Issuu on Google+

23 -2 4

N O V EM BE R


/2/


/3/

ETT MINNE FRÅN I din hand håller du en skrift som sammanfattar 2010 års Generatorkonferens. Vi hoppas att den väcker minnen till liv och påminner om intressanta samtal och inslag från Piteå. Vi passar redan nu på att flagga för nästa års konferens som kommer att äga rum i Norrköping 15-16 november. Bästa hälsningar, Johanna Skantze, Yasemin Arhan och resten av Generator-teamet


/4/

GENERATOR ’10 ”Årets Generatorkonferens ska bli deltagarnas konferens.” Med den utgångspunkten påbörjade vi arbetet med Generator Piteå ’10, den tredje konferensen i sitt slag (tidigare Åre 2009 och Malmö 2010). ”Utveckling av kulturella och kreativa näringar sker på regional nivå, så låt oss då göra årets konferens till en arena för att visa på det som sker runtom i landet.” Och det gjorde vi. Vi vill rikta ett stort tack till er alla som var med och gjorde 2010 års konferens till en mötesplats för samtal om utveckling av kulturella och kreativa näringar. Ni var många som redan på ett tidigt stadium engagerade er i att definiera teman, frågeställningar, ge förslag på case och talare och överhuvudtaget se till att konferensen handlade om just det ni behöver diskutera och veta mer om för att bli ännu bättre på det ni gör. Denna skrift är en kort sammanfattning av vad som sades och gjordes den 23-24 november i Piteå. Eftersom inte alla kunde delta i alla sessioner ser vi detta som en möjlighet att ta del av de erfarenheter och resultat som samtalen ledde till. Texterna är genererade av sessionsledare eller caseägare som sammanställt det som sagts och gjorts under respektive session Vi hoppas att denna skrift får er att minnas guldkornen från konferensen och att serietecknarnas alster lockar till såväl skratt som eftertanke. Se den gärna som ett komplement till de intervjuer, reportage och presentationer som finns dokumenterade på vår hemsida www.generatorkonferensen.se. Vi ses i Norrköping 15-16 november för 2011 års Generatorkonferens!

Generator-teamet


/ SESSIONER / 5 /

AFFÄRSMODELLER, ENTREPRENÖRSKAP OCH FINANSIERING

/SESSIONER/

TISDAG 23 NOVEMBER

/ /SKAPA/1 Från ax till limpa! Hur hjälper vi kreatörer och kulturentreprenörer nå ut på marknaden? Creative Business Center (CBC) stod som värd för två skapasessioner med titeln ”Från Ax Till Limpa”. CBC är det delprogram inom Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar som handlar om att genom landets inkubatorer hjälpa kreatörer att snabbare nå ut till marknaden. Syftet med sessionen var att dels presentera resultat och erfarenheter från projektet och dels att verifiera dess huvudsakliga slutsatser. CBC redogjorde för följande utgångspunkter och fokus för projektet: » Marknadsbranscher snarare än kunskapsbranscher » Frivilliga snarare än ofrivilliga företagare » Tillväxtbolag snarare än försörjningsbolag » Betalande kunder snarare än bidragsfinansiering Vidare presenterade CBC även de behov som framkommit genom workshops och samtal med inkubatorer under projektets gång: » Metoder för kreativ utveckling av affärsmodeller » Rutiner och forum för kompetens- och kontaktutbyte mellan inkubatorer » Möjligheter att matcha idéer med behov till affärer (inte bara idéer med idéer till nya idéer) » Behov att stärka KKN, som marknadsmässigt inslag i alla branscher


/ 6 / SESSIONER /

Den drivande frågeställningen i workshopen baserades kring Malmökonstnären Bertil Warnolf och löd: ”Hur får man en riskkapitalist att satsa 20 miljoner kronor på en bildkonstnär”. I båda sessionerna genererades en mängd kreativa och fullt tänkbara förslag. Överraskande nog även från grupper utan någon erfarenhet av affärsutveckling. För projektets del fick vi värdefull bekräftelse på att projektets metoder och slutsatser är relevanta. För mer information om förslagen, CBC eller sessionen, hör av er direkt till ansvariga nedan.

MODERATOR/MEDVERKANDE Jonas Klevhag TEKNOPOL/INNOVATIONSBRON | JONAS@MINC.SE Emil Breman TEKNOPOL/INNOVATIONSBRON | EMIL@MINC.SE

/ /TALA/1 Kultur utan bidrag. Sessionen handlade om alternativa finansieringsmöjligheter. Hur kan entreprenörer inom de kreativa näringarna hitta finansiering för att kunna producera, distribuera, marknadsföra och sälja sina produkter med egen kraft och på ett hållbart vis? Fem kreatörer fick chansen att berätta om hur de har arbetat med finansiering av sina idéer och tankar utan att använda sig av bidrag (eller anslag som Kajsa Balkfors tyckte det borde kallas). Henrik JP Åkesson, Trossfilm, berättade om hur han lyckades få privata mecenater i lokalsamhället att finansiera långfilm ”Försvunnen” med stjärnor som Björn Kjellman och Kjell Bergkvist. Detta utan att i något steg få något som helst stöd från Svenska Filminstitutet. Intressant är att detta är unikt i Sverige, men enkelt vardag i Hollywood. Trägen vinner, får en budget på 9,5 miljoner och en film som har premiär i augusti nästa år. Läs mer på www.trossfilm.se. Den administrativa akrobaten Kajsa Balkfors, Cirkus Cirkör, berättade om hur de lyckats bredda sig till att från att göra cirkusföreställningar till att göra event för företag och att starta skolor. Som ett exempel berättade Kajsa att Cirkus Cirkör precis har spelat för sammanlagt 3,5 miljoner på Shanghai expo:t. Läs mer på www.cirkor.se. Stockholms Improvisationsteater anses inte fina i vanliga teaterkretsar för att de är ett aktiebolag, trots att de gör människor mycket glada, det menar Therese Hörnqvist, vd för Stockholms Improvisationsteater. 65% av intäkterna kommer från företagsspecifika


N IG ES D IE ED M IK GN T I ES N ED SIG DI ME DIEDE ME

MEDIEDESIGN MED

/1/1/1/1/1

N

IEDESIGN /R AD PPLE JOURN AD IO I E VELSE ALIS IK UO F T J O U P EF TE R U P P RNA P LE TE PR L LIST EV VELRPR ODU IK KT EL SE OD SE J UK ION JOOUR TION MED IED U NA M R E NA LIS ED SIG IE T L N D IS IK ES TI IG K

GN

1 S 1/ 2/2/2/2 / IEDEDESIGN / / 2 2 ED IE /3/3 2/ 3/3//34/4/4/4//3/3 M MED /

LJ U S D L SIKIKD A J UDT /RA DIO AN U EK D LLJJNUSS TVTEKNNIK T /R IK U D D TV TE E/KR AD K NIA IO N K IK

NSS DDAAN S AN D NS DALJUD TEKN DALJUDTEK NIK NS D AN S DDAALLJJUD L NNSS UD TEK

K USIIK M MUS MUSIK MUSIK MU M SIK M USI K U SIK

SE

U E T ERPRODU KTION UPPPLF E PL EVELRPRO DUK U O EF EVE SE TION PPE T LS E F LE T ER V ER PR EL SEPR OD

TV/RA UPPLEVELSE T V/R DIO

JU T TE NA IKDIO DTVV/RKNIK TE/ A KRA D N D IO IK I

4/ 5/5/5/5/5/5/4

K

JOURNALISTIK

N

JOURNALI

EFTERPRODUK

TION U EFTERP R UPPPPLEVE LSE ODUKT L

ION EVE D JO L UIO E U U PPEFFTE SE R NAL PP L T R ISTIK PR JOU L EV E R R E N V ELS PR OD ALI EL E O U STI S D KT E I J O U K JO OU KTIO N M E U RN N D R A M IED N A LI E E L ST D S I I IG ST IK ED N ES IK

EFT

EDIED JO ESIGN JO URNA MED UR LIS I E DES TIK NA O U IGN JO DU KTIO LIST K IK U TIO N R N N ME A M LI E DIE ST D DE IK IE S

DE

M

GN

IG

N

N ESIG D E I MED N DESIG MEDIE

JOURNALISTIK

IG

N IG S E GN ED ESI I ED ED M EDI M K

SI E ED DI DE E M DIE ME

K TI IS

SI

N IO I KT ION IST U D KT AL O U TIK N LIS PR ROD UR / 6 6 / / A 6 6 R O N /6 6/ TEERPSE J UR 6/ EF ETVEL SE JO KTION O EF I L U L E ADDIO PP EV ROD /RRAIK U PPL ERP ODUKTION TTVVT/EKKNNIK U EFT RPR UD TE RADIO E T F / LLJJUD E NALISTIK IO V D T TV/RAIK UPPLEVELSE JOUR LE EL IO D O P EV A DI UP PL P K /RRA NI K U TTVVT/EKKNI DIO A VELSE V/R ADIO T UPPLE VELSE TV/R UPPLE TV/RADIO TV

E S UD DT NJ JU DALLN S IK A NS D UDTEKN DALJ LJUDTEKNIK DANS DA NS

IK USSIK M MU IK MUS MUSIK MUSIK MU MMU SIK

IG

N K O TI N TI K IO LIS IK U D KT A IST O DU RN AL PR O U R PR JO URN N TE ERLSE JO TIO EFFTVE SE ODUK N E R KTIO ERP ODU LISTIK EFFTTERPR JOURNA E STIK

4 4 4/ 5/5/65//65/6//56/5/5 / /6 / /6/ / 6

/ /3/ /4/4/4/4 3 / 4

IE

ED

/4/4/4/4/ /3/5/5/5/5/5/54/ /45/

/ 1/ 1 2 / / 2 2 1/ 2/2/3/3/3/3//2/

SI

DE

1/ 2 /1/ /3 /2/ /1 /2/3 /3/3/ /2

S IK N O LI T TI A IS K U RN AL D O U RN R O N /6/6/6/ U J 6/6 6/ ERLPSE JO UKTIO N T VE LSE OD TIO TIK K R U EF E E V L P 6/ D ALIS R O N TE PR JOUR TIK EFFTER NALIS E JOUR

N EFTERPRODUKTIO EFTERPRODUKTIO N

DDAN UDT KNIK EKN NSS D LA IK A LJJU N U D S D T

IO P LE D P P A IK UUP E /ERKNNIK IO ELS TVT EK ADDIO PLEV S DT R N U D //RAIK UP VELSE A JJU V D LL S T TVEKN IK UPPLE AN NJSUDT D DAL UDTEKN LJ DANS TV/RADIO DANS TV/R LJUD LJ TE ADIO UPPLEV TTVV/R ELSE U IK US M USIK M MUSIK MUSIK MUS MU IK M USSI IKK

M

E J EFFTTERPR OURNALIST IK ODU ER EFLEVEELSEPROD KTION TE LSE J UKT ION RP J OU RO OU RN DU RN ALIS TIK AL KT IO IS TI N

V/RA UPPLE TTV VELSE / D TVTEKKRNA D IO /R NIKIK UIO AD U PP IO PP LEV

NSS DDAAN NS DA DANS DAN D TEKNIK AN S DA LLJS UD NSJU D TE

IK IK USS M MU SIK MU IK MUS MUSIK MU SIK MMU USS IKIK

TEEK KNNIK IK

/6

N IO KT ON IK U I D IST T E LS RO DUK NAL E K / PLEVTERRPPROJOUR ALISTI N P F E E R U E T LS IK IO EF VE JOU KN AD IO PLE LSE ION TE /R AD UP LEVE ODUKT UD V /R NIK UPP R K P E IK R LJ TTDV T EKN FTE N LLJJU UDT /RADIO E TIO UK TV ADIO EFTERPROD TV/RNIK LJUDTEK LJ UPPLEVEL UD

/ /5 /6/6/6 5/ 5 /6 /6

/ /4/4/4 /3 RNAL 3 / 4/4/5/5/5/ /4 JOU

/1/1/1/ 1 / 1 /2/2/2/ 1 / 1 2/2 3/3/3/3 2

N

/ SESSIONER / 7 /


/ 8 / SESSIONER /


/ SESSIONER / 9 /

uppdrag där teatern används som metod och 35% av intäkterna från kurser – alla föreställningar är minusaffärer. Therese Hörnqvist, beskrev teaterns affärsmodell. Läs mer på www.impro.a.se. Fabel och Molly Ränge, Crowd Culture, har tillsammans med Stockholms stad skapat ett verktyg där den enskilde individen kan sponsra den lokala kulturen och även bestämma vart kulturstödet ska gå. Webblösningen heter Crowd Culture och bygger på att de pengar som privatpersoner satsar på olika kulturprogram eller grupper motfinansieras med den dubbla summan av Stockholms stad. Läs mer på www.crowdculture.se. Crowdsourcing, som ju Crowd Culture är ett exempel på, är något som Martin Thörnkvist från Media Evolution publicerat en skrift om (Finansiera mera) och som är på mångas läppar. Hur kan man hitta sina mest inbitna fans och få dem att sponsra och investera i ens projekt. Ett bra exempel på crowdsourcing är kickstarter.com. Läs mer på www.mediaevolution.se.

PROCESSLEDARE Jonas Michanek

IDÉLABORATORIET | WWW.IDELABORATORIET.SE

/ /TALA/2 Leva eller överleva? Både och! Ett samtal om kreativitet, värde och pengar. Maria Österåker, maria-osteraker.blogspot.com, är ekonomiedoktorn som lär kulturentreprenörer och egna företagare att ta betalt. Hennes devis är att det är bättre att kunna leva än att endast överleva. Inledningsvis berättade Maria om bakgrunden till boken Ta betalt! – om varför hon skrivit den och hur den har mottagits av kreatörer. Hennes bakgrund som ekonom med kulturintresse har gett henne möjligheter att stödja kulturverksammas företagande med råd och att ta rätt betalt och att sätta prislapp på sig själv och sitt skapande kan många gånger vara svårt. Nanna Helgadóttir, The World Studio of Nanna, som är operasångerska upplever inte att hon har svårt för att ta betalt, att säga vad hon kostar, men att det kan vara svårt att få betalt. Hon ombeds ibland delta i evenemang, där man anser att hon ska se det som marknadsföring och följaktligen inget uppdragsgivaren ska betala för. En del inköpare förstår inte heller att ett kortare framträdande inte följer en vanlig timpristaxa, utan bygger på instuderingstid m.m., inte enbart den tid då man fysiskt agerar inför publik. Har man väl gjort sig ett namn är problemen inte desamma.


/ 10 / SESSIONER /

Under sessionerna delades deltagarna upp i grupper och kunde diskutera frågeställningar kring kulturens värde och hur kulturarbetare ska kunna få adekvat betalning. Diskussionerna var lösningsfokuserade och goda exempel lyftes fram. Förslagen på förbättring för kulturverksamma innefattar både kreatörens egen kompetens inom försäljning samt förändring av strukturer, där förståelsen för kulturella varors och tjänsters värde bör förbättras. Förslag på tillvägagångssätt för att öka värdet på kulturella varor och tjänster: » Arbeta med att synliggöra och förbättra varan/tjänsten genom marknadsföring, paketering, storytelling. » Lära sig säljteknik och prissättning. » Lär känna marknaden. Fokusera och välja bra kunder. Hitta nya samarbetspartners. » Utveckla agenter, mellanhänder och gränsgångare som kan bägge världarna; kultur och affärsekonomi. » Strukturpåverkan; öka kunskapen om skapande processer och kulturell/kreativ kompetens hos kunder och därigenom öka förståelsen för kostnader inom området. Alla vill ha kultur! (men vem ska betala?) Kortfattat kan sägas att det finns ett paradoxalt dilemma gällande varor och tjänster inom kulturella och kreativa näringar; det finns en efterfrågan, (vilket betyder att produkten behövs) men ofta förväntas artisten ta litet eller inget betalt. Detta skiljer ”vanliga” produkters affärslogik, som säger att efterfrågan är en grund för lönsam marknad.

MODERATOR Theresia Holmstedt Jensen KOORDINATOR KREATIVA NÄRINGAR, REGIONFÖRBUNDET DALARNA THERESIA.HOLMSTEDT-JENSEN@REGIONDALARNA.SE

/ /TALA/3 Eksploria – från idé till verklighet. Under Eksploria sessionen presenterades satsningen på en upplevelsepark i Malmö, som har utvecklats och drivits inom Malmö stad sedan Öresundsbrons tillkomst. Malmö stad har länge varit medvetna om behovet av en besöksanledning till Malmö, en turistmagnet som får besökare att komma till regionen. Sedan ett år tillbaka drivs satsningen på Eksploria i ett


/ SESSIONER / 11 /


/ 12 / SESSIONER /


/ SESSIONER / 13 /

privat utvecklingsbolag, vars syfte är att utveckla konceptet för upplevelseparken samt hitta operatörer och investerare. Målsättningen är att Eksploria ska bli nästa stora strategiska projekt för regionen efter Öresundsbron, Malmö högskola, Bo01 och Citytunneln. Under sessionen beskrev bolaget hur de arbetar med de fyra discipliner, som krävs för att lyckas: » stark storytelling » unik arkitektur » smart utnyttjande av teknologin » skapa en fantastisk upplevelse för besökarna Tyngdpunkten under sessionen var att arbeta med nya tankar och idéer kring affärsmodellen. Vilka företag kan vara intresserade av att bidra i utvecklingen av innehållet, intresse av att investera i den nya generationens upplevelsepark? Vilken typ av verksamheter kan vilja etablera sig i närheten av upplevelseparken? Många spännande idéer, en del redan tänkta men nu klädda i nya ord/format, kläcktes. Till exempel utvecklingen av en testbed för media- och teknikföretag i anslutning till parken, där företagen kan bidra till att utveckla och ständigt förnya innehållet i parken samtidigt som de har möjlighet att testa och marknadsföra sina produkter på de ca 1 miljon besökarna per år. Idéer om att etablera delar av Malmö högskolas utbildning inom spel- och media i anslutning till parken väcktes. Det framkom även konkreta tips och namn på företag inom transport/byggbolag, hotellkedjor och ledande teknikföretag som borde kontaktas redan i denna fas av utvecklingen för sponsporskap/partnering. Sessionen gav utvecklingsbolaget mycket vind i ryggen om att fortsätta utveckla konceptet i lagd riktning, som bör vara framgångsrikt på dagens och morgondagens marknad. Det gav också konkreta tips och vägledning kring arbetet framåt. För mer information om Eksploria kontakta Anna-Karin Eklund. Anna-Karin Eklund

VD EKSPLORIA | ANNA-KARIN@EKSPLORIA.COM

PROCESSLEDARE Andréas Breiler

IDÉLABORATORIET


/ 14 / SESSIONER /

/ /TALA/4 Många bäckar små, blir en stor å. Alternativa modeller för att ta betalt för kultur och hur de fungerar. Scott Cohen, medgrundare till den digitala musikdistributören The Orchard, Joppe Pihlgren, musiker i svenska gruppen Docenterna samt Peter Sunde Kolmisoppi som startat mikrobetalningstjänsten Flattr.com diskuterade alternativa modeller för att ta betalt och använda mikrobetalning för kultur, hur de fungerar och att visa några modeller för att tjäna pengar på sin musik, konst, blogg etc. Peter Sunde Kolmisoppi berättade om den nyligen lanserade betaltjänsten Flatter.com, som går ut på att man ”flattrar” någon eller flera sajter varje månad, och den summa pengar man satt in på sitt Flattr-konto för månaden fördelas lika mellan de personer/sajter man flattrat. Peter menar att det är ett sätt att betala för det man verkligen gillar på nätet, även om det mesta som finns på nätet är fritt är människor ändå beredda att betala för sådant de tycker är bra. Enligt Peter kan flera bloggare i Tyskland livnära sig på sitt bloggande tack vare Flattr. För musikern Joppe Pihlgren, som varit i branschen i över 30 år, har modellen för att ta betalt ändrats under resans gång. Från att ha haft ett skivbolag som skött allt, men också fått största delen av pengarna, har bandet gått över till att ta hand om det mesta själv och därmed få en större del av kakan. Med nya tjänster som iTunes och Spotify ändras förutsättningarna och Joppe uttryckte en viss tvekan inför den betalningsmodell som kommer allt starkare i och med de nya tjänsterna. Scott Cohen, som förutom The Orchard också är manager för det danska indie-bandet The Raveonettes, förespråkar bland annat att hitta sin publik före man skapar en produkt/ tjänst. Då vet man vem man vänder sig till, det är lättare att skapa intresse och få kunder till mer än bara huvudprodukten. I musikbranschen kan det till exempel handla om att sälja kringprodukter (t-shirts, muggar, planscher, figurer etc) som komplement till en skiva. Scott förespråkar också att tänka nytt genom att inte släppa fullängdsalbum med 12 låtar utan att dela upp låtarna på fler mindre släpp och på så vis ha en tätare kontakt med sina fans och sin publik. Frågorna från sessionsdeltagarna var många till panelen och diskussionerna var stundtals höga då åsikterna om huruvida


/ SESSIONER / 15 /


/ 16 / SESSIONER /


/ SESSIONER / 17 /

skapandet eller att tjäna pengar ska stå i fokus. Alla var dock överens om att betalningsmodellerna för kreativa näringar har och kommer att ändras i takt med att distributionen av musik, konst och annat konstnärligt material förändras. För de som är aktiva inom kultursektorn gäller det att vara kreativa i sätten att ta betalt för att hänga med i svängarna.

MODERATOR Wivan-Kristina Sandberg

FRILANSJOURNALIST

FORSKNING OCH UTBILDNING Hur inspirerar vi till kreativitet och entreprenörskap i skolan och akademin? ONSDAG 24 NOVEMBER FÖRMIDDAG

/ /SKAPA/1 Attraktiv region? Under sessionen diskuterades hur en region kan behålla den kreativa kraft som kreatörerna bär på, även när marknaden inte är stark. Ämnet var något som intresserade många, och ateljén på Akustikum var fullsatt av människor från Sveriges alla hörn. För att se till att alla skulle komma därifrån med inspiration och nya idéer var sessionen en blandning av presentationer av case, samt idégenerering kring ämnet. Som case fick vi inledningsvis höra Sara J:son Lindmark från Designlabland berätta om deras växthus för norrbottnisk design. Många inspirerades av hur deras designkollektiv hämtar kreativitet ur norrbottniska kunskaper om mode, arkitektur, grafisk form och inredning för att utveckla designindustrin. Vidare hörde vi Claes Frössén från SVID berätta om projektet ”Om att flytta en stad - City Move interdesign 2009”. Han berättade hur de med stöd av Gällivare kommun och gruvbolaget LKAB i en workshop tog fram en stor mängd förslag på hur kommunen skulle kunna organisera sig, kommunicera med invånarna, utforma nya områden och skapa ett attraktivt samhälle för alla, samt ska-


/ 18 / SESSIONER /

pa mängder av nya arbetstillfällen för kreatörer i samband med flytten av staden med anledning av att gruvan underminerar den. Innan idégenereringen drog igång berättade sessionsledaren Johanna Olsson från BoostHbg om deras Cross Media Labb i Helsingborg. Cross Media Labben är workshops för aktörer från olika delar av rörig media industrin, så som spel, film, webb och TV. Kreatörerna får under ett par dagar lära sig om varandras branscher och metodik och även arbeta med en eller flera samproduktioner. Något som stärker deras nätverk, kunskapsbas och deras positionering i dagens mediasamhälle. Efter detta kickade idégenereringen igång. I grupper, där verksamheter och geografiska placeringar blandades, fick alla sedan i en övning inspirera varandra till lösningar som skulle kunna fungera i deras region. De dryga 1000 idéer som togs fram handlade om strukturella lösningar som nätverk, plattformar, utbyten och fonder, så väl som tankar kring hur man stärker passionen och tillhörigheten till sin egen region. Vad är det som egentligen får människor att känna en sådan tillhörighet att man inte bara stannar, utan även skapar utifrån regionens styrkor? Att låta sig inspireras tvärvetenskapligt, av andra arbetsplatser eller av människor man inte vanligtvis träffar i sin omgivning är verkligen något att rekommendera. Särskilt i arbetet med frågor som denna. Samla ihop en oväntad grupp och brainstorma med hjälp av övningar och modeller som hjälper er framåt. Välj sedan ut era favoriter och arbeta vidare med dessa. Det finns mängder med varianter att utföra denna typ av arbete på. För frågor kring hur denna typ av arbeta kan gå till, råd och inspiration, eller om du vill veta mer kring sessionen och dess idéer, kontakta Johanna Olsson. Johanna Olsson

JOHANNA@BOOSTHBG.SE | WWW.BOOSTHBG.SE

LÄS MER OM CASEN www.svid.se/citymove/svenska/ www.designlabland.se www.boosthbg.se/cross-media/cross-media-talang/forstudie.html

/ /SKAPA/2 Skolan dödar barns kreativitet! Rollen som lärare och pedagog förändras just nu dramatiskt. I och med detta så förändras även skolan per automatik. Barns livsglädje


/ SESSIONER / 19 /


/ 20 / SESSIONER /


/ SESSIONER / 21 /

och kreativitet blir antagligen allt mer viktigare i takt med ett samhälle som digitaliseras och nätverkiseras. Antagligen kommer hälften av dagens barn arbeta med jobb vi inte ens kan komma på idag. Lusten att lära sig kopplat till barn intresse av nätet, spel, sociala medier måste självklart integreras i skolan, men hur? Räcker det med teknik som en bärbar dator till varje unge eller handlar det om något helt annat? Förändring sker i varje människa och hur arbetar vi med detta? Hur skulle skolan se ut om den hade uppfunnits idag? Under sessionen var alla rörande överens om att skolan står inför en stor förändring och hur man berörs oavsett vad man jobbar med som individ. Deltagarna fick under ett kort pass se sina egna arbetsplatser som skolor och här klargjordes det tydligt att det var nödvändigt att ha mod och utrymme att förändras. Att öppna upp sig mer för de digitala medierna och våga lite mer. Många av deltagarna vittnade om att det fick intressanta lärdomar att ta tillbaka till sin vardag. Några personer ansåg att deras syn på hur de skulle förhålla sig till sina egna barn, betyg, läxa och skola hade förändrats under workshopen. Vissa menade att de mer konkret skulle vara mer närvarande med sina barn i deras utforskande av digitala medier och spel. Att det handlade mer om att stötta barnen här och nu. Och då måste de digitala medierna och barns sätt att växa upp med tekniken vara en naturlig del i utbildningen och vardagen. Här har skolan ett stort ansvar. Mer information om dessa tankar, hör av er till Micke Gunnarsson på Netport. Micke Gunnarsson

NETPORT | MICKE.GUNNARSSON@NETPORT.SE

PROCESSLEDARE Andréas Breiler

IDÉLABORATORIET

/ /TALA/1 Hur blev Hyper Island en kreativ utbildning i världsklass? Ett samtal med Åsa Silfverberg om hur det gick till när en utbildning i Karlskrona växte till en internationell aktör som reklamoch designbyråer världen över skriker efter. Åsa Silfverberg, Hyper Island, berättar: Varför Vilka är de bakomliggande faktorerna till varför Hyper Island ser det som en nödvändighet att revolutionera lärandeprocesser.


/ 22 / SESSIONER /

Snabb teknisk utveckling Vi lever i en konstant förändring. Hyper Island har därmed valt att inte ha några människor anställda som levererar det innehållsmässiga i våra lärandekoncept. Människor från mediabranschen är de som håller workshops och sessions. Närheten till näringslivet är avgörande för skolans kvalitet. Lära att lära På grund av den snabba utvecklingen i mediabranschen vet man att det människor har lärt sig ena veckan på Hyper Island är inaktuellt nästa vecka. Hyper Island vill därför skapa ett sammanhang där lärandet ses som en livslång process. Människor får mycket möjlighet till inflytande och stort ansvar för sitt eget lärande. Att lära att lära är avgörande för människors och organisationers välmående och framgång över tid. Komplexiteten är större än någonsin Arbetsmarknaden behöver människor som både är generalister och specialister. De komplexa uppdrag vi löser på arbetsmarknaden kräver många olika perspektiv. Vi kan inte längre bara fokusera på VAD vi gör utan vi behöver också fokusera på HUR vi gör. Allt för många lever kvar i löpande band-principen. För att dra nytta av alla perspektiv behöver vi förstå hur att använda den kollektiva kreativiteten och hur att skapa effektiva samarbeten. Team-arbete och gruppdynamik I samband med att förstå och medvetet använda de gruppdynamiska aspekterna av arbetslivet behöver jag förstå mig själv och min insats i gruppen; därmed är självkännedom viktigt. Självkännedom För att kunna bidra i ett konstruktivt samarbete behöver jag och mitt team förstå grundläggande sociala mänskliga behov och hur de ter sig på gruppens arena och i gruppens inre liv. Hur På vilket sätt omsätter vi våra tankar om varför lärandeprocesser behöver förändras i grunden. Vi designar lärandeupplevelser utformade utifrån kollektivets centrala betydelse för samtida och framtida lösningar och arbetsflöden. För att förstå gruppers utveckling behöver vi förstå hur de grundläggande sociala mänskliga behoven ter sig på denna arena och hur grupper utvecklas över tid (vilka utvecklingsstadier vi kan skönja i en grupps utveckling och hur vi medvetet kan stödja gruppens utveckling till ökad effektivitet).


/ SESSIONER / 23 /


/ 24 / SESSIONER /


/ SESSIONER / 25 /

Vi vet att centrala grundläggande sociala mänskliga behov är att vara viktig, kompetent och omtyckbar: » Viktig står för att få finnas i ett sammanhang och vara en del av detta sammanhang; att vara inkluderad och delaktig. » Kompetent står för att få odla självständighet för att dra egna slutsatser utifrån mitt perspektiv och ge utryck för det genom att vara med och påverka gruppens arbete. Aspekten kompetens står också för att ständigt ”sjunga skalor” kopplat till det jag vill bemästra och bli riktigt bra på (mastery). » Omtyckbarhet står för att ha fungerande relationer kopplat till sammanhangets relevans (att få vara omtyckt för den jag är och inte den jag tror mig behöva vara). Ett konkret exempel på hur vi designar våra lärandeupplevelser, oavsett om de är långa (YH) eller korta (Master Class) är att se allt lärande som en kollaborativ process. Vi är noga med att skapa tydlighet och trygghet i början så att vi skapar ett sammanhang som människor vill vara en del av och känner sig bekväma med. Detta sker genom att gå igenom ramverk, mål & syfte med lärandet, låta människor lära känna varandra, gå igenom roller på plats, förväntningar på dessa roller, förväntat resultat etc. Om vi skapar tydlighet och trygghet kommer människor i nästa steg vilja påverka mer - använda och dela med sig av egna perspektiv och kompetens. Detta stödjer vi genom att handleda gruppens process och till exempel undvika att hemfalla till att våra gästföreläsare ger några ”recept” (det finns inte ett enda svar). För att stödja gruppens arbete (både vad de gör och hur de gör det) jobbar vi till exempel med reflektion - vad hände, vad kände jag, hur bidrar jag till respektive hindrar gruppens arbete, vad behöver jag ta ansvar för för att få ut maximalt lärande... När vi jobbar med att reflektera över gruppens arbete (både vad och hur) stödjer vi både kvaliteten av arbetet och bygger relationerna i gruppen. Det jag ser som arbetslivets absoluta utmaning för att vara attraktiva arbetsplatser till kommande generationer är att förändra hur vi organiserar oss runt vårt arbete. Väldigt många företag är fast i linjära processer; löpande band-principen. Löpande band-principen hyllar repetition snarare än inbjuder till reflektion och funderingar på hur vi kan göra på andra nya sätt. Strukturer bygger kulturer och kulturer un-


/ 26 / SESSIONER /

derstödjer beteenden och attityder. Våra vanliga strukturer stödjer inte välmående, kvalitet och lönsamhet. Vi behöver ändra på detta för att kunna förstå och använda den kollektiva kreativiteten till fullo för att möta framtiden. Mer information om Hyper Island finner du på www.hyperisland. se eller genom att kontakta Åsa Silfverberg. Åsa Silfverberg

HYPER ISLAND | ASA.SILFVERBERG@HYPERISLAND.SE

MODERATOR Wivan-Kristina Sandberg

FRILANSJOURNALIST

/ /TALA/2 Utbildningar i kulturella och kreativa näringar - vad finns idag och vad har vi behov av? Det finns idag en rad utbildningar runt om i landet på temat kulturella och kreativa näringar. Uppfyller dagens utbildningar sitt syfte och framförallt, överensstämmer syftet med dagens behov?

SAMMANFATTNING AV SESSIONEN » Intressant att se hur den kursintroduktion som givits av ALMI Värmland kan kompletteras med den utbildning som utvecklats av Nätverkstan Kultur i Väst. En kort beskrivning av utbildningarna saknas. » En utmaning i att få intressenter att deltaga i denna typ av utbildning. Det krävs hård marknadsföring och ”rekrytering” av kursdeltagare för att de ska komma till utbildningen. ”Det vet inte sitt eget bästa”, dvs det vet inte riktigt vad det handlar om därför så visar de litet intresse. » Viktigt att lyfta fram potentialen i de kreativa näringarna i reella siffror. Detta som ett argument varför ALMI, banker etc ska intressera sig för dessa växande näringar. » Viktigt att inte bara satsa på de näringar som har tillväxt utan även ge stöd till så kallade levebrödsföretag. Det är viktigt att ha förståelse hur branschen ser ut med tanke på tillväxt & levebröd. Exempel: Per Gessle driver ett levebrödsföretag och det lever han ganska bra på.

MEDVERKANDE David Lindeby REGION VÄRMLAND Anna Lundmark Lundbergh ALMI VÄRMLAND Claes Boman NÄTVERKSTAN


/ SESSIONER / 27 /


/ 28 / SESSIONER /


/ SESSIONER / 29 /

MODERATOR Jonas Michanek

IDÉLABORATORIET

/ /TALA/3 Acusticum - Välkommen i gänget! Acusticum betyder ”den som låter höra om sig”. Våghalsighet och stort mod, vilda drömmar och ett stort mått av självförtroende har hjälpt Acusticum i ambitionen att bli ett kreativt centrum. Under denna session fick deltagarna insyn i hur det hela startade och bidrog till en upplevelsevåg i Piteå, staden som tidigare varit helt beroende av träindustrin. Mer information om Acusticum på www.acusticum.com

MEDVERKANDE Oskar Gedda LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Katarina Delsing INTERACTIVE INSTITUTE Nina Sjömark PITEÅ NÄRINGSFASTIGHETER Roger Norén STUDIO ACUSTICUM

MODERATOR Li Skarin

MASSA MEDIA

/ /TALA/4 Vad vill du veta? Bidra med era exempel till Wahlqvists och Nielséns nya bok. Evelina Wahlqvist, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, presenterade för första gången den bok som hon skriver ihop med kulturekonomen Tobias Nielsén. Deltagarna på denna session fick bidra med exempel och idéer till boken. Vill du veta mer om hur det går för Evelina och hennes bok, hör av dig direkt till Evelina Wahlqvist. Evelina Wahlqvist

EVELINA.WAHLQVIST@GEOGRAPHY.GU.SE


/ 30 / SESSIONER /

OMVÄRLDSBEVAKNING Vad händer egentligen i vår omvärld inom de kreativa näringarna? ONSDAG 24 NOVEMBER EFTERMIDDAG

/ /SKAPA/1 FUNK i praktiken - hur gör man egentligen för att etablera en mötesplats för kreativa näringar? Utifrån modellen FUNK (Forskning – Utbildning – Näringsliv – Kultur) inledde Anna och Anders från CRED sessionen genom att berätta hur tre regioner (Halland, Jämtland och Östergötland) under ett år i projektet MÖTET arbetat med att utveckla bestående mötesplatser utifrån FUNK-modellen och de erfarenheter som vuxit fram i de 8 mötesplatserna i fd Nätverket för Upplevelseindustrin. Läs mer om FUNK-modellen på www.generatorsverige.se/publikationer.

BYGGSTENAR I PROCESSEN DE TRE REGIONERNA HAR GÅTT IGENOM Kartläggning ering FUNK

Uppföljning & reflektion

Event

WS: nulägesanalys + projektplan

CRED började med att kartlägga representanter inom varje FUNK-block och tog fram en sales pitch för processen – detta för att kunna förmedla vad de gjorde i projektet och även locka till sig andra utomstående personer som kunde intressera sig för frågan. Tidigt i processen fokuserade Anna och Anders på att göra och skapa ett event där representanterna från varje FUNK-block skulle mötas i syfte att skapa mer och fler affärer. På detta sätt var de tvungna att hitta en fungerande och attraktiv form för ett bra möte vilket resulterade i ett speed-meetingsspel Allogamy som deltagarna i Generator fick prova på under konferensen. Se dokumentation från Allogamy för vidare info.

Sales Pitch / Nisch


/ SESSIONER / 31 /


/ 32 / SESSIONER /


/ SESSIONER / 33 /

Tidigt i processen valde även CRED och Varberg att hitta en nisch för mötesplatsen som blev surfbranschen, en bransch med många entreprenörer och kreatörer med goda idéer inom olika marknader. Anna och Anders hade inga ingångar i branschen och la därför mycket tid på att kartlägga och lära känna denna tävlingsinriktade skara av människor. De sökte i branschregister, gjorde en eldsjälsinventering och entreprenörskaps-profiler på webben, lade mycket tid att fika och luncha för att presentera tanken och syftet med mötesplatsen och fick stort gehör hos surfarna. Några av surfarna hade själva funderat mycket på frågan kring en mötesplats och fick därför erbjudandet av CRED att dela kontorsplats med CRED i syfte att lära känna varandras verksamheter och nätverk bättre. CRED blev snabbt en neutral aktör som kunde medla mellan entreprenörerna i branschen som tidigare inte kunnat samverka då de såg varandra som väldigt starka konkurrenter på vattnet och i businessen. CRED tog/fick även en roll som gränsgångare mellan surfarna och det offentliga systemet – vilket visade sig vara en viktig roll för mötesplatsens utveckling och etablering. Under den lokala spelomgången Allogamy i Varberg 14 oktober (kolla in www. vimeo.com/16473541 ) enades målgruppen kring ett behov av en branschorganisation och en mässa som samlade branschen och underlättade samverkan på sikt. Efter spelomgången i Varberg kom två av de deltagande entreprenörerna in med en projektidé kring en kombinerad mässa och uppstart av en branschorganisation. Idén byggde på att CRED skulle driva och äga detta mötesplatsutvecklingsprojekt vidare. Denna efterfrågade utveckling stöttades av AI (se alexandersoninstitutet.se) och CRED fann finansiering för en förstudie som under två månaders tid genomförs för att se till möjligheterna för ett större event som samlar branschen i maj 2011. Året har gått snabbt, projektet MÖTET har varit en spännande lärprocess. Det har resulterat i metodutvecklingsarbete kring själva processen då FUNK-modellen var svår att applicera i praktiken. Dock är kärnan i FUNK-tanken väldigt god och deltagarna i projektet ser en stor nytta med att utveckla en praktisk manual, en FUNK Fieldbook, som underlättar mötesplatsutvecklingen i regioner som vill satsa på KKN.

SAMMANFATTNING OCH RÅD TILL ANDRA REGIONER SOM VILL UTVECKLA MÖTESPLATS FÖR KKN ”Innovationer är resultat av relationer” – bra idéer uppstår när folk möts och ofta är det slumpen som avgör detta – så lägg tid på att skapa bra möten med god struktur för event, då hjälper du slumpen att hända lite oftare.


/ 34 / SESSIONER /

Fokusera på att GÖRA – men tänk långsiktigt » Hitta er nisch/styrkeområde i er region » Arbeta för genomförandet av ett event, då blir kartläggningen av representanter inom FUNK mer intressant, samarbetspartners faller sig naturligt och inbjudningslistorna blir ett tydligt redskap för inventering av eldsjälar inom FUNK. Var inlyssnande och öppen » Nätverkande och lyssna till behov ex. låta målgruppen flytta in på kontoret » En personlig kontakt och ett aktivt säljarbete krävs för att få folk med sig – det tar tid att finna förtroende hos målgruppen – vare sig den befinner sig inom F-U-N eller K och det räcker inte med mejlkontakt. » Gränsgångare – en viktig roll att ta som gör skillnad. Fundera på hur du själv kan bli en gränsgångare för KKN i ditt område. » FUNK är ingen praktisk arbetsmodell utan bör vidareutvecklas och konkretiseras i en ”FUNK Fieldbook”

CAMILLA BENGTSSON FORTSATTE OCH BERÄTTADE OM BLEKINGE UPP Blekinge UPP är ett 3-årigt EU-projekt med stöd av regionala fonden. Inom ramen för projektet har metoder för tjänste- och konceptutveckling, upplevelsefiering av traditionella branscher och något de kallar Kick Ass Camp utvecklats. Nu pågår planeringen inför sluteventet UPP2011 i mars 2011. Camilla berättade om de erfarenheter som gjorts inom ramen för projektet; » att arbeta i gränslandet mellan ideell och kommersiell sektor kan ibland innebära legitimitets- och trovärdighetsproblem » projektägarens status har stor betydelse för möjligheter till bra samarbeten » vikten av att identifiera rätt målgrupp för att få till interaktion och medskapande » människor och relationer dem emellan är viktigt, metoder är sekundära Camillas presentation hittar du här: http://prezi.com/lfe40suqbt4c/generator-camilla/ Sessionen avslutades med en övning där deltagarna tillsammans drog upp riktlinjer för en praktisk manual för hur man steg


/ SESSIONER / 35 /


/ 36 / SESSIONER /


/ SESSIONER / 37 /

för steg bygger mötesplatser i praktiken, en fråga som inte är helt enkel och som kommer att drivas vidare av Generator och CRED under 2011. För mer information kontakta Anna Linton eller Camilla Bengtsson. Anna Linton CRED | ANNA@CRED.NU Camilla Bengtsson BLEKINGE UPP | CAMILLA@BLEKINGEUPP.SE

/ /TALA/1 Nya innovationer, gamla strukturer: en diskussion kring hur innovationer i de kreativa branscherna kan skyddas. Inom de kulturella och kreativa näringarna uppkommer ständigt nya affärsidéer och innovationer som av olika anledningar inte omfattas av gamla och beprövade immaterialrättsliga regleringar. OECD presenterar i mitten av november resultaten av en världsomfattande analys av immaterialrätt inom kreativa branscher. Christina Wainikka, ansvarig för den tvärnordiska analysen av OECD-rapporten, berättade om detta arbete och deltog i en diskussion kring hur innovationer i de kreativa branscherna kan skyddas. Här är en kort sammanfattning av rapporten: OECD-PROJEKTET » SME Innovation and Management of Intellectual Assets in Selected Creative and Manufacturing Industries. NÅGRA CENTRALA FRÅGESTÄLLNINGAR » Hur använder SME i de kreativa näringarna immaterialrättigheter? » Vad påverkar deras användning? » Kan SME genomdriva de rättigheter de har? » Vilken betydelse har nationella skillnader? IDENTIFIERADE PROBLEM » Bristande kunskap » Bristande resurser » Bristande resurser för att få kunskap » Bristande förståelse för den strategiska betydelsen av olika val » Bristande förståelse för hur avtal kan användas


/ 38 / SESSIONER /

» Svårigheter att skydda exempelvis tjänsteinnovationer » Svårigheter att upprätthålla/försvara rättigheter » Obalanser i innovationssystemen VEM KAN OCH BÖR GÖRA VAD? » Lagstiftaren » Näringspolitik (inte bara kulturpolitik!) » Företagen själva LAGSTIFTAREN » Lagstiftaren måste se att innovationer är mer än bara nya tekniska lösningar » Lagstiftaren är ansvarig för att rättighetssystemen fungerar, inklusive goda möjligheter att upprätthålla rättigheterna » Lagstiftaren måste se till så att det är just ett system av rättigheter – inte öar av regler NÄRINGSPOLITIKEN » Näringspolitiken måste ha ett brett perspektiv på innovationer » Näringspolitiskt måste information om rättighetssystemen nå ut » Avtalsfrågor måste lyftas fram » Det allmänna måste vara ett föredöme FÖRETAGEN » Se sitt eget ansvar » Göra medvetna val DE KREATIVA NÄRINGARNAS BETYDELSE

MEDVERKANDE Christina Wainikka WAINIKKAS INNOVATIONSBYRÅ Amanda Mendiant HOUSE OF MENDI Maria Fäldt FOTOGRAF

MODERATOR Wivan-Kristina Sandberg

FRILANSJOURNALIST

/ /TALA/2 En spaning från Bryssel – vad händer inom kulturella och kreativa näringar på EU-nivå


/ SESSIONER / 39 /

PÅ ENGELSKA The session focussed on latest EU policy developments that matter to the growth of the creative industries in Sweden. It provided an overview of the EU legal framework and described in detail the European Commission’s Green Paper on the Potential of Cultural and Creative Industries in Europe. Furthermore, the upcoming initiative of the European Creative Industries’ Alliance, soon to be launched by DG Enterprise, was outlined. This was followed by a round-up for funding opportunities in 2011. The session then got interactive. As part of a ”world cafe” format participants brainstormed and commented on the following issues: 1) Expectations from Generator in 2011 2) Rationales for EU-involvement of cities and regions in relation to their creative endeavours 3) What kind of new support instruments are needed to support creative industries.

MEDVERKANDE Jan Runge

SPECTRUM | WWW.SPECTRUM-ADVISORY.EU

/ /TALA/3 3 år, 6 regioner. Lärdomar och resultat från KRUT. Sedan 2008 har sex regioner inom ramen för KRUT-projektet arbetat för att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn. Projektet står nu inför avslutande - vilka lärdomar kan dras? Och vilka är de konkreta resultaten av arbetet? Mattias Ahlén gick igenom projektet KRUT och dess struktur, frågeställningar, insatser och slutsatser. Jenny B Nilsson, Uppsala, presenterar genomförd seminarieserie för entreprenörfrämjande organisationer. Jonna Wehlin, Södra Småland, presenterar samarbetet mellan Konstnärernas Förbund och ALMI i Södra Småland, ett samarbete som nu utmynnat i en första insats - gemensam utbildningsinsats. Ann Lystedt, Västmanland, presenterar arbetet med Kulturbyn i Västerås, och med Science Park Västerås. Mer information hittar du på www.ostsam.se/krut.asp

MEDVERKANDE Petra Nordin Carlsson REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM Jonna Wehlin REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Ann Lystedt & Patrik Jablonski VÄSTERÅS SCIENCE PARK, VÄSTMANLAND


/ 40 / SESSIONER /


/ SESSIONER / 41 /

Annika Edetun Lahtinen REGIONFÖRBUNDET SÖDERMANLAND Anna Steinwall REGION UPPSALA Anna Uhlin Landh REGION ÖREBRO

MODERATOR Mattias Ahlén

REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM

/ /TALA/4 Kulturella och kreativa näringar som motor för regional utveckling. Vad behövs egentligen för att skapa hållbara och livskraftiga kulturella och kreativa näringar i hela Sverige? Representanter från de fyra noderna i projektet Drivkrafter för nya näringar berättade om resultat och lärdomar och var själv med i en diskussion om dessa.

MEDVERKANDE Tore Brännlund PROJEKTLEDARE Gun Jonsson FORSKARE Monica Johansson FORSKARE Stefan Larsson PROJEKTLEDARE

MODERATOR David Rylander KOORDINATOR OCH FORSKARE, DRIVKRAFTER FÖR NYA NÄRINGAR

Mer information hittar du på www.kks.se/verksamhet

/ /TALA/5 Hur ska kultur kunna betyda mer för fler? Hur kulturplaner kan bidra till regional utveckling. Denna session kommer att ta utgångspunkt i regionaliseringen av kulturpolitiken och utformandet av de regionala kulturplanerna. Sessionen kommer att inledas med en presentation av Torsten Tullberg av det koncept för utveckling av kulturplaner som Tullbergs kommunikation utvecklat och sedan följas av en diskussion utifrån frågor såsom hur kulturen kan stimulera regional tillväxt, hur arbetet med kulturplanen kan organiseras och förankras och hur delaktighet skapas i processen. För mer information om denna session kontakta Torsten direkt.


/ 42 / SESSIONER /

Torsten Tullberg TULLBERGS KOMMUNIKATION | TORSTEN.TULLBERG@TULLBERGS.SE

/ /TALA/6 Kulturativa näringar – Symfoni eller Trerätters? Är en kreativ rondell – ett seminarium om hur konstnärsnäringen av idag fungerar – ett samtal som successivt övergår i en workshop där deltagarna tillsammans skisserar hur traditionella konstnärsnäringar kan befrämja, befrämjas av och korsbefruktas med andra kreativa verksamheter. Martin Q Larsson, ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare samt ledare för KLYS grupp för kulturella och kreativa näringar leder sessionen.

MEDVERKANDE Martin Q Larsson Prolog av Martin Q Larsson: När jag först fick förtroendet att hålla en session på Generatorkonferensen, bestämde jag mig för att den borde handla om definitionen av Kulturella och Kreativa Näringar. Det är en milsvid skillnad mellan en bildkonstnär och en turistguide, mellan en kompositionsbyrå och ett spa. Och kort sagt ville jag nog försöka renodla begreppen eller i alla fall ifrågasätta vilka som kunde räknas till dessa näringar. Men dagen innan min session var jag för första gången på Rådet för Kulturella och Kreativa näringar, och diskuterade bla dessa saker. Vilket kom mig att totalt ändra uppfattning, istället för att vara exkluderande kom jag att bli inkluderande; att se vinsterna med samarbete mellan ack så olika verksamheter. Med detta i ryggen gick jag sålunda in i L132 och startade en session, som i efterhand kom att bli något tredje. GENOMFÖRING Till sessionen hade jag även bjudit in kompositionsklassen vid Acusticum, som kom under ledning av professorn och tonsättaren Jan Sandström. Dels för att det är bra för unga tonsättare att se vad som händer i resten av samhället; dels för att det är nyttigt för konferensbesökarna att träffa riktiga konstnärer (ehuru studenter). För oaktat ovanstående resonemang om inkluderande inställningar, så var jag ändå


/ SESSIONER / 43 /

– förutom dessa studenter – rätt ensam på konferensen om att vara utövande konstnär. Och det blev en mycket spännande och böljande diskussion, en sådan där sällsynt där nya aspekter faktiskt kommer fram, och där nästan alla lyckas komma till tals. Vad jag borde gjort är ju naturligtvis att sätta mig och skriva ner allt direkt efteråt. Men eftersom jag nu inte gjorde det, minns jag endast brottstycken. Jag gjorde dock en efterlysning bland deltagarna för ett par dagar sedan, och fick nedanstående av Maria Österåker (lustigt nog det jag minns bäst också): Under vår session kom det bland annat upp att du som kreatör många gånger tycker det är svårt att få ut den ersättning du tycker du är värd. Exempelvis en restaurangägare betalar gärna en struntsumma för att du som musiker står för musiken under en kväll. Många kreatörer ser det som att det är kundens bristande förståelse och uppskattning av deras arbete som är orsaken till det här. Men egentligen är det ju affärsmässig logik i högsta grad. På samma sätt som varje kreatör vill hålla ned sina kostnader för att kunna leva på sin talang och finansiera sitt skapande vill varje företagare köpa billigt och sälja dyrt. Så länge kreatörer inte kan peka på ett värde som motsvarar en högre summa, eller framför allt kräva en högre summa kan man inte skylla på kunden. Även här är det så att kunden alltid har rätt... Kulturativa Näringar befinner sig kanske inte direkt i sin linda, men är en ung bransch, och vi som finns i den behöver diskutera oss igenom många diskussioner, för att bättre förstå vad vi själva gör, och för att bättre kunna förmedla det till andra.


/ 44 /


/ SPEL / 45 /

ALLOGAMY ONSDAG 24 NOVEMBER

/SPEL/

Allogamy - a serendipic match making game Alla deltagarna vid Generatorkonferensen 2011 gavs möjligheten att delta i spelet Allogamy som gick ut på att skapa nya kontakter mellan personer som inte annars hade träffats. Det i lag styrda ”relationsskapandet” med syfte att hitta potentiella affärsmöjligheter och tillväxt i en region gav många skratt men även ”hårda” förhandlingar. Det upplevdes att det bland deltagarna uppskattades att prova på ett nytt sätt att nätverka. Dessutom får man som deltagare en överblick över lokala och regionala aktörer på ett enkelt och pedagogiskt sätt (genom att deltagarna lär varandra). Flera upplevde säkert att det initialt var lite rörigt men samtidigt lätt att skapa nätverk med andra aktörer i spelet men när relationerna blev ifrågasatta av spelledaren så hårdnade förhandlingsläget i nästkommande spelomgångar. Allogamy upplevs som ett kul sätt att mötas och nätverka. Spelet liknar verkligheten i det att ofta är det slumpen och tillfälligheter som skapar förutsättningar för nya kontakter som kan ge något omgående eller i framtiden. Vid Generator så var inte representationen av deltagare proportionerlig utifrån områdena i FUNK. Vid ett speltillfälle i en region/kommun/plats där det är jämn representation av deltagare från respektive FUNK-område så uppstår ännu fler oväntade möten bland personer som inte annars hade träffats. Allogamy är ett lekfullt och konkret sätt att skapa förutsättningar för tillväxt inom Kulturella och Kreativa Näringar på vilken plats som helst i landet.

VILL DU SPELA ALLOGAMYI DIN REGION? Läs mer på www.cred.nu eller kontakta anna@cred.nu


/ 46 /

FOTOGRAFER

Linus Jonsson Elin Karlsson

IMAGINE WORKS

Björn Nordqvist Robert Lindbäck Simon Zingerman Sophia Pettersson

Studenter vid Mediedsign, LTU


/ 47 /

ARRANGÖRER

GENERATOR SVERIGE Generator Sverige är en nationell plattform för regioner och kommuner som arbetar för att främja tillväxten inom kulturella och kreativa näringar. Visionen är att skapa förutsättningar för regional utveckling i termer av tillväxt och profilering genom samarbete baserat på kunskap, kompetens och kontakt. Målet är att stärka sektorn som helhet och ge kulturella och kreativa näringar den roll och legitimitet som motsvarar deras ekonomiska betydelse och tillväxtpotential.

KONTAKT www.generatorsverige.se info@generatorsverige.se 08-410 909 90


/ 48 /


Generator_Pitea10