Figur 7. Genomsnittlig andel (%) invandrade bland kollegor på arbetsplatsen 2006, efter storstadsregion och bakgrund
Källa: Nordström Skans och Åslund, 2010.
Graden av arbetsplatssegregation skiljer sig mycket mellan olika invandrargrupper. Detta åskådliggörs i figur 8. Figur 8. Genomsnittliga andelen ”landsmän” (personer från samma födelseland/-region som individen själv) respektive andra invandrade bland kollegor på arbetsplatsen 2006 (i procent)
Källa: Nordström Skans och Åslund 2010, 31.
Invandrade från framför allt Turkiet, men också Mellanöstern, Nordafrika och Irak är de invandrargrupper som utmärker sig som mest etniskt segregerade på arbetsmarknaden (Nordström Skans och Åslund 2010, 31; se figur ovan). Det finns effektivitetsvinster av att anställa och anställas på en arbetsplats som domineras av arbetskraft från det egna ursprungslandet. Fördelarna handlar till exempel om möjligheten att använda det gemensamma språket och ett gemensamt arbetssätt. Detta kan öka förtroendet och minska transaktionskostnader och osäkerhet i arbetet Det finns alltså enligt Nordström Skans och Åslund ett samband mellan segregerade invandrargrupper å ena sidan och sysselsättningsnivå och låga inkomster å andra sidan. Ett tydligt samband,
31