Issuu on Google+

A M

E T

GLOBAL FÖRÄNDRING

INDIEN INDISKA KVINNOR kämpar för rättvisa

KLIMATFÖRÄNDRINGAR hotar Himalaya KUDUMBAM - sprider kunskaper i ekologisk odling

Fri Press FP-89


CIRHEP

Centre for Improved Rural Health and Environmental Protection Organisationen Cirhep arbetar bla. med att ta vara på vattenresurser i södra Indiens torra landskap. De utbildar människor så att de själva kan bygga enklare konstruktioner och ta vara på regnvatten. De uppmuntrar även till trädplantering, ekologisk odling, samt kvinnors och barns rättigheter. På Cirheps kursgård kan man som turist boka besök och boende om man är intresserad av att ta del av organisationens arbete. Läs mer på hemsidan:

www.cirhep.org

GLOBAL FÖRÄNDRING Tema Indien

Tryck: Totem Tryckeri, Inowroclaw, Polen Papper inlaga: Profigloss 115 g

Ansvarig utgivare: Sara Lundstedt, Östra torggatan 2, 268 71 Teckomatorp, sara@fripress.se

Miljögodkända av FST (Forest Stewardship Council)

Medarbetare: Alise Forsman Grafisk formgivning: Sara Lundstedt

ISBN: 978-91-85972-52-4 Fri Press förlag: FP-89


Innehåll IN LED NING SIDA 2 | DET BLEV EN FLICKA...

SIDA 3 | KÄRLEK + ARRANGERAT ÄKTENSKAP = SANT? SIDA 4 | INDISKA KVINNOR FORTSÄTTER KAMPEN

Hej

SIDA 5 | STOP SIDA 6 | SNABBA FAKTA OM INDIEN

Inom kursen Global förändring – hållbar värld på Albins folkhögskola, har en grupp elever vårterminen 2014 åkt på en två månader lång resa genom Indien och Nepal. Om denna resa handlar detta magasin.

SIDA 8 |DEN HELIGA KON

Här skildras våra möten med engagerade människor från olika frivilligorganisationer vi besökt på vägen. Det är människor som kämpar för en hållbar värld och ett rättvist samhälle. Fakta blandas med våra personliga upplevelser som på flera sätt kommit att påverka oss för all framtid.

SIDA 16 | MADE IN INDIA

Omslagsbilden visar hur kvinnor kramar träd i norra Indien. De tillhör den så kallade Chipko-rörelsen som redan i början av sjuttiotalet kramade träd för att rädda skogen från att huggas ner. Chipko betyder just krama, och ryktet om deras fredliga protester spred sig och fick internationell uppmärksamhet. Sedan dess har stamfolk och miljödemonstranter världen över kramat träd för att skydda dem. Det var med stor glädje vi fick möta några av pionjärerna bakom demonstrativ trädkramning.

SIDA 22 | DALTIER - DE KASTLÖSA

SIDA 10 | KUDUMBAM

SIDA 18 | KLIMATFÖRÄNDRINGAR I HIMALAYA

Besöket hos Chipko-kvinnorna är bara en av alla fantastiska upplevelser vi bär med oss hem, och jag försöker att ge en rättvis bild av dem alla. Det är enkelt att engagera sig i sociala och ekologiska frågor – bara man vill. Världen är inte räddad förrän alla människor är lika mycket värda, och för denna vision finns det massor att göra. Med följande reseskildring hoppas jag att vår resa kan insprirera även dig. Trevlig läsning! Sara Lundstedt Global förändring | 3


DET BLEV EN flicka…

Precis som i traditionella Sverige är normen att mannen ska försörja familjen medan kvinnan tar hand om barnen och hushållet. I Indien är tradition mer regel än undantag. Vid giftemål flyttar bruden in i mannens familjehem och ofta bor paret kvar där livet ut. Därför är det en trygghet att ha söner, de stannar kvar i hemmet och försörjer dig när du blivit gammal. Man kan säga att det är indiernas sätt att pensionsspara. Döttrar flyttar ut vid giftemål och kommer inte kunna ta hand om sina fäder. Det i kombination med hemgiften, även kallad dowry, som ska betalas vid flickans bröllop, gör att döttrar ses som mindre värda än söner. Det är dyrt att gifta bort en dotter, både för rika och fattiga familjer. Är hemgiften inte stor nog kan bruden misshandlas eller tillochmed mördas. Sedan 1961 är det enligt indisk lag förbjudet att kräva, ge och ta emot hemgift. Trots detta förekommer det fortfarande i stor utsträckning.

Flickor är helt enkelt en utgift, pojkar en inkomst. Ett gammalt ordspråk lyder ”Att uppfostra en dotter är som att vattna din grannes trädgård”. Alltså, allt du gör för din dotter är slöseri med resurser och dina ansträngningar kommer avnjutas av någon annan. Om familjen hamnar i ekonomisk kris är ofta den första åtgärden att ta flickorna ur skolan. Man får mer arbetskraft i hemmet och behöver dessutom inte betala för skolgången. Flickor får även sämre mat och sjukvård än sina bröder, de bortprioriteras i alla lägen. Uppfattningen att kvinnor är mindre

värda är djupt rotat i hela det indiska samhället och även om förändring sker så lever många kvar med samma traditioner som för tusen år sedan. Eftersom det är så viktigt att få en son är det vanligt att man föder många barn. Men för varje dotter skuldsätts familjen mer och mer. Det går så långt att man inte tycker det är värt att uppfostra en dotter eller inte känner att man har råd till det. Då gör man sig helt enkelt av med det oönskade barnet. ”Det blev en flicka” kan bokstavligt talat vara en dödsdom. Man förgiftar, dränker, svälter eller bara överger barnen och det är extra hög dödlighet för flickor deras första 10 dygn. Modern teknik har gjort det enkelt att eliminera döttrar redan innan de föds. Sedan det blev möjligt att ta reda på fostrets kön med ultraljud har antalet aborter ökat kraftigt i Indien. Det är olagligt att göra könsselektiv abort men lagen tillämpas inte särskilt flitigt. Den svarta marknaden för aborter växer hela tiden och har blivit en lönsam industri. En abortreklam lyder såhär: ”investera 500 rupies nu - spara 50 000 rupies senare”. Reklamen menar att man sparar pengar på att abortera flickor för att man då inte behöver betala hemgiften på (allra minst) 50 000 rupies. Det fattas kvinnor i alla åldersgrupper och risken att dö är onaturligt stor för kvinnor hela livet ut. I vissa delstater är dödligheten bland barn störst, i andra löper man större risk att dö som vuxen. Det sker en diskriminering, inte bara mot foster utan även mot tonåringar, vuxna

och gamla av kvinnligt kön. Den totala andelen kvinnor ökar i Indien och 2011 var förhållandet 943 kvinnor per 1000 män jämnfört med 2001 då det var 933. Men för barn 0-6 år finns en annan trend än genomsnittet för alla åldrar. Andelen flickor(0-6 år) har sjunkit från 927 (2001) till 919 per 1000 pojkar (2011). Naturligt föds det något färre flickor än pojkar men detta är de lägsta siffrorna för flickebarn som Indien har haft på länge. De delstater med minst andel flickor (0-6 år) 2011 är Haryana (834) och Punjab (846). Detta är två av Indiens rikaste och mest utvecklade delstater. Hög utbildning och stabil inkomst leder inte till färre dödsfall, tvärt om. I städerna finns en trend att skaffa färre barn och då krymper sannolikheten att få en son. Ju fler döttrar man redan har desto oftare aborterar man om fostret är en flicka. Dessa siffror kanske inte låter så stora men i ett land med mer än 1 miljard invånare blir siffrorna omfattande. Det beräknas att flera miljoner flickor har förnekats rätten att födas på grund av könsbestämmande ultraljudsundersökningar. Räknar man med bortprioriteringen och diskrimineringen som kvinnor upplever hela sina liv ökar dödstalet drastiskt. Kvinnomorden sker hela tiden aktivt såväl som passivt, oavsett ålder. Kanske kommer vi aldrig kunna förstå hur många kvinnor som mist livet till följd av indiska traditioner. Alise Forsman

Källa: “Sex Ratio of India” Census Organization of India, (http://www.census2011.co.in/sexratio.php)

4 | Global förändring

Kvinnan på bilden är en oberoende före detta textilarbetare från Tamil Nadu och har ingenting med artiklen att göra.


Kärlek + arrangerat äktenskap = sant? I Indien är bröllopet är en stor påkostad fest som hålls i flera dagar, vanligen med några hundra eller till och med tusen gäster. De allra flesta bröllop är arrangerade. Faktorer så som utbildning, ålder, pengar och inte minst kast vägs in när föräldrarna ska välja partner åt sina barn. Även personlighet spelar viss roll, men kärlek har inte med äktenskap att göra. Det är ett förbund, inte bara mellan två personer, utan många fler än så. Bruden som ska göra hushållssysslor i mannens hus kommer antagligen spendera lika mycket tid med svärmodern som med sin man och skulle paret få problem tillkallar de sina föräldrar för att lösa konflikten. För många unga är det självklart att man lyder sina föräldrars beslut. Man vill hedra dem och litar på att de gör det bästa valet. Generellt har en son mer att säga till om än en dotter vid valet av partner. Ibland visar man ett foto av bruden

så att brudgummen kan avgöra om hon är vacker nog. Ibland träffas paret i förväg för att se om de passar ihop. Ibland spelar deras åsikt någon roll, ibland inte. Vissa trotsar föräldrarna och gifter sig för kärlek, trots att detta inte är accepterat av samhället. Då får de klara sig utan flickans hemgift, mannens hus, och dessutom blir de utfrysta av samhället. Det kan vara mycket svårt att stå på egna ben i ett land utan sociala skyddsnät. Något som blir allt vanligare är att man får ett kärleksäktenskap att se ut som ett arrangerat äktenskap. Trots att man valt sin egen partner sker bröllopet med föräldrarnas stöd och får då även den sociala tryggheten. Det blir en positiv kompromiss som visar att även kärlek kan ha sin plats i det traditionella äktenskapet. Alise Forsman

Hinduiskt bröllop i den indiska delstaten Tamil Nadu FOTO: SARA LUNDSTEDT

Global förändring | 5


INDISKA KVINNOR FORTSÄTTER KAMPEN Valdeltagande • protester • självständighet

Indien är känt som världens största demokrati - hälften av de röstberättigade är kvinnor. Inför valet i maj 2014 slåss partierna om kvinnornas uppmärksamhet, rapporterar SVT i sin nyhetssändning den 8 maj. Men kvinnornas situation i Indien är i praktiken en annan. Förtryck har tidigare gjort att många kvinnor inte röstat, eller röstat likadant som sina män. Först nu börjar kvinnor agera mer självständigt i valet, meddelar SVT. En vanlig bild av Indien är att det sker mycket våldtäkter i landet och att kvinnan är djupt undertryckt. När vi diskuterar detta med några indiska studenter blir de chockerade och undrar hur det kommer sig att deras stora land, med så mycket kultur, främst är känt för våldtäkter och kvinnoförtryck? En stor orsak är hur våra medier sorterar nyhetsflödet till att kretsa kring denna typ av dåliga nyheter. Särskilt uppmärksammad blev en gruppvåldtäkt i New Dehli 2012, då sex män brutalt misshandlade och våldtog en kvinna till döds på en buss. Fallet väckte enorma protester världen över, och inte minst i Indien. Landets långa tradition av förtryck är fortfarande stark, men ett stort motstånd blommar upp med tragiska händelser som denna. Situationen för indiska kvinnor är än idag kritisk, särskilt för de av låga kast eller änkor som diskrimineras grovt. Giftermål är fortfarande en avgörande del av en

kvinnas liv, där hon inte sällan förlorar större delen av sin självständighet till mannen. Men allt oftare, särskilt i städerna, finns exempel på självförsörjande kvinnor som bryter mönstret och tar upp kampen för sina mänskliga rättigheter. Ihop med det ökade valdeltagandet bland kvinnor och de våldsamma protesterna, verkar den långa kampen för jämställdhet

vara igång. De må ha en lång väg kvar att gå till ett demokratiskt samhälle värt sitt namn. Något som ändå inger hopp är den allt större skaran människor som friskt kritiserar den förlegade kvinnosynen. Sara Lundstedt

En kvinnlig student firar den internationella kvinnodagen (8 mars) med indisk folkdans. 6 | Global förändring


STOP

Sätt stopp för trafficking, barnarbete och prostitution.

”STOP” är en frivilligorganisation som arbetar för att stoppa trafficking. Främst inriktar de sig mot unga flickor som säljs och utnyttjas sexuellt.Roma Debabrata startade organisationen för omkring 25 år sedan och berättar att fattigdom är den stora orsaken bakom trafficking. En familj skaffar många barn i hopp om att de ska kunna försörja föräldrarna. Flickorna i familjen skickas iväg till att jobba, men säljs istället vidare i sexhandeln utan föräldrarnas vetskap. I de stora slumområdena kring New Dehli kidnappas också barn. Ägarna till bordellerna vet att barnen i dessa utsatta områden är ensamma hemma medan deras föräldrar arbetar. STOP arbetar förebyggande i dessa fattiga områden genom att tillexempel se till att barnen går i skolan under dagtid. STOP gör även razzior mot kända bordeller, där de befriar unga flickor mellan 6 och 18 år gamla. I en sådan räddningsoperation är barnen ofta väldigt rädda och många tvekar därför att följa med i rädsla för att hamna i trafficking igen, eller svika sin familj. Men när de väl befriats tas flickorna till ett familjehem där de får hjälp att gå vidare, få utbildning, och självförverkliga sina drömmar. Målet är att flickorna ska bli självförsörjande så att

de slipper återvända till bordellen eller gifta sig omedelbart för att få försörjning. För många kan det vara mycket svårt och skamfullt att återvända till sina hembyar. De blir märkta av samhället och själva skuldbelagda för att ha varit prostituerade. Många av flickorna som befrias blir själva engagerade aktivister inom STOP. Den indiska staten förbjuder halvt trafficking, men inte fullt ut. Det är invecklat, och rör sig om en organiserad brottslighet där förövarna inte sällan slipper undan med milda straff när de väl åkt fast. Roma Debabrata beskriver hur flickorna i STOP verkar som en enda stor familj. Hon har ensam fungerat som en moder till barnen i alla år, men hoppas nu att en ung generation ska ta över. När hon välkomnat oss till deras kontor i Dehli uppmanar hon oss att sprida vidare informationen om deras kamp. Vi behöver uppmärksamma dessa flickors utsatthet och hur vanligt trafficking fortfarande är i Indien. Trots alla individer som räddats ur bordellerna genom organisationens 25 år på nacken, kommer STOP fortsätta kämpa till dess att de uppfyllt sitt mål: att sätta ett definitivt stopp för trafficking.

Vill du veta mer eller stödja STOP så kan du besöka deras svenska hemsida:

www.st opi ndi a.se Global förändring | 7


a t k a F a b b Sna

om

INDIEN

Indiens yta är 7 gånger så stor som Sveriges men landet har 130 gånger så stor befolkning. I maj 2000 passerade Indien gränsen en miljard invånare. Indien var ett av världens rikaste länder innan det kolonialiserades av England på 1600-talet. är onaldjur i t a n s en Indien syns på d n e d h c o eln . tigern rupiesed o i t a 1 indisk värda ca r ä e i p 10 10 ru a . För n o r k te svensk en kopp u d r å f nd . rupie tt armba e e k s n a eller k

8 | Global förändring

$

Indierna har 45 mobiltelefoner per 100 invånare. I Sverige har vi 123/100 invånare. (2009)

Källa: “Befolkning och språk”, Landguiden 2014 (https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Indien/Befolkning-Sprak)


Maten serveras ofta på bananblad och man äter med händerna. Indier äter med högerhanden, vänsterhanden används vid toabesök. Det är oartigt att ta emot eller ge en gåva med vänsterhanden.

I Indien är curry inte en krydda utan betyder helt enkelt kryddad gryta. Bollywood är världens största filmindustri.

KNING A K S N E N A IEN K I SÖDRA IND JA, JAG A D Y T E B ET PÅ HUVUD ET INTE V , E K S N A D, K HÅLLER ME ”. ELLER “MMM

köpa Det är vanligt att går tyger som man sen syr till skräddaren och köpa upp istället för att

Man tutar konstant i trafiken för att meddela de andra trafikanterna var man befinner sig. Vid omkörning tutar man extra mycket. På baksidan av större fordon brukar det stå ”please blow horn” – snälla tuta!

Dagtid vandrar kossorna fritt omkring på gatorna, på kvällen går de hem till sina ägare för att mjölkas och få mat och skötsel.

färdiga kläder.

DET FINNS OBEGRÄNSAT ANTAL GUDAR INOM HINDUISMEN. DET UPPSTÅR HELA TIDEN NYA EFTER BEHOV, DEN STÖRSTA OCH AV DEM ALLA ÄR SHIVA.

Pricken i pannan, känd som “bindi”, har inte längre något med kasttillhörighet att göra. Idag används den flitigt som utsmyckning av kvinnor över hela landet. Global förändring | 9


Den

Heliga Kon I staden Thanjavur ligger templet Brahadeshwara. När vi besöker templet 27 februari 2014 pågår här ceremonier som varar natten igenom. Enligt sägnen var det denna natt som en orm åt upp en elefant. De hinduer som deltar ber oavbrutet natten igenom för att få en direkt väg till Nirvana. Centrum för ceremonierna äger rum kring en gigantisk ko-staty som är placerad mitt framför templet, och uthuggen ur ett enda stort stenblock. Kon tillbeds av präster, med böner, musik och dansuppvisningar. Den heliga kon har inte bara en central roll i Indiens hinduiska tempel, utan fyller praktiskt taget landets stora ytor. På gatorna, i trädgårdarna, på landsbygdens fält och i städerna. Stadskorna flockas kring soptipparna för att mumsa på matrester, men får dessvärre även i sig skräp och plast. I en indisk tidning fanns en artikel om en ko som slutade äta. Vid en operation hos veterinären visar det sig att den hade hela tio kilo sopor i magen!

Ko-statyn vid Thanjavur Brahadeshwara templet

Trots detta tillsynes hårda liv för korna ägs de alltid av någon. På dagarna vandrar de i lugn och ro runt i stads-djungeln, för att framåt natten vandra hem till sina ägare. En ko är värd mycket pengar, och hålls fortfarande mycket kär i Indien. På landsbygden, där den fortfarande används traditionellt, förstår man varför. Kon är ett starkt dragdjur som också ger mjölk och näring, därför kom den att bli ett viktigt djur när människan för många tusen år sedan gick från att vara jägare och samlare, till att bosätta sig och odla. I Indien är kulturen och traditionerna så starka att kon än i 2014 har samma heliga status. Det tål att tänkas på hur vi behandlar våra svenska kor och om det livet, som ko, egentligen är att föredra? Sara Lundstedt

10 | Global förändring


Global förändring | 11


KUDUMBAM

ekologiskt framtid

Odlar för en hållbar

Kudumbam är organisationen i arbetar med ekologisk odling för För tjugofyra år sedan startade från den svenska organisationen odlingskunskaper på gården och är

Tamil Nadu, södra Indien, som bland annat att lyfta marginaliserade grupper ur fattigdom. de en ekologisk gård, Kolunji farm, med stöd Svalorna. Idag utbildar de bönder i ekologiska aktiva i kampen mot de multinationella företagen.


Vad är det för mening med en frisk värld om den befolkas av en sjuk generation?

O

swald Quintal är grundare av organisationen Kudumbam. Han bor i staden Trichy, men åker ofta ut på landet för att besöka den ekologiska gården Kolunji. Han minns hur oron för förändringar i omgivning och klimat drev dem till att starta upp gården för många år sedan. Snart fick de höra att man satsade på liknande ekologisk odling i Sverige. Oswald insåg att de i kampen mot multinationella företag inte var ensamma, utan att samma motstånd fanns runt om i Väst också. Med femton års finansiellt stöd från svenska Svalorna blev Kolunji farm verklighet, och ett rikt utbyte av ekologiska odlingsmetoder har flödat mellan Indien och Sverige genom åren. När de startade gården för tjugofyra år sedan valde de medvetet en torr och obrukbar plats ute på landsbygden. Då majoriteten av Indiens landyta består av torrt land behövde de utveckla metoder för att skapa förutsättningar i detta landskap och inspirera andra. Det är svårt att förstå när man idag kliver in på den grönskande gården, hur torr och svårbrukbar platsen är utan de rätta kunskaperna. Den senaste tiden har var-

it extra svår då det nu råder torka sedan tre år tillbaka. Oswald berättar hur brunnen på gården borras allt djupare i jakten på vatten: - Jag skäms, då jag vet att detta är vattenresurser som lagrats här i hundratals år, säger han. Detta är vatten som våra barn och barnbarn skulle haft tillgång till. Oswald berättar vidare om situationen för bönder runt om i Indien. Varje år går enorma summor pengar till ett fåtal multinationella företag som säljer fröer, konstgjord gödsel och bekämpningsmedel. Bönder här går från traditionella odlingsmetoder till att köpa produkter utav dessa företag. Bönderna får höra att industriellt jordbruk ger bättre grödor och större vinst. - Vi vill alla tjäna pengar, javisst! säger Oswald, men vi måste tänka på vad det är vi vill ha för pengarna. Vi vill för det mesta ha ren luft, hälsosam mat och fräscha kläder - men detta kan vi inte få om vi arbetar med kemikalier. 90% av all forskning i Indien styrs av multinationella företag. Idag bestämmer företagen vad vi ska äta, menar Oswald.

>>

Global förändring | 13


>>

Oswald Quintal, styrelseman för organisationen Kudumbam

Brunnen på Kolunji farm borras allt djupare i jakten på vatten efter 3 års torka

Bonden på bilden har sökt hjälp och kunskaper från Kudumbam och är idag själförsörjande på ekologisk odling

14 | Global förändring

- Allt fler människor drabbas av allergier, eller mår dåligt på grund av att de äter fel. I tusentals år har människan förstått vad hon ska äta och inte, men idag har vi tappat kontakten med naturen och vet inte längre vad vi ska äta. Istället går vi efter vad andra säger åt oss att äta. Vad är det för mening med en frisk värld om den befolkas av en sjuk generation? Idag satsas det miljoner på forskning i Indien. Genmanipulerade grödor (GMO), blir allt vanligare världen över. Forskare slår samman gener från olika arter för att få fram önskade egenskaper hos grödan. Våra förfäder satte i kontrast tio sorters potatis och observerade helt enkelt vilken som anpassade sig bäst till klimatet, förklarar Oswald. Enligt honom är odling med GMO ännu ett bevis på hur vi har tappat kontakten med naturen. - Om jag odlar en enda gröda får jag skadeinsekter. Har jag skadeinsekter använder jag insektsbekämpningsmedel. Men dessa medel dödar inte bara insekten utan hela marken som ska kunna odlas av framtida generationer. Dessutom dödar insektsmedlet först och främst de goda insekterna som naturligt äter skadeinsekterna. Skadeinsekterna utvecklar med tiden även resistens mot giftet. Resultatet av detta är att skadeinsekterna ökar istället för minskar! Bonden tvingas köpa mer och mer bekämpningsmedel för att få skörd, och detta är en dyr kostnad. Efter att GMO-grödor introducerades i Indien har självmord ökat drastiskt bland Indiska bönder som dukar under av skuldbördan. De tre senaste årens torka i området har gjort att odlingarna i delstaten minskat med 80%. Insektsbekämpningsmedlen, däremot, används fortfarande till 100%. Detta beror på att alla skadeinsekter har flyttat till den lilla yta av odling som finns kvar. Gifterna säljer på så vis oavsett om det är torka eller inte. Många gifter som blivit förbjudna att använda i Sverige, säljs vidare och används fortfarande i Indien, berättar Oswald. - Företag hugger ner alla träd för att odla över stora ytor. Men de skövlar inte bara skog på ett hektar, utan över hela jorden! Varför det? För att den generationen inte ifrågasatte detta – nu

>>


GMO N

är bönder odlar GMO (genetiskt modifierade organismer) bekämpar de skadeinsekter med bekämpningsmedel som inte sällan dödar djur på betesmarkerna. Gifterna skapar även allergier och andra sjukdomar, så som cancer, hos oss människor. Bara ca 10 % av bekämpningsmedlet träffar själva skadeinsekterna – resten sprids och förgiftar luft, mark och vatten, samt maten vi äter. Företagen som arbetar med GMO producerar och säljer utsäde där de skördade fröna blir infertila, de förstör sig själva. Bönderna tvingas då köpa nya frön inför varje skörd istället för att spara de gamla. Generna i grödorna sprider sig till omkringliggande

arter, och hotar att förstöra vår biodiversitet, den naturliga variationen av arter. GMO-odling kräver sammantaget större resurser - inte mindre. Mer utsäde behövs, mer gift, mer gödsel och mer vatten. Indiska bönder tvingas ta stora lån för att ha råd med odlingen, och allt fler är så skuldsatta att de till och med begår självmord. Suresh Kanna, representant för Kudumbam, föreläser för bönder om farorna med GMO. Organisationen lär också ut ekologisk odling som ett alternativ, anordnar frö-bytar-dagar, samt driver kampanjer emot förespråkare för GMO i regionen.

Jättekostnad för bonde och miljö Global förändring | 15


Odlingsknep som fått gården att grönska:

1 3 5 >>

Plantera träd. Då förbättras biomassan och jorden blir fuktigare. Mikroorganismer kan frodas i jorden, och växterna får skydd och skugga. Kompostera. Matrester, växtavfall och mindre trädbitar förvandlas i komposten till rik jord som sedan sprids över odlingarna. (Komposten på Kolunji gård blir klar efter 45 dagar.)

Ta vara på regnvatten. Kolunji farm har byggt dammar för att samla upp regnvatten och spara på vattenresurserna.

2 4 6

är det däremot dags för vår generation att ifrågasätta, att ställa krav. Annars kontrollerar snart företagen hela världens matproduktion med syfte att göra högsta möjliga vinst. För att odla ekologiskt krävs kunskap och stöd genom socialt utbyte. Kudumbam samlar grupper av ekologiska odlare som blir starkare politiskt och får större inflytande i samhället. Kolunji farm fungerar idag som en kursgård dit bönder kan komma och få praktisk träning

16 | Global förändring

Hålla boskap. Djur som betar fritt gödslar jorden och gör den näringsrik.

Droppbevattna. För att jorden ska bevara sig fuktig längre, kan man placera ut krukor med vatten som får droppa ut sakta genom ett litet hål i botten av krukan.

”Do nothing for me” – gör ingenting för mig, är när man lämnar en skog som den är, att klara sig själv utan mänsklig inverkan. Detta är det mest naturliga sättet att rädda natur och bidra till ett biodynamiskt område.

i ekologiska odlingsmetoder. Ryktet om den ekologiska farmen lockar bönder ifrån hela delstaten Tamil Nadu, något som gör Oswald och övriga på Kudumbam stolta och motiverade till att fortsätta kampen. Många bönders kunskaper och goda råd (däribland utbyte med svenska ekologiska bönder) har skapat Kolunjis grönska i det torra landskapet. De har påbörjat det, nu är det vi och våra barn som verkligen kan göra skillnad. Sara Lundstedt

DET GODA EXEMPLET

KOLUNJI ECOLOGICAL FARM


kontakta

KUDUMBAM www.kudumbamindia.org

Email: info@kudumbamindia.org kudumbamtry@yahoo.co.in Tel: +91-431-2331879 /2331842 Adress till kontoret: Plot No: 148, Highways Colony, Subramaniapuram, Trichy - 6200 20


Made in India

SEK 169 + utslag, en blåtira och ätstörningar

Under resan besökte Albins elever den ideella organisationen Kudumbam som jobbar i Tamil Nadu, Indien. Vi fick där träffa fem studenter från Trichy. De berättade för oss att de är förvånade över vårt intresse för människor så långt ifrån vårt eget hemland. Vad har vi med varandra att göra? Varje år importerar Sverige varor från Indien för ca 5 miljarder svenska kronor, främst kläder och tyger. Det är inte en så stor del av varken Sveriges eller Indiens utrikeshandel. Men det är många tröjor, byxor och många textilfabriker. Studenterna borde inte vara förvånade alls. För visst är det inget konstigt att undra hur varorna hamnar färdiga i våra butiker, hur det ser ut där de produceras och vilka förhållanden de anställda jobbar under? När vi handlar står priset endast utmärkt med siffror. Vi ser bara kostnaden vi själva betalar, resten betalar någon annan. SEK 99.50 + en förlorad nattsömn och hostattacker. SEK 169 + utslag, en blåtira och ätstörningar. Skulle vi konsumera på samma sätt om vi hela tiden påmindes om det verkliga priset? Arbetsmiljön i de indiska textilfabrikerna är långt ifrån vad vi är vana vid här hemifrån. Förutom sexuella trakasserier och penalism är obetald

övertid vanligt förekommande. Fackligt engagemang tolereras inte. Det är inte sällsynt att arbetarna står upp 12 timmar om dagen i en lokal där temperaturen ligger på närmare 40 grader. Trots detta låter man ofta vattenflaskan stå, eftersom toalettbesöken räknas och övervakas. De flickor, för det är oftast flickor som rekryteras, som arbetar i textilfabrikerna bor för det mesta i anslutning till fabrikerna under vedervärdiga förhållanden. Att få åka hem och hälsa på sin familj är ovanligt. Många flickor rekryteras in i textilfabriker som ett sätt att betala av föräldrarnas lån som de tagit för jordbruket. En annan vanlig orsak till att man tar lån är hemgift. Äktenskapssystemet gör att döttrarna blir en ekonomisk börda och flickorna får ofta jobba ihop pengar till sitt eget bröllop. En väldigt liten del av de vinster som görs i textilindustrin går till arbetarnas löner. Ett kilo bomull köps för 30 rupies medan ett kilo färdigsydda

kläder s ä l j s för 5200 rupies. Förädlingen av bomullen och arbetskraften är väldigt billig vilket leder till enorma vinster för fabriksägarna - på bekostnad av arbetarnas hälsa och välbefinnande. Produktionen av rättvisemärkt ökar i världen. Det beror på att efterfrågan har ökat. Konsumenter blir mer medvetna om hur varorna tillverkas och väljer att inte köpa vissa dem. Många små beslut gör stor skillnad. Vi som konsumenter har makten att förändra livet för dem i den andra änden av produktionskedjan. Vill du bidra till en mer rättvis värld? Det är enkelt. Använd dina konsumentkrafter och säg ja till fairtrade! Alise Forsman


Nimba Nimba är en ideell förning startad av före detta elever från Albins globallinje. Föreningen skapades som en reaktion på de orättvisor eleverna sett under sin studieresa i Indien och Bangladesh. Den första januari 2012 inledde Nimba textilprojektet “Empowerment of textile workers” i samarbete med Kudumbam. Flickor som har lämnat textilindustrin får möjlighet att delta i projektet under ett års tid. På Nimbas hjälpcenter får de praktisk utbildning så att de kan bli ekonomiskt oberoende och självförsörjande för att slippa återvända till fabriken. De får även socialt stöd, en ordentlig läkarundersökning och, om de vill, hjälp att återuppta sina studier.

Läs mer på www.nimbasweden.org

FOTO: SARA LUNDSTEDT

Global förändring | 19


KLIMAT FÖRÄND RINGAR i 20 | Global förändring

Himalaya


I

Himalaya är ett mycket känsligt område för dagens klimatförändringar. I Indien och Nepal märker man redan effekterna av den globala uppvärmningen, men här kämpar också frivilliga för att sprida medvetenhet och kunskap till folket.

I en nepalesisk bergsby får vi ett hjärtligt välkomnande av människorna som hänger flätade blomkransar om våra halsar. Vi delar ut lite godis till barnen som nyfiket samlats omkring oss. Glupskt stoppar de godiset i sina små munnar och slänger godispappret på platsen där de står. Det sker av impuls, så som det ofta gör, när skräphögarna växer till sopberg runtom över hela Indien och Nepal. Här är papperskorgar och sopsortering sällsynt förekommande och långt ifrån så självklart som det är i Sverige. Sopbergen fortsätter att växa och skapar stora miljöproblem - helt enkelt för att ingen får lära sig att göra annorlunda. UNITRAV (Union of Trecking-Travels-Rafting-Airlines Workers Nepal) är en del av fackföreningen GEFONT (http://www.gefont.org/activity_detail. php?id=184). UNITRAV anordnar turistvandringar i bergen, och ser till att guiderna får schyssta arbetsvillkor, bra löner, rätt utrustning och försäkringar. Eftersom vandrarna lämnar efter sig allt mer sopor utefter vandringslederna har de startat en kampanj för att städa bergen och floderna i Himalayas bergskedjor. Att plocka upp skräpet är ett sätt att förbättra turisternas upplevelse av naturen, och på så sätt bibehålla turistverksamheten som idag är Nepals största inkomstkälla. Men det är mycket skräp och renh��llningsarbetet är stort. Det är turister såväl som bybor

som ligger bakom nedskräpningen och UNITRAV lägger mycket vikt vid att tala och informera om skräphantering. Byborna lär sig att sortera och ta bättre hand om sitt avfall, samt får kunskaper om föroreningar i marken och de pågående klimatförändringarna. UNITRAV får hjälp centralt såväl som lokalt med sitt arbete, och vill sprida kunskapen vidare ut i samhället, till skolor, där alla ska informeras och förstå miljöproblemen samt upptäcka vad de själva kan göra. Himalaya är ett känsligt område. Om Himalaya drabbas av kraftigare klimatförändringar påverkas vattenflödet som rinner genom hela Indien och Bangladesh, vilket kan leda till fruktansvärda katastrofer som översvämningar och torka. Ett exempel på detta ägde rum i somras på den indiska sidan av bergskedjan. Här härjade en fruktansvärd översvämning som totalförstörde hus och skördade tusentals offer. Vi besöker en by där effekterna av katastrofen fortfarande är väl märkbara i form av husruiner längs med bergssidorna. En äldre kvinna berättar hur hon under översvämningen vaknade mitt i natten och fick fly för de kraftiga vattenmassorna. Den natten hade varit bland de värsta, då vattnet forsade ner för bergssidorna och förstörde allt i sin väg. Hade kvinnan inte vaknat ur sin sömn skulle hon inte varit vid liv idag. Det är oerhört svårt att föreställa sig vattenmassorna när

man vandrar i området, trots alla spår av stenras längs bergssidorna där vattnet forsat fram för mindre än ett år sedan. På resan upp i bergen såg vi en stor stålbro som störtat rakt ner i floden då vattennivån varit så hög att bron givit vika. Det är otroligt vilka krafter som frigjorts här. Sedan katastrofen har många flyttat ifrån området, rädda för att vattenmassorna ska komma igen. Effekterna av den globala uppvärmningen ser vi alltså redan idag. Utställningen Climate+change visades på Nepal Art Council i Katmandu den 11 December 2013 - 13 April 2014. Utställningen presenterar forskningsresultat som visar hur känsligt Himalaya är för klimatförändringarna, och kombinerar siffrorna med storslagna fotografier. I takt med att isarna smälter på glaciärerna torkar floder ut som tidigare försörjt natur och människor. Besökaren kunde se exempel på hur hela bergsbyar tvingats flytta på grund av de ändrade villkoren. Ändå är det här bara början, och våra utsläpp ökar i ett allt snabbare tempo. Det krävs en medvetenhet för att förstå hur också våra handlingar drabbar oskyldiga människor på andra platser i världen. Med kunskap och ett gemensamt ansvar för miljön kan fantastiska platser som Himalaya räddas för framtiden. Sara Lundstedt Global förändring | 21


HIMAD Himad är en organisation i norra Indien som arbetar arbetar för en hållbar och demokratisk utveckling i landet. I avlägsna byar uppmuntrar de människor till att bli självständiga och arbeta tillsammans för sin rätt till skola, sjukhus mm. De informerar även om barns och kvinnors rättigheter, samt arrangerar möten för byborna på Himads egna träningscenter. Läs mer på:

w w w. h i m a d . o r g


r o . e g n a h c o www.yest

g

O T S YE E G N A CH

isation en frivilligorgan är ge n a ch to Yes a m drivs av ung so u d an m at K i ion är att skapa is v as er D r. o k männis st nu r alla i Nepal. Ju fö d är lf fä l a ci en so e för handikappad la o sk en e d er g byg av gsby med hjälp er b n se g lä av barn i en es to change bildad es Y . ar g en p e d insamla ion en ung generat t at m o én id med mmans har alla sa ll ti r o k is n än m ället. förändra samh möjligheter att

Gilla Yes To Change på facebook för att stödja och ta del av deras aktiviteter


DALITER

På New Dehlis gator går en fattig man och samlar sopor. Han är inte särskilt gammal, men mycket smutsig, sliten och smal, har långt hår och söndriga kläder. Min vän tycker synd om mannen och vill ge honom mat. De går till ett gatustånd, men försäljaren vägrar att sälja sin mat till mannen, trots att min vän insisterar på att betala. Som kastlös är mannen någon eller något som samhället ser ner på med största förakt. Efter mycket tjat och argumentation ger försäljaren motvilligt med sig, men höjer priset från 20 till 30 indiska rupies. Min vän betalar och tar emot maten som hon sedan räcker till den fattiga, förtryckta mannen. Med tårar i ögonen tar han emot smulan av barmhärtighet som gavs honom en kväll i hans onda öde. Detta är en utav många gripande berättelser om de kastlösa, daliterna, i Indien. Händelsen skildrar vilket inneboende förakt som finns mot daliter hos den övriga befolkningen. Det anses oheligt att vidröra en kastlös människa, att ens vidröra dess skugga, och man äter aldrig mat man blir erbjuden av en kastlös. För att ta reda på om någon är dalit eller inte så frågar man ledande frågor. ”Var bor du?” avslöjar tillexempel om man bor i ett område för daliter. När man uppsöker sjukhus får man svara på frågan om man är dalit och skickas i så fall till en

Brahman (präster)

doktor som bara undersöker kastlösa. De får inte beträda tempel och begravs på särskilda kyrkogårdar. I skolorna blir barnen separerade i olika matköer beroende på om man är dalit eller inte. Den fruktansvärda traditionen av människoförtryck har levt kvar i Indien sedan flera tusen år tillbaka och skapar inte minst en dålig självkänsla hos dessa människor. Ditt öde avgörs beroende på vilket kast du föds till, och som dalit har du näst intill inga rättigheter i samhället – du är dömd till ett liv i skam och utanförskap. Det finns omkring 400 miljoner kastlösa i Indien. I staden Madurai arbetar organisationen Evidence för deras rättigheter. Sedan starten 2005 har grundaren Dr. K. Chinnappan koncentrerat arbetat för att hjälpa daliter.

Kshatriya(Jordägare, soldater, ämbetsmän)

Vaisyas(Handelsmän och hantverkare)

Sudra (bönder)

Daliter (de oberörbara) [Hierarkin i det indiska kastsystemet] 24 | Global förändring

FOTO: FREDERIK NIELSEN


Han är känd över hela delstaten Tamil Nadu för sitt arbete och blir ofta intervjuad av tidningar. När vi är på besök krockar vi nästan med ett TV-team som är på väg ut ur hans kontor. Dr. K. Chinnappan är själv dalit och kommer ifrån en mycket fattig bakgrund. Idag är han lyckligt gift med en hinduisk kvinna från ett högre kast, ett så kallat kärleksbröllop, något som är en mycket ovanlig historia i Indien. Traditionen säger att om en flicka gifter sig med en kastlös pojke kan familjen ”rädda” hennes och släktens rykte genom att mörda sin egen dotter. Evidence arbete är viktigt, men på samma gång som Dr. K. Chinnappan betraktas som en folkets hjälte, har han också konservativa fiender. Genom lagar och domstolar har Dr. K. Chinnappan tillsammans med sina medarbetare på Evidence slagits mot samhällets korruption och orättvisor. Detta kräver mycket efterforskning, och ett enda fall rymmer en stor mängd pappersarbete som de samlar i sitt välsorterade arkiv på kontoret i Madurai. Här bevaras bland annat tidningsartiklar som skildrar brott emot daliter. Genom tidningsar-

tiklarna kan Evidence få reda på om ett brott begåtts och ta kontakt med den aktuella polisstationen. Om de där misstänker någon orätt i fallet så åker de vidare till brottsplatsen för att samla egna bevis. Om en kvinna blivit våldtagen besöker de henne på sjukhuset och tar foton på skadorna som de samlar till bevis i rätten för att brottet verkligen begåtts. De motiverar henne även till att vittna, samt arbetar med rehabilitering för att hon ska kunna återända hem till sin by, där våldtäkt ofta är förknippat med skam. De arbetar också med att försöka få igenom lagar som gynnar daliterna. Det kan handla om rätten till att använda vatten, bära sandaler etc. som kulturella fördomar hindrar de ifrån. Genom sin noggranna dokumentering kan de även ta fram forskning och uppgifter till staten för att visa hur exempelvis barnarbete finns trots lagligt förbud. Om man själv vill forska i mänskliga rättigheter och fördjupa sig i brott mot kastlösa i Indien, så är arkivet hos Evidence en guldgruva i forskningsmaterial. Se vidare på hemsidan:

www.evidence.org.in

- DE KASTLÖSA

Global förändring | 25


Välkommen till det minsta förlaget med det största ambitionerna!

Bland titlarna hittar du bland annat äldre kinesisk, japansk, beat- och estradpoesi, nyskriven lokalhistoria, reseberättelser, vetenskapliga texter, politik och engagemang för miljö och minoriteter.

Anna Kjellins roman Jordens hopp utspelar sig i Sibirien. Vi får följa de svenska ungdomarna Holger, Eva och Fridas möte med ursprungsbefolket och deras kamp mot miljöhot och ekonomism. Det handlar om shamanism och kontakten med Moder Jord.

Bo Ranmans Shipibo-Conibo i Ucayali - om en ursprungsbefolkning i Amazonas och ”Maira non titaiqui” Rädda regnskogen - debatt och fortbildning om regnskogsfrågor med exempel från Amazonas.

Besök förlaget webbplats www.fripress.se


BABY LIFE HOME I Nepal får HIV-smittade barn inte gå i skolan. Människor fruktar barnen i brist på kunskap om sjukdomen. Organisationen Baby Life Home ger HIV-smittade barn undervisning och rätten till en framtid. De informerar även människor om HIV och kämpar för en värld utan diskriminering.

Läs mer om organisationen och deras arbete:

www.babylifehome.org


Albins Folkhögskola • Eriksgatan 108 • 261 33 Landskrona

MÖT INDIEN I KURSEN

GLOBAL FÖRÄNDRING - HÅLLBAR VÄRLD

Detta är linjen för dig som vill förändra världen, som känner att det som sker idag inte håller, men ändå tror på vår gemensamma förmåga och kraft att göra positiv skillnad.

www.albins.nu

Läs mer på


Global Förändring