Page 1

MAGASIN NIC. ALLT ÄR PÅ RIKTIGT

Vem i hela friden ska man vara solidarisk med? edited by NIC and friends

NIC s öker s v a r och h i t t a r de t m i t t f r a m f ö r n äs ( t ) a n .

ISSN 1654-6660

10 ESSÄ Vem ska man vara solidarisk med – och varför? 20 INTERVJU #1 Hanna Cinthio om hedersvåldets konsekvenser. 24 INTERVJU #2 José Gordillo – en solidarisk solitär. 40 INTERVJU #3 Vill du vara moralisk – sluta tänka och gå på magkänslan. Doktor i psykologi vänder upp och ner på det vi trodde oss veta om moral. 49 LOKALT Centrum för urban konst, CFUK, vill sätta Malmö på kartan som Sveriges främsta graffitistad. 58 GLOBALT Valparaiso är känd som en av Chiles charmigaste kuststäder. Men det är också en av landets främsta arenor för graffiti. 68 URBANKONST CFUK Extended Version – en av CFUKs tre galleriformer. 82 FÖRENINGSLIV European Social Forum på väg till Malmös folkpark; Sofielunds Folkets hus satsar på soppcafé och solidaritets arbete; och vad innebär det att leva i vår globaliserade värld? Det nya programmet Glokal-TV ska försöka ge svar.


 

 

Hej.

Och välkommen till Magasin NIC – ett branschmagasin och en inspirationskälla för aktörer inom den sociala ekonomin.

PS. Vi vill gärna höra din mening om solidaritet; vad betyder begreppet för dig och hur är du säker på att du riktar din solidaritet rätt? Mejla oss på nic@glokala.se Adiós till nästa gång! henrik eklundh paglert redaktör och formgivare

Sida 2 Magasin Nic # 2, 2008

FOTO: HENRIK EKLUNDH PAGLERT

Även om själva begreppet fått något mossigt över sig, tror vi på folkbildningens möjligheter. För självkännedomens, reflektionens och den fruktbara analysens skull. Bildning gör det möjligt att gå sin egen väg utan att snegla på andra. Det är en av huvudtankarna bakom den tidskrift du håller i. Vi vill motverka trenden att identifiera sig med en sak eller en smak istället för sin inre kärna; för vare sig normen har bestämts av ett ”etablissemang” eller ett ”avantgarde” så kan den leda fel. Från dessa tankar är steget inte långt till temat för detta nummer: solidaritet. Ett begrepp som fallit ur modet, precis som folkbildning. Vad innebör det att vara helhjärtat solidarisk, och hur vet man vem man ska vara solidarisk med? Om vi bortser från identifikation, plikter och politiska korrektheter, vad är det då som driver oss och som gör att vi tar parti för den ene framför den andre? Sidorna som nu följer är ett försök att titta in i solidaritetens kärna och komma fram till vad som är värt vår solidarisering.

Sida 3 Magasin Nic # 2 , 2008


 

64

 

40 58

Vem ska man vara solidarisk med? Stefan Karlsson problematiserar och inspirerar i en essä om ett begrepp som fallit ur modet.

20 intervju #1

När gruppen sätter sig före individen – Hanna Cinthio om hedersvåldets konsekvenser.

24 intervju #2

José Gordillo om konstnärsskap, konstliv och hur man blir en solidarisk solitär.

40 intervju #3

Vill du vara moralisk – sluta tänka och gå på magkänslan. Doktor i psykologi vänder upp och ner på det vi trodde oss veta om moral.

49 lokalt

Centrum för urban konst, CFUK, vill sätta Malmö på kartan som Sveriges främsta graffitistad. Vi var med på invigningen.

58 globalt

68 URBANKONST

CFUK Extended Version – en av CFUKs tre galleriformer.

82 FÖRENINGSLIV

Sida 4 Magasin Nic # 2, 2008

P R E N U M E R AT I O N Liv Zetterling, 0705-53 52 10.

MAGASIN NICS SYFTE Vara en röst åt denna värdegrund. Spegla fenomen och aktiviteter som NIC gör eller gillar. Ge röst åt dem som vanligtvis inte hörs.

PA P P E R Galerie Art Gloss / Matt ISSN 1654-6660 ADRESS Magasin NIC Rolfsgatan 16, 214 34 Malmö NIC ansvarar bara för beställt material,. Vi vill gärna att ni hör av er med tips, idéer, kritik och beröm, och vi har självklart ingenting emot att ni citerar ur denna tidskrift; säg bara att det är från oss ni lånat.

   NICS VÄRDEGRUND Alla människor har lika värde. Alla människor har rätt till lika möjlighet att förverkliga sig. I de mänskliga rättigheterna ingår också skyldigheter – skyldigheter att inte kränka andras rätt. Andras idéer, levnadssätt, uppförande och åsikter kan vara lika berättigade som ens egna. Öppenhet skapar tillit och är en förutsättning för demokrati. Dialog förutsätter beredvillighet att lyssna och ta in andras åsikter, och att man delger relevant information. Allt liv bildar en helhet och helheten påverkar delarna.

SAMARBETE OCH AN N O N S E R Liv Zetterling, 0705-53 52 10.

TRY C K Holmbergs AB

Vem är NIC? NIC är Sveriges första branschmagasin för ideella organisationer som jobbar för en bättre värld. Förkortningen står för Network of Interaction and Civic Education, på svenska: Nätverk för möten och folkbildning. Det är ett projekt där Folkbildningsföreningen i Malmö har huvudansvaret, och där Bryggeriet, ABF, TV Malmö – Öppna kanalen, Möllevångsgruppen och Sofielunds Folkets hus ingår på ett hörn. Projektet går ut på att hitta nya former för kommunikation och lärande, och, skapa nya samarbetsområden. Som ett led i detta ger NIC ut ett samhälls-, kultur- och nöjesmagasin med fokus på urban kultur och innovativt föreningsliv – Magasin NIC.

49

NIC-MANNEKÄNGERNA IS BACK. SEE INSIDE...

European Social Forum på väg till Malmös folkpark. Sofielunds Folkets hus satsar på soppcafé och solidaritetsarbete. Vad innebär det att leva i vår globaliserade värld? Det nya programmet Glokal-TV ska försöka ge svar.

M E DA R B E TA R E Johanna Gu s t a v s o n Frilansjournalist med tidigare erfarenhet från Sydsvenskan, Ystads Allehanda, Skånska Dagbladet och Unique Generation. Skriver gärna om urban kultur och social hållbarhet. Henrik Ros e n q v i s t Frilansfotograf med erfarenhet från Dagens Arbete och Sydsvenskan. Utbildad vid Nordens Folkhögskola Biskops Arnö. Babak Paya n d e h Född i Iran men skolad i London. Osynlig när han jobbar, men tar riktigt bra bilder. Jesper Blomq v i s t Möllanbo, väktare, fil kand i filosofi och blivande bibliotekarie. Även utrustad med block och penna. Helen Johan s s o n Pedagog med lust och intresse för bild och foto. Anthony Is w a n d i Reklamare från Djakarta, med grym koll på Illustrator.

6

Valparaiso är känd som en av Chiles charmigaste kuststäder. Men det är också en av landets främsta arenor för graffiti. Magasin NIC reste till gatukonstens mecka.

R E DA K T I O N Liv Zette r l i n g Projektledare som håller ihop den bångstyriga organismen NIC. Brinner för urbankonst och att tjejer ska erövra gatukulturen. liv@glokala.se Henrik Ek l u n d h Pa g l e r t Till vardags redaktör för en av Malmös stadsdelstidningar. I detta sammanhang är han huvudredaktör och formgivare. info@eklundhpaglert.se Stefan K ar l s s o n Tidigare skribent och redaktör för Sofielundsbladet. Nu huvudskribent och biträdande redaktör för NIC. stefan@sofielund.org

24

36

10 essä

U T G I VA R E Håkan Larss on Till vardags en av två rektorer på Glokala folkhögskolan. Har ett finger med i mycket av den innovativa förenings- och stadsutvecklingen i Malmö – från Stapelbäddsparken till Sofielund. hakan@glokala.se

MAGASIN NICS REDAKTIONELLA TANKE Magasin NIC vill uppmärksamma det som varit, det som nyss blivit och det som ska komma. I en värld då mediet blivit synonymt med budskapet har innehållet drunknat. Vi vill plocka upp det till ytan igen. Vi ska vara en motvikt till snuttifieringen av verkligheten och ironiseringen av allvaret. Vi vill uppmuntra slow-reading och stimulera till eftertanke och handling. Vi gillar det som bubblar under ytan och i underjorden men vi tror inte att vår tids tankar och idéer nödvändigtvis är viktigare än tidigare generationers. Resultatet är ett sammelsurium av högt och lågt, nära och fjärran – det är folkbildning i ny kostym. VILL DU VETA MER – ELLER BLI EN NIC-MEDARBETARE? Kontakta Liv på liv@glokala.se om du vill veta mer om projektet i sin helhet. Mejla Henrik på info@eklundhpaglert.se eller Stefan på stefan@sofielund.org, om du vill veta mer om magasinet eller bidra med feedback, idéer, framtida innehåll eller sponsring.

Sida 5 Magasin Nic # 2, 2008


 

 

”Jag är ej jag. Jag är den som osedd går vid min sida, den som jag stundom tror mig se och som jag stundom glömmer. Den som tiger stilla när jag talar, den som milt förlåter när jag hatar, den som vandrar där jag inte går, den som blir kvar när jag är död.”

Juan Ramón Jiménez, citerad i robert blys syskonsamhället

Skulptören och målaren Alberto Giacometti föddes 10 oktober 1901 i Schweiz. Han studerade vid Skolan för konst och konsthantverk i Genève och i Paris tillsammans med Bror Hjorth, där han med undantag för krigsåren var bosatt. Han dog den 11 januari 1966 i Chur. BILDEN: Det stora huvudet och Gående man i konstmuseet Louisiana – två verk som Giacometti själv ville skulle stå tillsammans. FOTO: HENRIK EKLUNDH PAGLERT

Diktaren Juan Ramón Jiménez föddes den 24 december 1881 i spanska Andalusien. Han tog intryck av symbolisterna, däribland Paul Verlaine, liksom av den spansk-amerikanska modernisten Rubén Darío. Med sin subtila diktning spelade han en dominerande roll i spansk 1900-talspoesi. I början av spanska inbördeskriget flyttade Jiménez till USA. 1956 fick han Nobelpriset i litteratur med motiveringen: ”for his lyrical poetry, which in Spanish language constitutes an example of high spirit and artistical purity”. Sina sista år tillbringade han i Puerto Rico. Han dog 1958 i San Juan. KÄLLA: WIKIPEDIA OCH NOBELPRIZE.ORG

Sida 6 Magasin Nic # 2, 2008

Sida 7 Magasin Nic # 2, 2008


 

text och mobilfoto: henrik eklundh paglert

 

Vissa dar skriker kroppen efter att få komma ut och gå. Det här var en sån dag; en mulen söndagmorgon 08.36. Jag kom ner på Föreningsgatan och började traska i riktning mot havet. En rad saker slog mig efter en stund – tänk att vi människor föds utan att ha bett om det, och att vi kommer att dö vare sig vi vill eller inte. Psykoanalytikern/filosofen Erich Fromm menar att det mesta vi gör under vår tid på jorden handlar om att tackla den situationen – vi gör vad vi kan för att fly från ”friheten” att känna in vårt öde; vår ”särskildhet”. En annan sak jag tänkte på var hur mycket det finns att titta på i Malmö en tidig söndagmorgon, trots att nästan ingen är ute och går. Det finns gott om plats till dig och dina tankar.

Malmö vaknar Sida 8 Magasin Nic # 2, 2008

Sida 9 Magasin Nic # 2, 2008


 

 

Vem

ska man vara solidarisk med – och varför?

essä: stefan karlsson foto: helen johansson och stefan karlsson

OM M Ä NS K L IG A R ÄT T IGHE T E R OCH A NDR A ” ONÖDIG A” BE GRE P P

D

en här essän har sin upprinnelse i en diskussion med en god vän. Vi satt på en lunchrestaurant och kom att diskutera mänskliga rättigheter. Min vän hade svårt att förstå hur man kunde komma på något så absurt och meningslöst som mänskliga rättigheter, eftersom ingen kan garantera att de löften som utlovas verkligen infrias. Dagligen blir människor förföljda av förtryckande regimer, miljontals människor svälter och barnarbete är fortfarande vanligt. – Det är ett hån mot de som blir förtryckta och rättigheterna är inte värda mer än pappret som de är tryckta på, gick min vän på mellan tuggorna. Jag försökte invända att man nog ska se de mänskliga rättigheterna som någonting man strävar efter att förverkliga, men jag insåg samtidigt otillräckligheten i våra ansträngningar och vilken enorm uppgift som ligger framför mänskligheten. Det är lätt att bli missmodig när man tänker på det enorma lidande som vi människor åsamkar inte bara varandra utan allt levande. Det är sant att värdet på rättigheterna urholkas om ingen kan garantera att de uppfylls. Man kan också formulera det som att med varje rättighet är det också förbundet en skyldighet att respektera denna rättighet. När skyldigheten inte upplevs förpliktande upphör rättigheten.

UTAN SOLIDARITET INGET SAMHÄLLE Det talas mycket i vårt samhälle om olika gruppers rättigheter, men desto mindre om de skyldigheter som vi har mot våra medmänniskor och samhället för att dessa rättigheter ska kunna realiseras. Och om vi lyfter blicken lite högre – hela vårt samhälle bygger på att vi tar hänsyn till andra människors behov och ibland avstår från det som ur ett strikt egoistiskt perspektiv gynnar oss själva. Hur kommer det sig att vi gör detta? Hur är samhället egentligen möjligt? Varför råder det inte fullt krig mellan människor i

Sida 10 Magasin Nic # 2, 2008

vårt samhälle, som det gör på många andra platser i världen? Kan det vara så att det ökade talet om rättigheter – och det minskade talet om skyldigheter – hänger ihop med den ökade individualiseringen i samhället och välfärdsstatens nedmontering? När hörde vi någon senast hålla ett brandtal för solidaritetens betydelse? Visst, det förekommer här och var men inte är det det budskapet som möter oss dagligen i media. Ändå är det just solidaritet, medmänsklighet och att vi bryr oss om varandra, som hela samhällsbygget vilar på. På något sätt tar vi för givet att samhället ska finnas där och tillfredsställa våra önskningar när vi kräver vår rätt. Men det är inte alldeles självklart att vi kan förvänta oss det i framtiden.

ÄR VÄLFÄRDSSTATEN ÖVERFLÖDIG? Välfärdsstatens primära uppgift har varit att

frigöra människan från begränsningar och beroenden, för att därigenom skapa ett drägligt liv för alla medborgare. Därför har välfärdstjänsterna i det västerländska samhället successivt kommit att knytas till individer. Samtidigt har familjens betydelse minskat, inte bara i ekonomisk betydelse utan även socialt som institution. Det har ofta gått så långt att vi – åtminstone vi västerlänningar som ”hängt med i utvecklingen”, och kanske speciellt i Sverige – ser familjen som ett hinder för individen att fullt ut utveckla sin individualitet. När individens och familjens intressen kolliderar blir vi inte förvånade om individens intressen får förtur, när till exempel en av föräldrarna blir förälskad i någon annan och drar vidare. Ett annat exempel är barnens förändrade relation till familjen och staten. Vi förväntar oss numera att skolan ska sköta den sociala fostran som förut sköttes av familjen. Det finns särskilt en historia som har bli-

vit symbol för välfärdsstatens välvilliga men alltför långtgående, och därigenom hämmande, inflytande över medborgarna. Det var en reklamkampanj som branschorganisationen Brödinstitutet låg bakom. På reklampelare kunde man läsa: ”Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 skivor bröd om dagen”. De flesta som såg reklamen trodde att det verkligen var Socialstyrelsen som låg bakom uppmaningen. Ingen tyckte att det var det minsta märkligt. (Göran Hägg, s 355) Det paradoxala är att nu när välfärdsstaten står vid sitt slutmål – den fria och självständiga (eller kanske snarare inbillat självständiga) individen – så drar den sig tillbaka, eftersom alltfler börjat misstro staten om att kunna leverera välfärdstjänsterna. Men vem ska nu garantera den trygghet och den vägledning som har varit en förutsättning för att utveckla den självständiga individen? Behövs välfärdsstaten inte längre? Är den som en överbeskyddande förälder som inte vill släppa taget om sina nu vuxna barn; men som på senare tid har kommit till insikt och nu motvilligt sakta släpper greppet?

”THE ECONOMIC MAN” ÄR EN SCHIMPANS Allt fler börjar istället sätta sitt hopp till en annan gammal aktör i det västerländska samhället: den ekonomiska marknaden. Den frigjorda och självständiga individ som nu träder fram på arenan, och som vi förväntas vara, passar som hand i handske in i det konsumtionsinriktade samhälle som vi har gått in i. En annan logik gör sig gällande inom marknadens sfär jämfört med statens, och även ett annat språkbruk. De som förut var klienter och patienter blir nu kunder som förväntas kunna göra rationella val. Marknadens logik bygger på att individerna drivs av sitt egenintresse och därför i valsituationer alltid väljer det som mest gynnar dem själva. Detta i sin tur förutsätter att individerna har tillgång till korrekt information om de olika valalternativ som står till buds och att de faktiskt bemödar sig om att vara fullt informerade. Om inte dessa villkor är uppfyllda fungerar inte marknaden som det är tänkt. Svagheten med denna modell är inte svår att se. Det räcker med att hänvisa till premiepensionssystemet. Det politiska motivet till att genomföra pensionsreformen – förutom att minska kostnaderna eftersom man påstod att det gamla systemet blivit för dyrt – var att öka medborgarnas eget ansvar för sin pension. Men en stor del av svenska folket har inte gjort något aktivt val utan låter sjunde AP-fonden förvalta sina pengar. Som en ödets ironi visar det sig nu att det

En folksamling visar solidaritet under Skåne Social forum. Det är inte så att det här är fel – inte alls. Men betänker vi tillräckligt hur vi lever våra liv; hur vi agerar i vardagen? Är det lättare att vara solidarisk på distans än i närmiljön?

Sida 11 Magasin Nic # 2, 2008


 

” F ÖR S ÖK E R V I TÄ NK A U T VA D S A M V E T E T K R ÄV E R AV O S S Ä R DE T IN T E S A M V E T E T S OM K R ÄV E R DE T AV O S S .”

Solidaritet Känsla av samhörighet med och beredvil-

Varför gör vi saker fast vi inte har någon personlig nytta av dem; ja, saker som till och med kan vålla oss smärta och lidande? Detta är en

Solidaritet

PLIKT OCH PROFIT

av huvudfrågorna i Göran Rosenbergs essäbok Plikten, profiten och konsten att vara människa. Varför satt ett vårdbiträde bredvid hans döende svärfar på ett sjukhem i Stockholm och höll svärfadern i handen? Insikten om vår mänskliga ensamhet och vår mänskliga samhörighet är förklaringen, enligt Rosenberg. Inför döden tränger sig insikten om vår samhörighet på. Det individuella löses upp och det individöverskridande gör sig påmint. Samvetet... ”är det vetande som förenar oss med andra människor och som kan driva oss att göra saker och ting som vi inte gör för oss själva som individer utan som vi gör för oss själva som oavvisliga medlemmar i en generations- och individöverskridande ödesgemenskap.” (Rosenberg, s 44) Rosenberg påpekar att samvetets känslomässiga grundvalar inte kan ersättas med rationella kalkyler. Försöker vi tänka ut vad samvetet kräver av oss är det inte samvetet som kräver det av oss. För Rosenberg representerar orden profit och plikt två skilda drivkrafter i den mänskliga tillvaron, båda nödvändiga och ofrånkomliga, båda sinsemellan oförenliga.

(av latinets solidum, hela summan, kapitalet) Innebär för kollektiv att gemensamt ta ansvar för något, inbördes gemenskap, att i egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan egenintresse för denna grupps bästa. Källa: Wikipedia

mest rationella är att inte göra något val, om man får tro en rapport från Institutet för framtidsstudier. Det visar sig att premiepensionssystemet har blivit ett fiasko. Inte ens självaste chefen för Premiepensionsmyndighetens fond- och finansavdelning, ekonomen Daniel Barr, har gjort något aktivt val. Och hela 98 procent av de unga sparare som kom in i systemet 2007 lät sina pengar gå till icke-väljarnas fond. (Aftonbladet 2008-03-28) Även nationalekonomerna verkar nu ha fått upp ögonen för att människan inte är så ensidig som man tidigare trott; det finns annat än egenintresset som motiverar hennes handlingar. Människan är helt enkelt inte så egoistisk och rationell som man förutsatt. Istället spelar rättvisa och altruism stor roll för mänskligt handlande. Människor tenderar att straffa individer som beter sig renodlat egoistiskt (DN.se 07 12 15). Däremot verkar det som att schimpanser agerar just så som de nationalekonomiska modellerna förutspår. The economic man är alltså en schimpans!

lighet att stödja och hjälpa andra människor, särskilt sådana som tillhör den egna gruppen (broderskap, sammanhållning). Källa: www.ne.se

  Profit betecknar alltså det vi gör av egenintresse, plikt det vi gör för att vi måste. Det är lätt att tro att det skulle vara någonting fult att göra saker av egenintresse, saker som berikar en själv. Men det har också sin plats; vi behöver göra saker som vi mår bra av och får oss att växa. Att vi själva är i balans är förutsättningen för att vi ska kunna hjälpa andra människor. Man kan se dessa drivkrafter som två poler som befinner sig i ett spänningsförhållande och driver fram en rörelse. Den ena leder över till den andra och sedan tillbaka igen. Den österländska filosofin talar om yin och yang. Båda behövs och man kan inte tänka sig den ena utan den andra.

samhällsbygge: en oreglerad marknadsekonomi med en totalitär stat. Många menar att även Sverige gick för långt åt den totalitära polen när välfärdsstaten var i sin glans dagar. Andra menar att de nordiska länderna lyckades skapa ett unikt och bärkraftigt samhällsbygge, något som kan liknas vid en verklig förening av de båda polerna.

RÄT TIGHETER – DRÖMMEN OM AT T KÖPA SIG FRI FRÅN ANSVAR De individuella rättigheter som växte fram

under 1900-talet har gjort det tack vare välfärdsstaten. Arbetarna har helt andra rättigheter på arbetsplatserna idag jämfört med hur det såg ut i början av 1900-talet. Kvinnorna har frigjorts från det obetalda hemarbetet och kan lönearbeta precis som mannen, tack vare att staten tagit på sig delar av ansvaret. Homosexuella har helt andra rättigheter idag och sexualitet är över huvud taget inte så tabubelagt längre. Men – det är lätt att hålla med Rosenberg när han säger att fler rättigheter inte innebär att vi blivit mindre beroende av andra. Barn är fort-

SVÅRIGHETEN AT T SK APA BAL ANS Just nu har vi kommit till en punkt i vår samhällsutveckling där vi tenderar att nedvärdera eller bortse från plikten och ägnar vår uppmärksamhet åt egenintresset. Plikt har fått något otidsenligt över sig. Värnplikten, en gång självklar, håller på att avvecklas tillsammans med välfärdsstaten. ”Plikten kallar” kunde man ibland höra folk säga för ett tiotal år sedan. Det är inget som vi säger till varandra idag. Vår förra kung, Gustav VI Adolf, hade som valspråk ”Plikten framför allt”. Det är något av ett ödets ironi att han avled 1973, samma år som oljekrisen kom och välfärdsstaten för första gången sedan den infördes fick allvarliga problem. Vår nuvarande kung har ett mer uppdaterat valspråk: ”För Sverige i tiden”. Plikten att lönearbeta är fortfarande stark men man talar inte om den som plikt (förutom när individer misslyckas med att uppfylla den – sjuka, arbetslösa) utan man ser arbetet som något som ska utveckla och berika en som person. Ungdomar söker sig till prestigefyllda yrken som läkare och journalist eller till arbeten där man hamnar i fokus, som till exempel artist och programledare. Vad händer om man betonar endera av ytterligheterna, om det inte finns balans mellan yin och yang? Det vi bevittnar just nu i västvärlden är ett överdimensionerat egenintresse och en tillspetsad individualism, parad med en oreglerad marknadsekonomi. Det är den ena extremen. Den andra extremen är en oreglerad – totalitär – stat. Det har vi sett flera exempel på under 1900-talet: nazityskland, fascismen i Spanien och Italien samt hela det så kallade kommunistiska östblocket med Sovjetunionen i spetsen. Kina har lyckats med konststycket att förena (men på ytan, verklig förening förutsätter en sammansmältning) de båda extremerna i sitt

Strukturers upplösning framkallar förutom lidande ofta det bästa hos människan. Samvetets röst – moralens ursprung, enligt somliga – kan lättare urskiljas när det som förut drog till sig vår uppmärksamhet försvinner.

Sida 12 Magasin Nic # 2, 2008

Sida 13 Magasin Nic # 2, 2008


 

  farande beroende av sina föräldrar. Äldre är beroende av sina anhöriga och eventuell omsorgspersonal. Vi kan självklart organisera beroendet på olika sätt – till exempel privata vårdhem istället för offentliga – men vi kan inte bli fria från det. Vi kan därmed inte befria oss från behovet av plikter, och vi kan inte ersätta en känslomässig förpliktelse med en aldrig så förnuftig rättighet.

Trenden att bygga små inhägnade privatsamhällen, gated communitys, kommer från USA. Här är ett område i Söderkulla i Malmö som nyligen har blivit inhägnat.

ÖK AD INDIVIDUALISM – FLER SOCIALA FÄLLOR Vi står inför en helt ny situation med en framväxande individ som frigjort sig (tror hon) från både familj och samhälle, samtidigt som välfärdsstaten drar sig tillbaka. Den senmoderna individen ser inte längre bindningarna som håller samhället samman och är omedveten om att samhället är beroende av hur hon lever sitt liv. Förlorar vi förmågan att samarbeta med andra – och det är inte omöjligt, för varför skulle människor samarbeta om man kan klara sig själv – med andra ord om vi förlorar förmågan att utveckla känslomässiga förbindelser samt tillit, blir sociala fällor lätt följden. En social fälla är en situation (se Bo Rothsteins bok Sociala fällor och tillitens problem) där alla inblandade tjänar på att samarbeta, förutsatt att ”alla andra” samarbetar. Om inte alla samarbetar, eller man inte kan lita på att de gör det, kan det vara mer fördelaktigt att inte samarbeta. Ett exempel är utfiskningen i sjöar och hav. Begränsas inte fisket leder det på sikt till att fisken utrotas. Alla fiskare skulle långsiktigt tjäna på att begränsa fisket. Kortsiktigt däremot så skulle man kunna få större fångster om man struntar i restriktionen. Avgörande för vilket handlingsalternativ fiskarna kommer att välja är om de litar på att alla andra kommer att respektera begränsningen. Det är med andra ord inte särskilt rationellt att vara den ende fiskaren som respekterar fiskekvoten. Om tilliten inte finns så slår den sociala fällan igen. Vi kan säkert förvänta oss fler sociala fällor i framtiden, och vad som är ännu värre – individerna vet inte hur de ska kunna ta sig ur dem.

MORALEN MÅSTE SÖK AS I INDIVIDEN

” V I K A N S Ä K E R T F ÖR VÄ N TA O S S F L E R S OCI A L A F Ä L L OR I F R A M T IDE N , OCH VA D S OM Ä R Ä NNU VÄ RRE – INDI V IDE RN A V E T IN T E HUR DE S K A K UNN A TA S IG UR DE M .”

MARKNADEN INGEN LÖSNING PÅ SOCIAL A FÄLL ANS PROBLEM Nu kanske någon tycker att det här är överdrivna farhågor. Visst ser situationen mycket bättre ut i Sverige jämfört med många andra länder. Rothstein menar att forskningen inom statsvetenskap visat att Sverige har ett unikt högt socialt kapital, det vill säga mellanmänsklig tillit. Det är denna tillit som många forskare, särskilt Robert Putnam, menar ligger bakom demokratiska samhällen med hög välfärd och blomstrande föreningsliv. Rothstein vänder på det och hävdar att det snarare är statliga institutioner befriade från korruption, som lägger grunden för förtroendet och den mellanmänskliga tilliten. Det sociala kapitalet i sin tur behövs för att det övriga samhället

Sida 14 Magasin Nic # 2, 2008

klubbarnas och de inhägnade privatsamhällenas rättvisa” (Rosenberg, s. 234). Utan fungerande förbindelser mellan det som skiljer människor åt till det som förenar dem, kommer det som skiljer dem åt att ta överhanden. Ju större mångfald av individer, etniciteter och nationer som är förenade, desto viktigare är de ändamålsenliga institutionerna som nu avvecklas tillsammans med välfärdsstaten. Går det att förhindra den här negativa samhällsutvecklingen? Rosenbergs lösning är en överstatlig global politisk nivå, som ersättning för det politiska tomrum som nationalstaten (välfärdsstaten) lämnar efter sig. Men vad är det som säger att den nya globala politiska nivån, en världsregering om man så vill, kommer att bli demokratisk? Vi har sett förr att politiska institutioner tagits över av odemokratiska krafter. Vi får inte heller glömma bort att det runt om i världen finns många diktaturer. Hur ska världen kunna enas kring ett demokratiskt styre som vilar på de mänskliga rättigheterna?

ska kunna blomstra. Rothstein menar att människor som är föremål för selektiva välfärdstjänster (behovsprövade stöd som till exempel socialbidrag, förtidspension) har klart lägre tillit till andra människor än resten av befolkningen. Erfarenhet av generella stöd, såsom barnbidrag och sjukpenning, påverkar inte tilliten till andra människor i någon nämnvärd utsträckning. En minskning eller urholkning av det generella välfärdssystemet leder sannolikt till att människor hänvisas till selektiva åtgärder, vilket i sin tur alltså skulle minska den mellanmänskliga tilliten i samhället. Den förklaring Rothstein ger är att selektiva, behovsprövande offentliga verksamheter (som socialtjänsten) lättare stimulerar tankar om fusk

och godtycklig behandling än universella rätttigheter. Ett tillbakadragande av välfärdsstaten, som byggt upp och administrerar de generella välfärdssystemen, skulle alltså kunna minska förmågan och viljan att samarbeta med andra människor. Det som förvärrar situationen är att även marknaden och det konsumtionsinriktade samhället leder utvecklingen åt samma håll. Vi luras att tro att vi kan köpa oss fria från alla problem – om vi nu har pengar vill säga. Ytterst handlar det om att köpa oss fria från moraliskt ansvar. Vårt ansvar för andra människor, denna hörnsten i all moral, blir som Zygmunt Bauman beskriver det: ”en fråga om räkenskaper och kalkylering, om valuta för pengarna,

om förmåner och kostnader, om lyx som man kan tillåta sig eller ej”. (Bauman 1996, s. 300) Rothstein menar att forskning visar att aktörer som enbart agerar efter marknadens principer inte kan lösa det sociala dilemmats problem. Det vill säga, har man en gång hamnat i en social fälla krävs det andra handlingsnormer än egenintresse eller profit för att komma ur den.

VÄRLDSREGERING ERSÄT TER VÄLFÄRDSSTATEN? Med avmoderniseringen av samhället, vilket vi kan säga blir följden när välfärdsstaten drar sig tillbaka, får vi enligt Rosenberg ”enklavens rättvisa, sektens rättvisa, främlingsrädslans rättvisa, subkulturernas, ungdomsgängens, MC-

I sin inträngande analys av de faktorer som gjorde Förintelsen möjlig, konstaterar Zygmunt Bauman att själva det moderna samhället var en förutsättning för att Förintelsen skulle kunna äga rum. Ännu mer skrämmande är insikten att dessa mekanismer fortfarande är verksamma i våra senmoderna samhällen. Samhällets socialisering (uppfostran) av sina medborgare är ingen garanti för att Förintelsens ohygglighet inte skulle kunna upprepas. Varför inte? Av det enkla skälet att de individer som administrerade och genomförde Förintelsen inte gjorde något fel ur juridisk mening, eller enligt de sociala normer som fanns i Tyskland vid den här tidpunkten. Bauman menar att detta faktum avslöjar begränsningarna hos de gängse moralteorierna. Tvärtemot moralteorierna visar det här att moral kan ”yttra sig i olydnad mot socialt upprätthållna principer och i ett handlande som öppet trotsar den sociala solidariteten och enigheten”. (Bauman 1989, s 243) Hannah Ahrendt argumenterar även hon för att grunderna till människors moraliska beteende måste sökas på annat ställe än i samhället. De framtida moraliska människor Ahrendt vill se är: ”människor med förmåga att skilja mellan rätt och orätt även då de endast har sitt eget omdöme att ledas av, ett omdöme som dessutom råkar helt strida mot vad de måste betrakta som den enhälliga meningen hos alla runt omkring dem. (…) De få som fortfarande kunde skilja mellan rätt och fel följde egentligen bara sitt eget omdöme, och de gjorde det frivilligt; det fanns inga regler att lyda…eftersom det inte existerade några regler för det aldrig förut skådade.” (Ahrendt, i Bauman 1996, s 306) Moraliskt handlande kan enligt detta sätt

Sida 15 Magasin Nic # 2, 2008


 

  ” E N H A NDL ING Ä R IN T E ’ R ÄT T ’ E L L E R MOR A L I S K B A R A F ÖR AT T A L L A A NDR A U T F ÖR DE N .”

Himmelska fridens torg den 4 juni 1989. Horder av studenter ropar ”Leve demokratin, leve friheten!”. Kinas armé, Folkets befrielsearmé (!), ryckte ut med stridsvagnar och pansarfordon och sköt in i folkmassorna. En ensam man förevigades i ett ögonblick av självuppoffring. Kommunistpartiet hävdade först att aktionen som tog uppemot 2 000 liv var nödvändig för att försäkra regimens stabilitet. Sedan dess har partiet gjort vad man kan för att mörka händelsen. Och Google.cn – den kinesiska versionen av sökmotorjätten – har gått med på att bortcensurera sökresultat som visar att massakern ägt rum. Solidaritet, när det verkligen gäller, kräver modet att gå emot strömmen. ILLUSTRATION: HENRIK EKLUNDH PAGLERT

att se inte handla om att följa regler, eller av förnuftet uttänkta principer. Det måste sökas i varje människas omdöme, menar Ahrendt. Bauman pläderar för att moralens ursprung finns i samvetet.

SOLIDARITET K AN VARA OMORALISK Konsekvensen av ovanstående är att ett samhälles normer och lagar inte behöver vara riktiga ur moralisk synvinkel. En handling är inte ”rätt” eller moralisk bara för att alla andra utför den. Det kan till och med vara så att solidaritet kan vara omoralisk, beroende på vem man är solidarisk med. Därför är det vanskligt att sätta sitt hopp till någonting yttre: en politisk, ekonomisk eller social struktur. Varken marknaden, plikten eller ens välfärdsstaten kan erbjuda en garanti för att samhället och dess medborgare agerar moraliskt riktigt.

MÄNSKLIGHETENS KRIS Så – varför håller då vårdbiträdet i den döende svärfaderns hand? Insikten om vår mänskliga ensamhet och vår mänskliga samhörighet,

Sida 16 Magasin Nic # 2, 2008

är Rosenbergs svar. Jag skulle vilja säga att hemligheten ligger i insikten om livets bräcklighet och allt livs samhörighet. Det är denna insikt som är orsaken till att vi kan engagera oss i och offra oss för allt levande på denna planet, inte bara för andra människor. Många tänkare och vetenskapsmän menar att mänskligheten står inför en allvarlig kris. På område efter område har vi nu kommit till vägs ände. Redan C G Jung menade att mänskligheten genomgår en andlig och moralisk kris: ”Känslan av en högre mening med tillvaron är det som höjer människan över det krasst vardagliga perspektivet. Saknar hon den känslan, är hon vilsen och olycklig” (se Magasin NIC nr 1). Det som kanske ändå är mest påtagligt och akut är det hot som det vetenskapliga utnyttjandet av intellektet utgör, i form av olika typer av tekniska uppfinningar och massförstörelsevapen. Vi har skapat en teknokratisk samhällsordning som bygger på rovdrift av övriga livsformer och natur; en samhällsordning som leder till en återvändsgränd ur vilken vi inte hittar ut. Filoso-

fen Georg Henrik von Wright beskriver människans belägenhet på följande sätt: ”Det är något av en paradox, att ju mera mänskligheten måste lita till sin egen klokhet och uppfinningsrikedom, desto mera hjälplös blir den enskilda människan och desto omänskligare hennes samhälle.” (von Wright, s 151)

UT VECKL AS ELLER DÖ Någonting verkar ha hänt de senaste decennierna. Ett stort antal människor har börjat söka efter en utväg ut ur den röra som mänskligheten skapat; en röra som likt mytens Nemesis slår tillbaka på henne själv. Framväxten av den så kallade New age-rörelsen kan man se som ett uttryck för detta sökande. Den samtida andliga läraren Eckhart Tolle uttrycker det på följande sätt: ”En betydande del av jordens befolkning kommer snart, om de inte redan har gjort det, att inse att mänskligheten nu står inför ett obönhörligt beslut: att utvecklas eller dö. En fortfarande relativt liten men snabbt växande andel av mänskligheten upplever redan inom

Solidaritet är att känna igen sig i andra varelser och värna deras liv.

sig upplösningen av egots tankemönster och framväxten av en ny dimension av medvetenhet.” (Tolle, s 27) Det blir allt vanligare att unga människor blir vegetarianer eller veganer och kämpar för djurs rättigheter. Även miljöfrågorna har blivit rumsrena; och efter den lite yrvakna insikten på politisk nivå om att jorden faktiskt kan gå under om vi inte lägger om vår livsstil, kan man snart inte öppna en dagstidning utan att hitta en nyhet som relaterar till klimathotet. Det jag själv gör, om det så är frågan om att köpa en leksak eller kaffe, får konsekvenser för människor och liv på andra sidan jordklotet. Även mina tankar, känslor och handlingar påverkar omgivningen. Ett uppvaknande moraliskt ansvar kan bli följden av en utveckling som annars är väldigt dyster.

DET NYA MEDVETANDET TAR FORM Genom globaliseringen har världen krympt och det blir alltmer uppenbart att allt liv hänger ihop och bildar en helhet. Bakom de oändligt mångskiftande former som livet kan ta sig

uttryck i finns det någonting gemensamt som förenar dem. Detta ”någonting” upplevs ibland som en djup känsla av frid och samhörighet. Denna upplevelse kan betecknas som upplevelsen av ett nytt medvetande, eller av Gud om man så vill. När detta nya medvetande är etablerat, som igenkänner allt livs samhörighet bakom de skiftande formerna, finns inte längre behovet av att dominera eller bekämpa andra livsformer. Att göra det skulle vara liktydigt med att bekämpa sig själv. Försvinner gör även behovet av att söka efter sin identitet i formens värld. Detta är sann samhörighet och sann kärlek. När tillräckligt många människor vaknat upp ur vår samtids stora illusion – att vi kan bli lyckliga för egen del genom att våldföra oss på liv och natur – behöver vi inte längre diskutera begrepp som moral, solidaritet och mänskliga rättigheter. Det som det mänskliga intellektet varit sysselsatt med under tusentals år blir ointressant och istället kan vi koncentrera oss på att leva Livet – och solidarisera oss med det. ©

(Mosaik,1968, av Owe Wessbohn).

Vill du läsa vidare? Bauman, Zygmunt (1991): Auschwitz och det moderna samhället, Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt (1996): Postmodern etik, Göteborg: Daidalos. Hägg, Göran (2005): Välfärdsåren – svensk historia 1945 – 1986, Stockholm: Wahlström & Widstrand. Rosenberg, Göran (2004): Plikten, profiten och konsten att vara människa, Stockholm: Albert Bonniers förlag. Rothstein, Bo (2003): Sociala fällor och tillitens problem, Stockholm: SNS förlag. Tolle, Eckhart (2007): En ny jord – ditt inre syfte, Malmö: Damm förlag AB. Von Wright, Georg Henrik (1996): Vetenskapen och förnuftet, Stockholm: Månpocket.

Sida 17 Magasin Nic # 2, 2008


 

Hallå malmöbo – är du solidarisk? mannekängintervjuare: stefan karlsson foto: babak payandeh

NIC-mannekäng # 1

 

NIC-mannekäng # 2

Vad tänker du på när du hör ordet solidaritet? – Jag förstår inte så bra svenska så jag vet inte riktigt vad det betyder.

Vad tänker du på när du hör ordet solidaritet? – Det är enighet. Vad betyder ordet solidaritet för dig? – Det är svårt att förklara, men man ska vara solidarisk, det tycker jag. Är du solidarisk med någon eller något? – Ja, det får man väl säga. Hur vet man vem eller vad man ska vara solidarisk med? – Det handlar om rättvisa. Vad som är rätt och vad som är fel, kan man känna på sig; det är nog en inre känsla. STIG OLSSON

Man kan säga att det handlar om att man engagerar sig i andra människor som man tycker synd om eller vill hjälpa. – Är det ungefär som Röda Korset? Det kan man säga. – Det är ett bra steg man kan ta, men jag kan inte förklara på svenska. Är du solidarisk med någon eller något? – Ja, min kusin är utan föräldrar så jag har hjälpt honom. Vi förlorade allt i kriget i Srebrenica; Många av mina kusiner är döda. – Jag kom hit till Sverige med min man och mina barn. Om jag hjälper min kusin eller mina föräldrar så känner jag mig stolt. Jag vet vad det betyder att inte ha någonting. Nu har jag allt men det finns andra som inte har det. Hur vet man vem eller vad man ska vara solidarisk med? – Först hjälper jag mina släktingar och sedan andra, till exempel hemlösa här i Sverige. Ibland säger jag att jag inte har några pengar, men sedan ångrar jag mig!

ESMA MOHIĆ

NIC WAS HERE

Sida 18 Magasin Nic # 2, 2008

NIC HERE Sida 19WAS Magasin Nic # 2, 2008


 

 

DET ÄR INTE ACCEPTABELT ATT UNGDOMAR I MALMÖ HAR OLIKA RÄTTIGHETER BEROENDE PÅ VAR DERAS FÖRÄLDRAR KOMMER IFRÅN E D AT T ELLER VILKEN STADSDEL DE ” D E T R Ä C K E R IN T E M BOR I. ALLA MÄNNISKOR SKA OMFATTAS AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA.

eller familjen. Du som individ är beroende av gruppen och gruppen är beroende av dig och din lojalitet.

KÖNSROLLER BEGRÄNSAR FRIHETEN

DET HANDLAR INTE OM ATT SLÅ NER PÅ NÅGON SÄRSKILD RELIGION ELLER KULTUR, UTAN OM ATT KRÄVA LIKA RÄTTIGHETER FÖR ALLA, MENAR HANNA CINTHIO. F LY T

TA E

LDA NSKI

PE

ER RSON

FÖR

När gruppen bestämmer över dig

Ett konkret exempel på hur det kollektiva tänkandet begränsar individens valfrihet är könsrollerna. – Både tjejer och killar drabbas men tjejerna drabbas hårdast. Det är lättare för en kille att komma undan och välja själv. Som tjej måste du vara oskuld den dag du gifter dig. Som kille är det kanske inte lika viktigt med oskulden men du ska vakta din systers oskuld. Du ska se till att hon går på rätt ställen, inte klär sig fel o s v. Annars är det du som blir bestraffad. – Under tiden jag arbetade på BRIS så var det en 17-årig tjej som vände sig till organisationen. Hon hade blivit bortgift med en äldre kusin som bodde i Tyskland. Nu var hon hemma på sommaren för att hälsa på sina föräldrar och mådde jättedåligt. Hon älskade inte sin man och har inte gift sig med honom av fri vilja. Hon beskrev äktenskapet med orden att det är som att bli våldtagen varje kväll.

AT T KOMM A T IL L R ÄT TA ME D

Historiskt har det sett ungefär likadant ut i alla kulturer, menar Hanna Cinthio. – Det som blir tydligt idag är att det kommer människor med traditionellt sätt att se på världen och bosätter sig i ett samhälle med ett helt annat budskap. De som får ta smällen är många gånger barnen, tonåringarna. De går i skolan och ser ett annat sätt att leva. De vill behålla lite av det gamla och ta lite av det nya, men föräldrarna sätter stopp för det.

HANDL AR INTE OM RELIGION Hanna Cinthio anser att hedersproblematik inte har med religion att göra. – Jag träffar både muslimer, kristna och andra som lever under dessa förhållanden. Det som är gemensamt är att föräldrarna tagit sig rätten att bestämma. Gruppen bestämmer över den enskilda individen. – För äldre personer kanske det här låter jätteexotiskt men många människor lever med det här som en självklarhet i dagens Malmö. Jag kan gå ut på en högstadieskola och prata med tjejerna. Då kan någon säga: ”Jo, jag kan välja helt själv. Mer än henne där borta för hon vet vem hon ska gifta sig med. Jag får välja mellan honom och honom och honom.” Det är valfrihet att få välja mellan tre killar som alla är muslimer och kommer från Syrien och så vidare. Det är inte så att hon kan komma hem och säga: ”det här är min kille som jag har träffat i skolan”.

T R A D I T I O N E L L A K U LT U R E R H A R ÄV E N POSITIVA SIDOR Hanna Cinthio påpekar att det finns positiva bitar med traditionella familjeorienterade kulturer. – Det positiva är att du har en trygghet, tillhörighet, en stor familj och jättefina traditioner. De sakerna gör det också svårt att bryta med det som är dåligt. Just hederskulturen är för mig ett negativt inslag i en i övrigt positiv kultur. – Man kan hantera det här på olika sätt. Antingen accepterar man att det är såhär, lever med det och är tyst. Eller så protesterar man lite, får igenom en del och nöjer sig med det och föräldrarna

text och foto: stefan karlsson

H

anna Cinthio arbetar som verksamhetsansvarig för Elektra Syd – ett projekt som arbetar för att alla ungdomar som lever i Sverige ska få sina rättigheter

tillgodosedda. – Elektra startade 2002 efter mordet på Fadime Sahindal. Vi menar att det inte går att prata om hedersproblematik utan att prata om allting som finns runtomkring. När unga män och

Sida 20 Magasin Nic # 2, 2008

kvinnor i Sverige idag inte har rätten att välja vilket liv de ska leva; om de ska gifta sig och när de ska gifta sig, så handlar det om mer än bara hot och våld. Det handlar om tradition, familj, uppväxt, känslor och en massa saker som är komplicerade. Det går inte att bara gå in och plocka folk och säga: vi flyttar dig från familjen så har vi löst problemet. – Som vi i Elektra ser det så handlar det om att i många kulturer i världen, precis som man

gjorde i Sverige för inte så länge sedan, tänker man kollektivt. Det är familjen som är minsta enheten i samhället, inte individen. Som individ kan du inte bestämma över ditt liv om det går ut över familjen. Hanna Cinthio menar att det rör sig om strukturer som uppkommit i samhällen där det inte finns ett socialt försäkringssystem, som här i Sverige. – Det finns ingen trygghet utanför gruppen

DET HEDERS REL A

TERADE VÅL D E T ”.

Hanna Cinthio jobbar idag halvtid på Malmö stads enhet för etniska relationer och andra halvan på Rosengårdsskolan i Malmö där honarbetar med sexoch samlevnadsfrågor och enskilda samtal. Mohamed jobbar idag på Hållplats 8 på Rosengård.

blir nöjda. Sedan finns det de ungdomar som lever ett liv de inte står ut med. Att till exempel bli riktigt kär för första gången men samtidigt veta att det här kan aldrig bli någonting. Den här personen kan jag aldrig ta med mig hem och presentera för mina föräldrar. – Problemet är att vi har politiker och beslutsfattare som ser det som att de här människorna har ett problem, medan vi har andra värderingar och fungerar på ett annat sätt. Så är det inte. Det här är ett gemensamt vi och ett gemensamt problem. Det Elektra gör är att vi ger stöd till de ungdomar som känner igen sig i den här situationen. Vi kan även hjälpa till med att påbörja en förändring.

L ÅNGSIK TIGT ARBETE KRÄVS Hanna lämnar över ordet till Mohamed som också arbetar med de här frågorna i Elektra. Mohamed berättar att han är född och uppvuxen i Dubai men kom till Sverige när han var 12 år. Han har jobbat med ungdomar i riskzonen i nio år. När Elektras projekt dök upp började han själv fundera kring sin egen situation. Då kom han fram till att han blivit så pass självständig att han kunde ställa sig bakom Elektra. Han såg en möjlighet att påverka ungdomar så att de i sin tur kan påverka sina barn. – Tyvärr är det här så djupt rotat att jag ser det som ett långsiktigt arbete. Det är ingenting man går in och förändrar på ett par månader. Jag ska tillsammans med en annan kille jobba med en grupp ungdomar under ett års tid. Fungerar det bra kanske vi kan jobba vidare med deras kompisar. – Bara det att diskutera de här frågorna är ett enormt stort steg för många ungdomar idag. De har aldrig överhuvudtaget ifrågasatt de idéer de vuxit upp med. Mohamed tar som exempel hans relation till sin egen släkt. – Jag har inte öppet sagt att jag tagit det här ställningstagandet till hela min släkt. Jag pratar lite smidigt och i smyg med mina systrar. Reaktionen han fått har varit: ”vad har hänt med dig. Har du blivit svensk? Hur kan du tänka så?”

MYNDIGHETERS RÄDSL A Hur tycker då Hanna Cinthio att svenska myndigheter förhåller sig till de här frågorna? – Problemet i det svenska samhället tror jag handlar om en överdriven hänsyn, en rädsla för att bli beskylld för att vara främlingsfientlig eller rasist. Jag kan inte riktigt förstå det synsättet därför att visa respekt mot en annan människa är för mig att ifrågasätta. Att inte ställa en motfråga när man möter något man tycker är konstigt är att inte visa respekt. – Bara man vill någonting bra och har en positiv agenda kan man ställa vilka frågor som helst. © fotnot: artikeln har tidigare publicerats i Sofielundsbladets nätutgåva.

Sida 21 Magasin Nic # 2, 2008


3. Den moderna kapitalismen behöver människor som kan samarbeta utan friktioner och i stora förband, människor som ständigt vill öka sin konsumtion och vilkas smakinriktningar är standardiserade och lätt kan påverkas och förutses. Dessa människor bör få känna sig fria och oavhängiga, inte vara bundna vid någon auktoritet – inte ens vid sitt eget samvete – och ändå vara villiga att ta order, inordna sig störningsfritt i det sociala maskineriet, finna sig i att manipuleras utan tvång, ledas utan ledare, eggas till arbetsinsatser utan annat motiv än ambitionen att sköta sig, vara i farten, fungera, gå på. Och vad är resultatet? Individen i det moderna samhället har förlorat kontakten med sitt eget väsen, med sina medmänniskor och med naturen.

1. Jag vill så mycket som jag inte skulle vilja att jag ville.

2. Vad menas med att en film är klassisk? Att den är ordentligt gjord!? Eller att den inte är gjord med en kamera där man tror att kameramannen runkar när han filmar?

Vem sade vad? 4. Sök inte alltför mycket berömmelse, men sök inte heller mörker. Var stolt. Men påminn inte världen om dina dåd. Överträffa när du måste, men överträffa inte världen. Många hjältar är ännu inte födda, många har redan dött. Att leva och höra denna sång är en seger.

5. Det är beklämmande att vi lever i en tid, där det är lättare att spränga en atom än en fördom.

7. Kvinnor vid makten uppträder som manliga förebilder. Jag kan inte se att de har speciella kvinnliga eller feministiska värderingar. Makten korrumperar, och båda könen faller för den.

9. Människans villkor är sådana att smärta och möda inte bara är symtom som kan avlägsnas utan att själva livet förändras. Det är snarare hur livet självt känns, tillsammans med den nödvändighet till villken det är knutet. För vanliga dödliga skulle ”gudarnas bekymmerslösa liv” vara ett livlöst liv.

6. Varje genomsnittsmänniska skall, när han hör en ny tanke uttalas, ett ögonblick stå villrådig om det är han som är rubbad eller tänkaren; i vanliga fall antager han att den andre är rubbad, ty en individ som ej tänker själv, har just därför en mycket stark tro – på sig själv.

10. Den som vill leva om sitt liv har inte levat.

8. It is woman’s destiny to rule men. Not to serve them, flatter them, or hang on them for guidance. Nor to insult them, demean them, or stereotype them as oppressors.

1, Hjalmar Söderberg, författare. 2, Roman Polanski, regissör. 3, Eric Fromm, existentiell psykoanalytiker. 4, okänd afrikansk diktare. 5, Albert Einstein,teoretisk fysiker. 6. August Strindberg, författare. 7. Simone de Beauvoir, författare. 8, Camille Paglia, kultur- och samhällskritiker. 9, Hannah Arendt, filosof och politiker. 10, Karen Blixen, författare.

Sida 22 Magasin Nic # 2, 2008

EWS by NICNEWS by NI

 

Nya dödssynder ska få fler till biktstolen Sedan medeltiden har de sju dödssynderna – högmod, girighet, vällust (otukt), avund, frosseri, vrede och lättja (likgiltighet) – varit ett rättesnöre inom romersk-katolska kyrkan. text: stefan karlsson

Vatikanen har nu uppdaterat dödssynderna och lagt till sju nya: miljöförstöring genmanipulation knarkhandel abort pedofili bidra till ökade klyftor mellan fattiga och rika samla på sig överdrivet mycket rikedom Den katolske ärkebiskopen Gianfranco Girotti menar att det idag finns fler sätt att synda på än tidigare och

att detta är grunden för den utökade listan. Aftonbladet antyder att det kan finnas ett annat och mer närliggande skäl till att man gör uppdateringen. En undersökning visar nämligen att 60 procent av Italiens katoliker har slutat att avlägga bekännelse. Kanske har biskopen tröttnat på att se sin biktstol tom.

Glöm sömn – nu har vakenpillret kommit! En gång i tiden talade man om att dygnet bör bestå av åtta timmar arbete, åtta timmar fritid och åtta timmar sömn. I vår stressade och uppskruvade tillvaro försöker vi pressa in så mycket arbete och fritidsaktiviteter som möjligt – på bekostnad av sömnen och återhämtningen.

text: stefan karlsson

Men nu har lösningen kommit – vakenpillret. Dessa används redan idag i USA av studenter, människor som arbetar skift och andra som har problem med trötthet. Nu kan vi alltså fortsätta pressa in mer aktiviteter i våra liv och minska på sömnen, men utan att vi blir trötta; ända tills vi – kollapsar.

Stressforskaren Aleksander Perski befarar att även vi i Sverige väljer denna genväg i stället för att ta itu med de verkliga problem som ligger bakom tröttheten. Nämligen den stora förändring som samhället har genomgått de senaste decennierna. Det handlar om hur vi lever, vårt konsumtionsmönster och andra livsvillkor. – En del av oss upplever vårt nya sätt att leva som oerhört påfrestande. Men det är som om vi resignerat och inte längre tror oss kapabla att styra utvecklingen utan har överlåtit den åt marknadskrafterna att ta hand om. Priset vi får betala är ökningen av det som kallas ”mild psykiatri”, helt enkelt en försämring av vår mentala hälsa, säger Aleksander Perski till DN.

 

Har biskopen Gianfranco Girotti tröttnat på att komma till jobbet och finna biktstolarna tomma?

Skriv din

biografi med sex ord

text: henrik ekludh paglert

Hemingway utmanades en gång att skriva en roman bestående av sex ord. Han antog förstås utmaningen och skrev: “For sale: baby shoes, never worn.” Inspirerad av detta lade Larry Smith, grundaren till nätmagasinet Smith Magazine, till en funktion på sin sajt som är uppbyggd av läsarnas egna berättelser. ”Six Word Memoirs” – sexordsmemoarer – skrivna av kända och okända författare blev snart sajtens populäraste kategori. Så här kan det till exempel låta: ”Cursed with cancer, blessed with friends.”, “I still make coffee for two.”, ”Menopause sucks. Just ask my husband.”, ”We are all immigrants, my friend.”, ”Did it My Way; lost again.”. Kan du fånga ditt liv på sex ord? www.smithmag.net

Sida 23 Magasin Nic # 2, 2008


 

Självsäker svensk-spanjor

står ut som

solidarisk

solitär

text: henrik eklundh paglert illustrationer: josé gordillo foto: anthony iswandi

i llustrationerna är © josé gordillo

Sida 24 Magasin Nic # 2, 2008


 

H

an föddes i Francos Spanien 1940. I tonåren bodde han i Sartres Paris. Då skulle han bli författare. 1961 kom han till folkhemmets Sverige. Här bestämde han sig för att bli bildkonstnär. Han inspirerades av landsmännen Mirò och Gaudì och började med experimentellt foto. Vietnamkriget fick honom att skärpa sitt engagemang och på 1970-talet hade han blivit en malmöprofil som ställde ut egensinniga kollage på de finaste gallerierna samt introducerade den samtida spanska konsten på en jätteutställning som letade sig ända till Liljevalchs. På 1980-talet – när även de mest idealistiska konstnärer sålde sig – höll han en låg profil och pläderade för “ekologisk rättvisa” och vikten av att ta vara på det “globala i det lokala”. Parallellt borrade han sig djupare ner i sin bildvärld som blev mer symbolisk. På 1990-talet slog han ett slag för Rosengård och områdets ”outnyttjade internationalitet och öppenhet”. Tillsammans med arkitekten Ivo Waldhör var han med och utsmyckade innergårdar och grindar. På 2000-talet – när han fick reda på att Öresundsbron till stora delar byggdes i den spanska hamnstaden Cadiz – gick han igång med sitt dittills största projekt: att slå en kulturbro mellan Skåne och Andalusien. Det var tänkt att bli det viktigaste konstverk han någonsin skapat.

Sida 27 Magasin Nic # 2, 2008


 

E

fter 47 år i Sverige är världsmedborgaren José Gordillo kvar i Malmö. Av kulturbron har det ännu inte blivit mycket av, och just nu ser det mörkt ut för projektet. Regionpolitikerna vill hellre leka med bekanta grannländer än med Andalusisk urkraft. Och av José Gordillos konst har man inte sett mycket av de senaste åren. José har blivit en av dessa “gamla gubbar” som vår ålders- och trendfixerade samtid inte längre intresserar sig för. Just därför ville jag intervjua honom. – I hela mitt liv har jag sökt efter mig själv – efter konstnären José och människan José, vilket för mig är samma sak, säger José Gordillo när vi ses över en fika. – Det har resulterat i ett väldigt personligt bildspråk, ett slags bildalfabet. Men på grund av att jag satsat på min egen utveckling, och bevakat min integritet, så har jag inga gallerier eller flotta broschyrer att visa upp. Jag har bara min konst. José kände min far för länge sedan; därför har det blivit så att jag och José försiktigt brukar nicka till varandra när vi möts på stan – nästan alltid på cykel, på väg åt varsitt håll. Jag såg också hans senaste utställning i Malmö, runt 2004. Mer kontakt än så har vi inte haft. Men så en dag fick jag ett mejl. Det var José som berättade att han är aktuell med en kalender. Det är de bilderna vi har framför oss. – Finessen med bildalfabetet är att varje bild fungerar för sig själv samtidigt som man kan se dem i ett sammanhang, liksom ett språk. Var och en är unik – samtidigt ingår vi i ett kollektiv där andra är lika viktiga som oss själva. Förstår ni? Jag tror jag förstår. José gör ingen direkt skillnad mellan sitt konstnärliga uttryck och sitt mänskliga avtryck – sitt liv om man så vill. Han berättar att han i tjugo–trettioårs-åldern hamnade i en situation där det blev ”alldeles nödvändigt för mig att hitta mig själv”. – Mina bilder härrör ur en existentiell djupanalys som handlar om vilka vi är och hur vi relaterar till andra människor och till universum. När man är ärlig mot sig själv, och visar respekt mot sig själv, då blir man respektfull och kan leva i samklang med andra. Jag hoppas att mina bilder kan inspirera betraktaren att komma i kontakt med sin egen goda kärna. Jag upplever ditt måleri som påtagligt jordnära, inte olikt exempelvis aboriginers sandmåleri. – Stämmer. Och det finns även ett släktskap med den ursprungliga afrikanska och den raffinerade asiatiska konsten. Det är det universella som intresserar mig, inte det nationella eller det akademiska. Konst ska inte heller vara någonting som man hänger upp på väggen, och basta! Den ska finnas i människors vardag. Apropå konst i vardagen tar José fram ett memoryspel med sina bilder. – Spelet medverkade i ett projekt tillsammans med Sydsvenskan. De exemplar som gjordes blev mycket uppskattade men eftersom jag inte tog betalt för dem, och eftersom jag aldrig propagerar för min konst, så finns de inte längre att köpa, säger han med uppgiven min.

Sida 28 Magasin Nic # 2, 2008

” DE T Ä R DE T UNI V E R S E L L A S OM IN T RE S S E R A R MIG – IN T E DE T N AT IO NE L L A E L L E R DE T A K A DE MI S K A .”


  ” DE T Ä R F ÖR M YCK E T GE S CH Ä F T, S P E K TA K E L OCH T INGE LTA NGE L , OCH F ÖR L I T E E X I S T E N T IE L L A VÄ RDE N .”

Av totalt 100 gjorda spel finns några få på dagis och montessoriskolor i Malmö och Lund. Andra har spritts för vinden. – Men något ska finnas på Malmö konstmuseum och Statens historiska museum, säger José. Vilka enskilda konstnärer gillar du? – Många; bland dem Mirò och speciellt Gaudì. Basen i min konst är densamma som i deras; vi rör oss på samma plan men jag är en modern människa. – Det låter pretentiöst, men Mirò nådde aldrig ända fram med sitt uttryck. Det gjorde Gaudì. Honom betraktar jag som en av de allra största genom tiderna. Jag blir berörd bara jag pratar om honom... José menar att hans eget bildspråk nu är fulländat. – Jag har funnit det ultimata uttrycket – vitt och svart – så nu tänker jag stanna. Jag gör inte som många andra, som bara fortsätter och fortsätter. Jag kan istället göra ett uppehåll på flera år och sedan plocka upp tråden på nytt där jag var och är. Lite som konsten att cykla, tänker jag, även om parallellen antagligen haltar kraftigt. Nöjer du dig med att vara skapande eller är det viktigt för dig att visa din konst? – Det är jätteviktigt. Men numera vill jag visa mina bilder på en respektfull plats; jag ställer inte upp på att ha en gallerist som tar 60–70 procent av förtjänsten. Jag gör gärna offentlig konst och jag vill gärna in på de stora institutionerna – men inga gallerier längre. José tycker att det kräver alltför mycket energi att arrangera utställningar och närvara på vernissager. – Det handlar bara om pengar och det tar tid från det som är det väsentliga i livet; att vara sann mot sig själv. Vad tycker du om konstscenen i Malmö? – Det är för mycket geschäft, spektakel och tingeltangel – och för lite existentiella värden. Förstår du? Det är för lite bildmässig tyngd, menar jag – den tyngd som publiken egentligen söker men som de inte finner idag. Hur har det blivit så? – Jag anklagar Duchamp för den skit vi ser idag! 1916 vände den franske konstnären Marcel Duchamp upp-och-ner på en pissoar och ställde ut den som ett konstverk – en ”ready-made”. Det var början på en våg av konceptkonst som ännu idag påverkar konstnärer och konstpublik; det som var menat som en spark i häcken på ett sömnigt konstetablissemang upphöjdes till storartad konst, och konstvärldens egna mäklare – gallerister och kuratorer – eldade villigt på kulten av Duchamp. José tar Rooseum – de sista åren konsthallen var öppen – som exempel på den konstvärld han inte gillar. – Man bildar först en image kring en institution. Och sedan blir allt som man ställer ut där inne konst – per automatik. Ligger det en Colaburk på gatan utanför är den värld 50 öre, plockar du in den och lägger den på golvet i Rooseum kan den plötsligt bli värd 250 000 kronor! Du är från flamencons och tjurfäktningarnas Andalusien, du bor i Malmö och du avskyr den samtida konstscenen; hur finner du konstnärlig inspiration och livslust?

Sida 31 Magasin Nic # 2, 2008


 

”J A G Ä R VÄ L DIG T S O CI A L ME N Ä ND Å L E V E R J A G VÄ L DIG T E N S A M . DE T Ä R S J Ä LV VA LT, ME N Ä ND Å IN T E , F ÖR DE T F INN S INGE T A LT E RN AT I V. J A G V IL L IN T E L E VA I DE T ME NING S L Ö S A BRU S E T.”

OM SINA MÅLNINGAR

De är en hyllning till en godartad existens; en motvikt till vår komplicerade värld och en väckarklocka för våra grundläggande behov. Mina bilder är hemma överallt. OM HUR HAN HITTADEL MÅLERIET:

– I mig själv. Jag betraktar mig som en filosof kring mig också må bra, annars kommer de att egentligen – ingen akademiskt skolad sådan, utan krångla med mig. Jag pläderar för den sanna en sann filosof. En människa blir mänsklig först egoismen för att den ger en sådan feedback till när hon förstår att det är kärlek som gäller – kär- dina medmänniskor! lek till sig själv och till andra. Du förstår? Drygt två timmar har nu gått sedan vi slog oss – Livet går ut på att komma i kontakt med sig ner i kafeterian på stadsbiblioteket och José har själv; det är därför du brukar se mig så ofta där fortfarande inte rört sin apelsinfestis. borta i parken, säger José och pekar ut mot KungsJag och fotografen är uppfyllda av otidsenliparken. ga tankar och av ett engagemang som får Jante att – På den bänken sitter jag varje dag året runt, vakna upp inom en. ibland till och med i regn och snö. Jag behöver Det är dags att gå ut i parken för ett foto. den sortens avkoppling. – Det blir alltid så när jag är på middag; jag På ett vis en enstöring, på ett annat vis en per- bara pratar och hinner aldrig äta upp min mat, säson som skriker efter att få kommunicera med an- ger José samtidigt som han undrar om han ska ha dra – så upplever jag José. Är denna personlighet ”hatten” på sig när vi fotar honom. typisk för konstnärer? En liten bit in i parken faller trädens skuggor José avger ett svar utan att ha fått frågan: långa – en plats för en solidarisk solitär. – Jag är väldigt social men ändå lever jag väl– Genom den existentiella egoismen blir man digt ensam. Det är självvalt men ändå inte, för det generös och empatisk, fortsätter José. De flesta finns inget alternativ. människor har inte funnit sig själva; då ges plats – Jag vill inte leva i det meningslösa bruset. till saker som egentligen inte fungerar i det kollekJag söker en fördjupning av tillvaron. Vi har inte tiva livet – kapitalism till exempel. Kapitalism kan mycket tid till vårt förfogande och då gäller det bara existera om människor inte är medvetna; för att satsa rätt. då köper de kompensation. Människor har blivit Jag berättar för José att temat för tidningen perverterade och indoktrinerade. som jag intervjuar honom för är solidaritet – ett Indoktrinerade av vad? ord som verkar ha fallit ur modet men vars inne–Av att passa in i ett visst samhällsmönster. börd borde intressera någon som kallar sig filosof Från och med den dag du föds, till den dag du dör, och som gör konst för folket. är allt ordnat för dig. Du har knappt något utrymFinns det någon koppling mellan konstnärskapet me alls att själv bestämma över. Det är som om och att vara solidarisk med den som är svagare? samhället skulle veta bättre än du vad det är du José tittar på mig utan att säga något och vi- själv vill. Och säg, är det inte just så det blivit? I sar upp ett papper: ”Kalender 2008 i samarbete skolorna behövs det samhällsvägledare för att hjälmed Stadsmissionen”. Sedan kommer ett citat av pa ungdomar att ta reda på vad de vill med sina José själv: ”Jag talar dagligen med utsatta männis- liv! Och samtidigt har vi många unga som tar likor. För mig är det viktigt att visa solidaritet gente- vet av sig. mot dem som lever i utanförskap...” Så här är det pojkar, säger José, och ser ut att Kalendern består av tolv av Josés bildbokstä- vilja lägga sina armar över våra axlar: ver och den säljs helt och hållet till förmån för – Det hela är egentligen mycket enkelt. Vi har hemlösa. all kunskap vi behöver inom oss – det är bara att – Ordet solidaritet försvann med Palme. Då lyssna inåt och göra därefter. tog man bort det begreppet. Jag vet vad det innePläderingar och predikningar. Hans ord borbär att inte ha någonstans att bo; därför gör jag de för länge sedan ha orsakat mig en överdos av det här. Jag får ingenting betalt, det är helt ideellt. ouppnåelig livsvisdom. Men så känns det inte Men, funderar jag tyst för mig själv, konst- med José, för här finns också en stor ödmjukhet. närskapet kräver rimligen också ett stort utrymme Det har blivit dags att gå, men egentligen att vända sig inåt – en egocentrisk hållning. Mina skulle jag vilja följa med honom till hans favorittankar förs till ett ord som har samma rot som ’so- bänk i parken och fortsätta vårt samtal över varsin lidaritet’ men som snarast antyder dess motsats: av hans medhavda ljumna burköl. att vara ’solitär’. Hur hänger detta ihop? – Och hörrni, ropar José efter oss. För José är det inget konstigt alls. – Jag konkurrerar inte med någon, det är inte – När man är individuell på riktigt, blir man det som intresserar mig. Jag gör min egen grej, kollektiv och solidarisk. Förstår du? springer mitt eget lopp – med kärlek. Det är väl – För att jag ska må bra måste andra runtom- det det hela handlar om, eller hur? ©

Sida 32 Magasin Nic # 2, 2008

Från början ville jag bli författare; det var på 1950-talet när jag bodde i Paris och Sartre och de andra höll till där. Men när jag kom till Sverige blev jag intresserad av bildkonst. Jag upptäckte att det är ett mer “primitivt” uttryck, mer fysiskt och direkt, och att den kan skapa en dialog bortom språket. OM TEXTER I BILDKONSTEN

Det är för mycket förklaringar i konsten idag; texter som är helt irrelevanta. Vill man ha med många texter kan man skriva en bok istället. Det är bilden som är det viktiga; som har ett existentiellt och tidlöst uttryck. OM SOLIDARITET: Jag predikar för egoism – i dess positiva bemärkelse. Genom den existentiella egoismen blir man generös och empatisk därför att man förstår att vi är beroende av varandra. Vi färdas alla i samma båt den tid vi har att leva. Därför är det mycket bättre att vara snäll och kärleksfull. OM TITLAR PÅ KONSTVERK: Jag har inte satt några namn på bilderna eftersom jag vill lämna människorna i fred med sin upplevelse. Namn skulle bara begränsa. OM SAMTIDSKONSTEN I MALMÖ:

Det är för mycket geschäft, spektakel och tingeltangel – och för lite existentiella värden. Det är för lite bildmässig tyngd – den tyngd som publiken egentligen söker, men som de inte finner idag.


 

Hallå malmöbo – är du solidarisk? mannekängintervjuare: stefan karlsson foto: babak payandeh

NIC-mannekäng # 3

 

NIC-mannekäng # 4

Vad tänker du på när du hör ordet solidaritet? – Att acceptera varandra och att det ska vara lika för alla. Alla har samma värde.

Vad tänker du på när du hör ordet solidaritet? – Socialdemokraterna. Jag tänker på de röda partierna. Vad betyder ordet solidaritet för dig? – Sammanhållning. Man tar personligt ansvar och tar hand om varandra. Är du solidarisk med någon eller något? – Ja, min familj och mina vänner. Hur vet man vem eller vad man ska vara solidarisk med? – Drömscenariot är att man är det med alla. Varför man inte är det vet jag faktiskt inte. FREDRIK PALOMINO

Vad betyder ordet solidaritet för dig? – Jag har vuxit upp som hippiebarn på 70-talet så det har jag blivit präglad av, framförallt det här att kämpa för allas rätttigheter. – Det gäller även i hemmet. Jag har tre barn och jag står inte som något överhuvud. Jag har största ansvaret men mina barn har samma rättigheter. Är du solidarisk med någon eller något? – Ja, det tycker jag nog. Hela mitt sätt som jag är och lever på är nog rätt så solidariskt. Jag har alltid kämpat för dem som haft det svårt och blivit illa behandlade. Jag försöker alltid göra rätt, men sedan är man inte perfekt. Hur vet man vem eller vad man ska vara solidarisk med? – Det ska man väl vara mot alla egentligen. Det handlar om respekt, att vara lyhörd och lyssna på människor. När man inte gör det så är man inte solidarisk. CAMILLA GISSLOW

NIC WAS HERE

Sida 34 Magasin Nic # 2, 2008

NIC HERE Sida 35WAS Magasin Nic # 2, 2008


 

Finn text och foto: jesper blomqvist

dig Sida 36 Magasin Nic # 2, 2008

själv


 

OMKARANANDA är född 1968 i Köpenhamn. Som 16-åring började han med yoga och meditation. Omkarananda hade som barn upplevelser med nada yoga och ishwara devata (psykisk ljud och symbol) som väckte hans spirituella intresse. Han är elev av Satyananda-traditionen men är också inspirerad av zenbuddism och Eckhart Tolle. Sedan 2000 har Omkarananda varit aktiv Sverige och han har startat Klassisk Yoga och Meditation – K-yoga – i Malmö och Lund.

 

och var solidarisk

S

olidariteten tillhörde 1960- och 70-talen, säger yogaläraren Omkarananda. – Då härskade begrepp som ”brotherhood”.

Utanför fönstret på sjätte våningen i en grå kubformad byggnad i centrala Malmö hänger regntunga moln. Malmö är grått. Orkar människor vara solidariska under årets grå vintermånader? – Sedan kom 1980-talet, säger Omkarananda. Då var alla måna om sig själva och den individualistiska självupptagenheten tog oss ifrån solidariteten. Materialismen härskade. För en utomstående kan yoga framstå som en individualistisk och självcentrerad verksamhet, som något där man går längre och längre in i ett jag – sitt eget jag, sitt eget själv. Omvärlden blir då det andra; det stora som jag inte kan kontrollera, inte styra och råda över. Yogan framstår som självbeskådelse med sin kroppskontroll, sina andningsövningar och sin tarmsköljning. – I buddhismen mediterar man över allas frigörelse och för allas bästa. En motsvarighet i yogan är karma-yogan. Det handlar om att vilja vara en människa som hjälper andra och som inte är fast i sitt ego. Yogan uttrycker ett behov att komma över sina egenintressen. Det är en filosofi och ett levnadssätt. Det handlar om att nuet inte får styras av framtiden. Filosofi och levnadssätt. Andlighet som solidaritet. Men – fortfarande – hur kan yoga

Sida 38 Magasin Nic #1 , 2007

och meditation beskrivas som solidaritet? Kan man kanske tala om solidaritet mot sig själv? – Mot vilken del av vårt själv skulle vi i sådana fall vara solidariska? Företagsledaren som går in i väggen och kraschar totalt? Det grundläggande är inte att tjäna sig själv – det är att komma ur sin självupptagenhet och utvidga sitt självmedvetande så att man kan dela med sig av sig själv. Kan solidariteten starta i en uppgörelse i människans innersta i stället för som i det mer traditionella sättet – att se sig själv i andra? Den Australien-födde filosofen och djurrättsaktivisten Peter Singer tjänstgjorde på ett universitet i USA och fann att många av hans akademiska kollegor gick i terapi år efter år utan att göra märkbara mentala framsteg. Många upplevde en tomhet och brist på mening även efter år av terapi. Singers slutsats var att kollegorna istället borde arbeta solidariskt med andra människor genom ideella organisationer, och därigenom vinna en känsla av sammanhang och mening i mötet med andra. – Ett utökat medvetande ökar inte nödvändigtvis insikten om andra människors lidande, men om man mår bra själv så är det lättare att hjälpa andra, säger Omkara. Så även i en yogastudio handlar det om att se andra. Fast här börjar resan mot solidariteten hos dig själv – genom förmågan att släppa taget och öka medvetandet. Och utanför fönstret är himlen fortfarande grå.

Sida 39 Magasin Nic #1 , 2007


 

text: sstefan tefa n ka karlsson rl s s on

 

illustrationer: anthony iswandi

NER FREDRIKS FRED RIKS FFORSKNIN FORSKNINVÄNDER ORSKNINVÄNDER ORSKNIN VÄNDER UPP OCH NER PÅ DET DU TRODDE TRO DU VISSTE OM MORAL.

Lita på mag magen

– den styr mora moralen Moral handlar lika mycket om magkänsla och intuition som om förnuftigt resonerande. Det menar Fredrik Björklund, doktor i psykologi vid Lunds Universitet, som forskar i moralpsykologi. Det kan dessutom finnas en biologisk grund för moralen och varför människor beter sig som de gör mot varandra, till och med till de mest ohyggliga saker.

M

agasin Nic träffar Vad är det du forskar kring som har med Fredrik Björklund moral att göra? för att reda ut om det – Min doktorsavhandling handlade om moär så som det nämns ralbedömningar; om hur man kommer fram till i essän, att grunden vad man tycker är rätt eller fel, framförallt när för moralen måste det gäller andra människors beteende. Den teosökas hos den enskil- retiska modell jag utgick från säger att moralbeda människan; i samvetet, eller i varje fall djupt dömningar ofta görs på intuitiv grund. Vi fälda inom människan, långt borta från samhället ler omdömen om andra människors beteenden och dess korrumperande inflytande. – antingen människor vi möter, ser på teve eller Men samtidigt finns det goda samhällen läser om – många gånger varje dag. som har en förädlande inverkan; och ofta är det Just nu gör media stor sak av att många arbetstill samhället och kulturen vi ställer vårt hopp lösa inte söker jobb som de blir anvisade av när vi vill försäkra oss om att de människor vi möter skall bete sig på ett moraliskt riktigt sätt. arbetsförmedlingen. Det har väl med moralbedömningar att göra... Hur hänger det här ihop egentligen? Och vad säger moralforskningen? – Ja, och har man inte några bakgrundsfak-

Sida 40 Magasin Nic # 2, 200 20088

ta så tänker man direkt att de gör fel: ”det är klart att man ska söka jobbet!” Men traditionellt sett inom moralpsykologin är det inte så det går till när man gör en moralbedömning; man har tänkt att personen först samlar in information och sedan gör en jämförelse med de moraliska normer man har, därefter drar man en slutsats om handlingen var rätt eller fel. Det skulle alltså vara en rationell process som är ansträngande, tar tid och framförallt är medveten. – Men, när jag hör dig berätta så får jag omedelbart en uppfattning. Då kan man fråga sig varför det går så snabbt; är det så att processerna har automatiserats för att vi har gjort dem så många gånger? Det tror inte jag – du kan säkert tänka ut ett nytt hypotetiskt fall där jag ändå omedelbart kan ha en känsla av att det är fel. Det handlar snarare om att man har olika snabba intuitioner: omedvetna bearbetningsprocesser som ger en omedelbar känsla av att något är rätt eller fel. Den känsla man får tillskriver man sedan det som händer: ”jag känner som jag gör för att det är moraliskt fel”. Först efteråt kan man resonera kring det, om du till exempel frågar varför jag tycker det är fel. Då kan jag koppla in mina medvetna normer: ”det är viktigt att man gör rätt för sig”. Men det är alltså inte det medvetna resonerandet som är avgörande utan den intuitiva känslan.

Sida 41 Magasin Nic # 2, 2008


 

” N Ä R F ÖR S ÖK S P E R S ONE R S K A BE DÖM A HUR BR A BIL F ÖR A RE DE Ä R S Å S Ä GE R DE AT T DE Ä R B ÄT T RE Ä N GE NOM S NI T T E T. P ROBL E ME T Ä R AT T DE F L E S TA T YCK E R AT T DE Ä R B ÄT T RE Ä N GE NOM S NI T T E T ! ” Den är alltså omedveten?

kring moraliska frågor?

– Processen är omedveten, men inte känslan; i det här fallet kanske det är att man blir arg.

– Vi har inte gjort det men det finns en tradition av sådan forskning. Enligt vårt sätt att se har man överbetonat resonemangens betydelse, i alla fall när det gäller moralbedömningar. – Vi tror att resonemang spelar roll när det gäller beslut; när man står inför ett moraliskt beslut och kan välja mellan handling a och b som får olika konsekvenser. Då kan det hända att man väger för och emot och tänker igenom situationen.

I vår västerländska kultur säger vi ofta att känslor kan man inte lita på. Men om jag förstått det hela rätt så behöver inte känslor och intuitioner vara dåliga? – Det har ju visat sig att människor som har skador på de delar av hjärnan som har med emotioner att göra, fattar mindre rationella beslut. De får inte den där magkänslan man kan få när något håller på att gå fel. – Det finns ett experiment där försökspersonerna får välja kort från olika högar. I vissa högar vinner man ofta men det är låga vinster. I andra högar är det få men höga vinster. Det är mer rationellt att ta kort ur lågrisk-högen; på sikt ger det högre vinst. Psykopater och människor med skador på de emotionella delarna av hjärnan tar för många kort ur högrisk-högen. – Emotionernas syfte är att snabbt vägleda oss i sociala interaktioner, menar vissa forskare; och moral handlar till stor del om sociala interaktioner. Så det är klart att känslor, emotioner och samvete har med moral att göra; det handlar inte bara om resonerande och kalkylerande. Det låter som en självmotsägelse att emotioner hjälper oss att vara förnuftiga eller rationella? – Ja, ofta har man tänkt att emotioner korrumperar vårt tänkande; man ska undvika att vara emotionell. Men känslor kommunicerar med andra människor, och då gäller det att kunna tolka signalerna. Vad har ni kommit fram till rent konkret i forskningen? Vad vet man egentligen om moral? – När det gäller moralbedömningarna så har vi lyckats visa att åtminstone ibland så gör människor moralbedömningar på intuitiv grund. Vi har lyckats manipulera folks moraliska intuitioner. Försökspersoner får läsa en och samma berättelse men vi har tagit med mer eller mindre oväsentliga saker som inte har med själva saken att göra och det påverkar sedan vad man tycker. – Tidsperspektivet verkar spela roll. Man bedömer en handling som moraliskt värre om den utspelar sig tio år framåt i tiden jämfört med om det skulle hända imorgon. Det moraliska innehållet framträder tydligare när handlingen förläggs långt in i framtiden. Har ni inte forskat i hur människor resonerar

Sida 42 Magasin Nic # 2, 2008

 

De är mer realistiska med andra ord? – Ja, precis. Så det här med självkänslan kan vara en förklaring till att man tycker att man själv är mer moralisk än andra. Det här med att man är snar att döma andra kanske också kan få den effekten att man höjer sin självkänsla, eller? – Ja, ett sätt att tycka bättre om sig själv är att jämföra sig med dem som är sämre, det finns det forskning som visar. Om vi till exempel tar han som inte sökte jobbet så kanske jag direkt kopplar hans beteende till egenskapen slapphet, det är en slapp person: ”slapphet är omoraliskt och alltså handlade han fel”. – Men om jag själv satt där i den situationen så skulle det förmodligen finnas ett annat skäl till varför jag inte söker jobbet: ”jag har ett annat jobb på gång” eller ”jag har inte rätt kompetens”. Problemet är att en utomstående bedömare inte känner till det sanna skälet och förmodligen dömer mig. Så det är stor skillnad om man blickar inåt eller utåt när det gäller moralbedömningar.

Så det är viktigt att skilja mellan beslut och bedömningar? – Ja, det tror jag. Det kan hända att det är så även inom andra områden men just inom mo- Kan du berätta kortfattat om vilka idéer ni har ral så tror jag det rör sig om olika kognitiva (in- angående moralens ursprung. Hur har moralen uppstått? tellektuella) processer. Bedömningar är till stor del baserade på känsla och intuition. När det – När det gäller moralens ursprung så har gäller beslut kan man tänka sig att människor man hittat vissa saker som är gemensamma hos resonerar mer och kanske till och med frågar an- både djur och människor, och man kan förestäldra om råd. la sig att vi delar den här grunden evolutionärt. – Att känna att någonting är moraliskt rätt Det är svårt att visa med experiment och man eller fel är som att se om en person är man el- får försöka förstå i backspegeln. ler kvinna; man får en direkt uppfattning. Det är – Man tänker sig att det finns en grundlägofta inte förrän någon ifrågasätter bedömning- gande förmåga att uppleva sympati och empati en man gjort, som man omprövar den: ”han – att känna med en annan individ. Det har även kanske inte är intresserad av jobbet” eller ”han schimpanser. De tycker inte om när andra indihar ett annat jobb på gång”. Blir man inte ifrå- vider får elektriska stötar och gör saker för att gasatt kör man nog vidare på den första bedöm- undvika det. Schimpanser tar till exempel inte ningen. en banan om det kan leda till att en annan individ får en elektrisk stöt. Så det ligger någonting i talesättet ”människan är snar att döma”? Hur förklarar man det? – Ja, döma är det rätta ordet. När det gäller – Genom att de här beteendena antingen på moralbeslut är situationen en annan. Om det individ- eller gruppnivå gynnar en på sikt. till exempel handlar om abort eller skilsmässa – Det är inte så konstigt att vi gynnar familså tänker man sig nog för innan man fattar ett jemedlemmar som vi delar gener med, men det beslut. visar sig att vi även gynnar individer som vi är oberoende av därför att vi på så sätt kan få reMan dömer inte heller sig själv misstänker jag, surser när vi behöver dem. Fladdermössen är ett med samma snabba intuitiva dom. exempel på det. Eftersom de inte får mat så ofta – Där finns det intressanta psykologiska un- som behövs utvecklar de ett samarbete som gör dersökningar. När försökspersoner ska bedöma att varje individs chans att överleva ökar. Det hur bra bilförare de är så säger de att de är bättre skulle kunna vara en grund till varför moral än genomsnittet. Problemet är att de flesta tyck- uppstår. er att de är bättre än genomsnittet! – Detsamma gäller för moraliskt relaterade egenskaper; man är ärligare och snällare än genomsnittet. Hur kan det komma sig? Jo, man En nyligen gjord studie har visat att egoistiskt beteende är accepterat i schimpansernas vill rädda sin självkänsla och tycka om sig själv. samhälle, medan människor tenderar att Människor verkar ha ett grundläggande behov straffa individer som agerar egoistiskt. av det och då kan man ibland förvränga verkligFredrik Björklund hävdar dock att det inte är så stor skillnad mellan människor och heten. Faktum är att personer som är deprimeraschimpanser – människor är sannolikt mer de gör lite bättre bedömningar.

” N Ä R DE T G Ä L L E R MOR A L E NS UR S P RUNG S Å H A R M A N HI T TAT V I S S A S A K E R S OM Ä R GE ME NS A MM A HO S B Å DE D JUR OCH M Ä NNI S KOR ”

egoistiska, och schimpanser mer altruistiska, än vi tror.

Sida 43 Magasin Nic # 2, 2008


 

” HI T L E R VA R E N S K ICK L IG DE M A GOG OCH J A G T ROR AT T H A N S P E L A DE PÅ F OL K S MOR A L I S K A IN T UI T ION E R . AT T DE T Ä R F E L AT T D ÖD A Ä R IN T E DE N E ND A MOR A L I S K A IN T UI T IONE N S OM F INNS ; M A N S K A ÄV E N VA R A L O J A L O CH S OL ID A RI S K ME D S IN GRUP P E L L E R S I T T L A ND ” Grunden skulle alltså vara genetisk eller biologisk? – Ja, det finns evolutionsbiologer som resonerar så. Det passar bra ihop med hur djur beter sig, men bevis för att det skulle vara så är inte lätt att få fram. Men ofta när någon presenterar ett evolutionärt argument hävdar någon annan att det beror på kultur eller socialisering (anpassning till gällande normer i ett samhälle). Det tycks som att mänskligt beteende skulle motsäga det här med ömsesidighet och att hjälpa varandra. Konkurrens är ju det som uppmuntras i vårt samhälle. Företag konkurrerar mer än de hjälper varandra. – Det tror jag lite grand beror på hur man ser på det, är glaset halvfullt eller halvtomt? Huruvida det gynnar en individ att samarbeta eller ej beror på de strategier som de andra individerna använder. – I en viss population där många samarbetar bara en gång och sedan drar, är det bättre att vara försiktig; till skillnad mot i en population där man kontinuerligt samarbetar. Det har spelteoretiska experiment visat. Att göra likadant som de andra visar sig vara en bra strategi. Om de fuskar så fuskar man själv, om de samarbetar så samarbetar man själv också. Vi har varit inne på att biologi och genetik skulle kunna vara ursprunget till moralen, men många menar ju att samhället spelar stor roll. – Filosofen David Hume sammanfattar det här med moralens ursprung rätt så bra. Han skiljer mellan naturliga och artificiella dygder. De artificiella är sådana som uppstår i kulturen och som vi lär oss. En naturlig dygd är till exempel att man kan känna en annan persons lidande. – Frågar man mannen på gatan så är förmodligen det första han tänker på att moralen kommer från kulturen: ”när man är liten är man ett oskrivet blad och moral lär man sig genom uppfostran” eller ”har man föräldrar som struntar i en, eller dåliga kompisar, lär man sig aldrig moral och man blir ond”. Men så verkar det inte vara. Det är snarare ett samspel med de naturliga förutsättningar man har. Personliga egenskaper som temperament är betydelsefulla. Barn som är känsliga för reprimander är lättare att uppfostra till att bli moraliska jämfört med barn där man måste ta i med hårdhandskarna.

Sida 44 Magasin Nic # 2, 2008

Vilka faktorer avgör om en person kommer att handla altruistiskt (osjälviskt) i en viss situation? – Där finns det intressanta socialpsykologiska undersökningar. Hur kan det komma sig, i vissa fall, att ingen ringer till polisen när en kvinna blir knivhuggen på stan? Det visar sig att man är mer benägen att agera när man upplever ett personligt ansvar, när man inte tror att någon annan gör någonting åt saken. – Sedan har vi en koppling mellan normer och beteende. Har jag normen att man bör hjälpa människor – och det är en viktig del av min självbild – och jag stöter på en person som behöver hjälp, så är sannolikheten större att jag kommer att ge hjälp än om jag inte har normen. Om ens familj samtidigt omfattar normen så blir sannolikheten ännu större. Å andra sidan minskar den om jag anser att jag saknar kunskap för att kunna ingripa, om jag till exempel behöver ge första hjälpen. – Men det mest betydelsefulla är nog förmågan att känna empati. En psykopat hjälper kanske inte ens en knivhuggen person, eftersom det inte spelar någon roll för honom.

ken skulle kunna handla moraliskt? – Den här frågan ställer verkligen allting på sin spets. Är det konsekvensen av handlingarna som är det viktiga eller spelar avsikten roll? – Jag har en känsla av att avsikten spelar stor roll. Om du och jag dödar var sin person, du gör det av misstag och jag avsiktligt, så tycker jag nog att man kan klandra mig mer. Men det är i och för sig mer en filosofisk än en psykologisk fråga. Sociologen Zygmunt Bauman har visat att det inte var omoraliskt att ange judar – enligt den definition som du nyss nämnde – eftersom det var upphöjt till norm i det tyska samhället un-

der Förintelsen. Samtidigt borde det ju då ha uppstått en inre moralkonflikt hos den ickejudiska befolkningen, om det stämmer att det finns universella moraliska intuitioner kring rättvisa. – Det är intressant. Hitler var en skicklig demagog och jag tror att han spelade på folks moraliska intuitioner. Att det är fel att döda är inte den enda moraliska intuitionen som finns; man ska även vara lojal och solidarisk med sin grupp eller sitt land, till exempel. Jag gissar att han spelade på patriotiska känslor och han använde många metaforer i sina tal – vilket är ett sätt att vädja till känslor. – Det har säkert funnits en dissonans mellan intuitionen att det är fel att döda och hur man

  faktiskt handlar, men det kan ha underlättat att utföra handlingarna om de känt att de följt någon annan viktig moralisk princip. Frågan många ställer sig efter Förintelsen är just: hur kunde det här hända? Zygmunt Bauman och Hannah Arendt menar att det var inte konstigt eftersom normen fanns att man skulle vara solidarisk med Hitler och den ideologi han stod bakom. Det trumfade över de moraliska intuitioner som föreskriver ett annat handlande. Skulle man kunna uttrycka det så? – Ja, och det intressanta är att det inte behöver vara något som bara uppstod i det samhället, utan det kan finnas en evolutionär grund för

det som hände. Det är inte slumpmässigt vilka ideologier som vinner gehör, och det skulle vara svårt att sälja in en sådan här ideologi om det inte fanns någon biologisk grund alls. – Man gynnar de individer som man delar gener med. Man uppfattade nog det som något främmande med ett annat folkslag i landet. Man gjorde dem till främlingar. – Just det, det blir en social konstruktion vad som är vi och dom. Men den här uppdelningen i vi och dom är en viktig grund i naturen, och det kan man se hos många djur. Man räddar sina egna barn först från ett brinnande hus och därefter andras – det anses vara helt okej. ©

Fredrik Björlund är doktor i psykologi vid Lunds Universitet. Han är en av de första i Sverige som har intresserat sig för moralfrågor inom ämnet psykologi, och har i sin forskning visat att moralbedömningar grundar sig på intuition och inte förnuftsresonemang. FOTO: STEFAN KARLSSON BILDBEHANDLING: HENRIK EKLUNDH PAGLERT

Är det inte svårt att mäta förmågan till empati? – Jo, men man kan använda sig av självskattningsformulär. Då kan man se att kvinnor ofta uppger att de är mer empatiska än män; men dessa skillnader utjämnas eller försvinner om man jämför med fysiologiska undersökningar och beteendeundersökningar. Så självbilden och könsrollen kan ha en inverkan på hur empatisk man upplever sig vara, vilket i sin tur hänger ihop med hur bra eller illa man tycker om andra grupper av människor. Kan man säga att de anställda på ett företag handlar moraliskt om de följer företagets etiska riktlinjer, eller måste de vara förankrade på ett inre plan? – Jag skulle nog inte kalla det för ett moraliskt beteende om inte avsikten var moralisk. Då är det snarare frågan om instrumentella handlingar. Men om man är psykolog – och menar att ett moraliskt beteende är ett beteende som är i enlighet med samhällets normer – så skulle man ändå kunna säga att handlingen är moralisk. Så en psykopat som beter sig enligt regelbo-

Sida 45 Magasin Nic # 2, 2008


 

Hallå malmöbo – är du solidarisk? mannekängintervjuare: stefan karlsson foto: babak payandeh

NIC-mannekäng # 5

Vad tänker du på när du hör ordet solidaritet? – It was a political party in Poland. Vad betyder ordet solidaritet för dig? – I think about doing something for other people, protect and stay behind other people. Är du solidarisk med någon eller något? – Yes, I think I am. I feel solidarity when people fight about there rights and also for animals. I am for equal access to schools and I don´t wear a fur. Hur vet man vem eller vad man ska vara solidarisk med? – It comes from my view of what is right. I think both thinking and feeling is involved. You learn from your life experience. BEATA ORLIKOWSKA, BOSATT I TYSKLAND, URSPRUNGLIGEN FRÅN POLEN

NIC WAS HERE

Sida 46 Magasin Nic # 2, 2008

 

NIC-mannekäng # 6

Vad tänker du på när du hör ordet solidaritet? – Att hjälpa den andre så att han får det lika bra som jag själv. Vad betyder ordet solidaritet för dig? – Det jag sade nyss. Är du solidarisk med någon eller något? – Jag är ensam och 81 år gammal, så mina ungar givetvis; i den mån jag kan. Hur vet man vem eller vad man ska vara solidarisk med? – Var och en får själv välja vem man ska vara solidarisk med. Det är ingenting som man vet på förhand eller frågar någon annan om, det får man avgöra själv. – Det kan man känna på sig liksom allting annat. I vanliga livet går man på känsla, och när man inte känner så gör man fel. JEAN-CHRISTOPHE AXELSSON

NIC HERE Sida 47WAS Magasin Nic # 2, 2008


 

  text: johanna gustavson foto: henrik rosenqvist

Hösten 2006 börjar Stapelbäddens konstgrupp arrangera urbankonstfester - full moon arty. Hösten 2007 tar de ett samlat grepp kring gatans uttrycksformer - centrum för urban konst invigs. hösten 2008 bjuder cfuk in till en internationell gatukonstmanifestation någonstans i malmö.

CFUK Sida 48 Magasin Nic # 2, 2008

Sida 49 Magasin Nic # 2, 2008


 

CENTRUM FÖR URBAN KONST, CFUK, VILL SÄTTA MALMÖ PÅ KARTAN SOM SVERIGES FRÄMSTA GRAFFITISTAD. MAGASIN NIC GER HÄR EN ÅTERBLICK PÅ HÖSTENS INVIGNING, DÄR AVSTAMPET SATTES FÖR DET VIDARE ARBETET. NU ARBETAR CFUK PÅ EN YTTERLIGARE MANIFESTATION HÖSTEN 2008, DÄR PLANEN ÄR ATT POSITIONERA SIG UTANFÖR RIKETS GRÄNSER.

T

retusen kvadratmeter mäktig industrilokal fylldes med graffiti och andra urbana uttryck, musik och en massa människor – en kväll som vibrerade av inspiration och skaparglöd. Det var dags för ytterligare ett Full Moon Arty och invigningen av CFUK, Centrum för urban konst, som visade upp ett brett spektrum av kreativitet. Den karga betongklumpen med sitt karakteristiska sluttande tak är den enda stapelbädd som finns kvar i Västra hamnen, ett minne från den tid då Malmö var industristad och Kockumsvarvet sysselsatte uppemot tretusen arbetare. Idag känns atmosfären i de väldiga rummen nästan filmisk. De rostiga urinoarerna är dokument från en svunnen tid, liksom duschrummen helt i kakel med karga stålkonstruktioner hängande från taket.

DEN L AGLIGA GRAFFITIN BEHÖVS

”Zack” började med graffiti på 1980-talet – ”på den tid varje vägg var en jungfru”. Idag vill han ha fler platser för laglig graffiti.

 

– Möjligheterna i den här lokalen är enorma, det säger Zack, som arbetar i CFUK:s konstgrupp, med ansvar för CFUK:s graffitigalleri Down Under. Han är en av Sveriges första graffare och ses som en av dem som gjorde den allra första tågmålningen i landet. Han graffade redan 1984, den svenska graffitikulturens år noll. Det var då den legendariska hiphopdokumentären Style Wars från New York slog ner som en komet och tände gnistan i den svenska graffitikulturen, med start i Stockholm. – Det jag gjorde 1984–85 färgade småkillarna, de såg mina grejer när jag var 14–15 hemma i Stuvsta i Stockholm. Det var på den tiden som varje vägg var jungfru. Så är det inte idag, ribban har höjts för vad man ska göra för att kunna synas. Det är också därför som det verkligen behövs platser för laglig graffiti, som detta, och som P-huset Anna som har varit en jätteviktig tillgång för graffare i Malmö i alla år, säger Zack. Det är alltigenom laglig graffiti som gäller i Stapelbädden. Graffitidukarna sitter fastspikande på stora träpaneler längs med byggnadens långsida, ingen målar direkt på betongen. Målningarna har producerats av deltagarna på Glokala folkhögskolans hiphopkurs, Zack och graffare inbjudna från hela Öresundsregionen.

Javier Manik, Paraguay: – Jag kom hit för att jag känner några av dem som spelar här ikväll. Det schysst att se graffitin här, men det är väldigt annorlunda mot hemma. I Sydamerika ser man graffiti överallt på gatorna, det är så folk uttrycker sig. Här är det mer dolt och underground. Det är just sådana här platser som unga människor behöver. Centrala Malmö är så chict och prydligt men det är just sådana här platser som unga människor behöver.

Det är ett drygt jobb med någon måste göra det. Graffitin målas på stora dukar som först måste grunderas med vit färg. Richie Muridin och Stoffe Lindin går hiphopkursen på Glokala folkhögskolan och har dragit på sig platspåsar på fötterna för att inte kladda ner sig.

Hanna Schlyter har just grundat väggen i graffitigalleriet för att ge plats åt nya målningar. – Jag har ingen direkt mall när jag målar; jag tror att jag ska göra ett höstträd där löven består av prickar, och så ska jag skriva ”Kärlek” med skrivstil, säger hon.

”OTRYGGHET – VAD ÄR DET? ” Richie Muridin, Paulo Timar och Stoffe Lindin går hiphopkursen på Glokala folkhögskolan i Malmö. Här lär de sig mer om hiphopens fyra element: dans, rap, graffiti och dj, men även om ekonomi, marknadsföring och att arrangera spelningar och klubbar. – Utbildningen gör ju att man kan testa på hur det är att försörja sig på sin musik. I och för sig är inte studiemedlet så mycket, sjutusen i månaden, men ändå. Vi kommer att få tillgång till studio och allting, det är överfett. Du blir kanske ingenting på den här kursen, kanske lite smartare, säger Stoffe Lindin. – Kanske om du hade haft talang till nån av grejerna, retas Richie Muridin. Paulo Timar rappar om sådant han själv varit

Sida 50 Magasin Nic # 2, 2008

Sida 51 Magasin Nic # 2, 2008


 

Två hundra meter graffiti lyser upp Stapelbäddens betonglandskap. I samband med lanseringen av CFUK dokumenteras målningarna från ovan med hjälp av ett segelflygplan.

 

Stapelbädden sover aldrig. Väggen är i ständig förändring och graffitikonstnärerna målar långt efter att solen gått ner över Västra hamnen.

Sida 52 Magasin Nic # 2, 2008

Sida 53 Magasin Nic # 2, 2008


 

STAPELBÄDDENS KONSTGRUPP har sedan hösten 2006 arrangerat Full Moon Arty, events med gaturelaterade uttryck från hundratals artister och konstnärer. Det är konstgruppen som ligger bakom CFUK, Centrum för urban konst, som tillsammans med andrar skapar nätverk för nya uttrycksformer kopplat till det urbana rummet.

med om. Han vill kunna påverka med sin musik och vill att äldre, ”inte bara fjortonåringar”, ska lyssna på hans låtar. – Otrygghet, vad är det? Och alla förslag om ökad övervakning på stan? Det är vi som ska hålla ett öga på våra förtroendevalda, inte tvärtom! Jag känner mig mycket mer otrygg när jag inser att jag inte kan övervaka vad de pysslar med. Det är otrygghet för mig. Hade jag varit rik eller diplomat så hade jag givit de fattiga övermycket pengar, säger Paulo Timar.

UTTRYCKET FÅR FÖRE NAMNET Hanna Schlyter går Glokala folkhögskolans hiphopkurs och sökte utbildningen av nyfikenhet, hon ville lära sig mer om graffiti. Hon lyser upp när hon berättar om första gången hon målade på den legendariska lagliga väggen P-huset Anna. – Första gången vi testade var det jättekul, det var fint väder och man kunde stå där i lugn och ro och måla, säger hon. – Det är liksom en utmaning, men under processen vill jag inte att folk ska stå och kolla på vad jag gör. När det är klart är det jättekul. Jag målar mer abstrakt med akryl och olja, och tecknar väldigt mycket. Jag tror det finns jättemycket man kan göra härinne, här är så enormt! Det skulle vara rätt bra om det kunde återkomma lite oftare bara. Jörgen Qvartsenklint är projektledare i Itprojektet Urban Boxes som samarrangerar med CFUK. – Det finns en djup kraft i allt som finns här. Det är något helt annat än om man jämför med att gå på vanliga gallerier. Här kommer uttrycket framför namnet och konsten blir mer spontan, väggarna kan förändras på bara några timmar.

BYGGER FRÅN GRÄSRÖTTERNA Det är fullt med folk på kvällen, folk minglar och fyller den jättelika lokalen med liv och rörelse. Stapelbäddens dinosauriestora långsida är täckt med graffitiklädda paneler och musiken flödar. Det råder inget tvivel om att kvällen är lyckad. – Jag tror att allt är möjligt här just nu, den här byggnaden ger oss stora möjligheter. Men det är som en eld, man lägger på ett vedträ, ett papper, underhåller den. Vi måste mata den här byggnaden med kreativitet för att den ska överleva. Det är som när en sprinter tar första steget på ett löp, det är där vi är nu, säger Zack. CFUK:s projektledare Liv Zetterling som håller i de många och vildvuxna trådar som resulterat i kvällens manifestation ser något medtagen, men nöjd ut när kvällen går mot sitt slut. – Ikväll har vi sett ytterligare ett smakprov på talang och skaparkraft, det känns helt fantastiskt. Särskilt eftersom det var många som inte trodde på att vi skulle få ihop allting. – Det gäller att inte släppa sin idé och bestämma sig för att ta sig fram där det finns ett kreativt flöde. Det är lätt att hitta eldsjälar, men det krävs också mycket organisation och handlingskraft för att ett helt projekt ska hålla och fungera i längden. Invigningen innebar att vi bygger från gräsrotsnivå, det är en tydlig manifestation av de lokala, regionala krafter som finns här. ©

Sida 54 Magasin Nic # 2, 2008

 

CFUK, Centrum för Urban Konst är en organisation med syfte att stödja urbankonst och tillvarata konstgruppens kreativa arbete. CFUK har ingått partnerskap med SLU Alnarp, Movium, Gatukontoret och Folkbildningsföreningen i Malmö. Visionen är att lyfta fram oetablerade konstnärer och skapa utrymme, förståelse och nya arenor för urbankonst, graffiti och skejt. Det är tidig förmiddag och det är snart dags för hiphopkursens deltagare att rulla ut målningarna på de stora dukarna till Stapelbäddens tak. Stefan Edvinsson är inhyrd för att filma de jättelika graffitimålningarna från ovan. Flygningen måste planeras noga, förklarar Stefan. – Det ser bra ut. För bara någon timme sedan var det där tornet där borta helt insvept i dimma, säger han och nickar mot Turning Torso som avtecknar sig knivskarpt mot den blå himlen.

I Stapelbäddens källare huserar graffitigalleriet Down Under (vänster). Här har det tidigare funnits duschrum för Kockums varvsarbetare. Den ruffa lokalen lämpar sig utmärkt som galleri.

I en del av galleriet pågår Open Stage – en öppen scen för alla som vill. Här syns bland andra filmaren Kolbjörn Guwallius som visade ett smakprov ur sin film Rätten till stadenl.

Tommy Petersson, Malmö: – Jag är gitarrist i Godass som ska spela här ikväll. Lokalen är helt okej, det är en schysst plats för osignade band att spela på. Det är kul att vara här och lära känna lite nytt folk. Varför jag är vampyr? Ja man får ju ha nånting på sig.

Sida 55 Magasin Nic # 2, 2008


  

Ett himla tak Graffiti på taket till Stapelbädden. Så här blev resultatet av den flygfotografering som CFUK anordnade under det mångtydiga namnet Vårt himla tak. Fotot är taget av Stefan Edvinsson på cirka 100 meters höjd. Till vardags jobbar han i Göteborg med att flygfilma byggnader, gårdar och golfbanor från sitt motordrivna segelflygplan.

FOTO: STEFAN EDVINSSON

Och nu våras det för framtiden

  

När detta tidningsnummer kommer ut har CFUK lämnat Stapelbäddsparken. De är på väg mot nya samarbeten på nya platser, berättar Liv Zetterling, CFUK:s projektledare. – Stapelbädden är en häftig lokal för urbankonst, men det går inte att komma ifrån att det saknar en viss aspekt. Om vi flyttar vår verksamhet till dit folk bor och verkar – och konsten blir en accepterad del av utemiljön – då blir det intressantare ur ett medborgarperspektiv. Nästa inplanerade CFUK-arrangemang, någongång hösten 2008, kommer att handla om urbankonst på internationell nivå. Platsen är ännu inte bestämd, men det ideala vore i ett bostadsområde, till exempel i Södra innerstaden i Malmö, menar Liv Zetterling. – CFUK är ingen snäv konstorganisation. Vi vill bidra till förståelse för den urbana konsten att ta plats i det offentliga rummet. Vi vill vara med och hitta vägar för den offentliga konsten att samexistera med de platser där människor bor och verkar. Ett av målen är också att bygga ett brett nätverk med etableradeoch helt okända konstnärer som vill skicka in sina bilder och få dem publicerade via nätplattformen On Line Gallery. Bilderna visas bland annat i bildspel som projiceras på olika platser i Malmö. –Vi kommer att bjuda in konstnärer från samtliga världsdelar till den internationella manifestationen i höst. De inbjudna medverkar med sina material till filmvisning, workshops och seminarium. Glokala Folkhögskolan har inlett samarbete med urbankonstnärer i bland annat Tyskland, Lettland, Chile och Vietnam. Följ CFUKs planer för framtiden, på cfuk.se och glokala.se

CFUKs projektledare Liv Zetterling vill flytta tillbaka gatukonsten till dem som gör den. CFUKs höstmanifestation ska ske någonstans i Malmö – där människor bor och verkar.

Sida 56 Magasin Nic #1 , 2007

Sida 57 Magasin Nic #1 , 2007


text och foto: johanna gustavson

alparaiso

Utsikt över Valparaisos äldre delar.

Oceanens älskling, Stilla havets juvel; vackra Valparaiso har många namn och är känd som en av Chiles charmigaste kuststäder. Men Valparaiso är också en av Chiles främsta arenor för gatukonst och graffiti. NIC Magasin hamnar i gatukonstens mecka, där graffitin tillåts spela en aktiv roll i stadsmiljön. Sida 58 Magasin Nic # 2, 2008

Va al paraiso, ’går mot paradiset’

 

 

V

alparaiso ligger i centrala Chile, ett par timmars bilfärd från huvudstaden Santiago. Belägen intill den blånande Stillahavskusten är staden en av landets viktigaste hamnstäder, bohemiskt skön med hus från kolonialtiden klättrande utmed de branta kullar som omger hamn och centrum. Staden är också ett mecka för graffitimålare i hela Chile och överhuvudtaget en kulturell metropol. Gränderna vimlar av små konstateljéer och nationalskalden Pablo Nerudas hus tillhör stadens stora turistattraktioner. Men jag är framför allt här för att se på graffiti. Av en slump träffar jag på Viktor Marquez som läser dokumentärfilm på folkhögskolan Biskops Arnö, en kurs som är förlagd till Valparaiso. Han håller på med en film om två av Chiles

Färg s närin tarka få g nan Gigis lar och män sign nis um. Här kor me en v d ägg kaninö i Va r lpar on hör till g aiso raffit .

ikon

st-

Sida 59 Magasin Nic # 2, 2008


 

Tusentals människor har suttit fängslade i cellerna innanför de minimala fönstergluggarna under Augusto Pinochets diktatur. Den stora grusplanen framför huvudbyggnaden är stor som en elvamannaplan.

Skylten till kulturparken Ex Carscel i Valpariso, fängelset som stängdes: ”På denna plats, där minne och konst samspelar i frihet, finns det plats för oss alla. Låt oss hjälpas åt att bevara den.”

 

Motionsbanan på fängelsets innergård finns kvar än idag. Nu används platsen som en frizon för kulturell aktivitet.

största graffitikonstnärer, Gigi och Inti. Tillsammans har konstnärsparet som också är ett par privat, gjort fantastiska målningar som täcker massvis av väggar i den äldre delen av Valparaiso. Viktor visar vägen nerför de branta trapporna i Valparaisos gamla stadsdelar. Vi är på väg till stadens nedlagda fängelse, Ex-Carcel, som numera är kulturpark, för att titta på graffiti. – Man ser knappt några tjocka människor här, det är så mycket trappor överallt och man är tvungen att röra på sig mycket här, säger han med ett skratt. Sant eller inte; men visst känns det i benen att ta sig fram i det kullriga Valparaiso i 25-gradig värme. Men man får en rasande vacker utsikt på köpet. Vi kommer fram till Ex-Carcel, ett jättelikt betonglandskap innanför höga murar. Här satt politiska fångar under Augusto Pinochets diktatur, men fängelset stängdes 1999 och fungerar numera som socialt forum och kulturpark. Här samlas mycket ungdomar för att festa, lyssna på musik och måla. Bildspråket och figurerna i Valparaiso talar ett annat språk än det mesta man ser i Sverige – människodjur, figurer ur sagans världs och fantasilandskap fyller vägg efter vägg. Det är tydligt att målarna får utrymme och tid för sina verk. Och det vimlar av platser där de kan utöva sin konstform. Samtidigt är det stränga böter för dem som målar på fel platser. Tunnelbanan i närliggande

Sida 60 Magasin Nic # 2, 2008

Sida 61 Magasin Nic # 2, 2008


 

KURIOSA Många chilenska berömdheter kommer från Valparaíso, bland andra xxxxxxx Tom Araya, Augusto Pinochet och Salvador Allende. Och poeterna Pablo Neruda och Sergio Badilla Castillo. Och inte minst fotbollslegenden Elias Figueroa.

huvudstaden Santiago är känd för att vara kliniskt ren från graffiti, berättar Viktor. Men här, på gatorna i Valparaiso, är graffitin en självklar del av staden på ett helt annat sätt än hemma i Sverige. ©

Graffitikonstnären Gigi målar med starka färger.

fotnot: Den svenska solidaritetsorganisationen Utbildning för Biståndsverksamhet, UBV, arrangerar tillsammans med Glokala folkhögskolan kursen Folkrörelser, Folkbildning, förändring, Chile och Nicaragua. Kursen innebär ett års internationellt praktikprojekt med inriktning på lokal och global organisering och påverkan för förändring. Artikelförfattaren Johanna Gustavson besökte Chile för att knyta kontakter med människor inom urbankonstscenen i Valparaiso och för att skapa nätverk mellan kursens olika samarbetsorganisationer. Kursen vänder sig till dem mellan 20 och 35 år som vill fortsätta att arbeta med förändringsarbete efter kursens slut. Förberedelser och efterarbete på Glokala folkhögskola i Malmö. Vill du veta mer om UBV och de praktikantkurser UBV bedriver, kontakta UBV:s lokalgrupp som i Malmös träffas på Sofielunds Folkets hus i Malmö. Kontaktperson Martin Sjöstrand, 0709-51 69 61.

 

Inti använder sig gärna av sagofigurer och flygande figurer. Målningen på Ex Carcels bakgård har han gjort tillsammans med ett par andra graffare. Fantasifulla figurer slingrar sig över en hel vägg, klassiska mönster blandas upp med ett alldeles eget uttryck. Konstnärsparet Gigi och Inti har gjort målningen tillsammans, och resultatet är som hämtat ur sagornas värld”.

Sida 62 Magasin Nic # 2, 2008

En helvägg på en av Valparaisos gator upptas av denna grönskimrande kvinnogestalt.

Sida 63 Magasin Nic # 2, 2008


 

Thermas Geometricas THERMAS GEOMETRICAS UTANFÖR COÑARIPE I CHILES SJÖDISTRIK T KUNDE VARIT PARADISET PÅ JORDEN.

ISTÄLLET ÄR OMRÅDET FÖREMÅL FÖR EN DRAGK AMP MELL AN MAMMON OCH GUD – MELL AN E X PLOATERING OCH BE VARANDE .

 

text och foto: johanna gustavson

Det finns mängder av vulkaner och heta källor i det område som kallas sjödistriktet. Thermas Geometricas ligger omkring 70 mil söder om Santiago.

De

varma källorna strax utanför Coñaripe i Chiles sjödistrikt är en av de mäktigaste platser jag sett. Naturen är obegripligt vacker – som en klichébild av paradiset – med beslöjade bergstoppar, porlande vattenfall och mäktig grönska. Här i de varma källorna Thermas Geometricas har man anpassat anläggningen efter hur

Sida 64 Magasin Nic # 2, 2008

det vulkanuppvärmda vattnet letar sig fram mellan stenar och växtlighet. Spångar leder djupt in i skogens myller. Bortsett från vattnets porlande och en och annan kolibri som fladdrar förbi på fjärilslätta vingar är stillheten total. Tror man inte redan på besjälad natur, så är detta den rätta platsen för att bli övertygad. Men verkligheten är sällan en obefläckad lustgård. Det varma vattnet som får mig och alla an-

dra turister att vallfärda hit skvallrar om de rika naturresurser som döljer sig i jordens inre; resurser som chilenska staten tillsammans med nationella och internationella storbolag vill exploatera – i konflikt med mapuchefolkets intressen och rättigheter. Området vi befinner oss i är mapuche-territorium sedan urminnes tider. Mapuche betraktar sig som en del av naturen och i deras världsbild hänger människan, naturen och kosmos samman.

När ljuset silar in mellan trädens kronor och det heta vattnet bildar dansande dimridåer är det lätt att tro att man hamnat i paradiset.

De kräver att få behålla sin mark och bli erkända som det ursprungsfolk de är – medan den chilenska regeringen har kriminaliserat deras protester mot storföretagens intrång i markerna. Konflikten nådde sin kulmen i januari 2008 när en ung mapuche sköts till döds av polis i samband med ett försök till återtagande av mapuchefolkets territorium. Händelsen ledde till kraftiga upplopp och kravaller i Chile men också till protestaktioner världen över.

Ända långt borta i Malmö hölls en hungerstrejk för mapuchefolket. fotnot: Mapuche lever i södra Chile, i regionerna Araucanía, Los Ríos och Los Lagos – samt i de angränsande delarna av Argentina. Just nu håller ett politiskt mapucheparti på att ta form i Chile. Namnet, wallmapuwen, betyder ”folket från mapuche-land”. Ett av partiets främsta syften kommer att bli självstyrande för mapuche-folket.

Grupens 41-årige ledare Gustavo Quilaqueo säger till tidskriften Mana att det kommer att bli ett demokratiskt parti som ska verka för ett stopp på diskrimineringen av mapuche-folket; för rätt till mark och autonomi för mapuche-regionerna. I oktober hoppas man att för första gången kunna delta i lokalvalen. Mapucheföreningen Gulamtun i Malmö är en stödförening som bildades våren 2007. Läs mer om dem på www.mapuche.se

Sida 65 Magasin Nic # 2, 2008


EWS by NICNEWS by NI

 

Sida 66 Magasin Nic # 2, 2008

I USA fanns det på 1800-talet bortåt sju tusen äppelsorter; idag finns cirka tre hundra. På liknande sätt försvinner många andra av våra grödor. Här ovan är räddningen – ”domedagsvalvet” i Svalbard som ska rymma 4,5 miljoner frösorter att plocka från vartefter vi människor lyckats göra slut på våra naturligt förekommande vegetabiliska DNA-släktingar. FOTO: GLOBAL CROP DIVERSITY

När sista potatisen är satt Jorden håller på att gå under och långt innan dess kommer många av våra grödor att antingen ha förgiftats, utrotats eller genmuterats till oigenkännlighet. text: henrik eklundh p a g l e r t

Men lugn, bara lugn... Härom månaden snurrade fläktarna igång till världens största frys för potentiellt sett utrotningshotade grödor – domedagsvalvet i Svalbards urberg. Minus arton grader är den idealiska temperaturen för förvaring av fröer; därför är det just exakt den tem-

peraturen man strävar efter att ha i det rum som döljer sig i änden av en 120 meter lång tunnel rakt in i berget. 4,5 miljoner fröer tänker man sig samla ihop. I februari påbörjades transporter från fröbanker på olika håll i världen; målet är att samla jordens alla viktigaste grödor på ett enda ställe som dessutom är bombsäker, så att det skulle kunna hålla för en domedag eller två. Självklart har man även kalkylerat med växthuseffekten och höjningen av havsnivår – fröbanden ligger 130

meter ovanför dagens havsyta. Trots idealiska temperatur kommer fröerna inte all hålla för evigt. Durrafrön klarar sig i 20 000 år medan andra bara i 20–100 år. En ständig påfyllnad av nya fröer anbefalles alltså. Stiftelsen Global Crop Diversity står bakom projektet. För att säkra självständighetet styrs stiftelsen av en internationell kommitté, men själva valvet har norska staten bjudit på. Vilka som efter en domedag skulle plantera och sedan äta grödorna förtäller inte denna historia.

Crowdcasting – ett försök att skapa en rättvisare debatt Broadcasting handlar om att någon – oftast en redaktion – sänder ut ett budskap. Basta. text: henrik eklundh pa g l e r t

Dess mediala motpol – crowdsourcing – handlar om användarstyrd ihopsamling och spridning av information. Youtube och Wikipedia är talande exempel. Båda varianterna dras med svagheter; varför ska man alltid ha en stöddig redaktion som vänder och vrider på verkligheten innan man själv får uppleva den? Likaväl kan man undra varför en samling – oavsett storlek – lekmäns urval och åsikter skulle höja kvalitén på den information som vi får oss till livs. En kompromiss då – kan det vara något? Det tror Expressens förre politiske redaktör P M Nilsson och dennes kollega Leo Lagercrantz som tillsammans lanserar ett debattforum som bygger

på crowdcasting. ”En redaktionellt initierad debatt som förädlas och fördjupas av användarna.”, så bekriver de tanken med det nya mediet. – Vi kommer att ta det bästa från de sociala sajterna och det bästa från det redaktionella arbetssättet, säger PM Nilsson och Leo Lagercrantz. Verksamheten kommer att bedrivas via webb, teve och böcker, och målet är att skapa landets viktigaste forum för debatt, både för makthavare och allmänhet. För att delta behöver man bara registrera sig, något som ska vara gratis. Enda kravet är att man debatterar i eget namn. Finansieringen kommer att ske via banners och CSR-finansiering – sponsring från företag som vill föra ut sitt budskap i ett mellanting av annonsering och redaktionellt deltagande som redovisas öppet.

Sverige mest jämställt... Sverige är mest jämställt i världen. Därefter kommer Norge och Finland, sedan Island, Nya Zeeland, Filippinerna, Tyskland, Danmark, Irland och Spanien. I alla fall om man får tro World Economic Forum, WEF, som gjort en studie av jämställdheten mellan könen i totalt 128 länder. Pakistan, Tchad och Jemen kammar hem jumboplatserna. Det är tredje året i rad som WEF gör studien. Listan baserar sig på mätningar inom fyra områden: ekonomi, utbildning, politik och hälsa. Inom varje område mäts ett antal olika aspekter. På området politik rankas Sverige 1:a medan vi bara kommer på 73:e plats på hälsoområdet. En bra bit kvar till fullkomlighet alltså, men WFE menar att Sverige ändå förtjänar att hållas fram som en god förebild för andra länder. www.weforum.org


CFUK galleri x 3 – extended version ............................CFUK Gallery x 3 .................................................... Extended.......................................

Inti El Ex-Cárcel / Valparaiso / Chile .............................

Inti ...........................El Ex-Cárcel / Valparaiso / Chile

............................CFUK Gallery x 3 .................................................... Extended.......................................

CFUK Galleri x 3 är ett helt nytt galleriformat för all form av urban konst – välkommen! På dessa sidor kommer du att få ta del av gatukonst som du vanligtvis bara ser i stan, om du överhuvudtaget hinner se den innan den nötts, målats eller tvättats bort. Magasin NIC tycker att denna kulturyttring är värd att få komma in och värma sig en stund innan den försvinner.


........................CFUK Gallery x 3 .................................................... Extended.....................................

Cerro Conception

Valparaiso / Chile ...................................................


........................CFUK Gallery x 3 .................................................... Extended.......................................

Cerro Conception Valparaiso / Chile...................................................


.................................................Valparaiso / Chile

..........................CFUK Gallery x 3 .................................................... Extended....................................

Cerro Conception


Aktuellt föreningsliv

 

 

Glokal-TV på loka teve Glokala folkhögskolan satsar på lokalteve. Varje torsdag, under namnet Glokal-TV, sänds egenhändigt producerat material via TV-Malmö.

Till Malmös Folkets park väntas cirka 20 000 besökare under European Social Forum den 17–21 september.

EN ÖPPEN PLATS FÖR REFLEKTION, DEMOKRATISK DEBATT AV IDÉER, FORMULERING AV FÖRSLAG, FRITT UTBYTE AV ERFARENHETER OCH SAMMANLÄNKNING FÖR EFFEKTIV AKTION AV GRUPPER OCH RÖRELSER I DET CIVILA SAMHÄLLET SOM MOTSÄTTER SIG NYLIBERALISMEN OCH EN VÄRLD DOMINERAD AV KAPITALET OCH ALL SLAGS IMPERIALISM, SOM ÄR FAST BESLUTNA ATT BYGGA ETT VÄRLDSOMSPÄNNANDE SAMHÄLLE INRIKTAT PÅ FRUKTBARA RELATIONER OCH MELLAN DEN OCH JORDEN.

text: stefan karlsson

Varje torsdag, 00.00–24.00, kan man följa aktuella händelser i Malmö med fokus på vad som sker inom föreningslivet, samhällsutvecklingen och gatukulturen. Ambitionen är att stämma till eftertanke över den värld vi lever i genom att knyta ihop det lokala med det globala. Det sker bland annat genom resereportage, dokumentärfilm, tittarfilmer och studiosamtal. På premiärsändningen av Glokal- TV medverkade bland andra förra stadsdelschefen i Södra innerstaden Eva Ahlgren och MKBs vd Sonny Modig i programmet ”Lokala samtalet”. Varje torsdag, fram till i höst, sänds ett program som informerar om förberedelserna inför ESF, European Social Forum, som hålls i Malmö september 2008 (läs mer på nästa sida). CFUK, Centrum för urban konst, medverkar genom att visa upp gatukonst från Malmö och övriga världen. – Vi vill lyfta fram den osignade musiken, fotografiet och urbankonsten; ge dessa uttryck extra stort utrymme, säger Liv Zetterling, projektledare och en av de drivande krafterna inom CFUK. Förutom Glokala folkhögskolans

UR WSF:S PROGRAMFÖ RKLARING

Varannan torsdag visas på Glokal-TV en ny serie program med den gemensamma målsättningen att spegla den värld vi lever i genom att knyta ihop det lokala med det globala. FOTO: MATHIAS PERSSON

egen personal och aktiva inom föreningslivet arbetar även studenter från kursen Glokala medier med att producera inslag. – Deras medverkan som filmteam är en av flera viktiga pusselbitar som gjort att vi tillsammans vågat göra denna sto-

ra satning, säger Håkan Larsson, en av två rektorer på Glokala folkhögskolan. – Det här är en unik plattform med 24 timmar teve varje vecka, säger Liv Zetterling. FOTNOT: Programtablå och information finns på www.glokala.se/glokaltv

3000 underskrifter för gemensam sjukvård Nätverket för gemensam välfärd är ett rikstäckande nätverk som arbetar för den generella välfärdens bevarande. Därmed är man emot privatisering av de offentliga välfärdstjänsterna och utförsäljning av statlig egendom. Malmönätverket har träffats regelbundet på Sofielunds folkets hus sedan drygt ett år. Hittills har man uppmärksammat den besvärliga bostadssituationen i Malmö och utförsäljningen av all-

Sida 82 Magasin Nic # 2, 2008

männyttan. I maj 2007 anordnade de en hearing med de ansvariga politikerna i Malmö. Sedan i höstas har man fokus på sjukvårdssituationen i Malmö och i Skåne. En namninsamling pågår där nätverket bland annat kräver att fler skall anställas inom sjukvården så att köerna kan avskaffas. Vidare vill man förhindra nedläggning av vårdcentralen i Lindängen och att de

planerade vårdcentralerna i Husie, Västra innerstaden, Södra Sandby, Hjärup och jourläkarcentralen i Malmö ska öppnas. Lördagen 19 april kl 11.00 hålls det sista torgmötet vid obelisken på Södra Förstadsgatan. 22 april åker nätverket till Kristianstad för att uppvakta de ansvariga för sjukvården i Region Skåne och överlämna namninsamlingen. Läs mer: www.gemensamvalfard.se

Skriver du under på orden ovan? Då ska du inte missa ESF – European Social Forum – en fem dagar lång festival för social rättvisa.

text: johanna gustavson

Den 17–21 september samlas gräddan av Europas sociala rörelser för en fem dagar lång manifestation som enligt arrangörerna kommer att få Malmö att koka av musik, kultur, workshops, föredrag och allsköns aktivism. Forumet kommer att ta plats främst på tre platser: Folkets Park/Möllevången, Enskiftesparken/Sofiepark och Rosengårds centrum. Över 20 000 personer beräknas delta i arrangemanget – det femte europeiska sociala forumet i ordningen. Kärnfrågorna som kommer att lyftas fram är jämställdhet, fackliga rättigheter, migration och demokrati. Medlemsorganisationerna kommer från en mängd håll. Här samlas människor och rörelser som är kritiska till framför allt nyliberalismen, under devisen Ett annat Europa är möjligt. Alla organisationer som stödjer World So-

cial Forums principförklaring kan delta och organisera seminarier, workshops och andra programaktiviteter. Det är arrangörsföreningen ESF Norden 2008 som har hand om forumet. De ansvarar för att säkra finansiering, se till att alla aktiviteter har lokaler och se till att alla deltagare har någonstans att bo, samt samordna programmet, tolkning och teknik. Vill man engagera sig är det bara att kontakta arrangörerna via deras hemsida. Det kan handla om att ställa upp som volontär på något av arrangemangen, erbjuda husrum eller hjälpa med tolkning till forumets seminarier och workshops. FOTNOT:

Den globala forumprocessen, World Social Forum, startade i Porto Alegre, Brasilien år 2001, som en motreaktion på World Economic Forum. European Social Forum (ESF) är den regionala motsvarigheten till det sociala världsforumet. Sedan starten har ESF samlat hundratusentals deltagare, tusentals organisationer och gräsrotsrörelser för att diskutera och samordna arbetet för ett annat Europa. www.wsf2008.net

Film om gatukonst visas på Inkonst Kolbjörn Guwallius Rätten till staden får Malmöpremiär på filmklubben Doclounge på Inkonst den 5 maj. text: henrik eklundh paglert

Måndagskvällen börjar 18.00 med workshop i gatukonst. Som förfilm visas den animerade graffitidokumentären Blue, Karma, Tiger av Cecilia Actis och Mia Hulterstam. Efteråt blir det frågestund och paneldiskussion med bland andra filmens regissör och konstnären Ulrika Erdes. Rätten till staden är enligt Kolbjörn Guwalius Sveriges första längre dokumentärfilm om gatukonst och gatukonstnärer. Förutom gatukonstnärer i Malmö och Stockholm intervjuas konstvetare, stadsplanerare och representanter för det offentliga och reklambranschen. Bland konstnärerna återfinns några av de mest omtalade i Sverige: Hop Louie, Ulrika Erdes, Malmö Streets Project och Herr Ballerina. Filmen har rönt intresse inom universitetsvärlden och ingår i kurser vid Lunds universitet och Malmö högskola. Den 11 maj visas filmen på Skånska Filmdagarna. Fler visningar listas på filmens hemsida, staden.filmen.nu, som är värd ett besök i sig själv om man gillar gatukonst. Här finns ett galleri med över 500 stillbilder som tagits under filminspelningen. staden.filmen.nu www.doclounge.se En av de mest omtalade urbankonstnärerna just nu, Ulrika Erdes, kommer till premiären på Inkonst.


FÖRENINGSLIVET KAN SPELA EN AVGÖRANDE ROLL UNDER UPPVÄXTÅREN. IBRAHIM AL-KHAMIESI ÄR INITIATIVTAGARE TILL EN INTERVJUBOK DÄR UNGDOMAR MÖTER PERSONER SOM DE SER UPP TILL. DET RÖR SIG ALLTID OM EN VUXEN SOM SOLIDARISERAR SIG MED UNGDOMAR MER ÄN VAD MAJORITETEN GÖR. INTE SÄLLAN RÖR DET SIG OM EN FÖRENINGSMÄNNISKA. VI MÖTTE IBRAHIM FÖR ATT TA REDA PÅ VEM HAN ÄR, OCH VARFÖR HAN VILLE GÖRA BOKEN.

Sida 84 Magasin Nic #1 , 2007

text oc h b ild : h en rik eklu n d h p a g lert

Aktuellt föreningsliv

 

Allra först Ibrahim, vem är du egentligen? – Jag är en glad och social man som har levt ett spännande och rikt liv (skratt)! – Jag har provat på olika arbeten, bland annat docent vid universitet och egenföretagare, och jag har fått vara med om att se saker förändras dramatiskt. Jag var med då Saddam Husseins parti tog över makten i Irak och innan dess har jag varit arresterad för att ha demonstrerat för demokratiska reformer i landet. Jag har också tillsammans med min familj upplevt ett inbördeskrigs hemskheter under vår vistelse i Yemen på 1980-talet. En annan dramatisk upplevelse som jag har varit med om är perestrojkan som ägde rum i Sovjetunionen i slutet av 1980-talet. Jag har bott i Sovjetunionen under en längre tid när jag doktorerade i fysik. – I dag arbetar jag på Södra innerstadens stadsdelsförvaltning och försöker påverka olika frågor som är av betydelse för invånarnas vardag.

Varför ville du göra boken Vår gata? – Många ungdomar ser i dag sina nära bli hårt drabbade av arbetslöshet. De ser också att många saknar möjlighet att bosätta sig i det bostadsområde som de vill – och att många bor under dåliga levnadsförhållanden. – När ungdomar omges av sådana problem är det lätt hänt att de hamnar i ett negativt tänkande och tror att även de kommer att drabbas av problem. Detta kan leda till en minskad studiemotivation, en försämring av skolgången och kanske till avhopp från skolan. Resultatet blir att ungdomarna inte skaffar sig tillräckligt med kunskap och annan kompetens för att få ett arbete och på annat sätt delta i samhällslivet. Vad hoppas du åstadkomma? – Syftet med boken är att visa ungdomarna att de inte behöver hamna i dessa problem när de blir vuxna – och att det finns stora möjligheter för dem att uppnå sina mål och drömmar om de bara jobbar hårt! Boken berättar om personer som trots svårigheter och hinder kunnat förverkliga sina mål. Boken kan hjälpa unga att förstå att det finns många andra som är utsatta för problem och som övervinner dem och får en bra framtid. Hur kom du på idén? – Tidigare bedrev jag ett projekt i Sofielundsskolan. En del av projektet bestod av att presentera olika förebilder för skolans elever, för att inspirera dem. En av förebilderna som bjöds in var Jorge de Sousa Pires som är docent vid Växjö universitet. de Sousa kom till Sverige vid 16 års ålder utan några svenskakunskaper och utan några som helst bekanta i landet. Jorge träffade 40 elever från årskurs nio på skolan och under sin träff med eleverna på skolan berättade han om sin uppväxt och om hur han har lyckats uppnå sina mål. Träffen varade i

två timmar och det blev en bra diskussion. Efter träffen var eleverna nyfikna och – tror jag – mer hoppfulla. För min egen del förstod jag att en förebild kan spela en stor roll i ungdomarnas liv. Detta var också grunden för idén med boken.

  Här är några av de organisationer som finns med i boken: www.lugnagatan.se www.newcity.se www.cisv.se www.arena305.se www.ungart.se www.viunga.dk

Vad tänker du efter att ha läst ungdomarnas intervjuer? – Jag blev väldigt glad över deras val av ”förebilder”. Det var också mycket spännande att läsa om förebildernas liv och hur dessa personer inte låtit svårigheter störa dem i kampen för att nå sina mål. Vem är din förebild? – Min far. Det är han som har inspirerat mig genom hela mitt liv. Trots det hårda och svåra livet under min uppväxt gjorde han allt han kunde för att jag och mina tio syskon skulle få en bra uppväxt; en utbildning och goda förutsättningar inför framtiden. – För att lyckas, och för att överhuvudtaget kunna försörja vår stora familj, var han tvungen att ha flera jobb. Han har alltid prioriterat mig och mina syskons skolgång och kunde ge sina sista pengar för att köpa oss läroböcker. Det var också han som inspirerade mig till att ge mig in i forskningsvärlden genom att berätta för mig att vetenskapen är som en kedja och att varje vetenskapsman lägger till sin egen länk i denna kedja. (texten är en kortare version av en intervju som ingår i boken Vår gata.) FOTNOT: läs mer om boken Vår gata på www. malmo.se/var-gata Boken finns att låna på Malmös bibliotek och att köpa via hemsidan och på Garaget på Lönngatan 30 i Malmö.

Ibrahim Al-Khamiesi, i bildens bakgrund, vill visa att det går att lyckas i det svenska samhället, även om uppväxtförhållandena är tuffa. Med boken Vår gata har han velat visa på levande exempel i ungdomarnas egen närmiljö.

Sida 85 Magasin Nic #1 , 2007


Aktuellt föreningsliv

 

Sofielunds folkets hus satsar glokalt

Soppcafé, folkfest och solidaritetsarbete

Carlos Cortés chefar på Sofielunds Folkets hus – Malmös mesta mångkulturella mötesplats. Vi undrade vad som är på gång i huset, och fick samtidigt träffa den nye kultursamordnaren.

text och foto: stefan karlsson

– Vi har en massa nya projekt och nätverk på gång, säger Carlos Cortés. En somalisk förening som håller till i huset har startat ”Ung vision”. De har aktiviteter som bio, fotboll, dans och målning. Vi är också med i flera nya projekt som kommer att starta – om vi får pengar från Arvsfonden. ”Barfotamedia” är ett samarbete mellan Sofielunds Folkets hus, TV Malmö, ABF och andra föreningar som engagerar sig för ungdomar. Tanken är att vi ska få fler i förorten att göra mediaprogram och filmer. Har era radioprogram Radio Sofielund och Osignad upphört? – Det stämmer. Vi kommer att starta ett nytt radioprogram med ny personal. Än så länge heter det Radio SFH och kommer att sända onsdagar 18–18.30 på 89,2 FM. Därefter sänds ett ungdomsprogram – A Capella – som bara spelar osignad musik. Vi har också en stor grej på gång med RGRA – ”Nya röster”– som är ett radioprojekt för ungdomar. – Sedan ska vi försöka få en fortsättning på det EU-finansierade projektet Mötesplats SE. Då är det cykelverkstad och systuga som gäller. – Utbildningstorget, där vi medverkar, har ett stort projekt på gång som kommer att utveckla Sofielundsområdet. Vi har också solidaritetsaktiviteter och hjälper till exempel Mapucheindianerna (läs mer om dem på sid 64–65) i södra Chile. Sofielunds Folkets hus upplåter även

Sida 86 Magasin Nic # 2, 2008

lokaler till Amnesty International och Röda korset, berättar Carlos Cortés. Och i september är det dags för ett jätteevenemang där SFH medverkar på ett hörn: European Social Forum. – Förberedelserna pågår för fullt här i huset. Ni har fått en ny kulturansvarig... – Ja, Mats Nilsson. Han kommer att jobba med olika utställningar som vi ska ha i caféet. Han är själv musiker så det kommer också att bli mycket musik. I caféet blir det ”Souper bowl”, soppa för 30 kronor tillsammans med akustisk musik. Mats Nilsson ansvarar även för Folkfesten, som är ett av husets årliga och uppskattade arrangemang. – Som vanligt blir det mycket sång,

 

dans och musik, säger Mats Nilsson. Mer musik blir det av Berit og drengene från Karens minde kulturhus i Köpenhamn. Dansen kommer föreningar från Sofielunds folkets hus att bidra med: Fodachi, Candela, Arla och Los Primos. – Sedan har vi en del annat på gång men det är inte klart till 100 procent, säger Mats Nilsson. I år är Folkfesten den 17 maj mellan 12 och 18. Programmet finns att läsa på www.sofielund.org FOTNOT: Sofielunds folkets hus är en ideell förening som bildades 1990 och ligger i Sofielund i Malmö. Verksamheten har utvecklats till en mångkulturell mötesplats där föreningar med både lokalt och globalt engagemang håller till.

Mats Nilsson och Carlos Cortés har laddat upp för en händelsrik vår.

Sida 87 Magasin Nic # 2, 2008


NIC #2: Solidaritet  

Vem i hela friden ska man vara solidarisk med? NIC söker svar och hittar det mitt framför näs(t)an.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you