unga flydde. Ukrainas äldre invånare saknade ofta kraft, ork och resurser för att ge sig ut på flykt i Europa. Det finns sju miljoner ukrainare som är mer än 60 år.

Birgit Kass Årets it-pensionär 2018. 

91

Birgit Kass i Jakobstad utsågs till Årets it-pensionär. Birgit Kass har i åratal tillbringat vinter­ halvåret på Cypern. Hon började vid hög ålder träna upp sitt datorkunnande för att kunna hålla koll på vad som händer hemma i Finland medan hon var på Cypern. ”Datorn fungerar bra, det är bara jag som råddar” beskrev hon sitt förhållande till datorn.

Beatles håller en generation borta från pensionärsklubben

92

GOD TID

TEXT Markus West  FOTO Robert Seger

DEN MOTVILLIGE MEDLEMMEN – Jag är bra på att vara lat. Jag har alltid varit det. Det finns de som måste vara i rörelse hela tiden. Det behöver inte jag. Jag kan sitta en hel dag och titta ut över havet om det så vill, säger Torbjörn Kevin, 71, och kastar en blick ut över Ölmosviken strax norr om Dragsfjärds kyrkby på Kimitoön.

D

et är sensommar och svag, nordlig bris jagar oss inomhus. Vid bryggan ligger båten och guppar. Fiske är vid sidan av läsning Torbjörn Kevins viktigaste hobby. På sommarstugan i byn Ölmos­ får han tid över för bådadera.

Torbjörn Kevin, eller Kalle som han allra helst kallar­ sig, har en lång yrkesbana som journalist bakom sig.

2014 gick han i pension från jobbet som chefredaktör på Åbo Underrättelser, men han har också hunnit vara nyhetschef på Västra Nyland i hemstaden Ekenäs

– Jag var på topp som ledarskribent när jag slutade.

Jag njöt i stora drag av det jag gjorde. Det låter kanske lite pretentiöst att säga så, men så var det. Det var en njutning att gå till arbetet varje dag.

Kalle Kevin har i hela sitt vuxna liv läst mycket facklitteratur. Det som oroade honom mest i samband med pensioneringen var hur det skulle gå med läsandet. Bokhyllorna i sommarstugan i Ölmos vittnar om att läslusten finns kvar. Hyllorna bågnar under tyngden av lästa och ännu olästa böcker.

– Jag måste läsa böcker. Jag kan inte tänka mig ett

93

och gjort en kort sejour som chefredaktör på Jakobstads Tidning.

Han skrattar gott när jag säger att jag gett intervjun arbetsrubriken ”den motvillige pensionären”.

– Det är inte alls så jag känner det. Jag trivs bra med att vara pensionär, säger han.

Kalle Kevin hade inte förberett sig för livet som pensionär på något sätt när det var dags för avskedskaffet.

För honom var det hela tiden klart att när han stänger dörren till Åbo Underrättelsers redaktion så har han den delen av livet bakom sig.

Torbjörn Kevin  Pensionär, tidigare ­chefredaktör på Åbo Underrättelser och Jakob­stads Tidning, ­redaktionssekreterare på Västra Nyland. Pol.mag i ­nationalekonomi (ÅA).  Född: 1951 i Ekenäs.  Familj: Hustrun May och

liv utan dem, men allt annat kan jag lägga åt sidan, säger han.

Det är nyfikenheten på samhället som driver honom att läsa vidare.

– Så var det också när jag jobbade. Jag skrev inte ledare primärt för att övertyga andra människor utan för att själv försöka förstå hur världen ser ut.

Helt har han inte lämnat skrivandet. En gång i månaden skriver Kalle Kevin en debattartikel för Hufvud­ stadsbladet. Vid sidan av kolumnerna i HBL har han också skrivit två stora fackböcker, en om Svenska folkpartiets historia och en om det Eschnerska Fri­ lasarettets tillkomst i Åbo.

Så kan man också lata sig.

94

GOD TID

Vännerna inte medlemmar

Kalle Kevin är en social person. På sommarstugan i Dragsfjärd vistas han från början av maj till slutet av september. Huset tillhörde ursprungligen hustrun Mays föräldrar. Den som under sommarmånaderna rör sig i Dalsbruk kan knappast undgå att stöta ihop med Kalle. Det är dit han drar när han längtar efter lite­ sällskap.

– Min fru klagar på att jag nu för tiden känner så många fler personer i Dragsfjärd än vad hon gör.

Det är kanske inte så konstigt. Kalle Kevin är ordförande i den lokala fotbollsklubben FC Bodas styrelse.

Om vintrarna är det Svenska klubben i Åbo som erbjuder en välkommen social ram. Han blev medlem i klubben under tiden som chefredaktör. Kevin var under några år efter pensioneringen även ordförande för God Tids redaktionsråd och kom på det viset i kontakt med den finlandssvenska pensionärsrörelsen.

Hur skiljer sig Svenska klubben från en pensionärs­ förening?

– Det är en bra fråga. Det har oroat mig i många år.

Av alla de vänner som vi umgås med i Åbo och annanstans – och de är alla pensionärer – så är ingen medlem

dottern Sandra, barn­barnet Lea (f. juli -22), bonus­ barnen Minna och Laura samt bonusbarnbarnen Emmi (18) och Daniel (8).  Gillar: Att läsa, spela tennis och fiska.  Kolumnist i HBL.  Ogjort: Massor – och det är ju så det ska vara.

i någon pensionärsförening. Då frågar jag mig varför?

– Jag har inget svar. Också jag blev medlem för att Ole Norrback lockade mig med i God Tids redaktionsråd – inte tror jag att jag skulle ha gått med annars. ”Jag är hellre pensionär”

Torbjörn Kevin är född i Ekenäs 1951. Han hör till den stora generation som blev tonåringar samtidigt som låtar som ”I Want To Hold Your Hand”, ”She Loves­You” och ”Can’t Buy Me Love” toppade topplistorna världen över. Beatles blev en vattendelare mellan generationerna som fortfarande gör sig påmind.

– Vi som upplevde Beatles och 1960-talets popvåg har formats av det på ett sätt som vi inte riktigt insett. Det har gjort att vi upplever att människor som bara är 10 år äldre än oss inte riktigt hör till samma grupp. Man måste vara försiktig när man säger det här. Det finns så många människor som är fantastiska oberoende av ålder.

Hör du helt enkelt till en generation individualister som har svårt att finna sig till rätta i en pensionärs­ förening?

– Jag skulle inte säga det. Jag kan tänka mig att sextiotalismen mer än individualismen har präglat oss.

Borde pensionärerna istället kalla sig seniorer?

– Det tycker jag att är löjligt. Hellre är jag pensionär än seniormedborgare. Jag tror inte att det har att göra med vad man kallar sig.

Onödigt skotta snö innan den fallit

De två senaste åren har Finland och världen genomlevt en coronapandemi som vi ännu inte sett slutet på.

För Kalle och May Kevin har det betytt att vistelserna på stugan börjat tidigare om vårarna och dragit ut senare om höstarna. Kort efter pensioneringen började han lära sig att måla i olja på arbetarinstitutet i Åbo.

Nu ser han fram emot att återuppta den hobbyn. Hans morföräldrar, Ragnar och Ines Karlsson, var inbitna

AV ALLA DE ­VÄNNER SOM VI UMGÅS MED SÅ ÄR ­INGEN MEDLEM I NÅGON PENSIONÄRS­ FÖRENING. amatörmålare i Ekenäs. Deras tavlor, signerade RK-n och IK-n, pryder många hem i västra Nyland.

Kalle Kevin har gått i sina morföräldrars fotspår och målar barndomsmiljöer från gamla stan i Ekenäs.

Funderat du någonsin på avigsidorna med att åldras?

– Ganska litet, eftersom jag peppar, peppar har lyckats hålla mig frisk. Det är onödigt att skotta snön innan­ den fallit. Jag äter bara en liten dos blodtrycksmedicin.

Jag spelar tennis en gång i veckan och är nästan dagligen ut och promenerar.

Så länge som han spelar tennis med hög intensitet är allt frid och fröjd.

– Det är skönt att bli äldre, man behöver inte bevisa någonting utan kan vara sig själv. Det enda som stör mig är att när jag läser om någonting som blir klart om 20 år så vet jag att då kanske jag inte är med längre.

En bok för dottern

Kalle Kevin ska avrunda hösten 2022 med att skriva klar en historik om FC Boda, division 5-laget som i år fyller 30 år. Han har också ett nytt skrivprojekt i tankarna. Själv hann han bara lära känna en av sina moroch farföräldrar.

– Det grämer mig att jag inte frågade mer om mina morföräldrar medan mamma ännu levde. Jag har hört att det här är vanligare än man tror.

Därför har han lovat sin dotter att skriva ner berättelsen om sitt liv. Det blir en bok avsedd bara för henne.

– Jag gör det också för min egen skull. Jag ska tänka bakåt, strukturera och försöka komma på aspekter som jag till vardags inte tänker på. Det ska bli spännande.

Det ska handla väldigt mycket om hur jag tror att jag var som barn och hur jag uppfattade Ekenäs på 1950och 1960-talen, avslutar han.

Våra bästa gratulationer till Svenska pensionärsförbundet 50 år

#bondenbehövs 95

På annan plats i denna tidning skriver vi om att 70 är det nya 50. Ligger det någonting i det?

– Det gör det, åtminstone när jag ser tillbaka på min föräldrageneration. Min generation har växt upp med ett välstånd kring sig och vi har inte behövt slita ut oss på jobbet.

RIKTIGA KÖTTBULLAR .

Trädgårdscafé mitt- i23.12 idyllen Julstuga 26.11 Alla dagar alla dagar kl. 11-19 11-19 maj-augusti Bastugatan 5, Bastugatan 5,Ekenäs Ekenäs 019-241 5656, 050-556 1665 050-556 1665 Trubadurer juni-juli-augusti alla www.cafegamlastan.fi tisdagar kl. 14, 16 och 18 Se, Se, www.cafegamlastan.fi

Välgjord husmanskost, hela veckan!

Vi tillreder den goda maten från grunden och använder i första hand inhemska närproducerade råvaror. Till varje lunch ingår salladsbord, efterrätt och kaffe. Kom in och ät eller ta med dig hem!

– husmanskost med det lilla extra, varje dag! Öppet alla dagar 11.00 – 13.00

96

GOD TID

Köpmansg. 19, Jakobstad www.hotorgscentret.fi 044-7219516

ÅBO UNDERRÄTTELSER

Café i Korpo Välkomna!

Tel. 02-4631033

öppet må-fr 8.30-17.00 lö 9-13 (sommartid längre)

Gamla gevär köpes

Gamla sälbössor och andra gevär av äldre modell, även defekta.

Bjud ut vad ni har!

Kenneth 0500-362 814, Maxmo

Erik Cainberg och hans värld Den Nedervetil-födde bildhuggaren Erik Cainberg (1771–1816) gjorde kometkarriär via Tobias Sergels ateljé i Stockholm, vidare till Rom och sedan till Åbo, där hans idag kändaste verk finns i universitetets akademisal.

16,50

Henrik Knif försöker i boken utreda varför Cainberg ändå inte åstadkom något i Rom, och varför han aldrig egentligen avancerade efter tiden i Stockholm. Eller varför Cainberg inte fastnat på ett porträtt – vi vet inte hur han såg ut. Cainbergs splittrade liv placerar Knif i kontexten av den oroliga tidsepoken – en tid då nationalitets- och identitetsperspektiv ännu inte dominerade hur vi såg på världen.

Läs mer och beställ på www.boklund.fi (tel. 044-3788 363) Fråga också i bokhandeln!

Du hittar Grankulla Apoteks nya Hälsopunkt i Köpcentret Grani!

vastnylandskakultursamfundet.fi

Från UGT till X3M

Gåvotips !

– Finlandssvenska popprogrammens historia Författare: Kjell Ekholm. Pris 35 € Mycket har gjorts för att få ungdomar att lyssna på radio sedan 1965. Radio X3M:s start 1997 var vändpunkten. Boken är en djupdykning i den finlandssvenska radions värld med intressanta synvinklar på hur popradion utvecklades.

Ny bok om marskalk Mannerheims livsgärning!

GUSTAF MANNERHEIM

– Bolsjevismens svurne fiende Författare: Henrik Ekberg. Pris: 39 € Som den militäre ledaren i en småstat belägen i skärningspunkten mellan mäktiga maktblock höll han flera gånger bokstavligen världens öde i sin hand.

DUBBELEXPONERAT

– med Christoffer Relander Författare: Christoffer Relander. Pris: 35 € En felexponering ledde fotografen in i det internationella rampljuset. I sin första fotobok delar han med sig av äldre och nya dubbelexponeringar och tar också med läsarna bakom kulisserna.

RÖSTER FRÅN EKÅSEN

- 100 år av berättelser från ett mentalsjukhus Författare: Tove Virta. Pris 35 € Boken innehåller personliga historier från mentalsjukhusets historia 1924–2016 om livet på sjukhuset.

Grankullavägen 7, 02700 Grankulla • Tfn (09) 505 1331

Köp i bokhandeln eller vår webbshop holvi.com/shop/LuckanRaseborg

www.vastnylandskakultursamfundet.fi

97

Måndag - Fredag 9–20 Lördag 9–17 • Söndag 12–16

GOD TID

98

Utsikterna är i alla fall för dagen goda hos oraklet i Delfi. Deltagare i Svenska pensionärsförbundets resa till antikens

Grekisk odyssé på en trivsam nivå SPF-RESA Pensionärer reser helst tillsammans. Och när förre SPF-ordföranden och ­ambassadören Ole Norrback drar till Grekland är det många som vill haka på.

TEXT & FOTO Anci Holm

Grekland förevigar vyerna över Parnassosbergen.

99

T

appert kämpar de sig uppför kullarna, deltagarna i resan till antikens Grekland­ med Ole Norrback, Svenska pensionärs­förbundets hedersordförande och Finlands tidigare Greklandsambassadör, som ciceron. Det krävs en del fotarbete för att ta sig till platserna med bekanta namn som Korinth, Delfi­, Mykene. För den tidens härskare – och gudar – bodde alltid högt beläget.

– Aaahh, sa papp när han kom ur skåpet, suckar Ole Norrback belåtet över några klunkar vatten när han och hustrun Vivi-Ann Norrback pustar ut vid Apollo­templet i det gamla Korinth.

– Före de persiska krigen på 400-talet f Kr var Korinth den mäktigaste stadsstaten i den hellenistiska världen, berättar Pirjo Fragkopoulos, guiden som följer med genom hela resan.

– De härskade över två hav, Saroniska bukten och Korintiska viken.

Havet, som varit och är grekernas åker, gav makt.

Under antiken var Grekland uppdelat i stadsstater, till exempel Aten, Sparta och – Korinth.

VI HAR TID OCH FRAMFÖR ALLT KAN VI RESA NÄR FÅ ANDRA GÖR DET, MAN SLIPPER ­VÄRSTA TRÄNGSELN OCH HETTAN.

100

GOD TID

Boel Andersson (t.h.) är en van resenär och reser ofta tillsammans med bästa väninnan Anja Sjöholm.

– Persiska krigen är för antikens Grekland ungefär som Jesu födelse för oss. Det finns ett före, det vi kallar­ arkaisk tid och ett efter, det vi kallar klassisk tid, berättar Pirjo.

Det är den klassiska tiden, endast 150 år 480–330 f Kr, vi tänker på när vi refererar till de gamla grekerna och den grund de lade för den europeiska kulturen med demokrati, filosofi, vetenskap, konst, arkitektur och dramatik. Det klassiska arvet togs sedan över av romarna som införlivade den grekiska världen i sitt rike.

Det är en klassisk bildningsresa vi gör. Pirjo färglägger historien och Ole har återvänt till sitt ursprung som folkskollärare och berättar om dagens Grekland och kryddar med episoder från ambassadörsåren 2003–2007.

Resenärerna konstaterar att kunskapen ligger lika­ nedgrävd i minnet som det antika Grekland gjorde tills ett nyvaket intresse på 1800-talet fick främst brittiska arkeologer att sätta spaden i jorden och gräva upp det vi ser i dag.

– Grekerna hade också glömt sin historia efter 400 år under ottomanskt välde, upplyser Pirjo.

Grekland enades och blev självständigt 1832 efter ett nioårigt krig mot ottomanerna. Som brukligt drog konflikten till sig allehanda äventyrare, bland annat finlandssvenske August Maximillian Myhrberg. Han lärde grekerna kriga så pass bra att han blev landets förste­ försvarsminister. När Ole Norrback poserar vid hans minnesplatta i Greklands första huvudstad Nafplion­ konstaterar han att här möts två finlandssvenska försvarsministrar.

SPF-bussen är inte den enda pensionärsbuss som

rullar omkring i den grekiska våren. Resandet har blivit en del av pensionärslivsstilen.

– Vi har tid och framför allt kan vi resa när få andra gör det, man slipper värsta trängseln och hettan, säger Boel Andersson från Borgå. Hon och maken Tore­reser med bästa vännerna Anja och Ulf Sjöholm från Tolkis.

Som pensionärer har de rest mycket och gör det helst tillsammans med andra pensionärer.

– Framför allt har vi rest med pensionärsföreningen i Borgå. Till och med till Jakobstad, säger Boel.

Boel och Anja är en munter duo som håller humöret uppe. De trivs på resan och får både nya kunskaper och fräschar upp gamla.

– Jag trodde Troja låg i dagens Grekland, säger Anja, sedan hon upplysts om att det faktiskt hittats i Turkiet.

– Pensionärsresor är anpassade så det inte blir alltför långa sträckor i taget, vi äldre blir ju styva av att sitta, konstaterar hon.

– Framför allt talar alla svenska, det är det viktigaste ändå, säger Boel.

Att som pensionär kunna resa på svenska var en av orsakerna till att Svenska pensionärsförbundet 1974 startade egen resetjänst. Innehållet i God Tid vittnar om vidfarna pensionärer och rikligt med annonser visar att seniorerna var en stark målgrupp för den uppsjö av resebyråer som fanns då.

Tyngdpunkten för SPF låg i starten på hälsoresor i Östeuropa och kryssningar. Men hela Europa fanns på programmet. Framför allt var God Tids dåvarande chefredaktör Eija Francke en aktiv arrangör och reseledare.

1979 startade Österbotten en egen reseverksamhet.

Ombudsman Else-Maj Johnson var primus motor och första resan gick till Teneriffa.

– Resandet har ökat massor genom åren, säger Inger

101

Många är de diplomater­ som stånkat upp till ­orakelprästinnans säte i Apollons­tempel i Delfi. Så även tidigare Greklands­­ambassadören Ole Norrback som leder sin grupp på parnassen.

Att representera sitt land är en utmaning både för ambassadören och medföljande, i det här fallet Vivi-­ Ann, som blev husfru i residenset med ansvar för bland annat middagar, vinval och bordsplaceringar. Att de är österbottningar blev tydligt. Som när Vivi-Ann en gång beslöt att servera klimpsoppa på finmiddagen.

Det var lite nervöst.

– Men de tog slätt, minns hon.

Ambassadören själv fick en del blickar när han en natt sågade en nerfälld tall till ved. För en bondpojk från Övermark kändes det galet att köpa ved när man kunde få den vid tomtgränsen.

De ser tillbaka på en tid med hårt arbete, fina minnen och många nya vänner.

– Att komma till Grekland är som att komma hem.

ATT KOMMA TILL GREKLAND ÄR SOM ATT KOMMA HEM. Förra ambassadörsparet Ole och Vivi-Ann­­ Norrback har under året visat upp sitt a ­ ndra hemland för tre resenärsgrupper från ­pensionärsförbundet.

Holmberg, SPF:s verksamhetskoordinator och en av reseledarna i Grekland.

– Förr gjorde pensionärer kanske en resa per år eller kortare turer. I dag är de resvana och vågar mer, men att resa i grupp ger ändå trygghet.

Inger tror att seniorerna även i framtiden vill resa tillsammans. Det finns ett behov av anpassade resor, billigare alternativ, och intressanta och annorlunda destinationer.

– Vi behöver hitta nya koncept och erbjuda mervärde med olika teman eller kända och kunniga ciceroner.

102

GOD TID

En del greker tror att nordbor ser ut ungefär som

grekiska gudar. Ole Norrback berättar med humor att han som Finlands ambassadör fick höra att han mer såg ut som en grek. I alla fall kan man lätt placera honom i antikens Aten där retorik var en skön konst. Resenärerna uppskattar folkskollärarens lektioner.

Han beskriver ett land fyllt av gästvänliga männi­ skor, men också korruption och misstro mot det gemensamma i samhället.

– Här är fortfarande familjen det sociala skyddsnätet och när man blir gammal är det barnens skyldighet att ta hand om en, berättar Ole.

Av allt som antikens Grekland bidragit med till vår kultur anser Pirjo att mytologin, som kombinerar gudars­och människors liv till fantastiska sagor, är den största gåvan. Hon berättar livfullt om gudarna, deras­ ansvarsområden, pikanta ursprung och förskräckliga humör.

– I motsats till kristendomen där gud skapade människan till sin avbild var de grekiska gudarna männi­ skans avbild. Därför var det lätt för människorna att föreställa sig hur gudarna tänkte och reagerade. Så det gällde att hålla dem vid gott mod.

Det gjorde man genom offer och allehanda spektakel. Till exempel idrottstävlingar som ordnades vart fjärde år till överguden Zeus ära. Centrum för dessa spel var Olympia där det finns ett museum och arkeologiska lämningar. Grekland har ju gedigen OS-historia. Det första spelet i Olympia hölls 776 f Kr. I Aten finns stadion från 1896 där de första olympiska spelen i modern tid hölls, och den nyaste arenan från 2004.

– OS blev en dyr affär för Grekland, så man kunde gott ordna spelen här varje gång, anser Ole. Men de motorvägar bussen rullar på byggdes också till OS i en infrastruktursatsning.

Det antika Olympia besökte Ole som ambassadör 2004 när OS-elden tändes inför sin resa runt världen.

– Här satt vi, visar han vid den antika kappkörningsbanan.

Pirjo uppmanar oss att använda fantasin. På varje antik plats vi besöker finns ett museum med skulpturer, friser och föremål. Dem får man ta med sig i minnet och placera ut i lämningarna och tempelruinerna i de arkeologiska utgrävningarna. När svetten börjar lacka i Olympia föreställer man sig de kämpande atleterna på stadion. Möjligen är de nakna, i alla fall glänser kropparna insmorda av olivolja som solskydd och skönhetsmedel.

Mykene är en annan mytisk plats. Här härskade en-

ligt mytologin bland andra kung Agamemnon, legen-

103

Nemea bjuder på både smak, doft och en välbehövlig paus i skuggan under de stora träden vid vingården.

Christer Tidström från Oravais (ovan) provsmakar ett av de vita vinerna som produceras här. Dan Lillas, Korsholm, fr.v, Inger Holmberg, SPF:s verksamhetskoordinator och reseansvariga, och Sverker Staffans, Jakobstad, får påfyllning. Anja Sjöholm, Tolkis, drar i sig doften från det blommande vildpäronträdet.

– Man ska resa så länge man kan. Väntar man för länge kan det bli för sent, säger Kristina Lindroos-Hen­ riksson från Esbo.

104

GOD TID

Människorna var förebilden för grekernas gudar, men de senare le­ ver för evigt unga i marmorform även om en och annan lem gått förlorad genom årtusendena.

Greklandsrese­ närerna lyssnar uppmärksamt på guiden i arkeo­ logiska museet i Olympia, längst t.h. Kristian Da­ nielsson, Hangö.

darisk fältherre i trojanska kriget. Kriget har odödliggjorts av Homeros i Iliaden, och det blodiga efterspelet av dramatikern Ayskylos i Orestien.

Alf Norrgård från Petsmo har valt att sätta sig i skuggan under en tall i stället för att vandra upp till de cirka 3 500 år gamla lämningarna.

– Min astma gör att blir lite tufft i värmen, säger han.

Och så är det på pensionärsresor. Man går så långt man orkar.

Alf och hustrun Maj-Lis Norrgård är flitiga deltagare i SPF:s resor. Men redan i yrkeslivet som vd respektive försäljningschef i transportbranschen besökte Alf stora delar av världen.

– Ett tag förlade vi styrelsemöten till platser där Fomel­1-tävlingarna avgjordes, berättar han.

– Det var affärsresor till USA och Kanada och mer traditionella semestrar på Kanarieöarna eller i Kroatien.

Som pensionärer föredrar paret Norrgård att resa med likasinnade.

– Det ska vara färdigordnat. Och så får man sova på nätterna, vi äldre orkar inte hålla igång då, skrattar Alf.

– Man ska resa så länge man kan, säger Kristina Lindroos-Henriksson från Esbo.

– Väntar man för länge kan det bli för sent.

Hon är med på sin första SPF-resa, en lite annorlunda resa, för med sig har hon barnbarnet Lelio, 9 år.

– Han är väldigt intresserad av antikens historia och det gjorde att vi valde den här resan som också görs på hans villkor.

Att omges av främmande tanter och farbröder tar Lelio med ett stoiskt, om vi nu ska använda ett av de många ord grekiskan bidragit med i svårt språk, lugn.

Ibland kan han till och med upplysa guiden Pirjo om saker inte ens hon visste.

Bland de grekiska gudarna är det Apollon och Dio-

nysos som får den största uppmärksamheten. Dionysos­, vinets gud, visar vad han går för när vi provar viner i Nemea. I det böljande vinodlingsslandskapet blommar och doftar äppel- och vildpäronträden ikapp med vinerna och stämningen stiger.

Apollon var guden för de sköna konsterna och spådomen. Han och hans musor höll till i Parnassosbergen. Hit, till Delfi, det som kallades världens na-

Vår odyssé avslutas i Aten. Akropolis med Parthe-

non, den viktigaste byggnaden från det klassiska Grekland, ingår inte i resans ordinarie program. Den som vill får göra det på egen hand och det är värt att ta sig upp till Athenas, Atens gudinnas, tempel.

Det nya arkeologiska museet matar fantasin med allt man behöver. Men här saknas mängder av marmorstatyer i original. Största delen av den 160 meter långa

frisen finns på British Museum i London. Ole Norrback var med och grundade en förening för att marmorn ska återföras till Aten.

Från museet och överallt i Aten kan man se Akropolis höja sig över staden. Och från Akropolis kan man se hela Aten.

Greklandsresan görs mot en fond av kriget i Ukrai-

na och ett envist coronavirus. I de vackra fredliga landskap vi ser genom bussfönstren har genom årtusenden utkämpats otaliga brutala krig. Vår folkskollärare filosoferar kring människans grymhet och huruvida hen blivit klokare under historiens gång.

I det antika Grekland existerade inte synden, den kom med kristendomen, upplyser oss Pirjo. Men en sak förargade gudarna mer än annat och det var hybris, människornas storhetsvansinne och maktfullkomlighet. På den följde nemesis, gudarnas hämnd. De flesta despoter och imperier har en tendens att gå under förr eller senare. Ännu en sak kan vi lära av de gamla grekerna: Lev som om varje dag var den sista.

105

vel, sökte sig härskare till oraklet för att få en förut­ sägelse om framtiden. Dagens utsikter över de hisnande bergslandskapen berättar att världen kan vara en fantastiskt vacker plats.

I Delfi finns en stadion för olympiska spel men grekerna tävlade även i exempelvis teater och musik.

På parnassen påminns Ole om att han faktiskt upplevt en musiktävling, möjligen till Apollons ära, i Aten 2006, en av de stora milstolparna i Finlands historia när Lordi­ vann Eurovision Song Contest med Hard Rock Halleluja.

– Jo, jag var där. En av få i kostym och slips. De besökte oss men inte vet jag vem de var. De hade maskerna på och drack det vi bjöd med sugrör.

VI GRATULERAR SPF

www.narpesforsamling.fi

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING

VÖRÅ FÖRSAMLING

EKENÄSNEJDENS SVENSKA FÖRSAMLING

BORGÅ SVENSKA DOMKYRKOFÖRSAMLING

NORRA ÅLANDS FÖRSAMLING

SALTVIKS FÖRSAMLING

106

GOD TID

KRISTINESTADS SVENSKA FÖRSAMLING

KORSNÄS FÖRSAMLING

MALAX, PETALAX, OCH BERGÖ FÖRSAMLING

Västerbotten sänder sina varmaste g ­ ratulationer till sina jubilerande kollegor, och

­lyckönskningar om en god framtid!

Gör ett nummer av åldern

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

Svenska pensionärsförbundet har gjort det nu i 50 år.

Stenhuggeri Levander

Grattis!

Centralförbundet för de gamlas väl Vanhustyön keskusliitto ry

Fortsätt ert viktiga­ arbete mot nya ­decennier!

Berthahemmet

Gratulationsannons i God Tid med anledning av Svenska pensionär 80x50 mm á 80 €

Gratulerar Svenska Pensionärsförbundet med anledning av förbundets 50-år

107

Varma gratulationer till Svenska pensionärsförbundet!

JUBILEUMSKRYSS OND OCH GOD

TILL DÖDS

SKÅDIS DEGERMARK

SAL

GALET

SES MED DESTO

SLAVBAS

KNÅDA SKRIKIGT CEREMONI MITTEMOT LOVART

SAKNAR OTTOMAN

KRAFTIG

HAMILTON OCH 007

SPF IBLAND ÄR ETT I PÅSE SÅDANT

POLERAR

GRISLÄTE

VIDE TRÄNGTANDE TITANICS NEMESIS

BRIST PÅ ÖVNING

SÖVDE FÖRR DÄR MAN SVETTAS OCH TVÄTTAS

ÄR VÄL BAKÅTSTRÄVARNA

TRAPPA KORT

VRIDS RUNT

ORDINÄR

4 MITT I

BLIR DÅLIGA SPELARE

VINDSTÖT

BALKAN SES I ROM

PROPSAT ZEDONG

ÄR FÅNGE

FJÄLL

TERA

DATATEKNIK

BORNERAR I SODAVATTEN

FLIT

8

1

ROOSEVELT KÄRLEKSGUD EDER NUMERA

5

POSTLAPP

VÄRDELÖS

MISS

HASÅ VANNAKALLAD MAN

OVETT FARA FÖR JORDSKRED

VERSUS

FRID

KNIPPE

BÄR BÄR OCH BARR

108

GOD TID

FÖDELSEDAG UTREDARE GER INGEN MJÖLK

LEMONAD

SYNS MED BÄ

BÖNA

ÅKDON FÖRESKRIVEN

AMPERE

PLUSPOL

SKÖTSEL

SMILAR

RINGLEK

ARTIGT TILLTAL MEDLADE

MESENAT GYLLENBERG

MISSBRUKA DROGER

VINGLA HUDMEN GILLAR VÅTT

KAN BANK BEVILJA MUSIKER GUTHRIE

7

SPRINGA TRUPPLÅNGFÖRSAMT BAND

GÖRS PÅ SCENEN

JORDPLÄTT

STRÖM

STRÄNG- BITER INSTRUI MENT GRÄSET

SPÖMÖ

KLYKBOKSTAV

RYSK FLOD VISSÅNGARE

INTERPRETATIONER

BÄTTRE ÄN FÄKTA

LIESKAFT

PÅ PÅKNAPP

TRÄL

2 KVARLÅ-

STYRS HÄST MED

6

TENSKAP TONTECKEN

EKFRUKT

MÄTTAR MÅNGA

SEX I ROM

PROFESSOR PALVIAINEN

FISKE SNILLEBLIXT

UTSTÅ

IFALL DU OCH DU

LÄROSATS

FEM SOM TUTAR MATHÅLLNINGEN MARGINAL

ÄGIRS FRU HADEL HJÄLTEDE DÅD OMGER I ANVISBY SLUTNING

EISENHOWER

JÄTTE

BONAD

MED SÅDAN SKALL LAND BYGGAS

HELIGT LÖFTE

LOCKBETE

LIERAT BEHÖVS OMBORD I DIMMA

3

UW 8–9/2022

Lösningen är ett ord som bildas av bok­ stäverna i de blå rutorna. Skicka alltså inte in hela krysset, bara det magiska ordet, ­senast den 25 november till Svenska­ pensionärs­förbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”Kryss”.

Bifoga namn och adress. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som lösningen. Du kan också mejla lösningen till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

109

TON SEX

SER BROTT

SKATTJAKT MED GPS

EN DARIO

NISCH

SES I BORGÅS VAPEN

Mirjam Öberg berörs starkt av det som nu sker i Ukraina. ”Jag hoppas flyktingarna­ tas väl omhand”,­ ­säger hon.

110

GOD TID

Hon gick barfota från Karelen PÅ FLYKT UNDAN KRIGET Mirjam Öberg måste lämna barndomshemmet två gånger. När hon var tolv år gammal 1944 gick hon barfota 300 kilometer från hemmet på Karelska näset till S:t Michel. Det var andra gången hon tvingades lämna Karelen på grund av kriget. 47 år senare besökte Mirjam Öberg den forna hembygden och såg förfallet. – Det var svårt, mycket svårt, att se.

TEXT Kerstin Österman-Rosenqvist  FOTO Daniel Eriksson

VI VAR PÅ VÄG I FLERA VECKOR, JAG GICK BARFOTA TILL S:T MICHEL OCH DROG PÅ EN CYKEL UTAN LUFT I DÄCKEN. Föräldrarna byggde ett nytt hus men familjen hann inte bo kvar särskilt länge.

– Strax före midsommaren 1944 gjorde ryssarna en framryckning och vi måste ge oss iväg igen. Vi var på väg i flera veckor, jag gick barfota till S:t Michel och drog på en cykel utan luft i däcken. Den var ändå för värdefull för att lämnas kvar.

För Mirjam blev det ett år till hos familjen i Sverige.

Hon gick i skola och lärde sig svenska. 1945 återvände hon till Finland, familjen hade nu slagit sig ner i Åbo och köpt en liten lägenhet. I kammaren huserade en hyresgäst som vägrade flytta ut. Hyresgästen blev kvar i fyra år och Mirjam sov på golvet i köket.

Kom till Kumlinge

Miste ett barn

Sommaren 1962 blev Mirjam sjuk i borrelia som ingen­ då visste vad det var. Hon hade hög feber och natten­ innan hon skulle föda sitt andra barn fick hon en feber­ topp som barnet inte klarade.

– Hon hette Dana Marianne och levde ett dygn.

111

I våras fyllde Mirjam Öberg i Mariehamn 90 år och kan se tillbaka på ett långt och händelserikt liv. Allt började så bra på det lilla bondgården i byn Kolkkala­i Kuolemajärvi kommun på Karelska näset. Mirjam och hennes fyra syskon växte upp med kor och får på gården.

– Det var ett gott liv, jag hade en bra barndom ända tills kriget kom 1939. Då var jag sju år, berättar hon.

Familjen evakuerades till Tavastland. För Mirjam fortsatte resan två år senare när hon kom till en familj nära Sandviken i Sverige som krigsbarn. Där bodde hon ett år innan hon återvände till Finland.

Familjen flyttade då tillbaka till hembyn i Karelen.

– Byn var helt sönderskjuten och vårt hus hade brunnit ned.

1952 började hon utbilda sig till sjuksköterska på svenska i Helsingfors för att bevara språket. Sex år senare kom hon som hälsosyster till Kumlinge i Ålands östra skärgård.

– Man skulle börja forska i Kumlingesjukan, TBE, och behövde en hälsosyster som kontaktperson. Dessutom skulle varje kommun ha en hälsosyster, det var lag på det.

Hon anlände till Kumlinge en mörk natt och när hon skulle tända lampan i trapphuset till skolan där hon skulle bo hände inget. Postiljonen som hjälpt henne med bagaget förklarade att det inte fanns någon elektricitet på Kumlinge.

Trots bristen på el stannade hon i kommunen till 1963. Där träffade hon också Brage Öberg som blev hennes man.

– Jag var gift med en annan man men skilde mig.

Det var en stor skandal på en liten ort att hälsosystern skilde sig.

Att mista ett barn är den största sorgen, jag har fortfarande svårt att prata om det, säger hon med tårar i ögonen.

Hemma fanns ändå sonen Kristian och några år senare kom dottern Victoria. I början på 1960-talet hade Mirjam­ och Brage flyttat till Mariehamn och byggt huset som hon fortfarande bor i. Ät mer strömming!

Åren 1975–1991 satt Mirjam i lagtinget, det åländska parlamentet, och engagerade sig främst i hälsovård, sociala­ frågor och kultur. Maken, Brage, var yrkesfiskare och på så sätt kom hon också i kontakt med problem och frågor som rörde fisket. Hon var med och stiftade Finlands yrkes­fiskarförbund 1980 och hann också vara ordförande för Ålands yrkesfiskare.

Hon säger att henne stora mission är, och har varit, att få folk att äta mer strömming.

– Strömming är gott och billigt och har räddat Åland från svält. Här har Marthorna och skolundervisningen en stor uppgift, att lyfta strömmingen som råvara. På den åländska skördefesten bör den också synas mer.

Vid sidan av allt annat har Mirjam Öberg också hunnit med att skriva 15 teaterpjäser. Det har varit min hobby, säger hon.

Ett annat intresse är matlagning och samma dag som God Tid hälsar på ska två vänner komma på lunch. Mirjam­ ska bjuda på svampsoppa. Svampen har hon själv plockat, med lite hjälp av barnbarnet Sara.

– Hon kör sakta med bilen, jag hänger med huvudet utan­för fönstret och spanar. Hon får sedan plocka. Det blev en hel korg, berättar Mirjam glatt.

Med lite hjälp klarar hon sig bra i huset. Rörligheten är inte den bästa efter att hon för 14 år sedan var med om en otäck påkörningsolycka. Nu är det rullatorn som gäller.

Rörligheten är inte längre den bästa men med rullatorns hjälp kan det bli en och annan ­kortare promenad för Mirjam Öberg.

Mirjam Öberg  Yrke: Pensionerad hälsosyster, barnmorska och lagtingsledamot.  Född: 1932 i Kuolemajärvi i Karelen.

112

GOD TID

 Bor: I Mariehamn.  Familj: Änka efter Brage Öberg, barnen Kristian och Victoria med familjer.  Intressen: Kultur i olika former, matlagning. Har skrivit ett 15-tal pjäser.  Ännu ogjort: Att få folk att äta mer strömming.

Vad är hemligheten med ett långt liv? Är det strömmingen?

– Ja, och att jag har rört mig mycket ute i naturen.

Smärtsamt att se

Du som var tvungen att fly två gånger, hur ser du på det som händer i Ukraina ?

– Det är ovisst hur det ska gå men jag tror faktisk att Ukraina klarar sig. Jag tror inte att ryssarna kan ta dem.

Hon har inte mycket till övers för den ryska regimen.

– Finland försökte vara en god granne men nu har vi sett att det inte går. Jag har haft en negativ inställning och försökt arbeta bort den men nu kommer allt tillbaka.

Två gånger har hon besökt barndomstrakterna i Karelen, första gången 47 år efter evakueringen tillsammans med maken, andra gången några år senare eftersom hennes barn ville se platsen hon kommer ifrån.

– Jag hade en sådan längtan tillbaka men det var så svårt att se förfallet. Det har inte blivit flera gånger, det är för smärtsamt.

Tidningen om Finlands lantbruk och landsbygd - på svenska

- greppar landet Tfn (09) 586 0460, www.landsbygdensfolk.fi

Advokatbyrå – Asianajotoimisto

Advokatbyrå Boucht & Nikula

Attorneys-at-law

Adv. Peter Nygård 050 531 7243 Adv. VH Björn Boucht 050 337 4594

Rehn & Co Ab

Hartmansgränd 3, Vasa

Tempelgatan 3-5 A 5, 00100 Helsingfors Telefon: 09 668 9650 Fax: 09 6689 6510 www.rehnco.com

www.boucht-nikula.com

Juridisk Byrå Bexar

ADVOKATBYRÅ Ch. Eriksson

Adv. Christer Eriksson Adv. Thomas Lillqvist Konf.rum i Vasa, Järnvägsstationen, Stationsg.1 JAKOBSTAD: Storgatan 17 Tel. och tidsbest 06/723 5944 e-mail: förnamn.efternamn@cheriksson.fi

VH Christina Bexar 050-505 3351 VH Helena Bexar 050-505 3360 VH Patrik Bexar 050-505 3367

www.cheriksson.fi

Handelsespl. 12B 10, Vasa

tel. 06-357 6420

Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi

En tillförlitlig byrå för Dig och Ditt företag

www.markelinsomppi.fi Brändövägen 4-8 bost. 9 00570 Helsingfors Filip Markelin 0400 464 899, Kim Somppi 0500 866 303

113

* Bouppteckningar * Arvskiften och avvittringar * Dontioner och testamenten * Rättegångar * Förmögenhetsrättsliga arrangemang och skatteplanering för privatpersoner och företag

3 FRÅGOR OM ELPRISER 2. Är pensionärerna väl

skulle få ställa frågor om sin elräkning.”

förberedda om det blir en kall vinter? ”Det är tveksamt. De verkar vara rädda för hur dyrt det ska bli. Det kryper in på skinnet när den första räkningen kommer.”

Märta Backlund Närpes pensionärsförening

1. Har ni talat om de stigande elpriserna

i föreningen? ”Nej, vi har inte gjort det, men var och en ­funderar säkert på de här frågorna.”

3. Har du själv börjat

spara el? ”Vi släcker oftare lamporna när vi inte är i rummet och funderar igenom om vi ska värma ugnen eller använda mikrovågsugnen.”

2. Är pensionärerna väl

Olle Fransholm Korsholms Pensionärsförening

förberedda om det blir en kall vinter? ”Alla följer säkert med och försöker dra sitt strå till stacken. Det är mindre belysning i fönstren i höst. De som har direkt elvärme funderar säkert på hur de ska klara sig.”

1. Har ni talat om de

3. Har du själv börjat

i föreningen? ”Jag hade bjudit in Vasa Elektriska till friskvårdsdagen i Botniahallen för att våra medlemmar

”Frun sade att jag har onödigt många lampor tända. Elelementet på balkongen har jag inte tänt i höst.”

stigande elpriserna

spara el?

114

GOD TID

Viking Line gratulerar varmt SPF och tackar för ett gott och långvarigt samarbete under alla år!

Viking Line är en föregångare i branschen gällande hållbarhet och som ett åländskt företag har vi en genuin omsorg om Östersjöns tillstånd.

Vi valde tidigt att ta en aktiv roll i utvecklandet av hållbart resande – ett område där vi står i framkant bland annat gällande nya tekniska innovationer.

Vårt musikutbud ombord passar den finlandssvenska dans- och musiksmaken även i framtiden.

Hjärtligt välkomna ombord!

Östersjöns mest prisvärda resor

2. Är pensionärerna väl förberedda om det blir en kall vinter? ”Jag vet inte. Inte pratar vi om elpriser när vi spelar boule.”

VÄLKOMMEN TILL KASNÄS

3. Har du själv börjat

1. Har ni talat om de stigande elpriserna i föreningen?

”Egentligen inte. ­El­bolaget Herrfors i ­Jakobstad har hållit igen med prishöjningarna på el.”

TEXT & FOTO Markus West

kasnas.com | info@kasnas.com |

02 521 0100

116 åriga SFP gratulerar SPF på 50 års dagen!

115

Carl-Gustav Molander Milstolpen i Jakobstad

spara el? ”Jag köpte 12 sol­ paneler i våras som vi satte upp på garage­ taket. Jag har till och med pengar inne­ stående hos elbolaget för den el jag levererat i sommar.”

GOD TID FRÅGAR Ska vi kalla oss seniorer eller pensionärer?

Håkan Ahlnäs, ­Nykarleby Seniorer ”Jag kände mig för ungdomlig för att gå med i en pensionärs­ förening när jag slutade med pälsfarmningen.

Därför kom jag ganska sent in i seniorrörelsen.

Jag tror att det är mera barmhärtigt att tala om seniorer än om pensionärer. Seniorer känns helt enkelt mer lockande.”

Henry Tikander, ­Lovisanejdens svenska pensionärer

Inga-Lill Lempiäinen, Lovisanejdens svenska pensionärer

”Jag tycker att pensionär är bättre, annars

”Det är inte så stor ­skillnad. Seniorer är

skulle jag inte ha fått gå med i pensionärs­ föreningen. Det är de som går med kravatt som kallar sig seniorer.”

lättare att skriva. ”

TEXT & FOTO Markus West

LILLAJULFEST på Härmä Spa

Danspaket fr. 153 €/2 dygn/pers.

116

GOD TID

Logi i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till dansen.

Vila på Härmä Spa fr. 164 €/2 dygn/pers.

Logi i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, samt fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till dansen.

1 x Wellness-behandling: Lyxig Phytomer ansiktsbehandling 25 min ELLER Klassisk massage 25 min.

Traditionell Julbord

39 €

Inträde till dansen ingår i priset.

Vårt festliga Julbord och Finlands bästa artister garanterar trivseln.

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 | www.harmaspa.fi

Vinnare i krysset i nr 7/2022 Hans Sandvik, Jakobstad, Christer Nyman, Kållby, Gudrun Forsberg, Borgå, Michael Creutz, Helsingfors och Gunn Rytkölä, Sibbo.

A I K V A A R I U E M K O N E O G M O I S I K G N I E S K E N I D P E

BLEKE

SNÄRTA

OKARINOR

S ISLAND ELLER IRLAND

Ö RENGÖR

GRIPA

V UMBÄRANDE TITT SOM TÄTT

O UPPSLAGS VERK

K VALUTAFÅGEL

F KALL PLATS I BUTIKEN SELMAS LEDARGÅS

A UTFÖR VOLONTÄR

G

A K VARE SIG FÖRR

IGÅNG

E P V Å A D E U K T A L C Y P L A T E M U R Y S G Ö V K K A A N R A T

AUSTRALIENTRÄD

URAN

FLÅSHURTIG

SKOGSKATT

WINEHOUSE SOM SJÖNG

INSPELNING BLIR STÖRRE

BALDERS MAKA

RUTINERAT

STYVA

U S R I N T R Y G E A N U B L I K R A I E A G R M Ö D A J H L Ä M K Ä K A N N O S E D K L O P E C R S C H A I V T D I S K E T R U I D E O U R K U A N N A I S A R B FÖRFÖLJS I KINA

SES I ROM

VARUKOD

KANT PÅ SEGEL TÖNT

FLITIGA

ANNO DOMINI

TAKGRÄS

DE VILL KONSTHA STRYK GREPP

JOULE

TILLBRINGARE

BÄRSTÅNG

KUTYM

TRE SOM GÅNGER BLIR DANS HUNDRA

FLINKT

HÅLOR

PÅSDRYCK

SES MED AGNUS I MÄSSA

SOM FYRA

SERVERAS OFTA MED GIN

BUTTER DOVT LJUD

MIRAKEL

KÖPER KLOCKOR ROBOTHJÄRNA

HAWAIIGÅS

MUSLIMSK FURSTE

C SYRE

TYP AV PERSIKA

D MASSAKER

LAXFISK

UNGEFÄR KORT

C A

KÄNGA

RUFSIG I HÅRET

RUNT HANDLED

STARTPLATS

D A T O R M I N N E

LJUS TID

HAR SIN SKUTA

GRODDJUR

BLANKMALLIGT TON SEX LOTT

SPARSAM

GLÄDJE

EUROPA- GRANNVÄG DRAKE FÖRSTA MÅLET

DECHIFFRERADE

JAG

STILETT

VAR LEIF SJÖSTRÖM OCH KARI

FÖRMÅR

SOLGUD

STORT I INGÅ

GNISSEL

DETTA BLAD KORT

DEN LÄGGER SIG PÅ SJÖN

SNILLEBLIXT

PÅ ODENSEBIL

SEX APPEAL

ETUI

SVAVEL

FÄRSK RAM

VATTENFÅGEL

SEGT VIRKE

LOJOHANS- ÖGRUPP SON

M O D E T I D N I N G A R

Stort grattis till Svenska Pensionärsförbundet med anledning av 50-årsjubiléet!

Ett urval av våra resor

Släktbussen 21-23.12 & 27-29.12 Jill Johnson på Cirkus, Stockholm 3-5.2 Peter Pan går åt h*lv*te, på Cirkus i Stockholm 25-27.2 Upplev Portvinsdalen med Glenn Sundstedt 26.2-4.3 Släktbussen 4-6.4 & 10-12.4 Påsken i Riga 7-10.4 Holland med Keukenhof och Blomstertåget 19-27.4 Härliga Gardasjön 22-28.4 Franska Rivieran 29.4-5.5 Makarska Rivieran 3-10.5

Mer info om alla våra resor på hemsidan!

www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 020 7434520

7/2022

Seniorkryssning

fr. 27€ Tisdagar och torsdagar

Julfest för hela sällskapet Dagskryssningar från Vasa ombord på Aurora Botnia

117

E

S M A R T T E L E F O N

INGEN FÖRDUM AP- NIMPARAT MELSE

SPARTRÄD

DANDY

HELGONBILDER

TRAKTERING

KULINARISK EFFEKT

FASHIONRYSSLAND KORT- BLASKOR OCH NORGE VÄXTA BALJA

S G O N E R S K O K A M M A B N Å R M B A N D L A 3,14... P N D F Ä G N A I R N D T Y D D E D G E K A K T A R I N A S I R R A K N I V A I K Vi fick in A T 313 kryssY lösningar, R grattis till T ­vinnarna!

E C K N A D E R E N E T E UW

VATTENBUR

118

GOD TID

Stiftelsen Svenska Blindgården sr SSB har fått en ny styrelse och VD under sommaren 2022.

Arbetet med att förnya stiftelsens uppdrag har påbörjats och målsättningen är att med ekonomiska medel underlätta livet för svenskspråkiga personer med synnedsättning.

Inom kort lanseras stiftelsens nya hemsida www.blindgarden.fi, men man kan redan nu kontakta oss för mer information.

VD Roy Siljamäki Tfn: 040 770 3337 E-post: roy.siljamaki@blindgarden.fi

För seniorer sedan år 1982!

Vi erbjuder: 1.Samtalsstöd vid våra fem lågtröskelmot tagningar i Svenskfinland, gratis och anonymt 2.Föreläsningar för grupper med temat: Äldre och omedvetet missbruk 3.Stödtelefon varje eftermiddag 4.Retreat för närstående till missbrukare

119

Mer information: www.kran.fi

KÅSERI Livets små förtretligheter i samband med kungabesök

120

GOD TID

S

om gammal kommunal­ politiker kan man se bakåt på vissa höjdpunkter i ”karriären”.

En upplevelse som nog måste anses vara unik var när Ekenäs stad fyllde 450 år och fick besök av kung Carl XVI Gustaf, drottning Silvia och kronprinsessan Victoria. Kungens förfader Gustav Wasa hade grundat Ekenäs 1546 och det var dags för 450-årsjubileum! Kungligheterna måste tyvärr anses ganska högbjudna, det tog tre och ett halvt år att svara ja på inbjudan ....

Dagen var den 29 augusti 1996.

Kungaparet kom med konvoj till Helsingfors och satte sig sedan på tåget till Ekenäs. På stationen var man väl förberedd, förutom den obligatoriska röda mattan ­hade man en ramp så kungligheterna ­inte skulle inleda sitt besök med att trilla på näsan.

Medan kungligheterna fick en festlig mottagning med musik och tal stod vi medlemmar av stads­ styrelsen utanför stadshuset och väntade. Klockan gick och alla stadens duvor tyckte vi inkräktade på deras territorium. Till sist kändes det som i Hitchcockfilmen Fåglarna ... Vi var ändå väl preparerade inför kungabesöket, vid mötet veckan före hade vi fått varsin A4 med noggranna anvisningar om hur vi skulle vara klädda och hur vi skulle uppföra oss. Det var inte enkelt att hitta ”hovklädsel” i lilla Ekenäs och hatt och handskar struntade jag i. Och jag borde faktiskt ha läst på litet bättre .....

Efter en runda i Gamla stan ­visade sig kungligheterna en kort stund, hoppade in i svarta bilar

och kördes till Restaurang Knipan.

Stadsborna hade samlats i långa led på var sida om gatan ner till Knipan­, man viftade med svenska flaggor och hurrade. Vi, stadens fäder och mödrar, fick gå i gåsmarsch genom de hurrande leden, sällan har man känt sig så fånig, stads­ borna hade hjärtans roligt åt oss ”falska” kungligheter.

Efter hälsningsceremonierna­

var det dags att sätta sig till bords, ­vinet och förrätten serverades och det hela såg ut att bli en riktigt trevlig lunch. Efter gåsterrinen­ med tranbärssås kom varmrätten­, flätad gös-laxfilé med smörsås, verkligt gott. Mitt i laxfilén kommer en bestämd servitris och plockar bort våra halvätna varmrätter! Det fanns tydligen en regel att när kungen satte ner sin gaffel måste hela sällskapet sluta äta. ­Visa av skadan tryckte vi snabbt i oss ­efterrätten, vaniljglass med maräng och chokladsås. Det obligatoriska­ kaffet slank också hastigt ner för att inte tala om Dopff Finn Cream som verkade ganska stark.

IDO, stadens stora tillverkare av sanitetsporslin, hade donerat nya ­toaletter och tvättställ till Knipan inför kungabesöket. Till sin stora förargelse fick chefen ingen inbjudan till kungalunchen. Kollade n ­ oga några toaletter men såg inga in­ brända kronor i sanitetsporslinet ...

Kungligheterna var redo för nya

äventyr, vi samlades i dörren till salen för att vinka adjö. Då fick jag syn på en konstigt klädd mans­ person, det var kungen i svensk fält­uniform, så kallad ”pellepuku­”.

Kunde inte hejda mig utan gav ifrån mig en ljudlig fnissning. Trots att jag fick ett stort antal mördande­ blickar förstod jag inte att kungen skulle besöka Nylands brigad­och därför hade klätt om sig?! Drottningen och Victoria hade bara­ ett besök i Fiskars på programmet. Besöket i Ekenäs var förresten ­Victorias allra första statsbesök. Men hon hade säkert inte lika roligt som sin far som till och med fick köra en Pasi i Dragsvik!

TEXT & BILD Isa Forsbäck

ANNONS

”Jag fick perfekt stöd för

prostata och urinering” KOLLA SJÄLV...

Har du en normal prostatafunktion?

9 Du sover hela natten

utan fler toalettbesök

9 För vuxna är 5 till 7 gånger om dagen normalt

9 Du har ett normalt

tryck på urinstrålen

9 Du kan vänta på ditt toalettskifte

PROVA NU FÖR HALVA PRISET

Specialpris på 1:a leveransen:

Endast 19,95€ (+ frakt 4,95€)

2 månaders förbrukning OBS: Ingen bindningstid!

må-to: 8.00–16.00, fr: 8.00–14.30

www.wellvita.fi

Betygsatt som BRA

De långa golfrundorna var inte det enda som gjorde den aktive mannen medveten om urineringen. Ole märkte också hur han var tvungen att gå upp oftare på nätterna för att kissa.

Som så många andra män i Oles ålder hade han blivit mer medveten om den lilla körteln i bäckenområdet.

När han en dag läste om

produkten Prostabona Plus bestämde han sig för att göra något för att upprätthålla en normal prostatafunktion.

Han ringde och fick en pratstund med en av Wellvitas hälsovägledare och kom snabbt i gång med tabletterna.

Avskiljande av avfallsämnen

Ett sätt att minimera antalet toalettbesök är förstås att minska sitt vätskeintag.

Men det är också viktigt att ha en bra vätskebalans.

Med det i åtanke ändrade Ole inte sitt vanliga dagliga

intag av en lämplig mängd vatten. Att Prostabona Plus dessutom har ingredienser som stöder en normal utsöndring av slaggprodukter genom urinen var bara ett extra plus.

Det rätta valet

Efter några veckor med tabletterna var Ole övertygad om att det var rätt val.

– Idag skulle jag helt klart kunna rekommendera produkten till alla andra mogna män, som vill stödja sin prostatafunktion och en normal urinering, ler Ole.

Innehåll i Prostabona Plus Linfrö extrakt kan bidra till normal prostatafunktion hos mogna män. Fänkålsfrön bidrar till normal urinering och urinutsöndring. Zink bidrar till att upprätthålla en normal nivå av testosteron i blodet. Vitamin E och Selen skyddar cellerna från oxidativ stress.

Tunga och trötta ben?

Beställ Venolet till introduktionspris!

Venolet är utvecklat för venfunktionen.

Den baserar sig på blad och kärnor från röd vinranka som bidrar till blodcirkulationen i benen och kan därmed hjälpa tunga och trötta ben.

HALVA PRISET För 2 månader

19,95€

från + leverans 4,95€

Nöjdhetsgaranti!

Beställ antingen att ringa numret

09 615 00 516

Mån–tors 8-16, fre 8-14.30

eller på adressen www.wellvita.fi

121

WEBB:

– Nu är golfbanor inte precis kända för att vara välutrustade med toaletter runt greenen, säger Ole med ett leende och fortsätter ... Det är frustrerande att behöva lämna banan flera gånger under en golfrunda.

Förändrat urinering

Prostabona Plus med abonnemang.

RING: 09-615 00 516

Ole älskar att spela golf. Att kunna gå 18 hål utan att behöva tänka på vare sig prostata eller urinering var anledningen till att han började med Prostabona Plus. I dag rekommenderar han andra mogna män att prova de växtbaserade tabletterna.

PÅ LÄSLISTAN! BO-GÖRAN ÅSTRAND M.FL.

Brev i brytningstider Vår biskop i dialog med Ulla-Maj Wideroos med flera.

SOFIA TORVALDS

Jag längtar mig genom Guds tystnad SANDRA HOLMGÅRD

Då vi bara hade nu tfn 040 831 5897 • www.fontanamedia.fi

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre?

- Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE Folkskolegatan 1, Karleby Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

Svenska pensionärsförbundet Verksamhetsledare: Berit Dahlin

tfn 040 578 0248, berit.dahlin@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska

tfn 040 578 3207, robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson: Andreas Höglund tfn 040 592 1390,

andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg

tfn 040 595 2992, inger.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonto: Aktia

IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa

Hovrättsesplanden 15 C33, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs

tfn 040 574 8919, patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Pargas

Strandvägen 30, 21600 Pargas TEXT MIKHAIL DURNENKOV REGI ESSI ROSSI SCENOGRAFI KSENIA PERETRUKHINA LJUD PAULI RIIKONEN KOSTYM LIISA PESONEN LJUS & VIDEO ILMARI PAANANEN

Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen

tfn 040 353 9905, mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen

GOD TID

Hovrättsesplanden 15 C33, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ulla-Maj Wideroos

En föreställning där inget är omöjligt och verklighetens gränser befinner sig i konstant rörelse

30.1–18.2.2023

Norrskenshallen, Esbo Stadsteater

122

GOD TID

Kom med och fantisera om framtiden med din förening, ditt barnbarn eller en vän!

Föreställningens huvudspråk är finska, med textning på svenska och engelska.

tfn 050 511 3141, ulla-maj.wideroos@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West

tfn 040 574 8751, markus.west@spfpension.fi Prenumerationer och adressändringar: Åsa Andersson, tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 € Annonser: Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalax

tfn 06 347 0608, gsm 0500 924 528 cjcenter@petalax.fi

Svenska äldreboenden i Helsingforstrakten

G E RO SENIORHEM

Folkhälsan Brummerska hemmet Baggbölevägen 109 Folkhälsan

Brummerska hemmets serviceboende och gruppboende ligger naturskönt i västra Baggböle i

Hagaro Tolarivägen 2 Fruntimmersföreningen i Helsingfors rf

Hagaro är beläget i det idealiska och fridfulla Norra Haga. På Hagaro bor du i hemlik och trivsam miljö.

Föreningen Pro Vesper r.f. hyr ut seniorlägenheter som är avsedda för självständigt boende. Föreningen har förutom seniorlägenheterna över 50 fristående hyreslägenheter runt om i Helsingfors.

Folkhälsan Blomsterfonden Pohjolagatan 42 Folkhälsan Blomsterfonden

ha trygghet och värme. Vi arbetar för de äldres bästa och för att ge dig ett tryggt boende med professionell vård och en god omsorg.

Mannerheimvägen 97 Folkhälsan

Seniorhemmet är ett gruppboende med personal på plats dygnet runt som är vackert och centralt beläget på Mannerheimvägen i Helsingfors.

Djurgårdsvägen 11

Tunaberg seniorhem

Tryggt och självständigt boende med vård och omsorg i centrala Helsingfors.

Framnäsängen 4, Esbo Hugo och Maria Winbergs stiftelse

förbindelser.

Pro Vesper r.f

Seniorhemmet i Helsingfors

På Tunaberg seniorhem värnar respekt och livskvalitet.

Silviahemmet Steniusvägen 4 Silviahemmet

Gullvivan

Silviahemmet är ett gruppboende som erbjuder vård och omsorg dygnet runt. Maten tillreds i Silviahemmets eget kök.

Seniorhuset Gullvivans lägen -

Leschehemmet Villagatan 3 Leschehemmet

Leschehemmet är ett idylliskt privat servicehem för svensk språkiga pensionärer, beläget nära havet i den trivsamma och lugna stadsdelen Eira i Helsingfors.

Kyösti Kallios väg 3 Stiftelsen för AV Seniorhus sr

omgivning, nära köpcentret.

Bertahemmet Färdemannavägen 2 D Finlands svenska söndagsskolförbund rf

Bertahemmet är ett privat, svenskspråkigt seniorhem med ett servicehus för hyresgäster och en omvårdnadsavdelning med vård dygnet runt.

Artur och Ida hemmet

Itä-Helsingin lähimmäistyö Hely r.y.

Artur och Ida hemmets vårdplatser är Helsingfors stads ramavtalsplatser och du ansöker om en plats via Helsingfors stads socialvård. I Artur och Ida platser för serviceboende med vårdbehov.

Folkhälsan Kristinagården Köpingsvägen 9-11A Folkhälsan

Kristinagårdens serviceboende ligger i södra Haga invid en stor lummig park och har goda på plats dygnet runt och vi har en egen husläkare.

Munksnäshemmet Locklaisvägen10A Gaius-stiftelsen

Munksnäshemmet erbjuder vård åt 42 personer som behöver resurserat serviceboende.

Läs mer på

TACK FÖR ALLA BESÖK! VI SES SNART IGEN! "En helgjuten helhet, som säkerligen utvecklas till teaterguld."

-Vasabladet

"Kommer sannolikt att bli en långkörare."

-Sydin

“Huikeaa näyttelijäntyötä" - Ilkka-Pohjalainen "Tillåt mig anbefalla folkvandring till denna unika pjäs."

- ÖT

W W W. WA S AT E AT E R . F I

BERÄTTELSEN OM EN FAMILJ Föräldrar – barn – kärlek – skuld AV ADDE MALMBERG

PREMIÄR: 12.11.2022

EN FARS SOM HYLLAR ELDSJÄLARNA I FÖRENINGSLIVET