PITEÅ FÖRSAMLINGS TIDNING | Nr 3-4 2021
tema
Tillsammans i jul
Kåseri av Simon Jonsson 3 Bryt en tradition 6 Jourhavande präst 10 Program julen 2021 16
FOTO MARIA FÄLDT
2 | GLORIA NR 3-4 2021
Innehåll 3 Bryt en tradition ........................................................................... 6 Tack för din röst i kyrkovalet ................................................... 9 Jourhavande präst ...................................................................... 10 Hål i stensockeln i i Piteå kyrka .............................................. 15 Program julen 2021 ..................................................................... 16 Ord på vägen ............................................................................... 18 Gloria frågar ................................................................................. 19 Korsord ........................................................................................... 20 En osynlig gemenskap ..................................................................
Kontakta oss Församlingsexpeditionen i stan, på Nygatan 23, är öppen vardagar 8-16, lunchstängt 12-13. Församlingsexpeditionen i Öjebyn, Affärsgatan 17, är öppen helgfria tisdagar och torsdagar kl. 8-12. Kontaktuppgifter: Växel: 0911-27 40 00. E-post: pitea.forsamling@svenskakyrkan.se Adress: Nygatan 23, 941 31, Piteå
Olika perspektiv på julen Tillsammans i jul. Rubriken för årets sista nummer av Gloria lovar mycket. Och till viss del är den förstås sann. Efter över ett och ett halvt år med restriktioner får julfirandet se ut som vanligt igen. I alla fall är det vad som gäller när Gloria skickas till tryck. Med pandemin har vi lärt oss att inte ta för mycket för givet (och lyssna på myndigheternas rekommendationer). Det är dags igen för körsång med publik i kyrkorna, gudstjänster i de julpyntade kyrkorummen och öppna mötesplatser. Visst finns det mycket att glädjas över! Vänder man på perspektivet kan det också se ut så här: Dags igen för en ensam och isolerad jul. Många vill bara snabbspola förbi julhelgerna, eftersom de väcker olust och ensamhet. För många är julen ingen glädjefylld högtid. Visst, våra ord i den här inledningen kan framstå som klyschor, men trots det: de är sanna. För den som är ensam kan orden ”Tillsammans i jul” snarare verka som ett hån. Vi förstår det. När ensamheten ökar ringer många människor till Jourhavande präst. Tjänsten med samtalsjour firar 60 år, och det är fortfarande högt tryck. I mitten av numret kan du läsa mer om Jourhavande präst, en nationell resurs som byggs upp med lokala stöd runt om i hela landet.
Om pandemin och vaccinationspass Från och med 1 december införs nya rekommendationer om krav på vaccinbevis för samlingar som överstiger 100 personer. Svenska kyrkan för samtal med Folkhälsomyndigheten om vad som ska gälla vid gudstjänster och andra religiösa sammankomster. Vid Glorias pressläggning finns inga färdiga beslut. För aktuell information se: www.svenskakyrkan.se/pitea
Föreningen Länkarna inbjuder även i år till Öppen jul i Kyrkcenter på Nygatan 23. Mötesplatsen fyller en otroligt viktig funktion och bryter den bedövande ensamheten för många. Läs mer på sidan 8. Årets sista nummer bjuder även på Ord på vägen med kyrkoherde Richard Asplund, presentation av julinsamlingen från Act Svenska kyrkan, julens program med gudstjänster och givetvis – ett korsord. Men vi börjar med ett kåseri signerat prästen Simon Jonsson.
Följ oss!
Trevlig läsning! Hälsar Sara och Magnus
facebook.com/piteaforsamling @piteaforsamling
GLORIA Gloria är Piteå församlings församlingstidning sedan 2010. Utkommer fyra gånger/år. Gloria delas ut som samhällsinformation till alla hushåll i Piteå församlings geografiska område.
ANSVARIG UTGIVARE Richard Asplund, kyrkoherde ART DIRECTION & ILLUSTRATION Sara Andersson, Magnus Borg Helikopter Brand Design TRYCK Länskopia OMSLAGSFOTO Albin Hillert/IKON
GLORIA NR 3-4 2021 | 3
FOTO MARIA FÄLDT
En osynlig gemenskap En riktig god jul, önskar prästen Simon Jonsson, som i sin krönika minns värmen från farfars snickarehand på axeln. Tiderna förändrar sig, men jul är jul ändå. Och gemenskap finns att finna, även om den ibland inte går att se. Jag minns den sista gången som jag kramade min farfar. Han hade grått bakåtkammat hår, blå skjorta och bruna hängslen. Trots att det gått trettio år kan jag ibland fortfarande uppleva känslan av den sträva skäggstubben som trycktes mot min kind och den stora snickarehanden som lades på min axel. Vi stod i hallen i Tannbäck 21 och skulle just till att åka tillbaka till Vilhelmina. Och när familjens silvergrå Citroën svängde höger på väg 598 så kom det att bli den sista gången. Farfar lämnade den synliga delen av verkligheten måndagen efter första advent 1993. Han fick göra sin avfärd i början av ankomstens högtid. När Kristus gjorde sig redo att komma gjorde sig farfar redo att åka. Att farfar dog kom för mig att bli den första insikten om att ingenting varar för
evigt. Att det hör till tillvarons väsen att den hela tiden förändrar sig och att ingen period i livet har fått dispens att fortgå för alltid. Jag minns att jag tänkte att julen aldrig mer kommer bli sig lik. Och jag hade rätt. Den antog en annan skepnad.
nickning gör sorti och försiktigt försvinner bakom ridån som skiljer tid och evighet åt. Efter sig på scenen lämnar de vackra minnen och några få föremål som vittnar om att de har levat. Livets scenrekvisita. Julen växer däremot på så sätt att nya aktörer äntrar julens scen. Unga människor som står redo att fortsätta föreställningen. Vissa repliker och traditioner ärvs i nedstigande led. Andra glöms för alltid bort. Ingenting blir sig helt likt. Förutom att jul på något förunderligt sätt är jul ändå.
Sedan dess har många av släktens huvudroller försvunnit från scenen. Och ändå fortsätter vi att fira jul. Om än i en ständig förändring. Varje år lite annorlunda. Jag tänker att Anders Börje hade rätt när han i en av sina julsånger sjöng: tiderna förändrar sig Jag gick för någon jul sedan i skogen och men jul är jul ändå. funderade på det förgångna. Det gör jag ofta. Jag tänker att julen krymper och växer Minns tillbaka. Det var kväll och mörkret låg på samma gång. Den krymper på så sätt att så tätt att den smala stigen jag gick på nästan de människor som liksom definierat barn- blev ett med mörkret. Men stjärnhimlen gav domens julmagi tyst och med en diskret mig nog mycket ljus för att inte trampa snett.
4 | GLORIA NR 3-4 2021
Jag satte mig ner en stund på en sten och blicken lyftes uppåt. Jag har läst att himlavalvet kan liknas vid en tidskapsel och att vi bara med blotta ögat kan se mer än tusen år bakåt i tiden genom att betrakta stjärnornas ljus. Det är en hisnande tanke. Jag minns att jag rös när jag tänkte på att det ljus jag såg hade färdats i tusentals år för att lysa upp min stig just den kvällen. Och då slog mig tanken. Kan det vara så att vi kan gå ut en stjärnklar vinternatt och där finna någon form av gemenskap med generationer som levat långt innan oss? Alltså, är det helt främmande att tänka att det ljus som vi ser under vår julnatt kan betraktas som ett slags eko från forna tider, ja, kanske till och med från forna jular? Att ljuset som tändes under förflutna generationers jular har färdats genom universums mörker i tusentals år likt den gränslösa gemenskapens budbärare? Om den tanken håller skulle ljuset från stjärnorna i sådana fall kunna ses som ett synnerligen försenat julkort från tider sedan länge försvunna. Skulle vi ha förmånen att äga ett teleskop liknande Hubbleteleskopet skulle perspektivet bli om än mer hisnande. Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik och menar att vi då skulle se ”ett tvärsnitt av hela universums historia: ögonblicksbilder av galaxer
samtida med dinosaurierna, det första livet på jorden, solsystemets skapelse och tider långt, långt dessförinnan.” Jag vet inte. Men jag tänker att det i alla fall är en fin tanke för en hopplös nostalgiker. Och kanske kan det också vara en vacker bild för den människa som saknar en gemenskap och som firar sin jul ensam. Kanske kan ljuset från himlavalvet vara en sorts tröst. Ljuset som försiktigt viskar till oss att vi trots allt inte är helt ensamma. Möjligen kan åtminstone någon känna en sorts samhörighet denna jul genom att en stjärnklar kväll titta uppåt, lyssna bakåt och förnimma röster och ansikten från förr. Det finns en liknande tanke i en av kyrkorummets inventarier. Nämligen altarringen. För även om vi inte alltid tänker på det finns det en anledning till att altarringen bara är halv. Den hälft av altarringen som vi ser hör till tiden. Men bakom den östra altarväggen, bortom vårt synfält i det tidlösa, fortsätter altarringen in i den himmelska sfären. Så när vi under julnattsmässan böjer knä vid vår halva, böjer de som lämnat tiden samtidigt sina knän vid den himmelska halvan. Jord och himmel möts och generationer förenas i en osynlig julgemenskap. Visserligen en dold gemenskap men enligt kyrkans tro minst lika verklig.
Jag förstår att det kan låta både barnsligt och naivt. Men något händer i mig när jag står under himlavalvet och betraktar det ljus som tändes i forna tider. Och något liknande sker i mig när jag böjer knä vid altarringen. Jag upplever vid båda tillfällena en osynlig gemenskap omöjlig att förklara. Ett diffust anande av en osynlig verklighet och en djupt tröstande känsla av att ett återseende nalkas. Att det kommer en tid då aktörer från alla tider står samtidigt på en och samma scen i den fullkomliga gemenskapens föreställning. Men redan här och nu tycks jag ibland, både under julnattens stjärnhimmel och vid julnattsmässans altarring, ana något strävt mot min kind och känslan av att en stor arbetarhand läggs på min axel. Och helt plötsligt är jag inte längre ensam. Evigheten har i kärlek böjt sig ner och kysst jorden och den tunna hinna som skiljer tid och evighet åt har för en kort stund brustit. Om du vill är du välkommen till kyrkan denna jul. Välkommen att i julnatten böja knä vid altarringens osynliga gemenskap. Och samtidigt förstår jag om det känns både ovant och konstigt. Eller ett alldeles för stort steg. Om så är fallet finns julnattens gemenskap kanske att finna ändå. Vänd bara blicken uppåt och hoppas på stjärnklart. text simon jonsson
Välkommen i jul I år kan vi träffas och fira jul tillsammans igen. Varmt välkommen till kyrkan för konserter, gudstjänster och gemenskap i advents- och juletid.
Läs vad som händer i din församling: svenskakyrkan.se/jul
Foto: Johan Palm/Ikon
GLORIA NR 3-4 2021 | 5
JULINSAMLINGEN 2021 6 | GLORIA NR 3-4 2021 : /
BRYT EN TRADITION
= 100 FLICKOR
SK21113
Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds eller vilket kön vi har ser verkligheten olika ut. Act Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga runtom i världen för att stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och våld mot flickor. EN AV TRE FLICKOR UTSÄTTS FÖR VÅLD UNDER SITT LIV.
#BRYTENTRADITION
Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt!
SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 PG 90 01 22-3
BG 900-1223
svenskakyrkan.se/act
FLER ÄN 30.000 FLICKOR GIFTS BORT VARJE DAG.
FLER ÄN 10.000 FLICKOR KÖNSSTYMPAS VARJE DAG.
GLORIA NR 3-4 2021 | 7
Julinsamlingen 2021: Bryt en tradition Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut. Mellan första advent och trettondag jul pågår Act Svenska kyrkans julinsamling - för allas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner som tvångsäktenskap, könsstympning och våld mot flickor.
Traditioner är invanda seder och bruk, språk och värderingar som förs vidare från generation till generation. De skapar ofta en trygg ram runt våra liv, vilket blir extra tydligt i samband med advent, lucia och jul. Men det finns också traditioner som är skadliga. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort och fler än 10 000 flickor könsstympas. Var tredje flicka utsätts för våld under sitt liv – bara för att hon är flicka. Dessa traditioner måste brytas! Traditioner och våld Könsrelaterat våld är ett strukturellt problem vars orsaker är mångbottnade, men djupt rotade åsikter och normer kring kvinnors och flickors roll i samhället är ett av grundproblemen. Våldet förkommer i alla länder, inom alla religioner och i alla samhällsklasser. Den globala ekonomiska krisen i coronapandemins spår har skapat allt större påfrestningar på samhällen och individer.
Ekonomisk stress kopplad till patriarkala strukturer är starkt bidragande orsaker till att våldet mot kvinnor och flickor ökat lavinartat under det senaste året. Ett särskilt ansvar I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från orättvisa normer, värderingar och traditioner. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val i livet. Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt!
FAKTA: JULINSAMLINGEN I PITEÅ
• Samarbetet med Gallerian Piteå
fortsätter även i år. Svenska kyrkan finns på plats fram till 23 december och slår in julklappar till förmån för Act Svenska kyrkan och den aktuella julinsamlingen ”Bryt en tradition”. Paketinslagningen är bemannad samma tider som Gallerian håller öppet. • Paketinslagningen i Gallerian är ett lokalt initiativ för att stötta den aktuella julinsamlingen, och genom insamlade medel bidra till en bättre värld. • Piteå församling, Hortlax församling och Norrfjärdens församling samverkar och ställer upp med personal och volontärer.
8 | GLORIA NR 3-4 2021
FOTO JOSEFIN CASTERYD/IKON
Länkarnas Öppen jul bryter ensamheten Länkarnas Öppen jul är ett värdefullt alternativ för den som upplever ensamhet. Två eftermiddagar bjuds besökare in till en mötesplats med gemenskap. Efter förra årets uppehåll, på grund av pandemin, inbjuder föreningen Länkarna till Öppen jul i Kyrkcenter. Förra julen, när max 8 personer fick samlas, löste föreningen det genom att dela ut färdiga jultallrikar.
gäller droger och alkohol, säger Monica Isaksson. – Om någon skulle dyka upp påverkad skickar vi med en påse med mat, men i lokalen får man inte vistas påverkad.
Årets upplaga av Öppen jul har planerats utifrån gällande restriktioner. Om restriktionerna ändras innan julhelgen tar föreningen förstås hänsyn till det.
Givmildhet och omtanke Besökare bjuds på glögg och underhållning innan julbordet. Möjlighet finns även att köpa lotter till det populära lotteriet. – Många betalar utifrån sina förutsättningar, och många betalar även för andra. De här dagarna präglas av givmildhet och omtanke.
Företag i Pitebygden ställer upp och sponsrar med mat till julbordet och vinster till lotteriet. Piteå församling lånar ut sina lokaler till föreningen utan hyra. – Många ideella hör av sig och vill hjälpa till att servera under de här dagarna, det är väldigt trevligt, säger Monica Isaksson, sekreterare, och eldsjäl i föreningen sedan 20 år. Nykter och drogfri Konceptet är detsamma som tidigare: hjärtligt och varmt, välkomnande och låg tröskel. Till Länkarnas Öppen jul är alla välkomna. Nykter och drogfri är vad som gäller. – I föreningen har vi en nollvision när det
Upplevd ensamhet Det är ett budskap värt att upprepa varje år: Julhelgen innebär inte bara glädje. Ensamheten är utbredd och svår för många att uthärda. Eftersom julhelgen är starkt förknippad med familjen blir den också extra svår för den som står utan anhöriga. Öppen jul är inte bara menad för den som lever helt ensam, snarare handlar det om en upplevd ensamhet. Monica Isaksson berättar att många som inte har så många anhöriga tycker att julhelgen är extra jobbig, efter-
FAKTA: LÄNKARNA & ÖPPEN JUL • Länkarna Piteå är en ideell frivillig organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden • Länkarna arbetar för att stötta människor som vill få ett bättre liv utan droger, alkohol och tabletter. • Öppen jul har i Länkarnas regi arrangerats sedan 1980-talet. • Länkarna bjuder även detta år in till julbord. Välkommen nykter och och drogfri. Kyrkcenter, Nygatan 23. Öppet från kl 14.00 på juldagen och Annandag jul. Julbord serveras kl. 15-17. • Ansvarig för årets Öppen jul är Britt-Inger Gabrielsson. Kontakt: facebook.com/lankarna.pitea som den består av flera röda helgdagar. – Öppen jul är till för alla som känner att de inte vill sitta ensamma under helgen. text magnus borg
GLORIA NR 3-4 2021 | 9
FOTO MAGNUS ARONSON/IKON
Tack för din röst i kyrkovalet! Valdeltagande
Piteå församlings valdeltagande blev en förbättring från tidigare kyrkoval: 21,39 % år 2021 mot 2017 års valresultat på 21,37 %. Fördelning nomineringsgrupper till kyrkofullmäktige Socialdemokraterna 50,65 % 15 mandat Centerpartiet 11,26 % 3 mandat Levande kyrka 5,8 % 2 mandat Partipolitiskt obundna 15,57 % 4 mandat Sverigedemokraterna 3,92 % 1 mandat Vänstern i Svenska kyrkan 12,80 % 4 mandat
Nationell nivå
Regional nivå
Lokal nivå
Kyrkomötet
Stiftstyrelsen
Kyrkofullmäktige
2021: 18,39 % 2017: 19,08 %
2021: 17,63 % 2017: 19,10 %
2021: 21,39 % 2017: 21,37 %
Läs mer: svenskakyrkan.se/pitea/kyrkoval
Herregud & Co Herregud & Co är ett stående inslag i Gloria! Vill du se mer av Herregud & Co? Besök: www.facebook.com/herregudco www.instagram.com/herregudco www.adlibris.com
10 | GLORIA NR 3-4 2021
FOTO MAGNUS ARONSON/IKON
Varje dygn är det fler än 220 personer som söker jourhavande präst på telefon.
GLORIA NR 3-4 2021 | 11
När ensamheten ökar ringer många människor till jourhavande präst För att nå Jourhavande präst går man in på www.svenskakyrkan.se och klickar på länken till Jourhavande präst, eller så ringer man 112. Men är det verkligen någon som vill prata med en präst idag? Svaret är ja, det är fortfarande ett högt tryck på tjänsten, nu när tjänsten Jourhavande präst har fyllt 60 år.
Så började det: Det var den 7 februari 1956 som Erik Bernspång satte in en liten annons i Öresundsposten, där man kunde läsa: ”Innan ni begår självmord, ring…” Den annonsen räknas som startpunkten för verksamheten Jourhavande präst. Erik Bernspång hade fått idén från kollegan Chad Varah i London som annonserat på precis det sättet i en Londontidning. I Storbritannien har det initiativet idag vuxit till ”The Samaritans” omfattande verksamhet. Erik Bernspångs initiativ lade grund till Jourhavande präst i Sverige. Då var det lokala verksamheter som växte fram – i dag har Jourhavande präst utvecklats till en nationell organisation i vilken Svenska kyrkans alla stift samverkar. Prästerna som arbetar i jouren, kvinnor och män i alla åldrar, hör hemma i församlingar runt om i Sverige.
Jourhavande präst är en del av Svenska kyrkans själavård och är kyrkans sätt att erbjuda akut själavård – ett komplement till den själavård som erbjuds i församlingarna. Många hör av sig Samarbetet med det dåvarande officiella nödnumret, 90 000, etablerades redan 1956 och nås fortfarande via samhällets nödnummer som idag är 112. Men är det då någon som ringer Jourhavande präst i dag? Svaret är ja, det är många. Sedan 2008 har antalet samtal till Jourhavande präst ökat med 69%. Varje dygn är det fler än 220 personer som söker Jourhavande präst på telefon och under de fyra kvällar i veckan som man också kan chatta med Jourhavande präst är det ytterligare 25 personer som tar kontakt. Under år 2019 inkom 12 172 chattar
och under 2020 var det totalt 20 781 chattar, en kraftig ökning, troligen på grund av pandemin. Dygnet runt kan man också skriva ett digitalt brev som inom ett dygn besvaras av en jourpräst. ett slags själavårdsbrev på nätet. Varje dygn kommer det i genomsnitt två brev. Därför söker människor kontakt Jourhavande präst är en av de samhällsinsatser som Svenska kyrkan erbjuder. Samtalet med Jourhavande präst kan handla om allt mellan himmel och jord. Man kan helt enkelt prata med Jourhavande präst om det mesta. Människor hör av sig när livet känns alldeles meningslöst. Social och ekonomisk utsatthet, hårdare krav på arbetsmarknaden eller oro i världen är andra faktorer som gör att människors oro och ångest ökar. Man behöver kanske prata med någon för att lindra ångesten.
12 | GLORIA NR 3-4 2021
FOTO MAGNUS ARONSON/IKON
Människor kan också kontakta Jourhavande präst för att de är ensamma. Man ringer kanske inte för att prata om sin ensamhet utan man ringer för att man är ensam och inte har någon att prata med när det krisar i livet, till exempel när det är tufft på arbetet. Eller så chattar man med en präst när pojkvännen har gjort slut eller när man har fått ett besked om att man har en svår sjukdom. Om den som tar kontakt med jouren initierar det så kan jourprästen läsa ett bibelord eller be. Tacksamhet för Jourhavande präst Nu när tjänsten har fyllt 60 år är vi glada över att Svenska kyrkan genom denna samhällstjänst får göra skillnad för människor och att det finns engagerade präster runt om i landet som bemannar tjänsten. Genom mångas engagemang och stöd har tjänsten kunnat utvecklas så att öppettiderna blivit bättre, tillgängligheten har ökat och tekniken har utvecklats så att kontakt nu kan erbjudas via tre kanaler. Läs mer om Jourhavande präst på www.svenskakyrkan.se/Jourhavandeprast
FAKTA: JOURHAVANDE PRÄST
• Jourhavande präst nås via tre kanaler: Telefon 112 kl. 21.00-06.00. Chatt alla kvällar kl. 20.00-24.00. Digitalt brev dygnet runt.
• Möjligheten att få prata med en jourhavande präst har funnits i över 60 år. • Prästen har absolut tystnadsplikt. • Jourhavande präst är gratis och öppen för alla, troende såväl som icketroende, medlem såväl som ickemedlem.
• Chatten är öppen alla kvällar mellan klockan 20.00 och 24.00.
Finns via www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast. När man skrivit färdigt avslutas chatten. Ingenting av det man skrivit eller det som prästen svarat sparas. • För det digitala brevet går man in på www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast och skapar ett användarnamn och lösenord. Sedan bekräftas lösenordet och man skriver sitt brev och skickar det. För att läsa prästens svar loggar man in med samma användarnamn och lösenord. För varje nytt brev man skickar måste ett nytt användarnamn och lösenord skapas. • Jourhavande präst finns även på finska: Palveleva puhelin. • Svenska kyrkan erbjuder även en nationell bildtelefonjour på teckenspråk. Där kan döva personer i hela landet samtala direkt med teckenspråkiga präster eller diakoner. • Jourhavande präst kan inte nås med telefon från utlandet.
Läs mer!
GLORIA NR 3-4 2021 | 13
Jourhavande
PRÄST akut samtals- och krisstöd
telefon: 112 chatt digitalt brev www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
FOTO KRISTIN LIDELL/IKON
14 | GLORIA NR 3-4 2021
Under pandemin har Piteå församling bland annat hjälpt till med matvaruinköp till äldre och personer i riskgrupp.
Piteå församling och Corona-pandemin Under hela pandemin har Piteå församling anpassat verksamheterna efter rådande restriktioner, och skapat trygga mötesplatser. Församlingen har på olika sätt försökt vara närvarande. Kyrkan ska vara en plats som erbjuder trygghet, därför har det under pandemin varit viktigt för församlingen att följa Folkhälsomyndighetens direktiv. Från början hette det att verksamheter pausades, men snabbt blev läget allvarligare. Konserter ställdes in och expeditionen stängdes för besökare. Hjälpte till med inköp I slutet av mars 2020 ställdes även dagverksamhet, körer och barn- och ungdomsverksamheten in för resten av säsongen. Äldre och personer i riskgrupp undanbads från att delta i gudstjänster, som till en början fortfarande fick samla 50 personer. Tillsammans med Frivilliga Resursgruppen (FRG) hjälpte Piteå församling till med inköp och apoteksärenden för äldre och personer i riskgrupp. En telefonjour startades också. Allmänna sammankomster Sommaren 2020 medförde en del lättnader, men under hösten blev läget återigen allvarligare. Att arrangera begravningsgudstjänster (som under lång tid endast fick samla 20
personer) blev svårt, särskilt för anhöriga. – Begravningsgudstjänster räknas som allmänna sammankomster, eftersom gudstjänster är öppna för alla. Att begränsa antalet vid ett sista avsked var känsligt, säger Richard Asplund, kyrkoherde. – Församlingen har även lånat ut stativ för dem som velat livesända begravningen. Nå ut till piteåbor En del verksamheter har kunnat hålla öppet under pandemin, exempelvis Öppen kyrka och Kompassen på Storgatan i centrala stan. Arbetet har präglats av stor respekt för restriktionerna och betydelsen av att hålla avstånd. Personalen på Kompassen har även arbetat med visir. Pedagogerna sökte sig ut till olika platser i stan, gjorde upp eld i en eldstad och bjöd förbipasserande på kaffe. – Vi vill vara en närvarande kyrka. För personalen har det känts viktigt att vara tillgänglig. Alla yrkesgrupper har gjort sitt bästa för att anpassa sig efter restriktionerna och hitta vägar för att nå ut till piteåbor.
Digital närvaro Piteå församling har vidtagit flera åtgärder för att minska smittspridningen, bland annat pausades lokaluthyrningen. När det inte gick att bjuda in till gudstjänst i kyrkorummen ordnade församlingen med gudstjänster i digital form. Det digitala utbudet utvecklades och församlingen provade olika former för att vara närvarande. Några exempel är radioandakter via Piteå FM Studentradio, sång- och pysselstunder med Liten och stor via Facebook och hemsidan samt musikinslag som veckans gäst. Öppet igen För närvarande är församlingens alla mötesplatser öppna. Även lokaluthyrningen för dopkaffe och minnesstunder är aktiv igen. – Vi har lärt oss att ställa om. Förhoppningsvis fortsätter utvecklingen gå åt rätt håll, så att församlingen får fortsätta bjuda in till öppna verksamheter, säger Richard Asplund. – Under pandemin har det blivit extra tydligt att kyrkan är en viktig mötesplats för människor. text magnus borg
GLORIA NR 3-4 2021 | 15
FOTO MARIKA BERGLUND
Bilderna till vänster och högst upp till höger visar hålet i östra gavelsidan. Bilden längst ned till höger visar det igenfyllda hålet.
Hål i stensockeln i Piteå kyrka Att reparera skadan bedömdes som en akut åtgärd och arbetet inleddes omgående. Risken för att de närliggande stenarna vid hålet också skulle rasa in bedömdes som stor, eftersom det fanns väldigt lite mark och stöd under dessa stenar. – Det var tur i oturen att skadan upptäcktes nu så att den gick att åtgärda innan snön kom. Hade vi gjort upptäckten under vintern hade det kanske dröjt till våren innan vi kunde reparera, vilket kunde ha förvärrat skadan, säger Marika Berglund. Orsak till skadan Hur kunde då hålet uppstå? Orsaken bedöms bero på utgrävningen som gjordes under 1960-talet när en källare byggdes under sakristian. Vid utgrävningen togs för mycket mark bort för nära stensockeln, och det verkar som om återfyllnad av material och massa inte heller gjordes. Med tiden har
marken rört sig och till slut gett vika så att stenarna rasat in. I öppningen upptäcktes ett stort hålrum och två stenar, en större och en mindre, som hade rasat in. Åtgärdsplan upprättades Med vägledning från Piteå museum och Länsstyrelsen i Norrbotten kunde reparationerna snabbt påbörjas. När kyrkobyggnader ska repareras är det alltid viktigt att vända sig till företag med erfarenhet inom byggnadsvård och kulturhistoriska miljöer. I det här fallet blev det företaget Mixter X. En åtgärdsplan upprättades och en större sten som låg mot källarväggen spräcktes, eftersom den riskerade att deformera källarväggen. Hålrummet under marken fylldes med grus och makadam. Kvarvarande öppning i stensockeln har tätats provisoriskt över vintern.
– Sockelns yttre skikt kommer att åtgärdas till sommaren, eftersom det behöver vara plusgrader när det ska fogas med kalkbruk, säger Marika Berglund.
FOTO MARIA FÄLDT
I slutet av oktober upptäcktes att en av stenarna i grundsockeln till Piteå kyrka hade lossnat. Med hjälp av kompetenta resurser kunde skadan åtgärdas inom fyra dagar. – Att alla inblandade hjälptes åt för att hitta en bra lösning gjorde att vi snabbt kunde åtgärda skadan innan det blev värre, säger Marika Berglund, fastighets- och kyrkogårdschef.
För framtiden Svenska kyrkan förvaltar både på nationell och lokal nivå ett brett kulturarv i form Marika Berglund, fastighetsav kyrkomiljöer. Piteå och kyrkogårdschef. kyrka, som dateras till 1686, har förstås högt kulturhistoriskt värde. Kyrkan är en del av stadens och församlingens historia. I den övertygelsen arbetar Piteå församling kontinuerligt med att vårda kyrkobyggnader för framtiden. text magnus borg
16 | GLORIA NR 3-4 2021
PROGRAM | julen 2021
Julafton Fredag 24 december kl. 11.00 Julbön i Piteå kyrka Lars Dahlbäck, Anette Jernelöf, kören Blå toner, Terese Lindbäck. Fredag 24 december kl. 11.00 Julbön i Öjeby kyrka Helén Johansson, Lars Nilsson med familj, Magdalena Häggbom, Charlotte Dahlbäck. Fredag 24 december kl. 11.00 Julbön i Furubergskyrkan Nils Nordenstorm, Maria Gustafsson och Furubergskyrkans julkör. Fredag 24 december kl. 12.00 Julbön i Infjärdens kyrka Anna-Karin Jonsson. Sång av Ewa Edström och Johanna Edström. Fredag 24 december kl. 23.30 Julnattsmässa i Piteå kyrka Nils Nordenstorm, Maria Gustafsson.
Fredag 24 december kl. 23.30 Julnattsgudstjänst i Infjärdens kyrka Infjärdens kyrkokör, Ewa Edström, Lars Dahlbäck. Kom och var med i fackeltåget, en uppskattad tradition. Vi samlas vid ICA Sigvards kl. 22.45 för gemensam promenad till kyrkan.
Juldagen Lördag 25 december kl. 07.00 Julotta i Öjeby kyrka Ola Marklund, Lars Nilsson, Öjeby kyrkokör. Lördag 25 december kl. 07.00 Julotta i Piteå kyrka Lars Wangby, Anette Jernelöf, Piteå kyrkokör. Lördag 25 december kl. 08.00 Julotta i Gråträsk kapell Richard Asplund, Thomas Burström.
Annandag jul Söndag 26 december kl. 11.00 Gudstjänst i Öjeby kyrka Helén Johansson, Maria Gustafsson. Kyrkkaffe efter gudstjänsten.
FOTO ALEX & MARTIN, JOHANNES FRANDSEN/IKON
Tisdag 21 december kl. 19.00 Julkonsert i Piteå kyrka Piteå kyrkokör, Anette Jernelöf. Fri entré.
GLORIA NR 3-4 2021 | 17
Kompassen Kompassen är en mötesplats för dig som lever i en utsatt situation och behöver ett vänligt ställe att landa på. Till oss är du välkommen, precis som du är. Julveckan Mån 9-14 Tis 14-18 Lilla julafton Ons 9-14
FOTO MARIA FÄLDT
Kompassen drivs av socialtjänsten, Piteå kommun, och Piteå församling. Du hittar Kompassen på Storgatan 33. Terese Lindbäck hälsar alla välkomna.
Nyårsafton Fredag 31 december kl. 17.00 Nyårsbön i EFS Piteå, Malmgatan 5. Simon Jonsson, Maria Gustafsson.
Nyårsdagen Lördag 1 januari 2022 kl. 11.00 Gudstjänst i Öjeby kyrka Simon Jonsson, Maria Gustafsson. Söndag 2 januari 2022 kl. 11.00 Högmässa i Piteå kyrka Anna-Karin Jonsson, Anette Jernelöf.
Nyårsveckan Mån 9-14 Tis 14-18 Ons 9-14 Trettondagsveckan Mån 9-14 Tis 14-18
Torsdag 6 januari 2022 kl. 11.00 Gudstjänst i Öjeby kyrka Ola Marklund, Lars Nilsson. Torsdag 6 januari 2022 kl. 11.00 Gudstjänst i Furubergskyrkan Nils Nordenstorm, Alexander Olsson. Torsdag 6 januari 2022 kl. 11.00 Gudstjänst i Infjärdens kyrka Lars Wangby. Sång av Ulrika Stenlund och Ewa Edström. Kyrkkaffe. Söndag 9 januari 2022 kl. 11.00 Högmässa i Öjeby kyrka Lars Dahlbäck, Lars Nilsson. Söndag 9 januari 2022 kl. 11.00 Gudstjänst i Piteå kyrka Richard Asplund, Maria Gustafsson.
Trettondedag jul Torsdag 6 januari 2022 kl. 11.00 Gudstjänst i Piteå kyrka Lars Dahlbäck, Maria Gustafsson.
Januari v 2, ordinarie öppettider Mån 9-14 Tis 14-18 Ons stängt Tors 9-14 Fred 12-15
Söndag 9 januari 2022 kl. 11.00 Gudstjänst i EFS Svensbyns bönhus Simon Jonsson, Ewa Edström. Söndag 9 januari 2022 kl. 11.00 Gudstjänst i Furubergskyrkan Ola Marklund, Alexander Olsson.
FAKTA: VARFÖR FIRAR VI JUL? Advent och jul är självklara helger i vårt samhälle. Men varför firar vi advent och jul – egentligen?
• Vi firar jul för att Jesus föddes.
Gud blev människa, en bebis – så hjälplös som en människa kan vara. • På julnatten firar vi Jesus födelse, tillsammans med dem som var med i de bibliska berättelserna: herdarna, änglarna, Maria och Josef. • Huruvida Jesus föddes i ett stall, eller en grotta, eller på någon helt annan plats är och förblir oklart. Bibeln nämner stallet och lyfter därmed fram Jesus enkelhet. • Vill du veta mer om vad som händer i kommunen under julhelgen? Se kalendern för Svenska kyrkan i Piteå kommun: www.svenskakyrkan.se/pitea/ kalenderportalen
18 | GLORIA NR 3-4 2021
ORD PÅ VÄGEN | Richard Asplund, kyrkoherde
FOTO MARIA FÄLDT
Vi behöver alla hjälpas åt för att bygga gemenskap Jag tycker det är svårt att närma mig rubriken ”tillsammans i jul”. Inte för att jag inte ser fram emot julen, utan för att jag vet att det inte är en självklarhet. Alla ljus, sånger och trevligheter med tomtar och middagar skapar en avgrund för den som är ofrivilligt ensam, mer ensam än någonsin när man ständigt påminns om den lyckliga idyllen med klappar och ringdans. Det finns gemenskap och sammanhang som man kan välja att vara med i eller välja bort, men också sammanhang som man inte kan välja eller vara en del av, och ibland gemenskap man inte kan eller lyckas välja bort. Kanske säger min kluvenhet att det finns något att fundera över här. Ska vi ha mer jul? Eller mindre jul? Mer gemenskap eller mindre gemenskap? Är det okej att vara ensam? Är det okej att vara tillsammans? Kan vi hitta några ledtrådar i varför vi firar jul?
Den person som föddes i ett stall gjorde det till en vardagssyssla att ha tid för andra, att strunta i status eller makt. Han var på fester och middagar, men lika ofta var han mitt i utsattheten eller sjukdomens verklighet. Han bjöd in sig själv till andra ibland, gick för sig själv andra gånger. Valde gemenskapen ibland och ifrågasatte den andra gånger när han tycke den var osund eller ett hyckleri. När Jesus talar om oss använder han ofta orden ni är mina vänner, eller i termer att känna varandra… Om närhet och gemenskap utifrån viljan att vara tillsammans och dela något med varandra.
”Den person som föddes i ett stall gjorde det till en vardagssyssla att ha tid för andra, att strunta i status eller makt.”
När Jesus föds finns det mer av det oplanerade och ovanliga än det uppstyrda och förväntade. Enkelhet, ganska påtvingad eftersom man var på resa. Det fanns inte någonstans att bo, än mindre att föda ett barn. Ett stall blev lösningen. Gemenskap blev det antagligen lite på vägen dit man skulle och med de som kom förbi. Möten med vise män men också med herdar, och en änglakör!
Jag vet inte vad din utmaning är, kanske är det att våga gå till en samling eller gudstjänst. Eller kanske att våga bryta det förväntade och bjuda in fler i ditt sammanhang med släkt och vänner. Det jag vet är att vi alla behöver hjälpas åt för att bygga gemenskap. När Jesus föddes som ett barn i ett stall börjar berättelsen om hur Gud delar livet med oss, utlämnad åt all den vardag och verklighet som vi alla delar. Hur han genom sitt liv berättar att vi är älskade och skapade till gemenskap med varandra. Det får vara min julbön att Gud leder oss närmare varandra så vi får dela livet och gemenskap denna jul. text richard asplund
GLORIA NR 3-4 2021 | 19
GLORIA FRÅGAR | Hur ska du fira jul i år? ENKÄT LINA WIKSTRÖM
Sjukhuskyrkan på Piteå sjukhus Sjukhuskyrkan ingår som en naturlig del i sjukvårdens vårdteam på Piteå sjukhus. Den är till för patienter, närstående och personal. Ibland får vi gå med ett stycke på livsvägen, ibland vara vid någons sida i livets avgörande ögonblick. Sjukhuskyrkan finns när du: • vill ha någon att tala med • behöver någon som lyssnar • vill samtala om oro, bekymmer, glädje eller livsfrågor • behöver hjälp med ditt andliga liv • önskar förbön eller vill fira nattvard
Ingrid Westerberg, Sjulnäs – Jag ska fira en ganska klassisk jul med min och min mans familj. Vi brukar vara i vårt hus. Vi ska se på julspelet i Infjärdens kyrka på julafton.
Thomas Öqvist, Långnäs – Det är inte spikat, det blir antingen hemma eller hos svärmor, med barnen och maten i fokus. Lite sång och musik också.
Nina Nordström, Roknäs – Vi ska till Umeå och fira med familj och släkt. Äta gott, umgås, träffa nära och kära. Fokusera på Jesu födelse, att stanna upp och påminna sig om vad julen handlar om.
Birgitta Westerberg, Sjulnäs – Jag, min man och våra söner med familjer firar alltid jul hos min dotter. Vi har knytkalas, vi får alla en lista av min dotter så vi vet vad vi ska ha med oss. Vi har också julklappsleken, det är lindrigt när man är många.
Sjukhuskyrkan erbjuder också gudstjänster, andakter och dop i krissituationer. Sjukhuskyrkans sökare kan nås dygnet runt på 0740-37 64 21. Läs mer: svenskakyrkan.se/pitea/sjukhuskyrkan
FOTO MAGNUS ARONSON/IKON
Vårfolder 2022! Håll utkik i brevlådan! Måndag 17 januari delas vårfoldern ut till alla hushåll i Piteå församling. Kom och prova något nytt i vår! Kanske vill du sjunga i kör, träffa andra småbarnsföräldrar, mötas och samtala om en god bok eller prova på meditation?
Ta chansen och vinn!
Facit korsord nr 1, 2021.
1:a pris Överraskning från Heta Hyttan 2:a och 3:e pris Fairtrade-produkter Vinnarna presenteras i nästa nummer av Gloria samt på vår hemsida. Korsordstävlingen är till för alla förutom församlingens anställda och förtroendevalda. Så här gör du: Skriv ner det du får fram i de färgade rutorna. Ditt svar vill vi ha senast 1 februari 2022. Maila: pitea.gloria@svenskakyrkan.se Skicka till Piteå församling, Nygatan 23, 941 31 Piteå. Märk kuvertet med ”Korsord”. Endast individuella svar. Vinnarna från korsord nr 1, 2021 1:a pris Lena Hansson, Piteå 2:a pris Lena Nyström, Piteå 3:e pris Elvy Åström, Piteå
Dataskyddsförordningen Inskickade korsordssvar hanteras enligt gällande dataskyddsförordning. Läs mer på hemsidan.
Medlem - vad innebär det? Din kyrkoavgift eller medlemsavgift går till din lokala församling. Det innebär att du som bor i Piteå församling bidrar genom din kyrkoavgift till all verksamhet i Piteå församling. Att äldre inte behöver sitta ensamma, att människor kan få en andra chans och bryta ett destruktivt mönster,
att det finns trygga mötesplatser för barn och unga och att det finns någon att prata med när livet är tufft. Du bidrar också till att vi kan bevara våra kyrkor för framtida generationer och verka för att vår vackra kyrkstad också bevaras. Tillsammans med många andra aktörer i Piteå arbetar för-
samling för att möta de behov som vi Piteåbor har, nu och i framtiden! Bli medlem! Fyll i en anmälan på: svenskakyrkan.se/pitea/ medlem-i-svenska-kyrkan
