Page 1

ANNONS

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

JULI 2016

AFFÄRSLIVET JULI · 2016 UTGÅVA

ALMEDALEN

”Vi satsar tio miljarder om året för att stärka välfärden” ARBETSMARKNADS- OCH ETABLERINGSMINISTER YLVA JOHANSSON (S), s. 4

”Hur vi trivs vi på arbetsplatsen?” JUSEKS LYCKOBAROMETER s. 12

“ALLA EGENFÖRETAGARE SOM LYCKAS MED BEDRIFTEN ATT ANSTÄLLA BORDE FÅ MEDALJ” MARCUS OSCARSSON s. 8-9


2

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

Nya gränser kräver ökat samarbete kring tillväxt

AFFÄRSLIVET.SE

AFFÄRSLIVET: En periodisk tidskrift som belyser och når ut till Sveriges näringsliv. DISTRIBUTION: DATUM: TRYCK: PROJEKTANSVARIG:

Svenska Dagbladet 1 juli, 2016 V-TAB Adam Bengtsson

VI PÅ GRFF PUBLISHING: VD: CHEFREDAKTÖR: GRAFIK/LAYOUT: KONTAKT:

John Sigvant Oscar Ljunggren BEAST Studio 0764 17 82 65 hej@affarslivet.se

Sveriges karta ritas just nu om. Nu höjer Arena för Tillväxt rösten – för företagens, tillväxtens och den regionala utvecklingens skull.

I SOMMAR PRESENTERAR Indelningskommittén sitt delbetänkande kring Sveriges nya läns­ och landstings­ indelning, på uppdrag av civilminister Ardalan Shekarabi (S). Ombildandet har kallats för det största sedan Axel Oxenstiernas dagar – bland såväl kommuner, landsting som näringsliv råder en spänd förväntan. ­ Tillväxtperspektivet får inte glömmas bort. Annars får vi en indelning efter sjukhusens placering, säger Katrien Vanhaverbeke, chef på Arena för Tillväxt, en oberoende plattform för kommunala och regionala utvecklingsfrågor. För regeringen är de omritade administrativa gränserna i första hand ett sätt att tackla morgondagens behov på välfärdsområdet. Storregionerna innebär flera fördelar, menar Katrien, men också nya utmaningar. ­ Till exempel skulle Västra Götalandsregion enligt förslaget bli en väldigt stor region som innefattar både Göteborgsregionen och de glesa delarna av Värmland. Med större inomregionala skillnader krävs ett delvis nytt tänk kring regional utveckling, tror hon. ­ Näringslivets strukturförändringar driver på svensk ekonomi. Processer som automatisering, digitalisering och urbanisering är näringslivsdrivna och påverkar landets lokala och regionala tillväxt och utveckling. Den nya

regionsuppdelningen bör innehålla en tydlig ansvars­ fördelning med långsiktiga villkor och förutsägbarhet, så att företagen tillåts skapa jobb och tillväxt. Två utmaningar som beskrivits i Arena för Tillväxts rapporter, som riskerar att få antingen en avhjälpande eller förstärkande effekt beroende på hantering, är invandringen och bostadsbyggandet. ­ Tillväxten är som starkast runt storstäderna, region­ centra och längs starka infrastrukturstråk som binder samman tillväxtregionerna. Där byggs också flest bostäder. Men takten behöver öka ännu mer, annars bromsas till­ växten upp. ­ Under 2015 ökade befolkningen i 85% av de svenska kommunerna. Det beror på att många nyanlända placeras i kommuner utanför de starka tillväxtområdena, där det ofta fi nns bostäder men inga jobb. Efter ett tag väljer de dock att flytta vidare mot storstadsregionerna, där släkt och vänner väntar och ökade jobbchanser hägrar. Därför ris­ kerar invandringen att förstärka urbaniseringen, tvärtemot vad många kommuner och regioner med svagare tillväxt hoppas på. Under Almedalsveckan kommer Arena för Tillväxt fi nnas på plats för att ordna och delta i seminarier med

fokus på lokal och regional tillväxt och utveckling. Bland annat kommer bostadsfrågans betydelse att diskuteras närmre, samt hur den minskade rotationen på bostads­ marknaden riskerar att bli en bromskloss i annars funger­ ande tillväxtregioner. ­ Att tvinga kommunerna att bygga eller att uppdatera sina översikts­ och detaljplaner fungerar inte när det är svårt att attrahera privata byggbolag att bygga utanför storstäderna. På Almedalen kommer vi presentera hur lan­ dets föregångskommuner arbetar. Förhoppningsvis sporrar det till nya lösningar och fler välbehövliga dialoger mellan näringsliv och offentliga aktörer. TEXT AV

PETTER ANDERSSON

FAKTA ARENA FÖR TILLVÄXT • En politiskt oberoende plattform som grundats i ett samarbete mellan SKL, ICA och Swedbank. • Delar ut priset Årets Tillväxtkommun. • Aktuella med flera seminarier under Almedalsveckan.

Vi har tjänster som underlättar för alla parter Arbetsgivare hamnar ibland i situationer som innebär att de måste hantera förändringar. Det kan handla om att utveckla verksamheten på olika sätt, till exempel genom att rekrytera personal med viss kompetens eller att behöva säga upp personal. Vid sådana tillfällen hjälper vi dig och dina medarbetare att ta er igenom processen på ett så bra sätt som möjligt. Med över 40 kontor i Sverige har vi goda möjligheter att hjälpa dig där du finns.

010 - 709 40 90 | www.workforyou.se


BROAR TILL JOBB

”På jobbet

Misa har i drygt 20 år stöttat och coachat personer till arbetslivet. Personer som kommer från kommuners LSS-verksamheter, personer som haft sysselsättning enligt socialtjänstlagen, personer kopplade till kommuners arbetsmarknadsenheter och arbetsförmedlingen, elever i olika skolformer.

får man utvecklas”

Josef

Misas verksamhet bygger på övertygelsen om alla människors rätt till delaktighet i samhälls- och arbetslivet. För att nå dit erbjuder Misa individuella lösningar baserade på den enskilda människans personliga önskningar och mål. Den metod vi i första hand använder är Supported Employment (SE). Vår fasta övertygelse är att en plats i det vanliga samhällslivet på olika sätt ger människor ökad styrka, självförtroende och möjlighet att aktivt vara del i arbets- och samhällslivet. Genom att finnas i ordinarie samhällsmiljöer, och med så normala betingelser som möjligt, öppnas dörrar till en värld av situationer och relationer som ger människor ökade möjligheter till egenförsörjning och ett rikt liv som dessutom förhindrar utanförskap och marginalisering.

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet!

08 - 580 813 40 info@misa.se www.misa.se

SVERIGES NYA OCH SKÖNASTE KOMBINATION.

Västervik

Stockholm

Norrköping Kolmården

Linköping

Göta Kanal

Gotland

VÄSTERVIK Vimmerby

Astrid Lindgrens Värld

Gotland

VISBY Träffa Västervik ombord på Gotlandsbåten under Almedalsveckan 6-8 juli och prata jobb, boende, företagande och semester i Sveriges nya och skönaste region.

Kalmar

Kalmar slott

vastervik.com


4

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

REGERINGENS STRATEGI FÖR FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD Efter flera år med ökad arbetsrelaterad psykisk ohälsa vill regeringen nu vända utvecklingen – med En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet.

S

edan den socialdemokratiskt ledda regeringen till­ trädde hösten 2014 har arbetsmiljöpolitiken återigen hamnat högt upp på dagordningen. I våras över­ lämnade arbetsmarknads­ och etableringsminister Ylva Johansson (s) regeringens skrivelse En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016­2020 till riks­ dagen, med fler förslag rörande förbättringar kring den psykosociala arbetsmiljön. Den 31 mars trädde också Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft, med regler för bland annat arbets­ tider, arbetsbelastning och kränkande särbehandling. ­ Välbehövliga satsningar, menar Ylva Johansson. Den förra regeringen nedprioriterade dessa frågor genom att minska resurserna och lägga ned Arbetslivsinstitutet – vars forskning var i världsklass. Nu ser vi att sjukfallen på grund av psykisk ohälsa ökar. För att motverka de senaste årens negativa utveckling kommer regeringen som ett första steg avsätta 100 miljoner kronor årligen till Arbetsmiljöverket, till bland annat fler inspektörer och utökad företagshälsovård och arbetslivsforskning. Tanken är att arbetsmil­ jöstrategin, som utar­ betats i dialog med arbetsmarknadens parter, ska bli ett konkret verktyg både för skydds­ ombud och arbets­ givare runtom i landet. Enligt arbetsmarknads­ och etablerings­ ministern är

analyserna framtagna för att möta problemen på morgon­ dagens arbetsmarknad. ­ Föreskrifterna innehåller numera en tydlig gräns­ dragning för arbetsbelastning och medarbetarinflytande, och är ett sätt att bemöta mobbing, kränkande särbehandling och emotionella belastningsskador, som främst drabbar yrken med mycket mellanmänsklig kontakt. Dessutom kommer Arbetsmiljöverket titta närmre på den psyko­ sociala miljön inom äldreomsorgen och RUT­tjänster, som huvudsakligen utövas i andras hem. Enligt Ylva Johannson är problemen mycket en jämställdhetsfråga, då flera av dessa yrken är kvinnodominerade. Som ett sätt att nå ökad jämlikhet på arbetsmarknaden framhåller hon regeringens sysselsättningsmål som en nyckelfaktor – för fler heltidsarbetande kvinnor. Nyligen lanserade regeringen och Vänsterpartiet därför en plan för ökade investeringar – tio miljarder om året – som ska gå till att stärka välfärden. ­ Sedan regeringens tillträde har antalet välfärdsarbetare inom kommun och landsting ökat med 13 000. En stor andel av dessa är kvinnor. Sen har vi just nu en hög generell efterfrågan på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden ökar, framförallt bland utrikesfödda kvinnor, vilket gör att gapet mellan män och kvinnor minskar. Som regeringens utsedda samordnare för nyanlända är detta särskilt glädjande. ­ För att underlätta ytterligare för småföretagarsektorn vill vi förenkla reglerna för nyanställningar och ge arbets­ lösa och nyanlända utökat nystartsbidrag. De som kommer till Sverige behöver komma i arbete ännu snabbare. Att utvecklingen just nu går i rätt riktning är positivt, menar Ylva. Men fortfarande återstår två seglivade jäm­ ställdhetsproblem: den strukturella lönediskrimineringen samt kvinnors oproportionerligt stora ansvar för hem och familj. ­ I snitt skiljer det 3,6 miljoner kronor mellan kvinnor och män över ett yrkesliv. Det är oacceptabelt. Målet är halva makten och hela lönen. Som ett först steg har regeringen lagt ett förslag till riksdagen på krav om årliga lönekart­ läggningar för alla arbetsgivare. Dessutom vill vi ta bort vårdnadsbidraget och öronmärka ytterligare en månad per förälder i föräldraförsäkringen, för att förmå pappor

att stanna hemma längre med sina barn, säger hon En utveckling som på senare år slagit särskilt hårt mot ungdomar är den allt otryggare arbetsmarknaden. Kritiker menar att utsatta grupper på arbetsmarknaden därmed riskerar att snabbare hamna i sjukskrivningar eller i andra arbetsmiljörelaterade problem. Som ett svar på detta driver regeringen nu igenom en lagstiftning, med en tydlig gräns för när visstidsanställningar ska övergå till fasta. ­ Visstidsanställningar som staplas på varandra är ohållbart. Men de otrygga villkoren hänger också ihop med fram­ växten av det gränslösa arbetslivet, som blivit vardag för många små­ och egenföretagare. Arbetsmiljöverket kom­ mer därför ta fram en vägledning för hur de nya sätten att organisera arbete påverkar stressnivåerna inom arbetslivet. Bland annat ska en kunskapssammanställning ske kring delningsekonomi, crowdfunding och sms­anställningar. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket uppger sju av tio att de jobbar trots sjukdom, och fyra av tio att de måste vara anträffbara via telefon även utanför arbetstid. Många känner sig dessutom tvingade att jobba på luncherna. Men flexibiliteten är ett tveeggat svärd, menar Ylva, och därmed svårare att angripa än mer klassiska arbetsmiljö­ frågor som till exempel belysning eller bullernivåer. ­ Flexibla villkor är en förutsättning för en dynamisk arbetsmarknad. Många uppskattar också det fria arbetslivet och att kunna jobba hemifrån. Men var går gränsen mellan jobb och fritid? Utan tydliga gränser riskerar jobbet att ta över vardagen och bränna ut en. På en alltmer individualiserade arbetsmarknad riskerar ett ökat ansvar att skjutas över på den enskilde individen. Trots det verkar kunskapsnivåerna kring de egna rättigheterna ha sjunkit, menar Ylva. ­ Speciellt bland unga, tyvärr. Det kan också bero på att de inte vågar ställa krav eftersom ungdomsarbetslösheten har varit hög. Men ingen ska behöva utstå farliga eller nedbrytande arbetsmiljöer med risk för kränkningar och trakasserier. Då kommer ofta olyckorna och sjukskriv­ ningarna per automatik. TEXT AV

PETTER ANDERSSON

Det var bättre förr. Kom på Juseks seminarium

LYCKA PÅ JOBB E T – den bortglömda konkurrensfaktorn

I Almedalen, 4 juli Kinbergs plats 8 kl 15.30–17.00

Inte allt kanske. Men välbefinnandet på jobbet har minskat. Vi ser en negativ trend som påverkar både individer och verksamheter – på lång sikt även samhällsekonomin. Det är därför hög tid att vi lägger mer fokus på denna viktiga arbetsmiljöfråga. I en färsk undersökning pekar Jusek ut flera faktorer som ökar välbefinnandet på jobbet: • Balans mellan arbete/fritid.

• Utmanande arbetsuppgifter som främjar kreativitet. • Chefer som ger god feedback • Verksamheter som drivs effektivt och där medarbetarna behandlas rättvist. • Bra kollegor, yrkesmässigt och socialt. Gå in på jusek.se/jobblycka och se vad du själv kan göra.

TILLSAMMANS SKAPAR VI ETT BÄTTRE ARBETSLIV!


Våra medlemmar bidrar till ett samhälle där alla får vara med.

Läs mer om vårt arbe te för inkluderi ng på kfs.net/ enklarevag

Våra nära  medlemsföretag inom  olika branscher ser till att människors vardag fungerar. De arbetar för att skapa ett bättre och mer hållbart samhälle. Genom att anställa eller erbjuda praktikplatser till nyanlända, + eller personer med funktionsnedsättning motverkar företagen både utanförskap och arbetslöshet. Samtidigt skapar de mångfald och integrerar människor i arbetslivet. På så sätt bygger de inte bara upp sitt eget företag, utan hela samhället. Vi hjälper samhällsnyttiga företag med arbetsgivarfrågorna och ger verktyg för att öka mångfalden och skapa inkluderande arbetsplatser.

Helt enkelt. Vill du också vara med och bidra till integration och tillväxt i natursköna Hedemora i Dalarna? Hedemora kommun har beviljats över 13 miljoner av AMIF (asyl, migrations och integrationsfonden) för det treåriga integrationsprojektet ”En väg in”. Vi söker nu fem eldsjälar som vill vara med i detta projekt. Vi har ambitionen att skapa bästa möjliga förutsättningar för nyanlända kvinnor och män att etablera sig på arbetsmarknaden. Skynda dig att söka. Nu sjösätter vi ”En väg in”! Sista ansökningsdag är den 4 juli.

Titel

Projektledare Projektmedarbetare - Kommunikatör Projektmedarbetare - Praktiksamordnare Projektmedarbetare - Företagsrådgivare Projektekonom

Ansök via

www.hedemora.se www.hedemora.se www.hedemoranaringsliv.se www.hedemoranaringsliv.se www.hedemora.se

Välkommen till oss!


6

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

INTELLIGENT KOLLEKTIVTRAFIK UTÖVER FANTASINS GRÄNSER!

Helena Leufstadius, vd för Svensk Kollektivtrafik, konstaterar att både teknik och fantasi banar väg för spännande förbättringar av Sveriges infrastruktur. INTERNET OF THINGS (IoT) – ibland även kallat ”Sakernas internet” – är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att allt från hushållsapparater och klädesplagg till fordon, gods, maskiner och till och med människor förses med sökbara processorer och sensorer. De autonoma enheterna kan sedan kommunicera direkt med omvärlden, framkalla ett beteende anpassat utifrån dess verklighet och bidra till att producera en omvärld med så kallade ”intelligenta” och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster. IoT­lösningar utgör en förutsättning och ett startskott för en digitalisering av samhällets alla områden, där både föremål och människor är hopkopplade och kan rapportera till sin omgivning. Enligt Vinnova beräknas 50 miljarder enheter att vara uppkopplade i världen till år 2020. Tanken är att IoT-lösningar genom effektiviseringar och nya idéer i mängder av olika branscher ska kunna skapa ökat välstånd i samhället i stort. Inom kollektivtrafi ken är möjligheterna att ta fram nya tekniska lösningar oän­ dliga och utveck­ lingen går otroligt snabbt, menar Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafiks vd.

Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik stödjer sina medlemmar i deras arbete med att utveckla kollektiv­ trafi ken, där de aktiva medlemmarna erbjuder lokal och regional kollektivtrafi k med både buss, tåg, spårvagn, tunnelbana och båt inom Sverige. Enligt Svensk Kollektivtrafi k görs i vårt land årligen så mycket som 1,4 miljarder resor med kollektivtrafi ken, vilket visar hur många som berörs av förbättrade tekniklösningar och den nya tidens digitalisering. Realtidsinformation inom trafi ken har funnits i många år, men i och med IoT skapas möjlighet att använda nya appar och nya smarta funktioner och på så vis ha en ständig realtidskontroll. För den enskilda pendlaren kan det handla om hållplatsinformation som till exempel kan visa exakta ankomsttider och exakt var bussen befi nner sig. Här fi nns det numera mängder av appar som olika länstrafi kbolag utvecklat och ständigt förbättrar ombord på bussar och tåg.

“IoT kommer att få stor betydelse för att utveckla nästa generations kollektivtrafik” HELENA LEUFSTADIUS,

VD SVENSK KOLLEKTIVTRAFIK

Många menar att IoT har potentialen att åtgärda grundläggande samhällsutmaningar. I städer hand­ lar det främst om frågor kring framkomlighet, menar Helena Leufstadius, bland annat signalprioritering och den ständiga utmaningen med parkering i tätort. Även här är möjligheterna oändliga och det gäller att ta fram riktigt smarta lösningar, konstaterar Leufstadius: ”Idag är det bara fantasin som sätter gränser!” En av de viktigaste målsättningarna för den övergripande infrastrukturen är naturligtvis ett förenklat resande. Här utgör digitala lösningar själva förutsättningen, till exempel med infor­ mation både före, under och efter resan. Enbart detta med att köpa och betala biljetten är en mycket viktig del, men också lösningar med ersättning för förseningar har möjlighet att underlätta i efterhand. Nästa nivå består av att koppla ihop tjänsterna med

varandra. Det handlar om att kunna hitta helt nya tjän­ ster som kan kopplas till din resa – till exempel till ditt per sonliga pendlarkort – i en heltäckande och flexibel mobilitetskedja. När du stiger av tåget kanske du behöver boka cykel eller bil, nå närmaste Lindexbutik och ink­ ludera en kaffe på vägen dit. De intelligenta transportsystemens stora potential är alltså först och främst ökad mobilitet och enkelhet. Att alla dessa tjänster kopplas samman kräver dock att man har en god dialog, poängterar Helena Leufstadius. En grundläggande förutsättning är att man är öppen och prestigelös inför andras system och inte upplever det som att man tappar konkurrensfördelar. Leufstadius samman­ fattar det med att du måste inse att ett plus ett faktiskt kan bli tre! Att jobba med ”open data” på detta vis kräver sam­ tidigt att den tillgängliggörs. Ett spännande utvecklingsarbete som vi i branschen driver med framgång sedan några år tillbaka, berättar Leufstadius, är det som kallas Travelhack, ett ”hackathon” som inspirerar Sveriges utvecklare att ta fram appar och tjänster som gör kollektivt resande mer attraktivt och som hjälper branschen att utveckla nya IoT­lösningar. Den anordnas av Trafi klab, trafi klab.se, en community som utvecklar nya tjänster för öppen trafi kdata. Den internationella kollektivtrafi korganisationen UITP kommer under 2016 att arrangera världens första internationella Transport Hackathon och inbjuder medlemsländer över hela världen att medverka. Helena Leufstadius fascineras av det ständiga arbetet med just ökad enkelhet. Nyligen besökte hon The European Mobility Exhibition, en mässa i Paris där ett flertal autonoma bussar visades upp – fordon utan chaufför som själva kan accelerera, bromsa, svänga, väja och parkera. Det är just den typen av innovationer som vi kommer att få se mer av i framtiden, menar Helena Leufstadius. ”På samma sätt som IoT redan har stor betydelse för att utveckla smarta hem så kommer det att få stor betydelse för att utveckla nästa generations kollektivtrafi k. Och vi vet redan att smarta och enkla tekniklösningar gör att allt fler kommer att välja att resa med kollektivtrafi ken.”

TEXT AV

KRISTINA JÄGFELDT


ANNONS

Fältcom digitaliserade Sveriges kollektivtrafik! När Fältcoms verksamhet startade 1998 var IoT-branschen ännu i sin linda. Idag finns företagets intelligenta funktioner överallt och Sveriges publika transportsystem har tagits i besittning. Vi lever i en spännande tid, konstaterar vd Mikael Långström. I slutet av 90-talet var internet nytt och få kände till begreppet IoT (Internet of Things). I viss utsträckning är det fortfarande så, berättar Fält Communications vd Mikael Långström. Men de senaste fem åren har det skett en förändring och allt fler inser behovet av IoT-tjänster. Det kan handla om allt ifrån internet ombord på bussar, skogsmaskiner, fartkameror, trygga hissar och kylskåp som upplyser om när mjölken snart tar slut. Allt i vårt samhälle har behov av dessa funktioner, förklarar Mikael Långström. Han poängterar att den här typen av informationsinsamlande bland annat skapar förutsättningar för ökad säkerhet, förbättrad kommunikation och möjligheten att kunna förutsäga servicebehov, både inom företag och i människors vardag. Det har aldrig varit något fel på människans fantasi, konstaterar Fältcoms vd. Genom historien har det varit tekniken som satt hinder för utveckling och förändring, men nuförtiden är det tvärtom. Idag är det bara fantasin som sätter gränser och tekniken erbjuder aldrig tidigare skådade möjligheter. Vi lever i en spännande tid! Kanske är det just förmågan att se möjligheter som gjort IoT-företaget Fältcom så framgångsrikt. IoT-branschen kan fortfarande ses som en ”bubblare”, men Fältcom var med från start. Redan 2002 lanserades den första molnbaserade webblösningen, från huvudkontoret i Umeå. På den tiden fick vi nästan uppfinna marknaden själva, berättar Mikael Långström. Idag har Fältcom över 160 000 installationer världen över och 40 000 onlineenheter. Det är ett renodlat produktbolag, vars IoT-plattform MIIPS återfinns i så mycket över 50% av alla bussar i Sverige. Det tog Fältcom endast tre år att digitalisera hela bussbranschen, en gren som hela tiden stått i fokus. Numera är kollektivtrafik och publika transporter något av företagets signum. Deras platt-

form visar bland annat skyltning, var bussen befinner sig, erbjuder eco-driving och internet ombord. ”Digitalisering, det är vad som sker i detta nu”, sammanfattar Mikael Långström och jämför med Spotify som digitaliserat musikbranschen och Über som digitaliserat taxisystemet. För Fältcom är kundtrygghet en förutsättning för vidare utveckling. Eftersom kunderna måste känna sig säkra i hur deras data hanteras, är arbete med integritetsfrågor en integrerad del av verksamheten. Just för att branschen fortfarande är så ung är det idag viktigare än någonsin att ha fullständig kontroll över vem som äger datan; kundutbildning och information är därför en självklarhet för Fältcom. Förra året utsågs företaget till Årets Digitala Gasell i norra Sverige, ett erkännande som Mikael Långström är mycket stolt över. De finns även på topp 50-listan över världens främsta IoT-företag och i topp 20 inom M2M, där som enda svenska företag. Fältcom har helt uppenbart många järn i elden, men det är inget som distraherar från ett ambitiöst jämställdhetsarbete. Traditionellt sett har branschen få kvinnor, men även här ligger Fältcom i framkant med 38% kvinnor – bara 12 procentenheter kvar till företagets uppsatta mål. Det gäller att skapa förutsättningar för alla att trivas, understryker Mikael Långström och berättar att firman även representerar flertalet nationaliteter, en viktig del av Fältcoms globala framtid. Numera finns Fältcom även i England och i slutet av året startas en helt ny New York-filial. Målet att omsätta 300 miljoner kronor är satt till år 2020.

Idag är det bara fantasin som sätter gränser och tekniken erbjuder aldrig tidigare skådade möjligheter. Mikael Långström, vd Fält Communications.

090 18 39 00 | Västra Norrlandsgatan 17, Umeå www.faltcom.se


8

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

MARCUS OSCARSSON I VALVAKANS EPICENTRUM Han har hjärtat i Småland, men syns numera som politisk kommentator i TV4 där han imponerar med expertkunskaper om USA och smäller ballonger för svikna vallöften.

H

an började sin bana som reporter och lokalredaktör, därefter rullade det på med karriär på tidningar som The Times och Daily Mail, en sväng via Regeringskansliets aspirant­ och diplomatprogram samt arbete inom Stadsrådsberedningen och Finansdepartementet. Numera undervisar han i politik vid University of Denver, men trivs lite extra bra när han får engagera sig helhjärtat i olika valvakor. Du har många bollar i luften. Vad sysslar du främst med just nu? – Nu är USA­valet i fokus, eftersom det är president­ val i år. Men det är hett även i svensk politik, så jag ägnar mig nästan lika mycket åt Löfven, Björklund, Sjöstedt och gänget. Amerikansk och svensk politik är två otroligt spännande ämnen. Vad ägnar du dig åt när du trivs som allra bäst i yrkeslivet? – Det kan vara lika roligt med primärvalet i Nevada som partiledardebatt i brittiska valet eller presskonferens på Rosenbad. Allt kan bjuda på oväntade händelser och effekter. Men om jag ska välja en sak så får det bli valvakorna. Det är då väljarnas dom meddelas och spänningen är på topp. Kommer vallokalsundersökningarna bekräftas när de verk­ liga rösterna börjar rapporteras in? Vem kommer egent­ ligen stå som segrare när natten är över? Det sker många förändringar inom svensk politik. Vad är dina tankar om landets politiska läge just nu? – Det är verkligen spännande och dynamiskt. Man får skilja det politiska spelets böljande vågor från vad

som händer i sakpolitiken. Sveriges arbetslöshet har fallit kraftigt och den ekonomiska tillväxten har varit hög, sam­ tidigt som det tidvis kan vara turbulent hos enskilda min­ istrar, partier eller i regeringen som helhet. Det unika idag är att vi har en minoritetsregering med en aktiv major­ itet emot sig i riks­ dagen. Det är nästan Mission Impossible. Spännande! Inom bostadspolitiken pratas det ofta om ”bostadsbubblan” samt fördelar/ nackdelar med att hyra respektive köpa bostad. Vilka andra diskussioner inom svensk bostadspolitik tycker du borde få mer uppmärksamhet? – Bostadspolitiken får just nu stor uppmärk­ samhet och det är naturligt med tanke på mångas svårighet att skaffa bostad. Andra frågor som diskuteras är hur man ska få ner den privata

Lugn!!! Med Eradurs golvsystem är det superenkelt att hålla rent.

Våra golv tillför funktioner som

– lätt att hålla rent

– utmärkt tålighet mot fetter & oljor, organiska syror m.m. – god tålighet mot varmt vatten

– tät anslutning mot brunnar etc. för att förhindra smutsansamlingar – anpassningsbart halkskydd – valbara färger och effekter

Eradur - säkra golv för livsmedelshantering

Ring eller besök oss på www.eradur.com för mer information. Eradur AB - Granitgatan 11 - 254 68 Helsingborg. Tel: 042-29 22 50 - Epost: info@eradur.com

AFFÄRSLIVET.SE


JULI 2016

skuldsättningen som till stor del orsakas av bolån – där har Sverige fått en varning av EU. Det är en utmaning Sverige haft i många år. Du har många komplicerade jobb och på den svenska arbetsmarknaden ses utbildning oftast som självklar grund för arbete. Vad är dina reflektioner kring den senaste tidens diskussioner om ”enkla jobb”? – Om du frågar mig har jag absolut inga komplic­ erade jobb i meningen att de är fi nare än något annat. De fi naste och mest komplexa jobb jag kan tänka mig är de sjuksköterskor som månad efter månad jobbar med sjuka eller äldre, samt sjukhuspersonal som räddar liv på akutmottagningar. Samma sak gäller veterinärer som jobbar hårt för att hjälpa sjuka djur. Uttrycket enkla jobb ska man vara försiktig med, men det är självklart viktigt att så många som möjligt kan leva på en arbets­ inkomst. Ökat fokus på jobbskapande för dem längre ifrån arbetsmarknaden bör vara jättevälkommet för såväl de som saknar jobb som de som har jobb. Alla vinner på det. Jobb betyder inte alltid bara anställning. Många tänker stora företag när de hör ”svenskt näringsliv”, men en allt större del av Sveriges företagare är så kallade egenföretagare, ofta enskilda firmor som drivs av engagerade personer med specifik kompetens. Vad är dina tankar kring egenföretagarnas framtid i Sverige? – Alla egenföretagare som lyckas med bedriften att även anställa borde få medalj! För många är första steget att bli egenföretagare. Det är fantastiskt att vi har så många egenföretagare i Sverige som vågar satsa och förverkliga livsdrömmar och affärsidéer. Småföretagen är tveklöst en superviktig motor för Sverige. Vi har många fantastiska storföretag, men glöm inte att även IKEA och Tetra Pak en gång var småföretag. 1929 grundade skåningen Ruben Rausing ett förpackningsföretag med en bekant. 1943 bör­ jade han utveckla pappersförpackningar för mjölk och idag har Tetra Pak 24 000 anställda i 170 länder. Omsättningen är 12 miljarder Euro. Snart är det Almedalen! Evenemanget har verkligen vuxit, från tidernas begynnelse då dåvarande utbildningsminister Olof Palme talade från ett lastbilsflak

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

vid Almedalens kruttorn, till att ha blivit något av ett politiskt fenomen med över tusen arrangörer och väldigt god öl. Vad tycker du är det absolut roligaste med Almedalen? – Det fi nns mycket kul! Allt ifrån att äta glass i Almedalsparken och lyssna på partiledarnas tal till att gå på spännande seminarier om USA­valet, energi­ politik eller näringslivspolitik. You name it! Det pratas politik överallt. Fantastiskt kul! Vad pysslar du själv med under årets mest spännande julivecka? – TV4 storsatsar på Almedalen i år, vilket känns jätte­ kul med tanke på det rådande heta läget i svensk politik. I Nyhetsmorgon kommer jag göra inslag om alla partier samt husera vid TV4­scenen mitt i Almedalen. Jag kommer förstås också att fokusera på att äta mycket glass: vanilj, nougat och jordgubb! Vilka möjligheter tror du Almedalen erbjuder en politiskt nyfiken allmänhet – utöver öl och social samvaro? – Det fi nns något för alla, oavsett politiskt intresse. Om det så är sex trappor upp i ett gammalt skjul fem tvärgator norrut från Bremergränd och regnet vräker ner kan man hoppa upp och sätta sig på att seminarierummet är till bredden fullt med intresserade åhörare – trots att man aldrig hört talas om ämnet tidigare. Under Almedalen dyker det också ofta upp något stort ämne som få kunnat gissa sig till. Dessutom är Visby och Gotland fantastiskt vackert! TEXT AV

KRISTINA JÄGFELDT

Jobbförmedling på riktigt DET ÄR I gränslandet mellan utbildning, integration och arbetsmarknad som ni fi nner Work For You, Sveriges första fristående jobbförmedling. År 2005 tog Lars Proos och Wille Sannegård, efter en lång och gedigen bakgrund inom Samhallkoncernen, beslutet att starta eget och hjälpa personer med en väg in i arbetslivet på egen hand. – Vi hade en vision. Vi såg att en del människor inte klarade av att ta sig in på arbetsmarknaden med egen kraft. Det behövdes fler medel än den egna drivkraften och vi ville vara ett komplement till de som behövde hjälp, säger Lars Proos, vd på Work For You. Till en början var Försäkringskassan den största kunden och man fokuserade på arbetslivsinriktad rehabilitering. Idag är Work For You en väletablerad aktör som fungerar som navet i gränslandet mellan utbildning, integration och arbetsmarknad. Med arbetsförmedlingen som sin största kund och ett brett urval av arbetsmetoder har Work For You sytt ihop en process som kan fylla alla typer av behov. Socialt Företagande är ett tydligt exempel på att man vill leda folk in i arbetslivet på annorlunda vis. Genom att först utbilda arbetslösa som är intresserade av att starta och driva eget företag för att sedan både stötta uppstarten och den fortlöpande verksamheten ekonomiskt står Work For You idag bakom åtta sociala företag i Gävleborg och Hälsingland. – Vi tycker att det är bra om myndigheter ställer krav och följer upp våra resultat. Själva existensberättigandet med vårt företag är att vi ska åstadkomma resultat och göra skillnad. Annars fi nns det ingen anledning till att ett privat företag ska fi nnas med i ett sånt här sammanhang, avslutar Lars Proos.

MARCUS TRE PRAKTISKA MÅSTE-TIPS FÖR EN SMIDIG OCH LYCKAD ALMEDALSVECKA: � Medtag extrabatteri till mobilen � Medtag ett litet smidigt paraply � Ha rejäla skor som du har gått in under en längre tid!

9

Läs mer på www. workforyou.se


10

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

SVERIGES SJÖTRANSPORTER – EN STOR DEL AV SVENSKT NÄRINGSLIV Mellan 80 och 90 procent av Sveriges hela export och import går via svenska hamnar. Det berättar Björn Alvengrip, ordförande i bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar och styrelseordförande inom Transportföretagen. DE SVENSKA HAMNARNA utgör en av de stora sektorerna inom svenskt näringsliv och deras betydelse för handeln är påtaglig. Ibland kan det glömmas bort, menar Björn Alvengrip – trots att volymen ökar med några procent per år. Till stor del kan ökningen förklaras med globaliseringen, som av naturliga skäl har stor inverkan på Sveriges sjö­ transporter. Behovet av ökade satsningar kommer öka även framöver. Idag går utvecklingen även mot att lastbilen, järnvägen och båten möts i en intermodal knutpunkt och det är vanligare att terminaler ligger i hamnområden, som lika gärna kan vara kopplade till järnvägen. Den allmänna uppfattningen om vad en hamn egent­ ligen är för något kan också vara diff us. Förr var hamnen en plats där båtar lossades och lastades. Idag kan det handla om allt från en container­ eller oljehamn till en kryssnings­ hamn eller det senaste tillskottet HallandsHamnar, med strategiskt läge mellan Oslo och Köpenhamn. Hamnarnas betydelse för nationen som helhet är därför stor. Inom Sveriges Hamnar har miljöfrågor länge legat högt på agendan. Numera fi nns en hög standard som står sig bra internationellt. Det handlar bland annat om kvalitativa

bränslen och att anslutning vid kaj sker så skonsamt som möjligt. Sverige var först i världen med att ansluta fartyg vid kaj till el, så fartygen inte måste hålla motorerna igång. Det är dock viktigt att få en förlängning av beslutet om nedsatt skattesats för el som direkt till handahålls fartyg i hamn till att gälla även efter 25 juni 2020. Landströmförsörjning kräver inte bara stora investeringar i hamnen utan även ombord. Den senaste tiden har det diskuterats kring de farleds­ avgifter som staten lägger på, något som inverkar negativt på svenskt näringsliv och handel, förklarar Björn Alvengrip. Farledsavgifterna fi nns bara i Sverige och i viss mån Finland, där de redan halverats. Sjöfartsverkets tar just nu fram nya föreskrifter för farleds­ och lotsavgifter, som ska införas 1 januari 2017. Sveriges Hamnar ser stora risker med förslagets nuvarande utformning och räknar med att det skulle slå hårt mot sjöfartsnäringen. Det stimulerar heller inte en överförflyttning från det hårt ansträngda vägnätet till transport via sjön. Effekten skulle snarare bli motsatt. För att sjöfarten ska kunna konkurrera på lika villkor måste möjligheterna att minska avgifterna ses över även i Sverige. I sammanhanget vill Sveriges Hamnar att regeringen också ser över fi nansieringen av isbrytningen, som idag helt bekostas med farledsavgifter. Det är inte rimligt att sjöfarten själv ska bekosta en framkomlig väg – här kan en jämförelse göras med landsidans snöröjning, där staten tar stort ansvar. Även i frågan om fartygsavfall fi nns möjlighet till utveckling. Diskussionen gäller utsläpp i Östersjön, från både småbåtar och större fartyg, och det HELCOM-beslut som stipulerar att hamnar är skyldiga att ta emot avfall till ”självkostnadspris”. Sverige är ensamt om att följa beslutet. Dess effekt är att svenska hamnar tvingas ta emot än mer

avfall, samt att risken för utsläpp i Östersjön ökar. I denna fråga måste övriga länder kring Östersjön ta sitt ansvar. Över lag är Björn Alvengrip ändå positiv till de senaste årens satsningar. ”På senare år har det hänt en hel del inom svensk sjötransport”, konstaterar han och menar att myndig­ heter fått upp ögonen för hamnarnas betydelse. Han är posi­ tiv till de ökade infrastruktursatsningarna och tycker att det går åt rätt håll. Han har full förståelse för att enskilda hamnar har egna och mer specifika behov och önskemål, men ser samtidigt skälen till att de stora investe­ ringarna måste ske i större hamnar. TEXT AV

KRISTINA JÄGFELDT

Ett rederiägt marint försäkringsbolag Genom samarbeten med såväl rederimedlemmar som externa partners försöker det rederiägda marina försäkringsbolaget The Swedish Club hela tiden driva utvecklingen framåt. The Swedish Club, med huvudkontor i Göteborg, är ett av de ledande marina försäkringsbolagen inom internationell sjöfart, med specialanpassade helhetslösningar inom marina försäkringar. Bolaget grundades 1872 och har idag drygt hundra medarbetare fördelade över lokala kontor i strategiska sjöfartscentra som Pireus, Hong Kong, Tokyo, Oslo och London. - Att The Swedish Club är ett rederiägt och ömsesidigt försäkringsbolag märks inte minst på vår struktur, säger Marina Samsjö, manager på Marketing Communications på The Swedish Club. All kunskap och erfarenhet delas gemensamt med klubbens redare genom olika evenemang, seminarier och konferenser. Våra produkter och service utvecklas i nära dialog med både redare och affärspartners. Som ett anrikt bolag i branschen – med medlemskap som spänner över flera generationer – har The Swedish Club en lång tradition av förebyggande arbete till sjöss, så kallad Loss Prevention.

- Projekten sker ofta i samarbete med externa aktörer. Ett sådant var Anchor-loss-projektet, som visade att antalet förluster av ankare skulle kunna minska avsevärt genom en ökad kunskap inom tekniska nyckelområden. - Via en öppen dialog, publikationer och The Swedish Clubs gedigna analys- och statistikbank, hoppas vi kunna förebygga och reducera olycksfallsriskerna till sjöss, säger Marina. Genom klubbens akademi erbjuds redare också skräddarsydda kurser för olika befattningar inom sjöfarten, för att träna och simulera fram ett ökat säkerhetstänk. Utifrån olika testscenarios går det att uppskatta hur effektiv responsen är vid verkliga incidenter, och vad som behöver förbättras, berättar hon. - Marina försäkringar bygger på ömsesidigt förtroende. Därför vill vi att våra ledord – proaktivitet, pålitlighet, och engagemang – ska genomsyra vår verksamhet – dygnet runt, året om.

www.swedishclub.com


Europaspåret, ett förslag om ny fast förbindelse över Öresund, kan hantera alla slags järnvägstransporter: godståg, höghastighetståg och regionaltåg. Detta är unikt. Den skapar också stora restidsvinster och avlastning på järnvägsnätet i Öresundsregionen.

KOM OCH PRATA SJÖFART MED OSS I ALMEDALEN

Några exempel på restider med Europaspåret: Göteborg – Köpenhamn 2h 30min Lund – Köpenhamn 30min Helsingborg – Köpenhamn 25min Landskrona – Köpenhamn 14min

SJÖFARTSGARAGET Donnersgatan 2 , Almedalsparken Välkommen till vår utställning under politikerveckan söndag 3 juli t o m torsdag 7 juli. Måndag kl 10-10.30, tisdag och onsdag kl 9.30–10 arrangerar Svensk Sjöfart och Lighthouse kloka samtal och på eftermiddagarna kl 16-16.30 ger vi plats till våra partipolitiska ungdomsförbund. Vilka politiska beslut måste till för att klara ett framtida hållbart transportsystem?

Genom att Europaspåret hanterar gods ges ökade möjligheter 60 min för persontransporter på Öresundsbron. 30 min Läs mer på europasparet.se

TA DEL AV SJÖFARTENS FRAMTID

HELSINGØR

HÄSSLEHOLM EH

LANDSKRONA SK

LU LUND MALMÖ AL

RINGSTED RINGST

ODENSE

* möjligt tillsammans med framtida höghastighetsjärnväg

30 min 60 min NYKØBING FALSTER ER

Kom och lyssna på oss under Almedalsveckan! SEMINARIUM

Hur ska Europaspåret integrera Sverige med kontinenten? Medverkande:

Moderator:

Mikael Svane (branschdirektor, Dansk Industri) Jakop Dalunde (riksdagsledamot, Miljöpartiet) Christian Alexandersson (utvecklingschef, Landskrona stad) Nisha Besara (VD, chefredaktör och skribent)

Tisdag 5/7 2016, kl 15:00 - 15:30 Restaurang Supper, Strandgatan 9, ”Business Arena Almedalen” Visby.

restid Stockholm - Köpenhamn 2h h 30min* 30

ÄNGELHOLM

HELS HELSINGBORG

ROSKILDE S

Blå tillväxt – så blir Sverige bästa sjöfartslandet, Vattenvägens roll för besöksnäringen, Fluff eller verklig vilja – politik och företag om hållbara transporter, Håller EU:s ambition om mer gods på båt och tåg samt hur väl är Sverige rustat för samhällets försörjning? Med mera…

Svensk sjöfart är en viktig motor för svensk industri och handel. Redan idag går mer än 90 procent av Sveriges import och export med fartyg någon del av transportsträckan.

HALMSTAD

KØBENHA ØBENHAVN ØBENHA Ø H HA

MARITIMA MÖTESPLATSEN Hamngatan 1, Visby

Läs mer: www.svensksjofart.se www.maritimeforum.se och lighthouse.nu

restid Göteborg - Köpenhamn 2h 30min

KRISTIANSTAD


12

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

EUROPASPÅRET – ETT LYFT FÖR HELA ÖRESUNDSREGIONEN Två nya tunnlar och en utbyggd centralstation i Köpenhamn. Så ser Landskrona stads förslag om ett Europaspår ut. - FÖR NORDVÄSTRA SKÅNE skulle Europaspåret innebära enorma fördelar. Till exempel skulle restiden mellan Helsingborg och Köpenhamn bli 25 minuter, och både Lund och Eslöv skulle sänka sina restider till Köpenhamn jämfört med idag. - De gynnsamma pendlingsvillkoren skulle bli ett stort lyft, inte bara för arbetsmarknaden, utan för regionen i stort. Christian Alexandersson är full av tillförsikt. Som vd på Landskrona Stadsutveckling, tillika utvecklingschef på Landskrona stad, har han de senaste åren varit engagerad i Europaspåret och i de effekter som tågbanan skulle få för hela nordvästra Skånes utveckling. Därför vet han vilken skillnad förslaget skulle innebära. Paketet innehåller, förutom en järnvägstunnel mellan Landskrona och Köpenhamn, också förslag på en väg­ tunnel mellan Helsingborg och Helsingör. Den nya ring­ linjen mellan Landskrona – Malmö – Köpenhamn skulle till­sammans med upprustningen av Köpenhamns central­ stations – som får en fördubblad kapacitet, innebära be­t yd­ ande vinster för dagens bil-, tåg- och godstrafik. Vilket i sin tur bäddar för stora klimat- och miljövinster. - Flaskhalsen mellan Köpenhamn och Malmö skulle öppnas upp, vilket är nödvändigt för att kunna ta tillvara tågets möjligheter. Som bekant planeras en ny snabbtåg­ bana genom Sverige, och både gods- och lastbils­t rafiken ökar i hela Europa, då behövs Europaspåret av miljö­ mässiga skäl. Inte minst för hantering av godstransporter, säger Christian.

Enligt honom är idén om ytterligare förbindelser inte lika ny som man kan tro. Redan när Öresundsbron plan­ erades bestämdes att nästa steg skulle bli en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

”Europaspåret skulle skapa förutsättningar för en långtgående regional utveckling” CHRISTIAN ALEXANDERSSON, VD PÅ LANDSKRONA STADSUTVECKLING

- Sedan dess har en Skånebild etablerats och marknads­ förts, med en metrolinje mellan Malmö och Helsingborg. Men det förslaget löser inte problemen med gods- eller arbetspendlingen på samma effektfulla vis som vårt paket skulle göra. - Redan idag vänder tåg från Ystad på grund kapacitets­ brist. Och även med den nya metron skulle arbetspend­ lare missgynnas – en timme om dagen jämfört med Europaspåret, enligt våra beräkningar. För att påskynda förhandlingarna har Landskrona stad varit i kontakt med Trafikverket och Sverigeförhandlingen,

där den planerade höghastighetsbanan ingår. Men trots att frågan fått ökad spridning på senare tid, är det kanske främst på andra sidan sundet som det största intresset hittills visats. Bland annat har Landskrona stad varit inbjudna att tala i Folketinget. - När bron över Fehmarn Bält färdigställs kommer pressen på Köpenhamns centralstation att öka ytterligare. Danskarna vill hitta en fungerande lösning i tid. Eftersom vårt paket innehåller lösningar också för Kastrup, som hoppas fördubbla sin kapacitet de kommande åren, är de nyfikna på Europaspåret. Varför är de så positiva, tror du? - Europaspåret besvarar frågan om hur vi nationellt kan bygga ihop hela Skandinavien med Europa. Det skulle vara en enorm vinst för hela regionen, på båda sidor sundet. TEXT AV

PETTER ANDERSSON

FAKTA: EUROPASPÅRET • Järnvägstunnel mellan Landskrona – Köpenhamn • Vägtunnel mellan Helsingör – Helsingborg • Avlastning av Öresundsbron • Utvidgad arbetsmarknad i Köpenhamn – Skåne • Drivkraft för bostadsbyggande

JUSEK: SÅ SKA ÖKAT VÄLBEFINNANDE BLAND SVENSKA TJÄNSTEMÄN PRIORITERAS Juseks lyckometer – en undersökning av välbefinnandet i svenskt arbetsliv, visar att majoriteten av svenska tjänstemän är nöjda med sina arbeten. Med ökad tonvikt på balans, kreativitet och gott chefskap skulle många trivas ännu bättre.

F

ackförbundet Jusek har undersökt hur det står till med välbefinnandet bland svenska tjänstemän. Resultatet i den så kallade Lyckometern – som ska ses som ett komp­ lement till regeringens arbetsmiljöstrategi och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö – är både nedslående och hoppingivande. Sedan 70-talet har välbefinnandet sjunkit i svenskt arbetsliv, förutom bland akademiker. Samtidigt är intresset för forskning på området större än någonsin – med kunskapsinhämt­ ning från vitt skilda discipliner så som nationalekonomi, psykologi och sociologi. Med rapporten vill Jusek kartlägga hur deras medlemmar, som består av jurister, civilekonomer och system-, personal- och samhällsvetare, har påverkats av de senaste årens teknikutveckling och ökade globala konkurrens. Faktorer som ibland anses ha negativ inverkan på välbefinnandet men som i tjänstemannasektorn också kan använ­ das som en konkurrensfördel, för att locka till sig kompetent personal. I rapporten ringas fem centrala områden in. Balans, i livet generellt men också mellan arbetsliv och fritid. Utan balans finns risk att båda delarna av livet blir lidande. Kompetens och utlopp för kreativitet. Högt välbefinnande på jobbet är kopplat till möjligheten att kunna lära sig nya saker, testa och prova sig fram. Närvarande chef. För att trivas på jobbet krävs ett gott chefskap. Löpande stöd, feed­ back och samtal kring stress bör ingå i det. Rättvis behandling i effektiva verksamheter. De anställda ska kunna lita på att

arbetsgivarens behandling är schysst och korrekt. En effektiv verksamhet minimerar stress och ökar välbefinnandet. Bra kollegor. Socialt umgänge är A och O. Dels för att kunna arbeta bra tillsam­ mans, men också för möjligheten att trivas ihop. Som ett led i arbetet föreslår Jusek en rad riktlinjer, för att ökat välbefinnandet på svenska arbetsplatser: Som arbetsgivare är det viktigt att inte stirra sig blind på antalet arbetstimmar. Etablera istället en kultur där rättvisa, effektivitet och sociala samman­ hang premieras. Därvidlag bör företagen prioritera gott medarbetarskap, med kreativa arbets­ uppgifter som känns både utvecklande och utmanande. Chefer bör utses baserat på ledarskap istället för på expertkunskaper.


Tre seminarier den 6 juli, välkomna! 10:00 –10:40 Tankar vid tanken – om klimat och ur sprungsmärkning vid pump

En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt

Möt oss i Almedalen! Tillväxtkommuner visar vägen

10:50 –11:30 Vem bryr sig om beteendet när det

När: Måndag 4 juli 13:30–15:00 Var: Campus Gotland (lokal B23).

Vad kännetecknar framgångsrika kommuner? Hur når man dit? Vad krävs i framtiden för att lyckas?

gäller att ändra resvanor?

– Färdplan 2030 – mobilitet och beteende

1:30 –12:00 Grön mobilitet från Umeå till Malmö 1 – om klimatsmarta, effektiva och attraktiva tätorter

Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner! När: Tisdag 5 juli 11:00–12:00 Var: Campus Gotland (lokal D24). Vilka faktorer skapar tillväxt och hur kan kommuner jobba strategiskt för att bli del av en växande arbetsmarknadsregion?

Plats: Donnerska huset, Donners plats 1, “Aulan” Läs mer på www.gronabilister.se 123 268 23 34

Du behövs, vi behövs. Bli medlem!* * Bilist och/ eller mobilist? I Gröna Bilister kan du känna igen dig både med och utan bil. Medlemskapet kostar endast 100 kr per år. Läs mer på www.gronabilister.se

Vi erbjuder dig en unik borrteknik där vi med vår effektiva och bandförsedda borrutrustning snabbt tar upp ostörda borrkärnor och jordprover. Du kan snabbt avläsa och analysera borrkärnorna – med oss på arbetsplatsen hinner du få många svar på en dag.

Arbetsområden: Ostörd provtagning, för: • Geologisk undersökning, (fraktioner, mineraler) • Förorenad mark

Borrning för installation: • Grundvatten-/miljörör • Luftinjektering • Filterbrunnar • Korrosionsskydd

Geoenergi: • Djupjordvärme

Sonic Geo Drill

Skötting Bredared Södra 2, 513 91 FRISTAD telefon: 033 - 24 53 00, mobil: 0705 - 43 86 13 e-post: klas@sonicgeodrill.com • www.sonicgeodrill.com

Vem får plats i storregionen? Om växtkraft och regionala slitningar När: Tisdag 5 juli 14:30–16:00 Var: Länsstyrelsens nedre trädgård, Korsgatan 4 Större regioner innebär nya förutsättningar för regional utveckling. Hur får olika delregioner chans att utvecklas?

www.arenafortillvaxt.se


ANNONS ▼

▼  ANNONS

Bränna glykolen? Nu kan du återvinna den! Ny svensk teknik gör det möjligt att återvinna använd glykol till en helt återställd produkt. Med Jönköpingsföretaget Recyctecs reningsprocess spar man på världens ändliga resurser och räddar miljön från skadliga tungmetaller. Text Nanna Brickman GLYKOL – EN AV industrins mest populära

ingredienser. Den används i värme- och kylsystem i fastigheter/industri/fordon och för att isa av flygplan. I kylarvätska och glass, i polyester och i PET-flaskor. – Glykol är alltid en bristvara. Och jag kan inte svära på att det är sant, men en av våra kunder säger att bristen blir särskilt akut just kring sommar-OS, eftersom det säljs så många Coca-Cola-flaskor då, säger Göran Ahlquist, vd på företaget Recyctec Holding AB (publ). Eftersom glykol utvinns ur råolja är det en ändlig resurs, och företaget Recyctecs affärsidé bygger på just det. Stora aktörer lämnar in sina glykolrester till dem och efter att de har renat glykolen, via en process som är ”hemlig men baserad på konventionella filtreringstekniker”, går den att använda på nytt. Glykolen säljs då vidare till kemiföretag som tar den tillbaka till marknaden. – Vi har tagit fram en teknik som i stort sett gör den här ändliga resursen helt återvinningsbar. Det finns inte många liknande tekniker runtom i världen, särskilt med ett så rent slutresultat som vi får fram.

BRÄNDA RESURSER

Det finns många utmaningar kopplade till

”Det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga.” dagens hantering av glykolavfall. Glykol som har använts i förbränningsmotorer innehåller tungmetaller, och i det glykolavfall som samlas upp efter avisningen av flygplan hittar man vanligen kadmium. – Flera kommuners avloppsreningsverk har slutat att ta emot glykol från flygplatser eftersom det är kontaminerat med kadmium, vilket gör att man inte kan återföra verkets rötslam till jordbruket utan att miljön tar skada. På Recyctec kan vi filtrera bort kadmiumet. På sikt kanske vi till och med kan förädla det också. Glykolhaltigt avfall som tas om hand tas vanligtvis till förbränning. Det är enligt

Göran Ahlquist en otillräcklig återvinningsmetod eftersom glykol – särskilt sorter med högt vattenvärde – har ett lågt energivärde. Förbränningen är alltså mer destruktion av farligt avfall än det är energiåtervinning, och nyttan vi får ut av glykolen tar slut vid förbränningen. – Genom att återvinna glykolen i stället för att bränna den gör vi miljön en väldig tjänst, dessutom är det otroligt bra för industrierna som är i konstant brist av glykol. Både ekologiskt och ekonomiskt är detta ett stort framsteg. 50 MILJONER LITER I AVLOPPET

Även insamlingen av glykolavfall är haltande. Man beräknar att enbart en tredjedel av EU:s använda glykol faktiskt tas till förbränning. Resten, hela 50 miljoner liter per år, går rakt ut i naturen. – Glykol har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbar i naturen. Men det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten, säger Göran Ahlquist. I dagsläget arbetar Recyctec på att arbeta fram sätt för att öka det totala omhändertagandet av glykolavfall samt att befästa sin plats på den svenska och nordiska marknaden. Det senare har enligt Göran Ahlquist varit överraskande lätt. – Recyctec jobbar mycket nära med avfallsbranschen och det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga. Det märker folk av, och det gör vårt jobb väldigt mycket lättare.

Göran Ahlquist TITEL: VD på Recyctec Holding AB. UTBILDNING: Marinofficer, BSc och MBA. INTRESSEN: sport, miljö och resor.


Ledarskap som gör skillnad – i Almedalen 4 juli, kl 11:30 -12:15 Lång väg från utskälld till hyllad – Kan Arbetsförmedlingens förtroende återskapas?

Mikael Sjöberg

Jenny Strömstedt

Helena Lindberg

Maria Larsson

Micael Mathsson

Ardalan Shekarabi

Åsa Granath

Jan-Inge Ahlfridh

Lena Baastad

Vesna Jovic

När Arbetsförmedlingen fick ny generaldirektör var det med ett tufft utgångsläge. Trycket på förändring var stort och förtroendet för myndigheten var mycket lågt. Med en tydlig strategi påbörjades arbetet med att utveckla ledarskapet och skapa förändring. Men går det att förändra? Medverkande: Mikael Sjöberg, Generaldirektör, Arbetsförmedlingen – Moderator, Jenny Strömstedt, Programledare & Journalist.

4 juli, kl 13:00 -13:45 Är det möjligt att leda med ett strategiskt perspektiv i dagens politik och statsförvaltning? Snabba förändringar sker i omvärlden. Media och medborgare som kräver snabba och enkla svar på komplexa frågor – vi möter civilminister Ardalan Shekarabi, landshövding Maria Larsson tillika f.d. statsråd samt generaldirektör Helena Lindberg i ett samtal om hur ett modernt sätt att leda och styra i svensk statsförvaltning ser ut. Medverkande: Ardalan Shekarabi, Civilminister, Regeringen - Maria Larsson, Landshövding, Örebro län - Helena Lindberg, Generaldirektör, MSB - Micael Mathsson, Moderator, Gaia Leadership.

6 juli, kl 10:00 -10:30 Vilket ledarskap krävs av kommundirektören när 10.000 asylsökande kommer till Sverige på en vecka? Att vara kommundirektör är komplext. Vilka krav ställs på ledarskapet när socialkontoret hotas av stängning, kommunen står utan boendeplatser och personalen inte räcker till? Hur utmanas ledarskapet i en ny och framåtriktad målbild? Medverkande: Jan-Inge Ahlfridh, Stadsdirektör, Malmö Stad - Åsa Granat, Kommundirektör, Borlänge - Vesna Jovic, Kommundirektör, Huddinge - Lena Baastad, Moderator och Partner, Gaia Leadership.

Plats: Strandvägen 4, Offentliga Affärers tält.

@gaialeadership

www.linkedin.com/company/gaia-leadership

www.gaialeadership.se

Vill du förändra ledarskapet i Sverige och i världen?

Kom och arbeta med oss Vi vågar påstå att en organisations förmåga att konkurrera och skapa värde avgörs av dess förmåga att skapa ledare. Vårt syfte är att frigöra ledaren i alla, därigenom förändra synen på ledarskap och människan i världen. Vi söker dig som har passion för att utmana status quo av traditionellt ledarskap och organisationsutveckling, med bred erfarenhet som konsult och/eller ledare och en vilja att ständigt utvecklas. Hos oss får du möjlighet att arbeta i en internationell och inspirerande miljö tillsammans med ett 60-tal spännande och erfarna kollegor i Sverige, Finland, England och Kina. Tillsammans med oss växer och utvecklar du ditt eget och dina kunders ledarskap till en ny nivå. Välkommen att besöka www.gaialeadership.se för mer information. Kontakta gärna våra Managing Partners i Stockholm, Mikael Malmgren 070-493 04 83 eller i Malmö, Anders Platoff 073-416 70 21. Alternativt maila ditt cv och personligt brev till konsult@gaialeadership.com

Affärslivet Almedalen